Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om personer med funktionsnedsättning och arbetsmarknaden.
Regeringen bedriver ett omfattande och viktigt arbete för att få in fler personer med funktionsnedsättning på arbetsmarknaden. Det är mycket bra. Många attraktiva möjligheter finns nu för att locka presumtiva arbetstagare och arbetsgivare att bereda plats för fler som i dagsläget har svårt att komma in på den reguljära arbetsmarknaden. Trots alla möjligheter som finns är det dock få som tar steget och verkligen anställer personer med funktionsnedsättning. Dessvärre gäller det också offentligtägda arbetsplatser. Här måste mer kunna göras.
I samhällsdebatten talas det ofta om vikten av mångfald. I november 2008 ratificerade riksdagen FN:s internationella konvention för personer med funktionsnedsättning. Det var en viktig handling som också förpliktigar. I betänkandet där konventionen behandlades står följande att läsa:
Konventionen tillför inte några nya rättigheter, utan är tillkommen för att undanröja hinder för personer med funktionsnedsättning att åtnjuta mänskliga rättigheter. Ytterst är handikappolitiken en demokratifråga – samhället måste byggas med insikten om att alla människor är lika mycket värda, har samma grundläggande behov och ska behandlas med samma respekt, att mångfald berikar och att varje människa med sin kunskap och erfarenhet är en tillgång för samhället. Handikapperspektivet bör därför lyftas fram i myndigheternas olika policydokument – t.ex. i personalpolicy, mångfaldsplan och arbetsmiljöpolicy.
Detta är tänkvärda ord som också borde resultera i att fler personer med funktionsnedsättningar på sikt kan få arbete. Undertecknad vill se att staten tar sitt ansvar som föredöme och utarbetar mål och policy för hur människor med nedsatt funktionsförmåga ska beredas plats på arbetsmarknaden.