Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om a-kassans regler.
År 2003 tackade arbetssökande Per-Olov Persson från Lysvik nej till ett arbete i Norge. Då Arbetsförmedlingen rapporterade detta till Byggnadsarbetareförbundets a-kassa fick han sin ersättning sänkt med 25 procent under en tid.
När Sverige nu har ett system som kräver att arbetssökande som uppbär a-kassa tackar ja till jobb i andra länder, är det viktigt att de rutiner som finns för att få del av de trygghetssystem som gäller på den svenska arbetsmarknaden också gäller för svenskar som därmed jobbar utomlands. Så är inte fallet idag.
Trots olika system för arbetsskadeförsäkringar och socialförsäkringar, samt en rad andra skillnader inom en mängd olika områden ska en arbetssökande tvingas till ett arbete i ett annat nordiskt land. Detta kan innebära försämringar för individen om något specifikt inträffar, exempelvis en arbetsskada.
Om vi fortsätter med Norge som exempel, så kan vi konstatera att den norska motsvarigheten till Arbetsförmedlingen, NAV, måste utfärda rätt sorts blanketter för att trygghetssystemen ska gälla en arbetstagare. Det kräver att den arbetssökande själv också måste bevaka att rätt papper fylls i på rätt sätt, vilket inte alltid kan vara så lätt – i synnerhet när språket är annorlunda.
För att vara berättigad till a-kassa efter att har förvärvsarbetat i Norge krävs att blanketten E 301 är utfärdad av NAV. I nuläget är det en väntetid på mellan 16 och 20 veckor. Därefter får den sökande vänta innan dennes svenska a-kassa handlagt ärendet, vilket ytterliggare försenar utbetalningen av arbetslöshetsförsäkringen med 2 till 6 veckor beroende på belastningen på a-kassorna. Alltså utbetalas ingen ersättning på flera månader.
Regeringen bör se över möjligheterna att tillåta att blankett E 301 kan ersättas av ett arbetsgivarintyg utfärdat av den nordiska (i det här fallet norska) arbetsgivaren samt ett lönebesked som visar att s.k. tryggdeavgift (i Norge) är dragen.