Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att följa upp konsekvenserna av besparingar på arbetsmiljöområdet för att slå vakt om en långsiktig hög ambitionsnivå vad gäller bättre arbetsmiljö.
Arbetsmiljöverket har fått sänkta anslag i omgångar de tre senaste åren och Sverige är nu nere på 0,65 arbetsmiljöinspektörer per 10 000 anställda. Detta kan jämföras med Norge som har 1,85 arbetsmiljöinspektörer per 10 000 anställda och Danmark som har 1,78 arbetsmiljöinspektörer per 10 000 anställda eller med ILO:s rekommendation på minst 1 arbetsmiljöinspektör per 10 000 anställda. Därtill har Arbetslivsinstitutet, där forskningsfokus legat på arbetsmiljöfrågor, avvecklats.
Arbetsmiljöverkets arbete är en viktig del i att få människor tillbaka i arbete och förebygga skador. Dessutom kostar dålig arbetsmiljö pengar. Regeringens politik slår hårt mot detta arbete där inspektörerna ställer nödvändiga krav på arbetsgivarna att ta itu med arbetslivets risker för liv och hälsa. Vi följer med stor oro de konsekvenser som de minskade resurserna inom dessa områden får.
Särskilt viktigt är Arbetsmiljöverkets arbete i tider då många arbetsgivare säger upp anställda, vilket ökar pressen på dem som blir kvar avsevärt. Alltså i sådana tider som vi just nu befinner oss i. I stället för att ge Arbetsmiljöverket goda förutsättningar för sitt viktiga arbete vill arbetsmarknadsministern införa ett danskt system med smileymärkning, trots att Arbetsmiljöverket säger att de varken har tid eller råd att inspektera och betygsätta 300 000 arbetsplatser när de har akuta åtgärder att utföra med sina krympande resurser.
Med anledning av ovanstående menar vi att besparingarna på Arbetsmiljöverket och nedläggningen av Arbetslivsinstitutet måste följas upp och att den långsiktiga ambitionen för noggrann inspektion av arbetsmiljön bör höjas. Dessutom bör regeringen överväga att se över möjligheterna att öka resurserna till arbetsmiljöarbetet och arbetslivsforskningen.