Utbildningsutskottets betänkande 2009/10:UbU11 | |
Vuxenutbildning | |
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet ett trettiotal motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2009 som rör vuxenutbildning. I motionerna tas bl.a. upp frågor om vuxenutbildningens inriktning och omfattning samt om svenska för invandrare (sfi).
Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden, främst med hänvisning till pågående satsningar och omfattande reformeringsarbete inom området.
I betänkandet finns reservationer från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. | Vuxenutbildningens omfattning och inriktning |
| Riksdagen avslår motionerna 2009/10:Ub226, 2009/10:Ub258, 2009/10:Ub287, 2009/10:Ub320, 2009/10:Ub374, 2009/10:Ub451, 2009/10:Ub470, 2009/10:Ub507, 2009/10:Ub515 och 2009/10:Ub551 yrkande 1. |
Reservation 1 (s)
2. | Eftergymnasial yrkesutbildning |
| Riksdagen avslår motionerna 2009/10:Ub380, 2009/10:Ub482, 2009/10:Ub493, 2009/10:Ub497 yrkandena 2 och 3, 2009/10:Ub571 och 2009/10:N476 yrkande 4. |
Reservation 2 (s, v, mp)
3. | Resurser till vuxenutbildningen |
| Riksdagen avslår motionerna 2009/10:Ub224, 2009/10:Ub282, 2009/10:Ub301, 2009/10:Ub363, 2009/10:Ub480, 2009/10:Ub483, 2009/10:Ub529, 2009/10:Ub551 yrkandena 2 och 3 samt 2009/10:N208 yrkande 5. |
Reservation 3 (s)
4. | Validering |
| Riksdagen avslår motionerna 2009/10:Ub319, 2009/10:Ub413 yrkande 3 och 2009/10:A307 yrkande 34. |
Reservation 4 (s)
Reservation 5 (mp)
5. | Svenska för invandrare (sfi) m.m. |
| Riksdagen avslår motionerna 2009/10:Sf320 yrkande 19, 2009/10:Sf348 yrkande 2, 2009/10:Ub332, 2009/10:Ub360 yrkande 1, 2009/10:Ub531, 2009/10:Ub551 yrkandena 4 och 5 samt 2009/10:A379 yrkande 2. |
Reservation 6 (s)
Reservation 7 (v)
Stockholm den 18 februari 2010
På utbildningsutskottets vägnar
Sofia Larsen
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Sofia Larsen (c), Marie Granlund (s), Margareta Pålsson (m), Mats Gerdau (m), Mikael Damberg (s), Betty Malmberg (m), Agneta Lundberg (s), Tina Acketoft (fp), Louise Malmström (s), Fredrik Schulte (m), Peter Hultqvist (s), Thomas Strand (s), Mats Pertoft (mp), Per Lodenius (c), Eva Johnsson (kd), Ann-Charlotte Hammar Johnsson (m) och Amineh Kakabaveh (v).
Utskottets överväganden
Vuxenutbildningens omfattning och inriktning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om bl.a. en flexibel och lättillgänglig vuxenutbildning och livslångt lärande.
Jämför reservation 1 (s).
Motionerna
Socialdemokraterna anför i motion 2009/10:Ub551 yrkande 1 att det finns skäl för att ha en väl utbyggd vuxenutbildning som är flexibel och lättillgänglig för alla. Motionärerna konstaterar att det alltid kommer att finnas personer som av olika skäl behöver fylla igen kunskapsluckor i vuxen ålder. Att satsa på vuxenutbildningen är enligt motionärerna ett av de mest effektiva sätten att bryta kunskapsklyftor mellan människor och minska segregationen. Även i motionerna 2009/10:Ub226 (s), 2009/10:Ub451 (s) och 2009/10:Ub470 (s) framförs liknande synpunkter på att det bör satsas mer på vuxenutbildningen.
I motion 2009/10:Ub320 (s) anför motionären att den s.k. 25:4-regeln – som var en del av det livslånga lärandet – bör återinföras. Motionären anser att det livslånga lärandet kan vara en väg ut ur arbetslöshet. Vidare anförs i motion 2009/10:Ub507 (s) att det bör vara möjligt att inom ramen för regeringens utvecklingsgaranti erbjuda dem som varit arbetslösa länge och saknar utbildning en kombination av studier och praktik för att förbättra deras chanser på arbetsmarknaden.
I motion 2009/10:Ub287 (s) anförs att det måste ske en ökad satsning på vuxenutbildningen. Motionärerna anser att en översyn bör initieras av behovet av vuxenutbildning, speciellt kvalificerad yrkesutbildning, för att tillgodose behovet av en välutbildad arbetskraft i framtiden.
I motion 2009/10:Ub374 (s) anförs att Blekingeborna behöver stöd i form av utbildningsplatser, inventering av regionala bristyrken och kompetenshöjande insatser. Enligt motionärerna måste det livslånga lärandet stärkas genom en utbyggnad av vuxenutbildningarna och de studieförberedande utbildningarna inom komvux.
I motion 2009/10:Ub258 (m) anser motionären att det inom vuxenutbildningen på samma sätt som inom grundskolan och gymnasiet bör vara möjligt att välja mellan olika anordnare av komvux, exempelvis komvux i grannkommunen eller en privat anordnare.
I motion 2009/10:UbU515 (m) anför motionären att yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning (yrkesvux) även bör möjliggöras för dem som arbetar men behöver komplettera sin utbildning. Enligt motionären vore det en vinst för både samhället och individen om det skulle vara möjligt att läsa på yrkesvux kvällstid.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandena.
Utskottet har tidigare vid behandling av liknande motioner understrukit betydelsen av vuxenutbildning och det livslånga lärandet. Utgångspunkten ska vara de vuxnas individuella behov av utbildning och personlig utveckling samt arbetsmarknadens behov (se bet. 2008/09:UbU10 och bet. 2007/08:UbU10).
I likhet med regeringen anser utskottet att vuxenutbildningens dimensionering ska kunna variera över tiden med hänsyn till konjunkturer, arbetsmarknadsläge och utbildningsbehov (prop. 2008/09:1 utgiftsområde 16 s. 111). I årets budgetproposition konstaterar regeringen att det särskilt är individer med svag förankring på arbetsmarknaden, exempelvis med kort eller ofullständig utbildning, som riskerar att förlora sitt arbete när efterfrågan på arbetskraft minskar (prop. 2009/10:1 utgiftsområde 16 s. 53 f.). För att möta lågkonjunkturen har därför regeringen bl.a. beslutat att kraftigt öka antalet utbildningsplatser inom yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning (yrkesvux), som är en del av den kommunala vuxenutbildningen. Satsningen på yrkesvux riktar sig till de grupper som saknar gymnasieutbildning eller har en gymnasial yrkesutbildning som behöver kompletteras. Av 3 § förordningen (2009:43) om statsbidrag för yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning m.m. framgår att företräde till yrkesvux ges till den som oavsett tidigare utbildning har en svag ställning på arbetsmarknaden.
I nedanstående avsnitt om resurser till vuxenutbildningen m.m. redogörs närmare för de omfattande satsningar som görs på vuxenutbildningen.
Riksdagen har även efter regeringens förslag beslutat att inrätta en yrkeshögskola och mot bakgrund av minskad efterfrågan på arbetskraft förstärkt resurserna så att antalet utbildningsplatser ökar inom yrkeshögskolan (se prop. 2009/10:1 utgiftsområde 16 s. 53 f.). Yrkeshögskolan inrättades den 15 april 2009 för att föra samman den eftergymnasiala yrkesutbildningen, såsom kvalificerade yrkesutbildningar, påbyggnadsutbildningar, lärlingsutbildningar för vuxna till vissa hantverksyrken och vissa kompletterande utbildningar, under ett och samma regelverk
I regeringens lagrådsremiss Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet bedömer regeringen att huvudprinciperna för dagens kommunala vuxenutbildning även ska gälla i den föreslagna nya skollagen. Vidare föreslås att det fortfarande är kommunerna som ska tillhandahålla kommunal vuxenutbildning, såväl på grundläggande nivå som på gymnasial nivå. Regeringen har aviserat att den avser att avlämna en proposition till riksdagen i fråga om en ny skollag den 23 mars 2010.
Med anledning av ovanstående finner utskottet inte anledning att föregripa regeringens omfattande satsningar och den nära förestående beredningen av den nya skollagen i Regeringskansliet.
Eftergymnasial yrkesutbildning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om eftergymnasial yrkesutbildning.
Jämför reservation 2 (s, v, mp).
Motionerna
I motion 2008/09:Ub482 (s) anförs att det finns risk för brist på distributionselektriker inom en tvåårsperiod på grund av stora pensionsavgångar. Eftersom eldistribution är ett viktigt samhällsområde bör enligt motionären staten tillsammans med branschen se till att det finns tillräckligt med utbildningsplatser i exempelvis kvalificerad yrkesutbildning (KY).
I motion 2009/10:Ub380 (m) anförs att det bör utredas om det är möjligt att förlägga en yrkeshögskola i Ljungby. Enligt motionären är den nya yrkeshögskolan ett steg i rätt riktning, men det vore önskvärt att en konkret yrkeshögskola som lärosäte upprättas. Genom att förlägga en yrkeshögskola i Ljungby – som är beläget i navet av en företagstät region – skulle enligt motionären möjligheten till kompetensförsörjning öka avsevärt för en stor del av Sverige.
I motion 2009/10:Ub493 (m) begärs ett tillkännagivande om att utbildningsplatserna inom yrkeshögskoleutbildningen och den kvalificerade yrkesutbildningen (YH/KY) utökas i Kalmar län så att antalet platser är jämförbart med grannlänen och andra regioner med en liknande arbetsmarknad. Enligt motionären har Kalmar län relativt folkmängd få sådana utbildningsplatser.
I motion 2009/10:Ub497 (c) anförs att antalet platser inom kvalificerad yrkesutbildning bör utökas (yrkande 2). Motionären påpekar att en utbyggnad av kvalificerad yrkesutbildning måste ske med lokala behov som utgångspunkt, exempelvis att kommuner eller andra aktörer tillsammans med näringslivet ansöker om en KY-utbildning. Vidare anser motionären att det är viktigt att sådana utbildningar som ger goda resultat, dvs. leder till att de studerande får jobb, är spridda över landet och inte får centraliseras till några få orter (yrkande 3).
I motion 2009/10:Ub571 (fp) begär motionären att det ska göras en inventering av de långsiktiga behoven av anpassade yrkeshögskoleutbildningar hos företag inom dataspelsbranschen. Det är enligt motionären viktigt att upprätthålla det teknikkunnande och den innovationsförmåga som finns inom de svenska spelföretagen, som flera är världsledande inom olika segment av underleverantörsmarknaden.
I motion 2009/10:N476 (s, v, mp) yrkande 4 anför motionären att det finns ett stort behov av särskilt anpassade utbildningar för besöksnäringen. Besöksnäringens egna prioriteringar ska vara vägledande vid dessa utbildningars utformning, exempelvis kvalificerade yrkesutbildningar för turistguider, instruktörer och kockar. Sådana utbildningar kan bidra till att förädla besöksnäringens tjänster ytterligare och öka produktiviteten.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandena och vill anföra följande. För att svara mot behovet på arbetsmarknaden utökades under 2007–2009 antalet årsplatser inom eftergymnasial yrkesutbildning med drygt 3 000. Det totala antalet årsplatser uppgick 2009 till ca 23 150.
Sedan den 15 april 2009 gäller lagen (2009:128) om yrkeshögskolan. Bestämmelserna i lagen syftar bl.a. till att inom yrkeshögskolan säkerställa att eftergymnasiala yrkesutbildningar som svarar mot arbetslivets behov kommer till stånd. Myndigheten för yrkeshögskolan (Yh-myndigheten) har fått regeringens uppdrag att besluta om en utbildning ska ingå i yrkeshögskolan, 1 kap. 4 § förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan. För att en utbildning ska få ingå i yrkeshögskolan krävs det bl.a. att utbildningen
– svarar mot behov av kvalificerad arbetskraft i arbetslivet som inte tillgodoses genom en utbildning enligt högskolelagen (1992:1434) eller en utbildning som kan leda fram till en examen enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina eller
– medverkar till att utveckla eller bevara kvalificerat yrkeskunnande inom ett smalt yrkesområde som är av betydelse för individen och samhället och
– har en från samhällssynpunkt lämplig regional placering.
Eftersom utbildningarna inom yrkeshögskolan ska svara mot ett verkligt behov på arbetsmarknaden analyserar och samlar Yh-myndigheten in information om arbetsmarknadens kompetensbehov inom olika branscher och regioner. Informationen används sedan som underlag vid bedömningen av om vilka utbildningar som ska ingå i yrkeshögskolan. Utskottet konstaterar mot bakgrund av det sagda att det inte är en fråga för riksdagen att besluta om vilka eftergymnasiala yrkesutbildningar som ska ges.
Resurser till vuxenutbildningen
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om bl.a. ökade satsningar på vuxenutbildningen.
Jämför reservation 3 (s).
Motionerna
Socialdemokraterna föreslår i motion 2009/10:Ub551 att det statliga stödet till kommunal vuxenutbildning bör stärkas (yrkande 2). Enligt motionärerna bör det riktade statsbidraget för vuxenutbildningen återinföras. I dag har många kommuner dragit ned sin verksamhet till en nivå som de enligt lag är tvungna att tillhandahålla (sfi, särvux och grundläggande vuxenutbildning). Detta har bl.a. medfört att många har tvingats att avbryta pågående studier. Motionärerna yrkar vidare att det bör göras riktade insatser för att underlätta för studieovana grupper att studera (yrkande 3) och för att kompensera de vuxna som tidigare fått minst av samhällsresurserna.
Också i motionerna 2009/10:Ub363 (s), 2009/10:Ub480 (s) och 2009/10:Ub483 (s) betonas att det behöver göras ytterligare satsningar på vuxenutbildningen.
I motion 2009/10:Ub282 (s) och i motion 2009/10:Ub301 (s) anförs att utbildningssystemen bör ses över på alla nivåer i Gävleborgs län.
Motion 2009/10:Ub529 (s) behandlar behovet av att investera i utbildning i Norrbotten. Enligt motionärerna behöver det göras en bred satsning på bl.a. komvux, arbetsmarknadsutbildning och kvalificerad yrkesutbildning.
I motion 2009/10:Ub224 (m) yrkas att Skaraborg bör stärkas med fler och högre utbildningar inom livsmedelsproduktion.
I motion 2009/10:N208 (v) yrkande 5 anförs att landsbygdens utvecklingskraft bör stärkas bl.a. genom att högskolorna stärker sin närvaro till fler orter och kan erbjuda kvalificerad yrkesutbildning.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandena.
I budgetpropositionen för 2007 bedömde regeringen att det dåvarande riktade statsbidraget till kommunerna för utbildning av vuxna var alltför styrande när det gällde omfattning och innehåll (prop. 2006/07:1 utgiftsområde 16 s. 121). I linje med detta beslutade riksdagen att det riktade statsbidraget i stället skulle tillföras anslag 48:1 Kommunalekonomisk utjämning, utgiftsområde 25 (prop. 2006/07:1 utgiftsområde 25, bet. 2006/07:FiU3, rskr. 2006/07:83). Utskottet konstaterade i betänkande 2008/09:UbU10 s. 9 att sättet att fördela statliga stöd till den kommunala vuxenutbildningen nyligen hade ändrats och att inga nya omständigheter hade tillkommit som gjorde att frågan hade kommit i något annat läge än när riksdagen senast behandlade den (bet. 2007/08:UbU10). Utskottet finner inte heller att det vid detta riksmöte har tillkommit några nya omständigheter som föranleder någon annan bedömning.
Utskottet kan konstatera att regeringen har vidtagit flera åtgärder för att åstadkomma angelägna förstärkningar inom vuxenutbildningen. I budgetpropositionen för 2010 s. 102 sägs i fråga om satsningar på yrkesinriktade utbildningar bl.a. följande.
Utbildning är av avgörande betydelse för att minska risken att ställas utanför arbetsmarknaden under en försvagad konjunktur. Dessutom är ungdomskullarna som nu lämnar gymnasieskolan stora. Därför gör regeringen kraftfulla satsningar för att öka antalet yrkesutbildningar och därmed göra det möjligt för fler att återvända till arbetsmarknaden med ny kompetens. Förslagen och aviseringarna i 2009 års budgetproposition (prop. 2008/09:1) och i 2009 års proposition om vårtilläggsbudget (prop. 2008/09:99) samt propositionen Åtgärder för jobb och omställning (prop. 2008/09:97) innebär att det tillförs totalt nästan 3 miljarder kronor inklusive studiestöd till yrkesinriktad utbildning under perioden 2009–2011 (prop. 2009/10:1 utgiftsområde 15 s. 102).
Vidare aviserar regeringen i årets budgetproposition ytterligare satsningar på vuxenutbildningen (se prop. 2009/10:1 utgiftsområde 16). Regeringens satsning på yrkesvux (inklusive kostnaderna för studiemedel) uppgår till 1 080 miljoner kronor 2010 och beräknas uppgå till 860 miljoner kronor 2011. Det motsvarar ca 10 000 helårsplatser under dessa år. I samband med utökningen av platserna inom yrkesvux bör kommunerna kunna ansöka om statsbidrag även för behörighetsgivande teoretiska kurser. Kommunerna bör få de nya resurserna för yrkesvuxplatserna från våren 2010.
Regeringen föreslår vidare en satsning på yrkeshögskolan som omfattar 146 miljoner kronor 2010 och som beräknas uppgå till 294 miljoner kronor 2011 (inklusive kostnaden för studiestöd). Det motsvarar ca 1 500 helårsplatser 2010 och ca 3 000 helårsplatser under 2011. De redan beslutade satsningarna på yrkesvux och yrkeshögskolan inleddes under 2009. Kommunerna bör få resurserna för de nya platserna inom yrkeshögskolan från hösten 2010.
Utskottets uppfattning är att de avvägningar som ligger bakom de aktuella satsningarna är rimliga.
Validering
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om validering m.m.
Jämför reservationerna 4 (s) och 5 (mp).
Motionerna
Miljöpartiet anför i motion 2009/10:A307 yrkande 34 att valideringsmetoden bör utvidgas och användas mer eftersom arbetsmarknaden blir mer internationaliserad. Enligt Miljöpartiet handlar det om att ta till vara individens kompetenser, livserfarenheter och unika egenskaper oavsett härkomst och formella utbildningar.
I motion 2009/10:Ub319 (s) begärs ett tillkännagivande om att det bör utvecklas ett system för validering av kompetens för fler yrkesgrupper så att det bli möjligt för fler människor att validera kunskap och kompetens som införskaffats genom erfarenhet i yrket. Validering bör enligt motionären göras genom en kortare utbildning och examensprov inom respektive yrke.
I motion 2009/10:Ub413 (kd) yrkande 3 finns ett motsvarande tillkännagivande. Motionären anför bl.a. att många som har utbildat sig i andra länder upplever svårigheter att få sin utbildning och sitt yrkeskunnande översatt i Sverige.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandena.
I promemorian Validering m.m. – fortsatt utveckling av vuxnas lärande (Ds 2003:23) definieras validering som ”en process som innebär en strukturerad bedömning, värdering, dokumentation och ett erkännande av kunskaper och kompetens som en person besitter oberoende av hur de förvärvats”.
Valideringsdelegationen, som under 2004–2007 behandlade frågan om validering av vuxnas kunskaper och kompetens, föreslog i sin slutrapport Mot en nationell struktur (U2008/205/SV) bl.a. att det bör vara en myndighet som har det nationella ansvaret för utveckling och kvalitetssäkring i fråga om validering.
Myndigheten för yrkeshögskolan (Yh-myndigheten) är fr.o.m. den 1 juli 2009 den nationella samordnaren för valideringsutvecklingen. Yh-myndigheten ansvarar även för bedömningen av utländska eftergymnasiala yrkesutbildningar som inte utgör högskoleutbildningar. Enligt Yh-myndigheten är syftet med validering bl.a. att anpassa en pågående utbildning till redan förvärvade kunskaper så att en student inte behöver läsa om ämnen. Det kan även handla om att dokumentera faktiska kunskaper för personer som söker nytt jobb, eller i samband med kompetensutveckling på arbetsplatser.
Regeringen har uppdragit åt Yh-myndigheten att senast den 30 december 2010 redovisa vilka insatser som gjorts i fråga om validering. Yh-myndigheten ska enligt uppdraget initiera och stödja utvecklingen av de nätverk och infrastrukturer som är nödvändiga för att säkerställa att en nationell struktur för validering utvecklas. Vidare ska Yh-myndigheten initiera framtagandet av kriterier för validering och riktlinjer för hur kvalitetssäkring och dokumentation av valideringsinsatser ska ske. (Se U2009/7143/SV.)
Yh-myndigheten har även fått i uppdrag av regeringen att leda en verksamhet om validering av utländsk yrkeskompetens för nyanlända invandrare. Uppdraget avser validering av kunskaper och kompetenser utanför det akademiska utbildningsområdet. Uppdraget ska redovisas senast i anslutning till myndighetens årsredovisning för 2011.
Regeringen har för 2009 avsatt 10 miljoner kronor och för 2010 5 miljoner kronor för utveckling inom validering (prop. 2009/10:1 utgiftsområde 16 s. 90).
Utskottet anser att det är viktigt för såväl individer som samhället att det är möjligt att få kunskaper och kompetens validerade. Utskottet finner dock inte anledning att föregripa det pågående arbetet med att utveckla möjligheterna till validering i Sverige.
Svenska för invandrare (sfi) m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om bl.a. förbättrad sfi-undervisning och att samhällskunskap bör ingå i undervisningen.
Jämför reservationerna 6 (s) och 7 (v).
Motionerna
Socialdemokraterna anför i motion 2009/10:Ub551 att sfi-undervisningen bör kvalitetssäkras och individualiseras samt att intensivkurser i svenska bör möjliggöras vid högskolor och universitet (yrkande 4). Enligt motionärerna bör kunskapsmålen förtydligas och det garanterade antalet undervisningstimmar per vecka öka. Motionärerna anser att sfi-undervisningen tydligare bör kopplas till varje individs förkunskaper och inriktas på att underlätta en snabb övergång till arbetslivet. I motionens yrkande 5 anförs att förutsättningarna för att erbjuda fler sfi-studenter svenskundervisning på sitt modersmål bör öka. Vidare anförs att kommunerna bör uppmuntras att erbjuda kontinuerligt intag av sfi-studerande som snabbt behöver komma i gång med sina studier.
I motion 2009/10:Ub531 (s) anförs att en översyn behöver göras av sfi-undervisningen. Enligt motionärerna skiljer sig kvaliteten på undervisningen mellan kommuner beroende på resurser. En mer enhetlig nationell standard bör därför införas så att alla får samma kvalitet på undervisningen.
Vänsterpartiet anför i motion 2009/10:Ub360 yrkande 1 att sfi-undervisningen bör förbättras. Detta bör enligt motionärerna ske genom en tydligare individualisering och fler undervisningstimmar per vecka. Utgångspunkten bör vara att sfi-undervisningen ska kunna kombineras med praktik, arbetslivsorientering, validering, annan utbildning eller förvärvsarbete.
I motion 2009/10:Sf320 yrkande 19 anför Vänsterpartiet att det är nödvändigt att göra satsningar på sfi-undervisningen genom tydligare individualisering och fler undervisningstimmar per vecka för att kunna höja kvaliteten på flyktingmottagandet. Sfi ska enligt motionärerna kunna läsas i kombination med praktik, arbetslivsorientering, validering, annan utbildning eller förvärvsarbete.
I motion 2009/10:Sf348 (m) yrkande 2 anförs att utbildning i samhällskunskap bör ingå som en del i sfi. Exempel på sådan kunskap som bör förmedlas är namnen på riksdagens partier och deras partiledare, allemansrätten samt vad som är eller inte är tillåtet.
I motion 2009/10:Ub332 (m) anförs att sfi bör bli en mer funktionell språkutbildning. Enligt motionärerna bör utbildningen kallas Startsvenska och kombineras med arbete, yrkesutbildning eller praktikplats och vara tydligt individualiserad. För personer som inte är i arbetsför ålder eller inte bedöms vara arbetsföra bör utbildningen ge grundläggande kunskaper i svenska.
I motion 2009/10:A379 (kd) yrkande 2 anförs att det bör erbjudas en fortsättningskurs till sfi – svenska för företagare – för de invandrare som önskar starta ett eget företag.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkandena.
Utskottet har tidigare uttalat (bet. 2007/08:UbU10 s. 9 f.) att en väl fungerande svenskundervisning för invandrare är en viktig byggsten för en lyckad integration för de människor som kommer till Sverige. Goda kunskaper i svenska underlättar inte bara inträdet på arbetsmarknaden och i det svenska samhället i övrigt för de vuxna utan ger dem även möjligheter att hjälpa och stötta sina barn i skolarbetet.
Vad gäller yrkandena om att sfi-undervisningen bör förbättras och individualiseras vill utskottet anföra följande.
Sfi består av tre olika studievägar, och varje studieväg omfattar två kurser, anpassade för att möta deltagarnas olika förutsättningar, behov och målsättningar. Regeringen presenterade i februari 2008 ett stort reformprogram, kallat sfi-lyftet, med ett antal åtgärder för att förbättra sfi-undervisningen, som inte tidigare varit ett prioriterat område. Tyngdpunkten har legat på nationella prov, kompetenshöjning för lärare, tydligare mål och begränsad tid i sfi. En stor del av åtgärderna har genomförts eller är på väg att genomföras.
För att förbättra kvaliteten och resultaten i sfi har Statens skolverk fått i uppdrag av regeringen att utveckla nya nationella slutprov för kurserna B, C och D (U2008/1045/SV). Uppdraget ska slutredovisas till regeringen senast den 1 mars 2010. Vidare har Statens skolverk redovisat ett uppdrag att ta fram tydliga mål för sfi (U2008/1045/SV). Motivet till uppdraget var bl.a. att kursmålen för sfi ska vara tydligt och distinkt utformade så att de bidrar till en likvärdig bedömning över landet. Uppdraget har resulterat i en ny kursplan som trädde i kraft den 1 januari 2009 och som tillämpas på utbildningar som påbörjas efter den 1 januari 2009 (förordning om kursplan för svenskundervisning för invandrare, SKOLFS 2009:2).
Statskontoret har på regeringens uppdrag gjort en utvärdering av sfi (U2008/1046/SV) i sin rapport Sfi – resultat, genomförande och lärarkompetens. En utvärdering av svenska för invandrare (2009:2). Statskontoret pekar bl.a. på att utvärderingen visar att sex av tio anordnare anser att det är svårt eller mycket svårt att rekrytera lärare med önskvärd kompetens och att andelen lärare med tillräcklig ämnesmässig kompetens är låg. Utskottet kan därvid konstatera att sfi-lärarnas kompetens fortfarande omfattas av det pågående lärarlyftet genom en satsning med öronmärkta medel för att höja deras kompetens. Denna satsning pågår fram till 2010 med sammanlagt 61 miljoner kronor avsatta för sfi-lärarnas kompetensutveckling.
En ytterligare åtgärd inom sfi-lyftet är en ny lag om försöksverksamhet med prestationsbaserad stimulansersättning inom svenskundervisning för invandrare (sfi-bonus) som har införts den 1 oktober 2009 (SFS 2009:657). Lagen syftar till att pröva i vilken utsträckning ekonomiska incitament för deltagare i sfi kan bidra till att de snabbare lär sig svenska och därmed förbättrar sina möjligheter att få ett arbete (prop. 2008/09:156, bet. 2008/09:AU8, rskr. 2008/09:255). Vidare har regeringen den 3 december 2009 beslutat att en särskild utredare ska undersöka hur fler nyanlända ska kunna lära sig svenska snabbare genom att reglerna ändras för under hur lång tid det är möjligt att delta i sfi. Utredarens förslag ska syfta till att effektivisera utbildningen så att det skapas gynnsammare förutsättningar för invandrare att integreras i samhället och för att de snabbare ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden, se dir. 2009:117.
Utskottet vill även nämna att utöver sfi-lyftet har en särskild utredare fått i uppdrag att utarbeta förslag till utformning och reglering av kommunernas samhällsorientering för nyanlända invandrare. Förslaget ska ta hänsyn till behovet av regional samverkan inom samhällsorienteringen. Syftet är att kommunerna ska få stöd i sin uppgift att tillgodose nyanlända invandrares behov av orientering om samhällsförhållanden på lokal, regional och nationell nivå (dir. 2009:101).
Slutligen noterar utskottet att Stockholms universitet fr.o.m. hösten 2010 startar en ny utbildning för sfi-lärare inom lärarprogrammet med 60 platser. Utskottet återkommer till vissa sfi-frågor i samband med behandlingen av propositionen om svenskundervisning för invandrare i folkhögskola (prop. 2009/10:68).
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
1. | Vuxenutbildningens omfattning och inriktning, punkt 1 (s) |
| av Marie Granlund (s), Mikael Damberg (s), Agneta Lundberg (s), Louise Malmström (s), Peter Hultqvist (s) och Thomas Strand (s). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2009/10:Ub226, 2009/10:Ub287, 2009/10:Ub451, 2009/10:Ub470 och 2009/10:Ub551 yrkande 1 och avslår motionerna 2009/10:Ub258, 2009/10:Ub320, 2009/10:Ub374, 2009/10:Ub507 och 2009/10:Ub515.
Ställningstagande
Det finns flera skäl till att ha en väl utbyggd vuxenutbildning som är flexibel och lättillgänglig för alla. Var och en har rätt att utbilda sig, men alla har olika förutsättningar att satsa på sin utbildning under olika perioder av livet. Det kommer alltid att finnas personer som av olika skäl behöver fylla igen kunskapsluckor i vuxen ålder. Därför är det självklart att alla ska få mer än en chans att skaffa sig de kunskaper som behövs för att leva ett gott liv som aktiva samhällsmedborgare och vara efterfrågade på arbetsmarknaden. Det är viktigt att det även finns möjlighet till lärande när man har arbetat i flera år. Det måste alltså ske en ökad satsning på vuxenutbildning, och det finns ett stort behov av eftergymnasial yrkesutbildning av hög kvalitet.
Att satsa rejält på vuxenutbildningen är ett av de mest effektiva sätten att bryta kunskapsklyftor mellan människor och att minska segregationen. Allt detta är en del av det livslånga lärandet som inte bara ger den enskilda eleven möjligheter att komplettera sina studier och bemöta aktuella krav på arbetsmarknaden utan även ger utrymme för en god tillväxt. Vi anser att en sådan politik är av helt avgörande betydelse i vårt moderna samhälle – en politik som gynnar arbetslinjen. Vi anser mot bakgrund av detta att staten bör initiera en översyn av behovet av vuxenutbildning för att göra det möjligt att tillgodose att det finns en välutbildad arbetskraft i framtiden.
2. | Eftergymnasial yrkesutbildning, punkt 2 (s, v, mp) |
| av Marie Granlund (s), Mikael Damberg (s), Agneta Lundberg (s), Louise Malmström (s), Peter Hultqvist (s), Thomas Strand (s), Mats Pertoft (mp) och Amineh Kakabaveh (v). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2009/10:N476 yrkande 4 och avslår motionerna 2009/10:Ub380, 2009/10:Ub482, 2009/10:Ub493, 2009/10:Ub497 yrkandena 2 och 3 samt 2009/10:Ub571.
Ställningstagande
Inom besöksnäringen finns det ett behov av särskilt anpassade utbildningar. Vi vill därför utnyttja konjunkturläget och rusta besökslandet Sverige för en ökad och mer förädlad turism och fler evenemang. Besöksnäringens egna prioriteringar ska vara vägledande vid utbildningarnas utformning. Det kan exempelvis handla om kvalificerade yrkesutbildningar för turistguider, instruktörer och kockar – utbildningsplatser som kan bidra till att förädla besöksnäringens tjänster ytterligare och öka produktiviteten. Utbildningarna för besöksnäringen ska genomföras inom ramen för våra utbildningssatsningar.
Möjligheterna till kompetensutveckling behöver förstärkas för att branschen ska kunna konkurrera om arbetskraften i framtiden. I detta arbete kan branschorganisationer och de fackliga organisationerna spela en viktig roll. Branschen har själv ett stort ansvar för att attrahera arbetskraft. Vi anser därför att det är viktigt att sträva efter en långsiktighet och stabilitet i personalförsörjningen och att locka fler att stanna kvar och utvecklas i branschen.
3. | Resurser till vuxenutbildningen, punkt 3 (s) |
| av Marie Granlund (s), Mikael Damberg (s), Agneta Lundberg (s), Louise Malmström (s), Peter Hultqvist (s) och Thomas Strand (s). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2009/10:Ub363, 2009/10:Ub480, 2009/10:Ub483 och 2009/10:Ub551 yrkandena 2 och 3 samt avslår motionerna 2009/10:Ub224, 2009/10:Ub282, 2009/10:Ub301, 2009/10:Ub529 och 2009/10:N208 yrkande 5.
Ställningstagande
Det riktade statsbidraget för vuxenutbildning bör återinföras, annars riskerar vuxenutbildningen att i hög grad bli ett offer för besparingar så länge den inte är lagstadgad. Redan i dag har många kommuner, framför allt mindre sådana, dragit ned sin verksamhet till ingenting mer än det som de enligt lag är tvungna att tillhandahålla (sfi, särvux och grundläggande vuxenutbildning). Dessa besparingar har inneburit att många varit tvungna att avbryta pågående studier innan de uppnått slutbetyg och högskolebehörighet. Det innebär också att inga nya elever får möjlighet att komplettera ämnen de kan behöva för att få grundläggande eller särskild högskolebehörighet, samt att människor som vill läsa svenska 2A och svenska 2B och engelska A för att komplettera sina gymnasiebetyg från hemlandet och kunna söka vidare till högskolestudier blir stoppade.
Exempel på andra insatser som har upphört är rekryteringsbidraget, korttidsstudiestödet, 25:4-regeln samt bidragen till de fackliga organisationerna, handikapporganisationerna och andra organisationer för uppsökande verksamhet. Det är beklagligt att den borgerliga regeringen har avvecklat alla dessa satsningar som den tidigare socialdemokratiska regeringen gjorde. För oss socialdemokrater är det självklart att fortsätta att driva en politik med riktade satsningar för att kompensera de vuxna som tidigare fått minst av samhällsresurserna.
4. | Validering, punkt 4 (s) |
| av Marie Granlund (s), Mikael Damberg (s), Agneta Lundberg (s), Louise Malmström (s), Peter Hultqvist (s) och Thomas Strand (s). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2009/10:Ub319 och avslår motionerna 2009/10:Ub413 yrkande 3 och 2009/10:A307 yrkande 34.
Ställningstagande
Ett system för validering av kompetens bör utvecklas så att det blir möjligt för fler människor inom olika yrkesgrupper att validera kunskap och kompetens som de skaffat sig genom erfarenhet i yrket. Det skulle innebära en stor förbättring för arbetstagare, arbetslösa och dem som nyttjar verksamheten om möjligheten till validering av kunskap och erfarenhet ökade. Detta är ett sätt att höja kvaliteten och att på ett bättre sätt än i dag ta hand om de resurser som finns i samhället.
Validering bör kunna genomföras genom en kortare utbildning och examensprov inom respektive yrke. Lämpliga arbetsområden kan vara inom skolan, vården och i hantverksyrken såsom snickare och murare. Förslagsvis kan dessa utbildningar ordnas och planeras av facket och arbetsgivaren tillsammans. Vidare är möjligheten att validera utländska utbildningar ett sätt att snabbt låta en person komma in på den svenska arbetsmarknaden samtidigt som kompetens och kunskap tas till vara. Även många handikappade och funktionshindrade besitter viktiga kunskaper och erfarenheter inom olika yrken som bör kunna tas till vara. Många handikappade har dock inte kunnat genomgå en traditionell utbildning och får därför svårt att få en anställning. Möjligheten till validering för att få en godkänd examen skulle i dessa fall kunna vara till god nytta.
5. | Validering, punkt 4 (mp) |
| av Mats Pertoft (mp). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2009/10:A307 yrkande 34 och avslår motionerna 2009/10:Ub319 och 2009/10:Ub413 yrkande 3.
Ställningstagande
Validering är ett viktigt redskap för att ta till vara kunskap och färdigheter som inte kan dokumenteras med erkända betyg och verifikat. Det handlar om att ta till vara individens kompetenser, livserfarenheter och unika egenskaper oavsett härkomst och formella utbildningar. Miljöpartiet anser därför att valideringsmetoden bör utvidgas och användas än mer med tanke på att arbetsmarknaden blir alltmer internationaliserad.
6. | Svenska för invandrare (sfi) m.m., punkt 5 (s) |
| av Marie Granlund (s), Mikael Damberg (s), Agneta Lundberg (s), Louise Malmström (s), Peter Hultqvist (s) och Thomas Strand (s). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2009/10:Ub551 yrkandena 4 och 5 samt avslår motionerna 2009/10:Sf320 yrkande 19, 2009/10:Sf348 yrkande 2, 2009/10:Ub332, 2009/10:Ub360 yrkande 1, 2009/10:Ub531 och 2009/10:A379 yrkande 2.
Ställningstagande
Dagens svenska för invandrare (sfi) behöver utvärderas och dess konsekvenser för dem som deltar bör följas upp för att förbättra kvaliteten och effektiviteten i undervisningen. Kunskapsmålen behöver förtydligas, och det garanterade antalet undervisningstimmar per vecka bör öka. I dag är inte utbildningen tillräckligt anpassad till olika människors förkunskaper. Vi vill därför att sfi-undervisningen tydligare kopplas till varje individs förkunskaper och att undervisningen inriktas på att underlätta en snabb övergång till arbetslivet. Vi vill mot bakgrund av detta avsätta medel för utvecklings- och försöksverksamhet.
Sfi-undervisningen måste även integreras med det omgivande samhället på ett tydligare vis och kombineras med praktik, arbetslivsorientering, validering av betyg och kompetens samt annan utbildning och förvärvsarbete. För att det ska fungera krävs både fortbildning av dagens sfi-lärare och ett större engagemang från det omgivande samhället.
Vidare bör fler sfi-studerande erbjudas svenskundervisning på sitt modersmål, och skrivningarna i kursplanen om modersmålets betydelse bör stärkas. Kommunerna bör uppmuntras att erbjuda kontinuerligt intag för sfi-studerande som snabbt behöver komma i gång med sina studier samt erbjuda flexibla studietider.
Många som kommer till Sverige talar flera språk och är vana vid akademiska studier. Vi vill därför införa intensivkurser i svenska för dem som önskar och föreslår att det inrättas 1 000 sådana platser för personer med akademisk examen.
7. | Svenska för invandrare (sfi) m.m., punkt 5 (v) |
| av Amineh Kakabaveh (v). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2009/10:Sf320 yrkande 19 och 2009/10:Ub360 yrkande 1 och avslår motionerna 2009/10:Sf348 yrkande 2, 2009/10:Ub332, 2009/10:Ub531, 2009/10:Ub551 yrkandena 4 och 5 samt 2009/10:A379 yrkande 2.
Ställningstagande
Det ligger i allas intresse att alla som bor i Sverige ges möjlighet att lära sig det svenska språket. Bristande svenskkunskaper handlar inte om en ovilja att lära hos individen. Dessvärre beror det på att individen möter en otillräcklig eller undermålig språkutbildning. Vi måste därför förbättra möjligheterna för alla som kommer till Sverige att lära sig svenska, oavsett om de vill bli svenska medborgare, behålla sitt gamla medborgarskap eller ha dubbelt medborgarskap.
För att förbättra sfi-undervisningen behövs bl.a. en tydligare individualisering och fler undervisningstimmar per vecka. Sfi ska på ett målinriktat sätt kunna kombineras med praktik, arbetslivsorientering, validering, annan utbildning eller förvärvsarbete. Detta bör vara utgångspunkten för regeringens arbete med att förbättra sfi-undervisningen.
Ett av problemen i sfi-undervisningen är den bristande kontinuiteten för den undervisande läraren men också för gruppen och den enskilde. Den löpande intagningen är en faktor. En annan är att den studerande tvingas göra avbrott i studierna för att ta ett jobb, även under kort begränsad tid, för att inte gå miste om sin försörjning. Detta skapar en motsägelsefullhet då individen ställs inför behovet av att å ena sidan snabbt komma ut i arbetslivet och å andra sidan skaffa sig fullgoda kunskaper i svenska för att klara arbetslivet och samhällets alla krav.
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden hösten 2009
2009/10:Sf320 av Kalle Larsson m.fl. (v):
19. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om kvalitetshöjning av sfi. |
2009/10:Sf348 av Mahmood Fahmi (m):
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utbildning i samhällskunskap bör ingå som del i sfi. |
2009/10:Ub224 av Sten Bergheden (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Skaraborg bör stärkas med fler och högre utbildningar inom livsmedelsproduktion.
2009/10:Ub226 av Jennie Nilsson (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av vuxenutbildning.
2009/10:Ub258 av Oskar Öholm (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om valfrihet inom vuxenutbildningen.
2009/10:Ub282 av Sinikka Bohlin m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om utbildningsbehov i Gävleborgs län.
2009/10:Ub287 av Eva Sonidsson och Jasenko Omanovic (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vuxenutbildningen.
2009/10:Ub301 av Sinikka Bohlin m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om utbildningsbehov i Gävleborgs län.
2009/10:Ub319 av Ann-Christin Ahlberg (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vikten av ett system med validering.
2009/10:Ub320 av Ann-Christin Ahlberg m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att återställa de försämringar som är beskrivna i motionen samt utveckla utbildningspolitiken i enlighet med begreppet det livslånga lärandet.
2009/10:Ub332 av Elisabeth Svantesson och Tomas Tobé (båda m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att påbörja ett arbete med att förändra svenska för invandrare till att bli en mer funktionell språkutbildning.
2009/10:Ub360 av Rossana Dinamarca m.fl. (v):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om förbättring av sfi-undervisningen. |
2009/10:Ub363 av Christer Adelsbo och Göran Persson i Simrishamn (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vikten av att utveckla komvux.
2009/10:Ub374 av Jan Björkman m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ett regionalt utbildningsbehov i Blekinge.
2009/10:Ub380 av Anna Tenje (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda möjligheterna att förlägga en yrkeshögskola till Ljungby.
2009/10:Ub413 av Else-Marie Lindgren (kd):
3. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vikten av validering av utbildningar och yrkeserfarenhet från andra länder. |
2009/10:Ub451 av Ameer Sachet m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vuxenutbildning.
2009/10:Ub470 av Lars U Granberg (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vikten av en väl utbyggd vuxenutbildning.
2009/10:Ub480 av Fredrik Olovsson och Michael Hagberg (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om anslag till kommunal vuxenutbildning.
2009/10:Ub482 av Fredrik Olovsson (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om kvalificerad arbetskraft för eldistribution.
2009/10:Ub483 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa och Lars U Granberg (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vuxenutbildning och rekryteringsbidrag.
2009/10:Ub493 av Jan R Andersson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om fler KY-utbildningar till Kalmar län.
2009/10:Ub497 av Annika Qarlsson (c):
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utöka antalet platser inom kvalificerad yrkesutbildning. |
3. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att yrkesutbildningar inte bör centraliseras till några få orter. |
2009/10:Ub507 av Louise Malmström (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ge lågutbildade långtidsarbetslösa möjlighet att ta sig ur arbetslösheten genom studier.
2009/10:Ub515 av Sven Yngve Persson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att möjliggöra yrkesvux även för dem som arbetar men som behöver komplettera sin utbildning.
2009/10:Ub529 av Fredrik Lundh m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att investera i utbildning i Norrbotten.
2009/10:Ub531 av Yilmaz Kerimo och Tommy Waidelich (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av en utredning av sfi-undervisningen.
2009/10:Ub551 av Marie Granlund m.fl. (s):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att återinföra en hög ambition att erbjuda en flexibel och lättillgänglig vuxenutbildning där alla som har behov av det kan delta. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att stärka det statliga stödet till kommunal vuxenutbildning. |
3. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om riktade insatser för att underlätta för studieovana grupper att studera. |
4. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vikten av att kvalitetssäkra och individualisera sfi-undervisningen samt att möjliggöra intensivkurser i svenska vid högskolor och universitet. |
5. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om svenskundervisning på modersmålet, kontinuerligt intag och flexibla studietider. |
2009/10:Ub571 av Camilla Lindberg (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en inventering av dataspelsbranschens långsiktiga behov av anpassade yrkeshögskoleutbildningar.
2009/10:N208 av Kent Persson m.fl. (v):
5. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om utbildning i de landsbygdsdominerade regionerna. |
2009/10:N476 av Tomas Eneroth m.fl. (s, v, mp):
4. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av särskilt anpassade utbildningar för besöksnäringen. |
2009/10:A307 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp):
34. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att valideringsmetoden bör utvidgas och användas än mer då arbetsmarknaden blir alltmer internationaliserad. |
2009/10:A379 av Désirée Pethrus Engström (kd):
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att erbjuda svenska för företagare som en fortsättningskurs till svenska för invandrare. |