Utrikesutskottets betänkande 2009/10:UU19 | |
Nordiskt samarbete | |
Sammanfattning
Utskottet behandlar i detta betänkande dels regeringens skrivelse 2009/10:90 Nordiskt samarbete 2009, dels redogörelsen till riksdagen 2009/10:NR1 Nordiska rådets svenska delegations berättelse om verksamheten under 2009. Utskottet behandlar även ett antal motioner från den allmänna motionstiden hösten 2009.
Utskottet föreslår att skrivelsen och redogörelsen läggs till handlingarna samt att motionerna avslås.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. | Nordiskt samarbete |
| Riksdagen avslår motion 2009/10:U340 yrkandena 50 och 52. |
2. | Nordiskt samarbete om hbt-frågor |
| Riksdagen avslår motion 2009/10:U343 yrkande 1. |
3. | Budgetfrågor |
| Riksdagen avslår motion 2009/10:U313. |
4. | Sexhandel och prostitution |
| Riksdagen avslår motionerna 2009/10:U230 och 2009/10:U256. |
5. | Gränshindersarbetet |
| Riksdagen avslår motionerna 2009/10:U218, 2009/10:U221, 2009/10:U281 och 2009/10:U327. |
6. | Samarbete med närområdet |
| Riksdagen avslår motion 2009/10:U340 yrkandena 51, 53 och 54. |
7. | Nationell samarbetsstrategi för Barentsregionen |
| Riksdagen avslår motion 2009/10:U232. |
8. | Hbt-frågor i de baltiska länderna |
| Riksdagen avslår motion 2009/10:U343 yrkande 2. |
9. | Nordisk samverkan globalt |
| Riksdagen avslår motion 2009/10:U326. |
10. | Skrivelsen och redogörelsen |
| Riksdagen lägger skrivelse 2009/10:90 och redogörelse 2009/10:NR1 till handlingarna. |
Stockholm den 27 maj 2010
På utrikesutskottets vägnar
Göran Lennmarker
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Göran Lennmarker (m), Urban Ahlin (s), Gustav Blix (m), Carina Hägg (s), Anne-Marie Pålsson (m), Kent Härstedt (s), Fredrik Malm (fp), Kenneth G Forslund (s), Walburga Habsburg Douglas (m), Kerstin Engle (s), Holger Gustafsson (kd), Christian Holm (m), Hans Linde (v), Carin Runeson (s), Rosita Runegrund (kd) och Bodil Ceballos (mp).
Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
Utskottet behandlar i detta betänkande regeringens skrivelse 2009/10:90 Nordiskt samarbete 2009, med huvudsaklig inriktning på verksamheten i Nordiska ministerrådet (NMR). Utskottet behandlar också redogörelsen till riksdagen 2009/10:NR1 Nordiska rådets svenska delegations berättelse om verksamheten under 2009.
Utskottet behandlar i betänkandet också ett antal motioner från den allmänna motionstiden hösten 2009.
Skrivelsens och redogörelsens huvudsakliga innehåll
I skrivelsen redogör regeringen för samarbetet under 2009 mellan de nordiska ländernas regeringar, med huvudsaklig inriktning på verksamheten i NMR. Skrivelsen beskriver NMR:s verksamhet bl.a. vad gäller gränshindersarbetet, samarbetet med närområdet, EU och globalt samt det fortsatta reformarbetet för ett effektivare och mer koncentrerat nordiskt samarbete. NMR:s budget för 2009 uppgick till ca 900 miljoner danska kronor. De nordiska länderna bidrar till finansieringen av samarbetet enligt en fördelningsnyckel som gör bidraget proportionellt mot varje lands bruttonationalprodukt. Sveriges andel i den nordiska budgeten för 2009 är 31,6 %.
I Nordiska rådets svenska delegations berättelse redogörs för rådets 61:a session den 27–29 oktober 2009 i Stockholm och en översikt görs över rådets övriga verksamhet under året. Temat för sessionen var Norden och EU. Nordiska rådets presidentskap har under 2009 utgjorts av riksdagsledamot Sinikka Bohlin (s), president, och riksdagsledamot Kent Olsson (m), vice president. Det svenska presidentskapet har haft Nordiska rådets långsiktiga ramprogram ”Norden i världen – världen i Norden” som utgångspunkt i sitt arbete och därutöver valt att lyfta fram tre huvudteman: gemenskap, grannskap och globalisering.
Nordiska rådets budget uppgick för 2009 till ca 30 miljoner danska kronor. Samma fördelningsnyckel som för NMR tillämpas.
Utskottet
Det nordiska samarbetet
Motionerna
I kommittémotionen 2009/10:U340 (s) yrkande 50 förespråkas ett förstärkt och utvecklat nordiskt samarbete. I samma motion (yrkande 52) vill socialdemokraterna stärka det inomnordiska samarbetet bland annat för att öka det nordiska inflytandet i EU och i andra samarbetsorgan.
I de enskilda motionerna 2009/10:U230 (s) och 2009/10:U256 (s) anför motionären att Sverige bör ta initiativ för samverkan inom Nordiska rådet för att tydliggöra den danska regeringens ansvar för att flickor och kvinnor utnyttjas i den danska sexhandeln och att regeringen vid alla multilaterala och bilaterala möten med Danmark bör påtala detta.
I den enskilda motionen 2009/10:U343 (s) yrkande 1 förespråkas ytterligare harmonisering av lagstiftningen för hbt-personer
I den enskilda motionen 2009/10:U313 (m) förespråkar motionärerna ett utvecklat och förnyat nordiskt samarbete. Man vill se prioriteringar av bl.a. gränsregionalt samarbete och innovationskraft medan budgetbesparingar på mellan 2 och 3 % i Nordiska ministerrådets budget förespråkas inom vuxenutbildning, nordisk journalistisk vidareutbildning samt kvinno- och könsforskning vid Nordiska institutet för kunskap om kön (NIKK).
Utskottets överväganden
Utskottet konstaterar inledningsvis att det nordiska samarbetet har en stark folklig förankring. Samarbetet utgår från ett gemensamt kulturarv och vilar på gemensamma värderingar i fråga om demokrati, rättvisa och rättsstat. Samarbetet mellan de nordiska länderna spänner över alla samhällsområden. På många sätt är det nordiska samarbetet unikt vid en internationell jämförelse.
Utskottet anser, liksom regeringen, att samarbetet inom Norden är högt prioriterat. Utskottet välkomnar att regeringen vill fortsätta att stärka samarbete och nätverksbyggande i Norden och Östersjöregionen och anser att ett starkare och mer fokuserat samarbete stärker Nordens och Östersjöregionens konkurrenskraft såväl inom EU som i en vidare globaliserad värld.
Finanskrisen och klimatförändringarna framtvingar stora omställningar i samhället, och utskottet anser att det nordiska samarbetet är en viktig resurs i detta sammanhang. Ett verktyg, där Nordiska rådet och ministerrådet bidragit under förberedelsearbetet, är EU:s strategi för Östersjöområdet, presenterad den 10 juni 2009. Utskottet förutsätter en aktiv nordisk medverkan i genomförandet av Östersjöstrategin såväl som de redan pågående projekten inom Nordiska rådets och ministerrådets olika samarbetsområden. Utskottet anser att det nordiska samarbetet har den höga ambitionsnivå som kan förutsättas och avstyrker därför motion 2009/10:U340 (s) yrkandena 50 och 52.
Det råder i Sverige en bred politisk enighet om att prostitution och människohandel för sexuella ändamål är ett allvarligt hinder för social jämlikhet och jämställdhet mellan könen och för de utsattas möjligheter att få del av sina mänskliga rättigheter. Utskottet instämmer i regeringens uppfattning att insatser för att bekämpa prostitution och människohandel för sexuella ändamål måste göras utifrån ett rättsligt och ett socialt perspektiv och ett jämställdhetsperspektiv samt ha sin utgångspunkt i de mänskliga rättigheterna och präglas av internationell samverkan, vilket framgår av skrivelsen 2007/08:167 Handlingsplan mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Sveriges åtaganden inom Europeiska unionen (EU), Europarådet och Förenta nationerna (FN) utgör grunden för regeringens politik inom området. Utskottet konstaterar att det i Danmark inte finns något förbud vad gäller att köpa eller sälja sexuella tjänster medan samtliga övriga nordiska länder på ett eller annat sätt har kriminaliserat köp av sexuella tjänster. Nordiska institutet för kunskap om kön (NIKK) avslutade 2008, under det svenska ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet, ett forskningsprojekt med titeln ”Prostitution i Norden”. Projektet fokuserade på prostitution och människohandel för sexuellt utnyttjande, däribland mäns och kvinnors inställning till köp av sexuella tjänster, och avslutades med en konferens där den svenska inställningen klart redovisades. Vidare uppmärksammar utskottet att de nordisk-baltiska jämställdhetsministrarna under det svenska ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet antagit ett program som fokuserar på fortsatt kamp mot människohandel för sexuella ändamål där prostitution ingår. Länderna har också ingått en särskild avsiktsförklaring (Memorandum of Understanding) i syfte att utveckla ett samarbete kring bekämpandet av människohandel för sexuella ändamål i Östersjöregionen. Slutligen konstaterar utskottet att Stockholmsprogrammet antogs under det svenska ordförandeskapet i EU hösten 2009. Stockholmsprogrammet lyfter fram betydelsen av ett samlat angreppssätt mot människohandel som kräver samordning på alla fronter. Med vad som ovan anförts anser utskottet att motionerna 2009/10:U230 (s) och 2009/10:U256 (s) bör avstyrkas.
Regeringen har sedan tidigare bekräftat sin avsikt att arbeta för att hbt-personer ska få del av de mänskliga rättigheterna. Utskottet konstaterar att det fr.o.m. den 1 januari 2009 finns förbud mot diskriminering som har samband med könsöverskridande identitet och uttryck. Utskottet förutsätter att regeringen inom EU och i andra internationella forum, såsom Nordiska rådet och Östersjöstaternas råd, även fortsatt aktivt arbetar för att utöka skyddet mot diskriminering. Utskottet konstaterar att Europarådets 47 medlemsstater, där samtliga nordiska länder ingår, den 31 mars 2010 antog en rekommendation med riktlinjer för hur medlemsstaternas lagar och regler ska förbättras när det gäller hbt-personer (Europarådets ministerkommittés rekommendation CM/Rec (2010) 5). Rekommendationen är ett historiskt steg mot att Europarådets medlemsländer utvecklar ett instrument som uttryckligen skyddar mot kränkningar av de mänskliga rättigheterna på grund av sexuell läggning och könsöverskridande identitet. Den svenska regeringen var pådrivande i både förhandlingarna och framtagandet av rekommendationen.
Med Lissabonfördragets ikraftträdande är EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna rättsligt bindande, inklusive dess förbud mot diskriminering på grund av bl.a. kön, ras, hudfärg, etniskt eller socialt ursprung, genetiska särdrag, språk, religion eller övertygelse, politisk eller annan åskådning, tillhörighet till nationell minoritet, förmögenhet, börd, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning. Sverige måste också bilateralt fortsätta att uppmana regeringar att förhindra diskriminering och att arbeta för en attitydförändring gentemot hbt-personer. Med vad som ovan anförts anser utskottet att motion 2009/10:U343 (s) yrkande 1 bör avstyrkas.
Med anledning av det motionsvis framförda kravet på prioriteringar av bl.a. innovationskraft, tillväxt och besparingar inom Nordiska ministerrådets budget vad gäller vuxenutbildning, nordisk journalistisk vidareutbildning och Nordiska institutet för kunskap om kön (NIKK), konstaterar utskottet att Nordiska ministerrådets budget för 2009 uppgick till ca 900 000 000 danska kronor. De största sektorerna i budgeten var utbildnings- och forskningssamarbetet (25 % av budgeten), kultursamarbetet (18 %) samt närings-, energi- och regionalpolitik (13 %).
Nordiska rådets arbetsformer och samarbetsområden har genom åren varit föremål för diskussioner och utvärderingar. Nordiska ministerrådet har reformerats för att göra arbetet mer koncentrerat, fokuserat och effektivt. Utskottet konstaterar att Nordiska journalistcentret är ett projekt under Nordiska ministerrådet som erbjuder fortbildning och nätverksskapande för journalister och redaktörer i de nordiska länderna, Ryssland och Vitryssland. Med tanke på Sveriges pådrivande arbete inom Östersjöområdet och det östliga partnerskapet anser utskottet att nordiskt samarbete inom journalistik med Nordvästryssland fyller en viktig funktion. Vidare konstaterar utskottet att det nordiska samarbetet kring vuxnas lärande ger möjligheter för nordiska medborgare att delta i projekt och nätverk för att tillägna sig ny kunskap och lära sig nya färdigheter. Inom ramen för programmet Nordplus Vuxen kan organisationer och företag ansöka om medel för projekt mellan de nordiska och baltiska länderna.
Jämställdhet är en del av den nordiska identiteten, och samarbetet på området bygger på gemensamma traditioner. De nordiska länderna och självstyrande områdena har många gemensamma drag och lika problemställningar, samtidigt som jämställdhetspolitiken i de olika länderna varierar. Utskottet konstaterar att Nordiska ministerrådet årligen rapporterar till parlamentarikerna i Nordiska rådet om situationen för jämställdheten i hela Norden och att ett verktyg för att genomföra nordiska jämställdhetsprojekt är Nordiska institutet för kunskap om kön (NIKK) som ligger i Oslo.
Mot bakgrund av utskottets överväganden avstyrks motion 2009/10:U313 (m).
Gränshindersarbetet
Motionerna
I den enskilda motionen 2009/10:U218 (s) anför motionären att ingen person som reser inom Norden bör stoppas för passkontroll på grund av sitt utseende. En kontroll vid de nordiska ländernas yttre gräns bör vara tillräcklig. Motionären förutser även att samma typ av kränkning av personer med utländsk bakgrund och annorlunda utseende kan komma att ske inom Schengenområdet om samma regler för passkontroll som finns i Norden införs för Schengenområdet.
I den enskilda motionen 2009/10:U221 (s) understryker motionärerna vikten av långsiktig och hållbar finansiering för de organisationer på olika nivåer i Norden som arbetar med gränshinderfrågan och bl.a. ger information och hjälp till personer som önskar flytta mellan nordiska länder.
I den enskilda motionen 2009/10:U327 (s) förespråkar motionärerna åtgärder i syfte att motverka gränsöverskridande problem då kraven på individens rörlighet skärpts och det geografiska arbetsmarknadsområdet vid arbetslöshet har utökats till att inte endast omfatta Sverige utan även de nordiska länderna.
I den enskilda motionen 2009/10:U281 (m) noterar motionärerna att nya gränshinder kan uppstå till följd av att de nordiska EU-länderna inför EU-direktiv på olika sätt. Regeringen bör därför, enligt motionärerna, inom ramen för det nordiska samarbetet ta initiativ till åtgärder som begränsar uppkomsten av nya gränshinder i och med olikartad införlivning av EU-direktiv i de nordiska länderna.
Utskottets överväganden
Utskottet konstaterar inledningsvis att det alltid har varit en viktig fråga i det nordiska samarbetet att främja integrationen mellan de nordiska länderna och att underlätta för nordiska medborgare att röra sig över gränserna. Utskottet anser att företag och enskilda individer måste ha möjlighet att förflytta sig och verka fritt i Norden utan att konfronteras med gränshinder. Detta är, anser utskottet, en grundläggande förutsättning för att Norden ska kunna utveckla och behålla sin position som en konkurrenskraftig region.
Gränshindersarbetet spänner över åtskilliga politikområden och syftar till att underlätta för nordbor att röra sig över de nordiska gränserna. Avvecklingen av gränshinder gör även att Norden kan verka mer framgångsrikt internationellt. Det framgår av både redogörelsen och skrivelsen att gränshindersarbetet har fortsatt hög prioritet inom det nordiska samarbetet. Enligt en sammanställning gjord av Nordiska ministerrådet har nästa 30 gränshinder lösts under perioden 2007–2009. Det är mer än tre gånger så många perioden 2003–2006.
Lagar, regler och direktiv skiljer sig mellan länderna och kan tidvis vara svåra att sammanjämka. I takt med att nordiska invånare och företag alltmer verkar och lever i två eller flera nordiska länder ställs denna problematik på sin spets. En viktig del av arbetet mot gränshinder är de insatser som görs för att kartlägga återstående hinder. Regeringen har beslutat om att ta fram en databas för gränsregional statistik. Statistiken ska omfatta information om arbetspendling över riksgräns vilket påverkar förvärvsfrekvensen, flyttningar samt inkomstuppgifter (lönesummor) som intjänats i annat nordiskt land. Den nya databasen kommer att leverera statistik som har stor betydelse för det gränsregionala samarbetet i Norden och för skatteutjämningssystemet i Sverige. Efterfrågan på en hållbar kontinuerlig gränsregional statistik återkom i den särskilda dialogen för uppföljningen, särskilt från företrädare i län med stort gränsöverskridande samarbete. De nordiska länderna samverkar även bilateralt för att lösa gränshinder (Ds 2009:69 Strategisk uppföljning av En nationell strategi för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning 2007–2013).
Att avskaffa existerande gränshinder är emellertid inte nog. Nya uppstår löpande i samband med ny nationell lagstiftning och i samband med den nationella införlivningen av EU-direktiv. Det är centralt att det sker en nordisk koordinering för dessa processer. Av regeringens skrivelse framgår att NMR under 2010 bedriver ett intensivt arbete för att utveckla lämpliga arbetsformer i detta syfte. Utskottet konstaterar att man inom EU alltmer frångår den hittills vanligen använda rättsliga formen för harmonisering, direktiv, för att i stället använda förordningar. Förordningar är direkt tillämpliga och behöver inte som direktiven införlivas i den nationella lagstiftningen. NMR kommer att ta en aktiv del i genomförandet av vissa delområden i EU:s strategi för Östersjöregionen bl.a. när det gäller gränshinder, innovation och forskning samt inom genforskning och skogsområdet. Konsultationer pågår för närvarande med EU-kommissionen och med relevanta nationella koordinatörer inom aktuella prioriteringsområden. NMR räknar med att under första halvåret 2010 påbörja genomförandet inom något eller några av de utvalda områdena.
Utskottet konstaterar att den nordiska passunionen infördes i Sverige genom riksdagsbeslut den 1 juli 1954. Överenskommelsen befriade nordiska medborgare från att under uppehåll i annat nordiskt land än hemlandet inneha pass. Avtalet gäller fortfarande men har på de flesta områden integrerats i Schengenavtalet eftersom en överenskommelse gjordes om att även ansluta Norge och Island. En skillnad är att den nordiska passunionen bara gäller nordiska medborgare medan Schengensamarbetet gäller för alla besökare.
Utskottet noterar att regeringen fäster stor vikt vid det gränsregionala arbetet i syfte att främja integrationen i gränsregionerna. Detta arbete bedrivs såväl bilateralt som inom ramen för samarbetet i NMR. Utskottet menar sammantaget att skrivelsen och redogörelsen visar på den centrala plats gränshindersarbetet har haft och fortsatt kommer att ha inom det nordiska samarbetet. Utskottet välkomnar detta och konstaterar att undanröjandet av gränshinder är en pågående process som hela tiden ställs inför nya problem och utmaningar. Det är därför väsentligt att Nordiska ministerrådet och Nordiska rådet fortsatt arbetar med dessa frågor.
Mot bakgrund av vad som anförts ovan avstyrker utskottet motionerna 2009/10:U218 (s), 2009/10:U221 (s), 2009/10:U327 (s) och 2009/10:U281(m).
Samarbetet med närområdet
Motionerna
I kommittémotionen 2009/10:U340 (s) yrkande 51 framhålls vikten av ökade integrationsinsatser i norra Europa, bl.a. med Ryssland och inom den arktiska regionen. I samma motion (yrkande 53) förespråkar Socialdemokraterna ett ökat samarbete med andra regionala aktörer i Nordens närområde. Vidare föreslås i samma motion (yrkande 54) ett stärkt och fördjupat Barentssamarbete.
I den enskilda motionen 2009/10:U232 (s) anför motionärerna att regeringen bör utveckla en nationell strategi för utveckling av Nordenområdet och ett fördjupat samarbete med Barents euroarktiska region.
I den enskilda motionen 2009/10:U343 (s) yrkande 2 anförs att Sverige inom ramen för det nordiska samarbetet bör spela en mer aktiv roll än hittills när det gäller hbt-frågorna vid kontakter med de baltiska länderna.
Utskottets överväganden
Utskottet konstaterar att närområdet och de nordiska grannländerna har en självklar ställning för Sverige. Banden mellan folken går sekler tillbaka, och flera av Sveriges viktigaste handels- och samarbetspartner finns i närområdet. Utskottet anser att EU:s nyligen antagna strategi för Östersjöområdet kommer att stärka samarbetet i närområdet. I de arktiska områdena liksom i Barentsregionen finns stora orörda reserver av naturtillgångar, vilket ger en stor utvecklingspotential samtidigt som det kan innebära miljökonsekvenser och säkerhetspolitiska implikationer. Vidare finns det förutsättningar att få till stånd ett konstruktivt samarbete med Ryssland i frågor som rör energi, klimat, gränsöverskridande brottslighet och kommunikationer. Utskottet välkomnar den norsk-ryska överenskommelsen om gränsdragningen i Barents hav som uppnåddes den 27 april 2010 och som sätter punkt för en fyrtioårig gränstvist.
Utskottet konstaterar att Sverige den 15 oktober 2009 tog över ordförandeskapet i Barents Euroarktiska rådet (BEAC) och kommer att leda detta under två år. Barentssamarbetet genomförs på två nivåer: dels mellanstatligt samarbete inom BEAC, dels regionalt samarbete inom Barents regionråd (BRC) där 13 nordliga regioner ingår, vilka för svensk del innefattar Norrbotten och Västerbotten. Utskottet noterar det svenska ordförandeskapets huvudprioritering: övergång till en ekoeffektiv ekonomi som bl.a. innefattar förbättrade villkor för små och medelstora företag i regionen, utveckling av förnybar energi och energieffektivisering samt att ge särskild uppmärksamhet åt att åtgärda objekt från listan med identifierade ”hot spots”, dvs. förorenade områden i nordvästra Ryssland.
Utskottet vill vidare uppmärksamma det viktiga arbete som utförs inom Arktiska rådet och konferensen med parlamentariker för den arktiska regionen. Verksamheten är inriktad på övergripande frågor av betydelse för hela det arktiska området såsom miljö och klimat, hållbar utveckling och bättre levnadsvillkor för ursprungsfolken. Utskottet konstaterar att det huvudsakliga arbetet inom Barentsrådet och Arktiska rådet sker genom arbetsgrupper och särskilda projekt och förutsätter en fortsatt hög svensk profil i genomförandet av de prioriterade områdena. Vidare noterar utskottet ett utvecklat samarbete med åtskilliga aktörer i området där bl.a. University of the Arctic och Northern Forum kan nämnas.
Utskottet anser med hänvisning till det ovanstående att de i motionerna framförda kraven får anses vara tillgodosedda. Motionerna 2009/10:U340 (s) yrkandena 51, 53 och 54 och 2009/10:U232 (s) kan därför avstyrkas.
I enlighet med vad utskottet redan konstaterat ovan vad gäller hbt-frågor förutsätter utskottet att regeringen inom EU och i andra internationella forum, såsom Nordiska rådet och Östersjöstaternas råd, även fortsatt aktivt arbetar för att utöka skyddet mot diskriminering. Utskottet konstaterar att Europarådets 47 medlemsstater, där samtliga nordiska och baltiska länder ingår, nyligen antog riktlinjer för hur medlemsstaternas lagar och regler ska förbättras när det gäller hbt-personer. Sverige måste också bilateralt fortsätta att uppmana regeringar att förhindra diskriminering och att arbeta för en attitydförändring gentemot hbt-personer. Utskottet konstaterar med tillfredsställelse att EU-minister Birgitta Ohlsson medverkade som talare vid Pridefestivalen i Vilnius, Litauen, den 7 maj 2010. Med vad som anförts ovan anser utskottet att motion 2009/10:U343 (s) yrkande 2 bör avstyrkas.
Nordisk samverkan globalt
Motionen
I den enskilda motionen 2009/10:U326 (c) anför motionären att regeringen bör verka för att Sverige och de övriga nordiska länderna ska ha en gemensam plats i G20.
Utskottets överväganden
Utskottet konstaterar att regeringen i den utrikespolitiska deklarationen 2010 framhåller vikten av G20-gruppen som aktör i förhandlingarna kring såväl internationella ekonomiska krisåtgärder som klimatfrågan. Utskottet, liksom regeringen, anser att mycket talar för att G20 kommer att förbli en central gruppering för viktiga beslut även framöver. Utskottet konstaterar vidare att G20 är en informell sammanslutning som består av 19 länder samt Europeiska unionen (EU). Medlemsländerna i EU, däribland Sverige, har alltså ett indirekt medlemskap i G20 genom sitt medlemskap i EU. Under det svenska ordförandeskapet hösten 2009 företrädde Sverige EU vid G20:s möten. Utskottet har skaffat uppgifter om att inga formella kriterier för medlemskap i G20 finns. För ett effektivt och kontinuerligt arbete eftersträvas dock restriktivitet i medlemskretsen, och sammansättningen av gruppen har varit oförändrad sedan den grundades 1999. Vägledande principer för medlemskap är förutom ekonomisk styrka även geografisk balans och invånarantal.
Mot bakgrund av det ovanstående anser utskottet att motion 2009/10:U326 (c) bör avstyrkas.
Utskottet föreslår vidare att såväl skrivelse 2009/10:90 som redogörelse 2009/10:NR1 läggs till handlingarna.
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Skrivelse 2009/10:90
Regeringens skrivelse 2009/10:90 Nordiskt samarbete 2009.
Redogörelse 2009/10:NR1
Redogörelse 2009/10:NR1 Nordiska rådets svenska delegations berättelse om verksamheten under 2009.
Motioner från allmänna motionstiden hösten 2009
2009/10:U218 av Yilmaz Kerimo (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av en översyn av passkontrollreglerna för resor inom Norden och Schengen.
2009/10:U221 av Ann-Kristine Johansson och Sinikka Bohlin (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ett långsiktigt arbete med gränshinder.
2009/10:U230 av Carina Hägg (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om samverkan med länderna inom Nordiska rådet mot bakgrund av prostitutionen i Danmark.
2009/10:U232 av Karin Åström och Kristina Zakrisson (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en nationell strategi för utveckling av nordområdet och ett fördjupat samarbete i Barents euroarktiska region.
2009/10:U256 av Carina Hägg (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att tydliggöra danska regeringens ansvar för att flickor och kvinnor utnyttjas i sexhandel i Danmark.
2009/10:U281 av Lisbeth Grönfeldt Bergman och Lars-Arne Staxäng (båda m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om gränshinder som uppstår med anledning av implementering av EU-direktiv.
2009/10:U313 av Kent Olsson m.fl. (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utveckla det nordiska samarbetet.
2009/10:U326 av Johan Linander (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att den svenska regeringen bör arbeta för att de nordiska länderna ska ha en gemensam plats i G20.
2009/10:U327 av Eva Sonidsson och Hans Stenberg (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utveckla det nordiska samarbetet.
2009/10:U340 av Urban Ahlin m.fl. (s):
50. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 8.1 Det nordiska samarbetet. |
51. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 8.2 Samarbete i norra Europa. |
52. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 8.3 Nordiska rådet. |
53. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 8.4 Närområdet. |
54. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 8.5 Barentssamarbetet. |
2009/10:U343 av Börje Vestlund m.fl. (s):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ett ökat nordiskt samarbete i hbt-frågor. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om Nordens kontakter med de baltiska staterna inom hbt-området. |