Trafikutskottets betänkande

2009/10:TU3

Anslutning till och genomförande av barlastvattenkonventionen

Sammanfattning

Barlastvattenkonventionen, som antogs 2004, har till syfte att förebygga, begränsa och slutligen eliminera spridning av skadliga vattenlevande organismer och patogener genom kontroll och hantering av fartygs barlastvatten och sediment.

Utskottet ser med tillfredsställelse på regeringens förslag om Sveriges anslutning till barlastvattenkonventionen. Enligt utskottets mening kan ett effektivt genomförande av konventionens bestämmelser minska risken betydligt för spridning av vattenlevande organismer som kan vara skadliga.

Vidare ansluter sig utskottet till regeringens förslag att konventionen genomförs framför allt genom en ny lag, barlastvattenlagen. Utskottet ställer sig även bakom föreslagna ändringar i miljöbalken, fartygssäkerhetslagen och lagen om Sveriges ekonomiska zon.

Sammanfattningsvis föreslår utskottet att riksdagen godkänner regeringens förslag om Sveriges anslutning till barlastvattenkonventionen och antar de lagförslag som regeringen lagt fram. Utskottet utgår från att regeringen aktivt verkar för konventionens snara ikraftträdande.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Anslutning till och genomförande av barlastvattenkonventionen

Riksdagen

dels godkänner

1. att Sverige ansluter sig till 2004 års internationella konvention om kontroll och hantering av fartygs barlastvatten och sediment,

2. att Sverige vid anslutning till konventionen förklarar att Sverige, av skäl som hänför sig till geografiska, hydrografiska och hydrologiska förhållanden, inte kommer att fullständigt kunna tillämpa konventionens bestämmelser om utförande av skifte av barlastvatten på samtliga fartyg som omfattas av konventionen, men att denna reservation kommer att gälla endast under en begränsad tid,

3. att Sverige vid anslutning till konventionen förklarar sin avsikt att inte tillämpa krav på behandling av barlastvatten på fartyg som byggs under 2009 och som omfattas av regel B-3.3 förrän vid fartygens andra årliga besiktning, dock senast den 31 december 2011,

dels antar regeringens förslag till

1. barlastvattenlag,

2. lag om ändring i miljöbalken,

3. lag om ändring i fartygssäkerhetslagen (2003:364),

4. lag om ändring i lagen (1992:1140) om Sveriges ekonomiska zon.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2008/09:229 punkterna 1–7.

Stockholm den 22 oktober 2009

På trafikutskottets vägnar

Lena Hallengren

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Lena Hallengren (s), Jan-Evert Rådhström (m), Oskar Öholm (m), Lisbeth Grönfeldt Bergman (m), Sven Bergström (c), Hans Stenberg (s), Nina Larsson (fp), Annelie Enochson (kd), Peter Pedersen (v), Pia Nilsson (s), Ingemar Vänerlöv (kd), Karin Svensson Smith (mp), Malin Löfsjögård (m), Lars Mejern Larsson (s), Mahmood Fahmi (m), Désirée Liljevall (s) och Eva-Lena Jansson (s).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I detta betänkande behandlar utskottet proposition 2008/09:229 Anslutning till och genomförande av barlastvattenkonventionen. Lagrådet har i sitt yttrande lämnat förslag till vissa ändringar, vilka – med ett undantag – har följts av regeringen.

Inga motioner har väckts med anledning av propositionen.

Regeringens förslag till riksdagsbeslut framgår av bilaga 1, och regeringens förslag till lagtext finns i bilaga 2. I sammanhanget kan nämnas att barlastvattenkonventionen redovisas i proposition 2008/09:229 bilaga 1.

Enligt regeringens bedömning bör Sverige genomföra konventionens bestämmelser först i samband med att konventionen träder i kraft. Vissa åtgärder kan dock behöva sättas i kraft tidigare.

Eftersom det är oklart när konventionen kommer att träda i kraft föreslår regeringen att regeringen ska bestämma när de föreslagna lagändringarna ska träda i kraft.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I februari 2004 antogs den internationella konventionen om kontroll och hantering av fartygs barlastvatten och sediment. I propositionen föreslås att riksdagen godkänner att Sverige ansluter sig till konventionen. Anslutningen bör dock ske med reservation eftersom Sverige inte bedömts kunna uppfylla konventionens krav fullt ut förrän 2016.

Konventionen föreslås bli genomförd framför allt genom en ny lag, barlastvattenlagen. Förslaget leder också till vissa ändringar i miljöbalken, fartygssäkerhetslagen (2003:364) och lagen (1992:1140) om Sveriges ekonomiska zon.

Den föreslagna lagen föreslås innehålla bestämmelser om med vilka metoder barlastvatten ska hanteras, att fartyg ska ha en barlastvattenhanteringsplan och barlastvattendagbok och att mottagningsanordningar för mottagning av sediment från barlastvatten ska inrättas. Fartyg ska besiktigas och därefter certifieras om de uppfyller de uppställda kraven. Inspektioner av både svenska och utländska fartyg ska kunna göras. Förbud och förelägganden ska få beslutas för att se till att lagen följs. Överträdelser ska sanktioneras genom en s.k. barlastvattenavgift som ska påföras med strikt ansvar samt genom straffbestämmelser.

Författningsändringarna föreslås träda i kraft den dag som regeringen bestämmer, eftersom det är oklart när konventionen kommer att träda i kraft.

Utskottets överväganden

Anslutning till och genomförande av barlastvattenkonventionen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen godkänner regeringens förslag om Sveriges anslutning till barlastvattenkonventionen och antar regeringens förslag till en ny lag, barlastvattenlagen, samt ändringar i vissa andra lagar.

Propositionen

Konventionen

Anslutning till konventionen

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner barlastvattenkonventionen med förbehållet att Sverige, av skäl som hänför sig till geografiska, hydrografiska och hydrologiska förhållanden, inte kommer att fullständigt kunna tillämpa konventionens bestämmelser om utförande av skifte av barlastvatten på samtliga fartyg som omfattas av konventionen. Denna reservation kommer att gälla endast t.o.m. 2016.

Enligt regeringens bedömning bör särskilda områden för skifte av barlastvatten införas. Något krav att inrätta mottagningsanordningar för barlastvatten bör inte införas.

Genomförande av konventionen i Sverige

Konventionen ska införlivas genom en ny lag

Regeringen föreslår att bestämmelserna i barlastvattenkonventionen införlivas i svensk rätt genom en ny lag, benämnd barlastvattenlag.

Tillämpningsområde

Regeringen föreslår att lagen ska tillämpas på svenska fartyg och på utländska fartyg som befinner sig inom Sveriges sjöterritorium eller ekonomiska zon. Föreskrifter ska få meddelas om att lagen inte ska tillämpas på svenska fartyg som endast trafikerar annan stats sjöterritorium eller ekonomiska zon, eller sådant vatten och det fria havet, förutsatt att den berörda staten godkänner detta. Från lagens tillämpning ska, om inte föreskrifter meddelas om annat, undantas

–     fartyg som inte är konstruerade för att föra barlastvatten

–     fartyg som har förseglade tankar med permanent barlastvatten som inte släpps ut

–     fartyg som endast trafikerar Sveriges sjöterritorium eller ekonomiska zon,

–     statsfartyg

–     tävlingsbåtar, fritidsbåtar och räddningsfarkoster med en längd under 50 meter och en största barlastvattenkapacitet på 8 kubikmeter.

Hantering av barlastvatten

Regeringen föreslår att barlastvatten – innan det släpps ut – ska hanteras genom antingen godkänt system för behandling av barlastvattnet ombord, skifte, lämnande av barlastvattnet i mottagningsanordning eller annan godkänd metod. Skifte av barlastvatten ska dock få ske endast fram till de tidpunkter som föreskrivs av regeringen.

Regeringen, och i vissa fall den myndighet som regeringen bestämmer, ska få meddela föreskrifter om

–     undantag och dispens från bestämmelserna

–     barlastvattenhantering för fartyg som deltar i program för att bedöma tekniker för behandling av barlastvatten.

Regeringen ska bestämma vilken myndighet som ska

–     godkänna system och andra metoder för behandling av barlastvatten

–     pröva frågor om dispens från bestämmelserna

–     godkänna program för att bedöma tekniker för barlastvattenhantering.

Mottagning av sediment

Regeringen föreslår att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om att företag som reparerar eller rengör barlastvattentankar ska ha mottagningsanordningar för sediment.

Den som ansvarar för en mottagningsanordning för sediment ska se till att anordningen är placerad och utformad så att ett säkert omhändertagande av sediment kan ske samt så att de fartyg som använder anordningen inte försenas i onödan.

Vidare ska regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer få meddela föreskrifter om placering, utformning och drift av en sådan anordning.

Någon särskild avgift ska inte få tas ut om det inte finns särskilda skäl.

Den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela de förelägganden som behövs för att en mottagningsanordning inrättas och placeras, utformas och drivs på föreskrivet sätt. Föreläggandet ska få förenas med vite. Föreläggandet ska föregås av samråd med den kommun eller den myndighet som har det operativa tillsynsansvaret över verksamheten.

Barlastvattenhanteringsplan och barlastvattendagbok

Regeringen föreslår att för varje fartyg ska en godkänd barlastvattenhanteringsplan och en barlastvattendagbok finnas ombord. Dagboken för ett obemannat fartyg som bogseras ska dock få förvaras ombord på det bogserande fartyget.

Barlastvattnet och sedimentet ska hanteras i enlighet med planen. I dagboken ska alla åtgärder som rör fartygets barlastvatten omedelbart antecknas. Befälhavaren ska hålla dagboken tillgänglig vid inspektion.

Tillsyn

Besiktning och certifiering m.m.

Regeringen föreslår att svenska fartyg med en bruttodräktighet av minst 400 ska besiktigas innan de sätts i trafik och därefter genomgå regelbundna besiktningar. Det ska dock vara möjligt att kräva att även andra fartyg ska besiktigas.

Fartyg som uppfyller de föreskrivna kraven ska erhålla ett barlastvattenhanteringscertifikat. Certifikatet ska kunna återkallas om fartyget inte längre motsvarar de föreskrivna kraven och bristerna trots föreläggande inte har avhjälpts, om fartyget inte har genomgått de föreskrivna besiktningarna eller om fartyget registrerats i annan stat. Förbud mot att använda ett fartyg till sjöfart ska kunna utfärdas om det inte har ett giltigt certifikat.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om fartygs konstruktion, utrustning, drift och underhåll.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få uppdra åt en erkänd organisation (t.ex. klassningssällskap) att undersöka svenska fartyg och deras utrustning samt utfärda certifikat.

Inspektion av fartyg

Regeringen föreslår att fartyg ska få inspekteras när tillsynsmyndigheten anser att det behövs. Utländska fartyg ska få inspekteras endast i svensk hamn eller offshoreterminal. Inspektion av utländska fartyg ska som utgångspunkt begränsas till att avse endast vissa omständigheter, men i vissa fall ska den inledande inspektionen få följas av en detaljerad inspektion.

Tillsynsmyndigheten ska få meddela beslut om förbud och förelägganden för att säkerställa bestämmelsernas efterlevnad. Besluten ska innehålla uppgifter om vilka åtgärder som ska vidtas och ska få förenas med vite.

Tillsynsmyndighet m.m.

Regeringen föreslår att regeringen ska bestämma vilken myndighet som ska utöva tillsyn över efterlevnaden av lagen.

Den som verkställer en tillsynsförrättning eller biträder vid en sådan förrättning ska ha rätt att få tillträde till fartyget för att där göra de undersökningar, ta de prov samt ta del av de handlingar om fartyget som behövs. Tillsynsförrättningen ska genomföras så att fartyget inte otillbörligen kvarhålls eller försenas.

Den som arbetar med tillsyn eller tillståndsgivning ska inte obehörigen få röja eller utnyttja vad han eller hon i sin tjänst har fått veta om enskildas affärs- eller driftförhållanden. I det allmännas verksamhet ska i stället tillämpas bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

Tillsynsmyndigheten ska skyndsamt anmäla överträdelser till polisen eller Åklagarmyndigheten, om det finns misstanke om brott.

Särskilda åtgärder mot spridning av vattenlevande organismer och patogener som kan vara skadliga

Tilläggsåtgärder

Regeringen föreslår att regeringen för viss trafik inom vissa områden på svenskt inre vatten ska få meddela föreskrifter om förbud mot utsläpp av barlastvatten, om det är nödvändigt för att förebygga och begränsa spridning av vattenlevande organismer och patogener som kan vara skadliga.

Varning för barlastvattenintag

Regeringen föreslår att den myndighet som regeringen bestämmer ska utfärda varningar för barlastvattenintag i vissa områden.

Administrativa och straffrättsliga sanktioner vid överträdelser

Regeringen föreslår att en administrativ sanktionsavgift, kallad barlastvattenavgift, ska tas ut av fartygets rederi vid otillåtet utsläpp av barlastvatten. Avgiften ska bygga på strikt ansvar och beslutas av den myndighet som regeringen bestämmer. I vissa fall ska en straffrättslig sanktion i form av böter eller fängelse kunna komma i fråga vid sidan av barlastvattenavgiften.

Den närmare utformningen av barlastvattenavgiften

Regeringen föreslår att barlastvattenavgift ska betalas med ett belopp som bestäms utifrån fartygets bruttodräktighet. Avgiften ska uppgå till minst ett och högst tio prisbasbelopp. Om en avgift framstår som oskälig, ska den kunna sättas ned eller efterges. Befälhavaren och, om det är möjligt, redaren ska underrättas om beslutet att ta ut avgift. Beslutet ska vara omedelbart verkställbart. Den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela förbud och förelägganden för att säkra bevis och betalning av avgiften. Bestämmelser om preskriptionstid ska införas.

Det straffrättsliga ansvaret

Regeringen föreslår att straffskalan för den som uppsåtligen eller av oaktsamhet släpper ut barlastvatten om detta inte har hanterats på föreskrivet sätt ska vara böter eller fängelse i högst två år. Detsamma ska gälla befälhavaren, om denne uppsåtligen eller av oaktsamhet har brustit i den tillsyn som behövs för att utsläpp av barlastvatten ska hanteras på föreskrivet sätt. Om befälhavaren har delegerat ansvaret för tillsynen över hanteringen av barlastvatten till ett annat befäl eller om ett visst befäl har sådant ansvar till följd av tjänstens beskaffenhet, gäller straffansvaret det befälet. Även ansvarig företrädare för redaren ska omfattas av samma ansvar om han eller hon underlåtit att göra vad som skäligen kunnat fordras av honom eller henne för att förhindra det inträffade.

Straffskalan för den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot tillsynsmyndighetens beslut om förbud eller förelägganden ska vara böter eller fängelse i högst ett år. Även ansvarig företrädare för redaren ska omfattas av samma ansvar om han eller hon underlåtit att göra vad som skäligen kunnat fordras av honom eller henne för att förhindra det inträffade.

Straffskalan för befälhavare som framför ett fartyg som inte har en godkänd barlastvattenhanteringsplan eller i strid mot ett förbud att använda fartyget till sjöfart, för den som inte följer en godkänd barlastvattenhanteringsplan eller bryter mot skyldigheten att hålla barlastvattendagboken tillgänglig, och för ansvarig företrädare för ett fartygs redare om denne underlåter att se till att fartyget genomgår besiktning eller underlåter att se till att fartyget har en godkänd barlastvattenhanteringsplan, ska vara böter eller fängelse i högst sex månader. Ansvar ska kunna bli aktuellt både vid uppsåtliga och oaktsamma överträdelser, förutom när det gäller skyldigheten att hålla barlastvattendagboken tillgänglig, där ansvar ska kunna aktualiseras enbart vid uppsåt. Även ansvarig företrädare för redaren ska omfattas av ansvaret vid överträdelser av förbud att fartyget inte får användas till sjöfart om han eller hon underlåtit att göra vad som skäligen kunnat fordras av honom eller henne för att förhindra det inträffade.

Slutligen ska böter kunna utdömas för den som bryter mot föreskrift om barlastvattendagböcker eller om skyldighet att rapportera olyckshändelser eller brister, den som bryter mot förbudet att ta ut en särskild avgift för mottagning av sediment och den som lämnar oriktig uppgift för att få ett certifikat utfärdat eller dess giltighetstid förlängd. För ansvar enligt de två sistnämnda gärningarna ska krävas uppsåt medan de två förstnämnda ska föranleda ansvar även vid oaktsamhet.

Till ansvar ska inte dömas för gärningar som är belagda med strängare straff i brottsbalken eller miljöbalken. Om ett förbud har förenats med vite, ska vid överträdelse av förbudet inte straff ådömas.

Svensk straffrättslig domsrätt

Enligt regeringens bedömning är domsrättsregler beträffande brott som begåtts på svenskt fartyg tillräckliga. Någon bestämmelse om svensk domsrätt för brott som begåtts på utländskt fartyg i svensk ekonomisk zon bör inte införas.

Överklagande m.m.

Regeringen föreslår att beslut i frågor om barlastvattenavgift ska få överklagas till sjörättsdomstol som också ska ha möjlighet att förordna om kvarstad. Övriga beslut ska få överklagas till förvaltningsdomstol. Vid brott mot regelverket om barlastvattenhantering ska åtal kunna väckas antingen vid sjörättsdomstol eller vid annan tingsrätt.

Information och rapportering

Regeringen föreslår att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om skyldighet att rapportera olyckshändelser eller brister som i något väsentligt avseende påverkar fartygets möjlighet att hantera barlastvatten.

Förslag och bedömningar avseende övriga författningar

Miljöbalken

Regeringen föreslår att miljöbalkens förbud mot dumpning inte ska gälla utsläpp av sediment, som i stället ska regleras genom barlastvattenlagen.

Fartygssäkerhetslagen (2003:364)

Regeringen föreslår att befälhavaren ska ha skyldighet att ha erforderlig kännedom om regler om hantering av barlastvatten och sediment samt skyldighet att informera de anställda om dessa.

Kustbevakningens medverkan vid polisiär övervakning

Enligt regeringens bedömning bör inte någon inskränkning av Kustbevakningens befogenheter territoriellt i lagen (1982:395) om Kustbevakningens medverkan vid polisiär övervakning (LKP) göras.

Ikraftträdande

Enligt regeringens bedömning bör Sverige genomföra konventionens bestämmelser först i samband med att konventionen träder i kraft. Vissa åtgärder kan dock behöva sättas i kraft tidigare.

Regeringen föreslår att – eftersom det är oklart när konventionen kommer att träda i kraft – regeringen ska bestämma när de föreslagna lagändringarna ska träda i kraft.

Utskottets ställningstagande

Över 90 % av världshandeln utförs via sjöfarten. Beräkningar visar att mellan 3 och 5 miljarder ton barlastvatten fraktas över haven och släpps ut i ankomsthamnarna. Med barlastvatten kan akvatiska (avser vatten) växter och djur samt bakterier, virus och svampar transporteras till områden, till vilka de inte kan sprida sig på ett naturligt sätt. Främmande arter utgör ett potentiellt hot mot akvatiska ekosystem och dricksvattentäkter. Skadorna i en ny marin miljö kan vara av olika slag, såsom ekologiska, hälsomässiga och ekonomiska.

barlastvattenkonventionen, som antogs 2004, har till syfte att förebygga, begränsa och slutligen eliminera spridning av skadliga vattenlevande organismer och patogener genom kontroll och hantering av fartygs barlastvatten och sediment.

Utskottet ser med tillfredsställelse på regeringens förslag om Sveriges anslutning till barlastvattenkonventionen. Utskottet konstaterar att anslutningen sker med reservation till följd av att Sverige inte bedömts kunna uppfylla kraven fullt ut förrän 2016. Enligt utskottets mening kan ett effektivt genomförande av konventionens bestämmelser minska risken betydligt för spridning av vattenlevande organismer som kan vara skadliga. Detta torde i sin tur medföra stora samhällsekonomiska vinster i vårt land. Genom att ansluta sig till konventionen kan Sverige dessutom medverka till att de internationella organisationer som Sverige är medlem i uppnår sina syften. Utskottet utgår från att regeringen aktivt verkar för konventionens snara ikraftträdande.

Vidare ansluter sig utskottet till regeringens förslag att konventionen genomförs framför allt genom en ny lag, barlastvattenlagen. Utskottet ställer sig även bakom föreslagna ändringar i miljöbalken, fartygssäkerhetslagen och lagen om Sveriges ekonomiska zon.

Enligt regeringens bedömning bör Sverige genomföra konventionens bestämmelser först i samband med att konventionen träder i kraft; regeringen föreslår att ikraftträdandet av de föreslagna lagändringarna – mot den bakgrunden – ska beslutas av regeringen. Utskottet har ingen invändning mot regeringens förslag i detta avseende.

Sammanfattningsvis föreslår utskottet att riksdagen godkänner regeringens förslag om Sveriges anslutning till barlastvattenkonventionen och antar de lagförslag som regeringen lagt fram.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2008/09:229 Anslutning till och genomförande av barlastvattenkonventionen:

1.

Riksdagen godkänner att Sverige ansluter sig till 2004 års internationella konvention om kontroll och hantering av fartygs barlastvatten och sediment.

2.

Riksdagen godkänner att Sverige vid anslutning till konventionen förklarar att Sverige, av skäl som hänför sig till geografiska, hydrografiska och hydrologiska förhållanden, inte kommer att fullständigt kunna tillämpa konventionens bestämmelser om utförande av skifte av barlastvatten på samtliga fartyg som omfattas av konventionen, men att denna reservation kommer att gälla endast under en begränsad tid.

3.

Riksdagen godkänner att Sverige vid anslutning till konventionen förklarar sin avsikt att inte tillämpa krav på behandling av barlastvatten på fartyg som byggs under 2009 och som omfattas av regel B-3.3 förrän vid fartygens andra årliga besiktning, dock senast den 31 december 2011.

4.

Riksdagen antar regeringens förslag till barlastvattenlag.

5.

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i miljöbalken.

6.

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i fartygssäkerhetslagen (2003:364).

7.

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1992:1140) om Sveriges ekonomiska zon.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag