Skatteutskottets betänkande 2009/10:SkU27 | |
Allmänna motioner om beskattning av företag, kapital och fastighet | |
Sammanfattning
Vid behandlingen hösten 2009 av regeringens budgetförslag för 2010 tog riksdagen ställning till motioner som innehöll förslag om sådana skatteförändringar som utgjorde en del av oppositionspartiernas alternativa budgetförslag för 2010. I detta betänkande behandlar skatteutskottet flertalet kvarvarande motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2009 som tar upp frågor om beskattning av företagande och investeringar samt vissa frågor om beskattning av fastigheter.
Med anledning av ett antal motionsyrkanden föreslår utskottet ett tillkännagivande till regeringen om en utredning för att belysa förutsättningarna för att slopa fastighetstaxeringen av bostäder. Övriga motioner avstyrks, i flera fall med hänvisningar till pågående arbete på företagsbeskattningens och kapitalbeskattningens områden.
Till betänkandet har lämnats sex reservationer (s, v, mp) och ett särskilt yttrande (v).
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. | Företagande och investeringar, allmänna frågor |
| Riksdagen avslår motionerna 2009/10:Sk204, 2009/10:Sk216 yrkande 1, 2009/10:Sk230, 2009/10:Sk237, 2009/10:Sk243, 2009/10:Sk244 yrkande 1, 2009/10:Sk245 yrkandena 1, 3 och 4, 2009/10:Sk287, 2009/10:Sk290, 2009/10:Sk307, 2009/10:Sk342 yrkande 1, 2009/10:Sk347, 2009/10:Sk380 yrkandena 1 och 2, 2009/10:Sk388, 2009/10:Sk421, 2009/10:Sk437, 2009/10:Sk445, 2009/10:Sk447, 2009/10:Sk455, 2009/10:Sk457, 2009/10:Sk466, 2009/10:Sk472, 2009/10:Sk475, 2009/10:Sk507, 2009/10:Sk518, 2009/10:Sk529, 2009/10:Sk535, 2009/10:Sk538, 2009/10:Sk543, 2009/10:Sk544 yrkandena 1 och 2, 2009/10:Sf281 yrkande 3, 2009/10:Ub465 yrkande 1, 2009/10:N295 yrkande 5 och 2009/10:N388 yrkande 17. |
Reservation 1 (s, v, mp)
2. | Tonnageskatt |
| Riksdagen avslår motionerna 2009/10:Sk221, 2009/10:Sk247, 2009/10:Sk276, 2009/10:Sk302 och 2009/10:Sk345. |
Reservation 2 (s, v, mp)
3. | Fåmansföretag |
| Riksdagen avslår motionerna 2009/10:Sk241, 2009/10:Sk246, 2009/10:Sk253, 2009/10:Sk299 yrkandena 1 och 2, 2009/10:Sk331, 2009/10:Sk373, 2009/10:Sk374, 2009/10:Sk412 yrkande 5 och 2009/10:Sk462. |
4. | Uttagsbeskattning |
| Riksdagen avslår motionerna 2009/10:Sk254, 2009/10:Sk338, 2009/10:Sk375, 2009/10:Sk376, 2009/10:Sk382, 2009/10:Sk418 yrkande 2, 2009/10:Sk434, 2009/10:Sk463, 2009/10:Sk482, 2009/10:Sk483, 2009/10:Sk517, 2009/10:Sk524, 2009/10:Sk551 yrkandena 1 och 2, 2009/10:Sk552 och 2009/10:N473 yrkande 2. |
Reservation 3 (s, v, mp)
5. | Avdrag för sponsring, gåvor och forskning |
| Riksdagen avslår motionerna 2009/10:Sk206, 2009/10:Sk303, 2009/10:Sk354, 2009/10:Sk370, 2009/10:Sk422, 2009/10:Sk426, 2009/10:Sk477, 2009/10:Sk539 och 2009/10:Kr308 yrkandena 33 och 34. |
Reservation 4 (mp)
6. | Skogskonto |
| Riksdagen avslår motion 2009/10:Sk293. |
7. | Förskoleverksamhet |
| Riksdagen avslår motion 2009/10:Sk377. |
8. | Personaloptioner |
| Riksdagen avslår motion 2009/10:Sk378. |
9. | Svenska kyrkans tidsbegränsade skattebefrielse |
| Riksdagen avslår motionerna 2009/10:Sk217 och 2009/10:Sk440 yrkande 2. |
10. | Fastighetsbeskattning, allmänna frågor |
| Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet har anfört om att en utredning bör genomföras för att belysa förutsättningarna att avskaffa fastighetstaxeringen på bostäder. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2009/10:Sk212, 2009/10:Sk362, 2009/10:Sk460, 2009/10:Sk490, 2009/10:Sk528 och 2009/10:C413 yrkande 2 och avslår motionerna 2009/10:Sk367 och 2009/10:Sk395. |
Reservation 5 (s, v, mp)
11. | Kapitalvinst vid fastighetsförsäljning |
| Riksdagen avslår motionerna 2009/10:Sk392 yrkandena 1 och 2, 2009/10:Sk417, 2009/10:Sk468, 2009/10:Sk473 yrkandena 1 och 2 samt 2009/10:Sk495. |
12. | Klassificering av byggnader för äldreboende vid fastighetstaxeringen |
| Riksdagen avslår motion 2009/10:Sk261. |
13. | Skattevillkoren för boendet |
| Riksdagen avslår motionerna 2009/10:Sk325, 2009/10:Sk476, 2009/10:Sk511, 2009/10:Sk549 och 2009/10:C390 yrkandena 56 och 57. |
Reservation 6 (s, v, mp)
14. | Personalvårdsförmåner |
| Riksdagen avslår motionerna 2009/10:Sk312, 2009/10:Sk313, 2009/10:Sk327, 2009/10:Sk439, 2009/10:Sk449, 2009/10:Sk478 och 2009/10:Sk547. |
Stockholm den 16 februari 2010
På skatteutskottets vägnar
Lennart Hedquist
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Lennart Hedquist (m), Lars Johansson (s), Annicka Engblom (m), Laila Bjurling (s), Ulf Berg (m), Raimo Pärssinen (s), Gunnar Andrén (fp), Christin Hagberg (s), Lena Asplund (m), Lennart Sacrédeus (kd), Jessica Polfjärd (m), Marie Engström (v), Britta Rådström (s), Helena Leander (mp), Hans Olsson (s), Staffan Danielsson (c) och Christer Eriksson (c).
Redogörelse för ärendet
Vid behandlingen av regeringens budgetförslag för 2010 tog riksdagen ställning till motioner som hade väckts under den allmänna motionstiden 2009 och som innehöll förslag om skatteförändringar som borde prövas tillsammans med beslut om fastställande av den av regeringen föreslagna inkomstberäkningen för 2010. Riksdagen fattade beslut med anledning av regeringens förslag och motionsyrkandena den 18 november 2009 (prop. 2009/10:1, bet. 2009/10:FiU1, yttr. 2009/10:SkU1y, rskr. 2009/10:42).
I detta betänkande behandlar skatteutskottet flertalet kvarvarande motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2009 som tar upp frågor om beskattning av företagande och investeringar samt vissa frågor rörande beskattningen av fastigheter. Motionerna innehåller förslag om tillkännagivanden till regeringen om ändringar i eller utredningar kring olika regler i inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, eller andra skattelagar.
En förteckning över de motionsyrkanden som behandlas i betänkandet finns i bilaga.
Utskottets överväganden
Företagande och investeringar, allmänna frågor
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionärernas förslag till tillkännagivanden om inriktningen av det fortsatta arbetet med företags- och kapitalbeskattningen.
Jämför reservation 1 (s, v, mp).
Motionerna
I motion Sk230 av Lars Elinderson (m) föreslås en översyn av skattelagstiftningen för att stimulera långsiktigt sparande i enskilda aktier och öka möjligheten att överlåta eller byta aktier utan hämmande skattekonsekvenser. Karin Pilsäter m.fl. (fp) förordar i motion Sk245 yrkande 1 en översyn av den svenska kapitalbeskattningen ur ett internationellt perspektiv och ett ägarperspektiv för att skapa bra förutsättningar för både svenskt och utländskt ägande. Staffan Danielsson och Kerstin Lundgren (c) anser i motion Sk347 att det bör göras en översyn av möjligheterna att förenkla och anpassa aktiebeskattningen till omvärlden. En översyn av kupongskatten på aktier i syfte att stimulera intresset för aktieägande föreslår Marie Weibull Kornias (m) i motion Sk466. I motion Sk380 yrkandena 1 och 2 efterlyser Andreas Norlén (m) en översyn av skattesystemet för att forma en strategi för att främja enskild kapitalbildning. Marianne Watz (m) förordar i motion Sk507 en översyn i syfte att förändra och förenkla aktiebeskattningen. Lars-Arne Staxäng (m) förordar i motion Sk421 åtgärder för att förenkla kapitalbeskattningen. I motion Sk342 yrkande 1 föreslår Ameer Sachet (s) att en förmögenhetsskatt återinförs och breddas.
I flera motioner föreslås skattelättnader i form av avdrag från förvärvsinkomster eller uppskov med kapitalvinstbeskattning i syfte att underlätta kapitalförsörjningen i företag, t.ex. i samband med nystart och expansion. Magdalena Andersson (m) förordar i motion Sk290 ett skatteavdrag för insättningar på konton för framtida företagande. De avsättningar som inte utnyttjas för företagande inom en viss tid ska kunna återföras som inkomst av tjänst. I motion Sk535 förespråkar Mikael Oscarsson m.fl. (kd) skatteavdrag för insättningar på särskilda investeringskonton för privatpersoner eller uppskov med beskattning av vinst som återinvesteras. Agneta Berliner (fp) föreslår i motion Sk457 ändringar av skattereglerna i syfte att stimulera att vinst från bolagsförsäljningar återinvesteras i svenska tillväxtföretag. Anne-Marie Pålsson och Ewa Thalén Finné (m) vill enligt motion Sk543 tillåta uppskov med beskattning av kapitalvinst vid försäljning och byte av fondandelar. I motion Ub465 yrkande 1 föreslår Mats Pertoft m.fl. (mp) en utredning om skattebefrielse för vinster i friskoleverksamheter som återinvesteras i verksamheten.
Ulrika Karlsson i Uppsala (m) föreslår i motion Sk544 en möjlighet till skattegynnat sparande på särskilda entreprenörskonton (yrkande 1) och att riskkapitalavdrag införs (yrkande 2). Enligt motion N295 yrkande 5 av Désirée Pethrus Engström (kd) borde etableringskonton införas för skattefritt sparande till start av ett nytt företag. Ett system med riskkapitalavdrag och etableringskonto föreslås i motion Sk538 av Otto von Arnold m.fl. (kd). Skatteincitament i form av bl.a. riskkapitalavdrag för investeringar i onoterade företag och handelsbolag som ägs av fysiska personer föreslås i motionerna Sk237 och Sk245 yrkande 3 av Karin Pilsäter m.fl. (fp). Enligt motion Sk307 av Mikael Oscarsson (kd) bör det göras en översyn av hur skatteincitament kan användas för att möjliggöra för privatpersoner att spara mer i forskningsintensiva, onoterade bolag. Även i motion Sk445 av Tomas Tobé (m) förordas riskkapitalavdrag för investeringar i företag som inte är marknadsnoterade.
I motion Sk447 yrkar Tomas Tobé (m) att bolagsskatten ska sänkas till en nivå som ligger under det europeiska genomsnittet så snart statsfinanserna tillåter. Anti Avsan (m) vill i motion Sk472 pröva en rad åtgärder för att stärka företagens kapital- och finansieringsbehov, bl.a. sänkta arbetsgivaravgifter och egenavgifter, slopade 3:12-regler, avskaffande av kraven på att fonderade medel måste lösas upp efter viss tid så att företagarna själva får bestämma när rätt tidpunkt föreligger för att använda pengarna till investeringar och utveckling av verksamheten, längre redovisningsperioder för sociala avgifter och skatter och möjligheter till skatteutjämning för nystartade företag under de första fem åren. I motion Sf281 yrkande 3 av Kerstin Lundgren och Per Lodenius (c) föreslås att småföretag med en till nio anställda bör ges möjlighet att bygga upp kapital genom t.ex. investeringsfonder, tillväxtfonder eller liknande för att möjliggöra en fondering på upp till 30 % av årets resultat före skatt. I motion Sk243 förordar Karin Pilsäter m.fl. (fp) att företag ska ha en generell rätt till fondering inom företaget upp till 5 miljoner kronor utan beskattning.
I motion Sk216 yrkande 1 föreslår Sten Bergheden (m) en översyn av skattelagstiftningen för att underlätta för ungdomars entreprenörskap och företagande. I motion Sk388 föreslår Ewa Thalén Finné (m) att skatternas betydelse för nystartade företag ses över. Samma motionär vill i motion Sk475 att det görs en översyn i syfte att ta bort skatteregler som kan verka hämmande på försäljning av småföretag. I motion Sk455 föreslår Anita Brodén (fp) en utredning av möjligheten för uppfinnare att göra avdrag för sina utvecklingskostnader mot tjänsteinkomster. Margareta Cederfelt och Eva Bengtson Skogsberg (m) föreslår i motion Sk529 att det görs en översyn av möjligheterna att ge privatpersoner avdragsrätt för utvecklingskostnader i egna utvecklingsbolag mot inkomst av tjänst. I motion N388 yrkande 17 förordar Tina Ehn m.fl. (mp) en utredning om införande av en permanent kvittningsmöjlighet mellan olika inkomster och andra skatteförändringar som kan gynna landbygdsboende.
Enligt motion Sk518 av Hans Rothenberg och Cecilie Tenfjord-Toftby (m) bör en översyn ske av möjligheterna att stärka kapitaltillgången i kunskaps- och forskningsintensiv tillverkningsindustri med hjälp av uppskjuten beskattning. I motion Sk204 föreslår Nina Larsson (fp) skatterabatter för forskningssatsningar. Karin Pilsäter m.fl. (fp) förordar i motionerna Sk244 yrkande 1 och Sk245 yrkande 4 en skatterabatt för forskning och utveckling i mindre företag.
Arbetet inom EU med sparandedirektivet har uppmärksammats i motion Sk287 av Monica Green (s). Enligt motionen ska Sverige verka för att direktivet utvidgas till att också omfatta juridiska personer och andra kapitalinkomster än räntor.
Utskottets ställningstagande
Gemensamt för många av de motionsyrkanden som behandlas i avsnittet är att motionärerna vill pröva olika sätt att utnyttja skatteincitament för att stimulera människors vilja att starta och investera i företag.
Utskottet vill inledningsvis framhålla de riktlinjer för skattepolitiken som riksdagen har antagit (prop. 2007/08:100 avsnitt 5.3, bet. 2007/08:FiU20, rskr. 2007/08:259). Enligt fem hållpunkter ska skattereglerna utformas så att de bidrar till goda förutsättningar för varaktigt hög sysselsättning och till goda villkor för företagande och investeringar. Därigenom säkerställs att målen om en generell och rättvist fördelad välfärd uppnås. Skattereglerna ska vidare utgöra effektiva ekonomiska styrmedel på t.ex. miljöområdet och till förmån för folkhälsan samt främja ett legitimt och rättvist skattesystem.
Beträffande företagande och investeringar innebär hållpunkterna att skattereglerna genom goda villkor ska attrahera utländska företags lokalisering och investeringar i Sverige. Vidare att företag redan verksamma i Sverige ökar sina investeringar. Därutöver ska också goda villkor gälla för svenska företags investeringar i utlandet.
Riktlinjerna innebär också att skattepolitiken ska utformas så att fem allmänna krav som ställs på de svenska skattereglerna i en globaliserad värld tillgodoses. Dessa krav innebär bl.a. att skattereglerna ska utformas så att de kan finansiera offentliga utgifter på ett hållbart sätt. Vidare att de ska vara generella och att existerande särregler (skatteutgifter) löpande prövas för att förenkla systemet. Reglerna ska även skapa finansiellt utrymme för att sänka strategiska skattesatser. De ska vara hållbara och kunna försvaras i ett EG-rättsligt perspektiv. Vidare ska beskattning ske i nära anslutning till inkomsttillfället, och på inkomstskatteområdet bör på sikt olika inslag av s.k. uppskjuten beskattning undvikas. Arbetet med att förenkla skattereglerna (minskad administrativ börda) ska drivas vidare.
Med utgångspunkt från de av riksdagen fastlagda riktlinjerna för skattepolitiken har villkoren för att starta, driva och utveckla företag stärkts under mandatperioden genom åtgärder på flera olika politikområden. På skatteområdet har genomförts flera skattesänkningar för företag samtidigt som lagändringar vidtagits i syfte att stoppa viss avancerad skatteplanering. Skattelättnaderna innebär bl.a. att bolagsskatten, liksom expansionsfondsskatten för småföretagen, har sänkts från 28 % till 26,3 %. Dessa skattesänkningar hade sin bakgrund i önskemål att förbättra villkoren för lokalisering av företag till Sverige, för investeringar i Sverige och för redovisning av inkomster i Sverige och därmed att förstärka den svenska skattebasen. En mycket betydelsefull åtgärd för att främja tillgången på kapital – inte minst för de mindre företagen – är beslutet efter regeringsskiftet att slopa förmögenhetsskatten. Därmed försvann samtidigt en skatt som till följd av oenhetliga värderingsregler och många undantag även skapade kryphål som uppmuntrade till skatteplanering och orationella transaktioner. Skatten utvecklades till sist därigenom till att för många närmast bli frivillig samtidigt som den genom sitt sätt att verka skadade samhällsekonomin. Utskottet tar starkt avstånd från förslaget i motion Sk342 yrkande 1 att återinföra förmögenhetsskatten.
En rad förbättringar i 3:12-reglerna för fåmansföretag har genomförts på senare år. Sänkta socialavgifter, förbättrade avskrivningsregler och förenklade redovisningsregler på momsområdet för små företag är andra reformer. Förutsättningarna för att driva inte minst riskkapitalverksamhet med hjälp av handelsbolag har förbättrats genom att handelsbolagen nyligen införlivades i systemet med skattefrihet för kapitalvinst och utdelning på näringsbetingade andelar. Detta har samtidigt inneburit att skatteplanering motverkas, vilket förbättrar konkurrenssituationen för företag som inte ägnar sig åt avancerad skatteplanering. Genom förslag utanför skatteområdet har förbättringar genomförts för att öka tryggheten för företagare och att göra det mindre riskfyllt att starta nya företag. Viktigt för företagandet är också den sänkning av skatteuttaget på löneinkomster och inkomst av enskild näringsverksamhet för framför allt låg- och medelinkomsttagare, dvs. jobbskatteavdraget, som har genomförts i fyra steg fr.o.m. den 1 januari 2007. Jobbskatteavdraget bidrar tillsammans med andra åtgärder till att göra det mer lönsamt att jobba, att stanna kvar i arbetslivet efter uppnådd pensionsålder och billigare för företagen att anställa.
De förändringar av skattereglerna för företagande som genomförts under den innevarande mandatperioden bör ses som en viktig inledning på ett målmedvetet förändringsarbete för att ge människor goda förutsättningar för att starta och utveckla företag som kan bidra till en varaktigt hög sysselsättning i landet. Grundläggande är här enligt utskottets mening att med olika åtgärder främja tillgången på kapital i tidiga investeringsskeden. Det är därför angeläget att pröva vilka skatteincitament som kan vara verkningsfulla för att stärka tillgången på riskvilligt kapital. Regeringen har bl.a. i de budgetpropositioner som den har lämnat under valperioden redovisat inriktningen av det utrednings- och beredningsarbete som bedrivs i syfte att förbättra företagsklimatet och underlätta en hög investeringsnivå och en snabb produktivitetsutveckling. Utskottet noterar med tillfredsställelse att en företagsskatteutredning ska fortsätta med att undersöka olika möjligheter att stimulera tillgången på riskkapital i bolagssektorn och därmed även göra villkoren mera lika för investeringar som finansieras med eget kapital respektive lånat kapital.
Vid tidigare behandling av liknande motionsyrkanden om förändringar i kapitalbeskattningen har utskottet uttryckt en stor förståelse för de motiv som ligger bakom vissa av motionsförslagen. Exempelvis skulle en möjlighet till omplacering av fonder och aktieinnehav utan att detta omedelbart utlöser en kapitalvinstbeskattning sannolikt öka benägenheten hos spararna att ändra i sina investeringar och vara fördelaktigt från konkurrenssynpunkt. Utskottet noterar i sammanhanget de förslag som nu aviseras från regeringshåll och som skulle innebära möjligheter för sparare att göra omplaceringar utan att detta utlöser kapitalvinstskatt. En avkastningsskatt skulle då ersätta denna. Därigenom erbjuds spararna ett bra alternativ till de kapitalförsäkringar som just på grund av förenklad beskattning blivit allt populärare.
Utskottet utgår ifrån att det pågående arbetet ska ge ett underlag för riksdagens ställningstaganden i sådana frågor som tagits upp i motionerna och av utskottet.
Med anledning av de motioner som tar upp forskning och utveckling vill utskottet framhålla de generösa avdragsregler som redan finns för detta ändamål och de satsningar för att främja forskning och utveckling som sker på annat sätt än via skattesystemet. Vinnova tillförs årligen 100 miljoner kronor för forskning och utveckling hos mindre företag. För att underlätta forskning och utveckling i främst små och medelstora företag har anslagen till industriforskningsinstituten ökat med 200 miljoner kronor årligen fr.o.m. 2010. Som utskottet har redovisat tidigare, bl.a. i betänkande 2006/07:SkU11, har kommissionen även tagit upp frågor om stimulanser till företagens utvecklings- och forskningsarbete. Utskottet utgår från att regeringen fortsatt beaktar möjligheterna att stimulera forskning och utveckling i företagen.
När det gäller sparandedirektivet har ett förslag till ändring i detta lagts fram den 13 november 2008. Ändringarna syftar bl.a. till att förhindra kringgående av direktivet. Räntebetalningar, som går via obeskattade juridiska konstruktioner, såväl inom som utanför EU, till fysiska personer inom EU, föreslås omfattats av sparandedirektivets bestämmelser. Dessutom föreslås direktivet utökas till att omfatta vissa strukturerade investeringsprodukter och vissa livförsäkringar.
Arbetet med ändringarna i sparandedirektivet redovisades vid skatteutskottets överläggning med regeringen den 24 november 2009 om bekämpning av momsbedrägerier och god förvaltning i skattefrågor. Det framgick vid överläggningen att Sverige i enlighet med rådsslutsatserna arbetat intensivt med kommissionens förslag. Enligt den ståndpunkt som regeringen har formulerat är det angeläget att kvaliteten på den information som utbyts enligt sparandedirektivet förbättras och att de kryphål som uppmärksammats täpps till. Sverige har därför välkomnat ändringsförslagen. Inom EU behandlas sparandedirektivet som en del i ett paket med fler komponenter. Ambitionen i den motion, Sk287, som gäller detta sträcker sig såvitt utskottet kan bedöma till utvidgningar som går längre än vad som för närvarande synes vara möjligt att föra in i processen inom EU kring sparandedirektivet. Utskottet anser därför att ett tillkännagivande i enlighet med motionen inte skulle vara meningsfullt.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet samtliga under denna förslagspunkt behandlade motionsyrkanden.
Tonnageskatt
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkandena om ett nytt tillkännagivande till regeringen om införande av tonnageskatt.
Jämför reservation 2 (s, v, mp).
Bakgrund
Riksdagen beslutade hösten 2001 om ett nytt sjöfartsstöd fr.o.m. den 1 oktober 2001 som omfattar lastfartyg och passagerarfartyg i internationell trafik (prop. 2000/01:127, bet. 2001/02:TU3, rskr. 2001/02:2). Sjöfartsstödet ges i form av att arbetsgivarens skattekonto krediteras ett belopp motsvarande skatteavdrag och arbetsgivaravgifter på sjöinkomst. Skatteutgiften – dvs. samhällets stöd i form av skattelättnader som avviker från en likformig beskattning – beräknas för sjöfartsstödet uppgå till 1,57 miljarder kronor 2010. Syftet med sjöfartsstödet är att ge svensk sjöfartsnäring konkurrensvillkor som är likvärdiga med konkurrensvillkoren för andra EU-länders handelsflottor.
Många länder har infört tonnageskatt, som innebär att inkomsten bestäms schablonmässigt med utgångspunkt från fartygets nettodräktighet. Tonnaget anses ge ett mått på fartygens lastkapacitet och därmed intjäningsförmåga. Motionsyrkanden om att införa tonnageskatt i Sverige avslogs fram till våren 2004 av riksdagen vid återkommande tillfällen. Skatteutskottet hänvisade till – förutom principerna bakom skattereformen – att befintligt rederistöd i form av statligt stöd redan lämnas till arbetsgivaren för att ge kompensation för kostnader för skatt och sociala avgifter.
Mot bakgrund av att allt fler EU-länder infört tonnageskatt beslutade riksdagen, i ett tillkännagivande till regeringen våren 2004, med anledning av motioner från företrädare för sex av riksdagens sju partier att det var angeläget att utreda frågan (bet. 2003/04:SkU21). Under hösten samma år tillkallade den dåvarande regeringen en särskild utredare med uppdrag att utreda förutsättningarna för att införa ett system med tonnageskatt. Utredaren lämnade i februari 2006 betänkandet Tonnageskatt (SOU 2006:20) med ett förslag på hur en tonnagebeskattning av fartyg skulle kunna genomföras. Förslaget remissbehandlades under våren 2006.
Under utredningsförslagets fortsatta beredning i Finansdepartementet aktualiserades vissa frågor som borde beredas vidare, bl.a. för att få en klarare bild av de offentligfinansiella effekterna av ett tonnageskattesystem. Våren 2007 togs frågan på nytt upp i skatteutskottet med anledning av motioner från den allmänna motionstiden 2006. Utskottet (bet. 2006/07:SkU11) uttalade att det var olyckligt att beredningen dragit ut på tiden och betonade intresset av att frågan kunde få en snabb lösning. Riksdagen beslutade om ett nytt tillkännagivande till regeringen i enlighet med vad utskottet anfört (rskr. 2006/07:115).
Vid behandlingen av liknande motionsyrkanden våren 2008 och våren 2009 hänvisade utskottet (bet. 2007/08:SkU19 och bet. 2008/09:SkU23) till uttalandet från våren 2007 och konstaterade att det var fortsatt angeläget att beredningen av utredningens förslag kunde slutföras så snart som möjligt. Utskottet hade emellertid en förståelse för att regeringen samtidigt kan behöva bedöma närliggande frågor som har samband med rederinäringens arbetsförutsättningar. I det sistnämnda betänkandet har utskottet förutsatt att regeringen beaktar vad kommissionen anfört i de strategiska målen för sjöfarten fram till 2018. Kommissionen anför där bl.a. att tydliga och konkurrenskraftiga EU-ramar för tonnagebeskattning, inkomstbeskattning och statligt stöd bör upprätthållas och i tillämpliga fall förbättras mot bakgrund av erfarenheterna från tillämpningen av de tidigare riktlinjerna för statligt stöd till sjötransport. Kommissionen betonar att EU-flaggstater står inför en skarp konkurrens från flaggstater utanför EU.
Regeringen har den 14 januari 2010 beslutat om direktiv till en utredning om konkurrensförutsättningarna för sjöfart under svensk flagg (dir. 2010:2). Utredaren ska, om det bedöms lämpligt, lämna förslag på åtgärder utanför skatteområdet för att stärka konkurrenskraften för fartyg under svensk flagg. Det framgår av direktiven att frågan om tonnageskatt bereds vidare inom Regeringskansliet så skyndsamt som möjligt, men utan att inkräkta på de viktiga skattefrågor som bedömts vara mer prioriterade.
Motionerna
I motionerna Sk221 av Annelie Enochson och Ingemar Vänerlöv (kd), Sk247 av Christina Oskarsson och Jörgen Hellman (s), Sk276 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa och Claes-Göran Brandin, Sk302 av Lars Hjälmered och Lisbeth Grönfeldt Bergman (m) samt Sk345 av Eva-Lena Jansson och Kerstin Engle (s) föreslås ett tillkännagivande till regeringen av innebörd att arbetet med att införa en tonnageskatt ska påskyndas.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill hänvisa till de uttalanden som utskottet gjort vid tidigare behandling av liknande motionsyrkanden om att det är angeläget att beredningen av frågan om tonnageskatt kan slutföras skyndsamt. Utskottet utgår från att regeringen följer riksdagens tidigare beslut i frågan. Den utredning som regeringen har tillsatt om konkurrensförutsättningarna för sjöfarten har också ett visst samband med frågan om tonnageskatt. Ett nytt tillkännagivande i frågan avstyrks mot den bakgrunden.
Fåmansföretag
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkandena om ett tillkännagivande till regeringen om det fortsatta arbetet med fåmansföretagens skattefrågor.
Gällande rätt
De regler som brukar kallas 3:12-reglerna finns numera i 57 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL. Dessa regler tillämpas vid beskattning av utdelningar och kapitalvinster från fåmansföretag till delägare som varit verksamma (aktiva) i fåmansföretaget i betydande omfattning. Reglerna tillkom vid 1990 års skattereform med syftet att förvärvsinkomster ska beskattas ungefär lika oavsett om de kommer från ett lönearbete eller från arbetsinsatser i ett eget aktiebolag.
Om en aktiv delägare tar ut lön från sitt eget bolag, beskattas lönen på vanligt sätt och beläggs med arbetsgivaravgifter. Om delägaren lyfter utdelningar från företaget eller säljer andelar i det ska utdelningen respektive kapitalvinsten delas upp i en tjänsteinkomstbeskattad del och en kapitalinkomstbeskattad del. 3:12-reglerna används för att bestämma hur mycket av en utdelning från företaget eller en kapitalvinst från avyttrade andelar i företaget som ska tas upp till progressiv beskattning i inkomstslaget tjänst och hur stor del som ska tas upp till proportionell beskattning i inkomstslaget kapital. Upp till en viss nivå (det s.k. gränsbeloppet), som bestäms med hänsyn till storleken av det insatta kapitalet och utbetalda löner, beskattas utdelningar och delägares vinst vid försäljning av aktier i bolaget med skattesatsen 20 %.
Vid en reformering av reglerna fr.o.m. den 1 januari 2006 (prop. 2005/06:40, bet. 2005/06:SkU10, SFS 2005:1136) utvidgades det utrymme som kan tas ut som kapitalbeskattad inkomst. Framträdande i de nya reglerna är att utbetalda löner i företaget givits ökad tyngd vid beräkningen av den inkomst som kapitalbeskattas hos ägaren. Vid reformen infördes också en schablonregel, den s.k. förenklingsregeln, med tanke främst bl.a. på företagare som har ett litet kapital och ett fåtal anställda. I stället för att beräkna utrymmet för kapitalbeskattning enligt de ordinarie, mer komplicerade reglerna, tilläts en ägare av en kvalificerad andel att använda ett belopp motsvarande 1,5 inkomstbasbelopp som gränsbelopp, dvs. det utrymme som anger hur mycket det är möjligt att ta ut ur bolaget till endast 20 % kapitalinkomstskatt. När förenklingsregeln infördes bedömdes att uppemot 60 % av samtliga ägare till kvalificerade andelar skulle välja att tillämpa denna regel.
Ytterligare lättnader i 3:12-reglerna genomfördes den 1 januari 2007 genom budgetförslaget hösten 2006. En av ändringarna var att schablonbeloppet i förenklingsregeln höjdes till 2 inkomstbasbelopp. Vidare togs den regel bort som innebar att företagets lönesumma under 10 inkomstbasbelopp inte lades till grund för beräkning av hur stor inkomst som skulle kapitalbeskattas hos ägaren. Utrymmet för kapitalbeskattad inkomst som baseras på lönesumman höjdes också från 20 till 25 % upp till en lönesumma på 60 inkomstbasbelopp.
Innan reformen den 1 januari 2006 gällde vid försäljningar av kvalificerade andelar att en vinst delades upp så att den beskattades till hälften i kapital till 30 % och till hälften i tjänst upp till 200 prisbasbelopp. Vinst därutöver beskattades endast i kapital. Genom reformen ändrades denna regel så att vinsten upp till 100 inkomstbasbelopp tas upp som tjänsteinkomst och därutöver som inkomst av kapital. Genom ett beslut hösten 2007 (prop. 2007/08:19, bet. 2007/08:SkU9) utsträcktes emellertid övergångsperioden till att gälla även avyttringar åren 2007–2009.
Hösten 2008 beslutades ytterligare förändringar i 3:12-systemet (prop. 2008/09:40, bet. 2008/09:SkU9, prop. 2008/09:65, bet. 2008/09:SkU19). En av dessa ändringar var att utvidga förenklingsregeln genom att höja schablonbeloppet från 2 till 2,5 inkomstbasbelopp fr.o.m. den 1 januari 2009. En annan förändring gällde det löneuttagskrav som tillämpas för att nivån på företagets löneutbetalningar ska få räknas aktiva delägare till godo vid beräkningen av hur mycket som ska kapitalinkomstbeskattas hos ägaren. Löneuttagskravet hade av många företagare upplevts som satt alltför högt. Kritiken har bl.a. gått ut på att höga löneuttag riskerar att leda till likviditetsproblem och att ett högt lönekrav leder till svårigheter för medarbetarägda konsultföretag. Vidare var det svårt för företagare som arbetar deltid att utnyttja löneunderlagsregeln. Det maximala löneuttagskravet sänktes från 15 till 10 inkomstbasbelopp fr.o.m. den 1 januari 2009. Från och med samma tidpunkt gäller även enklare regler för beräkning av gränsbelopp och att rätten till årets gränsbelopp inte går förlorad efter förvärv genom arv, testamente, gåva, bodelning eller på liknande sätt.
Motionerna
Tillkännagivanden till regeringen om att de särskilda skatteregler som gäller för fåmansföretag ska ses över i sin helhet eller i olika delar yrkas i motionerna Sk241 och Sk246 av Karin Pilsäter m.fl. (fp), Sk253 av Sten Bergheden (m), Sk299 yrkandena 1 och 2 av Jörgen Johansson (c), Sk331 av Andreas Norlén och Maria Plass (m), Sk373 av Mikael Oscarsson (kd) och Sk462 av Betty Malmberg (m). I motion Sk412 yrkande 5 föreslår Marie Engström m.fl. (v) ett tillkännagivande av innebörd att syftet med 3:12-reglerna måste upprätthållas men möjliga förenklingar ska genomföras med beaktande av att olika organisationsformer ska behandlas så likvärdigt som möjligt skattemässigt och att en översyn kan vara nödvändig. I motion Sk374 yrkar Mikael Oscarsson och Otto von Arnold (kd) att gåvor från fåmansföretag till kvalificerat allmännyttiga ändamål inte ska beskattas som utdelning hos företagets delägare.
Utskottets ställningstagande
De allmänna förbättringar som har skett under mandatperioden, inte minst sänkningen av bolagsskattesatsen, kommer självfallet även fåmansföretagen till del. Som framgår av redovisningen ovan har de särskilda skatteregler som finns för fåmansföretagen reviderats i flera omgångar under senare år, vilket sammantaget har resulterat i betydande förbättringar och även medfört vissa förenklingar. Utskottet förutsätter att möjligheterna till ytterligare förbättringar och förenklingar för fåmansföretagen kommer att tas till vara i det fortsatta utrednings- och beredningsarbetet kring företagsbeskattningen.
När det gäller den fråga om skattekonsekvenser av gåvor från företag till ideella organisationer som tas upp i motion Sk374, vill utskottet hänvisa till att det förslag som har lagts fram av utredningen Skatteincitament för gåvor till forskning och ideell verksamhet (SOU 2009:59) i viss mån bör kunna tillgodose förslaget i motionen. Utredningsförslaget bereds för närvarande i Regeringskansliet. I sammanhanget kan emellertid tilläggas att Regeringsrätten ansett att en aktieägare inte ska beskattas för utdelning när det vid det tillfälle utdelningen kan disponeras står klart att aktieägaren gett bort sin rätt till den (RÅ 2006 ref. 45 och två domar den 22 september 2009, mål nr 1489-09 och 1579-09).
Utskottet finner inte skäl för något tillkännagivande till regeringen rörande de frågor kring beskattning av fåmansföretag som motionärerna har tagit upp. Följaktligen avstyrker utskottet de i avsnittet aktuella motionsyrkandena.
Uttagsbeskattning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkandena om undantag från uttagsbeskattning för medlemmars uttag av el från vindkraftskooperativ.
Utskottet utgår från att Skatteverket kommer att informera om vilka principer som verket avser att tillämpa för att räkna fram det marknadspris som ska ligga till grund för uttagsbeskattningen och i vilken omfattning jämkning kan ske med hänsyn till den komplexa prisbilden på el.
Jämför reservation 3 (s, v, mp) och särskilt yttrande (v).
Gällande rätt
I 22 kap. IL finns bestämmelser om beskattning vid uttag av en tillgång eller en tjänst ur näringsverksamheten. Med uttag avses att den skattskyldige tillgodogör sig en tillgång från näringsverksamheten för privat bruk eller för överföring till en annan näringsverksamhet (22 kap. 2 § IL). Med uttag avses bl.a. också att den skattskyldige överlåter en tillgång utan ersättning eller mot ersättning som understiger marknadsvärdet utan att detta är affärsmässigt motiverat (22 kap. 3 § IL). Uttag av en tillgång eller en tjänst ska behandlas som om den avyttras mot en ersättning som motsvarar marknadsvärdet. Det är detta som kallas uttagsbeskattning (22 kap. 7 § IL). Beskattning av uttag är inte begränsad till någon särskild företagsform eller typ av verksamhet. Uttagsbeskattning har funnits i svensk rätt sedan länge.
Regler som innebär undantag från uttagsbeskattning har införts för att vissa företagsombildningar som sker inom EU inte ska motverkas av skatteregler. Det är då inte fråga om definitiva skattelättnader utan att ombildningen inte ska utlösa en omedelbar beskattning när en näringsverksamhet fortsätter i en annan verksamhet. Uttag av bränsle som används för uppvärmning av den skattskyldiges privatbostad på en lantbruksfastighet är sedan lång tid tillbaka undantagen från uttagsbeskattning. Hyresvärdet av att bo i en privatbostad beskattas heller inte. Detta gäller dock inte s.k. oäkta bostadsföretag där uttagsbeskattning aktualiseras om lägenheter upplåts till medlemmarna utan eller mot lägre ersättning än marknadsvärdet.
Motionerna
En översyn med anledning av att vindkraftsföreningar uttagsbeskattas för den del av elproduktionen som medlemmarna tillgodogör sig under marknadspris förordas i motionerna Sk254 av Stefan Wikén m.fl. (s), Sk338 av Louise Malmström och Johan Löfstrand (s), Sk375 av Margareta B Kjellin och Tomas Tobé (m), Sk376 av Staffan Appelros (m), Sk382 av Hans Unander och Kurt Kvarnström (s), Sk418 yrkande 2 av Roland Bäckman m.fl. (s), Sk434 av Dan Kihlström (kd), Sk482 av Renée Jeryd och Christina Oskarsson (s), Sk483 av Kerstin Haglö m.fl. (s), Sk517 av Christer Adelsbo m.fl. (s) och Sk552 av Camilla Lindberg (fp). I motion Sk551 av Per Bolund och Kent Persson (mp, v) yrkas ett tillkännagivande om att vindkraftskooperativ bör undantas från uttagsbeskattning (yrkande 1) eller i andra hand ska uttagsbeskattas med utgångspunkt från sina verkliga kostnader (yrkande 2). Enligt motion N473 yrkande 2 av Tomas Eneroth m.fl. (s) bör regeringen klargöra hur problemet med uttagsbeskattning av vindkraftskooperativ kan lösas. Jan Erik Ågren och Chatrine Pålsson Ahlgren (kd) yrkar i motion Sk463 att uppskov medges med uttagsbeskattning för att ge kooperativt ägda vindkraftsföreningar och företag en chans att ställa om sina affärsmodeller efter rådande förhållanden. I Kenneth Johanssons och Solveig Ternströms (c) motion Sk524 föreslås en översyn av de konsumentkooperativa reglerna för skattefri återbäring.
Utskottets ställningstagande
Genom 1990 års skattereform breddades skattebaserna, vilket skapade utrymme för att sänka skattesatserna. Syftet var att skapa ett system som var så generellt och likformigt som möjligt. I princip skulle alla inkomster behandlas lika oavsett källa och all konsumtion lika oavsett slag av vara eller tjänst. Trots att denna princip inte har kunnat tillämpas fullt ut har det ändå medfört förenklingsvinster och att skattesystemet mer nu än innan 1990 års skattereform är neutralt i förhållande till val av verksamhetsform och hur kapital allokeras. Uttagsbeskattning är ett nödvändigt inslag i skattesystemet för att upprätthålla systemets grundläggande funktion att finansiera det allmännas åtaganden och välfärden. Utan uttagsbeskattning skulle ägare till företag kunna ta ut hela eller delar av värdet av det egna företagets produktion för sin privata konsumtion och därigenom undvika beskattning av företagets inkomster.
Juridiska personer dubbelbeskattas i ekonomisk mening genom att inkomsterna först beskattas i den juridiska personen med 26,3 % bolagsskatt och hos ägaren som beskattas för utdelning med 30 % eller den lägre skattesats som gäller för utdelning av onoterade andelar, 25 %, och utdelning upp till viss nivå i fåmansbolag, 20 %. Den sammanlagda skatten vid 30 % ägarskatt blir därför 48,4 %. Kooperativa föreningar är till skillnad från andra juridiska personer enkelbeskattade. I en konsumentkooperativ verksamhet blir skattebelastningen ungefär hälften av skattebelastningen för andra företagsformer. En slopad uttagsbeskattning av föreningen för medlemmarnas privata elförbrukning skulle öppna en möjlighet till inkomstskattefrihet för elproduktion som drivs i formen av kooperativ förening. Detta skulle innebära ett långtgående avsteg från det neutralitets- och likformighetstänkande som varit utgångspunkten för skattereformen. Det skulle dessutom ur ett EU-perspektiv bli problematiskt från statsstödssynpunkt.
Med hänvisning till det anförda anser utskottet att undantag från uttagsbeskattning inte är en framkomlig väg i den mån vindkraftsproducerad el ska ges ytterligare samhälleligt stöd utöver det som redan ges för framställning av förnybar energi via systemet med elcertifikat. Det är inte heller motiverat med ytterligare generella skattelättnader för den kooperativa företagsformen.
En fråga som kommit upp i anslutning till debatten om uttagsbeskattningen av vindkraftsproducerad el är vilket marknadspris som är rimligt att lägga till grund för skattens beräkning. Marknadspriset på el varierar starkt under året, och det pris som förbrukarna betalar är beroende av individuella avtal med leverantörerna. Avsaknaden av ett entydigt pris som utgångspunkt för uttagsbeskattningen skapar en osäkerhet om hur stort skatteuttaget kommer att bli. Utskottet utgår från att Skatteverket kommer att informera om vilka principer som verket avser att tillämpa för att räkna fram det marknadspris som ska ligga till grund för uttagsbeskattningen och i vilken omfattning jämkning kan ske med hänsyn till den komplexa prisbilden på el. Utskottet utgår också från att Energimyndigheten för detta ändamål ska kunna bistå med underlag som belyser prisutvecklingen.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet de motionsyrkanden som behandlas i avsnittet.
Avdrag för sponsring, gåvor och forskning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslagen om tillkännagivanden till regeringen om avdrag för sponsring, gåvor och forskning.
Jämför reservation 4 (mp).
Bakgrund
Med sponsring avses vanligtvis ekonomiska bidrag från företag till idrott, kultur eller annan allmännyttig verksamhet. Avdragsrätten för sponsorbidrag bedöms utifrån de bestämmelser som gäller för driftskostnader i allmänhet. Huvudregeln, som finns i 16 kap. 1 § IL, anger att utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster ska dras av som kostnad. Samma kapitel innehåller ett antal bestämmelser som preciserar omfattningen av avdragsrätten för vissa typer av utgifter. Som exempel kan nämnas att särskilda inskränkningar i avdragsrätten gäller för utgifter för representation, som ofta har karaktär av levnadskostnader, medan utgifter för forskning och utveckling bedöms enligt en mer generös regel än huvudregeln. För sponsorbidrag finns inga regler utöver huvudregeln.
En principiellt viktig inskränkning i avdragsrätten för utgifter är förbudet i 9 kap. 2 § IL att dra av sina levnadskostnader och liknande. Denna regel gäller generellt och inte bara för näringsverksamhet. Av lagtexten framgår uttryckligen att gåvor räknas som sådana utgifter som inte får dras av vid inkomsttaxeringen. Avdragsrättens omfattning, bl.a. mot bakgrund av gåvoförbudet, har prövats av Regeringsrätten. I ett uppmärksammat mål (Procordias sponsring av Operan, mål nummer 2677-1998) klargjorde Regeringsrätten att sponsring träffas av förbudet mot avdrag för gåvor om mottagaren inte tillhandahåller någon direkt motprestation och ersättningen inte heller avser en verksamhet hos mottagaren som har ett sådant samband med sponsorns verksamhet att ersättningarna kan ses som indirekta omkostnader i denna. Den omständigheten att sponsringen var ägnad att förbättra sponsorns goodwill och därigenom kunde vara kommersiellt motiverad innebar inte i sig att sponsringen förlorade sin karaktär av gåva.
Enligt 16 kap. 9 § IL medges avdrag för forskning och utveckling (FoU) som har eller kan antas få betydelse för näringsverksamheten. Detta gäller även utgifter för att få information om sådan forskning och utveckling. I vissa fall ska utgifterna aktiveras och får då ligga till grund för värdeminskningsavdrag. Regeln, och den praxis som utvecklats kring den, kan betraktas som generös i jämförelse med många andra avdragsregler. Kravet på forskningens anknytning till företagets verksamhet är inte särskilt starkt. Det ska föreligga en motprestation, men det är tillräckligt att givaren har ett rimligt intresse av forskningen.
Våren 2002 föreslog skatteutskottet enhälligt, med delvis bifall till sex motioner (m, fp, kd, mp), att riksdagen skulle tillkännage för regeringen att en prövning borde göras av reglerna kring den skattemässiga behandlingen av utgifter i samband med sponsring. Riksdagen följde utskottet (bet. 2001/02:SkU21, rskr. 2001/02:202). Bakgrunden till uppdraget var att det gjorts gällande från kultur- och näringslivshåll att sponsring av kultur inte kunde dras av i samma omfattning som sponsring av idrott. I skrivelse 2003/04:175 återkom den dåvarande regeringen med en redovisning av en genomförd översyn av den skattemässiga behandlingen av sponsring med anledning av riksdagens tillkännagivande. Enligt regeringens bedömning hindrade inte lagregler och rättspraxis att det i det enskilda fallet kan göras en nyanserad bedömning av sponsorns rätt till avdrag och att rättsutvecklingen kunde följa utvecklingen inom företagen och gå mot en större öppenhet i fråga om motprestationens karaktär. I praxis skulle imageskapande sponsring, med bibehållen respekt för förbudet mot avdrag för gåvor, kunna beaktas i högre utsträckning. Regeringen hade inhämtat att Skatteverket avsåg att se över rekommendationerna på området. Regeringen hade å sin sida för avsikt att följa hur utvecklingen på området fortskrider. Utskottet har vid återkommande tillfällen därefter behandlat motioner med likartat innehåll som de här förevarande motionsyrkandena. Utskottet har avstyrkt tillkännagivanden till regeringen i hithörande frågor med hänsyn till den uppmärksamhet som frågorna redan åtnjuter i regeringens arbete.
Motionerna
I motion Sk206 efterlyser Hans Backman (fp) ett tydligare regelverk som anger att marknadsmässiga avtal mellan två eller flera parter där alla inblandade anser att de tjänar på avtalet är avdragsgill sponsring. Anne Marie Brodén och Cecilia Magnusson (m) föreslår i motion Sk303 en avdragsrätt för sponsring, stöd till ideella allmännyttiga organisationer och enskilda gåvor. Fredrik Malm och Karin Pilsäter (fp) vill enligt motion Sk354 ge ökade möjligheter till kultursponsring för företag. I motion Sk370 vill Göran Montan (m) få en översyn i syfte att införa avdragsrätt för fysiska och juridiska personer som vill ge ekonomiska bidrag till kulturella ändamål. Anna Lilliehöök (m) vill enligt motion Sk422 få en belysning av möjligheterna till ett utvecklat samarbete mellan företag och kulturinstitutioner. En översyn av regelverket för sponsring av kultur och idrott efterfrågas i motion Sk426 av Olof Lavesson (m). I motion Sk437 efterlyser Yvonne Andersson (kd) förbättrade möjligheter för det svenska näringslivet att ge pengar till forskning och utveckling. Enligt motion Sk477 av Cecilie Tenfjord-Toftby (m) bör avdrag ges för sponsring av kultur. Dan Kihlström m.fl. (kd) vill i motion Sk539 få en lagändring som klargör att kultursponsring jämställs med idrottssponsring. Enligt motion Kr308 av Peter Eriksson m.fl. (mp) ska regeringen återkomma till riksdagen med förslag om att förändra regelverken så att företags sponsring av kulturella aktiviteter inte missgynnas i förhållande till liknande sponsring av idrott (yrkande 33) och om en översyn för att säkerställa att skatteregler inte missgynnar kulturen i jämförelse med andra näringar inom den professionella kulturen eller med andra ideella verksamheter inom amatörkulturen (yrkande 34).
Utskottets ställningstagande
Vid behandlingen av liknande motionsförslag våren 2009 (bet. 2008/09:SkU23) redovisade utskottet det arbete som regeringen har påbörjat för att stärka den ideella sektorn och det civila samhället samt stimulera forskning. På skatteområdet gäller det bl.a. att främja tillkomsten av donationer från privatpersoner och företag. När det gällde avdrag för sponsring inom kulturområdet erinrade utskottet om att utskottet tidigare vid behandling av liknande motioner förutsatt att regeringen ska beakta de skäl för en tydligare reglering som motionärerna anfört.
Att införa en särskild avdragsregel för sponsring av kultur har tidigare aktualiserats i en skrivelse från Stockholms handelskammare till Finansdepartementet (dnr Fi2006-6544). Den av regeringen tillsatta utredningen Skatteincitament för gåvor till forskning och ideell verksamhet har lämnat sitt betänkande (SOU 2009:59) och där presenterat en svensk modell för skattereduktion. Utskottet anser att resultatet av den fortsatta beredningen i Regeringskansliet bör avvaktas och avstyrker därför motionärernas förslag om tillkännagivanden till regeringen om det fortsatta arbetet i berörda frågor.
Skogskonto
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionärernas förslag om alternativa placeringsformer för skogskontomedel.
Gällande rätt
Avdrag för insättning på skogskonto och skogsskadekonto får ske med sammanlagt högst 60 % av skogsintäkten på grund av upplåtelse av avverkningsrätt och 40 % av skogsintäkten på grund av avyttring eller uttag av skogsprodukter. Om stormfällning, brand, insektsangrepp eller någon liknande händelse medför att en betydande del av skogen bör avverkas i förtid får en större andel av skogsintäkten, 80 % respektive 50 %, sättas in på skogskontot med avdragsrätt. Medel får stå kvar under längst 10 år på skogskonto och 20 år på skogsskadekonto. Om uttag inte sker under denna tid beskattas endast ränta som gottskrivs kontot med 15 % källskatt som banken är skyldig att innehålla. Uttag från kontot och belopp som utbetalas när kontots löptid har gått ut ska tas upp som intäkt i näringsverksamheten. Belopp som ska tas upp till beskattning ingår i det överskott av näringsverksamheten som kan läggas till grund för avsättning till periodiseringsfond under ytterligare sex år.
Motionen
I motion Sk293 av Jan-Evert Rådhström och Peder Wachtmeister (m) föreslås att möjligheterna till alternativa placeringsformer av skogskontomedel undersöks.
Utskottets ställningstagande
Enligt utskottets mening går motionärernas förslag långt utöver syftet med skogskontot, som är att möjliggöra en utjämning av inkomster av skogsavverkning mellan olika år. Utskottet avstyrker förslaget.
Förskoleverksamhet
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkandet om ett tillkännagivande om avdragsrätt för företag som bedriver förskoleverksamhet för barn till anställda.
Motionen
Hillevi Engström (m) återkommer i motion Sk377 till sitt förslag att pröva förutsättningarna för att införa en avdragsrätt för företag som bedriver förskoleverksamhet för de anställdas barn.
Utskottets ställningstagande
Vid behandlingen av detta förslag förra våren fann utskottet (bet. 2008/09:SkU23 s. 30) inte skäl för att överväga ett tillkännagivande till regeringen i frågan. Utskottet hänvisar till det tidigare ställningstagandet och avstyrker motionsyrkandet.
Personaloptioner
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkandet om ett tillkännagivande om ändrade beskattningsregler för personaloptioner.
Motionen
I motion Sk378 förordar Christian Holm (m) att personaloptioner bör beskattas som kapitalinkomster.
Utskottets ställningstagande
I en motion som utskottet behandlade våren 2009 togs motsvarande fråga upp. Motionären vände sig mot att förmånen av en personaloption belastas med socialavgifter och upp till ca 57 % marginalskatt. Utskottet (bet. 2008/09:SkU23 s. 31) avstyrkte motionen och anförde att beskattningen av personalförmåner i inkomstslaget tjänst motiveras av den starka kopplingen mellan förmånen och tjänsten. Beskattningen av personaloptioner hade dessutom nyligen lagts om för att åstadkomma en anpassning till EG-rätten (prop. 2007/08:152, bet. 2007/08:SkU2).
Utskottet finner inte skäl att ta upp frågan om sådana ändringar i beskattningen av personaloptioner som förordas i motionen och avstyrker denna.
Svenska kyrkans tidsbegränsade skattebefrielse
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkandena om tillkännagivanden med anledning av Svenska kyrkans tidsbegränsade skattebefrielse.
Bakgrund
Vid stat–kyrka-reformens ikraftträdande den 1 januari 2000 lämnade Svenska kyrkan den offentliga sektorn. Kommunstatusen för kyrkans församlingar och kyrkliga samfälligheter upphörde och därmed rätten för dem att ta ut församlingsskatt. Efter reformens ikraftträdande omfattas inte heller Svenska kyrkan av de särskilda beskattningsregler som gäller för kommuner och som bl.a. innebär en befrielse från skyldigheten att betala inkomstskatt.
En av utgångspunkterna i riksdagens tidigare principbeslut om ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan (prop. 1995/96:80, bet. 1995/96:KU12, rskr. 1995/96:84) var att reformen skulle ge olika trossamfund så likartade villkor som möjligt. Genom lagstiftning våren 1998 (prop. 1997/98:116, bet. 1997/98:KU20, rskr. 1997/98:284) infördes en särskild associationsform för trossamfund, s.k. registrerat trossamfund. Svenska kyrkan blev genom reformen ett registrerat trossamfund medan dess församlingar och kyrkliga samfälligheter blev registrerade organisatoriska delar av detta trossamfund.
Stat–kyrka-reformen innebär i fråga om beskattningen bl.a. att Svenska kyrkan och andra registrerade trossamfund omfattas av de skatteregler som gäller för ideella föreningar. De är alltså begränsat skattskyldiga under samma förutsättningar som gäller för ideella föreningar. De särskilda rättssubjekt som avses i 10 § första stycket lagen (1998:1592) om införande av lagen (1998:1591) om Svenska kyrkan (prästlönefastigheter, prästlönetillgångar) är vid 2001–2010 års taxeringar frikallade från skattskyldighet för inkomst och förmögenhet (prop. 1998/99:38, yttr. 1998/99:SkU4y, bet. 1998/99:KU18). Den tidsbegränsade skattefriheten var resultatet av en avvägning mellan olika argument för och emot en beskattning av dessa tillgångar. För tiden därefter skulle beskattningen enligt propositionen ses över med utgångspunkt i principbeslutet om stat–kyrka-reformen. Den lagtekniska utformningen skulle i sig inte innebära något ställningstagande till vilka regler som skulle gälla för följande år. En förlängning av undantaget skulle förutsätta ett nytt riksdagsbeslut om förlängning eller modifiering av övergångsregeln.
Motionerna
I motion Sk217 yrkar Sten Bergheden (m) att regeringen ska göra en översyn av skattereglerna så att skatteuttaget är jämlikt mellan olika ägare på fastighetsmarknaden så att skatterna inte snedvrider konkurrensen. Motionären syftar på den skattebefrielse för kyrkans fastigheter som gäller till utgången av 2009 och anför att det nu är viktigt att skatterna på fastighetsmarknaden av konkurrensskäl i fortsättningen är harmoniserade.
I motion Sk440 yrkande 2 föreslår Holger Gustafsson (kd) en utredning i syfte att ge prästlönetillgångarna fortsatt skattefrihet och att ekonomiska transaktioner mellan olika juridiska personer inom Svenska kyrkan befrias från mervärdesskatt.
Utskottets ställningstagande
Som framgår av utskottets redovisning ovan gäller skattebefrielsen för vissa tillgångar i Svenska kyrkan längst t.o.m. 2010 års taxering. Detta är i enlighet med de avvägningar som gjordes vid genomförandet av stat–kyrka-reformen, och innebär att Svenska kyrkans skatterättsliga status blir densamma som för andra ideella föreningar. Beträffande frågor om mervärdesskatt kan tilläggas att vissa förslag som en utredare har lagt fram i promemorian Mervärdesskatt för den ideella sektorn, m.m. (Ds 2009:58) för närvarande bereds i Regeringskansliet men att en proposition i ärendet inte kan förväntas under denna mandatperiod.
Utskottet avstyrker de förslag till tillkännagivanden till regeringen som motionärerna föreslår, men vill i sammanhanget erinra om att regeringen, för att säkerställa det långsiktiga bevarandet av de kyrkliga kulturminnena, i budgetpropositionen för 2010 föreslog att den kyrkoantikvariska ersättningen ska uppgå till 460 miljoner kronor under 2010. Det är regeringens avsikt att detta belopp ska utgå t.o.m. 2014.
Fastighetsbeskattning, allmänna frågor
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen tillkännager för regeringen att en utredning bör tillsättas som ska belysa förutsättningarna att slopa fastighetstaxeringen på bostäder.
Jämför reservation 5 (s, v, mp).
Gällande rätt
Den statliga fastighetsskatten på småhus och bostadsdelen i hyreshus har fr.o.m. den 1 januari 2008 ersatts av en kommunal fastighetsavgift (prop. 2007/08:27, bet. 2007/08:SkU10, rskr. 2007/08:90). För småhus bestämdes fastighetsavgiften till 6 000 kr per värderingsenhet, dock högst 0,75 % av taxeringsvärdet. Fastighetsavgiften för bostadsdelen i hyreshus bestämdes till 1 200 kr per bostadslägenhet, dock högst 0,4 % av taxeringsvärdet.
Fastighetsavgiften räknas om årligen med utvecklingen av inkomstbasbeloppet. För 2010 är avgiftsnivåerna 6 387 kr respektive 1 277 kr. För nybyggda bostäder betalas ingen fastighetsavgift under de första fem åren och halv avgift under de följande fem åren.
Den sänkning av fastighetsskatteuttaget som skedde i och med övergången till systemet med en kommunal avgift finansieras inom bostadssektorn genom förändringar i beskattningen av kapitalvinster på bostäder. Kapitalvinstskatten för privatbostäder höjdes från 20 till 22 %, ett tak på 1,6 miljoner kronor för uppskovsbelopp infördes och uppskovsbeloppen har räntebelagts med ett belopp motsvarande 0,5 % av uppskovsbeloppet.
Hösten 2008 antogs en lagstiftning om begränsning av uttaget av kommunal fastighetsavgift för pensionärer och personer som får sjuk- eller aktivitetsersättning (prop. 2007/08:156, bet. 2008/09:SkU3). Begränsningarna tillämpas retroaktivt fr.o.m. den 1 januari 2008.
Genom riksdagens beslut hösten 2009 (prop. 2009/10:33, bet. 2009/10:SkU15) utvidgades systemet med kommunal fastighetsavgift fr.o.m. den 1 januari 2010 (2011 års taxering) så att det även omfattar fastigheter med småhus som saknar byggnadsvärde, dvs. hus för vilka värdet understiger 50 000 kr, och tomtmark för småhus som är bebyggd med småhus på ofri grund, exempelvis hus på tomt som arrenderas. Utvidgningen har finansierats genom att taket för uppskovsbelopp har sänkts från 1,6 till 1,45 miljoner kronor fr.o.m. 2010.
Fastighetsskatt på kommersiella lokaler och industrifastigheter infördes av riksdagen våren 1995 som ett led i finansieringen av vårt medlemskap i EU. Skattesatsen bestämdes till 1,0 % för kommersiella lokaler och till 0,5 % för industrienheter. I lagförarbetena uttalades att nivån på fastighetsskatten generellt sett borde vara låg eftersom skattebelastningen på en fastighet är oberoende av fastighetens faktiska avkastning. Särskilt gällde detta för fastigheter i sektorer som är utsatta för internationell konkurrens. En lämplig nivå för fastighetsskatten för industrifastigheter bedömdes vara 0,5 % av taxeringsvärdet. Samtidigt gjordes bedömningen att en rimlig nivå på uttaget av fastighetsskatt på lokalhyreshus var 1,0 % av taxeringsvärdet (prop. 1994/95:203, bet. 1994/95:SkU28).
På elproduktion i vattenkraftverk tas fastighetsskatt ut med 2,2 % och på vindkraftverk med 0,2 %. Elproduktion i andra anläggningar beskattas med 0,5 %.
Motionerna
I några motioner finns förslag om en översyn i syfte att slopa eller inskränka systemet med fastighetstaxering. Det är motionerna Sk212 av Mats Gerdau (m), Sk362 av Stefan Attefall och Irene Oskarsson (kd), Sk460 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (m), Sk490 av Patrik Forslund (m), Sk528 av Margareta Cederfelt och Karl Sigfrid (m) och C413 yrkande 2 av Finn Bengtsson och Lars-Arne Staxäng (m). Skäl som motionärerna framhåller är – förutom kostnaderna för att administrera fastighetstaxeringen – bl.a. att dagens värderingssystem inte sällan leder till svårförklarliga skillnader i värdering och därmed skattebelastning mellan sinsemellan likvärdiga boenden, vilket gör att systemet upplevs som godtyckligt och orättvist.
Claes Västerteg (c) föreslår i motion Sk367 att regeringen utreder ett jämställande av fastighetsskatten för industrier och kommersiella lokaler. I motion Sk395 föreslår Sonia Karlsson och Christina Axelsson (s) en översyn för att pröva om det bör finnas en jämkningsregel i de fall byggnadsvärdet är lågt i förhållande till markvärdet.
Utskottets ställningstagande
Vid omläggningen av bostadsbeskattningen fr.o.m. den 1 januari 2008 behölls kopplingen till fastighetens marknadsvärde på det sättet att taxeringsvärdet för fastigheten blir styrande för fastighetsavgiftens storlek i de fall detta leder till ett lägre avgiftsuttag. De mycket stora skillnader i skatteuttag mellan likvärdiga fastigheter i olika delar av landet som kännetecknade det gamla systemet är därmed borttagna. Skillnader som uppfattas som omotiverade kan dock fortfarande uppkomma, om än inte lika drastiska, i de fall fastighetsavgiften beräknas utifrån taxeringsvärdet när detta ger en lägre avgift. Vidare är möjligheterna att uppnå administrativa förenklingar till följd av reformen starkt begränsade så länge en direkt koppling till marknadsvärdet finns kvar. De skäl som motionärerna anför för att ta bort den kvarstående kopplingen till bostadens marknadsvärde är enligt utskottets mening beaktansvärda. Det är viktigt att systemet som helhet uppfattas som legitimt och rättvist. Med det fastighetsavgiftssystem som riksdagen beslutat är det enligt utskottets mening följdriktigt att nu belysa förutsättningarna att slopa den nuvarande fastighetstaxeringen av bostäder. Utskottet anser mot denna bakgrund att regeringen bör låta utreda denna fråga. För de bostäder som i dag har en fastighetsavgift som följer taxeringsvärdet bör dessas lägre avgift normalt kunna indexeras på det sätt som sker i övrigt. En bostad som vid övergången till ett nytt system inte når upp till respektive takbelopp skulle därmed påföras en lägre fastighetsavgift som beräknas med utgångspunkt från ett underlag som baseras på det senast fastställda taxeringsvärdet. Denna lägre fastighetsavgift bör därefter räknas om årligen med utvecklingen av inkomstbasbeloppet. Särskilda överväganden behövs för hur avgiftsnivån ska fastställas för nybyggda hus i områden där fastighetsavgiften för befintlig bebyggelse understiger takbeloppet och i samband med om- och tillbyggnader av fastigheter som har åsatts lägre avgift än takbeloppet.
När på så sätt kopplingen mellan fastighetsavgiften och marknadsprisernas utveckling tas bort helt, innebär det att fastighetstaxeringen av bostäder kan avvaras och att de betydande resurser som används för denna del av fastighetstaxeringsarbetet kan frigöras.
Ett ytterligare skäl att slopa fastighetstaxeringen på bostäder är de förslag som har väckts i riksdagen att återinföra fastighetsskatten med koppling till taxeringsvärdet för vissa småhus. De förslagen illustrerar hur lätt ett återinförande kan ske av en fastighetsskatt som grundas på taxeringsvärden som stiger kraftigt med stigande boendepriser.
Utskottet föreslår att riksdagen som sin mening tillkännager för regeringen vad utskottet här anfört om en utredning för att belysa förutsättningarna för att helt slopa fastighetstaxeringen på bostäder. Motionerna Sk212, Sk362, Sk460, Sk490, Sk528 och C413 yrkande 2 kan därmed anses bli delvis tillgodosedda. Utskottet avstyrker det förslag om ändringar i fastighetsskatten som föreslås i motion Sk367. Utskottet ifrågasätter behovet av en sådan justeringsregel som föreslås i motion Sk395, sedan systemet med fastighetsavgift numera har utvidgats till att omfatta även fastigheter med småhus som saknar byggnadsvärde. Utskottet avstyrker även den motionen.
Kapitalvinst vid fastighetsförsäljning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkandena om ändringar i skattereglerna för beskattning av kapitalvinst vid fastighetsförsäljning och uttag av stämpelskatt.
Gällande rätt
En kapitalvinst som uppkommer vid försäljning, byte och liknande överlåtelser av en tillgång beskattas utan hänsyn till hur länge tillgången har innehafts. Den allmänna skattesatsen för kapitalvinster är 30 %. Till följd av kvoteringsregler som anger hur stor del av vinsten som ska tas upp till beskattning blir den faktiska beskattningen lägre för vissa slag av tillgångar. När det gäller fysiska personers avyttringar av privatbostadsfastigheter medför kvoteringen att 22 % av kapitalvinsten beskattas. Nivån på beskattningen höjdes från 20 % till 22 % fr.o.m. den 1 januari 2008 som en del i finansiering av genomförandet av systemet med en kommunal fastighetsavgift i stället för en statlig inkomstskatt på boendet.
För vinster från fysiska personers avyttringar av permanentbostad i småhus och äkta bostadsrätter, dvs. i princip bostäder där avyttringen beskattas med 22 % kapitalvinstskatt, kan uppskov med vinstbeskattningen medges om den avyttrade bostaden (ursprungsbostaden) ersätts med en annan bostad (ersättningsbostaden) inom en viss tid från avyttringen. Som villkor gällde tidigare att både ursprungsbostaden och ersättningsbostaden ska ligga i Sverige. Genom en lagändring hösten 2006 utvidgades uppskovsmöjligheten till att också avse bostäder som ligger i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). De nya bestämmelserna gäller för avyttringar fr.o.m. den 1 februari 2007, men får på begäran av den skattskyldige tillämpas även på avyttringar som skett under tiden den 1 januari 2006–31 januari 2007. Samtidigt anpassades systemet för att det ska vara möjligt för Skatteverket att följa upp att obeskattade vinster på ersättningsfastigheter i utlandet återförs till beskattning i Sverige.
Som en del i finansieringen i den nyss nämnda omläggningen av bostadsbeskattningen har uppskovsbeloppen räntebelagts fr.o.m. 2009 års taxering genom att den som har fått uppskov ska ta upp en schablonintäkt i inkomstslaget kapital med ett belopp motsvarande 0,5 % av uppskovsbeloppet. Vidare gäller ett tak om 1,45 miljoner kronor för hur stort ett uppskov får vara.
Vid överlåtelser av fysiska personers näringsverksamhet ses överlåtelsen som den sista affärshändelsen och vederlaget ska – utom vad avser näringsfastighet som ska beskattas i inkomstslaget kapital – tas upp till beskattning i näringsverksamheten och beskattas enligt tillämplig kommunalskattesats och med statlig inkomstskatt om inkomsten överstiger vissa belopp. Om en näringsfastighet ingår i överlåtelsen, beskattas vederlaget i denna del lägre till följd av att endast en del av vinsten är skattepliktig. Skatten blir därmed i den delen reducerad till 27 %. Någon generell uppskovsmöjlighet finns inte för avyttringar av näringsfastigheter. Enskild näringsverksamhet kan emellertid under vissa villkor omstruktureras och ombildas till bl.a. aktiebolag utan att omedelbara skattekonsekvenser uppkommer.
Stämpelskatt tas ut vid köp av fast egendom och tomträtter och vid beviljande av inteckningar. Stämpelskatten för lagfart och inskrivning av tomträtt är 1,5 % av det högsta av köpeskilling och taxeringsvärde (3 % för juridiska personer). Stämpelskatten på inteckningar i fast egendom eller tomträtt är 2 % av det intecknade beloppet. Av de totala intäkterna från stämpelskatt kommer den allra största delen från köp av och inteckningar i fast egendom och tomträtter. Endast en mindre del avser företagsinteckningar och inteckningar i luftfartyg och skepp.
Motionerna
I motion Sk392 föreslår Fredrik Schulte (m) sänkt skatt på vinster vid försäljning av bostäder och slopade uppskovsregler (yrkande 1) och att befintliga uppskov ska tas upp till beskattning under en tioårsperiod (yrkande 2). Enligt motion Sk417 av Björn Hamilton och Isabella Jernbeck (m) bör det göras en översyn för att pröva möjligheten av att ta bort räntebeläggning av skatteuppskov när statsfinanserna så tillåter. Jan Ericson (m) vill i motion Sk468 ha en översyn av stämpelskatterna vid fastighetsköp och belåning av fastigheter. Anti Avsan (m) förordar i motion Sk473 en översyn av reglerna om beskattning av fysiska personers kapitalvinst vid försäljning av permanentbostad (yrkande 1) och att regeringen bör utreda konsekvenserna av den nuvarande eviga kapitalvinstbeskattningen och lämna förslag till hur en ändrad lagstiftning skulle kunna utformas (yrkande 2). I motion Sk495 föreslår Jan Andersson och Claes Västerteg (c) en översyn för att pröva möjligheterna att skjuta upp kapitalvinstbeskattningen vid försäljning och köp av en ny lantbruksfastighet.
Utskottets ställningstagande
En viktig utgångspunkt för omläggningen av bostadsbeskattningen fr.o.m. den 1 januari 2008 – då den statliga fastighetsskatten på bostäder ersattes med en fastighetsavgift med kommunal anknytning – var att reformen fullt ut skulle finansieras inom bostadssektorn och vara statsfinansiellt neutral jämfört med fastighetsskatteintäkterna från småhus och bostadsdelen i flerbostadshus inkomståret 2007. Drygt 4 miljarder kronor av omläggningen finansierades genom en från 20 % till 22 % höjd kapitalvinstskatt och förändrade uppskovsregler, bl.a. räntebeläggningen. Enligt utskottets uppfattning är det för närvarande inte möjligt att överväga förändringar i regelsystemet som ändrar förutsättningarna för finansieringen av den nyligen beslutade reformen av bostadsbeskattningen.
När det gäller förslaget om att införa en ny uppskovsmöjlighet vill utskottet framhålla att de riktlinjer för skattepolitiken som riksdagen har lagt fast innehåller ett krav att på sikt undvika olika inslag av uppskjuten beskattning. Vårt medlemskap i EU kan också göra specialregler i Sverige problematiska till följd av de krav som ställs på reglernas utformning genom gemenskapsrätten och EU-domstolens tillämpning av denna.
Utskottet anser det inte vara motiverat med den översyn av stämpelskatten som föreslås i en av motionerna.
Sammanfattningsvis avstyrker utskottet motionsyrkandena.
Klassificering av byggnader för äldreboende vid fastighetstaxeringen
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslaget om ett tillkännagivande till regeringen i frågan om hur byggnader för äldreboende ska klassificeras vid fastighetstaxeringen.
Gällande rätt
Vid fastighetstaxeringen ska fattas beslut om fastigheternas skatte- och avgiftspliktsförhållanden, 1 kap. 1 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152, FTL). Vårdbyggnader ska enligt 3 kap. 2 § FTL undantas från skatte- och avgiftsplikt. Som vårdbyggnad räknas byggnad som används för sjukvård, missbrukarvård, omsorg om barn och ungdom, kriminalvård, åldringsvård eller omsorg om psykiskt utvecklingsstörda. Annan byggnad utgör också vårdbyggnad om den används som hem åt personer som behöver institutionell vård och tillsyn. Dessa bestämmelser finns i 2 kap. 2 § FTL som handlar om s.k. specialbyggnader. Servicehus som till övervägande del upptas av bostadslägenheter med kök räknas normalt inte som vårdbyggnad även om byggnaden också innehåller gemensamma utrymmen och de boende kan få hjälp med sjukvård, matlagning och annan tillsyn. Fastighetsskatt tas inte ut på fastigheter som klassas som vårdbyggnader, medan fastighetsavgift ska betalas för bostäder.
Motionen
I motion Sk261 yrkar Catharina Bråkenhielm (s) att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag på lagregler som undanröjer den osäkerhet som i dag råder vad avser klassificeringen i skattehänseende av de blandade boendeformerna inom äldreomsorgen.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har vid tidigare behandling av liknande motionsyrkanden, senast i betänkande 2008/09:SkU23, framhållit att det är angeläget att regeringen prövar vilka åtgärder som kan vara lämpliga för att undanröja all osäkerhet om hur äldreboenden ska klassificeras vid fastighetstaxeringen och har förutsatt att frågan uppmärksammas av regeringen. Finansministern har den 14 januari 2009 som svar på Marie Engströms (v) fråga 2008/09:428 upplyst om att beredning även pågår av en framställning från Skatteverket om en ändring i fastighetstaxeringslagens definition av vårdbyggnader för att uppnå en likformig fastighetstaxering av äldreboenden. Utskottet anser att det är angeläget att regeringen inom kort återkommer i frågan. Mot denna bakgrund anser utskottet att ett tillkännagivande i frågan inte ska behövas. Följaktligen avstyrker utskottet motionen.
Skattevillkoren för boendet
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionärernas förslag om tillkännagivanden i fråga om översyn av olika skattefrågor som berör boendet.
Jämför reservation 6 (s, v, mp).
Motionerna
I motion Sk325 yrkar Håkan Juholt (s) att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag som gör det statliga regelverket konkurrensneutralt när det gäller upplåtelseformer i boendet. Peter Eriksson m.fl. (mp) begär i motion C390 att regeringen ska lägga fram förslag som åtgärdar orättvis skattebelastning mellan olika upplåtelseformer (yrkande 56) och utreder skattefria underhållsfonder för hyreslägenheter (yrkande 57). Enligt motion Sk476 av Cecilie Tenfjord-Toftby (m) bör regeringen se över och pröva de långsiktiga förutsättningarna att inom rimlig tid kunna skriva av investeringar i energieffektiviseringar för flerbostadshus. I motion Sk511 förordar Christine Jönsson m.fl. (m) en översyn av skillnaderna mellan oäkta och äkta bostadsrättsföreningar för att komma till rätta med mindre fördelaktiga skattevillkor. Krister Hammarbergh (m) vill i motion Sk549 införa utökade avskrivningsmöjligheter för flyttbara bostadshus.
Utskottets ställningstagande
De målsättningar som har formulerats för bostadspolitiken utgår från bl.a. att det är viktigt med en mångfald av boendeformer, som ger valfrihet och möjlighet att uppfylla behov och önskemål om att bo och arbeta där man önskar. En politik för jobb och tillväxt är beroende av väl fungerande bostads- och hyresmarknader. För att säkerställa dessa målsättningar är det av central betydelse att skapa goda förutsättningar för byggande, förvaltning och ägande av bostäder samt att underlätta för bostadsmarknaderna att fungera på ett sätt som inkluderar alla människor. Politiken inom området har som mål att bostadsbeståndet ska hålla hög kvalitet och att boende och förvaltning av bostäder ska bidra till en hållbar utveckling. En del i regeringens politik för att skapa förbättrade villkor och långsiktigt stabila regler är att avveckla snedvridande och detaljreglerande subventioner.
Flera av de skatteförändringar för bostadssektorn som har beslutats under den innevarande valperioden har förbättrat de boendes skattemässiga situation. Fastighetsskatteuttaget för egnahem, bostadsrätter, kooperativa hyresrätter och andra hyresrätter har sänkts. Det är naturligtvis ett starkt intresse att samtliga upplåtelseformer ges goda skattemässiga villkor, något som bör beaktas fortlöpande i samband med genomförandet av bostadspolitiken. Sedan ett par år tillbaka har det genom ny lagstiftning blivit möjligt att uppföra ägarlägenheter i nyproduktion. Detta är ett viktigt steg mot en utökad och mer flexibel hyresmarknad. Utskottet finner inte skäl att ställa sig bakom ett tillkännagivande till regeringen om en översyn m.m. i enlighet med vad som föreslås i motionerna.
Skattemässiga avskrivningar på byggnaders anskaffningsvärde ska enligt gällande regler ske med hänsyn till den ekonomiska livslängden. Byggnader som är avsedda att användas bara ett fåtal år kan dras av omedelbart. Utrangeras en byggnad ska avdrag göras för den del av anskaffningsvärdet som inte har dragits av tidigare. Vilka procentsatser som ska användas är inte fastlagt i lag utan styrs av hur den ekonomiska livslängden för olika slags byggnader bedöms i den praktiska tillämpningen. Utskottet anser inte att det med anledning av vad som anförs i de berörda motionerna finns skäl att ändra i lagstiftningen.
Beträffande underhållsfonder har utskottet vid tidigare behandling av olika motionsförslag om utbyggda skattefria reserveringsmöjligheter avstyrkt bl.a. ett förslag om reservering av obeskattade medel till underhållsfonder i hyreshus med hänvisning till principerna bakom 1990 års skattereform. Utskottet vidhåller ställningstagandet.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet de motionsyrkanden som behandlas i detta avsnitt.
Personalvårdsförmåner
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkandena om utvidgade avdrag för personalvårdsförmåner.
Gällande rätt
Som skattefria personalvårdsförmåner räknas förmåner som riktar sig till all anställd personal och som består av enklare åtgärder för att skapa trivsel i arbetet eller liknande eller lämnas på grund av sedvänja inom det yrke eller den verksamhet som det är fråga om (11 kap. 11 och 12 §§ IL). Möjlighet till enklare slag av motion och annan friskvård räknas hit. Avdragsreglerna omfattar inte sådana utgifter för friskvård som en enskild näringsidkare har för egen räkning.
Anställda ska i allmänhet förmånsbeskattas för ersättningar från arbetsgivaren för patientavgifter som har tagits ut inom den offentligt finansierade hälso- och sjukvården. Arbetsgivaren har rätt till avdrag för kostnaderna. En anställds förmån av fri hälso- och sjukvård som inte är offentligt finansierad är skattefri. Arbetsgivaren får i normalfallet inte avdrag för kostnaderna. Den icke offentligt finansierade vården är av begränsad omfattning eftersom flertalet privatpraktiserande läkare och sjukgymnaster omfattas av det offentliga finansieringssystemet. Förmån av fri företagshälsovård är skattefri för den anställde, och arbetsgivarens kostnader för företagshälsovården är avdragsgilla.
Någon allmän avdragsrätt för olika former av levnadskostnader, t.ex. för hälso- och sjukvård, friskvård, motion etc., finns inte.
Motionerna
I motionerna Sk312 av Sofia Larsen (c), Sk313 av Maria Plass och Hans Rothenberg (m), Sk327 av Rosita Runegrund och Chatrine Pålsson Ahlgren (kd) och Sk439 av Anne Marie Brodén (m) förordas en översyn av reglerna för personalvårdsförmåner i syfte att utvidga dessa till enskild näringsidkares personliga friskvård. I motion Sk449 föreslår Tomas Tobé (m) en översyn för att identifiera vilka insatser som kan anses bidra till en bättre arbetsmiljö och som därmed skulle kunna betraktas som avdragsgilla personalvårdsförmåner. Samtidigt borde enligt motionen beloppet för personalvårdsförmåner ses över med inriktning mot att beloppet skulle kunna höjas. I motionerna Sk478 av Jan Ericson (m) och Sk547 av Henrik von Sydow (m) tas upp frågan om en avdragsrätt för privata sjukvårdsförsäkringar.
Utskottets ställningstagande
Motionsyrkanden om avdrag för enskild näringsidkares personliga friskvård har avstyrkts av utskottet vid återkommande tillfällen, senast våren 2009 (bet. 2008/09:SkU23). Utskottet har framhållit att reglerna om skattefrihet för personalvårdsförmåner är avsedda för anställd personal, vilket samtidigt innebär att en enskild näringsidkares personliga friskvård inte omfattas. Vissa andra slag av förmåner som är skattefria för anställda, t.ex. företagshälsovård, förebyggande behandling eller rehabilitering, kan dras av även om de utnyttjas personligen av en enskild näringsidkare. Avdragsrätten gäller utgifter för t.ex. rehabilitering som är nödvändiga för att näringsidkaren ska kunna fortsätta sin verksamhet. Om utgifterna däremot inte är av denna karaktär, blir de i skattehänseende i princip att betrakta som ej avdragsgilla privata levnadskostnader för näringsidkaren. Dras utgifterna av i företaget kan detta föranleda uttagsbeskattning. I vilka fall detta aktualiseras avgörs från fall till fall i rättstillämpningen. Utskottet finner inte skäl att rikta ett tillkännagivande till regeringen med anledning av motionsyrkandena, varför dessa avstyrks.
Våren 2009 avstyrkte utskottet (bet. 2008/09:SkU25) motionsyrkanden om olika utvidgningar i avdragsmöjligheterna för personalvårdsförmåner, bl.a. hälsofrämjande åtgärder som inte täcks av det gängse offentligfinansierade sjukvårdssystemet. Utskottet framhöll att det är en grundläggande princip i skattesystemet att inte medge avdrag för olika former av privata levnadskostnader, och att motionärernas förslag om en mer allmän avdragsrätt för kostnader för friskvård och andra hälsofrämjande åtgärder innebar ett avsteg från denna princip. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet även det motionsyrkande som gäller avdrag för privata sjukvårdsförsäkringar.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
1. | Företagande och investeringar, allmänna frågor, punkt 1 (s, v, mp) |
| av Lars Johansson (s), Laila Bjurling (s), Raimo Pärssinen (s), Christin Hagberg (s), Marie Engström (v), Britta Rådström (s), Helena Leander (mp) och Hans Olsson (s). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om att Sverige inom EU ska ta upp och driva en utvidgning av sparandedirektivet till att omfatta juridiska personer och också andra kapitalinkomster än räntor. Därmed bifaller riksdagen motion 2009/10:Sk287 och avslår motionerna 2009/10:Sk204, 2009/10:Sk216 yrkande 1, 2009/10:Sk230, 2009/10:Sk237, 2009/10:Sk243, 2009/10:Sk244 yrkande 1, 2009/10:Sk245 yrkandena 1, 3 och 4, 2009/10:Sk290, 2009/10:Sk307, 2009/10:Sk342 yrkande 1, 2009/10:Sk347, 2009/10:Sk380 yrkandena 1 och 2, 2009/10:Sk388, 2009/10:Sk421, 2009/10:Sk437, 2009/10:Sk445, 2009/10:Sk447, 2009/10:Sk455, 2009/10:Sk457, 2009/10:Sk466, 2009/10:Sk472, 2009/10:Sk475, 2009/10:Sk507, 2009/10:Sk518, 2009/10:Sk529, 2009/10:Sk535, 2009/10:Sk538, 2009/10:Sk543, 2009/10:Sk544 yrkandena 1 och 2, 2009/10:Sf281 yrkande 3, 2009/10:Ub465 yrkande 1, 2009/10:N295 yrkande 5 och 2009/10:N388 yrkande 17.
Ställningstagande
EU:s sparandedirektiv är i sin nuvarande utformning alltför begränsat för att vara ett verksamt instrument mot avancerad skatteplanering. I princip omfattas endast fysiska personers banktillgodohavanden. Kapitalvinster på aktier och företagsinkomster är undantagna. Våren 2008 föreslog den tyske finansministern att EU-kommissionen skulle få i uppdrag att skyndsamt utreda om sparandedirektivet skulle kunna utvidgas från att bara gälla fysiska personers räntesparande till att också omfatta juridiska personer och t.ex. aktier. Även Sverige bör enligt vår mening visa en betydligt större aktivitet till stöd för en mer omfattande revidering och utvidgning av sparandedirektivet än vad som hittills varit fallet. Sverige bör i enlighet med vad som föreslås i motion Sk287 inom EU ta upp och driva en utvidgning av sparandedirektivet till att omfatta juridiska personer och också andra kapitalinkomster än räntor. Vi föreslår därför riksdagen att rikta ett tillkännagivande till regeringen i enlighet med förslaget i motionen.
När det gäller övriga motionsyrkanden vill vi framhålla att Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet under den senaste tiden har presenterat flera gemensamma förslag. Inför valet 2010 driver vi en gemensam linje där ambitionerna att rädda jobben måste gå före skattesänkningar. Sverige behöver en kraftfull politik för att möta arbetslösheten, klimatförändringarna och de växande klyftorna. Inom ramen för vårt samarbete kommer vi att presentera gemensamma förslag med lösningar på hur de ska finansieras. Ett att våra gemensamma förslag, som har intresse i detta sammanhang, är att införa en ny rättvis rödgrön fastighetsskatt. Vårt förslag utgår från dagens system, men vi vill göra ändringar som förbättrar neutraliteten mellan de olika boendeformerna och som är fördelningspolitiskt mer rättvisa och inte skapar inlåsningseffekter vid byte av bostad. Andra viktiga områden där vi formar gemensamma förslag rör bl.a. ett omfattande gemensamt program för att bekämpa skattefusk och ekonomisk brottslighet samt förändringar som är bra för miljön.
Vårt samarbete fördjupas inom ramen för arbetsgrupper som ska arbeta fram vår gemensamma politik. På webbplatsen rödgrön.se presenterar vi en sammanställning av våra politiska överenskommelser.
2. | Tonnageskatt, punkt 2 (s, v, mp) |
| av Lars Johansson (s), Laila Bjurling (s), Raimo Pärssinen (s), Christin Hagberg (s), Marie Engström (v), Britta Rådström (s), Helena Leander (mp) och Hans Olsson (s). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om att regeringen ska återkomma till riksdagen med ett förslag om införande av tonnageskatt. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2009/10:Sk247, 2009/10:Sk276 och 2009/10:Sk345 samt bifaller delvis motionerna 2009/10:Sk221 och 2009/10:Sk302.
Ställningstagande
Alla EU:s sjöfartsländer har infört tonnageskatt för att skapa likvärdiga konkurrensförhållanden för handelsfartygen. Eftersom Sverige har avstått från denna möjlighet utflaggas nu befintliga och nybeställda fartyg av svenska rederier till andra länder i Europa. Sverige förlorar både arbetstillfällen och skatteinkomster. Den borgerliga regeringens passivitet när det gäller att ta fram ett förslag för en tonnageskatt som även hanterar frågan om latenta skatteskulder minskar våra förutsättningar att vara en viktig sjöfartsnation. Vi anser att ett förslag om tonnageskatt snarast ska tas fram samtidigt som frågan om den latenta skatteskulden för rederinäringen måste lösas.
3. | Uttagsbeskattning, punkt 4 (s, v, mp) |
| av Lars Johansson (s), Laila Bjurling (s), Raimo Pärssinen (s), Christin Hagberg (s), Marie Engström (v), Britta Rådström (s), Helena Leander (mp) och Hans Olsson (s). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om att regeringen omedelbart tillsätter en utredning med uppgift att lösa det problem för kooperativt ägda vindkraftverk som har aktualiserats av uttagsbeskattningen av vindkraftverk. Därmed bifaller riksdagen motion 2009/10:N473 yrkande 2 och avslår motionerna 2009/10:Sk254, 2009/10:Sk338, 2009/10:Sk375, 2009/10:Sk376, 2009/10:Sk382, 2009/10:Sk418 yrkande 2, 2009/10:Sk434, 2009/10:Sk463, 2009/10:Sk482, 2009/10:Sk483, 2009/10:Sk517, 2009/10:Sk524, 2009/10:Sk551 yrkandena 1 och 2 samt 2009/10:Sk552.
Ställningstagande
Utbyggnaden av vindkraft har gått snabbt i Sverige. Årsproduktionen hos anläggningar som nu är i drift beräknas till cirka 3 TWh. Den andelsägda vindkraften har hittills stått för ungefär en tiondel av utbyggnaden. Den andelsägda vindkraften administreras av kooperativa föreningar där privatpersoner och bostadsrättsföreningar har kunnat köpa andelar i vindkraftverk som berättigar till inköp av el från verken i förhållande till antalet andelar. Den andelsägda vindkraften har varit av stort värde både för att mobilisera kapital för utbyggnaden och för att öka den folkliga delaktigheten och acceptansen för vindkraften.
Tyvärr har vindkraftskooperativens utveckling hejdats av Skatteverkets avsiktsförklaring att börja ta ut uttagsskatt på kooperativen på mellanskillnaden mellan elpriset på börsen Nordpool och det pris andelsägarna betalar på elleveranser från kooperativen. Detta har lett till att antalet sålda andelar och intresseanmälningar för nyteckning av andelar i vindkraft minskat med mellan 80 och 95 % under år 2009 jämfört med hösten 2008.
Problemet med uttagsskatten för vindkraftskooperativ måste få en snar lösning, så att den andelsägda vindkraften åter kan ta en aktiv del i den fortsatta vindkraftsutbyggnaden. Regeringen bör omedelbart tillsätta en utredning som exempelvis kan titta på begreppet marknadspris som tillämpas vid uttagsbeskattningen och på avdraget för vindkraftskooperativets utdelning.
4. | Avdrag för sponsring, gåvor och forskning, punkt 5 (mp) |
| av Helena Leander (mp). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag om att förändra regelverken så att företags sponsring av kulturella aktiviteter inte missgynnas i förhållande till liknande sponsring av idrott samt om en översyn för att säkerställa att regler gällande skatter inte missgynnar kulturen i jämförelse med andra näringar gällande den professionella kulturen eller med andra ideella verksamheter gällande amatörkulturen.
Därmed bifaller riksdagen motion 2009/10:Kr308 yrkandena 33 och 34 samt avslår motionerna 2009/10:Sk206, 2009/10:Sk303, 2009/10:Sk354, 2009/10:Sk370, 2009/10:Sk422, 2009/10:Sk426, 2009/10:Sk477 och 2009/10:Sk539.
Ställningstagande
Sponsring utgör än så länge en ganska blygsam del av finansieringen av kultursektorn. Detta beror till viss del på att det skattemässigt är svårt för företag att hävda en direkt nytta med de sponsorpengar man lägger på kultur, varför dessa pengar ofta beskattas fullt ut. Miljöpartiet vill förändra dessa regler så att företags sponsring av kulturella aktiviteter inte missgynnas i förhållande till liknande sponsring av idrott.
Utöver detta vill vi ha en översyn med inriktningen att andra regler gällande skatter inte missgynnar kulturen i jämförelse med andra näringar gällande den professionella kulturen eller med andra ideella verksamheter gällande amatörkulturen. En del i en sådan utredning vore att överväga en momsbefrielse för ideella föreningars kulturverksamhet. En annan del vore att se över en utvidgning av idrottsrörelsens lättnader vad gäller arbetsgivaravgift och särskild löneskatt till att även gälla kulturlivet.
Vi är i grunden positiva till sponsring, och vi tror det är en positiv möjlighet till samverkan mellan näringsliv och kultur. Däremot är det viktigt att offentlig finansiering aldrig kräver sponsring som delfinansiering eller gör så via omvägar, exempelvis genom egenfinansiering. Den offentliga finansieringen ska stå fri och oberoende av andra källor.
5. | Fastighetsbeskattning, allmänna frågor, punkt 10 (s, v, mp) |
| av Lars Johansson (s), Laila Bjurling (s), Raimo Pärssinen (s), Christin Hagberg (s), Marie Engström (v), Britta Rådström (s), Helena Leander (mp) och Hans Olsson (s). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår motionerna 2009/10:Sk212, 2009/10:Sk362, 2009/10:Sk367, 2009/10:Sk395, 2009/10:Sk460, 2009/10:Sk490, 2009/10:Sk528 och 2009/10:C413 yrkande 2.
Ställningstagande
Som vi har nämnt i reservation 1 arbetar våra partier med ett gemensamt förslag till en ny rättvis rödgrön fastighetsskatt. Vårt förslag utgår från dagens system, men vi vill göra ändringar som förbättrar neutraliteten mellan de olika boendeformerna och som är fördelningspolitiskt mer rättvisa och inte skapar inlåsningseffekter vid byte av bostad. Vi motsätter oss mot denna bakgrund ett tillkännagivande till regeringen med det begränsade syftet att bygga vidare på nuvarande schabloniserade system bara för att bereda vägen för ett slopande av fastighetstaxeringen.
6. | Skattevillkoren för boendet, punkt 13 (s, v, mp) |
| av Lars Johansson (s), Laila Bjurling (s), Raimo Pärssinen (s), Christin Hagberg (s), Marie Engström (v), Britta Rådström (s), Helena Leander (mp) och Hans Olsson (s). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om neutralitet i beskattningen av olika boendeformer. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2009/10:Sk325 och 2009/10:C390 yrkande 56 och avslår motionerna 2009/10:Sk476, 2009/10:Sk511, 2009/10:Sk549 och 2009/10:C390 yrkande 57.
Ställningstagande
Olika beslut i riksdagen har urholkat den skattemässiga neutraliteten mellan bostadsformerna. Alliansregeringen för inte en bostadspolitik som tar itu med detta problem. Tvärtom har den borgerliga regeringen nyligen bidragit till att skapa ytterligare brister i neutraliteten genom att introducera en helt ny boendeform, ägarlägenheten, fr.o.m. den 1 maj 2009. Mycket talar för att de särskilda skatteregler som ska gälla för ägarlägenheter kommer att gynna denna boendeform. Våra partier reserverade sig mot att införa ägarlägenheter eftersom konsekvenserna från neutralitetssynpunkt gentemot andra boendeformer inte hade utretts före beslutet.
Hyresrätten är enligt vår uppfattning missgynnad i jämförelse med andra boendeformer. Förutom rättviseaspekter är en väl fungerande hyresmarknad med ett bra utbud av bostäder av hög kvalitet i hela landet också viktigt för att underlätta rörligheten på arbetsmarknaden. Ett stort antal hyresrätter behöver byggas i Sverige samtidigt som hyrorna i nyproducerade lägenheter blir mycket höga. Det behövs följaktligen en rad bostadspolitiska ställningstaganden för att förbättra läget, och enligt vår uppfattning är en utredning om den skattemässiga neutraliteten och rättvisan mellan olika boendeformer en viktig del i bostadspolitiken. Vi föreslår att riksdagen med anledning av de motioner som behandlas i avsnittet beslutar om ett tillkännagivande till regeringen om att en utredning om neutraliteten vid beskattningen av olika boendeformer genomförs skyndsamt.
Särskilt yttrande
Uttagsbeskattning, punkt 4 (v) |
Marie Engström (v) anför: |
Jag vill poängtera att uttagsbeskattning är ett nödvändigt inslag i skattesystemet och samtidigt viktig för att få en likformig beskattning. Det är också viktigt att syftet, att beskatta ägare som tar ut varor eller tjänster från sin näringsverksamhet, upprätthålls.
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden hösten 2009
2009/10:Sk204 av Nina Larsson (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att underlätta företagens forskningssatsningar.
2009/10:Sk206 av Hans Backman (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av ett tydligare regelverk som anger att marknadsmässiga avtal mellan två eller flera parter där alla inblandade anser att de tjänar på avtalet är sponsring.
2009/10:Sk212 av Mats Gerdau (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att undersöka ett avskaffande av den statliga fastighetstaxeringen.
2009/10:Sk216 av Sten Bergheden (m):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över skattelagstiftningen för att underlätta för Ung Företagsamhet i skolan. |
2009/10:Sk217 av Sten Bergheden (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över skattereglerna så att skatteuttaget är jämlikt mellan olika ägare på fastighetsmarknaden så att skatterna inte snedvrider konkurrensen.
2009/10:Sk221 av Annelie Enochson och Ingemar Vänerlöv (båda kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vikten av att skyndsamt införa tonnageskatt i Sverige.
2009/10:Sk230 av Lars Elinderson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör göra en översyn av skattelagstiftningen i syfte att stärka det långsiktiga ägandet av aktier, stimulera sparande i enskilda aktier och öka möjligheten att överlåta eller byta aktier utan hämmande skattekonsekvenser.
2009/10:Sk237 av Karin Pilsäter m.fl. (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om införande av riskkapitalavdrag.
2009/10:Sk241 av Karin Pilsäter m.fl. (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om översyn av beskattningen av personaloptioner i fåmansbolag.
2009/10:Sk243 av Karin Pilsäter m.fl. (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om införande av fri fondering upp till 5 miljoner kronor.
2009/10:Sk244 av Karin Pilsäter m.fl. (fp):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om införande av en FoU-skatterabatt för mindre företag. |
2009/10:Sk245 av Karin Pilsäter m.fl. (fp):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en reformering av kapitalbeskattningen. |
3. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om skatteincitament för att öka tillgången till riskkapital. |
4. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att införa en skatterabatt för FoU. |
2009/10:Sk246 av Karin Pilsäter (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om avskaffade fåmansbolagsregler och reformering av beskattningen av aktiva ägare till fåmansbolag.
2009/10:Sk247 av Christina Oskarsson och Jörgen Hellman (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vikten av att regeringen skyndsamt handlägger riksdagens tidigare tillkännagivande till regeringen om tonnageskatt.
2009/10:Sk253 av Sten Bergheden (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över möjligheten att avskaffa 3:12-reglerna.
2009/10:Sk254 av Berit Andnor m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda frågan om uttagsskatt på vindkraftskooperativ.
2009/10:Sk261 av Catharina Bråkenhielm (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att undanröja rådande osäkerhet rörande klassificeringen i skattehänseende av de blandade boendeformerna inom äldreomsorgen.
2009/10:Sk276 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa och Claes-Göran Brandin (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vikten av att regeringen skyndsamt handlägger riksdagens tidigare tillkännagivande till regeringen om tonnageskatt.
2009/10:Sk287 av Monica Green (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige ska verka för att sparandedirektivet utvidgas till att också omfatta juridiska personer och andra kapitalinkomster än räntor.
2009/10:Sk290 av Magdalena Andersson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om konton för framtida företagande.
2009/10:Sk293 av Jan-Evert Rådhström och Peder Wachtmeister (båda m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om skogskonton.
2009/10:Sk299 av Jörgen Johansson (c):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av en förlängning av den friperiod som gäller för den s.k. klyvningsregeln, som omfattas av de s.k. 3:12-reglerna. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av en översyn av regelverket för de s.k. 3:12-reglerna. |
2009/10:Sk302 av Lars Hjälmered och Lisbeth Grönfeldt Bergman (båda m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om tonnageskatt.
2009/10:Sk303 av Anne Marie Brodén och Cecilia Magnusson (båda m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om sponsring, avdrag för stöd till ideella allmännyttiga organisationer och avdragsrätt för enskilda gåvor.
2009/10:Sk307 av Mikael Oscarsson (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över hur skatteincitament kan användas för att möjliggöra för privatpersoner att spara mer i forskningsintensiva, onoterade bolag.
2009/10:Sk312 av Sofia Larsen (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om enskilda företagares möjlighet att göra avdrag för friskvård.
2009/10:Sk313 av Maria Plass och Hans Rothenberg (båda m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över avdragsmöjligheterna för friskvård vid enskild firma.
2009/10:Sk325 av Håkan Juholt (s):
Riksdagen begär att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag som gör det statliga regelverket konkurrensneutralt när det gäller upplåtelseformer i boendet.
2009/10:Sk327 av Rosita Runegrund och Chatrine Pålsson Ahlgren (båda kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om möjligheter för företagare att göra avdrag för friskvård.
2009/10:Sk331 av Andreas Norlén och Maria Plass (båda m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en översyn av fåmansbolagsbeskattningen (de s.k. 3:12-reglerna).
2009/10:Sk338 av Louise Malmström och Johan Löfstrand (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över frågan om uttagsskatt för kooperativ vindkraft.
2009/10:Sk342 av Ameer Sachet (s):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att en förmögenhetsskatt bör inrättas. |
2009/10:Sk345 av Eva-Lena Jansson och Kerstin Engle (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utforma en proposition om tonnageskatt.
2009/10:Sk347 av Staffan Danielsson och Kerstin Lundgren (båda c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige ska se över möjligheterna att förenkla och anpassa sin aktiebeskattning till omvärlden.
2009/10:Sk354 av Fredrik Malm och Karin Pilsäter (båda fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ökade möjligheter till kultursponsring för företag.
2009/10:Sk362 av Stefan Attefall och Irene Oskarsson (båda kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda hur taxeringsvärdessystemet för småhus kan avvecklas.
2009/10:Sk367 av Claes Västerteg (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en utredning av ett jämställande av fastighetsskatten för industrier och kommersiella lokaler.
2009/10:Sk370 av Göran Montan (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över avdragsrätten för kultursponsring.
2009/10:Sk373 av Mikael Oscarsson (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om avdragsrätt för vinstandelslån.
2009/10:Sk374 av Mikael Oscarsson och Otto von Arnold (båda kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ändring i 42 kap. 14 § inkomstskattelagen (1999:1229) så att ett företags gåva till kvalificerat allmännyttiga ändamål som avses i 7 kap. 8 § inkomstskattelagen blir undantagen från utdelningsbeskattning hos företagets ägare.
2009/10:Sk375 av Margareta B Kjellin och Tomas Tobé (båda m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om uttagsskatten på andelsägda vindkraftverk.
2009/10:Sk376 av Staffan Appelros (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ändringar i reglerna för beskattning av grön småskalig elenergi.
2009/10:Sk377 av Hillevi Engström (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en eventuell avdragsrätt för företag som bedriver förskoleverksamhet för de anställdas barn.
2009/10:Sk378 av Christian Holm (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av ändrade beskattningsregler för personaloptioner kontra köpoptioner.
2009/10:Sk380 av Andreas Norlén (m):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en strategi för att främja enskild kapitalbildning. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av en översyn av skattesystemet för att främja enskild kapitalbildning. |
2009/10:Sk382 av Hans Unander m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över reglerna för beskattning av vindkraften.
2009/10:Sk388 av Ewa Thalén Finné (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att skatternas betydelse för nystartade företag bör ses över.
2009/10:Sk392 av Fredrik Schulte (m):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att möjligheten till uppskov med reavinstskatten tas bort och att skattesatsen i stället sänks. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att befintliga uppskov ska amorteras bort under en tidsperiod om tio år. |
2009/10:Sk395 av Sonia Karlsson och Christina Axelsson (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över om en jämkningsregel om byggnadsvärdet är lågt i förhållande till markvärdet kan införas.
2009/10:Sk412 av Marie Engström m.fl. (v):
5. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om syftet med 3:12-reglerna. |
2009/10:Sk417 av Björn Hamilton och Isabella Jernbeck (båda m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ränta på uppskov.
2009/10:Sk418 av Roland Bäckman m.fl. (s):
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om beskattning av andelsägande i vindkraftverk. |
2009/10:Sk421 av Lars-Arne Staxäng (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att förenkla regelverket för kapitalskatteområdet.
2009/10:Sk422 av Anna Lilliehöök (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om kultursponsring.
2009/10:Sk426 av Olof Lavesson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en översyn av regelverket för sponsring av kultur och idrott.
2009/10:Sk434 av Dan Kihlström (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att uttagsskatten på el från vindkraftskooperativen bör avskaffas.
2009/10:Sk437 av Yvonne Andersson (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behoven av förbättrade möjligheter för det svenska näringslivet att ge pengar till forskning och utveckling.
2009/10:Sk439 av Anne Marie Brodén (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över reglerna för personalvårdsförmåner så att dessa också omfattar egenföretagare i enmansföretag och handelsbolag.
2009/10:Sk440 av Holger Gustafsson (kd):
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att genom en utredning skapa förutsättningar för skattebefrielse för prästlönetillgångar och mervärdesskatt på interna ekonomiska transaktioner. |
2009/10:Sk445 av Tomas Tobé (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om riskkapitalavdrag.
2009/10:Sk447 av Tomas Tobé (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om sänkt bolagsskatt.
2009/10:Sk449 av Tomas Tobé (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om avdrag för personalsatsningar.
2009/10:Sk455 av Anita Brodén (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att pröva att utreda möjligheten för uppfinnare att göra avdrag för sina utvecklingskostnader mot tjänsteinkomster.
2009/10:Sk457 av Agneta Berliner (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att stimulera att vinst från bolagsförsäljningar återinvesteras i svenska tillväxtföretag.
2009/10:Sk460 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över förutsättningarna för att avskaffa fastighetstaxeringen för bostäder.
2009/10:Sk462 av Betty Malmberg (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att se över reglerna för fåmansaktiebolag.
2009/10:Sk463 av Jan Erik Ågren och Chatrine Pålsson Ahlgren (båda kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om uttagsbeskattningen för kooperativt ägda vindkraftverk.
2009/10:Sk466 av Marie Weibull Kornias (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över kupongskatten på aktier.
2009/10:Sk468 av Jan Ericson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av en översyn av stämpelskatterna vid fastighetsköp och belåning av fastigheter.
2009/10:Sk472 av Anti Avsan (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om företagens kapital och finansiering.
2009/10:Sk473 av Anti Avsan (m):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör ta initiativ till en översyn av reglerna om beskattning av fysiska personers kapitalvinst vid försäljning av permanentbostad. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att försöka identifiera vilka negativa konsekvenser som den nuvarande eviga reavinstbeskattningen medför samt lämna förslag till hur en ändrad lagstiftning skulle kunna utformas. |
2009/10:Sk475 av Ewa Thalén Finné (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över möjligheterna att regelverken nu och i framtiden inte fördyrar försäljning av småföretag.
2009/10:Sk476 av Cecilie Tenfjord-Toftby (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över de långsiktiga förutsättningarna att inom rimlig tid skriva av investeringar i energieffektiviseringar för flerbostadshus.
2009/10:Sk477 av Cecilie Tenfjord-Toftby (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om sponsring av kultur.
2009/10:Sk478 av Jan Ericson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om privata sjukvårdsförsäkringar.
2009/10:Sk482 av Renée Jeryd och Christina Oskarsson (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör se över möjligheten att ta bort uttagsskatten på el från vindkraft.
2009/10:Sk483 av Kerstin Haglö m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över frågan om uttagsskatt för vindkraftskooperativ.
2009/10:Sk490 av Patrik Forslund (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över förutsättningarna för att avskaffa taxeringssystemet.
2009/10:Sk495 av Jan Andersson och Claes Västerteg (båda c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över möjligheterna att skjuta upp reavinstbeskattningen vid försäljning och köp av en ny lantbruksfastighet.
2009/10:Sk507 av Marianne Watz (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att förändra och förenkla aktiebeskattningen.
2009/10:Sk511 av Christine Jönsson m.fl. (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av en förändrad beskattning av oäkta bostadsrätter.
2009/10:Sk517 av Christer Adelsbo m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om uttagsbeskattning på vindkraftskooperativ.
2009/10:Sk518 av Hans Rothenberg och Cecilie Tenfjord-Toftby (båda m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en översyn av skattereglerna för kunskapsintensiv forskningsindustri.
2009/10:Sk524 av Kenneth Johansson och Solveig Ternström (båda c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en utredning för att se över de konsumentkooperativa reglerna för skattefri återbäring.
2009/10:Sk528 av Margareta Cederfelt och Karl Sigfrid (båda m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda förutsättningarna för ett avskaffande av fastighetstaxeringen.
2009/10:Sk529 av Margareta Cederfelt och Eva Bengtson Skogsberg (båda m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att skapa ett mer innovativt Sverige genom att se över möjligheterna för privatpersoner att kunna göra avdrag för utvecklingskostnader i egna utvecklingsbolag.
2009/10:Sk535 av Mikael Oscarsson m.fl. (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om införandet av skattefria investeringskonton.
2009/10:Sk538 av Otto von Arnold m.fl. (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om införandet av ett riskkapitalavdrag och etableringskonto.
2009/10:Sk539 av Dan Kihlström m.fl. (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om kultursponsring i inkomstskattelagen.
2009/10:Sk543 av Anne-Marie Pålsson och Ewa Thalén Finné (båda m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om uppskjutande av realisationsvinstbeskattning vid försäljning och byte av fondandelar.
2009/10:Sk544 av Ulrika Karlsson i Uppsala (m):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om införande av entreprenörskonto. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om avdragsrätt. |
2009/10:Sk547 av Henrik von Sydow (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om lika förutsättningar när det gäller avdragsrätt för vårdförsäkringar och företagshälsovård.
2009/10:Sk549 av Krister Hammarbergh (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om avskrivningsmöjligheter för flyttbara bostadshus.
2009/10:Sk551 av Per Bolund och Kent Persson (mp, v):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att vindkraftskooperativ bör undantas uttagsbeskattning. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att i andra hand vindkraftskooperativ ska uttagsbeskattas med utgångspunkt från sina verkliga kostnader. |
2009/10:Sk552 av Camilla Lindberg (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en snabbutredning om uttagsskatt på vindkraft.
2009/10:C390 av Peter Eriksson m.fl. (mp):
56. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att orättvis skattebelastning mellan olika upplåtelseformer måste åtgärdas. |
57. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att utreda skattefria underhållsfonder för hyreslägenheter. |
2009/10:C413 av Finn Bengtsson och Lars-Arne Staxäng (båda m):
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över möjligheten att avskaffa taxeringssystemet. |
2009/10:Sf281 av Kerstin Lundgren och Per Lodenius (båda c):
3. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att småföretag med 1–9 anställda bör ges möjlighet att bygga upp kapital genom t.ex. investeringsfonder, tillväxtfonder eller liknade för att möjliggöra en fondering på upp till 30 % av årets resultat före skatt. |
2009/10:Kr308 av Peter Eriksson m.fl. (mp):
33. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag om att förändra regelverken så att företags sponsring av kulturella aktiviteter inte missgynnas i förhållande till liknande sponsring av idrott. |
34. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en översyn för att säkerställa att regler gällande skatter inte missgynnar kulturen i jämförelse med andra näringar gällande den professionella kulturen eller med andra ideella verksamheter gällande amatörkulturen. |
2009/10:Ub465 av Mats Pertoft m.fl. (mp):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att utreda införandet av en skattebefrielse för de vinster i friskoleverksamheter som återinvesteras i verksamheten. |
2009/10:N295 av Désirée Pethrus Engström (kd):
5. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att införa s.k. etableringskonton. |
2009/10:N388 av Tina Ehn m.fl. (mp):
17. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en utredning om skatteförändringar för landsbygdsboende. |
2009/10:N473 av Tomas Eneroth m.fl. (s):
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om uttagsskatt för vindkraftskooperativ. |