Skatteutskottets betänkande

2009/10:SkU26

Allmänna motioner om inkomstskatter

Sammanfattning

Vid behandlingen i höstas av regeringens budgetförslag för 2010 tog riksdagen ställning till motioner som innehöll förslag om sådana skatteförändringar som utgjorde en del av oppositionspartiernas förslag om finansiering av deras alternativa budgetförslag. I detta betänkande behandlar skatteutskottet kvarvarande motionsyrkanden som väckts under den allmänna motionstiden 2009 och som gäller frågor med anknytning till inkomstbeskattningen av fysiska personer. Utskottet avstyrker motionerna. Som skäl för avstyrkandet hänvisar utskottet i vissa fall till pågående arbete i utredningar eller i Regeringskansliet. Det gäller t.ex. avdrag för gåvor till ideella organisationer, alkolås och värderingen av bilförmån och beskattningsfrågor med anknytning till integrationen i Öresundsregionen. Andra motioner som rör olika avdrags- och skattskyldighetsförhållanden har avstyrkts med hänvisning till jobbskatteavdraget, som inneburit en stor skattelättnad för breda yrkesgrupper, och andra reformer på skatteområdet som redan vidtagits. Till betänkandet har lämnats reservationer och särskilda yttranden från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.

Skatteskala, grundavdrag m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2009/10:Sk207, 2009/10:Sk219, 2009/10:Sk229, 2009/10:Sk239, 2009/10:Sk240, 2009/10:Sk242, 2009/10:Sk245 yrkande 2, 2009/10:Sk251, 2009/10:Sk257, 2009/10:Sk258, 2009/10:Sk265, 2009/10:Sk273, 2009/10:Sk282, 2009/10:Sk295, 2009/10:Sk297, 2009/10:Sk300, 2009/10:Sk334, 2009/10:Sk337, 2009/10:Sk339 yrkandena 1 och 2, 2009/10:Sk348, 2009/10:Sk358, 2009/10:Sk394, 2009/10:Sk398 yrkandena 1 och 2, 2009/10:Sk416, 2009/10:Sk423, 2009/10:Sk428, 2009/10:Sk429, 2009/10:Sk442, 2009/10:Sk450, 2009/10:Sk464, 2009/10:Sk465, 2009/10:Sk474, 2009/10:Sk489, 2009/10:Sk503, 2009/10:Sk505 yrkandena 1 och 2, 2009/10:Sk510, 2009/10:Sk513, 2009/10:Sk521 yrkandena 1–4, 2009/10:Sk522, 2009/10:Sk555 och 2009/10:Sf393 yrkande 1.

Reservation 1 (s, v, mp)

2.	Pensionsförsäkringar
	Riksdagen avslår motionerna 2009/10:Sk222, 2009/10:Sk235 och 2009/10:Sk512.

3.	Förmån av fri bil eller cykel
	Riksdagen avslår motionerna 2009/10:Sk260, 2009/10:Sk321, 2009/10:Sk344, 2009/10:T426 yrkandena 25, 44 och 117 samt 2009/10:T536 yrkandena 28 och 34.

Reservation 2 (v, mp)

4.	Förmån av fri parkering
	Riksdagen avslår motionerna 2009/10:T426 yrkande 118 och 2009/10:T536 yrkande 30.

Reservation 3 (v, mp)

5.	Personalvårdsförmåner m.m.
	Riksdagen avslår motionerna 2009/10:Sk213, 2009/10:Sk249, 2009/10:Sk270, 2009/10:Sk271, 2009/10:Sk289, 2009/10:Sk355, 2009/10:Sk359 yrkandena 1 och 2, 2009/10:Sk436, 2009/10:Sk479, 2009/10:Sk491, 2009/10:Sk541 yrkande 1 och 2009/10:A448 yrkande 13.

6.	Hälsofrämjande åtgärder
	Riksdagen avslår motionerna 2009/10:Sk203, 2009/10:Sk329, 2009/10:Sk381 och 2009/10:Sk541 yrkande 2.

7.	Reseavdrag m.m.
	Riksdagen avslår motionerna 2009/10:K418 yrkande 2, 2009/10:Sk201 yrkande 1, 2009/10:Sk205, 2009/10:Sk266, 2009/10:Sk274, 2009/10:Sk288 yrkandena 1 och 2, 2009/10:Sk309, 2009/10:Sk311, 2009/10:Sk401, 2009/10:Sk470, 2009/10:Sk486, 2009/10:Sk494, 2009/10:T426 yrkandena 43 och 120, 2009/10:T536 yrkande 26, 2009/10:N369 yrkande 4 och 2009/10:A448 yrkande 12.

Reservation 4 (v, mp)

8.	Gåvor och bidrag till ideella ändamål
	Riksdagen avslår motionerna 2009/10:Sk225, 2009/10:Sk317, 2009/10:Sk371, 2009/10:Sk385, 2009/10:Sk435, 2009/10:Sk438 och 2009/10:Sk542.

9.	Kostnadsersättningar från kommunen
	Riksdagen avslår motionerna 2009/10:Sk209, 2009/10:Sk211, 2009/10:Sk215, 2009/10:Sk333, 2009/10:Sk356, 2009/10:Sk384 och 2009/10:Sk389.

Reservation 5 (s, v, mp)

10.	Skattereduktion för hushållstjänster och ROT-arbeten
	Riksdagen avslår motionerna 2009/10:Sk232, 2009/10:Sk279, 2009/10:Sk319, 2009/10:Sk324, 2009/10:Sk346, 2009/10:Sk352, 2009/10:Sk393, 2009/10:Sk403, 2009/10:Sk410, 2009/10:Sk411, 2009/10:Sk443, 2009/10:Sk444, 2009/10:Sk488, 2009/10:Sk493, 2009/10:Sk508, 2009/10:Sk514 yrkandena 1 och 2, 2009/10:Sk519 yrkandena 1 och 2, 2009/10:Sk530, 2009/10:Sk532 och 2009/10:Kr339 yrkande 4.

11.	Fackföreningsavgift och a-kasseavgift
	Riksdagen avslår motionerna 2009/10:Sk256, 2009/10:Sk259, 2009/10:Sk520 och 2009/10:A388 yrkande 1.

12.	Bär, svamp och kottar
	Riksdagen avslår motion 2009/10:Sk357.

13.	Idrottsutövare
	Riksdagen avslår motionerna 2009/10:Sk323, 2009/10:Sk360 yrkandena 1 och 2, 2009/10:Sk399, 2009/10:Sk404 och 2009/10:Sk441.

14.	Utomlands bosatta
	Riksdagen avslår motionerna 2009/10:Sk223, 2009/10:Sk269, 2009/10:Sk379, 2009/10:Sk397, 2009/10:Sk459 och 2009/10:Sk469.

15.	Öresundsavtalet
	Riksdagen avslår motionerna 2009/10:Sk320, 2009/10:Sk432, 2009/10:Sk480 och 2009/10:Sk504.

16.	Skadeståndsersättning
	Riksdagen avslår motion 2009/10:Sk424.

Stockholm den 18 februari 2010

På skatteutskottets vägnar

Lennart Hedquist

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Lennart Hedquist (m), Lars Johansson (s), Annicka Engblom (m), Ulf Berg (m), Raimo Pärssinen (s), Gunnar Andrén (fp), Lena Asplund (m), Lennart Sacrédeus (kd), Jessica Polfjärd (m), Marie Engström (v), Britta Rådström (s), Karin Nilsson (c), Helena Leander (mp), Hans Olsson (s), Birgitta Eriksson (s), Christer Eriksson (c) och Greger Tidlund (s).

Redogörelse för ärendet

Riksdagen ställde sig under höstens behandling av statsbudgeten för 2010 bakom de förslag om förändringar på skatteområdet som lagts fram i budgetpropositionen. Samtidigt avslogs olika förslag om förändringar på inkomstbeskattningens område som oppositionspartierna lagt fram i sina respektive budgetalternativ för 2010 (bet. 2009/10:FiU1, yttr. 2009/10:SkU1y, rskr. 2009/10:42).

I det följande behandlar skatteutskottet kvarvarande motionsyrkanden som väckts under den allmänna motionstiden 2009 och som gäller frågor med anknytning till inkomstbeskattningen av fysiska personer. Flertalet motioner innehåller förslag om tillkännagivande till regeringen om utredningar kring eller ändringar av olika regler i inkomstskattelagen (1999:1229). När det i det följande refereras till den lagen används genomgående förkortningen IL. I betänkandet behandlas även flera motioner som rör ändringar i skatteskalan, grundavdrag m.m.

En förteckning över de motionsyrkanden som behandlas i betänkandet finns i bilagan.

Utskottets överväganden

Skatteskala, grundavdrag m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår förslag om en annan inriktning av skattepolitiken, ändringar av skatteskalan, grundavdrag m.m.

Jämför reservation 1 (s, v, mp).

Motionerna

I motion Sk337 av Matilda Ernkrans och Louise Malmström (s) anförs att Sverige kommit att bli ett land där klyftorna medvetet tillåts att öka. Vissa har fått mer pengar i plånboken medan andra hårdhänt har tvingats ned på knä. Omläggningen av skattepolitiken har gjort att de som har råd inte längre bidrar till vårt gemensamma som tidigare. Samtidigt har människor som drabbats av sjukdom eller arbetslöshet svårare än någonsin att få ekonomin att gå ihop. Motionärerna efterfrågar en ny politik med solidarisk omfördelning som bidrar till både social och ekonomisk utjämning. För att detta ska bli möjligt krävs ett rättvist och väl fungerande skattesystem, anser motionärerna. Ann-Christin Ahlberg m.fl. (s) begär i motion Sk503 en jämställdhetsanalys av den förda skattesänkarpolitiken. I motion Sk474 av Jan Lindholm (mp) förordas att en parlamentarisk utredning snarast tillsätts med uppdrag att utreda förutsättningarna för en total omläggning av sättet att finansiera den gemensamma sektorn. Skälet till yrkandet är de problem som den tilltagande globaliseringen innebär för det nuvarande skattesystemet.

I motion Sk521 yrkandena 1–4 av Christina Oskarsson och Renée Jeryd (s) anförs att det s.k. jobbskatteavdraget är till för att sänka skatterna och inte för att skapa fler arbetstillfällen. För regeringspartierna är jobbskatteavdraget i likhet med andra skattesänkningar en universalmedicin som passar i alla konjunkturlägen. Påståendena om att jobbskatteavdraget ger fler jobb baseras mer på teoretiska modeller än empirisk forskning. Enligt motionärerna leder jobbskatteavdraget till ökade klyftor i samhället eftersom vissa grupper är uteslutna och höginkomsttagarna får ut mer av reformen. Vidare anförs att pension är uppskjuten lön för utfört arbete och inte bidrag. Skatteuttaget ska således inte vara högre för denna grupp än för dem som förvärvsarbetar. I motion Sk219 av Phia Andersson (s) begärs ett tillkännagivande om att slopa åldersdiskrimineringen av pensionärer vid beskattningen. I motion Sk257 av Ann-Christin Ahlberg (s) anförs att skattesatsen bör vara densamma oavsett om man yrkesarbetar, är pensionär eller är sjukskriven. Yrkanden om att pensionärer och personer som uppbär sjuk- eller arbetslöshetsersättning inte ska betala en högre skatt än löntagare vid samma inkomst framförs också i motionerna Sk258 av Susanne Eberstein och Jasenko Omanovic (s), Sk273 av Alf Eriksson (s), Sk282 av Carina Hägg (s), Sk339 av Jasenko Omanovic och Susanne Eberstein (s), Sk358 av Tomas Eneroth m.fl. (s), Sk394 av Björn von Sydow (s), Sk398 av Kerstin Haglö m.fl. (s), Sk423 av Thomas Strand m.fl. (s), Sk442 av Jan Emanuel Johansson (s), Sk465 av Lennart Axelsson m.fl. (s), Sk513 av Siw Wittgren-Ahl (s) och Sf393 yrkande 1 av Veronica Palm m.fl. (s).

Frågan om beskattning av pensionsinkomster tas också upp i följande fyra motioner. I motion Sk229 förordar Inger Davidson (kd) en utredning av möjligheten att låta det utökade jobbskatteavdraget för pensionärer som har förvärvsinkomster även omfatta dem som fyller 65 år under beskattningsåret. I motion Sk428 av Nils Oskar Nilsson och Anne Marie Brodén (m) föreslås att regeringen ska se över möjligheterna att på sikt genomföra ytterligare höjningar av grundavdraget för pensionärer. I motion Sk522 av Ulrika Carlsson i Skövde och Birgitta Sellén (c) påtalas att skatten för pensionärerna nu sänkts i två steg sedan regeringsskiftet. Motionärerna anser att skatten för dem med lägst pension bör sänkas ytterligare så fort ekonomiskt utrymme finns. Göran Thingwall (m) förordar i motion Sk555 att personer som är 70 år eller äldre ska befrias från skatt på eventuella arbetsinkomster.

Nivån på uttaget av statlig inkomstskatt och slopandet av den s.k. värnskatten tas upp i flera motioner. Karin Pilsäter m.fl. (fp) efterlyser i motion Sk242 en ny samlad skattereform, med avstamp i globaliseringens utmaningar för jobb och företagande. Enligt motionärerna är den statliga inkomstskatten och särskilt dess övre del, den s.k. värnskatten, en beskattning av dem som tar på sig ansvar, som vill vidareutbilda sig, ta på sig svårare arbetsuppgifter etc. Värnskatten bör tas bort och sänkningen av den statliga inkomstskatten fortsätta, anser motionärerna. Göran Lindblad och Anne-Marie Pålsson (m) yrkar i motion Sk265 att värnskatten snarast ska avskaffas eftersom den fungerar som en straffskatt på utbildning och är skadlig för den ekonomiska tillväxten. I motion Sk295 av Finn Bengtsson och Jan Ericson (m) framförs liknande synpunkter, och en översyn av värnskattens samhällsekonomiska konsekvenser föreslås. I motion Sk348 av Kerstin Lundgren (c) påtalas behovet av att slopa värnskatten som en del av en globaliseringsinriktad skattereform. Värnskatten har enligt motionären alltmer blivit en straffskatt på arbete, utbildning, ansvar och prestationer. I motionerna Sk251 av Anne Marie Brodén och Nils Oskar Nilsson (m), Sk300 av Malin Löfsjögård (m), Sk416 av Björn Hamilton (m) och Sk429 av Isabella Jernbeck (m) begärs att regeringen ska se över möjligheterna att avskaffa värnskatten när den ekonomiska situationen så tillåter. I motion Sk464 av Finn Bengtsson och Ulf Grape (m) anförs att Sverige, liksom flera andra länder, har problem med en alltför kraftig progressivitet i skatteskalorna. Enligt motionären behövs en fortsatt översyn av skattesystemet för lönearbete i alla inkomstskikt. Tomas Tobé (m) anför i motion Sk450 att det behövs en ordentlig genomgång av hela det svenska skattesystemet. Ambitionen ska vara att skapa ett så enkelt, rättvist och transparent skattesystem som möjligt. Vidare bör siktet vara inställt på att marginalskatten inte ska överstiga 50 % och att högst 15 % av de som förvärvsarbetar ska betala statlig inkomstskatt.

I motion Sk505 yrkandena 1 och 2 av Marianne Watz (m) påtalas behovet av en bestämd lägsta gräns för när skatt ska tas ut på förvärvsinkomster. I dag är gränsen satt vid en årsinkomst på 40 000 kr, vilket är högre än den genomsnittliga EU-nivån. Motionären anser att regeringen bör överväga att genom jobbskatteavdraget höja gränsen för när skatt ska börja betalas.

I motion Sk489 av Patrik Forslund (m) förordas ett dubbelt jobbskatteavdrag för ungdomar under 25 år.

I motion Sk297 av Fredrick Federley och Annie Johansson (c) begärs att en utredning tillsätts med uppdrag att utreda frågan om att införa ett system med samordnad platt skatt. Ett första steg i riktning mot ett mer rättvist skattesystem som uppmanar till hederlighet och arbete är enligt motionärerna att avskaffa den statliga inkomstskatten. Den platta skatten bör av genomskinlighets- och enkelhetsskäl samordnas med en bolagsskatt och moms på samma nivå som riktpunkten för den platta skatten.

I motion Sk239 av Hans Backman m.fl. (fp) förordas ett system för individuellt sparande till kompetensutveckling och vidareutbildning. Systemet bör bygga på en möjlighet för företagare och arbetstagare att skattefritt spara på individuella kompetenskonton. Även i motion Sk510 av Stefan Attefall m.fl. (kd) begärs att frågan om att införa ett system för personligt kompetenssparande utreds. Motionärerna förespråkar en modell där löntagare ges möjlighet att göra avdrag på inkomstbeskattningen för insättningar på ett personligt kompetenskonto.

I motionerna Sk240 och Sk245 yrkande 2 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) föreslås att de särskilda skatteregler som gäller för utländska experter, forskare, företagsledare och andra nyckelpersoner som tillfälligt arbetar i Sverige, den s.k. expertskatten, ska göras mer generösa. För att locka hit utländska experter och forskare och behålla dem här i landet bör reglerna förenklas, personkretsen utvidgas och den nuvarande tidsgränsen förlängas.

I motion Sk207 av Marie Engström m.fl. (v) begärs ett tillkännagivande om att regeringen bör påskynda beredningen av frågan om beskattning av EU-parlamentarikers kostnadsersättningar.

I motion Sk334 av Finn Bengtsson m.fl. (m) förespråkas en mindre symbolisk ersättning i form av skattereduktion för dem som ansluter sig till organdonationsregistret. Regeringen bör se över frågan och återkomma till riksdagen.

Utskottets ställningstagande

Frågor om utformningen av skatteskalan m.m. har senast behandlats i budgetärendet för 2010 (bet. 2009/10:FiU1; 2009/10:SkU1y). Riksdagen godkände regeringens riktlinjer för skattepolitiken och avslog Socialdemokraternas, Vänsterpartiets och Miljöpartiets riktlinjer i denna del. Riksdagen har vidare ställt sig bakom de förslag om förändringar på skatteområdet som lagts fram i budgetpropositionen för 2010. Samtidigt avslogs olika förslag om förändringar på inkomstbeskattningens område som oppositionspartierna lagt fram i sina respektive budgetalternativ.

Den politik som riksdagen ställt sig bakom gör det mer lönsamt att arbeta, enklare och billigare att anställa och mer attraktivt att starta och driva företag. Med fler människor i arbete skapas förutsättningar för att finansieringen av välfärden säkras långsiktigt. Att få fler i arbete är därför av stor betydelse för att även bl.a. sjukskrivna, arbetslösa och pensionärer ska kunna garanteras en god ekonomisk situation.

Den enskilt största satsningen för att öka arbetsutbudet och sysselsättningen är skattereduktionen för förvärvsinkomster, det s.k. jobbskatteavdraget som genomförts i fyra steg fr.o.m. den 1 januari 2007. Avdraget infördes med syftet att sänka trösklarna vid inträde på arbetsmarknaden för låg- och medelinkomsttagare, men också att sänka marginalskatterna för dem som redan förvärvsarbetar och som i annat fall snabbt skulle få en marginalskatt som minst motsvarar den kommunala skattesatsen. Skattereduktionen är utformad så att den disponibla inkomsten procentuellt ökar mest för låg- och medelinkomsttagare. En ytterligare fördel med jobbskatteavdraget som bör lyftas fram är att individernas självbestämmande över den egna inkomsten ökar och att fler kan försörja sig på sin lön. Att jobbskatteavdraget har positiva effekter på arbetsutbudet och sysselsättningen framgår också av Riksrevisionens granskning som redovisas i rapporten RiR 2009:20. Granskningen visar tydligt att målsättningen att öka arbetsutbudet och sysselsättningen verkar infrias. Vidare framgår att jobbskattereformen har förutsättningar att vara särskilt effektiv när det gäller att öka arbetsutbudet för grupper med svag ställning på arbetsmarknaden. På sikt förväntas reformen leda till 88 000 nya jobb. För att säkerställa att reformen får så stort genomslag som möjligt behöver dock allmänhetens kännedom om jobbskatteavdraget förbättras. Utskottet utgår från att regeringen och Skatteverket kommer att förbättra sin information och göra den mer tillgänglig.

Den finansiella krisen har under 2009 på allvar slagit igenom på arbetsmarknaden. Det fjärde steget i jobbskatteavdraget, som riksdagen nyligen beslutat om, är därför särskilt viktigt. Till följd härav ökar de disponibla inkomsterna i hushåll där minst en person förvärvsarbetar, vilket stimulerar konsumtionen och dämpar sysselsättningsfallet. Jobbskatteavdraget bidrar således till att fler kan hålla sig kvar på arbetsmarknaden under lågkonjunkturen och främjar också en stark sysselsättningsökning i konjunkturuppgången framöver. Därmed minskar också risken för att arbetslösheten ska bita sig fast på en hög nivå.

Förstärkningen innebär att jobbskatteavdraget höjs för dem som vid beskattningsårets ingång inte har fyllt 65 år och som har arbetsinkomster som överstiger 38 600 kr per år. Detta motsvarar en ytterligare skattesänkning med upp till 3 020 kr per år vid en genomsnittlig kommunal inkomstskattesats (31,52 % för 2009). Därutöver sänks marginalskatten för breda yrkesgrupper. Jobbskatteavdraget stiger med arbetsinkomsterna upp till ca 330 000 kr där det når en högsta nivå på ca 21 000 kr. (Som framgår nedan är jobbskatteavdraget högre för pensionärer som har arbetsinkomster.)

Med detta fjärde steg beräknas den totala stimulansen via jobbskatteavdrag 2010 uppgå till 74 miljarder kronor. För en person med en årsinkomst på 250 000 kr per år före skatt ger jobbskatteavdraget totalt en skattesänkning med 16 970 kr per år.

Den nedre skiktgränsen för uttag av statlig inkomstskatt höjdes 2009 med 18 100 kr (från 349 500 till 367 600 kr). Detta innebar en sänkning av marginalskatten för berörda grupper med 20 procentenheter. Den nedre skiktgränsen är 384 600 kr för inkomståret 2010.

Utöver detta har även skatten på pension för ålderspensionärer sänkts i två steg genom att grundavdraget för denna grupp höjts. Detta innebär en förbättrad ekonomisk situation för främst pensionärer med låga inkomster. Skattesänkningarna innebär också att pensionärerna betalar mindre i skatt än under den tidigare socialdemokratiska regeringen. Det ska också nämnas att jobbskatteavdraget är extra stort för dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år och har arbetsinkomster. Detta hänger samman med att jobbskatteavdraget frikopplats från grundavdraget och kommunalskattesatsen för denna grupp. Jobbskatteavdraget uppgår till en fast del av arbetsinkomsten och blir som högst 30 000 kr på ett år. I motion Sk229 berörs frågan om vid vilken tidpunkt det förhöjda jobbskatteavdraget ska börja utgå. Utskottet förutsätter att regeringen fortsätter att stimulera till längre närvaro på arbetsmarknaden.

I detta sammanhang vill utskottet framhålla att det vid en jämförelse mellan en förvärvsarbetande och en pensionär med samma bruttoinkomster många gånger krävs ett jobbskatteavdrag för att nettoinkomsten ska bli likvärdig. Anledningen är att det stora flertalet förvärvsarbetande regelmässigt har resekostnader som faller under avdragsgränsen och andra kostnader för inkomstens förvärvande. Därtill tillkommer som regel a-kasseavgift och avgift till en fackförening.

Andra åtgärder som genomförts för att öka sysselsättningen och underlätta ett inträde på arbetsmarknaden är att arbetsgivar- och egenavgifterna sänkts med 1 procentenhet 2009 och att nedsättningen för unga har utvidgats. Därtill kommer sänkt bolagsskatt och förenklingar på företagsskatteområdet samt åtgärder för att motverka avancerat skattefusk och skatteundandragande.

Utskottet anser liksom tidigare att det är viktigt att skattepolitiken bidrar till målet att bryta utanförskapet och öka den varaktiga sysselsättningen. Riktlinjerna för skattepolitiken bör därför ligga fast. De reformer som genomförts sedan regeringsskiftet 2006 har också inneburit att Sverige haft ett gott utgångsläge när det gäller att möta effekterna av den internationella konjunkturnedgången.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Sk337, Sk503, Sk474, Sk521 yrkandena 1–4, Sk219, Sk257, Sk258, Sk273, Sk282, Sk339, Sk358, Sk394, Sk398, Sk423, Sk442, Sk465, Sk513, Sf393 yrkande 1, Sk229, Sk428, Sk522, Sk555, Sk489 och Sk505.

Motionsyrkanden om ett borttagande av den s.k. värnskatten avslogs av utskottet senast förra året i betänkande 2008/09:SkU25. Utskottet var inte berett att avskaffa värnskatten i det korta perspektivet utan ansåg det mer angeläget att ytterligare höja den nedre brytpunkten för uttag av statlig inkomstskatt. En sådan åtgärd innebär att färre heltidsarbetande kommer att omfattas av den statliga inkomstskatten och den höjning av marginalskatten som detta innebär. Utskottet vidhåller denna inställning. I detta sammanhang vill utskottet påminna om att förutom jobbskatteavdraget, som innebär en stor skattelättnad för breda yrkesgrupper, har även andra skatter för hushållen slopats eller sänkts. Vidare har skattelättnader för utgifter för hushållsarbete och s.k. ROT-arbeten införts. Den utformning av inkomstbeskattningen som riksdagen ställt sig bakom bör kvarstå, och utskottet avvisar förslaget om ett tillkännagivande till regeringen om att överväga möjligheten att införa ett system med samordnad platt skatt. Utskottet är heller inte berett att föreslå några utökade skattelättnader för utländska experter.

Utskottet avstyrker således även motionerna Sk242, Sk265, Sk295, Sk348, Sk251, Sk300, Sk416, Sk429, Sk464, Sk450, Sk297, Sk240 och Sk245 yrkande 2.

I betänkande 2005/06:SkU16 konstaterades att det trots betydande ansträngningar inte varit möjligt att konstruera ett tillfredsställande system för kompetenssparande som fått brett stöd hos arbetsmarknadens parter. Inget har framkommit som tyder på att det skulle vara lättare i dag. Dessutom har möjligheten till eget sparande ökat i och med införandet av jobbskatteavdraget. Följaktligen bör även motionerna Sk239 och Sk510 avslås av riksdagen.

Motionsförslag om att införa en skattereduktion för dem som anslutit sig till organdonationsregistret avslogs av riksdagen förra våren. Utskottet vidhåller sin tidigare inställning att skattesystemet inte ska användas för ett sådant ändamål och avstyrker därmed motion Sk334.

Frågan om beskattning av ersättning till ledamöter av Europaparlamentet behandlades av utskottet under våren 2009 (prop. 2008/09:136, bet. 2008/09:SkU36). Riksdagen biföll propositionen och riktade ett tillkännagivande till regeringen om att den ska undersöka möjligheten att beskatta kostnadsersättningar för utövande av uppdraget som ej motsvaras av utgifter som de är avsedda att täcka. Utskottet utgår från att regeringen skyndsamt bereder frågan utan något nytt tillkännagivande härom från riksdagen. Motion Sk207 avstyrks därför.

Pensionsförsäkringar

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om ändrade regler för pensionssparande och om en utvidgning av förmånstagarkretsen till pensionsförsäkringar.

Bakgrund

Pensionssparande har sedan länge beskattats enligt särskilda regler. Den löpande avkastningen på ett pensionskapital är t.ex. föremål för något lägre beskattning än vanlig kapitalavkastning. Vidare lämnas under vissa förutsättningar avdrag för erlagda premier till en pensionsförsäkring eller en avsättning för framtida pensionskostnader samtidigt som en förmån av tjänstepension är skattefri. Reglerna innebär att beskattningen av pensionsförmåner – oavsett om sparandet sker privat eller av arbetsgivaren som tjänstepension – skjuts upp till dess att pensionen betalas ut. Denna uppskjutna beskattning ger upphov till en skattekredit som återbetalas först genom att den framtida pensionen beskattas. Från och med inkomståret 2008 har möjligheten att göra avdrag för den som har tjänsteinkomster begränsats till maximalt 12 000 kr (i stället för som tidigare ett halvt prisbasbelopp med tillägg av 5 % av en tjänsteinkomst mellan 10 och 20 prisbasbelopp).

För att en försäkring ska vara en pensionsförsäkring ska en rad kvalitativa villkor vara uppfyllda. Skälet till att de kvalitativa villkoren ställs upp är i första hand att man vill försäkra sig om att sparandet har ett pensioneringssyfte – dvs. verkligen är avsett som ett sparande för att trygga försörjningen i ett senare skede av livet. Reglerna är konstruerade så att det finns en symmetri mellan avdraget eller skattefriheten för förmånen och skatteplikten för pensionen. De kvalitativa villkoren för en pensionsförsäkring finns i 58 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL. Där föreskrivs bl.a. vilka typer av förmåner som får avses med försäkringen och att sparandet ska vara bundet. Särskilda villkor föreskriver också vem som får vara förmånstagare till försäkringen. Av bestämmelserna i IL framgår att efterlevandeförmåner enligt en pensionsförsäkring endast får betalas ut till den försäkrades make eller sambo, den försäkrades barn och barn till den försäkrades make eller sambo. Avlider den försäkrade innan pensionen hunnit slutbetalas och det inte finns någon förmånstagare tillfaller överskottet försäkringskollektivet.

Motionerna

I motion Sk222 av Jörgen Johansson (c) anförs att dagens modell för sparande inför pensionen bör omformas. Att pensionsspara med skatteuppskov kan i dag knappast sägas vara fördelaktigt, varken för den enskilde eller för staten. För den enskilde är förutsättningen för ett lyckosamt sparande att denne betalar statlig inkomstskatt så att avdraget kan uppnå åtminstone en rimlig tänkt avkastningsnivå. Staten riskerar att förlora stora skatteintäkter om uppskoven inte återförs till beskattning. Därtill kommer att stat, landsting och kommuner i dagsläget går miste om miljardintäkter. Att sparande sker långsiktigt har ett samhällsintresse, och det bör därför stimuleras. Hur det ska utformas bör utredas vidare, samtidigt som avdragsrätten för pensionsförsäkringar bör upphöra.

I motion Sk235 av Mats G Nilsson och Sofia Arkelsten (m) anförs att det privata pensionssparandet alltmer har kommit att ifrågasättas på grund av att reglerna uppfattas som krångliga och inte längre är särskilt gynnsamma. Dessutom är avdraget för privat pensionssparande nu begränsat till 12 000 kr per år. För staten är de stora skatteuppskoven en riskfaktor. Motionärerna anser att möjligheten till uppskov bör slopas och att pensionssparande ska beskattas omedelbart till en lägre skattesats. Därigenom, menar motionärerna, skulle ekonomiskt ansvarstagande för den egna pensionen uppmuntras samtidigt som statskassan får en stabil skatteintäkt och blir oberoende av både dagens och framtida generationers vilja att flytta eller placera pensionskapital utomlands.

I motion Sk512 av Christine Jönsson m.fl. (m) anförs att reglerna om vem som kan vara förmånstagare till pensionsförsäkringar innebär att barnbarn, syskon och syskonbarn till den försäkrade inte får komma i fråga som förmånstagare. Konsekvensen blir en kraftig inskränkning av vissa medborgares frihet och en diskriminering av den som t.ex. valt att leva ensam utan barn. Motionärerna anser att den nuvarande begränsningen av förmånstagarkretsen ska tas bort.

Utskottets ställningstagande

Beträffande motionsförslagen om en översyn av eller ändringar i reglerna om avdragsrätt för pensionssparande vill utskottet erinra om att problem med det nuvarande systemet med uppskjuten beskattning och den skattskyldiges faktiska nytta av den begränsade avdragsrätten har uppmärksammats av riksrevisorerna och nyligen behandlats av utskottet (redog. 2008/09:RRS24, bet. 2009/10:SkU3). Utskottet ansåg att det kan ifrågasättas om det är skattemässigt lönsamt att pensionsspara med skatteuppskov för dem med tjänsteinkomster under brytpunkten för statlig inkomstskatt. I den mån pensionssparande framöver ska stimuleras borde det enligt utskottets mening ske på annat sätt än genom skatteuppskov. Ett sådant synsätt ligger också i linje med de av riksdagen antagna riktlinjerna för skattepolitiken som innebär bl.a. att man på sikt bör undvika olika inslag av uppskjuten beskattning på inkomstskatteområdet. Mot denna bakgrund anser utskottet att det inte är nödvändigt för riksdagen att nu rikta något tillkännagivande till regeringen med anledning av motionerna Sk222 och Sk235. Motionerna avstyrks därför.

Förslag om en utvidgning av den personkrets som kan vara förmånstagare till en pensionsförsäkring har vid ett flertal tillfällen avstyrkts av utskottet, senast våren 2008 (bet. 2007/08:SkU18). Utskottet vidhåller att utgångspunkten vid bestämning av förmånskretsen till pensionsförsäkringar i första hand bör vara att pensionen ska tillfalla den försäkrade och i andra hand den krets av personer som för sin försörjning kan vara beroende av den försäkrade. Utskottet avstyrker därmed även motion Sk512.

Förmån av fri bil eller cykel

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om bl.a. en översyn av beskattningen av fri bil, ändrat förmånsvärde av fritt drivmedel och skattelättnader för löneförmån i form av kollektivtrafikkort och cykel.

Jämför reservation 2 (v, mp).

Gällande bestämmelser

Bilförmån

Bilförmån uppkommer när en skattskyldig för privat bruk i mer än ringa omfattning använder en bil som han eller hon får disponera på grund av anställning eller uppdrag. Bilförmån är det även i de fall arbetsgivaren tillhandahåller en s.k. leasingbil eller då en skattskyldig på grund av anställning, uppdragsförhållande, medlemskap i förening eller liknande kunnat få ett förmånligt hyresavtal. Med ringa omfattning avses att bilen används vid högst tio tillfällen per år med en sammanlagd körsträcka på högst 100 mil.

Värdering av bilförmån

Värdet av fri och delvis fri bil exklusive drivmedel beräknas efter schablon. Bestämmelserna om värdering av bilförmån finns i 61 kap. 5–11 §§ och 18–19 b §§ IL. Schablonen, som ska motsvara samtliga kostnader utom drivmedlet, bygger på en uppskattad privat körsträcka om 1 600 mil per år. Inriktningen är alltså att tjänstebilsinnehavaren själv betalar allt drivmedel och därmed får ett incitament att köra mindre privat.

I underlaget för beräkning av värdet av bilförmånen ingår det för året fastställda prisbasbeloppet, statslåneräntan vid utgången av november månad andra året före taxeringsåret, bilmodellens nybilspris (fastställs av Skatteverket) och anskaffningskostnaden för eventuell extrautrustning (dvs. sådan utrustning som inte ingår i nybilspriset).

Som extrautrustning räknas alla tillval av utrustning som har samband med bilens funktion eller den åkandes komfort eller förströelse (prop. 1986/87:46 s. 16). Detta gäller även utrustning som tillkommit på arbetsgivarens initiativ. Anordningar som betingas av sjukdom eller handikapp hos förmånstagaren påverkar dock inte förmånsvärdet. Av Skatteverkets allmänna råd (SKV A 2006:34) framgår att det för förmånsvärderingen saknar betydelse för vilket ändamål utrustningen anskaffats, t.ex. för bilens körsäkerhet eller för förarens eller passagerares bekvämlighet. Alkolås är ett exempel på sådan extrautrustning som enligt Skatteverkets rekommendationer för närvarande ska påverka förmånsvärdet. Andra exempel är antisladd- och antispinnsystem, extraljus, luftkonditionering, sollucka, eljusterbara säten, elektriska fönsterhissar, airbag, sidokrocksskydd, vinterdäck, larmanordning och barnbilstol.

Särskilda regler gäller vid värdering av bilförmån om förmånen avser en bil som är utrustad med teknik för drift med elektricitet eller med mer miljöanpassade drivmedel än bensin eller dieselolja. Om en sådan bils nybilspris är högre än nybilspriset för närmast jämförbara bil som bygger på konventionell teknik, sätts förmånsvärdet ned till en nivå som motsvarar förmånsvärdet för den jämförbara bilen. Reglerna infördes bl.a. för att underlätta introduktionen av miljöbilar på bilmarknaden och på så sätt skapa bättre förutsättningar för att miljöprestandan hos beståndet av förmånsbilar skulle öka (prop. 1999/2000:6, bet. 1999/2000:SkU7). Därefter har en tidsbegränsad möjlighet till ytterligare nedsättning av förmånsvärdet införts för vissa typer av miljöanpassade förmånsbilar. Denna möjlighet har successivt förlängts och gäller numera t.o.m. inkomståret 2011 (prop. 2005/06:1, bet. 2005/06:FiU1). En utvärdering ska genomföras och vara klar före tillämpningsperiodens utgång.

Från och med beskattningsåret 2007 tillämpar arbetsgivaren själv regler om nedsättning av förmånsvärdet för miljöbilar (bet. 2006/07:SkU3).

Förmån av fritt drivmedel

Förmånen beräknas och redovisas separat från bilförmånsvärdet. Om det i bilförmånen ingår förmån av fritt drivmedel ska denna förmån beräknas till marknadsvärdet multiplicerat med 1,2 av den mängd drivmedel som kan antas ha förbrukats för förmånsbilens totala körsträcka under den tid den anställde varit skattskyldig för bilförmånen. Om den anställde gör sannolikt att den mängd drivmedel som hon eller han har förbrukat vid privat körning är lägre, ska marknadsvärdet för drivmedlet sättas ned i motsvarande mån. Det är den anställde som har bevisbördan för att värdet är något annat än marknadsvärdet. Det torde krävas att det finns någon form av underlag som ger stöd för att tjänstekörningen har gjorts i viss omfattning för att en anställd ska kunna göra sannolikt att värdet är något annat (prop. 1996/97:19 s. 90).

Vid beräkning av arbetsgivaravgifter ska drivmedelsförmånen värderas till marknadsvärdet, dvs. utan uppräkning med 1,2.

Om en anställd fått förmån av fritt drivmedel som inte avser förmånsbil ska denna förmån värderas till marknadsvärdet, dvs. utan uppräkning med 1,2.

Cyklar

Förmån av fri cykel ska tas upp till marknadsvärde.

Motionerna

I motion T426 yrkandena 25 och 44 av Lars Ohly m.fl. (v) begärs en översyn av möjligheten att skattebefria kollektivtrafikkort och cyklar som tillhandahålls av en arbetsgivare. Syftet är att stimulera mer miljövänligt resande och ge incitament till att cykla eller åka med allmänna transportmedel till och från arbetet. Även i motion T536 yrkande 34 av Karin Svensson Smith m.fl. (mp) föreslås att arbetsgivare ges möjlighet att förse sina anställda med cykel utan att dessa beskattas för förmånen. Vidare begärs en ändring av förmånsbeskattningen av fritt drivmedel så att drivmedel som betalas av en arbetsgivare inte blir billigare än om en privatperson själv bekostar inköpet (yrkande 28).

I motion T426 yrkande 117 av Lars Ohly m.fl. (v) begärs ett tillkännagivande om att förmånsskattesystemet bör ändras så att förmånsvärdet kopplas till bilarnas koldioxidutsläpp. I motion Sk344 av Hans Stenberg och Susanne Eberstein (s) begärs ett tillkännagivande om att pröva möjligheten att genom förmånsvärdena på leasingbilar göra det mer attraktivt att hyra bränslesnålare och trafiksäkrare bilar.

I motionerna Sk260 av Agneta Lundberg (s) och Sk321 av Tommy Ternemar m.fl. (s) begärs ett tillkännagivande om att alkolås i förmånsbilar inte ska påverka, dvs. höja värdet av, bilförmånen.

Utskottets ställningstagande

Det grundläggande syftet med reglerna om beskattning av bilförmån och andra förmåner är bl.a. att upprätthålla neutraliteten gentemot andra ersättningsformer så att uppkomsten av skattemotiverade förmåner undviks. Den nuvarande förhållandevis starka schabloniseringen vid värdering av bilförmån tillkom 1987 och var en följd av att de tidigare reglerna lett till problem. Reglerna gav upphov till ett stort antal tvister, och de kunde av kontrollskäl inte heller tillämpas på avsett sätt. Reglerna utsattes så småningom för kritik, bl.a. på den grunden att schabloniseringen skapade en alltför kraftig stimulans till privat körning. Den 1 januari 1997 delades därför beskattningen upp i en förmån av privat nyttjande av bil och en förmån av fritt drivmedel. Utskottet anser att de nuvarande reglerna har en rimlig utformning och är inte berett att föreslå några ändringar beträffande värderingen av fritt drivmedel.

När det gäller förmånsbeskattningens miljöstyrande effekter framgår av den ovan lämnade redogörelsen att de regler som gäller vid värdering av bilförmån är anpassade för att underlätta introduktionen av miljöbilar och att det finns en tidsbegränsad möjlighet till ytterligare nedsättning av förmånsvärdet som löper t.o.m. inkomståret 2011. En utvärdering ska genomföras och vara klar före tillämpningsperiodens utgång. Det ska också erinras om att det system för fordonsskatt som gäller sedan oktober 2006 stimulerar till att välja bränsleeffektiva fordon och att skatten är konstruerad på så sätt att det koldioxidbaserade systemet med tiden kommer att omfatta en allt större andel av personbilsparken. Vidare har personbilar som uppfyller särskilda avgaskrav m.m. nyligen befriats från fordonsskatt under de första fem åren från det att bilen tagits i bruk (bet. 2009/10:SkU21 s. 16 f.).

Någon anledning att nu begära en översyn av förmånsbeskattningsreglerna finns inte enligt utskottets mening.

Regeringen kommer enligt vad utskottet erfarit att föreslå att ett inmonterat alkolås inte längre ska påverka förmånsvärdet. Utskottet utgår således ifrån att frågan ska kunna få sin lösning utan att riksdagen beslutar om ännu ett tillkännagivande till regeringen.

Utskottet är inte berett att tillstyrka att det införs en möjlighet för arbetsgivare att erbjuda anställda cyklar eller kollektivtrafikkort som en skattefri löneförmån. Som utskottet vid upprepade tillfällen anfört leder sådana undantag till gränsdragnings- och kontrollproblem och kan även kritiseras från fördelningspolitisk synpunkt eftersom det är en levnadskostnad som skattesubventioneras. Möjligheten att få en cykel etc. på sådana förmånliga villkor skulle dessutom bara gälla för dem som har en arbetsgivare.

Med det sagda avstyrker utskottet samtliga motioner som behandlas i detta avsnitt.

Förmån av fri parkering

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om ändringar i reglerna om värdering av fri parkeringsplats för bil.

Jämför reservation 3 (v, mp).

Gällande bestämmelser

Fritt garage eller fri uppställningsplats vid arbetsplats för förmånsbil beskattas inte särskilt. Den fria parkeringen anses ingå i bilförmånsvärdet.

Förmån av fri parkering i anslutning till arbetsplatsen för en anställd med egen bil är i princip en skattepliktig förmån. Har den anställde dispositionsrätt till en särskild parkeringsplats blir han eller hon beskattad för denna oavsett om bilen står där alla dagar eller inte. Den som inte har en ”egen” parkeringsplats blir beskattad för förmånen de dagar bilen står parkerad där. Förmånen värderas enligt bestämmelserna i 61 kap. 2 § IL till det pris som den skattskyldige skulle ha fått betala på orten om han eller hon själv skaffat sig garaget eller uppställningsplatsen, dvs. till marknadsvärdet. Utgångspunkten vid värderingen av parkeringsförmån är således priset för en jämförbar parkeringsplats belägen i närheten av arbetsplatsen. Om den egna bilen används i tjänsten i betydande omfattning, kan dock parkeringsförmånen vara helt eller delvis skattefri.

Det åligger arbetsgivaren att lämna kontrolluppgift för förmån av fri parkering för anställdas egna bilar. Arbetsgivarnas kontrolluppgift innehåller en särskild ruta för detta. Syftet är närmast att påminna om skyldigheten att redovisa en sådan förmån. Om parkeringsförmånen är skattepliktig, måste arbetsgivaren varje månad göra skatteavdrag på förmånen. Arbetsgivaravgift ska betalas på förmånsvärdet.

Motionerna

I motion T426 yrkande 118 av Lars Ohly m.fl. (v) anförs att förmån av fri parkering inte bör ingå i värderingen av förmånsbil utan beskattas särskilt. Förmånen bör värderas till det pris som gäller för orten i fråga. Regeringen bör utreda frågan och återkomma till riksdagen. Även i motion T536 yrkande 30 av Karin Svensson Smith m.fl. (mp) anförs att förmån i form av fri parkering för tjänstebil ska beskattas på samma sätt som fri parkering för egna bilar, dvs. till marknadspriset på orten.

Utskottets ställningstagande

Inkomstbeskattningen av löner, förmåner och andra ersättningar för arbete bör vara likformig och neutral. Det bör t.ex. inte vara skattemässigt mer lönsamt att få en naturaförmån i stället för kontant lön. Denna ordning bör vara vägledande även när det gäller förmån av fri parkering för arbetstagares privata bilar. Som framgår ovan är en sådan förmån skattepliktig och värderas till marknadsvärdet. Arbetsgivaren ska lämna kontrolluppgift för förmån av fri parkering för anställdas egna bilar.

Fritt garage eller fri uppställningsplats vid arbetsplatsen för förmånsbil beskattas inte särskilt. Den fria parkeringen anses ingå i bilförmånsvärdet. Utskottet har tidigare vid flera tillfällen, senast våren 2009, uttalat att denna ordning är rimlig eftersom en särskild skatt på fri parkering av förmånsbil skulle vara problematisk. På samma sätt som när det gäller fri parkering av egen bil vid arbetsplatsen uppkommer en rad avgränsnings- och värderingsproblem som gör det svårt att skapa en tillfredsställande generell lösning. En särskild skatt på fri parkering av förmånsbilar bör enligt utskottets mening inte införas.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna T426 yrkande 118 och T536 yrkande 30.

Personalvårdsförmåner m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motioner om olika former av utvidgning av det skattefria området för personalvårdsförmåner.

Gällande bestämmelser

Personalvårdsförmåner, allmänt

Huvudregeln är att alla förmåner som erhållits på grund av tjänst är skattepliktiga, om det inte särskilt reglerats att den är skattefri. Förmånen värderas normalt till marknadsvärdet. I vissa fall görs värderingen schablonmässigt.

Personalvårdsförmåner ska inte tas upp som intäkt. Med personalvårdsförmåner avses enligt 11 kap. 11 och 12 §§ IL förmåner av mindre värde som riktar sig till hela personalen och som inte är en direkt ersättning för utfört arbete utan består av enklare åtgärder för att skapa trivsel i arbetet eller liknande eller lämnas på grund av sedvänja inom det yrke eller den verksamhet som det är fråga om. Som skattefria personalvårdsförmåner räknas kaffe, förfriskningar och annan enklare förtäring i samband med arbetet som inte kan anses som måltid samt möjlighet till enklare slag av motion och annan friskvård.

Utgifter för personalkostnader är avdragsgilla för arbetsgivare. Detta gäller oavsett om kostnaderna avser en skattepliktig förmån eller inte för den anställde. Om en förmån blir skattepliktig för mottagaren räknas den som lön, vilket innebär att arbetsgivaren ska ombesörja skatteavdrag och betala in arbetsgivaravgifter på beloppet.

Enklare slag av motion och annan friskvård

Exempel på skattefri motion är gymnastik, styrketräning, spinning, bowling, racketsporter som bordtennis, tennis, badminton och squash, lagsporter som volleyboll, fotboll, handboll och bandy. Sporter som kräver dyrare redskap eller kringutrustning, som golf, segling, ridning och utförsåkning, räknas enligt Skatteverkets rekommendationer inte hit. Förmåner som avser dessa sporter blir således skattepliktiga om arbetsgivaren bekostar utövande eller utrustning.

Även sådana friskvårdsaktiviteter som taiji, qigong, kostrådgivning och information om stresshantering kan vara skattefria. Arbetsgivaren har även möjlighet att erbjuda sina anställda massage som skattefri förmån.

Det finns ingen fastställd beloppsgräns för hur mycket en skattefri motions- eller friskvårdsförmån högst får kosta. Enligt en dom från Regeringsrätten den 12 juli 2001 (mål nr 5762-1998) kan ett årskort till en gymanläggning vara en sådan skattefri personalvårdsförmån av mindre värde som är undantagen från skatteplikt. Ett årskort till gängse pris på orten är normalt skattefritt.

Genom en lagändring hösten 2003 (prop. 2002/03:123, bet. 2003/04:SkU3) förenklades reglerna genom ett slopande av villkoren att motionen eller friskvården ska utövas inom särskilda anläggningar eller enligt abonnemang som tecknats av arbetsgivaren och betalas direkt av denna till anläggningens innehavare. Av förenklingsskäl slopades även kraven på att förmånen ska vara av kollektiv natur eller i ringa omfattning utövas av den anställde. Efter lagändringen blir det avgörande för skattefriheten i huvudsak att motionen eller friskvården riktar sig till hela personalen, är av mindre värde och av enklare slag samt att förmånen inte får bytas ut mot kontant ersättning.

Arbetskläder

Förmån av fri uniform och andra arbetskläder är skattefri för mottagaren (11 kap. 9 § IL). Med arbetskläder avses, förutom skydds- och överdragskläder, kläder som är särskilt avpassade för arbetet och inte lämpligen kan användas privat.

Mobiltelefon och IT-produkter

Enligt Skatteverkets ställningstagande i februari 2009 (dnr 131 126210-09/111) ska privata samtal från en tjänstemobil med fast avgift inte förmånsbeskattas.

Skattefrihet för förmån av lånedator infördes 1998 i syfte att stärka den allmänna datorkompetensen. Från och med inkomståret 2007 är lånedatorer en skattepliktig förmån. För inkomståren 2007 och 2008 värderades förmånen enligt schablon. Från och med inkomståret 2009 värderas förmånen av lånedator till marknadsvärdet, dvs. till vad det hade kostat den anställde att själv hyra en motsvarande dator inklusive support och andra tjänster.

En anställds privata användande av en persondator som har betalats av arbetsgivaren kan vara skattefri om förutsättningarna för arbetsredskap är uppfyllda. Det får då inte vara fråga om en lånedator eller hem-PC.

Fri tidning

Anställda med journalistiska arbetsuppgifter vid ett tidningsföretag ska inte beskattas för förmån av fri tidning hemburen till bostaden. Journalister, fotografer och grafisk personal är sådana yrkesgrupper som i detta sammanhang anses ha journalistiska arbetsuppgifter. Även personer tillhörande ledningsgruppen undantas från beskattning för sådan tidningsförmån. Övriga anställda vid företaget bör beskattas för förmån av fri tidning. (Skatteverkets ställningstagande 2005, dnr: 130 225096-05/11.)

Motionerna

I motionerna Sk270 och Sk271 av Helena Bouveng (m) föreslås att ridsport ska räknas som en skattefri personalvårdsförmån när den bekostas av arbetsgivare. Även golf bör jämställas med andra skattebefriade former av friskvård och motion. I motion Sk491 av Patrik Forslund (m) föreslås att utförsåkning på skidor ska betraktas som en skattefri förmån på samma sätt som de redan i dag skattebefriade motionsformerna. Även Cecilia Widegren och Göran Montan (m) förespråkar i motion Sk541 att ridsport och golf jämställs med andra skattebefriade former av friskvård och motion.

I motion Sk359 yrkandena 1 och 2 av Krister Hammarbergh (m) föreslås att regeringen ser över gällande regelverk. En beloppsgräns bör införas för hur mycket en skattefri motions- eller friskvårdsförmån högst får kosta, och den anställde bör själv inom denna ram få välja vilken typ av motionsform han eller hon vill ägna sig åt. Även i motion Sk436 av Dan Kihlström och Lars-Axel Nordell (kd) föreslås att en maximisumma fastställs som varje anställd får använda för friskvård. Fler aktiviteter än i dag ska självfallet inrymmas, anser motionärerna. I motion Sk249 av Birgitta Sellén och Sofia Larsen (c) anförs att det är hög tid för att ta bort de diskriminerande begränsningarna när det gäller avdrag för anställdas friskvårdssubventioner.

Luciano Astudillo (s) förordar i motion Sk479 att en arbetsgivare även ska kunna betala en anställds kostnader för ”psykisk friskvård”, t.ex. samtalsterapi, utan skattekonsekvenser.

I motion A448 yrkande 13 av Ulf Holm m.fl. (mp) föreslås att frågan om kulturaktiviteter kan betraktas som en skattefri friskvårdsförmån utreds.

Frågan om förmånsbeskattning av arbetskläder tas upp i motion Sk355 av Ann-Christin Ahlberg (s). Motionären anser att dagens regler är föråldrade och till största delen handlar om undantag för skyddskläder för män. I syfte att uppnå en mer könsneutral lagstiftning bör reglerna i fråga om avdrag för arbetskläder ses över.

I motion Sk213 av Jan-Evert Rådhström och Eliza Roszkowska Öberg (m) föreslås att förmånsbeskattningen av IT-produkter i tjänsten slopas. Mats Johansson (m) anför i motion Sk289 att frågan om beskattning av fri tidning till anställda i tidningsföretag bör bli föremål för en översyn.

Utskottets ställningstagande

Avgörande för om motion eller annan form av friskvård ska vara skattefri är att förmånen riktar sig till hela personalen, att den är av mindre värde och att den inte får bytas ut mot kontant ersättning. När det gäller motionsutövning har gränsen för skattefrihet bestämts till att det ska vara fråga om enklare motionsidrott som kan utövas av i stort sett var och en. Utskottet har tidigare vid behandlingen av motionsyrkanden om de skatteregler som gäller för anställdas motions- och friskvårdsförmåner ifrågasatt om det inte var dags att slopa kravet på att det ska vara fråga om aktiviteter av s.k. enklare slag och i stället införa en beloppsgräns för hur mycket en skattefri motions- eller friskvårdsförmån får kosta. Därmed, menade utskottet, skulle också fler motionsaktiviteter än i dag kunna rymmas inom det skattefria området och vara enklare att handlägga. Enligt vad utskottet nu erfarit skulle dock en sådan ordning kunna leda till en ökad administrativ börda för arbetsgivarna. Det skulle med all sannolikhet också bli kostnadsdrivande både för det allmänna och företagen. Utskottet vill också erinra om vikten av att inkomstbeskattningen av löner och förmåner hålls likformig och neutral och att avdrag för kostnader som inte har med inkomsternas förvärvande att göra i möjligaste mån undviks. Detta bör vara vägledande även när det gäller olika personalvårdsförmåner. Mot denna bakgrund anser utskottet att riksdagen inte nu bör ta något initiativ till ändrade regler eller principer på detta område. Frågan om vilka sporter eller friskvårdsaktiviteter som uppfyller de krav för skattefrihet som riksdagen tidigare ställt sig bakom (prop. 2002/03:123, bet. 2003/04:SkU3) är ytterst en fråga för Skatteverket och de allmänna förvaltningsdomstolarna att bedöma.

Fria arbetskläder är i stor utsträckning skattefria. Utskottet finner det inte påkallat att föreslå någon ändring av nuvarande regler. Enligt utskottets mening finns det heller inte något skäl att överväga ett tillkännagivande till regeringen med anledning av vad som anförs i några motioner om förmån av fri persondator respektive fri tidning.

Det bör även noteras att skattefria förmåner har ett högre värde för personer med högre marginalskatt. Det bör därför finnas starka skäl om sådana ska finnas eller införas eftersom förmånerna kan strida mot önskad likformighet och skatteneutralitet.

Utskottet avstyrker således motionsyrkandena.

Hälsofrämjande åtgärder

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslag om en mer allmänna avdragsrätt för friskvård och andra hälsofrämjande åtgärder

Gällande rätt

Med hälso- och sjukvård avses i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), förkortad HSL, åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Begreppet hälso- och sjukvård är enligt förarbetena till HSL begränsat till att omfatta sådana vårdbehov som bedöms kräva insatser av medicinskt utbildad personal eller sådan personal i samarbete med annan personal. Exempel på verksamhet som inte kan anses som hälso- och sjukvård är bl.a. alternativmedicinska metoder, enskilt verksamma terapeuter, optiker utan legitimation, dietister, fotvårdspecialister och annan liknande personal (prop. 1995/96:176 s. 62–63).

I skattesammanhang skiljer man mellan offentligt och icke-offentligt finansierad hälso- och sjukvård.

Reglerna innebär att anställda i allmänhet ska beskattas för ersättningar från arbetsgivaren för patientavgifter som tagits ut inom den offentligt finansierade hälso- och sjukvården. Arbetsgivaren har rätt till avdrag för kostnaderna.

En anställds förmån av fri hälso- och sjukvård som inte är offentligt finansierad är skattefri (11 kap. 18 § IL). Arbetsgivaren får i normalfallet inte avdrag för kostnaderna. Den icke offentligt finansierade vården är av begränsad omfattning eftersom flertalet privatpraktiserande läkare och sjukgymnaster omfattas av det offentliga finansieringssystemet.

Förmån av fri företagshälsovård är skattefri för den anställde, och arbetsgivarens kostnader för företagshälsovården är avdragsgilla.

Någon allmän avdragsrätt för olika former av levnadskostnader, t.ex. för hälso- och sjukvård, friskvård, motion etc., finns inte.

Motionerna

I motion Sk203 av Chatrine Pålsson Ahlgren och Yvonne Andersson (kd) begärs att regeringen ska pröva förutsättningarna att införa en möjlighet till skatteavdrag för kostnader för hälsoförebyggande behandlingar som utförs av utbildade terapeuter. I motionerna Sk329 av Anne Marie Brodén och Finn Bengtsson (m) och Sk381 av Anne Marie Brodén (m) begärs en översyn av möjligheten att införa en skattesubvention för vissa hälsofrämjande åtgärder som inte täcks av det gängse offentligfinansierade sjukvårdssystemet.

I motion Sk541 yrkande 2 av Cecilia Widegren och Göran Montan (m) betonas det angelägna i att utveckla och sprida friskvårdsarbetet till att omfatta även dem som inte har en arbetsgivare, t.ex. studenter, personer som uppbär sjuk- och aktivitetsersättning, pensionärer m.fl. Motionärerna anser att frågan om ett årligt individuellt friskvårdsavdrag, utan dagens undantag, bör prövas.

Utskottets ställningstagande

På förslag av utskottet avslog riksdagen förra året motioner med liknande innehåll som de nu aktuella. Utskottet uttalade att en grundläggande princip i skattesystemet är att avdrag inte medges för olika former av privata levnadskostnader, och att motionärernas förslag om en mer allmän avdragsrätt för kostnader för friskvård och andra hälsofrämjande åtgärder innebar ett avsteg från denna princip. Utskottet vidhåller detta ställningstagande och avstyrker de nu aktuella motionsyrkandena.

Reseavdrag m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om en utvidgning av avdragsrätten för resor med egen bil till andra områden än arbetsresor och tjänsteresor. Även motionsyrkanden om differentierade reseavdrag för boende i glesbygd liksom yrkanden om att se över möjligheten att utforma ett färdmedelsneutralt reseavdrag avslås. Riksdagen avslår också förslag om avdrag för rese- och kampanjkostnader för förtroendevalda samt en motion som rör beskattningen av reseersättningar till idrottsdomare.

Jämför reservation 4 (v, mp).

Bakgrund

Avdrag för skäliga utgifter för resor mellan bostaden och arbetsplatsen (arbetsresor) får göras, om arbetsplatsen ligger på ett sådant avstånd från den skattskyldiges bostad att han eller hon behöver använda något transportmedel.

Avdrag för arbetsresor medges endast med den del av kostnaden som överstiger 9 000 kr (fr.o.m. 1 januari 2009). Beloppet motsvarar årskostnaden för Storstockholms lokaltrafiks pris för 30-dagarskort.

Avdrag kan under vissa förutsättningar göras för kostnader för arbetsresor med egen bil till den del kostnaderna överstiger 9 000 kr. I sådant fall får för närvarande avdrag göras med 18 kr och 50 öre per mil. Samma schablonmässigt beräknade belopp gäller vid avdrag för kostnader för resor med egen bil i tjänsten eller i näringsverksamhet. Beloppet avser att täcka de milbundna kostnaderna. I de fall en förmånsbil (egen eller lånad) använts för resor i tjänsten eller för resor mellan bostaden och arbetsplatsen kan avdrag medges med 6 kr och 50 öre per mil för kostnaden för dieselolja och med 9 kr och 50 öre per mil för kostnaden för andra drivmedel (bensin och biobaserade bränslen).

Avdrag för kostnad för resa mellan bostad och arbetsplats inkluderar inte eventuell omväg eller tidsförlust när barn hämtas eller lämnas på vägen. En sådan kostnad anses utgöra en ej avdragsgill levnadskostnad.

Har cykel använts för resor mellan bostaden och arbetsplatsen, eller del av sträckan, kan avdrag medges med 250 kr per år. I likhet med vad som gäller för resor med andra färdmedel medges avdrag endast om den sammanlagda kostnaden för resorna överstiger 9 000 kr (Skatteverkets allmänna råd och meddelanden, SKV A 2009:1, SKV M 2009:01).

Förtroendevalda

En riksdagsledamots resekostnader under valrörelsen och i det partipolitiska arbetet anses avdragsgilla (RÅ 1986 ref. 130). Enligt regeringsrätten ingår det i en riksdagsledamots arbetsuppgifter att hålla kontakt med väljarna i den egna valkretsen och att delta i det partipolitiska arbetet.

I samband med tidigare valrörelser har det uppkommit frågor angående den skattemässiga behandlingen av avdrag för kampanjkostnader för politiker som kandiderat vid riksdags-, landstings- eller kommunalvalen. Skatteverket har då uttalat att avdragsrätt föreligger för sådana politiker som redan har ett uppdrag eftersom kostnaderna nedlagts för att bibehålla intäkterna.

För andra politiker är kostnaderna inte avdragsgilla eftersom kostnader för förvärv av förvärvskälla inte är avdragsgilla.

Det förekommer att politiker får ekonomiskt bidrag att använda i en valkampanj. Inkomsten utgör skattepliktig inkomst av tjänst. Kostnader som hänför sig till valkandidatens verksamhet är avdragsgilla för såväl den som kandiderar för första gången som den som kandiderar för omval (se Skatteverkets ställningstagande 2006-06-13, dnr 131 347574-06/111).

Idrottsdomare

En idrottsdomare anses normalt ha sitt tjänsteställe på respektive plats för den match eller tävling han eller hon dömer. Idrottsdomare som anlitas av idrottsförbund på riks- eller distriktsnivå för att döma i matcher eller tävlingar får normalt anses ha sitt tjänsteställe i bostaden och inte på de platser där idrottstävlingarna äger rum. Detta gäller även om den lokala arrangören betalar ut en mindre del av ersättningen till domaren, t.ex. reseersättning.

Om en resa inte bedöms som en tjänsteresa och domaren blir beskattad för reseersättningar och traktamente etc. finns det normalt sett möjlighet att få avdrag för resekostnader enligt reglerna om avdrag för resor till och från arbetet.

Motionerna

I motion Sk201 yrkande 1 av Gunilla Tjernberg och Dan Kihlström (kd) förordas ett differentierat reseavdrag för boende i glesbygd. För att stärka förutsättningarna för en livskraftig landsbygd bör följsamheten till prisutvecklingen för Stockholms lokaltrafik brytas, anser motionärerna. I motion Sk266 av Sten Bergheden (m) begärs en översyn av reseavdragen för boende på landsbygden. Motionärerna anför att resor med bil för många som bor på landsbygden är nödvändiga för att ta sig till arbetsplatsen, göra nödvändiga inköp av mat etc. samt för att delta i föreningsliv och skjutsa barn till olika aktiviteter. I motion Sk311 av Stefan Tornberg och Åke Sandström (c) begärs en översyn av möjligheterna till kompensation för höga bilkostnader för boende i glesbygd. I motion Sk401 av Anders Åkesson (c) framförs att dagens generella nivå för reseavdrag bör ses över i syfte att skapa ett avdrag vars nivå regleras i förhållande till gällande taxeringsvärde på den ort där arbetsresan startar. Även i motion Sk486 av Marie Nordén m.fl. (s) begärs en översyn av reseavdraget i syftet att kompensera boende i glesbygd för de stora kostnader de har när de ska ta sig till och från arbetet. Några alternativ till bilen finns oftast inte, anför motionären.

Jan Erik Ågren (kd) yrkar i motion Sk309 att reseavdraget ska utformas så att det leder till ett ökat samåkande. Nuvarande regler gynnar inte ett samåkande, anser motionären, eftersom bilägaren och samåkande medpassagerare får dela på avdragsbeloppet.

I motion Sk288 yrkande 1 av Hans Backman m.fl. (fp) föreslås att möjligheten att inräkna transporter till och från barntillsyn i sträckan för reseavdrag utreds. I samma motions yrkande 2 föreslås en uppräkning av reseavdraget när bensinpriset stiger. Även i motion N369 yrkande 4 av Anita Brodén och Nina Larsson (fp) framhålls att bilen är en nödvändighet för många i glesbygdslänen och att transporter till barnomsorg bör vara avdragsgilla på samma sätt som resor till och från arbetet.

I motion Sk470 av Agneta Gille (s) föreslås att möjligheten att införa ett klimat- och miljöanpassat reseavdrag som gynnar kollektivtrafikresenärer ses över. I motion T426 yrkandena 43 och 120 av Lars Ohly m.fl. (v) förordas att en utredning snarast tillsätts med uppgift att utarbeta ett avståndsbaserat reseavdrag som gynnar kollektivtrafik, men samtidigt inte missgynnar dem som bor på landsbygden. I motion T536 yrkande 26 av Karin Svensson Smith m.fl. (mp) anförs att dagens system för avdrag för resor till och från arbete i första hand stöder bilister. Motionärerna vill ändra på detta förhållande genom att införa ett avståndsbaserat reseavdrag där valet av färdmedel inte spelar någon roll.

Ulf Holm m.fl. (mp) förordar i motion A448 yrkande 12 att möjligheten att införa en avdragsrätt för cykelresor till och från jobbet ska utredas.

Jan R Andersson (m) anför i motion Sk494 att studerande vid högskolor bör ges avdragsrätt för resor till och från studieorten.

I motion Sk274 av Lennart Pettersson (c) och K418 yrkande 2 av Gustav Blix och Anna Kinberg Batra (m) anförs att även en ny kandidat till riksdagen, landstinget eller kommunfullmäktige bör ges rätt att dra av kostnader för t.ex. en personvalskampanj eller för resor i samband med en valrörelse. Det är viktigt för demokratin att ge alla som kandiderar samma rätt till avdrag, menar motionärerna.

I motion Sk205 yrkar Hans Backman (fp) att bostaden ska betraktas som tjänsteställe för idrottsdomare och andra idrottsfunktionärer. En sådan ändring skulle innebära att de är på tjänsteresa när de tar uppdrag utanför bostadsorten, och möjligheten till avdrag skulle avsevärt förbättras.

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets mening bör skattereglerna så långt som möjligt utformas generellt för hela landet och i första hand bör andra medel än skattereglerna användas för att åstadkomma regional utjämning. Utskottet avvisar därför motioner om att reseavdraget ska differentieras med hänsyn till var i landet man är bosatt. Utskottet avvisar också motionsförslag om ändrade avdragsmöjligheter för samåkande. Vid samåkning med bil till och från arbetet där man delar på kostnaden bör det schablonmässiga avdragsbeloppet fördelas på motsvarande sätt. En annan ordning skulle i princip innebära att samma kostnad får dras av flera gånger.

Utskottet har vid flera tidigare tillfällen avstyrkt yrkanden om ett avståndsbaserat färdmedelsneutralt reseavdrag och finner inte skäl att nu ställa sig bakom ett tillkännagivande om en översyn av frågan.

När det gäller förslagen om att räkna in tiden för att lämna barn på daghem, förskola och liknande eller att dra av kostnaden för sådana resor har utskottet vid flera tillfällen uttalat att det finns skäl att hålla gränsdragningen kring avdragsrätten för resor till och från arbetet så enkel och lättillämpad som möjligt. Utskottet ansåg att de bedömningar som Skatteverket måste göra vid beräkningen av tidsvinsten skulle kompliceras om hänsyn också skulle tas till resan för att lämna och hämta barn inom barnomsorgen. Vidare åberopades fördelningspolitiska skäl mot åtgärder som innebär att endast vissa barnfamiljer erbjuds en avdragsrätt för en del av sina levnadskostnader. Utskottet finner inte skäl att ompröva detta ställningstagande.

Eftersom det finns en möjlighet att få avdrag för resor med cykel till och från arbetet, finns det enligt utskottets mening ingen anledning att tillmötesgå motionsförslag om att utreda en sådan avdragsmöjlighet.

Utskottet är inte berett att medverka till att rätten till avdrag för arbetsresor utvidgas till att även omfatta resor till och från en studieort. Sådana resor räknas som en privat levnadskostnad och inte som en kostnad för intäkternas förvärvande. Det ska erinras om att det finns en möjlighet till avdrag för resor till och från en studieort om utbildningen bekostas av arbetsgivaren i samband med uppsägning eller omstrukturering eller är nödvändig för att garantera fortsatt anställning.

Möjligheten till avdrag för rese- och kampanjkostnader för riksdagsledamöter och andra förtroendevalda liksom för personer som kandiderar till sådana uppdrag har redogjorts för ovan. Utskottet anser att nuvarande regler är rimliga. Principen om att avdrag inte medges för förvärv av en inkomstkälla gäller generellt och några särregler bör inte skapas för den som kandiderar för första gången till riksdag, landsting eller kommun. Utskottet är heller inte berett att medverka till ändrade regler när det gäller tjänsteställe och möjlighet till bl.a. reseavdrag för idrottsdomare.

Utskottet avstyrker med det anförda samtliga nu behandlade motioner.

Gåvor och bidrag till ideella ändamål

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslagen om avdrag för gåvor till olika ideella ändamål med hänvisning till pågående beredningsarbete i Regeringskansliet.

Motionerna

I motion Sk225 av Mats G Nilsson (m) förordas avdragsrätt för bidrag till ideella organisationer inklusive den ideella idrottsrörelsen. I motion Sk371 av Inge Garstedt och Christine Jönsson (m) anförs att regeringen bör överväga att införa avdragsrätt för fysiska och juridiska personer som vill ge ekonomiska bidrag till välgörande ändamål givet att mottagande part har ett s.k. 90-konto. Enligt motion Sk542 av Anna Tenje (m) bör regeringen se över möjligheten att införa avdragsrätt för företags eller privatpersoners donationer till den högre utbildningen och forskningen. I motion Sk317 av Mikael Oscarsson (kd) föreslås ett tillkännagivande om att införa en möjlighet till avdrag för gåvor till och sponsring av ideell verksamhet och forskning. I motion Sk385 av Staffan Anger (m) anförs att avdrag för donationer och gåvor till föreningar, stiftelser och institutioner medges i Danmark om mottagaren är godkänd av det danska skattverket. Regeringen bör se över möjligheten till ett liknande regelverk för svenska donationer till forskning. I motion Sk438 av Yvonne Andersson (kd) anförs att om det civila samhället ska växa och utvecklas måste skattesystemet förändras så att enskilda medborgare och företag ges möjlighet att stödja den ideella sektorn. Även i motion Sk435 av Dan Kihlström och Lars-Axel Nordell (kd) begärs att avdragsförbudet för gåvor till ideella organisationer ska slopas.

Utskottets ställningstagande

I dag finns inte någon avdragsrätt för gåvor från privatpersoner eller företag till olika ideella ändamål. Det är dock möjligt att skänka rätten till utdelning på aktier till välgörande ändamål utan skattekonsekvenser.

Vid behandlingen av liknande motioner förra våren uttalade utskottet att det är angeläget att förbättra möjligheterna för enskilda medborgare att stödja enskilda organisationer. Ett ökat givande skulle också stärka de frivilliga organisationerna och deras möjligheter att växa i omfattning samtidigt som verksamheten inte blir lika beroende av politiska beslut.

Utskottet redovisade att regeringen tillsatt en utredning med uppgift att analysera för- och nackdelar med skatteincitament för gåvor till forskning och ideell verksamhet (Fi 2008:06) Utredningen har nu överlämnat sitt betänkande (SOU 2009:59) till regeringen. I enlighet med sina direktiv (dir. 2008:102) har utredningen lagt fram förslag till lagregler för skattereduktion för fysiska och juridiska personer som ger gåvor till forskning och ideell verksamhet. Betänkandet har remissbehandlats och är nu föremål för beredning i Regeringskansliet. Utskottet anser att resultatet av den fortsatta beredningen bör avvaktas och avstyrker därför motionärernas förslag om tillkännagivanden till regeringen.

Kostnadsersättningar från kommunen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslagen om särskilda undantagsregler när det gäller möjligheten till avdrag för övriga utgifter.

Jämför reservation 5 (s, v, mp).

Bakgrund

Enligt 12 kap. 1 § IL ska utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster dras av som kostnad. I 12 kap. 2 § IL anges beloppsgränser för avdrag för resor och avdrag för övriga utgifter i tjänst.

För tid före den 1 januari 2007 innebar avdragsbegränsningen för s.k. övriga utgifter i inkomstslaget tjänst att avdrag kunde göras för den del av kostnaderna som översteg 1 000 kr. Hösten 2006 föreslog regeringen att beloppsgränsen skulle höjas till 5 000 kr, vilket också blev riksdagens beslut (prop. 2006/07:1, bet. 2006/07:FiU1, yttr. 2006/07:SkU1y s. 24–26). Skälet till höjningen av beloppsgränsen var att underlätta Skatteverkets administration och kontroll av avdragen. (Skatteverket hade konstaterat att omfattningen av felaktiga avdrag under posten Övriga utgifter var stor och att en stor del av avdragen avsåg förhållandevis små belopp. Felaktigheterna berodde i många fall på okunskap om reglerna hos de skattskyldiga.) Höjningen ingick även som en del i finansieringen av jobbskatteavdraget.

En särlösning föreslogs för dagbarnvårdare som innebar att kommunala kostnadsersättningar som betalas ut till dagbarnvårdare blev skattefria och att avdragsrätten för kostnader som täcks av ersättningen togs bort. Även denna regeländring trädde i kraft den 1 januari 2007.

Motionerna

I motion Sk209 av Marie Engström m.fl. (v) begärs en översyn regelsystemet för kostnadsersättningar till frivilligarbetare. Utgångspunkten ska vara att kostnadsersättningarna blir skattefria för mottagarna på samma sätt som i dag gäller för ersättningar till dagbarnvårdare. I motion Sk211 av Annelie Enochson (kd) begärs en översyn av kontaktpersoners skattskyldighet för omkostnadsersättningar. Att på frivillig basis åta sig uppgifter enligt socialtjänstlagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ska inte vara en förlustaffär, menar motionären. I motion Sk215 av Gunilla Tjernberg och Jan Erik Ågren (kd) föreslås en snabb översyn i syfte att undanta familjehemsföräldrar från höjningen av gränsen för avdrag för s.k. övriga utgifter. I motion Sk333 av Jan Ertsborn och Solveig Hellquist (fp) föreslås att omkostnadsersättningar från det offentliga till personer som på frivillig basis åtar sig uppdrag som god man, övervakare, kontaktperson, stödfamilj för ungdomar etc. görs skattefria för mottagarna. I motion Sk356 av Solveig Hellquist (fp) begärs att möjligheten att undanta familjehem från beskattning av omkostnadsersättningar ses över. Marie Nordén m.fl. (s) anför i motion Sk384 att höjningen av beloppsgränsen för avdrag allvarligt har försämrat förutsättningarna för rekrytering av frivilligarbetare i kommunerna. För att förbättra villkoren för bl.a. kontaktpersoner, stödfamiljer och gode män bör beloppsgränsen för avdrag för s.k. övriga utgifter snarast återställas till 1 000 kr. I motion Sk389 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (m) yrkas att beloppsgränsen för att få avdrag sänks när det gäller kostnadsersättningar till gode män.

Utskottets ställningstagande

Bakgrunden till höjningen av beloppsgränsen för avdrag för övriga utgifter var att underlätta Skatteverkets administration och kontroll av avdragen. Höjningen är även den del i finansieringen av jobbskatteavdraget som inneburit en stor skattelättnad för de breda yrkesgrupperna. Utskottet hade inte någon invändning mot förslaget att höja beloppsgränserna för avdrag för resor och övriga utgifter när det behandlades av riksdagen hösten 2006. Beloppsgränsen för övriga avdrag är generell och gäller i princip för alla som har kostnader i sitt arbete.

I likhet med motionärerna anser utskottet att personer som åtar sig uppdrag på frivillig basis som kontaktperson, stödfamilj, övervakare, god man etc. utför ett viktigt och värdefullt arbete som bör stödjas av samhället. Utskottet är dock inte berett att föreslå speciella undantagsregler när det gäller möjligheten till avdrag för övriga utgifter. Att skapa speciella undantagsregler för vissa grupper på skatteområdet leder till krav på att andra grupper också ska särbehandlas. Det leder i längden till ett alltför komplicerat skattesystem. Motionerna avstyrks därför.

Skattereduktion för hushållstjänster och ROT-arbeten

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslagen om olika ändringar i systemet med skattereduktion för s.k. HUS-arbete.

Jämför särskilt yttrande 1 (s, v, mp).

Bakgrund

Hushållstjänster

Den 1 juli 2007 infördes en skattereduktion för fysiska personer som har haft utgifter för hushållsarbete (prop. 2006/07:94, bet. 2006/07:SkU15). Det hushållsarbete som omfattas av skattereduktionen kan avse städarbete, vård av kläder, matlagning, omsorg och tillsyn som en fysisk person behöver samt barnpassning inklusive hämtning och lämning av barn till och från förskola m.m. Även snöskottning och skötsel av tomt eller trädgård i form av häck- och gräsklippning, krattning och ogräsrensning kan omfattas. Skattereduktion ges med 50 % av arbetskostnaden, dock högst 50 000 kr per person och beskattningsår.

Den 1 januari 2008 kompletterades lagen med en möjlighet till skattereduktion även i de fall hushållsarbete erhållits som löneförmån (prop. 2007/08:13, bet. 2007/08:SkU7).

ROT-arbeten

Skattereduktionen för hushållsarbete omfattar sedan den 30 juni 2009 även reparation, underhåll samt om- och tillbyggnad av vissa bostäder (s.k. ROT-arbete). Skattereduktionen gäller för ROT-arbeten som har utförts och betalats fr.o.m. den 8 december 2008 samt förmån av ROT-arbete som har tillhandahållits fr.o.m. detta datum (prop. 2008/09:178, bet. 2008/09:SkU32). Det huvudsakliga syftet var att motverka svartarbete inom byggsektorn samt öka arbetsutbudet.

För att skattereduktion ska kunna medges ska ROT-arbetet avse ett småhus, en ägarlägenhet eller en bostadsrätt som ägs respektive innehas av den som ansöker om eller begär skattereduktion.

Det totala skattereduktionen för hushållsarbete och ROT-arbete är 50 000 kr per beskattningsår och person. Skattereduktionen ges bara för arbetskostnaden.

Motionerna

I motion Sk279 av Jan-Olof Larsson och Christina Oskarsson (s) begärs en översyn av regelverket för HUS-avdraget. Motionärerna anser att möjligheten till skattereduktion för ROT-arbeten bör utvidgas till att även omfatta flerfamiljshus. Skattereduktionen bör också ges en klimat- och miljöprofil. Liknande yrkanden framförs i motionerna Sk443 av Christer Engelhardt (s) och Sk519 av Carina Hägg m.fl. (s). I motionerna Sk411 av Marie Engström m.fl. (v) och Sk393 av Ann-Christin Ahlberg och Marie Nordén (s) föreslås ett tillkännagivande om att möjligheten till skattereduktionen för hushållsnära tjänster ska avskaffas. Även i motion Sk514 yrkande 1 av Rose-Marie Carlsson och Ronny Olander (s) yrkas att möjligheten till skattereduktion för hushållstjänster ska tas bort. I samma motion, yrkande 2, förordas att skattereduktionen för husarbete ersätts med ett tidsbegränsat ROT-avdrag för upprustning av bostäder, inklusive flerbostadshus.

I motion Sk324 av Håkan Juholt (s) föreslås att regeringen ska återkomma till riksdagen med ett förslag om s.k. konst-ROT, dvs. skattereduktion för konstinköp. En lämplig utformning av skattereduktionen skulle, enligt motionären, vara att hälften av arbetskostnaden för konstverket blir avdragsgill för köparen. Taket ska vara detsamma som för ROT-avdraget, dvs. 50 000 kr per person och år. I motion Sk352 av Johan Löfstrand m.fl. (s) förordas att ROT-avdraget även bör kunna omfatta reparationer av kulturbyggnader och upprustning av skollokaler. Leif Pagrotsky m.fl. (s) föreslår i motion Kr339 yrkande 4 att skattereduktion ska medges för renovering och ombyggnad av kulturhistoriska byggnader. Ett sådant ROT-avdrag bör enligt motionärerna kunna utnyttjas av såväl enskilda personer som kommuner, bolag och stiftelser.

I motion Sk232 av Tina Acketoft (fp) förordas att ROT-avdrag beräknas per fastighet eller bostad och år, i stället för som nu per person och år. Hans Backman (fp) anför i motion Sk319 att skattereduktion för ROT-arbeten bör omfatta alla tillbyggnader och reparationer inom tomtgränsen. I motion Sk346 av Åke Sandström och Sven Bergström (c) begärs en utredning av möjligheten att medge skattereduktion för underhåll och reparation av kulturellt värdefull bebyggelse även i de fall byggnaden inte används som bostad. Anders Åkesson (c) begär i motion Sk403 en översyn av rätten till skattereduktion för hushållsnära tjänster i syfte att inkludera även vedhuggning och hantering av ved för det avdragssökande hushållets behov. I motion Sk410 av Eliza Roszkowska Öberg (m) och Sk444 av Tomas Tobé (m) föreslås att möjligheten till skattereduktion för hushållstjänster ska utvidgas till att även omfatta IT-tjänster i hemmet. I motion Sk488 av Inger Davidson och Irene Oskarsson (kd) begärs en utredning av möjligheten att inkludera ytterligare tjänster, t.ex. flyttjänster, i det s.k. HUS-avdraget. Jan R Andersson (m) föreslår i motion Sk493 att möjligheten till ROT-avdrag ska utvidgas till att även omfatta fönsterrenoveringar som utförs på annan plats än i den egna bostaden. I motion Sk508 av Marianne Watz (m) anförs att skattereduktion bör beviljas för alla typer av hushållsnära tjänster som utförs i det egna hemmet samt för byggarbeten som utförs i ett småhus eller en bostadsrättslägenhet, alternativt på en tomt i anslutning till småhuset. Därmed skulle besvärliga gränsdragningar kunna undvikas. Walburga Habsburg Douglas och Elisabeth Svantesson (m) yrkar i motion Sk530 att även sådana tvättjänster som inte utförs i beställarens hem ska kunna omfattas av HUS-avdraget. I motion Sk532 av Birgitta Ohlsson m.fl. (fp) föreslås att omhändertagande av sällskapsdjur ska betraktas som en avdragsgill hushållsnära tjänst.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har vid upprepade tillfällen sedan hösten 2006 avstyrkt motioner om att systemet med skattereduktion för hushållstjänster ska avskaffas, senast i yttrandet 2009/10:SkU1y till finansutskottet över skattefrågorna i budgetpropositionen. Utskottet har inte ändrat uppfattning i frågan utan anser att möjligheten till skattereduktion för utgifter för hushållstjänster – som visat sig ha stora fördelar för såväl samhället som för hushållen och seriösa företagare – ska finnas kvar. Beräkningar visar att för varje krona som betalas i skattereduktion kommer minst lika mycket in i löner och arbetsgivaravgifter. Fler jobb skapas och svartarbete trängs undan.

I några motioner föreslås att skattereduktionen för hushållstjänster och ROT-arbeten (HUS-arbete) ska ersättas med en tidsbegränsad skattereduktion för ROT-arbete i syfte att stimulera sysselsättningen inom byggsektorn. Avdraget bör enligt motionärerna ges en klimat- och miljöstyrande profil samt omfatta även flerbostadshus och kulturellt värdefulla byggnader. Utskottet vill framhålla att de relativt sett höga skatterna på arbete i Sverige tidigare medförde att det ekonomiska utrymmet för hushållen att köpa tjänster, såsom städning, barnpassning och trädgårdsskötsel liksom hantverkstjänster för ROT-arbeten, var litet och att detta har lett till att en stor del av hushållsarbetet har utförts av hushållen själva eller genom köp på den svarta marknaden. De negativa effekterna av skatteundandraganden är många. Förutom att skattebördan vältras över på andra skattskyldiga medför fusket att konkurrensen snedvrids och att seriösa näringsidkare riskerar att slås ut av skattefuskande konkurrenter. Ytterligare effekter vid utnyttjande av svart arbetskraft är bl.a. att sjukpenning och andra ersättningar inte kan beräknas utifrån lönen. Om vissa skattskyldiga kan skjuta över sin del av skatte- och avgiftsbördan på andra, rubbas dessutom respekten för den demokratiska beslutsordningen. En utgångspunkt vid utformningen av skattereduktion har därför varit att skattereduktionen ska ges för tjänster som hushållen utför själva eller köper svart i större omfattning. Den reducerade skatten på hushållsarbete har ökat arbetsutbudet och gör det lättare för den vita marknaden för hushållsarbete att konkurrera med den svarta marknaden. Grupper med en svag ställning på arbetsmarknaden kan få vita arbeten med allt vad det innebär i form av pensionsrätt, sjukpenning etc. Det handlar enligt utskottets mening om en långsiktig och strukturell åtgärd som är nödvändig om man, som utskottet, ser allvarligt på svartarbete och dess följder i form av otrygga jobb, brister i försäkringsskydd, obefintligt konsumentskydd etc. Utvidgningen av det permanenta HUS-avdraget till ROT-arbete och övergången till den s.k. fakturametoden har förstärkt effekten ytterligare. Utskottet avstyrker därför motionsyrkanden om att skattereduktionen för HUS-arbete ska ersättas med en tillfällig stimulans för byggsektorn.

Utskottet är heller inte berett att tillstyrka att ytterligare tjänster ska föras in i systemet med skattereduktion för hushållstjänster och ROT-arbeten. Det måste nämligen understrykas att skattereduktionen är riktad till hushållen och vad motionärerna efterfrågar närmast är olika typer av företagsstöd.

Det sagda innebär att utskottet avstyrker samtliga under detta avsnitt behandlade motioner.

Fackföreningsavgift och a-kasseavgift

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslagen om att skattereduktionerna för avgift till a-kassa och fackförening ska återinföras.

Jämför särskilda yttrandena 2 (s) och 3 (v).

Bakgrund

Skattereduktionen för fackföreningsavgift och skattereduktionen för avgift till arbetslöshetskassa infördes den 1 januari 2002. Skattereduktionen för fackföreningsavgift uppgick till 25 % av medlemsavgiften. Avgiften skulle under kalenderåret före taxeringsåret ha uppgått till minst 400 kr för att skattreduktion skulle ges. Skattereduktionen för avgift till arbetslöshetskassa uppgick till 40 % av den avgift som betalats under året. De båda skattereduktionerna omfattade även medlemsavgifter till motsvarande utländska organisationer under förutsättning att vissa villkor var uppfyllda. Skattereduktionerna för fackföreningsavgift och avgift till arbetslöshetskassa avskaffades fr.o.m. den 1 januari 2007. Slopandet var en del i finansieringen av jobbskatteavdraget.

Motionerna

I motion Sk259 av Hans Stenberg och Jasenko Omanovic (s) yrkas att möjligheten till skattereduktion för fackföreningsavgift ska återinföras. I motionerna Sk256 av Ann-Christin Ahlberg och Sylvia Lindgren (s) och Sk520 av Christina Oskarsson och Renée Jeryd (s) anförs att kostnaderna för medlemskap i a-kassa och fackförening måste sänkas. Motionärerna anser att nuvarande ordning är märklig och orättvis, eftersom företagare har rätt att dra av sina avgifter till arbetsgivarföreningar medan löntagarnas rätt till avdrag för motsvarande kostnader har dragits in. I motion A388 yrkande 1 av Helén Pettersson i Umeå och Ibrahim Baylan (s) begärs omprövning av beslutet att slopa skattereduktionen för medlemskap i a-kassan.

Utskottets ställningstagande

Skattereduktionen för fackföreningsavgift och avgift till arbetslöshetskassa slopades som en del i finansieringen av jobbskatteavdraget och har således finansierat en kraftig sänkning av inkomstskatten för framför allt låg- och medelinkomsttagare.

När det gäller arbetslöshetsförsäkringens utformning har regeringen i budgetpropositionen för 2009 anfört att det finns skäl att eftersträva att alla som arbetar och uppfyller villkoren för försäkringen omfattas av en obligatorisk arbetslöshetsförsäkring med rätt till inkomstrelaterad ersättning i händelse av arbetslöshet. Formerna för hur detta på sikt ska kunna åstadkommas kommer att prövas inom ramen för en parlamentarisk socialförsäkringsutredning som regeringen avser att tillsätta. Vidare har åtgärder vidtagits för att göra det billigare och enklare att gå med i en a-kassa (bet. 2008/09:FiU1, 2008/09:AU1y). Arbetslöshetsavgiften har sänkts med 50 kr per månad fr.o.m. den 1 juli 2009. Kravet på viss arbetad tid har tagits bort. Det betyder att den som är föräldraledig, sjuk eller arbetslös kan bli medlem i en a-kassa.

Mot denna bakgrund ansåg utskottet förra våren (bet. 2008/09:SkU25) att det inte fanns skäl att återinföra de tidigare skattereduktionerna för fackföreningsavgift och avgift till arbetslöshetskassa. Utskottet står fast vid detta ställningstagande och föreslår därför att riksdagen ska avslå även de motioner som nu är aktuella.

Bär, svamp och kottar

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motionen om en höjning av det skattefria beloppet.

Motionen

I motion Sk357 av Solveig Hellquist och Maria Lundqvist-Brömster (fp) föreslås att det skattefria beloppet för bär- och svampplockning höjs till 50 000 kr.

Utskottets ställningstagande

Den 1 januari 2007 höjdes gränsen för skattefri inkomst av icke yrkesmässig plockning av bär, svamp och kottar från 5 000 kr till 12 500 kr per beskattningsår. Skattefriheten är ett undantag från den allmänna principen om en likformig och neutral beskattning av arbetsinkomster men motiveras av önskemålet att stimulera ett tillvaratagande av naturtillgångar. Utskottet anser att det finns anledning att vara restriktiv med undantag från beskattningen av arbetsinkomster och är därför inte berett att ställa sig bakom förslaget om en utvidgning av den nuvarande skattefriheten. Motionen avstyrks följaktligen.

Idrottsutövare

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionerna om ändringar i reglerna om s.k. artistskatt. Även motioner om idrottsutövarkonto och skattelättnader för idrottsföreningar avslås med hänsyn till att frågorna redan är uppmärksammade i Regeringskansliet.

Begränsat skattskyldiga

Gällande regler

En idrottsman eller artist som skatterättsligt anses vara bosatt utomlands och vistas i Sverige en kortare tid än sex månader är begränsat skattskyldig för kontant ersättning eller annat vederlag för idrottslig eller artistisk verksamhet bedriven här i landet. På skattepliktiga inkomster (kontant betalning eller annan ersättning) betalas särskild inkomstskatt enligt lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl., förkortad A-SINK. Skatten är en statlig definitiv källskatt och skattesatsen uppgår till 15 %. Att skatten är en definitiv källskatt innebär att skatten tas ut på bruttoinkomsten och att möjlighet till kostnadsavdrag saknas. Utbetalaren av inkomsten håller inne och betalar in skatten till Skatteverket och mottagaren behöver inte deklarera i Sverige. Från och med den 1 januari 2010 finns en möjlighet för utomlands bosatta artister, idrottsmän och artistföretag att välja att i stället bli beskattade enligt inkomstskattelagen. Med denna valmöjlighet får artisterna och idrottsmännen möjlighet att göra avdrag för utgifter som kan hänföras till intäkternas förvärvande samt rätt till vissa skattereduktioner.

Danska regler

Den danska motsvarigheten till den svenska artistskatten är de danska reglerna om expertskatt. I Danmark beskattas artister och idrottsmän på samma sätt som experter. Detta innebär att de som är skattskyldiga i Danmark kan välja att upp till 36 månader, dvs. tre år, beskattas med 25 % på uppburen lön. Bestämmelsen infördes för att främja forskning och produktutveckling och därmed stärka Danmarks internationella konkurrenskraft. Lagen väckte snabbt offentlig debatt, bl.a. för att danska professionella idrottsklubbar använt sig av bestämmelserna för att kunna locka utländska spelare och tränare till landet.

Idrottsutövarkonto

Idrottsskattekommittén, som tillsattes av den förra regeringen, föreslår i sitt betänkande Nya skatteregler för idrotten (SOU 2006:23) bl.a. införande av ett idrottsutövarkonto som gör det möjligt för idrottsutövare att skjuta upp beskattningen av sina idrottsinkomster tills den aktiva idrottskarriären är slut. Kommittén föreslog också förenklade och tydligare skatteregler för idrottsföreningar som bedriver näringsverksamhet samt en regel som klargör hur stor andel professionella utövare en förening får ha utan att förlora sin skattefrihet. Även en höjning av beloppsgränsen för att lämna kontrolluppgift föreslogs. Betänkandet har remissbehandlats.

Motionerna

I motion Sk323 av Christer Adelsbo (s) anförs att spelarflykten till bl.a. Danmark varit mycket stor de senaste åren, särskilt inom fotboll och handboll. Problemet är de stora skillnaderna när det gäller klubbarnas ekonomiska förutsättningar. Som exempel nämns att artistskatten (A-SINK) medges under sex månader i Sverige, medan motsvarande tid i Danmark är tre år. Motionären begär en översyn av de svenska skattereglerna. I motion Sk360 yrkandena 1 och 2 av Krister Hammarbergh (m) föreslås att den tid som en artist eller idrottsman får vistas i landet innan han eller hon anses vara bosatt i Sverige ska lagregleras. För att underlätta för idrottsmännen och klubbarna bör den tid som en artist eller idrottsman vistas i landet utan att beskattas som obegränsat skattskyldig utvidgas till nio månader.

Anders Åkesson och Birgitta Sellén (c) yrkar i motion Sk404 att ett s.k. idrottsutövarkonto införs i syfte att uppnå en rimlig skattesituation för elitidrottarna och motverka att de av skatteskäl flyttar utomlands.

Lars Wegendal m.fl. (s) yrkar i motion Sk441 att Idrottsskattekommitténs förslag till bl.a. enklare och tydligare regler för skattefri verksamhet ska genomföras.

I motion Sk399 av Anders Åkesson och Karin Nilsson (c) förordas en översyn av reglerna om beskattning av kontant ersättning till ledare och medverkande vid föreningsarrangemang. Motionärerna anser att idrottsklubbar och andra föreningar bör kunna betala ut en viss summa skattefritt. Det skattefria beloppet kan lämpligen bestämmas till 12 500 kr, dvs. samma nivå som gäller för bärplockare.

Utskottets ställningstagande

Begreppet obegränsat skattskyldig används generellt för att avgränsa Sveriges beskattningsrätt och bestäms enligt reglerna i inkomstskattelagen. Där sägs att den som är bosatt i Sverige, den som stadigvarande vistas i Sverige eller den som tidigare varit bosatt i Sverige och som har väsentlig anknytning hit är obegränsat skattskyldig. Med att stadigvarande vistas i Sverige förstås enligt praxis att vistelsen här varat i minst sex månader. Denna ordning har gällt sedan lång tid i Sverige och är också vanlig utomlands. Ersättning som utländska idrottare eller artister uppbär för sina framträdanden i Sverige beskattas enligt lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. (A-SINK) under förutsättning att de inte anses som obegränsat skattskyldiga i Sverige. Skattesatsen är som ovan nämnts 15 %. Om vistelsen i Sverige varar längre än sex månader betraktas den som stadigvarande. Personen är då obegränsat skattskyldig från första dagen, och A-SINK är inte tillämplig.

Utskottet finner inte skäl att ställa sig bakom ett tillkännagivande till regeringen om att ändra nuvarande bestämmelser i den riktning som föreslås i motionerna Sk323 och Sk360. Inte heller anser utskottet att de särskilda lättnadsregler som gäller för utländska experter, forskare och företagsledare som tillfälligt arbetar i Sverige ska utvidgas till att omfatta utländska idrottsutövare. Motionerna avstyrks därför.

Utskottet har tidigare vid behandling av motioner om att införa idrottsutövarkonton uttalat att sådana förändringar i skattereglerna bör prövas som har till syfte att underlätta för aktiva elitidrottare att bo kvar i Sverige. Utskottet vidhåller denna uppfattning och kan samtidigt konstatera att avskaffandet av förmögenhetsskatten och ändrade 3:12-regler inneburit betydande skattelättnader även för denna grupp. Utskottet avstyrker därmed motion Sk404.

Stiftelse- och föreningsskatteutredningen överlämnade den 30 juni 2009 förslag till moderniserade regler för den ideella sektorn (SOU 2009:65). För bl.a. stiftelser och ideella föreningar föreslås att det ska införas enhetliga bestämmelser om skattefrihet. Betänkandet bereds för närvarande i Regeringskansliet. Med hänsyn till detta avstyrker utskottet motionerna Sk399 och Sk441.

Utomlands bosatta

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om en översyn av SINK-skatten och förändringar i skatteavtalet med bl.a. Spanien.

Bakgrund

Enligt OECD:s modellavtal (artikel 18) beskattas pension och livränta som utbetalas på grund av tidigare enskild tjänst endast i mottagarens hemviststat.

När det gäller lön och annan liknande ersättning samt pension som utbetalats på grund av tidigare offentlig tjänst är huvudregeln att beskattningsrätten uteslutande tillkommer källstaten, dvs. utbetalarstaten (artikel 19 i modellavtalet).

I många av Sveriges skatteavtal finns en särskild bestämmelse som behandlar utbetalningar enligt socialförsäkringslagstiftningen. Denna bestämmelse är då tillämplig på t.ex. inkomst- och tilläggspension.

Åtgärder för att lindra eller undvika dubbelbeskattning

När två stater utövar sin rätt att beskatta samma skattesubjekt för en och samma inkomst, och den slutliga skatten därmed överstiger den skatt som tas ut på sådan inkomst i den stat som har den högsta skattenivån, uppkommer internationell dubbelbeskattning. En sådan dubbelbeskattning kan lindras eller undanröjas genom ensidiga åtgärder. Exempel på sådana åtgärder är bestämmelserna om befrielse enligt den s.k. sexmånaders- eller ettårsregeln (3 kap. 9 § IL) och om rätt till omkostnadsavdrag för utländsk skatt (16 kap. 19 § IL) samt bestämmelserna om rätt till avräkning enligt lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt. Vidare kan internationell dubbelbeskattning undvikas genom bilaterala eller multilaterala skatteavtal. Dessa avtal utgör ett viktigt medel att förhindra dubbelbeskattning genom att de avtalsslutande staterna ömsesidigt avstår från sina skatteanspråk. Detta sker med tillämpning av de två metoder som utvecklats i modern mellanstatlig skatterätt för att undanröja internationell dubbelbeskattning – undantagandemetoden (exemptmetoden) och avräkningsmetoden (creditmetoden). Oftast innehåller ett och samma avtal båda metoderna. Creditmetoden är numera huvudmetod i de svenska skatteavtalen. Metoden innebär att bosättningslandet enligt intern rätt eller hemvisstaten enligt skatteavtal beskattar den utländska inkomsten men medger avräkning från dess egen skatt för den skatt som erlagts i utlandet.

Utbetalningar till personer med hemvist i Spanien

Omvänd credit (omvänd avräkning) innebär att källstaten medges avräkning för skatt som erlagts i hemviststaten. Sverige tillämpar denna metod bl.a. i fråga om utbetalningar enligt socialförsäkringslagstiftningen till personer med hemvist i Spanien.

Begränsat skattskyldig

Begränsat skattskyldig innebär att endast vissa inkomster som har anknytning till Sverige beskattas här (källstatsprincipen). Bestämmelserna har utformats så att de i stor utsträckning överensstämmer med skatteavtalens regler om fördelning av beskattningsrätten. Vad gäller källbeskattning av förvärvsinkomster i Sverige som uppbärs av utomlands bosatta finns det två lagar. Dessa är lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, förkortad SINK, och lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl., förkortad A-SINK.

Särskild inkomstskatt för utomlands bosatta och återbetalning av svensk skatt

Personer bosatta utomlands beskattas med en definitiv källskatt på inkomst av tjänst, t.ex. vissa pensioner, enligt SINK. Skatten är en statlig definitiv källskatt. Detta innebär att den skattskyldige inte behöver deklarera inkomsten och att någon taxering av inkomsten inte sker. Skatt tas ut med 25 % av den skattepliktiga inkomsten (bruttoinkomsten), och någon möjlighet till kostnadsavdrag finns inte. Från och med 2005 finns en valmöjlighet för begränsat skattskyldiga att beskattas enligt inkomstskattelagens regler i stället för enligt SINK. En sådan begäran ska avse hela den del av inkomståret som personen är begränsat skattskylig. Vid beskattning enligt reglerna i IL medges avdrag för utgifter som kan hänföras till intäkternas förvärvande samt rätt till vissa skattereduktioner. Beskattning sker enligt en för riket genomsnittlig kommunal skattesats.

Valet att bli beskattad enligt IL kan göras antingen i en ansökan eller direkt i självdeklarationen. Bestämmelserna har införts som en anpassning till EG-fördragets bestämmelser om fri rörlighet för arbetstagare. Av samma skäl har det också införts en möjlighet till s.k. personliga avdrag för begränsat skattskyldiga som väljer att beskattas enligt IL. Med personliga avdrag avses grundavdrag, pensionsavdrag, allmänt avdrag för debiterade egenavgifter, allmänt avdrag för utländska socialförsäkringsavgifter och avdrag för periodiskt understöd samt skattereduktion för arbetsinkomst. En förutsättning för sådana avdrag är att överskottet av förvärvsinkomster i Sverige och i andra änder uteslutande eller så gott som uteslutande utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige. Från och med 2009 års taxering finns också möjlighet att under vissa förutsättningar dra av sådana ränteutgifter som inte är utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster.

En skattskyldig som beskattas med tillämpning av SINK och som uppbär inkomst på vilken omvänd avräkning ska tillämpas måste begära återbetalning av det belopp med vilket den svenska skatten ska sättas ned.

Motionerna

I motion Sk223 av Jörgen Johansson (c) föreslås en skyndsam översyn av skattesituationen för svenska pensionärer bosatta inom EU. Motionären ifrågasätter modellen med SINK-skatt för pensionärer som flyttar till ett annat land inom EU.

I motion Sk269 av Hans Wallmark (m) anförs att tillämpningen av den s.k. SINK-lagen är ett stort problem för många svenska pensionärer som bor i Spanien. I många fall får den enskilda pensionären ligga ute med stora summor skatt innan han eller hon vid årets slut kan få sin skatt reglerad. Motionären anser att svenska staten bör driva på för att få till stånd ett nytt skatteavtal med Spanien. Målet måste vara en harmonisering där svenska pensionärer som bor i ett annat EU-land från svenskt håll beskattas lika oavsett land. Även i motion Sk379 av Marianne Kierkemann (m) anförs att regeringen bör arbeta för att få till stånd ett nytt skatteavtal med Spanien. Vidare bör en översyn göras av den särskilda inkomstskatten för utomlands bosatta (SINK) anser motionären.

En översyn av inkomstbeskattningen för i utlandet boende svenskar begärs också i motionerna Sk469 av Jan Ericson (m) och Sk459 av Mahmood Fahmi (m). Fokus bör ligga på att det ska finnas en rimlig koppling mellan den skatt som betalas och de förmåner man har rätt till som utlandsboende. Låt svenskar boende i utlandet få del av samma skattelindringar som övriga svenskar har fått genom bl.a. jobbskatteavdraget eller höjningen av det förhöjda grundavdraget för pensionärer, skriver motionären.

I motion Sk397 av Tommy Waidelich (s) begärs en översyn av Sveriges skatteavtal med andra stater i syfte att göra dem mer likformiga. Den fria rörligheten är en av de grundläggande principerna i EU-samarbetet. Trots detta har Sverige olika skatteavtal med EU:s medlemsstater. Det är t.ex. ur skattesynpunkt mer förmånligt för en pensionär att bosätta sig i Frankrike än i Spanien.

Utskottets ställningstagande

Pensioner från Sverige som betalas ut till personer som är bosatta i Spanien ska beskattas endast i Spanien om pension betalas ut på grund av enskild tjänst. Tjänstepension från svensk offentlig sektor beskattas enbart i Sverige. Socialförsäkringspension, dvs. garantipension (tidigare folkpension) och inkomstgrundad ålderspension (tidigare ATP) får beskattas i Sverige om mottagaren är svensk medborgare. Den svenska skatten är 25 % om beskattning sker enligt SINK-reglerna. Pensionerna får beskattas även i Spanien. Dubbelbeskattningen undanröjs i Sverige med s.k. omvänd avräkning, vilket innebär att Sverige ska avräkna den spanska skatten på dessa pensioner från den svenska skatten på samma pensioner. Skattskyldiga som beskattas med tillämpning av SINK och som uppbär inkomst på vilken omvänd avräkning ska tillämpas måste begära återbetalning av det belopp med vilket den svenska skatten ska sättas ned. Detta hänger samman med att någon taxering inte sker av inkomst på vilken SINK är tillämplig och att avräkning av erlagd spansk skatt kan medges först sedan den spanska skatten betalats. Återbetalning sker så snart den skattskyldige redovisat till Skatteverket hur mycket skatt som erlagts i Spanien på betalningen.

Vid behandlingen av ett motionsyrkande om omförhandling av skatteavtalet med Spanien våren 2009 (bet. 2008/09:SkU25) uttalade utskottet följande.

Dubbelbeskattningsavtalet med Spanien innehåller – som alla skatteavtal – vissa kompromisser som är ett resultat av att de avtalsslutande staterna har olika utgångspunkter och gjort olika prioriteringar vid avtalsförhandlingen. Sverige hävdar av både ekonomiska och principiella skäl rätten att beskatta pensioner som intjänats i Sverige och utbetalas från Sverige till mottagare i andra länder. Vanligen leder detta till att beskattningen i de andra länderna sätts ned i motsvarande mån. Spanien accepterade emellertid inte denna ordning utan insisterade på att få den primära beskattningsrätten till pensionerna. Som en eftergift gick Sverige med på att medge avräkning av den spanska skatten från den svenska skatten, dvs. omvänd avräkning.

Utskottet har förståelse för att nuvarande ordning kan upplevas som en onödig omgång och dessutom vara besvärlig för pensionärer med låga inkomster. Det är dock resultatet av den kompromiss som länderna nådde fram till när det gällde beskattningsrätten till bl.a. pensioner, och Sverige kan inte ensidigt göra någon ändring i nuvarande skatteavtal. Enligt utskottets mening skulle det också vara förenat med stora svårigheter att förändra reglerna så att avräkning kan medges innan den spanska skatten erlagts.

Med det anförda avstyrker utskottet motionen.

Utskottet vidhåller sitt tidigare ställningstagande och utgår från att regeringen utan uttalande från riksdagen tar upp frågan om omförhandling av skatteavtalet med Spanien liksom med övriga EU-länder när den så finner lämpligt. Det ska i sammanhanget erinras om att skatteavtalen innehåller bestämmelser på många andra områden som kan komma att bli föremål för diskussion vid förnyade förhandlingar, således även bestämmelser som Sverige inte gärna vill ändra på.

Som en anpassning till EG-fördragets bestämmelser om fri rörlighet för arbetstagare har ändringar gjorts i SINK och nyligen även i A-SINK. Utskottet finner inte skäl att nu tillmötesgå motionärernas begäran om en översyn av inkomstbeskattningen för utomlands bosatta. Inte heller anser utskottet att det är motiverat att ta upp frågan om en översyn som innebär att Sverige ska avstå från beskattningsrätten till samtliga pensionsutbetalningar.

Sammanfattningsvis anser utskottet att motionerna bör avslås.

Öresundsavtalet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden som rör beskattning av bemanningsföretag och omförhandling av det svensk-danska avtalet.

Skatteavtalet

Riksdagen godkände i juni 2004 ett avtal mellan Sverige och Danmark som löser vissa problem som kan uppstå vid tillämpningen av det nordiska skatteavtalet beträffande personer som arbetspendlar mellan Sverige och Danmark. Avtalet föreskriver vissa undantag från bestämmelserna i det nordiska skatteavtalet, bl.a. när det gäller beskattning av anställningsinkomster. Därutöver innehåller avtalet åtaganden från de båda staterna att medge avdrag för inbetalningar till pensionsordningar, avdrag för utgifter för resor över Öresundsbron samt ett åtagande om ett system för utjämning mellan Sverige och Danmark av vissa skatteintäkter. Avtalet innehåller också en överenskommelse om att efter två år utvärdera ordningen för utjämning, särskilt när det gäller den del av kommunalskatten som tas ut för primärkommunernas räkning. Därefter sker en utvärdering av hela systemet vart femte år eller vid väsentliga förändringar av de båda ländernas skattesystem (prop. 2003/04:149, bet. 2003/04:SkU31).

Avtalet innehåller också en överenskommelse om att Sverige och Danmark ska inleda diskussioner för att överväga införande av nya bestämmelser eller ändring av bestämmelserna i avtalet eller ta initiativ till ändringar av det nordiska skatteavtalet, om det skulle visa sig föreligga skattemässiga hinder för den fortsatta integrationen i Öresundsregionen.

Motionerna

I motion Sk480 av Luciano Astudillo och Leif Pagrotsky (s) anförs att regeringen bör inleda förhandlingar med Danmark för att få till stånd ett nytt skatteavtal. Utgångspunkten bör vara att skatt ska betalas i bosättningslandet.

Även i motionerna Sk320 av Ulf Nilsson m.fl. (fp) och Sk504 av Johan Linander och Lennart Pettersson (c) begärs att regeringen tar initiativ till omförhandlig av skatteavtalet mellan Sverige och Danmark. Enligt motionärerna är avtalet i sin nuvarande form till nackdel för Sverige.

I motion Sk432 av Lisbeth Grönfeldt Bergman (m) anförs att det är en stor brist i det nordiska skatteavtalet att hänsyn inte tas till de särskilda förutsättningar som gäller för personaluthyrningsföretag (bemanningsföretag). I och med att bemanningsföretagen inte får utnyttja den s.k. montörregeln måste svensk personal som hyrs ut till t.ex. Danmark betala skatt från första dagen. Detta förhållande försvårar möjligheten för svenska bemanningsföretag att bedriva uthyrningsverksamhet. Motionären vill ändra på detta förhållande och anser att regeringen bör verka för att undantaget från montörregeln avskaffas när det gäller uthyrning av personal.

Utskottets ställningstagande

Den s.k. montörregeln eller 183-dagarsregeln i det nordiska dubbelbeskattningsavtalet (artikel 15 punkt 2) innebär att en person som bor i Sverige ska beskattas i Sverige för inkomst som härrör från kortvarigt arbete i t.ex. Danmark, om tiden han eller hon vistas i Danmark inte överstiger 183 dagar under en tolvmånadersperiod. En annan förutsättning som också måste vara uppfylld är att arbetsgivaren som betalar ersättningen inte får ha hemvist eller fast driftsställe i Danmark. Montörregeln är dock inte tillämplig i fråga om uthyrning av personal. I uthyrningsfall beskattas inkomsten i Danmark (dvs. den stat där arbetet utförts) från första arbetsdagen. Sverige har, till skillnad från de övriga nordiska länderna, interna regler (lagen [1991:586] om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, förkortad SINK) som överensstämmer med de villkor som ställs upp i montörregeln. Detta innebär att en person som är bosatt i Danmark och arbetar vid ett danskt bemanningsföretag och utför verksamhet i Sverige inte behöver betala skatt i Sverige om vistelsen här i landet understiger 183 dagar under en tolvmånadersperiod. Utskottet anser att den nuvarande ordningen innebär en olikhet i fråga om ländernas skatteanspråk som sedd från svensk horisont inte är helt tillfredsställande. Den danska lagstiftningen som möjliggör beskattning från första arbetsdagen i Danmark innebär också krångel och besvär för både företagen och de anställda.

Frågan om de s.k. bemanningsföretagens skatteförhållanden var uppe i de förhandlingar som resulterade i det ovan nämnda avtalet mellan Sverige och Danmark om vissa skattefrågor, dock utan att leda till någon överenskommelse i denna del. Frågan var även uppe till diskussion i en arbetsgrupp som 2007 tillsattes av den svenske arbetsmarknadsministern och hans danska kollega i syfte att identifiera och ta bort hinder för en bättre integration i Öresundsregionen. Enligt arbetsgruppens rapport, Öresund – två länder en arbetsmarknad, anser Danmark att nuvarande regler inte utgör något gränshinder, och man har därför inte för avsikt att ändra sina regler på området.

Utskottet kan således konstatera att regeringen fortlöpande följt frågan och att den varit uppe till diskussion med Danmark.

Mellan Sverige och Danmark finns, som nyss nämnts, en utjämningsordning för skatteintäkter avseende arbetspendlare över Öresund. För taxeringsåret 2008 sände Sverige ett utjämningsbelopp om ca 78 miljoner kronor till Danmark och fick från Danmark ca 643 miljoner kronor. För taxeringsåret 2009 blev nettot 755 miljoner kronor. De nettobelopp som Sverige fått är betydligt större än de belopp som erhållits under åren dessförinnan. Den främsta orsaken till ökningen är det växande antalet arbetspendlare till Danmark. En annan orsak är att Skatteverket har justerat vissa brister när det gällde urval och underlag, vilket medfört att de belopp som överförts till Danmark minskat.

De nettobelopp som Sverige hittills årligen fått från Danmark tillförs samtliga kommuner och landsting via anslaget för kommunalekonomisk utjämning. Effekterna för kommunerna och landstingen av att personer som bor i ett land har arbetsinkomster i ett annat land ska analyseras av den parlamentariska kommitté som regeringen tillsatt för att utvärdera och utreda det kommunalekonomiska utjämningssystemet (dir. 2008:110). Kommittén ska också överväga alternativa metoder att fördela det utjämningsbelopp som Sverige får från Danmark till följd av utjämningsordningen mellan länderna. Motsvarande frågeställningar vad avser Finland och Norge ska också beaktas. Arbetet ska vara slutfört senast den 30 april 2011.

Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att det inte är påkallat med något tillkännagivande från riksdagen med anledning av motionerna. Motionerna avstyrks därför.

Skadeståndsersättning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår en motion om en översyn av skattereglerna i syfte att skapa en generell skattefrihet för ersättning för ideell skada.

Motionen

I motion Sk424 av Ingemar Vänerlöv (kd) begärs en översyn av lagstiftningen i syfte att skattebefria all ersättning för ideell skada.

Gällande rätt

Ersättning (skadestånd) för förlorad arbetsförtjänst är skattepliktig även om den inte lämnas som livränta eller på grund av tjänst och oavsett om ersättningen utbetalas från en försäkring eller direkt från den ersättningsskyldige. Om ett skadestånd utgör gottgörelse för själsligt lidande (t.ex. ärekränkning, sveda och värk eller lyte och men) är det att anse som ideellt skadestånd. Sådana engångsbelopp är undantagna från beskattning om de inte har ett sådant samband med en anställning att beloppen ändå är skattepliktiga. Ideella skadestånd som saknar samband med skattepliktig verksamhet är således normalt skattefria. Det är först när skadeståndet har sin grund i ett anställningsförhållande som det anses utgöra skattepliktig intäkt av tjänst.

Enligt lagen (1982:80) om anställningsskydd, förkortad LAS, har arbetstagare rätt till skadestånd om arbetsgivaren brutit mot lagen, såsom då arbetsgivare utan giltig grund sagt upp eller avskedat arbetstagaren. Regeringsrätten har konstaterat att allmänt skadestånd som lämnats på grund av felaktig uppsägning enligt denna paragraf utgör skattepliktig inkomst av tjänst (RÅ80 1:10, RÅ87 ref. 10).

När det gäller sexuella trakasserier finns i jämställdhetslagen (1991:433) en skadeståndssanktionerad skyldighet för en arbetsgivare att vidta utredningsåtgärder och andra åtgärder vid ett påstående om att sådana trakasserier förekommer på arbetsplatsen. Om arbetsgivaren inte fullgör dessa skyldigheter ska arbetsgivaren betala skadestånd till arbetstagaren för den kränkning som underlåtenheten innebär.

Kammarrätten i Göteborg har i en dom den 14 september 1999 funnit att en utgiven kompensation för själsligt lidande utgjorde skattepliktig inkomst av tjänst.

Utskottets ställningstagande

Ideella skadestånd som saknar samband med skattepliktig verksamhet är normalt skattefria. Det är först när skadeståndet har sin grund i ett anställningsförhållande som det anses utgöra skattepliktig intäkt av tjänst.

Frågan om att undanta ersättning för ideell skada från beskattning har avstyrkts av utskottet vid upprepade tillfällen, senast i betänkande 2008/09:SkU25. Utskottet ansåg, liksom tidigare, att starka kontrollskäl talar för att i princip alla ersättningar som en arbetsgivare betalar ut till en anställd ska vara beskattade. En skattefrihet för ideella skadestånd skulle mycket lätt kunna missbrukas, och möjligheterna att komma till rätta med ett sådant missbruk skulle vara begränsade. Utskottet framhöll också att nuvarande praxis, i fråga om beskattning av skadestånd som har sin grund i anställningsförhållanden, är känd, fungerar väl och låter sig förenas med de syften som ligger bakom de olika bestämmelserna om ersättning för ideell skada. Med hänvisning till de tidigare ställningstagandena avstyrker utskottet även den nu aktuella motionen om ändrade regler på detta område.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1.	Skatteskala, grundavdrag m.m., punkt 1 (s, v, mp)
	av Lars Johansson (s), Raimo Pärssinen (s), Marie Engström (v), Britta Rådström (s), Helena Leander (mp), Hans Olsson (s), Birgitta Eriksson (s) och Greger Tidlund (s).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om inriktningen av skattepolitiken och beskattningen av EU-parlamentarikers kostnadsersättningar. Därmed bifaller riksdagen motion 2009/10:Sk207, bifaller delvis motionerna 2009/10:Sk219, 2009/10:Sk257, 2009/10:Sk258, 2009/10:Sk273, 2009/10:Sk282, 2009/10:Sk337, 2009/10:Sk339 yrkandena 1 och 2, 2009/10:Sk358, 2009/10:Sk394, 2009/10:Sk398 yrkandena 1 och 2, 2009/10:Sk423, 2009/10:Sk442, 2009/10:Sk465, 2009/10:Sk513, 2009/10:Sk521 yrkandena 1–4 och 2009/10:Sf393 yrkande 1 och avslår motionerna 2009/10:Sk229, 2009/10:Sk239, 2009/10:Sk240, 2009/10:Sk242, 2009/10:Sk245 yrkande 2, 2009/10:Sk251, 2009/10:Sk265, 2009/10:Sk295, 2009/10:Sk297, 2009/10:Sk300, 2009/10:Sk334, 2009/10:Sk348, 2009/10:Sk416, 2009/10:Sk428, 2009/10:Sk429, 2009/10:Sk450, 2009/10:Sk464, 2009/10:Sk474, 2009/10:Sk489, 2009/10:Sk503, 2009/10:Sk505 yrkandena 1 och 2, 2009/10:Sk510, 2009/10:Sk522 och 2009/10:Sk555.

Ställningstagande

Vårt mål för skattepolitiken är att få fler människor i arbete, trygga välfärden och skapa förutsättningar för en hållbar utveckling. Skatt ska betalas efter bärkraft, och den gemensamma välfärden ska finansieras via skatterna. Den som har högre inkomster ska bidra med mer än den som har lägre. Genom skatter på miljö- och hälsoskadliga varor ska samhällskostnader som annars inte syns i priset synliggöras, för att på så sätt styra konsumtionen i en mer hållbar riktning.

När det gäller skattesystemets utformning vill vi betona vikten av att eftersträva ett system som är likformigt, är enkelt att tillämpa och har så få undantag som möjligt. Den borgerliga regeringens politik har gått i motsatt riktning. Kortsiktighet har gått före långsiktighet. Särreglerna blir allt fler och krånglet ökar. Utvecklingen har gått mot att utforma skatterna så att de riktar sig mot grupper av individer eller sektorer av näringslivet som gör att vi får fler undantag från en likformig beskattning. Därtill kommer att de genomförda skattesänkningarna är orättvisa. En analys från riksdagens utredningstjänst visar att de 10 % med högst inkomster har fått större inkomstförstärkningar än vad de 60 % av svenska folket som har de lägsta inkomsterna har fått tillsammans. Effekten av den förda politiken har lett till ökade klyftor i samhället. Särskilt markant är skillnaden mellan dem som förvärvsarbetar och dem som inte gör det. Den som är sjuk, arbetslös eller pensionär får inte bara lägre inkomst utan betalar dessutom högre skatt än löntagare vid lika inkomster.

Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet har under den senaste tiden presenterat flera gemensamma förslag. Inför valet 2010 driver vi en gemensam och kraftfull politik för att möta arbetslösheten, klimatförändringarna och de växande klyftorna mellan olika grupper i samhället.

Vad vi nu anfört om skattepolitikens inriktning och grundläggande principer för skattesystemet bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Detta innebär att motionerna Sk337, Sk521 yrkandena 1–4, Sk219, Sk257, Sk258, Sk273, Sk282, Sk339, Sk358, Sk394, Sk398, Sk423, Sk442, Sk465, Sk513 och Sf393 yrkande 1 i huvudsak får anses tillgodosedda.

När det gäller kostnadsersättningar till ledamöter av Europaparlamentet har riksdagen på förslag av ett enigt skatteutskott riktat ett tillkännagivande till regeringen om att undersöka möjligheten att beskatta kostnadsersättningar för utövande av uppdraget som ej motsvaras av utgifter som de är avsedda att täcka. Regeringen förutsattes också återkomma till riksdagen i frågan om att beskatta utbetalningar från parlamentets frivilliga pensionsfond. Vi kan nu konstatera att regeringen inte återkommit i dessa frågor och heller inte lämnat besked om när så kan ske. Vi menar att regeringen underskattar frågornas betydelse för skattesystemets folkliga legitimitet och att riksdagen bör rikta ett tillkännagivande till regeringen om att påskynda beredningen. Det sagda innebär att vi tillstyrker motion Sk207.

2.	Förmån av fri bil eller cykel, punkt 3 (v, mp)
	av Marie Engström (v) och Helena Leander (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om förmån av fritt drivmedel och fri cykel. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2009/10:T426 yrkandena 25 och 117 samt 2009/10:T536 yrkandena 28 och 34, bifaller delvis motion 2009/10:Sk344 och avslår motionerna 2009/10:Sk260, 2009/10:Sk321 och 2009/10:T426 yrkande 44.

Ställningstagande

För förmånstagare är en tjänstebil i regel något billigare att köra än om han eller hon skulle bekosta bränslet själv. Om arbetsgivaren betalar bränslet för privat körning beskattas förmånen utifrån marknadsvärdet gånger 1,2, vilket innebär att det blir billigare att låta arbetsgivaren betala än att själv bekosta inköpet. I praktiken betalar förmånsbilisten (vid en marginalskatt på ca 50 %) bara 60 % av drivmedelspriset. Vi vill ändra på detta så att drivmedel som betalas av arbetsgivaren inte blir billigare än om den anställde själv betalar bensinen med egna pengar.

Eftersom många nya personbilar köps av företag är det viktigt att förmånssystemet har koppling till miljöpåverkan. I dag kan man få förmånsvärdet nedsatt om man köper en miljöbil. Vi anser att fler incitament behövs, inte minst för att de flesta bilar som säljs är sådana som drivs med bensin eller dieselolja. En viktig åtgärd för att styra mot bränslesnålare fordon och minskade koldioxidutsläpp är som framförs i motion T426 att ändra förmånsbeskattningen så att hänsyn tas till bilarnas koldioxidutsläpp när bilarnas förmånsvärde bestäms.

Vidare anser vi att fler bör uppmuntras att ta cykeln till arbetet i stället för bilen. Som anförs i motionerna T426 och T536 bör en arbetsgivare få möjlighet att förse sina anställda med cykel utan att dessa beskattas för förmånen på samma sätt som arbetsgivaren kan förse sina anställda med gymkort och liknande friskvårdsförmåner.

3.	Förmån av fri parkering, punkt 4 (v, mp)
	av Marie Engström (v) och Helena Leander (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om förmån av fri parkering. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2009/10:T426 yrkande 118 och 2009/10:T536 yrkande 30.

Ställningstagande

Förmånen av fritt garage eller fri parkering av förmånsbilar vid arbetsplatsen leder i dag inte till någon beskattning utan anses ingå i bilförmånsvärdet. En sådan ordning är enligt vår mening inte rimlig med tanke på att fri parkering, särskilt i stadskärnorna, kan värderas till betydande belopp. Vi föreslår därför att riksdagen riktar ett tillkännagivande till regeringen om att förmånen av fri parkering inte ska ingå i värderingen av bilförmånen utan beskattas särskilt. Den fria parkeringsplatsen bör värderas till det pris som gäller för staden eller orten i fråga. Vi tillstyrker således motionerna T426 yrkande 118 och T536 yrkande 30.

4.	Reseavdrag m.m., punkt 7 (v, mp)
	av Marie Engström (v) och Helena Leander (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om ett reformerat reseavdrag. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2009/10:T426 yrkandena 43 och 120 samt 2009/10:T536 yrkande 26 och avslår motionerna 2009/10:K418 yrkande 2, 2009/10:Sk201 yrkande 1, 2009/10:Sk205, 2009/10:Sk266, 2009/10:Sk274, 2009/10:Sk288 yrkandena 1 och 2, 2009/10:Sk309, 2009/10:Sk311, 2009/10:Sk401, 2009/10:Sk470, 2009/10:Sk486, 2009/10:Sk494, 2009/10:N369 yrkande 4 och 2009/10:A448 yrkande 12.

Ställningstagande

Dagens system för avdrag för resor till och från arbetet gynnar i första hand bilister (dvs. i huvudsak män). Vi delar uppfattningen i motionerna T426 och T536 om behovet av att utreda ett avståndsbaserat reseavdragssystem där valet av färdmedel inte spelar någon roll. Ett sådant system skulle innebära att kollektivtrafikresenären får lika stort avdrag som bilisten, även om det är billigare att åka kollektivt, och det kan därför väntas stimulera fler människor att välja kollektiva färdmedel. Om ett avståndsbaserat reseavdragssystem varken ska bli kostsammare än dagens system eller missgynna glesbygdsbor krävs att det går att finna någon praktiskt genomförbar lösning för glesbygdsbor som inte skapar orättvisor och gränsdragningsproblem. Ifall detta skulle visa sig svårt vill vi därför hålla öppet för att glesbygdsbor kan komma att kompenseras utanför själva reseavdragssystemet.

5.	Kostnadsersättningar från kommunen, punkt 9 (s, v, mp)
	av Lars Johansson (s), Raimo Pärssinen (s), Marie Engström (v), Britta Rådström (s), Helena Leander (mp), Hans Olsson (s), Birgitta Eriksson (s) och Greger Tidlund (s).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om kostnadsersättningar till frivilligarbetare. Därmed bifaller riksdagen motion 2009/10:Sk209, bifaller delvis motionerna 2009/10:Sk333 och 2009/10:Sk356 samt avslår motionerna 2009/10:Sk211, 2009/10:Sk215, 2009/10:Sk384 och 2009/10:Sk389.

Ställningstagande

Som anförs i motionerna finns det en stor grupp medborgare som i det tysta utför en viktig samhällelig insats mot en blygsam ersättning. Det handlar om personer som åtar sig uppdrag på frivillig basis som kontaktperson, stödfamilj, övervakare, god man etc. För att täcka de merkostnader som uppstår till följd av uppdraget får dessa personer omkostnadsersättning från kommunen. Ersättningen är skattepliktig. Avdrag medges vanligtvis med ett belopp som motsvarar den mottagna ersättningen, med den begränsning som följer av 12 kap. 2 § IL. Fram till den 1 januari 2007 var beloppsgränsen, dvs. det icke avdragsgilla beloppet, 1 000 kr. Redan i sin första budgetproposition till riksdagen föreslog den borgerliga regeringen att beloppsgränsen för s.k. övriga utgifter skulle höjas till 5 000 kr. Bakgrunden till denna förändring var att finansiera jobbskatteavdraget och förenkla Skatteverkets administration och kontroll av avdragen för övriga utgifter. Den kraftiga höjningen av beloppsgränsen för avdrag innebär för många familjehemsföräldrar och andra frivilligarbetare att hela den kostnadsersättning de fått blir beskattad. För att inte omöjliggöra en framtida rekrytering till dessa viktiga uppdrag måste regeringen skyndsamt återkomma med ett förslag till lösning på problemet. I samband med höjningen av beloppsgränsen gjordes kostnadsersättningar som en kommun betalar till dagbarnvårdare skattefria, och ett alternativ skulle kunna vara att låta detta undantag från skatteplikt omfatta även kostnadsersättningar som betalas ut till frivilligarbetarna.

Vad vi nu anfört bör riksdagen med anledning av motion Sk209 som sin mening ge regeringen till känna. Med detta får övriga motioner under detta avsnitt mer eller mindre anses tillgodosedda.

Särskilda yttranden

1.	Skattereduktion för hushållstjänster och ROT-arbeten, punkt 10 (s, v, mp)
	Lars Johansson (s), Raimo Pärssinen (s), Marie Engström (v), Britta Rådström (s), Helena Leander (mp), Hans Olsson (s), Birgitta Eriksson (s) och Greger Tidlund (s) anför:

Enligt vår mening bör skattereduktionen för hushållstjänster ersättas med ett tidsbegränsat ROT-avdrag för upprustning av bostäder inklusive flerfamiljshus i det s.k. miljonprogrammets bestånd. Genom att tidsbegränsa möjligheten till skattereduktion uppnår man störst konjunkturstabiliserande effekt. Tanken är att ROT-avdraget ska behållas så länge det behövs för att bekämpa jobbkrisen. Taket bör som i dag vara 100 000 kr och skattereduktionen 50 % av arbetskostnaderna. För att främja ROT-arbeten med en klimatprofil anser vi att det existerande ROT-avdraget bör utvidgas med en extra klimatbonus för radhus, villor, ägarlägenheter och bostadsrättsföreningar som genomför energieffektiviseringar. Vi vill också införa en möjlighet till skattereduktion för renovering av skolbyggnader. För att skolor och flerfamiljshus ska få ta del av avdraget anser vi att det bör krävas att renoveringarna minskar energianvändningen med minst 30 %. Det sagda innebär att vi står fast vid de förslag till förändringar som lades fram i våra respektive budgetalternativ för 2010.

2.	Fackföreningsavgift och a-kasseavgift, punkt 11 (s)
	Lars Johansson (s), Raimo Pärssinen (s), Britta Rådström (s), Hans Olsson (s), Birgitta Eriksson (s) och Greger Tidlund (s) anför:

Avdragsrätten för fackföreningsavgift och a-kassa infördes för att skapa skattemässig neutralitet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Arbetsgivarna har fortfarande möjlighet att göra avdrag för medlemsavgifter till arbetsgivarorganisationer. Att som den borgerliga regeringen gjort ta bort arbetstagarnas rätt till avdrag ger olika förutsättningar för arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer. Det har rubbat balansen på den svenska arbetsmarknaden. Många löntagare fått sina avgifter till a-kassan höjda med hundratals kronor i månaden, och samtidigt har ersättningen försämrats. Detta har lett till att ca 500 000 personer har tvingats lämna a-kassan och nu står utan försäkring mitt i en lågkonjunktur. Vi vill satsa på en kraftfull skattreduktion för medlemskap i a-kassan motsvarande upp till 75 % av avgiften. För en löntagare som i dag betalar 400 kr betyder detta en skattereduktion om 300 kr.

3.	Fackföreningsavgift och a-kasseavgift, punkt 11 (v)
	Marie Engström (v) anför:

Avdragsrätten för fackföreningsavgift och a-kassa infördes för att skapa skattemässig neutralitet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Arbetsgivarna har fortfarande möjlighet att göra avdrag för medlemsavgifter till arbetsgivarorganisationer. Att som den borgerliga regeringen gjort ta bort arbetstagarnas rätt till avdrag ger olika förutsättningar för arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer. Det har rubbat balansen på den svenska arbetsmarknaden. Samtidigt har avgifterna till a-kassan höjts och ersättningarna sänkts, vilket inneburit kraftiga försämringar för landets löntagare. Över 500 000 personer har tvingats lämna a-kassan och tusentals har begärt sitt utträde ur fackförbund för att få hushållsekonomin att gå ihop. Detta är mycket allvarligt, särskilt i nuvarande lågkonjunktur. Av dessa skäl anser jag att avdragsrätten ska återinföras.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2009

2009/10:K418 av Gustav Blix och Anna Kinberg Batra (båda m):

2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att alla som kandiderar till ett politiskt uppdrag ska ha samma möjlighet att göra avdrag på skatten för sina kampanjkostnader.

2009/10:Sk201 av Gunilla Tjernberg och Dan Kihlström (båda kd):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att differentiera reseavdrag mellan tätort och gles- och tätortsnära glesbygd.

2009/10:Sk203 av Chatrine Pålsson Ahlgren och Yvonne Andersson (båda kd):

Riksdagen begär att regeringen prövar förutsättningarna för ett s.k. BOT-avdrag.

2009/10:Sk205 av Hans Backman (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att domare och funktionärer i skatterättslig mening borde anses ha hemmet som tjänstgöringsställe.

2009/10:Sk207 av Marie Engström m.fl. (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör påskynda beredningen av frågan om beskattning av EU-parlamentariker.

2009/10:Sk209 av Marie Engström m.fl. (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om översyn av regelsystemet för kostnadsersättningar till frivilligarbetare.

2009/10:Sk211 av Annelie Enochson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en översyn av kontaktpersoners skattskyldighet för omkostnadsersättning.

2009/10:Sk213 av Jan-Evert Rådhström och Eliza Roszkowska Öberg (båda m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om förmånsbeskattning av IT-produkter i tjänsten.

2009/10:Sk215 av Gunilla Tjernberg och Jan Erik Ågren (båda kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om åtgärder för att främja tillkomsten av fler familjehem.

2009/10:Sk219 av Phia Andersson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vikten av att få bort åldersdiskrimineringen i beskattningen.

2009/10:Sk222 av Jörgen Johansson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av en översyn av gällande avdragsrätt för pensionsförsäkringar och alternativ till dagens sparform med statliga stimulanser.

2009/10:Sk223 av Jörgen Johansson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en skyndsam översyn av skattesituationen för svenska pensionärer bosatta i EU.

2009/10:Sk225 av Mats G Nilsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om avdragsrätt för bidrag till ideella organisationer.

2009/10:Sk229 av Inger Davidson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda möjligheten att låta det utökade jobbskatteavdraget gälla från den dag man fyller 65 år.

2009/10:Sk232 av Tina Acketoft (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en utredning av möjligheterna att utfärda ROT-avdrag per fastighet.

2009/10:Sk235 av Mats G Nilsson och Sofia Arkelsten (båda m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om privat pensionssparande.

2009/10:Sk239 av Hans Backman m.fl. (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att införa individuella kompetenskonton.

2009/10:Sk240 av Karin Pilsäter m.fl. (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om reformerad expertskatt med inspiration i den danska modellen.

2009/10:Sk242 av Karin Pilsäter m.fl. (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en ny samlad skattereform, med avstamp i globaliseringens utmaningar för jobb och företagande.

2009/10:Sk245 av Karin Pilsäter m.fl. (fp):

2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en reformering av expertskatten.

2009/10:Sk249 av Birgitta Sellén och Sofia Larsen (båda c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ta bort diskriminerande begränsningar av möjligheten att göra avdrag för anställdas friskvårdssubvention.

2009/10:Sk251 av Anne Marie Brodén och Nils Oskar Nilsson (båda m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om avskaffandet av värnskatten.

2009/10:Sk256 av Ann-Christin Ahlberg och Sylvia Lindgren (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vikten av sänkta kostnader för medlemskap i a-kassa och fackförening.

2009/10:Sk257 av Ann-Christin Ahlberg (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att skattesatsen bör vara densamma oavsett om man yrkesarbetar, är pensionär eller är sjukskriven.

2009/10:Sk258 av Susanne Eberstein och Jasenko Omanovic (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om beskattningen för pensionärer.

2009/10:Sk259 av Hans Stenberg och Jasenko Omanovic (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om skattereduktion för fackföreningsavgift.

2009/10:Sk260 av Agneta Lundberg (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om förmånsbeskattning av tjänstebilar.

2009/10:Sk265 av Göran Lindblad och Anne-Marie Pålsson (båda m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om värnskatten.

2009/10:Sk266 av Sten Bergheden (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att genomföra en översyn av reseavdragen för boende på landsbygden.

2009/10:Sk269 av Hans Wallmark (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över SINK-skatten och om en omförhandling av dubbelbeskattningsavtalet med Spanien.

2009/10:Sk270 av Helena Bouveng (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att låta ridsport ingå i friskvård.

2009/10:Sk271 av Helena Bouveng (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om avdragsrätt för företag i samband med friskvård.

2009/10:Sk273 av Alf Eriksson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vikten av att få bort åldersdiskrimineringen av pensionärer i beskattningen.

2009/10:Sk274 av Lennart Pettersson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om avdragsrätt för personvalskostnader.

2009/10:Sk279 av Jan-Olof Larsson och Christina Oskarsson (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över regelverket för HUS-avdraget med avseende på upplåtelseform.

2009/10:Sk282 av Carina Hägg (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att personer med sjukersättning ska jämställas med personer som arbetar i skattehänseende.

2009/10:Sk288 av Hans Backman m.fl. (fp):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda möjligheterna att inräkna transporter till och från barnomsorgen i sträckan vid reseavdrag.
2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att reseavdraget bör räknas upp när bensinpriset stiger.

2009/10:Sk289 av Mats Johansson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att en översyn av frågan om beskattning av fri tidning till anställda i tidningsföretag bör göras.

2009/10:Sk295 av Finn Bengtsson och Jan Ericson (båda m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en översyn av möjligheterna att avskaffa värnskatten.

2009/10:Sk297 av Fredrick Federley och Annie Johansson (båda c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om utredande och införande av samordnad platt skatt.

2009/10:Sk300 av Malin Löfsjögård (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om avskaffande av värnskatten.

2009/10:Sk309 av Jan Erik Ågren (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om hur avdragsnivån för arbetsresor kan uppmuntra till ett ökat samåkande.

2009/10:Sk311 av Stefan Tornberg och Åke Sandström (båda c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över möjligheterna till kompensation för höga bilkostnader för boende i glesbygd.

2009/10:Sk317 av Mikael Oscarsson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att avdragsrätt för gåvor till och sponsring av ideell verksamhet och forskning bör införas från den 1 juli 2010.

2009/10:Sk319 av Hans Backman (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att reglerna för HUS-avdragets ROT-tjänster skulle kunna utvecklas till att innefatta alla tillbyggnader och reparationer inom tomtgränsen.

2009/10:Sk320 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att omförhandla skatteavtalet mellan Sverige och Danmark.

2009/10:Sk321 av Tommy Ternemar m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att alkolås inte ska vara förmånsbeskattade.

2009/10:Sk323 av Christer Adelsbo (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vikten av att skapa likvärdiga förutsättningar för den svenska idrotten som för idrotten i grannländerna.

2009/10:Sk324 av Håkan Juholt (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag om ”konst-ROT”, med motsvarande villkor som för ordinarie ROT-avdrag.

2009/10:Sk329 av Anne Marie Brodén och Finn Bengtsson (båda m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om översyn av möjligheten till ett enskilt skatteavdrag för hälsofrämjande åtgärder.

2009/10:Sk333 av Jan Ertsborn och Solveig Hellquist (båda fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att omkostnadsersättningar från kommuner, landsting och regioner och staten ska göras skattefria.

2009/10:Sk334 av Finn Bengtsson m.fl. (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en översyn av möjligheterna att införa en symbolisk årlig skattereduktion vid erbjudande om organdonation.

2009/10:Sk337 av Matilda Ernkrans och Louise Malmström (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en ny politik med solidarisk omfördelning som bidrar till både social och ekonomisk utjämning.

2009/10:Sk339 av Jasenko Omanovic och Susanne Eberstein (båda s):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att jobbskatteavdraget är diskriminerande mot personer med sjukersättning.
2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att jobbskatteavdragets regler snarast bör prövas mot FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

2009/10:Sk344 av Hans Stenberg och Susanne Eberstein (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att premiera trafiksäkra och bränslesnåla fordon.

2009/10:Sk346 av Åke Sandström och Sven Bergström (båda c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda möjligheterna för att ROT-avdrag ska kunna beviljas för kulturellt värdefull bebyggelse även om byggnaden inte används som bostad.

2009/10:Sk348 av Kerstin Lundgren (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att slopa värnskatten som en del av en globaliseringsinriktad skattereform.

2009/10:Sk352 av Johan Löfstrand m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att med hänsyn till bl.a. jobbkrisen se över möjligheterna till ett ROT-avdrag som omfattar även kulturbyggnader och viss offentlig verksamhet som skollokaler.

2009/10:Sk355 av Ann-Christin Ahlberg (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över skattelagstiftningen i fråga om skattefrihet och avdrag för arbetskläder för att uppnå en mer könsneutral lagstiftning.

2009/10:Sk356 av Solveig Hellquist (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om förstärkt familjehemsverksamhet.

2009/10:Sk357 av Solveig Hellquist och Maria Lundqvist-Brömster (båda fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ändringar i inkomstskattelagen.

2009/10:Sk358 av Tomas Eneroth m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om rättvisa skatter för landets pensionärer.

2009/10:Sk359 av Krister Hammarbergh (m):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att de idrotter som i dag inte räknas som avdragsgill friskvårdsförmån för anställda ska betraktas som motion och kunna erbjudas till de anställda med samma avdragsrätt som övriga idrotter och annan tillåten friskvårdsverksamhet.
2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ett högsta tillåtet avdragsgillt belopp bör införas per anställd när det gäller friskvårdsförmåner.

2009/10:Sk360 av Krister Hammarbergh (m):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att den tid som en artist eller idrottsman får vistas i landet innan hon eller han anses vara bosatt i Sverige bör regleras.
2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att den reglerade tiden fastställs till nio månader.

2009/10:Sk371 av Inge Garstedt och Christine Jönsson (båda m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över avdragsrätten för bidrag till välgörenhet.

2009/10:Sk379 av Marianne Kierkemann (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om den särskilda inkomstskatten för svenskar som är bosatta utomlands.

2009/10:Sk381 av Anne Marie Brodén (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör se över om det går att införa ett BOT-avdrag.

2009/10:Sk384 av Marie Nordén m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om skattebestämmelser för frivilliga samhällsarbetare.

2009/10:Sk385 av Staffan Anger (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en översyn av skattelättnader för donationer till forskning.

2009/10:Sk389 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över en sänkning av gränsen för kostnadsersättning vad avser gode män.

2009/10:Sk393 av Ann-Christin Ahlberg och Marie Nordén (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att avskaffa skattereduktionen för hushållsnära tjänster.

2009/10:Sk394 av Björn von Sydow (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om seniorers jämställdhet och likaberättigande.

2009/10:Sk397 av Tommy Waidelich (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över Sveriges skatteavtal med andra stater i syfte att göra dem mer likformiga.

2009/10:Sk398 av Kerstin Haglö m.fl. (s):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att pension inte är bidrag utan uppskjuten lön.
2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att pensionärsskatten är orättvis.

2009/10:Sk399 av Anders Åkesson och Karin Nilsson (båda c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av översyn av skattelagstiftning vid utbetalande av ersättning till ledare och medverkande vid föreningsarrangemang.

2009/10:Sk401 av Anders Åkesson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att undersöka möjligheterna att tillämpa ett reseavdrag som regleras i förhållande till gällande taxeringsvärde på den ort där arbetsresan startar.

2009/10:Sk403 av Anders Åkesson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över regelverket kring rätt för avdrag för hushållsnära tjänst i syfte att det också ska omfatta vedhuggning, vedklyvning och hantering av ved för det avdragssökande hushållets behov.

2009/10:Sk404 av Anders Åkesson och Birgitta Sellén (båda c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om införande av ett idrottsutövarkonto i syfte att uppnå en rimlig skattesituation för idrottsutövare.

2009/10:Sk410 av Eliza Roszkowska Öberg (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om utvidgad skattereduktion för hushållsnära tjänster genom införande av RIT-avdrag.

2009/10:Sk411 av Marie Engström m.fl. (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att skattereduktion för hushållstjänster bör tas bort.

2009/10:Sk416 av Björn Hamilton (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om värnskatten.

2009/10:Sk423 av Thomas Strand m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vikten av att ha lika beskattning för pensionärer och löntagare.

2009/10:Sk424 av Ingemar Vänerlöv (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om skattefri ersättning vid ideell skada.

2009/10:Sk428 av Nils Oskar Nilsson och Anne Marie Brodén (båda m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över möjligheterna att på sikt ytterligare höja grundavdraget för pensionärer.

2009/10:Sk429 av Isabella Jernbeck (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om värnskatten.

2009/10:Sk432 av Lisbeth Grönfeldt Bergman (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om beskattning av anställda i bemanningsföretag i samband med utlandsuppdrag.

2009/10:Sk435 av Dan Kihlström och Lars-Axel Nordell (båda kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om införandet av avdragsrätt för gåvor till ideella organisationer.

2009/10:Sk436 av Dan Kihlström och Lars-Axel Nordell (båda kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en ökad mångfald för avdragsgill friskvård.

2009/10:Sk438 av Yvonne Andersson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att en avdragsrätt för gåvor till ideella organisationer bör införas.

2009/10:Sk441 av Lars Wegendal m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att skatteadministrationen för idrottsföreningarna förenklas.

2009/10:Sk442 av Jan Emanuel Johansson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att skatten för pensionärer ska likställas med skatten för löntagare.

2009/10:Sk443 av Christer Engelhardt (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om investeringsstöd för att bygga bostäder.

2009/10:Sk444 av Tomas Tobé (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utvidga reglerna för hushållsnära tjänster till att även inkludera IT-tjänster.

2009/10:Sk450 av Tomas Tobé (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om skatteöversyn.

2009/10:Sk459 av Mahmood Fahmi (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över konsekvenserna av en sänkning av inkomstbeskattningen för i utlandet boende svenskar.

2009/10:Sk464 av Finn Bengtsson och Ulf Grape (båda m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en fortsatt översyn av skattesystemet för lönearbetare i alla inkomstskikt.

2009/10:Sk465 av Lennart Axelsson m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om det orättvisa i att pensionärer och löntagare betalar olika skatt på samma inkomst.

2009/10:Sk469 av Jan Ericson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att en översyn bör göras av SINK-skatten för utlandsboende.

2009/10:Sk470 av Agneta Gille (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att pröva möjligheten av ett reseavdrag som kan infogas i klimat- och miljöpolitiken.

2009/10:Sk474 av Jan Lindholm (mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att utreda ett helt nytt system för finansiering av gemensamma kostnader.

2009/10:Sk479 av Luciano Astudillo (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om översyn av reglerna kring personalvårdsförmåner utifrån behoven av ”psykisk friskvård”.

2009/10:Sk480 av Luciano Astudillo och Leif Pagrotsky (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att regeringen snarast och skyndsamt förhandlar fram ett nytt skatteavtal med Danmark i enlighet med sina löften.

2009/10:Sk486 av Marie Nordén m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av en översyn av skatteavdragets betydelse för dem som är beroende av bilresor till och från arbetet.

2009/10:Sk488 av Inger Davidson och Irene Oskarsson (båda kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda möjligheten att inkludera ytterligare tjänster i HUS-avdraget.

2009/10:Sk489 av Patrik Forslund (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utvidga jobbskatteavdraget för ungdomar under 25 år.

2009/10:Sk491 av Patrik Forslund (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utförsåkning ska klassas som friskvård.

2009/10:Sk493 av Jan R Andersson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om möjlighet till ROT-avdrag för fönsterrenovering.

2009/10:Sk494 av Jan R Andersson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om avdragsrätt för resor till högskolestudier.

2009/10:Sk503 av Ann-Christin Ahlberg m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av en jämställdhetsanalys av den förda skattesänkarpolitiken.

2009/10:Sk504 av Johan Linander och Lennart Pettersson (båda c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt bör initiera en omförhandling av det dansk-svenska skatteavtalet.

2009/10:Sk505 av Marianne Watz (m):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av en bestämd och höjd lägsta gräns för skattskyldighet vid arbetsinkomst.
2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa en europeisk nivå för den lägsta gränsen för skattskyldighet vid arbetsinkomst.

2009/10:Sk508 av Marianne Watz (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att skattereduktion beviljas för alla typer av hushållsnära tjänster som utförs i det egna hemmet samt för byggarbeten som utförs i ett småhus eller en bostadsrätt, alternativt på en tomt i anslutning till småhuset.

2009/10:Sk510 av Stefan Attefall m.fl. (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda införandet av ett system med personliga kompetenskonton.

2009/10:Sk512 av Christine Jönsson m.fl. (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att begränsningarna avseende förmånstagare till pensionsförsäkringar bör tas bort.

2009/10:Sk513 av Siw Wittgren-Ahl (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att alla medborgare ska beskattas efter samma principer.

2009/10:Sk514 av Rose-Marie Carlsson och Ronny Olander (båda s):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att avskaffa det s.k. hushållsskatteavdraget (HUS-avdraget).
2.	Riksdagen begär att regeringen lägger fram ett förslag till skattereduktion för reparation samt om- och tillbyggnad av bostäder i enlighet med vad som anförs i motionen.

2009/10:Sk519 av Carina Hägg m.fl. (s):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att även hyresrätter och flerfamiljshus bör omfattas av ROT-avdraget.
2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ett utvidgat ROT-avdrag ska ges en klimat- och miljöstyrande profil.

2009/10:Sk520 av Christina Oskarsson och Renée Jeryd (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om avdragsrätt för fack- och a-kasseavgift.

2009/10:Sk521 av Christina Oskarsson och Renée Jeryd (båda s):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att det s.k. jobbskatteavdraget mer syftar till att sänka skatter, dvs. har ideologiska motiv, än till att skapa fler arbetstillfällen.
2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att det s.k. jobbskatteavdraget leder till ökade klyftor i samhället.
3.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att pension är uppskjuten lön och inte bidrag.
4.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att det s.k. jobbskatteavdraget diskriminerar pensionärer.

2009/10:Sk522 av Ulrika Carlsson i Skövde och Birgitta Sellén (båda c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att så fort ekonomiskt utrymme finns förbättra ekonomin för dem med lägst pension, t.ex. genom att sänka skatten ytterligare för våra pensionärer.

2009/10:Sk530 av Walburga Habsburg Douglas och Elisabeth Svantesson (båda m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om utvidgad möjlighet till avdrag för hushållsnära arbete.

2009/10:Sk532 av Birgitta Ohlsson m.fl. (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att omhändertagande av sällskapsdjur bör betraktas som en hushållsnära tjänst.

2009/10:Sk541 av Cecilia Widegren och Göran Montan (båda m):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ridsport och golf som del av den avdragsgilla friskvårdsförmånen.
2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om individuellt avdrag för friskvård för alla för en bättre hälsa.

2009/10:Sk542 av Anna Tenje (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa avdragsrätt för företags eller privatpersoners donationer till den högre utbildningen och forskningen.

2009/10:Sk555 av Göran Thingwall (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om skattebefrielse på arbete efter 70 års ålder.

2009/10:Sf393 av Veronica Palm m.fl. (s):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om pensionärers ekonomiska situation.

2009/10:Kr339 av Leif Pagrotsky m.fl. (s):

4.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om kulturarvs-ROT.

2009/10:T426 av Lars Ohly m.fl. (v):

25.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att slopa arbetsgivaravgiften och förmånsbeskattningen för cykel i de fall där arbetsgivare stimulerar sin personal att i stället för bil ta cykel till arbetsplatsen.
43.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att det snarast bör tillsättas en utredning som har till uppgift att hitta ett avståndsbaserat reseavdrag som gynnar kollektivtrafik, men samtidigt inte missgynnar dem som bor på landsbygden.
44.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över möjligheten att skattebefria kollektivtrafikkort som löneförmån på samma sätt som görs i dag med t.ex. bidrag till friskvård.
117.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör införa Naturvårdsverkets förslag till koldioxidbaserat förmånsskattesystem, vilket kopplar bilarnas koldioxidutsläpp till förmånsvärdet.
118.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör utreda hur förmån av fri parkering kan lyftas ut ur själva värderingen av förmånsbil och i stället hanteras på annat sätt.
120.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning som har till uppgift att hitta ett avståndsbaserat reseavdrag som gynnar kollektivtrafik, men samtidigt inte missgynnar dem som bor på landsbygden.

2009/10:T536 av Karin Svensson Smith m.fl. (mp):

26.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ändra reseavdraget så att det blir avståndsbaserat och oberoende av färdmedlet.
28.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ändra förmånsbeskattningen så att drivmedel som betalas av arbetsgivaren inte blir billigare än om en privatperson gör motsvarande tankning med skattad inkomst.
30.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om att införa förmånsbeskattning när arbetsgivaren tar på sig kostnaden för en parkeringsplats som arbetstagaren annars skulle ha betalat.
34.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att arbetsgivare bör få lov att skattefritt subventionera inköp av en cykel, i likhet med inköp av gymkort.

2009/10:N369 av Anita Brodén och Nina Larsson (båda fp):

4.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att pröva möjligheten till avdragsrätt för resor också gällande resor till och från barnomsorg.

2009/10:A388 av Helén Pettersson i Umeå och Ibrahim Baylan (båda s):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över möjligheterna till avdragsrätt för arbetslöshetsförsäkringen.

2009/10:A448 av Ulf Holm m.fl. (mp):

12.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda införandet av avdragsrätt för cykelresor till och från jobbet samt för kostnader för hälsovård.
13.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda införandet av avdragsrätt för friskvård.