Skatteutskottets betänkande 2009/10:SkU13 | |
Prissättningsbesked vid internationella transaktioner | |
Sammanfattning
I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens förslag (prop. 2009/10:17) om införandet av en lag som reglerar möjligheten för näringsidkare att inom inkomstskatteområdet ansöka om besked om framtida prissättning av internationella transaktioner mellan parter som är i ekonomisk intressegemenskap (prissättningsbesked). Till följd av lagen om prissättningsbesked föreslås också vissa ändringar i taxeringslagen (1990:324) och lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter. Beslut om prissättningsbesked ska omfattas av sekretess enligt 27 kap. 6 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).
Näringsidkaren ska inte vara berättigad till någon ersättning av allmänna medel för de kostnader som denne har haft med anledning av ett ärende om prissättningsbesked eller i ett annat behörigmyndighetsärende. I propositionen föreslås därför vissa ändringar i lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m.
I ärendet görs också en författningsteknisk samordning med en lagändring som regeringen föreslår i en annan proposition (prop. 2008/09:182).
Den nya lagen och övriga ändringar föreslås träda i kraft den 1 januari 2010.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Prissättningsbesked vid internationella transaktioner |
Riksdagen antar dels regeringens förslag till 1. lag om prissättningsbesked vid internationella transaktioner, 2. lag om ändring i lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m., 3. lag om ändring i taxeringslagen (1990:324), 4. lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter, 5. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), dels utskottets förslag i bilaga 3 till lag om ändring i taxeringslagen (1990:324). Därmed bifaller riksdagen propositionerna 2008/09:182 i denna del och 2009/10:17. |
Stockholm den 17 november 2009
På skatteutskottets vägnar
Lennart Hedquist
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Lennart Hedquist (m), Lars Johansson (s), Annicka Engblom (m), Laila Bjurling (s), Ulf Berg (m), Jörgen Johansson (c), Raimo Pärssinen (s), Christin Hagberg (s), Lena Asplund (m), Lennart Sacrédeus (kd), Jessica Polfjärd (m), Britta Rådström (s), Karin Nilsson (c), Helena Leander (mp), Hans Olsson (s), Birgitta Eriksson (s) och Agneta Berliner (fp).
Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
I proposition 2009/10:17 lämnas förslag om införandet av en lag som reglerar möjligheten för näringsidkare att inom inkomstskatteområdet ansöka om besked om framtida prissättning av internationella transaktioner mellan parter som är i ekonomisk intressegemenskap (prissättningsbesked). Regeringens förslag till riksdagsbeslut redovisas i bilaga 1. Regeringens förslag till lagtext återges i bilaga 2. I ärendet samordnas det lagtekniska genomförandet av lagförslagen i denna proposition med ett lagförslag ur proposition 2008/09:182. Utskottets förslag till lagtext m.m. framgår av bilaga 3.
Ingen motion har väckts i ärendet.
Bakgrund
Skatteverket fick i regleringsbrevet för budgetåret 2007 i uppdrag att utreda möjligheterna att inrätta ett formaliserat förfarande för framställningar om bi- och multilaterala prissättningsbesked. Genom prissättningsbesked kan internationellt verksamma företag och skattemyndigheterna i berörda stater komma överens om hur transaktioner inom en koncern ska prissättas. Därigenom minskas risken för dubbelbeskattning för företaget.
Det i internationella sammanhang mest förespråkade sättet att upprätthålla en godtagbar standard vid prissättning av transaktioner inom en företagsgrupp är den s.k. armlängdsprincipen. Den utgår från att varje företag inom en multinationell koncern ska behandlas som om det vore fristående, på armlängds avstånd, från de andra företagen vid en bedömning av prissättningen av transaktioner som äger rum inom gruppen. Bland OECD:s (Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling) medlemsländer råder enighet om att armlängdsprincipen ger det teoretiskt bästa resultatet eftersom den söker upprätthålla en standard som nära ansluter till marknadsmässiga förhållanden. Om företagen i sina interna affärsrelationer har använt en prissättning som avviker från denna norm kan effekten därav komma att ifrågasättas och inkomsterna justeras.
Artikel 9 i OECD:s modell för skatteavtal beträffande inkomst och förmögenhet (fortsättningsvis modellavtalet eller OECD:s modellavtal) innehåller regler om transaktioner mellan företag i intressegemenskap och ger uttryck för armlängdsprincipen. Inom OECD har tagits fram riktlinjer för tillämpning av dessa regler vari också inbegrips prissättningsbesked.
För svenskt vidkommande ger 14 kap. 19 § inkomstskattelagen (1999:1229), den s.k. korrigeringsregeln, uttryck för armlängdsprincipen. Regeln är ett komplement till de allmänna bestämmelserna i 14 kap. och de närmast följande kapitlen i inkomstskattelagen för beräkning av inkomst av näringsverksamhet.
Inom OECD används begreppet Advance Pricing Arrangement (APA) som benämning på förfaranden där näringsidkare och skatteförvaltningar i förväg når överenskommelser om prissättning av internationella transaktioner mellan närstående parter. Om det sker bilateralt eller multilateralt innebär detta att skatteförvaltningarna i två eller flera stater ingår en överenskommelse med stöd av skatteavtalens bestämmelser om ömsesidig överenskommelse (artikel 25 i modellavtalet). Denna överenskommelse bekräftas sedan i respektive stat genom ett beslut från skatteförvaltningen eller genom en överenskommelse mellan näringsidkaren och skatteförvaltningen. Något etablerat svenskt begrepp för Advance Pricing Arrangement finns inte i dag. I propositionen används dock generellt termen prissättningsbesked.
Gemensamma riktlinjer har tagits fram också inom EU. I EU-kommissionens rapport framhålls att förekomsten av olika nationella prissättningsregler inom EU motverkar en effektivt fungerande gemensam marknad samtidigt som de medför en stor administrativ börda för näringsidkarna. Riktlinjer om bästa administrativa praxis för prissättningsbesked inom EU har tagits fram. I riktlinjerna slås fast att ett prissättningsbesked måste ge trygghet både för näringsidkarna och för skatteförvaltningarna.
Propositionens huvudsakliga innehåll
Företag som genom exempelvis dotterbolag eller fasta driftställen bedriver verksamhet i flera stater är i dag vanligt förekommande. De interna transaktionerna inom dessa företag och företagsgrupper är ofta omfattande och rör stora belopp. Allt fler skatteförvaltningar har därför börjat intressera sig för att kontrollera prissättningen av internationella transaktioner mellan företag i intressegemenskap.
Regeringen menar att möjligheten att genom ett prissättningsbesked i förväg få prövat om de berörda staterna kan acceptera att de principer och metoder som företaget avser att använda för att prissätta en transaktion ger ett armlängdsmässigt resultat i det aktuella fallet, är ett viktigt komplement till möjligheterna att i efterhand få dubbelbeskattning undanröjd. Ett sådant förfarande har också sedan länge efterfrågats av näringslivet. Regeringen föreslår därför att regler om prissättningsbesked tas in i en ny lag, lagen om prissättningsbesked vid internationella transaktioner. Huvudsyftet är att skapa förutsebarhet och förhindra internationell ekonomisk dubbelbeskattning.
Prissättningsbesked ska kunna lämnas avseende internationella transaktioner mellan parter som är i ekonomisk intressegemenskap. Möjlighet att lämna prissättningsbesked ska även föreligga vid mellanhavanden mellan ett företag och dess fasta driftställe. Ett prissättningsbesked ska vara tillämpligt när statlig och kommunal inkomstskatt ska bestämmas.
Skatteverket ska vara handläggande myndighet för ärenden om prissättningsbesked och därmed lämna prissättningsbesked och fatta övriga beslut. Prissättningsbesked ska få lämnas om ansökan inte avser en fråga av enkel beskaffenhet eller transaktioner av mindre omfattning. Ett prissättningsbesked ska bara få lämnas om en ömsesidig överenskommelse om prissättning av internationella transaktioner har ingåtts med en stat som anges i ansökan om prissättningsbesked och som Sverige har ingått skatteavtal med. Giltighetstiden för ett prissättningsbesked ska vara tre till fem beskattningsår.
Ett prissättningsbesked ska vara bindande för Skatteverket avseende prissättningen av de transaktioner som omfattas av beskedet och i förhållande till den som beskedet avser. Ändring eller återkallelse ska dock kunna bli aktuellt i vissa fall. Om prissättningsbeskedet avser ett handelsbolag eller en annan delägarbeskattad juridisk person som tillämpar beskedet, ska beskedet även vara bindande för Skatteverket i förhållande till delägaren. Uppgifter som näringsidkaren lämnar i ett ärende om prissättningsbesked kommer att omfattas av sekretess.
Skatteverket ska ta ut en avgift för prövning av ansökan. Prissättningsbesked och övriga beslut enligt lagen om prissättningsbesked vid internationella transaktioner ska inte få överklagas. Skatteverket får göra taxeringsbesök och taxeringsrevision för att kontrollera att de antaganden, villkor och övriga förutsättningar för beskedets tillämplighet och giltighet som har angetts i prissättningsbeskedet uppfylls.
Offentligfinansiella effekter
Regeringens förslag innebär en kostnadsökning för Skatteverket genom att ett nytt förfarande för prissättningsbesked införs.
Det krävs enligt regeringen inte några stora utvecklingsinsatser för Skatteverket då något nytt IT-stöd inte behöver byggas. Att anpassa befintliga system så att det är möjligt att visa förekomst av prissättningsbesked kostar uppskattningsvis 400 000–500 000 kr i engångskostnad, och sedan, beroende på antalet ärenden som kommer in, mellan 50 000 och 100 000 kr per år i underhåll.
För Skatteverkets del är det i stället främst en fråga om kostnader för personal. Det kommer bl.a. att krävas erfarna revisorer med vana från arbete med internprissättning för att handlägga en begäran om prissättningsbesked.
Regeringen menar att det är svårt att förutse hur många ansökningar om prissättningsbesked som kommer att lämnas in per år. Skatteverket har enligt propositionen gjort bedömningen att ett rimligt antagande vore något fler än 5–10 per år, baserat bl.a. på uppgifter från och jämförelser med andra länder. Då arbetet med en ansökan är omfattande, och även innehåller kommunikation och förhandlingar med andra länder, kommer ett stort antal arbetstimmar att behöva läggas ned på varje ärende. Även resor till avtalsländer kan bli aktuella, med medföljande kostnader. Dessa kostnader är dock svåra att uppskatta i förväg då det är osäkert i vilken omfattning det kommer att bli nödvändigt. Skatteverket har uppskattat att det vid det antal ärenden som antagits ovan kommer att behövas ytterligare resurser vid den handläggande enheten till en årlig kostnad om åtminstone 2 miljoner kronor.
De ansökningsavgifter som utgår för ansökan om prissättningsbesked är avsedda att täcka en betydande del av de personalkostnader och andra kostnader som handläggningen av ärenden om prissättningsbesked medför. Dessa avgiftsinkomster ska därför enligt regeringens förslag disponeras av Skatteverket. I övrigt får resurser för handläggningen av prissättningsbesked hämtas från övrig verksamhet. Den del av Skatteverkets kostnader som inte täcks av inkomsten från ansökningsavgifterna får rymmas inom befintliga anslag.
Utskottets överväganden
Prissättningsbesked vid internationella transaktioner
Utskottets ställningstagande
Utskottet har inte något att invända mot regeringens förslag och tillstyrker propositionen.
I regeringens lagförslag föreslås ändringar i 4 kap. 11 a och 13 §§ taxeringslagen (1990:324) som liksom övriga förslag ska träda i kraft den 1 januari 2010. Ändringar i samma lagrum och med samma ikraftträdandetidpunkt föreslås i proposition 2008/09:182. Utskottet har inte något att invända mot de föreslagna lagändringarna och anser att den författningstekniska regleringen bör samordnas i det nu aktuella ärendet. Utskottet föreslår att regeringens förslag till ändringar i nämnda lagrum (lagförslag 2.3 i proposition 2008/09:182 och lagförslag 2.4 i proposition 2009/10:17) ska ersättas av ett förslag som läggs fram av utskottet i bilaga 3.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 2008/09:182
Proposition 2008/09:182 Beskattning av utomlands bosatta artister, m.fl.:
Riksdagen antar regeringens förslag till
3. lag om ändring i taxeringslagen (1990:324).
Behandlas såvitt avser lagförslag 3 i sin helhet.
Proposition 2009/10:17
Proposition 2009/10:17 Prissättningsbesked vid internationella transaktioner:
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om prissättningsbesked vid internationella transaktioner,
2. lag om ändring i lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m.,
3. lag om ändring i taxeringslagen (1990:324),
4. lag om ändring i lagen (2009:000) om ändring i taxeringslagen (1990:324),
5. lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter,
6. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Bilaga 3
Utskottets lagförslag
Förslag till lag om ändring i taxeringslagen (1990:324)
Härigenom föreskrivs att 4 kap. 11 a och 13 §§ taxeringslagen (1990:324) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
4 kap. 11 a § | |
En begäran om omprövning som avser särskild skatteberäkning för ackumulerad inkomst får göras efter utgången av den tid som anges i 9 §, om denna begäran föranleds av Skatteverkets taxeringsbeslut eller av en allmän förvaltningsdomstols beslut i mål om taxering. En sådan begäran skall ha kommit in till Skatteverket inom ett år från det att beslutet meddelades. | En begäran om omprövning får göras efter utgången av den tid som anges i 9 §, om den avser 1. särskild skatteberäkning för ackumulerad inkomst och föranleds av Skatteverkets taxeringsbeslut eller av en allmän förvaltningsdomstols beslut i mål om taxering, 2. tillämpning av 4 § lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta och föranleds av Skatteverkets eller en allmän förvaltningsdomstols beslut om huruvida den lagen eller inkomstskattelagen (1999:1229) är tillämplig för den aktuella inkomsten, 3. tillämpning av 5 a § lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. och föranleds av Skatteverkets eller en allmän förvaltningsdomstols beslut om huruvida den lagen eller inkomstskattelagen är tillämplig för den aktuella inkomsten, eller 4. prissättning av internationella transaktioner och föranleds av Skatteverkets beslut enligt lagen (2009:000) om prissättningsbesked vid internationella transaktioner. |
Vad som sägs i första stycket gäller även en begäran enligt 4 § lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta. | En begäran enligt första stycket ska ha kommit in till Skatteverket inom ett år från det att beslutet meddelades. |
13 § | |
Omprövar Skatteverket självmant ett taxeringsbeslut, får omprövningsbeslut som är till den skattskyldiges fördel meddelas före utgången av det femte året efter taxeringsåret. Ett sådant omprövningsbeslut får meddelas även efter utgången av det femte året efter taxeringsåret, om det föranleds av 1. Skatteverkets taxeringsbeslut eller allmän förvaltningsdomstols beslut i mål om taxering avseende annat taxeringsår eller annan skattskyldig, 2. allmän förvaltningsdomstols beslut om tillägg till eller ändring i fastighetstaxering, 3. Skatteverkets beslut om fastighetstaxering enligt fastighetstaxeringslagen (1979:1152), 4. beslut om utländsk skatt eller om obligatoriska avgifter som avses i 62 kap. 6 § inkomstskattelagen (1999:1229), | |
5. Skatteverkets eller en allmän förvaltningsdomstols beslut om huruvida inkomstskattelagen eller lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta är tillämplig för den aktuella inkomsten. | 5. Skatteverkets eller en allmän förvaltningsdomstols beslut om huruvida inkomstskattelagen i stället för lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta eller lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. är tillämplig för den aktuella inkomsten, 6. Skatteverkets prissättningsbesked enligt lagen (2009:000) om prissättningsbesked vid internationella transaktioner eller beslut om ändring av sådant prissättningsbesked. |
Även om tiden för omprövning enligt första stycket har gått ut får Skatteverket till den skattskyldiges fördel självmant ompröva ett beslut om skattetillägg så länge beslutet i den taxeringsfråga som föranlett skattetillägget inte har vunnit laga kraft. | |
| |
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010 och tillämpas första gången vid 2011 års taxering. | |