Näringsutskottets betänkande

2009/10:NU25

Företagsutveckling – statliga insatser för finansiering och rådgivning

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om inriktningen av statens insatser för företagsfinansiering samt information och rådgivning riktade till företag (prop. 2009/10:148). Syftet med de föreslagna riktlinjerna är att öka effektiviteten i systemet för företagsfrämjande och att renodla statens roll inom detta.

Utskottet välkomnar regeringens ambition när det gäller statliga insatser för att främja företagsutveckling och att de ska vara marknadskompletterande och inte snedvrida konkurrensen. Detta innebär att företagsfrämjande insatser och aktörer inte ska tränga undan privata tjänster och utförare. Utskottet delar regeringens bedömning att utgångspunkten för statens insatser ska vara att försöka kompensera sådana brister i marknadens funktionssätt som kan hämma näringslivets utvecklingsmöjligheter och därmed dess konkurrenskraft. För att säkerställa att de statliga insatserna är marknadskompletterande och möter företagens behov bör uppföljning och utvärdering av insatser göras regelbundet.

En motion, som väckts med anledning av propositionen, avstyrks av utskottet men följs upp i en reservation (s, v, mp). Där yrkas avslag på regeringens förslag till riktlinjer i de delar som innebär att statliga insatser i största möjliga mån ska bedrivas med medverkan av privata aktörer. Vidare föreslås att riksdagen ska uppmana regeringen att vidta åtgärder så att det inrättas en ny fond för kapitalförsörjning genom en extra utdelning från Vattenfall AB och att utvecklingen hos Almi Företagspartner AB ska främjas.

Utskottet avstyrker också ett stort antal motionsyrkanden från allmänna motionstiden om olika företagsfrämjande insatser. Utskottet hänvisar – som ett led i en förenklad motionsberedning – till att majoritetens respektive reservanternas ståndpunkter när det gäller företagsfrämjande insatser har kommit till uttryck i ställningstagandena till propositionen och den motion som väckts med anledning av propositionen. Slutligen avstyrker utskottet ett antal motionsyrkanden från allmänna motionstiden om regelförenkling, vissa forskningsfrågor och vissa övriga frågor. Utskottet hänvisar till tidigare ställningstaganden och faktauppgifter och till viss ny, kompletterande information.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.	Företagsutveckling – statliga insatser för finansiering och rådgivning
	Riksdagen godkänner vad regeringen förordar om inriktningen av statens insatser för företagsfinansiering samt information och rådgivning riktade till företag. Därmed bifaller riksdagen proposition 2009/10:148 och avslår motion 2009/10:N14 yrkandena 1–3.

Reservation (s, v, mp)

2.

Motioner om företagsfrämjande insatser – förenklad beredning

Riksdagen avslår motionerna 2009/10:Sk244 yrkande 2, 2009/10:Ju381 yrkande 26, 2009/10:C364 yrkande 3, 2009/10:N216 yrkandena 1 och 2, 2009/10:N220, 2009/10:N224 yrkandena 1–3, 2009/10:N225, 2009/10:N238, 2009/10:N241, 2009/10:N243, 2009/10:N252, 2009/10:N256, 2009/10:N258, 2009/10:N266, 2009/10:N276, 2009/10:N281, 2009/10:N282 yrkande 1, 2009/10:N289, 2009/10:N291, 2009/10:N292, 2009/10:N295 yrkandena 1–4, 2009/10:N301, 2009/10:N307, 2009/10:N317, 2009/10:N318, 2009/10:N320, 2009/10:N322, 2009/10:N327, 2009/10:N333 yrkandena 1–4, 2009/10:N352, 2009/10:N357, 2009/10:N360, 2009/10:N364, 2009/10:N369 yrkande 5, 2009/10:N370, 2009/10:N377, 2009/10:N379, 2009/10:N380, 2009/10:N385, 2009/10:N388 yrkandena 3, 5, 10 och 12, 2009/10:N389 yrkandena 1, 6, 7 och 11–14, 2009/10:N394 yrkande 1, 2009/10:N406, 2009/10:N407, 2009/10:N413, 2009/10:N425, 2009/10:N430, 2009/10:N439, 2009/10:N444 yrkandena 2, 3, 5 och 6, 2009/10:N445, 2009/10:N457, 2009/10:N460, 2009/10:N462, 2009/10:N474, 2009/10:A307 yrkandena 11 och 33 samt 2009/10:A392 yrkande 4.

3.

Övriga frågor

Riksdagen avslår motionerna 2009/10:Kr308 yrkande 15, 2009/10:MJ274 yrkande 5, 2009/10:N202, 2009/10:N209, 2009/10:N210 yrkandena 1–4, 2009/10:N215 yrkandena 1 och 3, 2009/10:N239, 2009/10:N249, 2009/10:N251, 2009/10:N272, 2009/10:N273, 2009/10:N274, 2009/10:N275, 2009/10:N278, 2009/10:N284 yrkandena 1 och 2, 2009/10:N313, 2009/10:N314, 2009/10:N323, 2009/10:N334, 2009/10:N335 yrkande 2, 2009/10:N337, 2009/10:N339, 2009/10:N340, 2009/10:N348, 2009/10:N349, 2009/10:N373, 2009/10:N387, 2009/10:N388 yrkande 9, 2009/10:N404, 2009/10:N405, 2009/10:N429 yrkande 3, 2009/10:N435, 2009/10:N452, 2009/10:N461, 2009/10:N467 yrkandena 1–3, 2009/10:N472 yrkande 3 och 2009/10:N486.

Stockholm den 3 juni 2010

På näringsutskottets vägnar

Carl B Hamilton

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Carl B Hamilton (fp), Björn Hamilton (m), Hans Rothenberg (m), Carina Adolfsson Elgestam (s), Maria Plass (m), Jan Andersson (c), Alf Eriksson (s), Krister Örnfjäder (s), Marie Weibull Kornias (m), Karin Åström (s), Mikael Oscarsson (kd), Staffan Anger (m), Kent Persson (v), Börje Vestlund (s), Liselott Hagberg (fp), Per Bolund (mp) och Eva-Lena Jansson (s).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I detta betänkande behandlas

·.    proposition 2009/10:148 om företagsutveckling – statliga insatser för finansiering och rådgivning

·.    en motion som väckts med anledning av propositionen

·.    92 motioner från allmänna motionstiden om olika näringspolitiska frågor.

Ordförande Stig von Bahr och kanslichef Christina Fors, Regelrådet, har inför utskottet lämnat information om rådets verksamhet.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås riktlinjer för statens insatser för företagsfinansiering samt information och rådgivning riktade till befintliga och blivande företagare. Riktlinjerna syftar till att öka effektiviteten i främjandesystemet inom dessa områden och renodla statens roll inom företagsfrämjandet. Utgångspunkten för statliga insatser för att främja företagsutveckling är att staten vill kompensera för brister i marknadens funktionssätt som kan hämma näringslivets utvecklingsmöjligheter och därmed konkurrenskraft.

Det finns behov av riktade finansieringsinsatser till företag, såväl under perioder med hög ekonomisk tillväxt som vid ekonomisk tillbakagång, inom områden där de finansiella marknaderna bör kompletteras eller där det saknas en fungerande privat marknad. Målet är att ha en följsam statlig organisation och verktyg som löpande kan följa marknadsutvecklingen.

Den myndighetsservice som blivande och befintliga företagare erbjuds bör utvecklas och samordnas för att företagarnas behov bättre ska tillgodoses. För att bättre möta behoven av kvalificerade rådgivningstjänster med inslag av branschspecifik spetskompetens bör en större del av insatserna läggas på mäklarfunktioner, t.ex. mentorskap och mötesplatser där rådgivning sker mellan olika företagare.

Statliga företagsfrämjande insatser ska mer regelbundet följas upp och utvärderas – dels på aktörsbasis, dels med avseende på systemet som helhet. Ett råd, med uppdrag att vara rådgivande till Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys), bör inrättas som stöd för myndighetens uppdrag att följa kapitalmarknadens utveckling och dess påverkan särskilt på små och medelstora företags tillgång till kapitalförsörjning. Syftet med rådet ska vara att tillföra marknadsnära kompetens till myndighetens arbete inom detta område.

Utskottets överväganden

Inledning

I betänkandet redovisas först propositionen och den motion som väckts med anledning av propositionen, därefter vissa kompletterande uppgifter och utskottets ställningstagande. Ett stort antal motionsyrkanden från allmänna motionstiden inom området företagsfrämjande insatser behandlas också i betänkandet. Utskottet föreslår att dessa yrkanden ska hanteras förenklat på så sätt att samtliga avslås utan närmare behandling, med hänvisning till att majoritetens respektive reservanternas ståndpunkter när det gäller företagsfrämjande insatser kommer till uttryck i ställningstagandena till propositionen och tillhörande motion. Slutligen behandlas i betänkandet ytterligare ett antal motioner från allmänna motionstiden om vissa andra näringspolitiska frågor. Det rör sig om motioner om regelförenkling, vissa forskningsfrågor och vissa övriga frågor.

Företagsutveckling – statliga insatser för finansiering och rådgivning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen godkänner vad regeringen förordar om inriktningen av statens insatser för företagsfinansiering samt information och rådgivning riktade till företag. Syftet med de föreslagna riktlinjerna är att öka effektiviteten i systemet för företagsfrämjande och att renodla statens roll inom detta. Utskottet välkomnar regeringens ambition när det gäller statliga insatser för att främja företagsutveckling och att de ska vara marknadskompletterande och inte snedvrida konkurrensen. Den motion som väckts med anledning av propositionen avslås av riksdagen.

Jämför reservation (s, v, mp).

Propositionen

Bakgrund

Regeringen beslutade i december 2007 att en särskild utredare skulle tillkallas för att göra en översyn av statliga finansieringsinsatser för nya, små och medelstora företag. Företagsfinansieringsutredningen (särskild utredare: direktör Jan-Olle Folkesson) avlämnade i december 2008 betänkandet Innovationer och företagande – Sveriges framtid (SOU 2008:121). Betänkandet har remissbehandlats.

Riksdagen beslutade i mars 2008, på förslag av ett enhälligt utskott, att genom ett tillkännagivande uppmana regeringen att göra en utvärdering och översyn av statliga rådgivningsinsatser för företag (bet. 2007/08:NU7). Med anledning av detta gav Näringsdepartementet i september 2008 konsultbolaget Forum for Business Administration Holding AB (FBA) i uppdrag att ta fram en rapport om företagsrådgivning. Bolaget avlämnade i februari 2009 rapporten Statligt finansierad företagsrådgivning – För fler och växande företag. Rapporten har remissbehandlats.

Främjande av företagsutveckling

Regeringen föreslår att riksdagen ska godkänna vad regeringen förordar om inriktningen av statens insatser för företagsfinansiering samt information och rådgivning riktade till företag. För att skapa ett bättre företagsklimat för främst små och medelstora företag ska insatser genomföras för företags kapitalförsörjning samt avseende information och rådgivning riktade till befintliga och blivande företagare.

Utgångspunkten för de statliga insatserna för att främja företagsutveckling är att staten vill kompensera för brister i marknadens funktionssätt, vilka kan hämma näringslivets utvecklingsmöjligheter och därmed konkurrenskraft. Bristerna härrör bl.a. från svårigheter att värdera risker på grund av förekomsten av bristande information. Dessa svårigheter är särskilt vanliga i tidiga skeden av ett företags utveckling, i samband med expansion, utveckling av innovativa verksamheter och kommersialisering av forskningsresultat, nya tjänster och ny teknik. Privata finansiärer bedömer ibland att osäkerheten är alltför stor i dessa skeden och betalningsförmågan hos företagen är som regel begränsad. Samtidigt finns det ett samhälleligt intresse av att öka näringslivsdynamiken och tillväxten i alla delar av landet genom att nya affärsmöjligheter prövas, effektivare företag startas och att verksamheter kan utvecklas, bl.a. genom att innovationer kommersialiseras.

Staten kan även tillhandahålla marknadskompletterande insatser för att skillnader mellan företagsekonomiska och samhällsekonomiska överväganden ska utjämnas. Staten kan på ett annat sätt än privata aktörer väga in angelägna samhällsmål, såsom möjligheter för olika regioner att utvecklas av egen kraft, jämställdhet, god miljö etc., i sina bedömningar.

Utifrån dessa utgångspunkter bör de statliga insatserna för företagsfrämjande framför allt riktas till följande faser och verksamheter:

·.    före företagsstart

·.    i företags utvecklingsfaser

·.    vid kommersialiseringen av innovationer.

Följande utgångspunkter är vägledande i arbetet med de förslag till inriktning av företagsfrämjandet som redovisas i regeringens förslag:

·.    Affärsidéer och innovationer med långsiktig kommersiell bärkraft ska ha goda möjligheter att utvecklas.

·.    Resurseffektiviteten i främjandesystemet ska öka. Statens prioriteringar i ett nationellt och regionalt perspektiv bör göras tydligare, samtidigt som möjligheterna till bl.a. organisatoriskt samarbete stärks.

·.    Statens roll ska vara tydlig och väl motiverad, och de statliga insatser som genomförs ska vara marknadskompletterande.

·.    Risken för snedvridning av konkurrensförhållanden och för undanträngningseffekter ska minimeras.

·.    Alternativa utförare ska övervägas i de delar staten visserligen har intressen men inte nödvändigtvis behöver vara utförare inom.

·.    Statliga insatser ska i största möjliga mån bedrivas med medverkan av privata aktörer.

Insatser för företagsfinansiering

De statliga kapitalförsörjningsinsatserna behöver, enligt regeringens bedömning, utvecklas och förtydligas för att uppnå en mer enhetlig och effektiv verksamhet, anpassad till och tillgänglig för alla typer av företag. Det befintliga utbudet av lån och liknande insatser bör kartläggas och analyseras. I ett sådant uppdrag bör det ingå att bedöma i vilken utsträckning verksamheterna är marknadskompletterande, den inbördes ansvarsfördelningen och verksamheternas kapitalbehov. Regeringen avser att återkomma med närmare riktlinjer kring framtida uppdrag.

När det gäller samarbetet mellan Stiftelsen Norrlandsfonden och Almi Företagspartner AB anser regeringen att det är angeläget att dessa aktörer hittar samarbetsvägar och minimerar överlappningar i sina verksamheter, i syfte att maximera företagsnyttan av insatserna och säkerställa en effektiv användning av offentliga medel.

Regeringen gör vidare bedömningen att det bör inrättas ett råd, med uppdrag att vara rådgivande till Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys), som stöd för myndighetens uppdrag att följa kapitalmarknadens utveckling och dess påverkan särskilt på små och medelstora företags tillgång till kapitalförsörjning. Syftet med rådet är att tillföra marknadsnära kompetens till myndighetens arbete inom detta område. Tillväxtanalys bör tillsätta och sammankalla rådet.

Tillväxtverket bör vidare, enligt regeringen, ges i uppdrag att följa upp och se över förutsättningarna för de nuvarande insatserna för kreditgarantier.

När det gäller riskkapital finns det, enligt regeringen, skäl att tydligare definiera statens insatser på riskkapitalområdet. Därför bör en kartläggning och analys av utbudet av riskkapital genomföras i syfte att förtydliga den inbördes ansvarsfördelningen, särskilt vad gäller produktutbud och olika investeringsskeden. I uppdraget bör det ingå att bedöma i vilken utsträckning de statliga verksamheterna är marknadskompletterande samt verksamheternas kapitalbehov. Regeringen avser att återkomma med närmare riktlinjer.

Insatser för information och rådgivning

Grundläggande service i form av information och vägledning är av stor vikt för nya och etablerade företag, sägs det i propositionen. Staten har ett ansvar för att tillhandahålla lättillgänglig information och service avseende de regler och villkor som gäller för företagande. Den myndighetsservice som blivande och befintliga företagare erbjuds bör utvecklas, samordnas och förstärkas för att företagarnas behov bättre ska tillgodoses. Tillväxtverket bör ges i uppdrag att, i samverkan med myndigheter av stor betydelse för företagande, vidareutveckla information och vägledning inklusive interaktiva tjänster riktade till nya och växande företag. Regeringen avser att följa upp hur myndigheters service till företagare utvecklas.

Enligt regeringens bedömning bör den rådgivning som staten tillhandahåller vara marknadskompletterande, kostnadseffektiv, ta hänsyn till regionala förutsättningar och utgå från företagens efterfrågan. Att staten finansierar viss rådgivning betyder inte nödvändigtvis att rådgivningen ska utföras i offentlig regi. Genom kundvalssystem kan företagen ges ökade möjligheter att välja utförare av rådgivning.

Den rådgivningsverksamhet som erbjuds av Almi bör i större utsträckning än för närvarande upphandlas, anser regeringen. Detta bl.a. för att utvecklingen av den privata marknaden av rådgivare ska stimuleras. Almi bör även i ökad utsträckning utveckla mäklarfunktioner som mentorskap och mötesplatser, där företagare erbjuds rådgivning av andra företagare. Almi har en omfattande rådgivningsverksamhet och kompetens om vad företagen efterfrågar samt kunskap om regionala förutsättningar, påpekar regeringen.

Uppföljning och utvärdering

Statliga företagsfrämjande insatser bör mer regelbundet följas upp och utvärderas – dels på aktörsbasis, dels med avseende på systemet som helhet. Enligt regeringen bör Tillväxtanalys ges i uppdrag att utvärdera det företagsfrämjande systemet. Analysen bör utmynna i slutsatser kring systemets effektivitet och marknadskompletterande roll, förekomsten av s.k. insatsgap, dvs. områden där insatser saknas eller är otillräckliga, samt hur väl insatserna motsvarar företagens behov. Enhetliga och ändamålsenliga indikatorer för uppföljning och utvärdering bör tas fram i samverkan mellan Tillväxtanalys och berörda företagsfrämjande aktörer. Vidare bör Tillväxtanalys belysa vilka effekter företagsrådgivning har på företagandet.

Motionen

I motion 2009/10:N14 (s, v, mp) yrkas avslag på regeringens förslag till riktlinjer i de delar som gör gällande att statliga insatser i största möjliga mån ska bedrivas med medverkan av privata aktörer. Vidare begärs två tillkännagivanden – om en ny fond för kapitalförsörjning och om Almis utveckling.

Propositionen består i allt väsentligt av till intet förpliktande riktlinjer och myndighetsuppdrag som syftar till att kartlägga och analysera främjandesystemet, anför motionärerna. De säger att endast ett någorlunda skarpt förslag läggs fram – inrättandet av ett marknadsnära råd med uppdrag att vara rådgivande till Tillväxtanalys. Motionärerna har inget att invända mot regeringens förslag när det gäller kartläggning och analys i syfte att hitta potentialer för att effektivisera det statligt finansierade främjandesystemet. Deras bedömning är att det finns betydande skalfördelar i att bättre samordna de olika aktörerna och i vissa fall även fusionera dem. Motionärerna ser dock med stor skepsis på regeringens starka fokus på att låta privata aktörer utföra statligt finansierade främjandeinsatser.

Motionärerna finner avsaknaden av reella insatser på riskkapitalområdet anmärkningsvärd och är kritiska mot att regeringen hävdar att Sverige i en internationell jämförelse har en väl fungerande riskkapitalmarknad.

I motionen skisseras en rödgrön politik för företagsutveckling under följande rubriker: En ny fond för kapitalförsörjning bör skapas genom en extra utdelning från Vattenfall, Utveckling av kreditgarantiföreningarnas uppbyggnad och organisation, Industriella utvecklingscentrum (IUC) skapar utveckling inom främst industrin, Almis utveckling och Tillvarata potentialen hos de kooperativa företagen.

Många företag, i synnerhet små, uppger att de inte får tillgång till den finansiering de behöver, säger motionärerna. Läget är särskilt allvarligt för miljötekniksektorn som drabbats hårt av den ekonomiska krisen, men den bristande kapitalförsörjningen berör hela innovationssystemet. Motionärerna menar att staten mer aktivt måste engagera sig på riskkapitalområdet. De vill genomföra en extra utdelning från Vattenfall AB med 5 miljarder kronor för att skapa en ny fond för kapitalförsörjning för t.ex. miljötekniksektorn.

Kreditgarantiföreningar, som är ekonomiska föreningar som tillhandahåller säkerheter för banklån genom kapitalinsatser, bl.a. från medlemmar och kommuner, är enligt motionärerna ett bra exempel på hur privat engagemang kan förenas med offentligt. De ser mycket positivt på verksamheten och avser att senare redovisa sin syn på hur det offentliga kan bidra till föreningarnas vidare utveckling.

Industriella utvecklingscentrum (IUC) samarbetar regionalt med universitet, högskolor, industriforskningsinstitut, regionförbund, kommuner, fackföreningar m.fl. En viktig del i den näringspolitik som motionärerna förordar är att stärka de regionala högskolornas specialisering och samarbete med det regionala näringslivet. I motionen aviseras att en gemensam rödgrön hållning ska presenteras när det gäller statens roll i arbetet med att stärka de lokala och regionala innovationssystemen och i vilken utsträckning IUC kan vara en bärare av de statliga insatserna.

Almis nationella ansvar måste kvarstå, anför motionärerna vidare. De hävdar att det finns en oro över att Almi genom omstrukturering kommer att förlora sin nationella täckning. Det är också angeläget att Almi utvecklar samverkan med andra organisationer som stödjer nyföretagande, menar motionärerna. De anser därutöver att en utredning bör ges i uppdrag att analysera frågan om hur samarbete mellan Almi och Norrlandsfonden ska utformas.

Slutligen anför motionärerna att potentialen hos de kooperativa företagen bör tas till vara. Kooperativ är, enligt organisationen Coompanion, den relativt sett snabbast växande företagsformen. Kunskapen om kooperativa företag är emellertid otillräcklig hos myndigheter och banker, säger motionärerna och anser att kooperativa företag bör ha likvärdiga möjligheter att få del av myndigheters stöd.

Vissa kompletterande uppgifter

Tidigare riksdagsbehandling

Utskottet har under de två riksmötena 2007/08 och 2008/09 behandlat ett stort antal motioner från allmänna motionstiderna 2007 respektive 2008 om olika företagsfrämjande insatser (bet. 2007/08:NU7 respektive bet. 2008/09:NU16). I utskottets ställningstagande i det sistnämnda betänkandet våren 2009 avstyrktes de då aktuella motionerna med hänvisning till det beredningsarbete som pågick inom regeringen med anledning av betänkandet av Företagsfinansieringsutredningen och rapporten om företagsrådgivning av konsultbolaget Forum for Business Administration. Utskottet ansåg att regeringens ställningstagande och förslag till riksdagen borde avvaktas. I tre reservationer (s; v; mp) föreslogs tillkännagivanden med uppmaning till regeringen att vidta olika åtgärder beträffande företagsfrämjandet. Riksdagen följde utskottet.

Åtgärder aviserade i propositionen

I propositionen aviseras olika åtgärder. I syfte att ytterligare konkretisera dessa har följande information erhållits från Näringsdepartementet.

När det gäller information och rådgivning, riktade till blivande och befintliga företagare, kommer det att lämnas uppdrag i regleringsbrev eller regeringsbeslut till olika myndigheter under hösten 2010. Det gäller t.ex. de myndigheter som samverkar bakom tjänsten verksamt.se, dvs. Tillväxtverket, Skatteverket, Bolagsverket, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Tullverket.

Vidare kommer det att göras ändringar, i enlighet med förslagen i propositionen, i Almis ägardirektiv och samverkansavtal. De nuvarande samverkansavtalen mellan staten (51 %) och de regionala ägarna – landsting och regionförbund (49 %) – löper ut vid årsskiftet 2010/11. Diskussioner mellan ägarna har inletts om samverkansavtalen.

Ett uppdrag att utvärdera det företagsfrämjande systemet ska ges till Tillväxtanalys. Analysen väntas utmynna i slutsatser kring systemets effektivitet och marknadskompletterande roll, förekomsten av områden där insatser saknas eller är otillräckliga, samt hur väl insatserna motsvarar företagens behov. Enhetliga och ändamålsenliga indikatorer för uppföljning och utvärdering ska tas fram i samverkan mellan Tillväxtanalys och berörda företagsfrämjande aktörer. Vidare ska Tillväxtanalys belysa vilka effekter företagsrådgivning har på företagandet.

När det gäller finansiering är avsikten att det ska göras förtydliganden av ägardirektiv och riktlinjebrev till Almi och Innovationsbron.

I propositionen sägs att de statliga kapitalförsörjningsinsatserna behöver utvecklas och förtydligas för att uppnå en mer enhetlig och effektiv verksamhet anpassad till och tillgänglig för alla typer av företag. Det befintliga utbudet av lån och liknande insatser ska kartläggas och analyseras. I uppdraget väntas ingå att bedöma i vilken utsträckning verksamheterna är marknadskompletterande, den inbördes ansvarsfördelningen och verksamheternas kapitalbehov. Detta arbete är planerat att påbörjas under hösten 2010.

När det gäller tydligare insatser på riskkapitalområdet (ägarkapital) är avsikten att kartläggning och analys av utbudet av riskkapital ska göras i syfte att förtydliga den inbördes ansvarsfördelningen mellan olika aktörer, särskilt vad gäller produktutbud och olika investeringsskeden. I ett sådant uppdrag väntas ingå att bedöma verksamheternas kapitalbehov och i vilken utsträckning de statliga verksamheterna är marknadskompletterande. Arbetet planeras att bli påbörjat under hösten 2010.

Beträffande samarbetet mellan stiftelsen Norrlandsfonden och Almi har en dialog mellan dessa påbörjats. Regeringskansliet följer detta arbete och har träffat aktörerna. Möjligheter till samarbete i olika frågor har diskuterats på ledningsnivå, bl.a. möjligheter till gemensam kompetensutveckling. Norrlandsfonden har också fr.o.m. årsskiftet 2009/10 delvis ändrat inriktning på sin finansieringsverksamhet och inriktar nu utlåningen till företag med något större lånebehov. Regeringen anser att det är angeläget att, i möjligaste mån, ge aktörerna utrymme att själva hitta samarbetsvägar men följer noga arbetet för att se om ytterligare åtgärder bedöms nödvändiga.

I propositionen aviseras att det ska inrättas ett råd för att följa kapitalmarknadens utveckling. Ett uppdrag kommer under hösten 2010 att lämnas till Tillväxtanalys att tillsätta och sammankalla ett råd som stöd för myndighetens uppdrag att följa kapitalmarknadens utveckling och dess påverkan särskilt på små och medelstora företags tillgång till kapitalförsörjning. Ett sådant uppdrag avses bli lämnat som särskilt regeringsbeslut eller i regleringsbrev.

När det slutligen gäller uppföljning av insatser för kreditgarantier avses ett uppdrag komma att lämnas till Tillväxtverket under hösten 2010. Verket ska följa upp och se över förutsättningarna för de nuvarande insatserna för kreditgarantier.

Trygghetssystemen för företagare

Regeringen avlämnade i mars 2010 en proposition om trygghetssystemen för företagare (prop. 2009/10:120). I propositionen lämnas förslag till förändringar för företagare i de sociala trygghetssystemen, dvs. arbetslöshets-, sjuk- och föräldraförsäkringen. Syftet är att skapa större tydlighet och förutsägbarhet i regelverken, ökad likabehandling av företagare och anställda samt ökad valfrihet i sjukförsäkringen för företagare. Propositionen har nyligen behandlats av riksdagen (socialförsäkrings- och arbetsmarknadsutskotten; bet. 2009/10:SfU15 respektive bet. 2009/10:AU13).

Handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag

Regeringen beslutade i april 2010 om en handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag. Insatserna omfattar följande: förordning om arbetsintegrerande sociala företag, ekonomiskt stöd till arbetsintegrerande sociala företag, offentlig upphandling för olika målgrupper, information till offentliga och andra aktörer, finansiering och utveckling av statistiken över arbetsintegrerande sociala företag.

Utskottets ställningstagande

Utskottets syn på näringspolitikens inriktning redovisades senast i december 2009 i anslagsbetänkandet om utgiftsområde 24 Näringsliv (bet. 2009/10:NU1). Målet för näringspolitiken är att stärka den svenska konkurrenskraften och skapa förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag, för att därigenom bryta utanförskapet. De näringspolitiska insatserna ska även bidra till att uppnå målen i EU:s gemensamma strategi för tillväxt och sysselsättning. Ett konkurrenskraftigt näringsliv förutsätter ett gott företagsklimat som skapas genom insatser inom många olika politikområden. Skatter, transporter, forskning, utbildning, handels- och investeringsfrämjande, arbetsmarknad, energi, miljö, landsbygdsutveckling, kultur och regional tillväxt är exempel på områden med stor betydelse i ett näringspolitiskt perspektiv. I en alltmer integrerad världsekonomi ökar både möjligheterna och konkurrensen för svenska företag.

Ett bra entreprenörs- och företagsklimat är avgörande för att svensk ekonomi ska växa och vara livskraftig i en allt öppnare världsekonomi. En positiv och öppen attityd till företagande och företagsamhet är en förutsättning för ett ökat nyföretagande. Fler företag och jobb kräver ett dynamiskt näringsliv och fler innovationer. När ny kunskap och nya idéer omsätts i lönsamma verksamheter och nya produkter och tjänster, skapas bättre förutsättningar för en långsiktigt hållbar tillväxt i hela landet. Att återupprätta arbetslinjen i Sverige är att bygga en stabil grund för trygghetssystemen. Full sysselsättning är det främsta medlet mot växande klyftor och orättvisor i samhället.

Utskottet välkomnar att regeringen nu har lämnat förslag om riktlinjer för statens insatser för företagsfinansiering samt information och rådgivning riktade till befintliga och blivande företagare. Som grund för propositionen finns dels Företagsfinansieringsutredningens betänkande, dels den rapport om företagsrådgivning som riksdagen våren 2008, på förslag av ett enhälligt utskott, hade uppmanat regeringen att låta ta fram samt remissutfallet för dessa båda dokument.

Syftet med de föreslagna riktlinjerna är att öka effektiviteten i systemet för företagsfrämjande och att renodla statens roll inom detta. Utskottet välkomnar regeringens ambition när det gäller statliga insatser för att främja företagsutveckling och att de ska vara marknadskompletterande och inte snedvrida konkurrensen. Detta innebär att företagsfrämjande insatser och aktörer inte ska tränga undan privata tjänster och utförare. Utskottet delar regeringens bedömning att utgångspunkten för statens insatser för att främja företagsutveckling ska vara att försöka kompensera sådana brister i marknadens funktionssätt som kan hämma näringslivets utvecklingsmöjligheter och därmed dess konkurrenskraft.

Statens insatser för företagsfrämjande bör riktas till verksamhet före företagsstart, till företags utvecklingsfaser och vid kommersialiseringen av innovationer. I propositionen anges, som nämnts, följande utgångspunkter:

·.    Affärsidéer och innovationer med långsiktig kommersiell bärkraft ska ha goda möjligheter att utvecklas.

·.    Resurseffektiviteten i främjandesystemet ska öka, och statens prioriteringar i ett nationellt och regionalt perspektiv bör göras tydligare, samtidigt som möjligheterna till bl.a. organisatoriskt samarbete stärks.

·.    Statens roll ska vara tydlig och väl motiverad, och de statliga insatser som genomförs ska vara marknadskompletterande.

·.    Risken för snedvridning av konkurrensförhållanden och för undanträngningseffekter ska minimeras.

·.    Alternativa utförare ska övervägas i de delar staten visserligen har intressen men inte nödvändigtvis behöver vara utförare inom.

·.    Statliga insatser ska i största möjliga mån bedrivas med medverkan av privata aktörer.

Utskottet anser att dessa utgångspunkter på ett bra och tydligt sätt uttrycker enligt vilka linjer företagsfrämjandet bör bedrivas.

I motion 2009/10:N14 (s, v, mp) uttalas stöd för regeringens föreslagna riktlinjer med undantag för det som sägs om att statliga insatser i största möjliga mån ska bedrivas med medverkan av privata aktörer. Utskottet har svårt att förstå denna motvilja mot andra aktörer än statliga. Erfarenheter från den verksamhet som olika privata aktörer bedriver får betecknas som mycket goda. Dessa aktörer står ofta närmare den verksamhet som blivande och befintliga företag befinner sig i och kan därför i många fall vara mycket lämpade att ge råd och information till dessa.

I den nämnda motionen kritiseras att det i propositionen redovisas olika åtgärder som regeringen avser att vidta och att olika uppdrag och direktiv ska lämnas till olika aktörer. Utskottet kan ha förståelse för den otålighet som motionärerna ger uttryck för. Samtidigt är det viktigt att de uppdrag och direktiv som ska lämnas får en utformning som utgår från den verklighet som befintliga och blivande företag upplever. Det är viktigare att det som görs blir rätt än att det går snabbt. Utskottet har, som redovisats, fått ytterligare konkretisering från Näringsdepartementet när det gäller de olika aviserade åtgärderna.

Utskottet vill också något kommentera de förslag och synpunkter på olika insatser som läggs fram i motionen. När det gäller förslaget om att inrätta en ny fond för kapitalförsörjning genom en extra utdelning från Vattenfall AB på 5 miljarder kronor noterar utskottet att avskaffandet av förmögenhetsskatten har inneburit att det viktigaste hindret för att ett potentiellt mycket stort inflöde av utlandsplacerat riskkapital ska vara möjligt har tagits bort. Skatteverket har tidigare uppskattat denna summa till 500–1 000 miljarder kronor. Detta är långt mer än det belopp på 5 miljarder kronor i minskad vinst för Vattenfall som motionärerna vill avsätta för en riskkapitalfond. En sådan indragning av vinst skulle dessutom drabba Vattenfalls möjlighet till investeringar. Generellt gäller att förmögenhetsskatt på inhemskt kapital minskar utbudet av privat riskkapital.

Ett annat förslag som förs fram i motionen rör Almis utveckling. Som framgått av tidigare redovisning berörs Almi i flera av de uppdrag och direktiv som håller på att tas fram inom Näringsdepartementet. Det gäller både rådgivning och kapitalförsörjning. Samverkansavtalen mellan staten och de regionala ägarna löper ut vid årsskiftet 2010/11, och diskussioner om nya avtal pågår. När det gäller frågan om samarbetet mellan Almi och Norrlandsfonden pågår en dialog mellan parterna. Utskottet delar regeringens bedömning att det är bra om aktörerna själva utformar samarbetsvägar, men självklart bör regeringen följa hur denna dialog fortskrider.

Kreditgarantiföreningarnas utveckling tas också upp i motionen. Utskottet har tidigare – senast i det näringspolitiska motionsbetänkandet våren 2009 (bet. 2008/09:NU16) – uppmärksammat det arbete som kreditgarantiföreningarna bedriver. Dessa föreningar har ofta en lokal förankring och kan utifrån detta förhållande ha en positiv effekt i tillväxtsvaga regioner, anförde utskottet. Regeringen avser, som redovisats, att under hösten 2010 ge Tillväxtverket i uppdrag att följa upp och se över förutsättningarna för de nuvarande insatserna för kreditgarantier. Utskottet ser fram emot resultatet av detta uppdrag.

Utskottet delar regeringens uppfattning när det gäller behovet av uppföljning och samlad utvärdering av företagsfrämjande insatser. För att säkerställa att de statliga insatserna är marknadskompletterande och möter företagens behov bör uppföljning och utvärdering av insatser göras regelbundet.

Utskottet vill också något beröra frågan om social ekonomi och socialt företagande. I motionen talas om de kooperativa företagen och att deras potential bör tillvaratas. Först bör begreppen social ekonomi och socialt företagande något klarläggas. Företag inom den sociala ekonomin eller socialt företagande har som syfte att tillgodose något samhälleligt ändamål eller behov, och verksamheterna har allmännytta som främsta drivkraft. Den associationsrättsliga ställningen för det berörda företaget kan dock variera. Efter detta klarläggande vill utskottet uttrycka sin positiva inställning till de verksamheter som går in under begreppen social ekonomi och socialt företagande. Utskottet noterar att regeringen, som tidigare redovisats, nyligen har beslutat om en handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag, vilket utskottet välkomnar.

Utskottet konstaterar avslutningsvis att de frågor som behandlas i propositionen och som rör kapitalförsörjning för företag inte är statiska. Den dynamiska utvecklingen på marknaden har stor betydelse för hur de statliga insatserna för finansiering bör utformas. Utskottet anser därmed att det av regeringen aviserade rådet, knutet till Tillväxtanalys och med uppgift att vara rådgivande till myndigheten i dess arbete med att följa kapitalmarknadens utveckling och dess påverkan särskilt på små och medelstora företags tillgång till kapitalförsörjning, kommer att ha en viktig uppgift.

Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen och avstyrker den aktuella motionen.

Motioner om företagsfrämjande insatser – förenklad beredning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden från allmänna motionstiden om olika företagsfrämjande insatser. Utskottet hänvisar – som ett led i en förenklad motionsberedning – till att majoritetens respektive reservanternas ståndpunkter när det gäller företagsfrämjande insatser har kommit till uttryck i ställningstagandena till propositionen och den motion som väckts med anledning av propositionen.

Jämför särskilt yttrande (s, v, mp).

Inledning

I betänkandet behandlas, som tidigare nämnts, ett stort antal motionsyrkanden (78 stycken) från allmänna motionstiden om olika företagsfrämjande insatser. I bilaga 2 redovisas de nu aktuella motionerna från allmänna motionstiden grupperade efter olika områden. Många av yrkandena i motionerna är likartade med dem som behandlades av utskottet våren 2009 i ett näringspolitiskt motionsbetänkande (bet. 2008/09:NU16). I detta betänkande lämnades under rubriken Vissa kompletterande uppgifter relativt utförlig information om de olika frågor som togs upp.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att de här aktuella yrkandena från allmänna motionstiden 2009 om olika företagsfrämjande insatser ska – som ett led i en förenklad motionsberedning – avslås utan närmare behandling. Detta görs med hänvisning till att majoritetens respektive reservanternas ståndpunkter när det gäller företagsfrämjande insatser har kommit till uttryck i ställningstagandena till propositionen och den motion som väckts med anledning av propositionen. Samtliga motionsyrkanden bör alltså avslås av riksdagen.

Övriga frågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden från allmänna motionstiden om regelförenkling, vissa forskningsfrågor och vissa övriga frågor. Utskottet hänvisar till tidigare ställningstaganden och faktauppgifter och till viss ny, kompletterande information.

Inledning

I betänkandet behandlas också vissa övriga näringspolitiska frågor som tagits upp i motioner från allmänna motionstiden. Det gäller motioner om regelförenkling, vissa forskningsfrågor och vissa övriga frågor. I det följande redovisas motionerna och vissa kompletterande uppgifter avseende respektive område under dessa rubriker. Utskottets ställningstagande redovisas sist i ett sammanhang.

Regelförenkling

Motionerna

I motion 2009/10:N472 (s) begärs ett tillkännagivande om att det bör inrättas en tillståndsportal för att underlätta företagande. Det måste bli enklare att starta och driva företag i Sverige, anför motionärerna. På tillståndsportalen ska företagare på ett och samma ställe kunna ta del av vilka tillstånd som krävs för deras verksamhet och kunna ansöka om dessa.

Regeringen bör verka för att minska företagens administrativa kostnader genom att inrätta en svensk motsvarighet till det norska Oppgaveregistret, anförs det i motion 2009/10:N272 (s). Huvudsyftet med detta register är att bördan för enskilda företagare och statsförvaltningen ska minska genom att kraven på uppgiftslämning för näringslivet samordnas och förenklas.

Även i motion 2009/10:N209 (m) förordas att det ska inrättas ett centralt uppgiftsregister för myndigheter med uppgiftskrav på företag. I registret bör samtliga blanketter och uppgiftskrav som myndigheter (kommunala och statliga) kan begära in av respektive ställa på företag sammanställas. Syftet är att näringsidkare ska kunna vända sig till registret för information om vilken typ av krav som ställs och handledning i frågor som rör regeltillämpning, anför motionärerna.

Fyra tillkännagivanden begärs i motion 2009/10:N210 (m) – om behovet av att förbjuda retroaktiva sanktioner som drabbar företag, om angelägenheten att regeringen omgående ser över vilka retroaktiva pålagor och sanktioner som kan drabba den enskilde företagaren, om vikten av att bindande förhandsbesked möjliggörs av kommuner och länsstyrelser samt om tidsangivelser för beslut som påverkar ett företags verksamhet. Ett problem som företagare drabbas av är retroaktiva och oförutsägbara sanktioner, säger motionärerna och exemplifierar med tillbyggnad av stall.

Det bör sättas ett tak för antalet statistikuppgifter som företagen måste lämna in, anförs det i motion 2009/19:N314 (m). Motionären nämner att Australien har infört ett tak för antalet statistikuppgifter som företag måste lämna in till myndigheter, vilket innebär att när ytterligare statistik ska krävas in måste något annat krav strykas.

Regeringen bör, enligt vad som sägs i motion 2009/10N334 (m), prioritera restaurang- och turistföretagen i det pågående regelförenklingsarbetet. Motionären föreslår att det ska etableras ett gemensamt webbsystem för uppgiftsinhämtning, som alla myndigheter kan hämta uppgifter från.

I motion 2009/10:N373 (m) begärs ett tillkännagivande om att översynen av de regelverk som påverkar små företag ska påskyndas. Trots regeringens arbete med att minska regelbördan är det fortfarande så att ett företag med 4–5 anställda måste ha nästan en halvtidstjänst för att ta hand om de uppgiftskrav som olika myndigheter lägger på företaget, hävdar motionären.

Frågan om uppgiftskrav på företag är föremål för yrkande även i motion 2009/10:N387 (m). Vid ställningstagande till krav på företag att lämna uppgifter bör frågor ställas om de aktuella uppgifterna verkligen behövs och om uppgifterna kan erhållas på annat sätt. Om uppgifterna inte kan avvaras bör någon form av ekonomisk kompensation kunna komma i fråga för det berörda företaget, anser motionären.

Sverige bör aktivt verka för att minska EU:s regelverk för företagande, anförs det i motion 2009/10:N461 (m). Motionärerna refererar till uppgifter från organisationen Företagarna om att ca 60 % av regelverket för företagande härstammar från EU. Finanskrisen får inte användas som en förevändning för att minska på takten när det gäller att förverkliga EU:s mål om att minska regelbördan med 25 % till 2012, säger motionärerna.

Två tillkännagivanden föreslås i motion 2009/10:N215 (c) – om att skapa goda konkurrensvillkor för små företag inom Sverige och EU samt om att det bör ske en reell minskning av regelbyråkratin för dessa företag. Regeringen bör påskynda sitt arbete med dessa frågor och agera i EU för att den europeiska marknaden ska bli mer konkurrenskraftig, anför motionärerna.

Arbetet med att minska företagens administrativa kostnader bör intensifieras, anförs det i motion 2009/10:N435 (kd). Detta bör göras för att målet om att dessa kostnader ska ha minskat med 25 % till 2010 ska kunna nås.

Regeringen bör uppmanas att återkomma till riksdagen med förslag om stöd till kreativa småföretag i form av regelförenklingar och administrativt stöd, föreslås det i motion 2009/10:Kr308 (mp).

I motion 2009/10:N284 (mp) föreslås två tillkännagivanden – om att inrätta en uppgiftskravsinspektion för samordning av näringslivets uppgiftslämnande till myndigheter och om att det bör inrättas ett referensregister över näringslivets uppgiftslämnande. För att förenkla företagens uppgiftsinlämning och förhindra att samma uppgift behöver lämnas till olika myndigheter bör ett samordningsorgan snarast inrättas, anför motionärerna. De erinrar om att Bolagsverket i en rapport har föreslagit att det ska inrättas en uppgiftskravsinspektion. I det referensregister som föreslås i motionen ska näringslivets uppgiftslämnande registreras och information finnas om de uppgiftskrav som myndigheterna har.

Det av regeringen inrättade Regelrådet bör permanentas, anförs det i motionerna 2009/10:N337 (mp) och 2009/10:N429 (mp). Motionärerna erinrar om att Miljöpartiet redan 2007 motionerade om införande av ett regelråd med uppgift att granska nya lagförslag för att göra en bedömning av de konsekvenser lagstiftningen får för företagens regelbörda. På motsvarande sätt som lagrådet kan ett regelråd granska samtliga förslag till lagar och förordningar för att se till att förslagen inte innebär att den totala regelbördan för företag ökar. Motionärerna välkomnade därför att regeringen i augusti 2008 tillsatte ett regelråd inom Regeringskansliet men oroas av att Regelrådet enligt sina direktiv bara ska arbeta fram till den 31 december 2010.

I motion 2009/10:N467 (mp) begärs tre tillkännagivanden – om att regeringen bör ge Tillväxtverket i uppdrag att organisera och samordna ett regelförenklingsarbete på lokal och regional nivå, om att regelförenklingsaktiviteter bör föras in i länsstyrelsernas regleringsbrev och instruktioner och om behovet av informationsinsatser riktade till lokala och regionala myndigheter om vad som är viktigt för företagen i myndighetsutövningen. Enligt en rapport från Tillväxtverket finns det stora skillnader mellan olika länsstyrelsers och kommuners tillämpning av regelverk, säger motionärerna. Dessa skillnader kan innebära att konkurrensen mellan företag snedvrids. Det är nödvändigt att den nationella, regionala och kommunala nivån samarbetar för att regelförenkling ska få verkligt genomslag, anför motionärerna.

Vissa kompletterande uppgifter

Tidigare riksdagsbehandling

Utskottet behandlade relativt nyligen – i oktober 2009 – frågor om regelförenkling. På förslag av utskottet lade riksdagen regeringens skrivelse med redogörelse för regelförenklingsarbetet (skr. 2008/09:206) till handlingarna och avslog 14 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2008 (bet. 2009/10:NU5). I en reservation (s, v, mp), där vissa yrkanden följdes upp, föreslogs att riksdagen skulle uppmana regeringen att intensifiera regelförenklingsarbetet. Många av de motionsyrkanden som nu är aktuella är likartade med dem som behandlades i oktober 2009. Under rubriken Vissa kompletterande uppgifter lämnades i betänkandet (s. 12) en utförlig information i anslutning till de då aktuella motionerna, till vilken nu hänvisas.

Regelrådet

Ordförande Stig von Bahr och kanslichef Christina Fors, Regelrådet, lämnade vid utskottets sammanträde den 25 mars information om rådets verksamhet.

Interpellation

Näringsminister Maud Olofsson besvarade den 23 april en interpellation (ip. 2009/10:249) av Marie Engström (v) om vilka åtgärder näringsministern är beredd att vidta för att uppnå målet att minska regelbördan med 25 %. I sitt svar sade näringsministern att regeringen vill åstadkomma en märkbar positiv förändring i företagens vardag. Ett led i detta arbete är att minska de administrativa kostnaderna för företagen, men förenklingsarbetets grundläggande syfte är att se till att regler, processer och förfaranden är bättre anpassade till företagens villkor och verklighet. Regeringen har skapat en organisation och ett arbetssätt som börjar ge goda resultat, sade näringsministern och nämnde åtgärder som en frivillig revision med en besparing på 2,5 miljarder kronor, förenklad tillämpning av livsmedelsreglerna med en besparing på 3 miljarder kronor, en sänkning av skatterna på företagande med nästan 50 miljarder kronor, förenkling av redovisningsreglerna, förenkling av start av aktiebolag och utredning av förslag om minskat uppgiftslämnande för företag.

Ny skrivelse om regelförenklingsarbetet

Regeringen har nyligen lämnat en ny skrivelse om regelförenklingsarbetet till riksdagen (skr. 2009/10:226).

Vissa forskningsfrågor

Motionerna

Rymdfrågor

Regeringen bör prioritera projektet med klimatsatelliten Steam, anförs det i motion 2009/10:N313 (m). Svenska forskare och rymdföretag har utformat ett rymdforskningsprojekt, Steam, om vattenångans betydelse för klimatet, och i det används samma observationsteknik som i Odinsatelliten, påpekar motionärerna. Projektet, som kan ge viktiga bidrag till förbättrad noggrannhet hos klimatmodellerna och minskad osäkerhet i prognoser om temperaturökning, innehåller avancerad rymdteknik som bidrar till svenska rymdföretags kommersiella möjligheter. Steamprojektet bör genomföras i samarbete med andra länder, men Sverige bör inta den ledande rollen som ett led i den svenska prioriteringen av klimatfrågorna, anför motionärerna.

I motion 2009/10:N349 (kd) begärs ett tillkännagivande om betydelsen av svensk rymdverksamhet. Sverige har en förhållandevis omfattande rymdverksamhet, och svenska rymdföretag och rymdforskare åtnjuter stor internationell respekt, säger motionären. Hon menar att svenska initiativ är en förutsättning för att Sverige ska kunna ta del av andra länders forskning och teknik.

Skogsindustrin

Riksdagen bör göra ett tillkännagivande om behovet av investeringar för att stärka träindustrin, anförs det i motion 2009/10:N249 (s). Motionären anser att det behövs åtgärder för att Sverige inte enbart ska bli en leverantör av skogsråvara.

I motionerna 2009/10:N278 (s) och 2009/10:N486 (s) efterfrågas ett nytt branschprogram för träförädling, i den förstnämnda med fokus på Gävleborgs län och i den sistnämnda med fokus på Värmlands, Dalarnas, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län. Motionärerna erinrar om att den tidigare, socialdemokratiska regeringen införde en nationell träbyggnadsstrategi och saknar liknande satsningar från den nuvarande regeringen.

Även i motion 2009/10:N323 (s) efterfrågas ett fortsatt branschprogram för den träbearbetande industrin med syftet att öka användningen och återvinningen av trä. Industrins samarbete med forskningen måste intensifieras för att utveckla både nya produkter och nya produktionsprocesser, anför motionärerna. De anser att samverkan mellan staten och arbetsmarknadens parter kan bidra till industriell och ekonomisk utveckling.

Med utgångspunkt i situationen för träindustrin i Småland föreslås i motionerna 2009/10:N335 (s) och 2009/10:N348 (kd) tillkännagivanden om satsningar på träindustrin. I Småland finns ca 80 % av den totala sysselsättningen inom träindustrin (sågverk, husfabriker, möbel- och finsnickerier, hyvlerier och golvtillverkare). Enligt motionärerna behövs det insatser för att stimulera träindustrin, bl.a. genom att främja träindustrins samarbete med forskningen.

I motion 2009/10:MJ274 (c) begärs ett tillkännagivande om åtgärder för att stimulera forskning och utveckling som generar nya skogsbaserade produkter och nya effektiva produktionsmetoder för vidareförädling av skogsråvaran. Det är viktigt att det kan göras investeringar för att behålla och förstärka skogsindustrins internationella konkurrenskraft, anför motionären.

Miljöteknik

Det behövs en samordnad satsning på miljöteknikexport, anförs det i motion 2009/10:N340 (s). Det svenska kunnandet inom fjärrvärme, vindkraft, solenergi, biogas, IT och klimatsmarta lösningar bör kunna exporteras i mycket större utsträckning än för närvarande, anser motionärerna. För detta krävs en bättre samverkan mellan privata och offentliga aktörer och en nationell strategi samt ett tydligt ansvar för vem som ska samordna arbetet med att öka exporten.

I motion 2009/10:N388 (mp) föreslås ett tillkännagivande om att det ska inrättas ett branschprogram för miljöteknik.

Livsmedelsindustrin

För att stärka konkurrenskraften och ytterligare utveckla livsmedelsindustrin bör regeringen ta fram ett branschprogram, som bl.a. ska inriktas på forskning, utbildning och infrastruktur, anförs det i motion 2009/10:N202 (s). Staten, kommuner och landsting, industrin, fackliga organisationer samt universitet och högskolor bör delta i det föreslagna programarbetet.

I motion 2009/10:N404 (s) föreslås ett tillkännagivande om den svenska livsmedelsexporten. Det bör göras en översyn så att denna export får de medel och verktyg som behövs för att den ska kunna expandera, anför motionären.

Vissa kompletterande uppgifter

Tidigare riksdagsbehandling

Våren 2009 behandlade utskottet i det näringspolitiska motionsbetänkandet (bet. 2008/09:NU16) motionsyrkanden om olika forskningsfrågor liknande vissa av de motionsyrkanden som är aktuella här. I det nämnda betänkandet behandlades bl.a. frågor om rymden, skogsindustrin och livsmedelsindustrin. Utskottet var enigt i sitt ställningstagande att avstyrka i stort sett samtliga då aktuella motioner i berörda delar och hänvisade till sitt tidigare yttrande till utbildningsutskottet (yttr. 2008/09:NU3y) över forsknings- och innovationspropositionen (prop. 2008/09:50) och de ståndpunkter som redovisades där samt synpunkter i frågan som företrädarna för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet hade redovisat i avvikande meningar. Utskottet såg inte något behov av att våren 2009 i det då aktuella ärendet återupprepa tidigare redovisade ståndpunkter utifrån de olika områden som då behandlades. Utskottet hänvisade också till olika faktauppgifter som hade lämnats under rubriken Vissa kompletterande uppgifter om de olika då aktuella områdena. I en reservation (mp) föreslogs att riksdagen skulle göra ett tillkännagivande till förmån för motionsyrkanden avseende nanoteknik och miljöforskning för fordonsindustrin. I ett särskilt yttrande (s) erinrades om de strategiska branschprogram som Socialdemokraterna tidigare hade föreslagit i olika motioner. Riksdagen följde utskottet.

Rymdfrågor

Yrkandena i de två här aktuella motionerna, 2009/10:N313 (m) och 2009/10:N349 (kd), som rör klimatsatelliten Steam och betydelsen av svensk rymdverksamhet, är likartade med två motioner som behandlades våren 2009. Utskottet redovisade då (bet. 2008/09:NU16 s. 47) vissa kompletterande uppgifter, till vilka nu hänvisas. Enligt avstämning med Näringsdepartementet är de uppgifter som redovisades i förra årets betänkande fortfarande giltiga. Det är forsknings- och innovationspropositionen som sätter ramarna, och det är Rymdstyrelsen som inom dessa ramar fattar beslut.

Skogsindustrin

Våren 2009 behandlade utskottet – och avstyrkte enhälligt – motioner om skogsindustrin liknande de motioner som är aktuella här. Det rörde sig om förslag om riksdagsuttalanden i syfte att främja vidareförädling av skogsråvara. Under rubriken Vissa kompletterande uppgifter redovisade utskottet (bet. 2008/09:NU16 s. 56) bakgrundsinformation, till vilken nu hänvisas.

Vidare kan följande information lämnas. Regeringen uppdrog i augusti 2009 åt Länsstyrelsen i Västerbottens län att bidra med 5,5 miljoner kronor, dock högst 15 % av den offentliga finansieringen, till projektet Trästad 2012. Projektet, som är treårigt, syftar till att sprida kunskap om ett modernt industriellt och klimatanpassat träbyggande i Sverige. Projektet utgår från det arbete som har bedrivits inom ramen för den avslutade nationella träbyggnadsstrategin. De beviljade medlen ska bidra till att projektet kan bedrivas i alla delar av landet. De ska även bidra till att organisera och samordna insatser för en fortsatt kunskapsuppbyggnad och erfarenhetsspridning inom träbyggnadsområdet.

Miljöteknik

I budgetpropositionen för 2010 (prop. 2009/10:1 utg.omr 24 Näringsliv s. 56) redovisades olika satsningar som görs på området för miljödriven näringslivsutveckling. Sveriges miljöteknikråd (Swentec) ombildades i april 2008 till en delegation för miljöteknik under Regeringskansliet, med uppdrag fram till den 31 december 2010. Swentec ska bistå regeringen i dess fortsatta arbete med utformningen, uppläggningen och genomförandet av olika åtgärder inom ramen för regeringens särskilda satsningar inom miljöteknikområdet. Swentec ska också fortsätta att arbeta med nätverksaktiviteter inom miljöteknikområdet och med analys och kunskapsspridning inom området. Swentec avlämnade i december 2009 en rapport med förslag till en handlingsplan för svensk miljöteknik. Swentec tar årligen, i samarbete med Statistiska centralbyrån (SCB), fram statistik för den svenska miljötekniksektorn. Enligt den senaste statistiken har exporten av miljöteknik de tre senaste åren ökat mer än export från övrig industri. Av den totala varuexporten utgjorde miljöteknikexporten 2,8 % 2008 och 3,2 % 2009.

I 2007 års ekonomiska vårproposition (prop. 2006/07:100) avsattes 530 miljoner kronor för särskilda satsningar på miljöteknik under 2007–2010, varav 245 miljoner kronor används för forskning om miljövänliga fordon och utveckling av teknik för förnybara bränslen. Energimyndigheten gavs i juni 2007 i uppdrag att genomföra en satsning under 2007–2010 med inriktning på teknikutveckling, energieffektivare fordon och förnybara drivmedel. Vinnova gavs i december 2008 i uppdrag att genomföra en satsning på 40 miljoner kronor med inriktning på forskning och kunskapsutveckling inom miljöteknikområdet. Verket för näringslivsutveckling (Nutek) – numera Tillväxtverket – gavs i december 2008 i uppdrag att inom en ram på 35 miljoner kronor genomföra en satsning på stöd till miljödriven affärsutveckling inom små och medelstora svenska företag.

Invest in Sweden Agency (ISA) gavs i juni 2008 i uppdrag att genomföra en särskild satsning på investeringsfrämjande inom miljöteknikområdet på 10 miljoner kronor under 2008–2010. Satsningen har inriktningen att främja utländska företags investeringar inom miljöteknikområdet i Sverige. Exportrådet gavs hösten 2007 i uppdrag att genomföra en särskild satsning på främjande av svensk miljöteknikexport, med speciell inriktning på små och medelstora företag. Projekten inom satsningen, som omfattar 30 miljoner kronor, ska också bidra till ökad tillväxt och fler jobb. I december 2008 gavs vidare ett kompletterande uppdrag till Exportrådet att, inom en ram på 14,5 miljoner kronor, genomföra en särskild satsning på exportfrämjande med fokus på små svenska miljöteknikföretag. Exportrådet gavs dessutom i oktober 2009 i uppdrag att svara för att se till att en bred presentation av svenskt kunnande inom miljöteknik och hållbar stadsutveckling kommer till stånd i samband med tre betydande mässor under 2010 (Mipim i Cannes, World Urban Forum i Rio och World Expo i Shanghai).

Livsmedelsindustrin

Våren 2009 behandlade utskottet – och avstyrkte enhälligt – en motion om livsmedelsindustrin liknande en av de motioner som är aktuell här. Det rörde sig om ett förslag om ett riksdagsuttalande om branschprogram för livsmedelsindustrin. Vissa kompletterande uppgifter redovisades i ett särskilt avsnitt (bet. 2008/09:NU16 s. 56), till vilket nu hänvisas.

Vidare kan följande information från Jordbruksdepartementet lämnas. Forskningsrådet Formas och Verket för innovationssystem (Vinnova) har getts i uppdrag att tillsammans med näringslivet ta fram ett tvärvetenskapligt forskningsprogram för livsmedelsområdet (baserat på EU:s teknikplattform Food for Life inom sjunde ramprogrammet). Programmet, som är ett samarbete mellan Formas, Vinnova, Livsmedelsföretagen, Stiftelsen Lantbruksforskning och Svensk Dagligvaruhandel, omfattar 200 miljoner kronor under fem år (med lika delar från staten och näringslivet). Programmet planeras pågå under 2010–2014 och riktar sig till universitet, högskolor, institut, myndigheter, företag, handel och andra aktörer med kompetens och intresse för utveckling inom livsmedelsbranschen.

När det gäller arbetet med den i föregående års betänkande nämnda visionen om Sverige som det nya matlandet har följande uppdaterade information erhållits från Jordbruksdepartementet. I juli 2009 presenterades en handlingsplan med ett antal aktiviteter som ska bidra till att visionen förverkligas. För att nå visionen att Sverige ska bli det främsta matlandet i Europa krävs olika typer av insatser, bl.a. samverkan mellan aktörer på lokal, regional och nationell nivå. Inom Regeringskansliet arbetar en projektgrupp med att bl.a. genomföra handlingsplanen. Hösten 2009 gav regeringen Visit Sweden AB, Exportrådet och Jordbruksverket i uppdrag att under fem år arbeta med en kommunikationsstrategi för Sverige – det nya matlandet, med en budget på 37 miljoner kronor under fem år. Jordbruksminister Eskil Erlandsson utsåg i mars 2010 s.k. matlandetambassadörer, som ska hjälpa till att förverkliga visionen på ett regionalt plan.

Vissa övriga frågor

Motionerna

Glasbruksindustrin

Det behövs en nationell strategi eller ett nationellt handlingsprogram för glasbruksindustrins utveckling för att säkra denna industris framtid, anförs det i motion 2009/10:339 (s). Turismen är viktig för Glasriket, och den manuella glasproduktionen måste värnas om Glasriket ska kunna behålla sin särart, anser motionärerna. De menar att glasbruksindustrin behöver utveckla forskning och utbildning för såväl glasblåsare som formgivare och att även fortbildningen behöver förstärkas.

Dataspelsindustrin

I motion 2009/10:N273 (s) begärs ett tillkännagivande om att det bör utvecklas ett nationellt framtidsprogram för dataspelsindustrin. Dataspelens potential måste uppmärksammas, och för det behövs en sammanhållen politik, anför motionären. I det föreslagna framtidsprogrammet, som bör tas fram tillsammans med branschen, bör en översyn göras av t.ex. utbud, dimensionering och kvalitet på utbildningen för dataspelsutveckling på högskolor, universitet och inom kvalificerad yrkesutbildning samt forsknings- och utvecklingsmöjligheter.

Design och modeindustrin

Riksdagen bör uppmana regeringen att verka för att ta fram ett tillväxtprogram för svensk design, anförs det i motion 2009/10:N274 (s). Nätverket Svenskt Designsamarbete, bestående av designorganisationer, informerar beslutsfattare om de mervärden som design kan skapa för näringsliv och samhälle, säger motionären. Han erinrar om att regeringen har presenterat ett treårigt handlingsprogram för kulturella och kreativa näringar och finner detta välkommet men otillräckligt.

I en annan motion från samma motionär – motion 2009/10:N275 (s) – föreslås ett tillkännagivande om utveckling av modenäringen. Svenskt mode kan bli ett sätt att marknadsföra Sverige internationellt, precis som skett med svensk design, musik och film, anför motionären. Han anser att modeindustrin bör få ett modeinstitut, som kan samordna insatser och ge stöd när det gäller utbildning, företagande, start- och riskkapital samt exportstöd.

Musikindustrin

Riksdagen bör göra ett tillkännagivande om vikten av att initiera en samverkan med musikbranschens organisationer i syfte att upprätta ett bransch- och exportprogram för svensk musikindustri, anförs det i motion 2009/10:N251 (s). Frågor som exportstöd, riktade satsningar på utlandsmarknaden och ett långsiktigt perspektiv på marknadsföringen av svensk musik, i kombination med hur utbildningssektorn ska utvecklas inom området, bör ingå i ett sådant program.

Idrotts- och sportindustrin samt turism

I motion 2009/10:N405 (s) begärs ett tillkännagivande om behovet av en nationell strategi för idrotts- och sportindustrin. Motionären menar att en sådan strategi ska främja ett samspel mellan idrottsrörelsen, forskningen, massmedia, teknik- och byggföretag, besöksnäringar samt producenter av tjänster och produkter inom sport.

Riksdagen bör genom ett tillkännagivande uppmana regeringen att ge myndigheter inom transport-, turism- och livsmedelsområdet i uppgift att samverka för lokal utveckling genom att genomföra ett pilotprojekt, som ska utgå från Jämtlands län, med syftet att göra själva resan till en del av turistens val av destination, anförs det i motion 2009/10:N452 (c).

Begravningsbranschen

Ett tillkännagivande om behovet av en kvalitetssäkring i begravningsbranschen begärs i motion 2009/10:N239 (kd). Det finns få regler om hur en begravningsbyrå ska skötas, och det finns inga kompetenskrav, säger motionären. Hon anser att Sverige bör anta den rekommenderade gemensamma EU-standarden för begravningsväsendet och att det bör införas dels ett formellt kompetenskrav för att få driva en begravningsbyrå, dels krav på utbildning för att få arbeta inom begravningsbranschen.

Vissa kompletterande uppgifter

Tidigare riksdagsbehandling

Våren 2009 behandlade utskottet i det näringspolitiska motionsbetänkandet (bet. 2008/09:NU16) motionsyrkanden liknande de motionsyrkanden som är aktuella här. I detta betänkande behandlades bl.a. frågor avseende områdena glasbruksindustrin, modeindustrin, design och begravningsbranschen i en beslutspunkt om vissa övriga frågor. Utskottet var enigt i sitt ställningstagande att avstyrka samtliga motioner som då var aktuella. Riksdagen följde utskottet.

Kulturella och kreativa näringar

De näringsgrenar som är föremål för yrkanden i de motioner som är aktuella här kan alla (med undantag för begravningsbranschen) sägas tillhöra den grupp som ingår i begreppet kulturella och kreativa näringar.

Regeringen beslutade i september 2009 om en handlingsplan för kulturella och kreativa näringar med en ram på 73 miljoner kronor under perioden 2009–2012. Syftet med handlingsplanen är att skapa goda förutsättningar för entreprenörer och potentiella och befintliga företagare inom kulturella och kreativa näringar att utveckla sina affärsidéer och sitt företagande. De insatser som utformas inom ramen för handlingsplanen ska utgå från de kulturella och kreativa entreprenörernas behov och möjligheter.

Regeringen har inom handlingsplanen pekat ut design och innovation som ett prioriterat område. Handlingsplanen är utgångspunkt för ett treårigt program om sammanlagt 60 miljoner kronor. Vinnova, Tillväxtverket, Stiftelsen Svensk Industridesign och Föreningen Svensk Form ska inom uppdraget innovation och design tillsammans arbeta för att stärka förutsättningarna för små designföretag men också utveckla design som verktyg för innovation och tillväxt i både näringslivet och den offentliga sektorn.

Staten stöder via Tillväxtverket verksamheten vid Stiftelsen Svensk Industridesign. Stiftelsen verkar bl.a. för att företag, organisationer och offentliga verksamheter ska bli medvetna om designens betydelse som konkurrensmedel. Vidare stöder stiftelsen, som finns representerad över hela landet, utbildnings- och forskningsinsatser inom designområdet.

När det gäller idrottssektorn, som tas upp i en motion, kan noteras att frågor om idrott behandlades under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid i budgetpropositionen för 2010 (prop. 2009/10:1 utg.omr. 17 s. 27). Där sades bl.a. att regeringen i propositionen om statens stöd till idrotten (prop. 2008/09:126) uttalade sin avsikt att aktivt verka för att få fler stora internationella idrottsevenemang till Sverige. En promemoria som utarbetats inom Regeringskansliet, Främjande av att internationella idrottsevenemang arrangeras i Sverige (Ku2009/1342/MFI), har remitterats, och remissinstanserna har i huvudsak tillstyrkt promemorians bedömningar. I promemorian görs bedömningen att ett nationellt kompetenscentrum bör skapas, i vilket kunskap samlas om metoder och tillvägagångssätt för att få internationella idrottsevenemang till Sverige. Regeringen beräknade anslaget Stöd till idrotten för 2010 så att insatser för att främja att internationella idrottsevenemang arrangeras i Sverige möjliggörs. Detta innebär, enligt regeringen, att ett nationellt centrum för internationella idrottsevenemang kan skapas. Det bör dock ankomma på idrottsrörelsen att närmare utforma den struktur som bäst tjänar detta.

Glasbruksindustrin

Våren 2009 behandlade utskottet – och avstyrkte enhälligt – en motion om glasbruksindustrin liknande den motion som är aktuell här. Det rörde sig om förslag om en nationell strategi eller ett nationellt handlingsprogram för glasbruksindustrin. Under rubriken Vissa kompletterande uppgifter redovisade utskottet (bet. 2008/09:NU16 s. 60) bakgrundsinformation, till vilken nu hänvisas.

Begravningsbranschen

Våren 2009 behandlade utskottet – och avstyrkte enhälligt – en motion om begravningsbranschen identisk med den motion som är aktuell här. Vissa kompletterande uppgifter redovisades av utskottet (bet. 2008/09:NU16 s. 60) i ett särskilt avsnitt, till vilket nu hänvisas. Enligt uppgift från Kulturdepartementet är den information som lämnades i förra årets betänkande fortfarande giltig.

Utskottets ställningstagande

Utskottet redovisar här i ett sammanhang sitt ställningstagande till de motioner från allmänna motionstiden om övriga frågor som behandlas i betänkandet. Det gäller motioner om regelförenkling, vissa forskningsfrågor och vissa övriga frågor.

När det gäller regelförenkling behandlade utskottet denna fråga hösten 2009 med anledning av regeringens skrivelse om regelförenklingsarbetet, som avlämnades i juni 2009 (skr. 2008/09:206, bet. 2009/10:NU5). Regeringen har nyligen avlämnat en ny skrivelse om regelförenklingsarbetet (skr. 2009/10:226). Denna kommer att behandlas under riksmötet 2010/11. Med hänvisning till att utskottet redovisade sin syn på regelförenklingsarbetet så sent som i oktober 2009 och att företrädarna för oppositionspartierna i utskottet i en reservation redovisade sin syn i frågan samt till att regeringen nyligen har avlämnat en ny skrivelse, anser utskottet att det inte är meningsfullt att nu ta ställning till de motioner från allmänna motionstiden 2009 om regelförenkling som är berörda här. Motionerna avstyrks därmed.

Motionerna om vissa forskningsfrågor – som gäller rymden, skogsindustrin, miljöteknik och livsmedelsindustrin – tar upp frågor som utskottet i stora delar behandlade våren 2009 i det då aktuella näringspolitiska motionsbetänkandet (bet. 2008/09:NU16). Även motionerna om vissa övriga frågor, som gäller bl.a. kulturella och kreativa näringar, tar upp frågor som är likartade med dem som utskottet behandlade i det nämnda betänkandet våren 2009. Utskottet hänvisade då i sitt avstyrkande av motionerna till faktauppgifter som i allt väsentligt fortfarande gäller. I vissa frågor har ny, kompletterande information redovisats i det föregående. Utskottet gör när det gäller de motioner som nu är aktuella motsvarande bedömning som våren 2009 och avstyrker därmed motionerna.

Sammanfattningsvis avstyrker utskottet samtliga här behandlade motioner i berörda delar.

Reservation

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservation. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

Företagsutveckling – statliga insatser för finansiering och rådgivning, punkt 1 (s, v, mp)

av Carina Adolfsson Elgestam (s), Alf Eriksson (s), Krister Örnfjäder (s), Karin Åström (s), Kent Persson (v), Börje Vestlund (s), Per Bolund (mp) och Eva-Lena Jansson (s).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen godkänner vad som förordas i reservationen om inriktningen av statens insatser för företagsfinansiering samt information och rådgivning riktade till företag och tillkännager för regeringen som sin mening vad som i övrigt anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2009/10:N14 yrkandena 1–3 och bifaller delvis proposition 2009/10:148.

Ställningstagande

Riksdagen bör, som anförs i motion 2009/10:N14 (s, v, mp), avslå regeringens förslag till riktlinjer i de delar som innebär att statliga insatser i största möjliga mån ska bedrivas med medverkan av privata aktörer. Vidare bör riksdagen genom ett tillkännagivande uppmana regeringen att vidta åtgärder så att det inrättas en ny fond för kapitalförsörjning genom en extra utdelning från Vattenfall AB och att utvecklingen hos Almi Företagspartner AB främjas på det sätt som anges i motionen.

Vi har inget att invända mot de förslag som regeringen lägger fram när det gäller kartläggning och analys i syfte att hitta potentialer för att effektivisera det statligt finansierade främjandesystemet. Detta system är fragmentiserat, och vår bedömning är att det finns betydande skalfördelar att vinna genom att bättre samordna de olika aktörerna och i vissa fall även fusionera dem. Vi ser med stor skepsis på regeringens starka fokus på att låta privata aktörer utföra statligt finansierade främjandeinsatser. Denna inriktning menar vi går stick i stäv med ambitionen att bättre samordna och styra det statliga främjandesystemet. Det finns redan en uppsjö av organisationer som får statligt stöd för sin verksamhet. Att bjuda in ytterligare privata aktörer skulle vara att göra främjandesystemet än mer svåröverblickbart.

Den proposition om företagsutveckling som regeringen nu – i den absoluta slutfasen av mandatperioden – lämnar till riksdagen består i allt väsentligt av till intet förpliktande riktlinjer och myndighetsuppdrag som syftar till att kartlägga och analysera främjandesystemet. Endast ett någorlunda skarpt förslag läggs fram, nämligen inrättandet av ett marknadsnära råd med uppdrag att vara rådgivande till Tillväxtanalys.

Det är anmärkningsvärt att regeringen, utöver inrättandet av detta råd, inte lägger fram fler konkreta förslag. Framför allt förvånas vi över den totala avsaknaden av reella insatser på riskkapitalområdet. Regeringen drar den mycket tveksamma slutsatsen att Sverige i en internationell jämförelse har en väl fungerande riskkapitalmarknad, trots en motsatt signal från fack, näringsliv och berörda myndigheter. I en debattartikel i Dagens Nyheter i april 2010 säger företrädare för näringsliv, fack och tillväxtmyndigheter att venture capital-marknaden i Sverige fungerar dåligt och att det behövs statliga insatser. Det föreslås att staten under en övergångsperiod ska engagera sig i en ny typ av offentlig-privata fonder som framgångsrikt har införts i några andra länder.

Nyföretagandet utvecklas mycket svagt i Sverige. Många företag uppger att de inte får tillgång till den finansiering de behöver. I synnerhet verkar små företag ha drabbats av bankernas minskade utlåning. Det är allvarligt i en situation där de små och medelstora företagen kan förväntas stå för en viktig del av en framtida ekonomisk återhämtning. Läget är särskilt allvarligt för miljötekniksektorn, som drabbats hårt av den ekonomiska krisen. Tillgången till investeringskapital i miljömässigt hållbara företag måste stärkas, om det ska kunna skapas nya jobb som kan bidra till den omställning av Sveriges produktion som klimathotet kräver. Den bristande kapitalförsörjningen drabbar hela innovationssystemet. På sikt hotar detta Sveriges position som ett högproduktivt och tillväxtorienterat land. Vi vill att Sverige ska konkurrera med kunskap, innovation och kreativitet – inte med låga löner.

Vi anser, i likhet med det nyssnämnda budskapet från fack, näringsliv och berörda myndigheter, att staten mer aktivt måste engagera sig på riskkapitalområdet. För att stärka förutsättningarna för ett växande entreprenörskap som skapar jobb och utveckling vill vi stärka tillgången på riskkapital. Vi föreslår att det ska genomföras en extra utdelning från Vattenfall med 5 miljarder kronor för att skapa en ny fond för kapitalförsörjning för t.ex. miljötekniksektorn.

Kreditgarantiföreningarna, som är ekonomiska föreningar där medlemmarna (bl.a. kommuner) gemensamt skapar säkerhet för banklån genom kapitalinsatser, är ett bra exempel på hur privat engagemang har kunnat förenas med offentligt. De regionala kreditgarantiföreningarna som växt fram i Sverige har spelat en viktig roll för många företagare utanför storstadsområdena, framför allt små familjeföretag, och företagarna anser att kreditgarantiverksamheten har möjliggjort expansion. Vi ser mycket positivt på kreditgarantiföreningarnas verksamhet och avser att återkomma med en samlad syn på hur det offentliga kan bidra till föreningarnas vidare utveckling.

Industriella utvecklingscentrum (IUC) är en verksamhet som, tillsammans med andra regionala och nationella organisationer, har bidragit till att det skapats nya jobb och verksamheter. IUC, som består av 15 IUC-bolag och över 500 direkta delägare kompletterade av 2 000 indirekta delägare, samarbetar regionalt med universitet, högskolor, industriforskningsinstitut, regionförbund, kommuner, fackföreningar m.fl. Av de direkta delägarna är 91 % företag. IUC arbetar med samverkansmodeller med industriforskningsinstituten för att identifiera företagens behov och skapa samarbete mellan företag och institut, samordning av utvecklingsprojekt tillsammans med små och medelstora företag, forskningsinstitut samt universitet och högskolor, avknoppningar från större företag, utveckling av IT-system hos företag, kompetensutveckling i småföretag samt branschprogram för främst basindustriområden. En viktig del i den näringspolitik som vi förordar är att stärka de regionala högskolornas specialisering och samarbete med det omgivande regionala näringslivet, där IUC spelar en viktig roll för att stärka de lokala och regionala innovationssystemen. Vi avser att återkomma med förslag när det gäller statens roll i arbetet med att stärka de lokala och regionala innovationssystemen och i vilken utsträckning IUC kan spela en roll i detta.

När det gäller Almi anser vi att bolagets nationella ansvar måste kvarstå. Det finns en oro för att Almi genom omstrukturering kommer att förlora sin nationella täckning. Vi anser att det är viktigt att Almi har en god geografisk närvaro i alla delar av landet. Utredningar har visat att ju längre från kreditgivaren ett företag befinner sig, desto svårare har det att få sina lånebehov tillgodosedda hos den berörda kreditgivaren. Det är också angeläget att Almi framöver utvecklar samverkan med andra organisationer som stöder nyföretagande, t.ex. Insamlingsstiftelsen IFS Rådgivningscentrum och Nationellt resurscentrum för kvinnor (NRC). Regeringen lägger inte fram några konkreta förslag om Almi utan hoppas på samarbetsvägar mellan Almi och Norrlandsfonden, eftersom det finns överlappningar mellan verksamheterna. Eftersom flera remissinstanser pekade på att Företagsfinasieringsutredningen gjorde en otillräcklig analys av hur ett nära samarbete mellan Almi och Norrlandsfonden skulle utformas menar vi att en ny utredning bör ges i uppdrag att analysera denna fråga och komma med förslag så att överlappningar undviks.

Slutligen vill vi också något kommentera de kooperativa företagen, vars potential bör tas till vara. Kooperation är en företagsform som kan passa dagens entreprenörer. Två miljoner människor kan tänka sig att starta eget företag, men många vill helst starta och driva företaget tillsammans med andra. Kooperativ är, enligt organisationen Coompanion, den relativt sett snabbast växande företagsformen. Kunskapen om kooperativa företag är emellertid otillräcklig hos myndigheter och banker. Vi anser att kooperativa företag bör ha likvärdiga möjligheter att få del av myndigheters stöd.

Med det anförda avstyrker vi propositionen i den del som innebär att statliga insatser i största möjliga mån ska bedrivas med medverkan av privata aktörer och tillstyrker den här aktuella motionen.

Särskilt yttrande

Motioner om företagsfrämjande insatser – förenklad beredning, punkt 2 (s, v, mp)

Carina Adolfsson Elgestam (s), Alf Eriksson (s), Krister Örnfjäder (s), Karin Åström (s), Kent Persson (v), Börje Vestlund (s), Per Bolund (mp) och Eva-Lena Jansson (s) anför:

Vi har i en reservation redovisat vår gemensamma syn när det gäller företagsutveckling – statliga insatser för finansiering och rådgivning. I de här aktuella motionerna från allmänna motionstiden 2009 tas upp olika frågor när det gäller företagsfrämjande insatser upp, t.ex. kapitalförsörjning, kreditgarantier, kvinnors företagande, företagare med utländsk bakgrund, social ekonomi och socialt företagande. Den syn som Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet har när det gäller företagsfrämjande insatser framgår också av den avvikande mening som företrädarna för dessa tre partier i utskottet nyligen lämnade i ett yttrande till finansutskottet över 2010 års ekonomiska vårproposition (prop. 2009/10:100, yttr. 2009/10:NU5y).

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2009/10:148 Företagsutveckling – statliga insatser för finansiering och rådgivning:

Riksdagen godkänner vad regeringen förordar om inriktningen för statens insatser för företagsfinansiering samt information och rådgivning riktad till företag (avsnitt 3).

Följdmotionen

2009/10:N14 av Tomas Eneroth m.fl. (s, v, mp):

1.	Riksdagen avslår regeringens förslag till riktlinjer i de delar som gör gällande att statliga insatser i största möjliga mån ska bedrivas med medverkan av privata aktörer.
2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en ny fond för kapitalförsörjning.
3.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om Almis utveckling.

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2009

2009/10:Sk244 av Karin Pilsäter m.fl. (fp):

2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om bredare satsningar på inkubatorer.

2009/10:Ju381 av Esabelle Dingizian m.fl. (mp):

26.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om insatser för att främja kvinnors företagande, bl.a. genom starta-eget-bidrag och entreprenörskurser för unga kvinnor.

2009/10:C364 av Tina Ehn och Jan Lindholm (båda mp):

3.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att stöd bör ges till företagarnätverk för kvinnor och människor med olika erfarenhet och bakgrund.

2009/10:Kr308 av Peter Eriksson m.fl. (mp):

15.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag om stöd till kreativa småföretag i form av regelförenklingar och administrativt stöd.

2009/10:MJ274 av Stefan Tornberg (c):

5.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att stimulera forskning och utveckling som generar nya skogsbaserade produkter samt nya effektiva produktionsmetoder för vidareförädling av skogsråvaran.

2009/10:N202 av Patrik Björck m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om branschprogram för livsmedelsindustrin.

2009/10:N209 av Ulrika Karlsson i Uppsala och Jessica Polfjärd (båda m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att upprätta ett centralt uppgiftsregister för myndigheter med uppgiftskrav på företag.

2009/10:N210 av Ulrika Karlsson i Uppsala och Jessica Polfjärd (båda m):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att förbjuda retroaktiva sanktioner som drabbar företag.
2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om angelägenheten att regeringen omgående ser över vilka retroaktiva pålagor och sanktioner som kan drabba den enskilde företagaren.
3.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vikten av att bindande förhandsbesked möjliggörs av kommuner och länsstyrelser.
4.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om tidsangivelser för beslut som påverkar ett företags verksamhet.

2009/10:N215 av Annie Johansson och Jörgen Johansson (båda c):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att skapa goda konkurrensvillkor för små företag inom Sverige och EU.
3.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att det bör ske en reell minskning av regelbyråkratin för små företag inom Sverige och EU.

2009/10:N216 av Annie Johansson (c):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om kooperativ företagsrådgivning.
2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om sociala företag.

2009/10:N220 av Phia Andersson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att öka möjligheterna för kommuner att vara behjälpliga vid start och drift av sociala företag och kooperativ.

2009/10:N224 av Annicka Engblom m.fl. (m):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att bidrag och lån som finns tillgängliga för uppfinnare och innovatörer att söka i vissa fall ska kunna vara särskilt riktade till enbart kvinnor.
2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Almi, Nutek och Vinnova bör få ett utvidgat uppdrag att stimulera nätverksbyggande speciellt inriktat mot kvinnor.
3.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Almi, Nutek och Vinnova bör ges i uppdrag att vid rekryteringen av rådgivare eftersträva en jämnare könsfördelning, där ett första mål bör vara att minst 25 % av rådgivarna ska vara av vardera kön.

2009/10:N225 av Eva Bengtson Skogsberg och Margareta Cederfelt (båda m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att införa en ny finansieringsmodell för företag och utvecklingsprojekt.

2009/10:N238 av Berit Högman m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att skapa gynnsamma förutsättningar för utveckling av klusterbildningar.

2009/10:N239 av Chatrine Pålsson Ahlgren (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av en kvalitetssäkring inom begravningsbranschen.

2009/10:N241 av Sofia Larsen (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ökade möjligheter för socialt företagande.

2009/10:N243 av Kenneth Johansson och Birgitta Sellén (båda c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om intensifierade insatser för socialt företagande och redovisning för riksdagen.

2009/10:N249 av Sven-Erik Österberg (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om investeringar för att stärka träindustrin.

2009/10:N251 av Peter Hultqvist och Carin Runeson (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vikten av att initiera en samverkan med musikbranschens organisationer i syfte att upprätta ett bransch- och exportprogram för svensk musikindustri.

2009/10:N252 av Agneta Lundberg och Eva Sonidsson (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över möjligheterna att få fler att våga starta nya företag.

2009/10:N256 av Siw Wittgren-Ahl och Ronny Olander (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om insatser för att överbrygga finanskrisens effekter på life science-branchen.

2009/10:N258 av Billy Gustafsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att överväga stödinsatser så att fler kan starta kooperativa företag.

2009/10:N266 av Irene Oskarsson och Stefan Attefall (båda kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen aktivt ska arbeta för att utveckla kreditgarantiföreningarnas möjlighet att vara ett viktigt instrument i arbetet med att stödja småföretagare.

2009/10:N272 av Luciano Astudillo (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att minska företagens administrativa kostnader genom att inrätta en svensk motsvarighet till det norska Oppgaveregistret.

2009/10:N273 av Luciano Astudillo (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att dataspelsindustrins potential erkänns och utvecklas genom ett nationellt framtidsprogram.

2009/10:N274 av Luciano Astudillo (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att ta fram ett tillväxtprogram för svensk design.

2009/10:N275 av Luciano Astudillo (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utveckla modenäringen.

2009/10:N276 av Agneta Lundberg och Susanne Eberstein (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om näringspolitik.

2009/10:N278 av Per Svedberg m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om träförädling i Gävleborg.

2009/10:N281 av Åke Sandström (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av ett nionde innovationskontor för att ge mer likvärdiga förutsättningar för utveckling av uppfinningar.

2009/10:N282 av Kerstin Lundgren och Per Lodenius (båda c):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om den sociala ekonomin som viktig kraft i närings-, sysselsättnings- och regionalpolitiken.

2009/10:N284 av Per Bolund (mp):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inrättande av en uppgiftskravsinspektion för samordning av näringslivets uppgiftslämnande till myndigheter.
2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ett referensregister över näringslivets uppgiftslämnande bör inrättas.

2009/10:N289 av Peter Hultqvist och Kurt Kvarnström (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om införande av ett system med s.k. royaltylån för att underlätta övergående finansieringsproblem i nyetablerade företag.

2009/10:N291 av Olle Thorell (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över stöd till de mindre företagens CSR-arbete.

2009/10:N292 av Olle Thorell (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om mentorer för småföretagare.

2009/10:N295 av Désirée Pethrus Engström (kd):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om affärsrådgivning riktad till kvinnor.
2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att entreprenörskap bör ingå som en del i verksamhetsutvecklingen inom den offentliga sektorn.
3.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att förbättra möjligheterna till företagande på deltid.
4.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om satsningar på att minska bristen på kapital vid företagsstarter.

2009/10:N301 av Kent Persson m.fl. (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om innovations- och riskkapital.

2009/10:N307 av Reza Khelili Dylami (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om invandring och handel.

2009/10:N313 av Staffan Anger och Betty Malmberg (båda m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om klimatsatelliten Steam.

2009/10:N314 av Ewa Thalén Finné (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om tak för antalet statistikuppgifter företagen måste lämna in.

2009/10:N317 av Christer Adelsbo och Göran Persson i Simrishamn (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utarbeta en långsiktig handlingsplan för utvecklingen av socialt företagande.

2009/10:N318 av Jan Ertsborn (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om mer stöd till enskilda uppfinnare.

2009/10:N320 av Pia Nilsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över behovet av riskkapital för kvinnors företagande.

2009/10:N322 av Jan Björkman m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om insatser för nya företag och jobb i Blekinge.

2009/10:N323 av Helene Petersson i Stockaryd m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att öka användningen och återvinningen av trä.

2009/10:N327 av Kerstin Haglö m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av satsningar på innovation och forskning i Blekinge.

2009/10:N333 av Andreas Norlén (m):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en översyn av resursanvändningen inom statliga myndigheter som ska främja näringslivsutveckling.
2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om privata ”utförare” i samband med offentligt finansierad näringslivsutveckling.
3.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om förenklade system för fördelning av medel till näringslivsutveckling.
4.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om förenklad redovisning av projekt för näringslivsutveckling.

2009/10:N334 av Lars-Arne Staxäng (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om regelförenklingar för restaurang- och turistföretag.

2009/10:N335 av Lena Hallengren m.fl. (s):

2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om satsningar på träindustrin.

2009/10:N337 av Per Bolund m.fl. (mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ett regelråd ska inrättas på permanent basis.

2009/10:N339 av Lars Wegendal m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om Glasriket.

2009/10:N340 av Aleksander Gabelic och Lena Hallengren (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av en samordnad satsning på miljöteknikexport.

2009/10:N348 av Chatrine Pålsson Ahlgren (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att riksdagen bör ge regeringen i uppdrag att underlätta samordning och utveckling av träindustrin i Småland.

2009/10:N349 av Yvonne Andersson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om betydelsen av svensk rymdverksamhet.

2009/10:N352 av Gunnar Sandberg m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om riskvilligt kapital för företagare i Norrlands inland.

2009/10:N357 av Ann-Kristine Johansson och Sinikka Bohlin (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om socialt företagande.

2009/10:N360 av Tomas Tobé (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om översyn av företagsstöd.

2009/10:N364 av Ola Sundell (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om kreditgarantier till företag i tillväxtsvaga regioner.

2009/10:N369 av Anita Brodén och Nina Larsson (båda fp):

5.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om riskkapital.

2009/10:N370 av Anita Brodén (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om enmans- och fåmansföretagens betydelse för att bryta arbetslösheten.

2009/10:N373 av Rune Wikström och Marietta de Pourbaix-Lundin (båda m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att påskynda översynen av de regelverk som påverkar småskaliga näringsidkare.

2009/10:N377 av Kurt Kvarnström m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ge kreditgarantiföreningarna fortsatt stöd för etablering av verksamheten i hela landet och att lagstiftningen ändras så att också kommunerna kan skjuta till kapital.

2009/10:N379 av Thomas Bodström (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om bredare satsning på life science.

2009/10:N380 av Elisabeth Svantesson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om sociala företag och det stöd de behöver för att bygga upp egna organisationer.

2009/10:N385 av Luciano Astudillo (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om riskkapitalstöd för småföretagare.

2009/10:N387 av Anti Avsan (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om regelförenklingar.

2009/10:N388 av Tina Ehn m.fl. (mp):

3.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en storsatsning på gröna jobb i hela landet som inkluderar klimatsmarta, jobbskapande och utvecklingsbefrämjande miljöåtgärder.
5.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om sociala och kooperativa företag.
9.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ett branschprogram för miljöteknik bör inrättas.
10.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ta till vara invandrares entreprenörskap på landsbygden.
12.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om försök med kommunala obligationer.

2009/10:N389 av Ulf Holm m.fl. (mp):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör ge Tillväxtverket i uppdrag att öka informationsinsatserna om social ekonomi och socialt företagande.
6.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att tillsätta en utredning som ges i uppdrag att utreda frågan om inrättande av en lämplig instans för kapital- och finansieringsbehov för aktörer inom den sociala ekonomin.
7.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att forskningen kring social ekonomi i allmänhet behöver stärkas och att ett speciellt forskningsprogram om arbetsintegrerande sociala företag behöver utvecklas tillsammans med Vinnova, FAS, KK-stiftelsen m.fl.
11.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör ge Tillväxtverket i uppdrag att utarbeta särskilda program för affärsutveckling inom det sociala företagandet.
12.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att det bör göras en satsning på socialt entreprenörskap.
13.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att man bör utreda möjligheten att inrätta ett institut för utveckling av social ekonomi som får uppdraget att hantera kompetensutveckling och forskning kring socialt företagande.
14.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ge Tillväxtverket i uppdrag att i samarbete med Ung företagsamhet utveckla informationsinsatserna kring att starta kooperativa företag.

2009/10:N394 av Lars U Granberg (s):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om kooperativt företagande och social ekonomi.

2009/10:N404 av Ann-Kristine Johansson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om den svenska livsmedelsexporten.

2009/10:N405 av Ann-Kristine Johansson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behov av en nationell strategi för idrotts- och sportindustrin.

2009/10:N406 av Ann-Kristine Johansson m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om kooperativt företagande och social ekonomi.

2009/10:N407 av Lars U Granberg (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att stödja egenorganisering av de sociala företagen.

2009/10:N413 av Carina Hägg (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en mer bärkraftig politik till stöd för socialt företagande.

2009/10:N425 av Yilmaz Kerimo och Nikos Papadopoulos (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om åtgärder mot diskriminering i näringslivet och om att se över insatser för att kunna förbättra förutsättningarna för personer med utländsk bakgrund att etablera sig som företagare.

2009/10:N429 av Per Bolund m.fl. (mp):

3.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Regelrådet permanentas.

2009/10:N430 av Siv Holma och Torbjörn Björlund (båda v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utforma en strategi för hur de sociala företagens egenorganisering kan stödjas.

2009/10:N435 av Lennart Sacrédeus och Otto von Arnold (båda kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att intensifiera arbetet med att minska företagens administrativa kostnader.

2009/10:N439 av Ronny Olander och Inger Jarl Beck (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om finansiering av kvinnligt företagande.

2009/10:N444 av Christer Adelsbo m.fl. (s):

2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör verka för en ökad samverkan mellan den offentliga sektorn och de sociala företagen.
3.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att det sociala företagandet ges samma tillgång till företagsrådgivning och kompetensutveckling som andra småföretag.
5.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att ett samarbetsorgan skapas som består dels av representanter för de berörda politikområdena, dels av representanter för de sociala företagen och de berörda intresseorganisationerna.
6.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att verkställa förslaget till nationellt handlingsprogram för socialt företagande.

2009/10:N445 av Ronny Olander m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av forskning och utveckling för socialt företagande.

2009/10:N452 av Per Åsling (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ett pilotprojekt med syftet att göra själva resan till en del av turistens val av destination.

2009/10:N457 av Yilmaz Kerimo (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över möjligheterna att erbjuda ett företagarkörkort för småföretagare inom grundläggande ekonomi såsom bokföring.

2009/10:N460 av Margareta Cederfelt (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att öka antalet kvinnliga uppfinnare.

2009/10:N461 av Margareta Cederfelt och Eliza Roszkowska Öberg (båda m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige aktivt ska verka för att minska EU:s byråkratiska regelverk för företagande.

2009/10:N462 av Gustav Nilsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ett bättre företagsklimat.

2009/10:N467 av Per Bolund (mp):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör ge Tillväxtverket i uppdrag att organisera och samordna ett regelförenklingsarbete på lokal och regional nivå.
2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regelförenklingsaktiviteter bör föras in i länsstyrelsernas regleringsbrev och instruktioner.
3.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av informationsinsatser riktade till lokala och regionala myndigheter om vad som är viktigt för företagen i myndighetsutövningen.

2009/10:N472 av Tomas Eneroth m.fl. (s):

3.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att underlätta företagande genom att inrätta en tillståndsportal.

2009/10:N474 av Ronny Olander (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utlandsfödda småföretagare inte får missgynnas i förhållande till svenskar när de ansöker om lån.

2009/10:N486 av Per Svedberg m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om träförädling.

2009/10:A307 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp):

11.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör vidta åtgärder för ökade insatser för att underlätta för socialt företagande.
33.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att det bör underlättas för icke arbetslösa att starta eget företag.

2009/10:A392 av Ulf Holm m.fl. (mp):

4.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att det behövs insatser för information, kunskapsutveckling, samordning och kompetensutveckling samt en översyn av relevanta lagar och regler vad gäller socialt företagande.

Bilaga 2

Motioner om företagsfrämjande insatser – förenklad beredning

Finansiering – allmänt

2009/10:N225 av Eva Bengtson Skogsberg och Margareta Cederfelt (m)

2009/10:N252 av Agneta Lundberg och Eva Sonidsson (s)

2009/10:N276 av Agneta Lundberg och Susanne Eberstein (s)

2009/10:N289 av Peter Hultqvist och Kurt Kvarnström (s)

2009/10:N352 av Gunnar Sandberg m.fl. (s)

2009/10:N369 av Anita Brodén och Nina Larsson (fp) yrkande 5

2009/10:N385 av Luciano Astudillo (s)

2009/10:N388 av Tina Ehn m.fl. (mp) yrkande 12

Innovationer, inkubatorer, kommersialisering, kluster

2009/10:Sk244 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 2

2009/10:N238 av Berit Högman m.fl. (s)

2009/10:N256 av Siw Wittgren-Ahl och Ronny Olander (s)

2009/10:N281 av Åke Sandström (c)

2009/10:N301 av Kent Persson m.fl. (v)

2009/10:N318 av Jan Ertsborn (fp)

2009/10:N327 av Kerstin Haglö m.fl. (s)

2009/10:N379 av Thomas Bodström (s)

Kreditgarantier

2009/10:N266 av Irene Oskarsson och Stefan Attefall (kd)

2009/10:N364 av Ola Sundell (m)

2009/10:N377 av Kurt Kvarnström och Hans Unander (s)

Främjande av småföretag – allmänt

2009/10:N291 av Olle Thorell (s)

2009/10:N292 av Olle Thorell (s)

2009/10:N322 av Jan Björkman m.fl. (s)

2009/10:N333 av Andreas Norlén (m) yrkandena 1–4

2009/10:N360 av Tomas Tobé (m)

2009/10:N370 av Anita Brodén (fp)

2009/10:N388 av Tina Ehn m.fl. (mp) yrkande 3

2009/10:N457 av Yilmaz Kerimo (s)

2009/10:N462 av Gustav Nilsson (m)

2009/10:A307 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp) yrkande 33

Kvinnors företagande

2009/10:Ju381 av Esabelle Dingizian m.fl. (mp) yrkande 26

2009/10:C364 av Tina Ehn och Jan Lindholm (mp) yrkande 3 (delvis)

2009/10:N224 av Annicka Engblom m.fl. (m) yrkandena 1–3

2009/10:N295 av Désirée Pethrus Engström (kd) yrkandena 1–4

2009/10:N320 av Pia Nilsson (m)

2009/10:N439 av Ronny Olander och Inger Jarl Beck (s)

2009/10:N460 av Margareta Cederfelt (m)

Företagare med utländsk bakgrund

2009/10:C364 av Tina Ehn och Jan Lindholm (mp) yrkande 3 (delvis)

2009/10:N307 av Reza Khelili Dylami (m)

2009/10:N388 av Tina Ehn m.fl. (mp) yrkande 10

2009/10:N425 av Yilmaz Kerimo och Nikos Papadopoulos (s)

2009/10:N474 av Ronny Olander (s)

Social ekonomi och socialt företagande

2009/10:N216 av Annie Johansson (c) yrkandena 1 och 2

2009/10:N220 av Phia Andersson (s)

2009/10:N241 av Sofia Larsen (c)

2009/10:N243 av Kenneth Johansson och Birgitta Sellén (c)

2009/10:N258 av Billy Gustafsson (s)

2009/10:N282 av Kerstin Lundgren och Per Lodenius (c) yrkande 1

2009/10:N317 av Christer Adelsbo och Göran Persson i Simrishamn (s)

2009/10:N357 av Ann-Kristine Johansson och Sinikka Bohlin (s)

2009/10:N380 av Elisabeth Svantesson (m)

2009/10:N388 av Tina Ehn m.fl. (mp) yrkande 5

2009/10:N389 av Ulf Holm m.fl. (mp) yrkandena 1, 6, 7 och 11–14

2009/10:N394 av Lars U Granberg (s) yrkande 1

2009/10:N406 av Ann-Kristine Johansson m.fl. (s)

2009/10:N407 av Lars U Granberg (s)

2009/10:N413 av Carina Hägg (s)

2009/10:N430 av Siv Holma och Torbjörn Björklund (v)

2009/10:N444 av Christer Adelsbo m.fl. (s) yrkandena 2, 3, 5 och 6

2009/10:N445 av Ronny Olander m.fl. (s)

2009/10:A307 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp) yrkande 11

2009/10:A392 av Ulf Holm m.fl. (mp) yrkande 4