Näringsutskottets betänkande 2009/10:NU24 | |
Vissa konkurrensfrågor | |
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag (prop. 2009/10:196) till ändring i lagen (2008:585) om gruppundantag för vissa konkurrensbegränsande avtal inom försäkringssektorn. Ändringen, som ska träda i kraft den 1 oktober 2010, innebär en anpassning till en ny förordning som EU-kommissionen nyligen beslutat om. Vidare tillstyrker utskottet regeringens förslag om följdändringar i fyra lagar för att åstadkomma en anpassning till Lissabonfördraget, dock med en redaktionell ändring i ett av lagförslagen. Dessa lagändringar ska träda i kraft den 1 augusti 2010.
I propositionen lämnar regeringen också – utan något förslag till riksdagsbeslut – en redovisning av åtgärder som vidtagits för att komma till rätta med konkurrensproblemen mellan offentlig och privat sektor. Redovisningen lämnas mot bakgrund av ett tillkännagivande i frågan av riksdagen våren 2005 på utskottets förslag. Utskottet noterar att det finns åsiktsskillnader mellan företrädarna för olika partier i utskottet i de olika frågor som regeringen tar upp i sin redogörelse men konstaterar att regeringen nu har lämnat en redovisning av sin syn på hur riksdagens beslut från våren 2005 har tagits om hand.
I betänkandet behandlas slutligen några motioner från allmänna motionstiderna 2008 och 2009 om olika konkurrenspolitiska frågor. Samtliga motionsyrkanden avstyrks. Det finns en motivreservation (s, v, mp) i frågan rörande om- och avregleringar.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. | Vissa ändringar i konkurrenslagstiftningen m.m. |
| Riksdagen antar regeringens förslag till a) lag om ändring i lagen (2008:585) om gruppundantag för vissa konkurrensbegränsande avtal inom försäkringssektorn, b) lag om ändring i lagen (1986:436) om näringsförbud, c) lag om ändring i lagen (1994:1845) om tillämpningen av Europeiska gemenskapernas statsstödsregler, d) lag om ändring i lagen (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m., dock med ändringen att 4 § ska ha lydelse enligt utskottets förslag i bilaga 3, e) lag om ändring i konkurrenslagen (2008:579). Därmed bifaller riksdagen proposition 2009/10:196 punkterna 1–3 och 5 samt bifaller delvis proposition 2009/10:196 punkt 4. |
2. | Olika frågor om konkurrens |
| Riksdagen avslår motionerna 2008/09:T528 yrkande 3, 2008/09:N242, 2008/09:N365, 2008/09:N391, 2009/10:Fi313 och 2009/10:T230 yrkande 3. |
3. | Om- och avregleringar |
| Riksdagen avslår motionerna 2008/09:N348, 2009/10:N286 och 2009/10:N442. |
Reservation (s, v, mp) – motiveringen
Stockholm den 18 maj 2010
På näringsutskottets vägnar
Carl B Hamilton
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Carl B Hamilton (fp), Tomas Eneroth (s), Björn Hamilton (m), Hans Rothenberg (m), Carina Adolfsson Elgestam (s), Maria Plass (m), Jan Andersson (c), Alf Eriksson (s), Krister Örnfjäder (s), Marie Weibull Kornias (m), Karin Åström (s), Kent Persson (v), Börje Vestlund (s), Liselott Hagberg (fp), Per Bolund (mp) och Eva Johnsson (kd).
Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
I detta betänkande behandlas
·. proposition 2009/10:196 om vissa konkurrensfrågor
·. fem motioner från allmänna motionstiden 2008
·. fyra motioner från allmänna motionstiden 2009.
Inga motioner har väckts med anledning av propositionen.
Bakgrund
Konkurrenslagen (2008:579) trädde i kraft den 1 november 2008 och utgör i stora delar en modernisering av den tidigare konkurrenslagen (1993:20). Lagens ändamål är att undanröja och motverka hinder för en effektiv konkurrens i fråga om produktion av och handel med varor, tjänster och andra nyttigheter. Konkurrenslagen bygger på den konkurrensrättsliga förbudsprincipen, vilken innebär att vissa konkurrensbegränsningar i sig är skadliga och därför ska vara förbjudna. Lagens materiella bestämmelser är utformade med EU-rätten som förebild, och avsikten är att konkurrenslagen i materiellt hänseende ska likna EU-rättens konkurrensregler så mycket som möjligt.
De materiella bestämmelserna i konkurrenslagen är inriktade på att motverka tre slag av åtgärder som kan skada konkurrensens effektivitet, nämligen gemensamma förfaranden som omfattar flera aktörer på marknaden (2 kap. 1 §, förbud mot konkurrensbegränsande samarbete), ensidiga förfaranden (2 kap. 7 §, förbud mot missbruk av dominerande ställning) och strukturella åtgärder (4 kap. 1 §, förbud mot företagskoncentrationer). Konkurrenslagen innehåller också en regel som gör det möjligt att pröva konkurrenskonflikter som uppstår när staten, en kommun eller ett landsting säljer varor och tjänster på marknaden i konkurrens med privata aktörer (3 kap. 27 §, förbud mot konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet). Den sistnämnda regeln kompletterar förbuden mot konkurrensbegränsande samarbete respektive missbruk av dominerande ställning. Det är i första hand Konkurrensverket som har att vaka över att konkurrenslagen följs.
Enligt konkurrenslagen (2 kap. 1 §) är avtal mellan företag förbjudna om de har till syfte att hindra, begränsa eller snedvrida konkurrensen på marknaden på ett märkbart sätt eller om de ger ett sådant resultat. Förbudet mot konkurrensbegränsande samarbete har sin motsvarighet i artikel 101.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). I konkurrenslagen (2 kap. 2 §) finns en generell, alltid tillämplig, undantagsregel från det nyssnämnda förbudet. Enligt denna gäller inte förbudet för ett avtal som
·. bidrar till att förbättra produktionen eller distributionen eller till att främja tekniskt eller ekonomiskt framåtskridande
·. tillförsäkrar konsumenterna en skälig andel av den vinst som därigenom uppnås
·. bara ålägger de berörda företagen begränsningar som är nödvändiga för att uppnå det förstnämnda målet
·. inte ger de berörda företagen möjlighet att sätta konkurrensen ur spel för en väsentlig del av nyttigheterna i fråga.
Denna bestämmelse motsvarar artikel 101.3 i EUF-fördraget. Samtliga de villkor som anges i bestämmelsen måste vara uppfyllda för att undantaget ska gälla. Företagen har själva att bedöma om deras avtal eller förfaranden som de deltar i är förenliga med konkurrensreglerna.
En stor andel av de avtal som faller under bestämmelsen om undantag i konkurrenslagen (2 kap. 2 §) omfattas av olika gruppundantag. Innebörden av ett sådant undantag är att vissa typer av avtal generellt undantas från förbudet mot konkurrensbegränsande samarbete i konkurrenslagen (2 kap. 1 §). Genom gruppundantaget får parterna i avtalet ett skydd mot ingripanden så länge som villkoren för undantag är uppfyllda. Regler av det slaget finns också inom EU-rätten där kommissionen bemyndigats att utfärda förordningar om gruppundantag från förbudet i artikel 101.1 i EUF-fördraget. Samtliga svenska gruppundantag, förutom det som avser taxisamverkan, har en EU-rättslig motsvarighet.
Gruppundantagen regleras i särskilda lagar. Följande gruppundantag är för närvarande i kraft:
·. lagen (2008:580) om gruppundantag för konkurrensbegränsande avtal om viss taxisamverkan
·. lagen (2008:581) om gruppundantag för vertikala konkurrensbegränsande avtal
·. lagen (2008:582) om gruppundantag för konkurrensbegränsande specialiseringsavtal
·. lagen (2008:583) om gruppundantag för konkurrensbegränsande avtal om forskning och utveckling
·. lagen (2008:584) om gruppundantag för vertikala konkurrensbegränsande avtal inom motorfordonssektorn
·. lagen (2008:585) om gruppundantag för vissa konkurrensbegränsande avtal inom försäkringssektorn
·. lagen (2008:586) om gruppundantag för konkurrensbegränsande avtal om tekniköverföring.
Konkurrenslagen innehåller vidare särskilda bestämmelser för vissa former av samarbete mellan små företag (2 kap. 4 och 5 §§), s.k. legalundantag. Det gäller samarbeten inom primära lantbruksföreningar, t.ex. enskilda lantbrukare, och vissa samarbeten mellan taxiföretag.
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att lagen (2008:585) om gruppundantag för vissa konkurrensbegränsande avtal inom försäkringssektorn ska anpassas till kommissionens förordning (EU) nr 267/2010 av den 24 mars 2010 om tillämpningen av artikel 101.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på vissa kategorier av avtal, beslut och samordnade förfaranden inom försäkringssektorn, som trädde i kraft den 1 april 2010. Genom anpassningen kommer samma materiella regler att gälla för bedömningen av konkurrensbegränsande avtal inom försäkringssektorn, oavsett om svensk eller EU:s konkurrensrätt är tillämplig i det enskilda fallet. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 oktober 2010.
Vidare föreslås i propositionen att lagen (1986:436) om näringsförbud, lagen (1994:1845) om tillämpningen av Europeiska gemenskapernas statsstödsregler, lagen (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m. och konkurrenslagen (2008:579) ska anpassas till Lissabonfördraget. Dessa lagändringar föreslås träda i kraft den 1 augusti 2010.
Författningstekniskt och även i övrigt är lagändringarna av sådan beskaffenhet att regeringen bedömer att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse.
Slutligen innehåller propositionen en redogörelse för regeringens åtgärder för att komma till rätta med konkurrensproblemen mellan offentlig och privat sektor med anledning av utskottets tidigare behandling (bet. 2004/05:NU16 och 2005/06:NU16).
Utskottets överväganden
Inledning
I betänkandet behandlas först proposition 2009/10:196 om vissa konkurrensfrågor. Inga motioner har väckts med anledning av propositionen. Därefter behandlas nio motionsyrkanden om vissa konkurrenspolitiska frågor.
Vissa ändringar i konkurrenslagstiftningen m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens förslag om ändring i lagen om gruppundantag för vissa konkurrensbegränsande avtal inom försäkringssektorn. Ändringen innebär en anpassning till en ny förordning som kommissionen nyligen beslutat om. Vidare antar riksdagen regeringens föreslagna följdändringar i fyra lagar för att åstadkomma en anpassning till Lissabonfördraget, dock med en redaktionell ändring i ett av lagförslagen.
Jämför särskilt yttrande (s, v, mp).
Propositionen
Ett nytt gruppundantag för vissa avtal inom försäkringssektorn
Regeringen föreslår att lagen (2008:585) om gruppundantag för vissa konkurrensbegränsande avtal inom försäkringssektorn ska anpassas till kommissionens förordning (EU) nr 267/2010 av den 24 mars 2010 om tillämpningen av artikel 101.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på vissa kategorier av avtal, beslut och samordnade förfaranden inom försäkringssektorn. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 oktober 2010. Regeringen gör bedömningen att några övergångsbestämmelser inte behövs.
Ett system med gruppundantag för konkurrensbegränsande avtal inom försäkringssektorn har tillämpats i svensk rätt sedan 1997 och bedöms ha fungerat väl. Den nu gällande lagen om gruppundantag för konkurrensbegränsande avtal inom försäkringssektorn bygger på kommissionens förordning (EG) nr 358/2003 av den 27 februari 2003 om tillämpningen av artikel 81.3 i fördraget på vissa grupper av avtal, beslut och samordnade förfaranden inom försäkringssektorn. Gruppundantagsförordningen har genom en hänvisning i lagen gjorts tillämplig på avtal som omfattas av konkurrenslagen.
EU-kommissionen har antagit en ny förordning om gruppundantag för försäkringssektorn, kommissionens förordning (EU) nr 267/2010 av den 24 mars 2010 om tillämpningen av artikel 101.3 i EUF-fördraget på vissa kategorier av avtal, beslut och samordnade förfaranden inom försäkringssektorn. I den förordningen undantas grupper av avtal, samordnade förfaranden och beslut av företagssammanslutningar avseende samarbeten kring vissa sammanställningar, tabeller och undersökningar samt täckning av vissa typer av risker. Gruppundantaget motsvarar i huvudsak det gruppundantag som gällt enligt den tidigare förordningen och även det som gäller enligt den gällande lagen om gruppundantag för vissa konkurrensbegränsande avtal inom försäkringssektorn. När förordningen nu ersätts av en ny förordning bör motsvarande anpassning av svensk rätt också ske till den nya förordningen.
Lagändringar till följd av Lissabonfördraget
I propositionen föreslår regeringen vidare att det, med anledning av Lissabonfördraget, ska göras konsekvensändringar i fyra lagar, nämligen lagen (1986:436) om näringsförbud, lagen (1994:1845) om tillämpningen av Europeiska gemenskapernas statsstödsregler, lagen (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m. och konkurrenslagen (2008:579). Dessa lagändringar föreslås träda i kraft den 1 augusti 2010. Några övergångsbestämmelser behövs inte, enligt regeringens bedömning, eftersom det materiella innehållet i respektive lagbestämmelse inte ändras.
Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen (EG-fördraget) har bytt namn till fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), och en omnumrering har skett av artiklarna i det sistnämnda fördraget. Hänvisningar till artiklar i nu gällande fördrag som ändras genom Lissabonfördraget bör i de fyra nämnda lagarna ersättas med de nya artikelhänvisningarna. Dessutom bör i förekommande fall hänvisningar till Europeiska gemenskapen, Europeiska gemenskapernas domstol och Europeiska gemenskapernas kommission, EG-kommissionen respektive EG-rätten ändras till Europeiska unionen, Europeiska unionens domstol och Europeiska kommissionen, EU-kommissionen respektive EU-rätten.
Regeringens åtgärder för att komma till rätta med konkurrensproblemen mellan offentlig och privat sektor
Inledning
Riksdagen gjorde våren 2005, på utskottets förslag, ett tillkännagivande om att regeringen borde återkomma till riksdagen under riksmötet 2005/06 med förslag till åtgärder för att komma till rätta med konkurrensproblemen mellan offentlig och privat sektor och att ett domstolsförfarande därvid borde övervägas (bet. 2004/05:NU16). Regeringen borde enligt utskottet återkomma i frågan så att riksdagen under riksmötet 2005/06 kunde behandla regeringens förslag. Regeringen borde vidare redovisa sina förslag med anledning av förslag på området från Konkurrensverket. Dessa förslag avsåg bl.a. åtgärder för att tillförsäkra att gällande lagar och riktlinjer följs, införandet av en nationellt utformad reglering av subventioner samt hur en offentlig aktör ska få använda information och kompetens som upparbetats i myndighetsrollen. Detta sistnämnda arbete borde regeringen redovisa till riksdagen under riksmötet 2005/06. När utskottet våren 2006 behandlade liknande motioner (bet. 2005/06:NU16) hade utskottet noterat – genom information i 2006 års ekonomiska vårproposition (prop. 2005/06:100 s. 22) – att regeringen inom kort avsåg att tillsätta en utredning som skulle behandla hela frågan i ett sammanhang. Utskottet hade vidare från Näringsdepartementet inhämtat uppgift om att denna utredning skulle redovisa sitt uppdrag senast i maj 2007. I en reservation (m, fp, kd, c) kritiserades regeringens hantering av riksdagens tillkännagivande, och omedelbara åtgärder efterfrågades.
I propositionen redovisar regeringen att den – med eller utan direkt anknytning till riksdagens tillkännagivande – vidtagit ett flertal åtgärder på området konkurrens på lika villkor mellan offentlig och privat sektor. Regeringen gör bedömningen att de frågor på området för offentlig näringsverksamhet som behandlades i de två nämnda betänkandena får anses omhändertagna genom de åtgärder som regeringen vidtagit. I propositionen lämnas följande redovisning av vidtagna åtgärder.
Konfliktlösning vid offentlig säljverksamhet på marknaden
Riksdagen beslutade hösten 2009, på förslag av regeringen, att införa nya regler i konkurrenslagen (2008:579) som trädde i kraft den 1 januari 2010 (prop. 2008/09:231, bet. 2009/10:NU8). Reglerna innebär att Stockholms tingsrätt på talan av Konkurrensverket får förbjuda staten, en kommun eller ett landsting att i en verksamhet av kommersiell eller ekonomisk natur tillämpa ett visst förfarande om det snedvrider, eller är ägnat att snedvrida, förutsättningarna för en effektiv konkurrens eller om det hämmar, eller är ägnat att hämma, förekomsten eller utvecklingen av en sådan konkurrens. Förbud får dock inte meddelas när det gäller förfaranden som är försvarbara från allmän synpunkt. Även en konkurrenssnedvridande verksamhet som en kommun eller ett landsting bedriver får förbjudas. Förbud får dock inte meddelas om verksamheten är förenlig med lag. Om Konkurrensverket för ett visst fall beslutar att inte väcka talan får detta göras av ett företag som berörs av förfarandet eller verksamheten.
Kommunala kompetensfrågor m.m.
Riksdagen beslutade hösten 2008 (prop. 2008/09:21, bet. 2008/09:KU5), på förslag av regeringen, om införande av en ny lag om vissa kommunala befogenheter och ett antal ändringar i kommunallagen (1991:900). Genom den nya lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter sammanfördes de kompetensutvidgande s.k. smålagarna i en gemensam lag. I den aktuella propositionen behandlades också vissa andra frågor om den kommunala kompetensen och om framtida undantag från de s.k. lokaliserings- och självkostnadsprinciperna. Regeringen bedömde att införandet av ytterligare undantag från dessa principer bör ske med stor restriktivitet med tanke på deras grundläggande principiella värde för den kommunala verksamheten.
Allmännyttiga bostadsföretag
Regeringen avlämnade i mars 2010 en proposition om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag och reformerade hyressättningsregler (prop. 2009/10:185). I propositionen föreslås bl.a. att de allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolagen ska bedriva sin verksamhet enligt affärsmässiga principer och åläggas marknadsmässiga avkastningskrav, vilket innebär ett avsteg från självkostnadsprincipen och förbudet mot att driva företag i vinstsyfte i kommunallagen (1991:900). Vidare föreslår regeringen att de allmännyttiga kommunala bostadsföretagens hyresnormerande roll ersätts med en normerande roll för kollektivt förhandlade hyror. Riksdagen (civilutskottet; bet. 2009/10:CU24) behandlar propositionen senare under våren.
2006 års förvaltningskommitté
Regeringen avlämnade i mars 2010 en proposition om offentlig förvaltning för demokrati, delaktighet och tillväxt (prop. 2009/10:175). I denna sägs bl.a. att statliga myndigheter som regel inte bör sälja varor och tjänster på marknaden och att det bör övervägas om en myndighet som ändå getts ett sådant bemyndigande i budgetunderlag och årsredovisning bör budgetera och särredovisa väsentliga intäkter och kostnader från den aktuella försäljningen. Även i myndighetens interna redovisning bör väsentliga kostnader och intäkter från sådan försäljning särredovisas. Regeringen avser att i kommande omprövningar av det statliga åtagandet särskilt uppmärksamma myndigheters säljverksamhet och effekterna på de marknader där de statliga myndigheterna är verksamma. Myndigheternas instruktioner bör ses över i syfte att tydliggöra vilken säljverksamhet som får bedrivas på marknaden. Det bör analyseras ytterligare om en huvudregel med innebörden att statliga myndigheter inte får sälja varor och tjänster på marknaden bör regleras i lag, sägs det i propositionen. Riksdagen (finansutskottet; bet. 2009/10:FiU38) behandlar propositionen senare under våren.
PSI-direktivet
Regeringen beslutade i december 2008 att det inom Regeringskansliet skulle tillsättas en arbetsgrupp med uppgift att utreda hur ett genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv (2003/98/EG) om vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn – det s.k. PSI-direktivet – kan säkerställas genom författningsreglering. Arbetsgruppen lämnade sin rapport i juni 2009. Regeringen föreslog i mars 2010 i den nyssnämnda propositionen Offentlig förvaltning för demokrati, delaktighet och tillväxt en lag med bestämmelser om villkor för vidareutnyttjande av handlingar. Syftet med lagen är att främja utvecklingen av en informationsmarknad genom att underlätta enskildas användning av handlingar som tillhandahålls av myndigheter. Villkoren för tillhandahållande får inte användas för att begränsa konkurrensen. Lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2010. Riksdagen (finansutskottet) behandlar propositionen, som tidigare nämnts, senare under våren.
Utredning om vissa frågor om statligt stöd m.m.
Regeringen beslutade i februari 2010 att tillkalla en särskild utredare (f.d. hovrättsråd Per Eklund) för att utreda vissa frågor om statligt stöd m.m. Enligt direktiven (dir. 2010:9) ska utredaren överväga förändringar i de svenska genomförandereglerna på statsstödsområdet. Utredaren ska bl.a. lämna förslag som tillgodoser Regeringskansliets behov av att inhämta uppgifter i ärenden som gäller statligt stöd. Vidare ska utredaren ta ställning till om det behövs ett undantag från den kommunalrättsliga självkostnadsprincipen och, om så är fallet, lämna sådana författningsförslag som krävs. Utredaren ska redovisa sitt arbete senast den 1 mars 2011.
Regeringens bedömning av vidtagna åtgärder
I propositionen gör regeringen bedömningen, med hänvisning till den lämnade redovisningen av de åtgärder som vidtagits efter riksdagens tillkännagivande, att det inte har varit ändamålsenligt att behandla hela frågan om konkurrens på lika villkor mellan offentlig och privat sektor i ett sammanhang. I stället har regeringen dels föreslagit nya regler om konfliktlösning i konkurrenslagen, dels vidtagit andra åtgärder och lämnat andra förslag.
När det gäller de vidtagna åtgärdernas förhållande till frågeställningarna i riksdagens tillkännagivande från våren 2005 gör regeringen följande överväganden. De regler i konkurrenslagen om konfliktlösning vid offentlig säljverksamhet som trädde i kraft den 1 januari 2010 har relevans, i större eller mindre grad, för samtliga de frågeställningar i Konkurrensverkets rapport som riksdagens tillkännagivande tog sin utgångspunkt i. Detta gäller frågan om att tillförsäkra att gällande lagar och riktlinjer följs, eftersom det vid prövningen särskilt ska beaktas om det ifrågasatta förfarandet strider mot en lag, en annan författning eller något annat för staten, en kommun eller ett landsting bindande direktiv. Reglerna har också när det gäller kommunal verksamhet betydelse för frågan om när offentlig näringsverksamhet ska få bedrivas. Beträffande sådan verksamhet finns det nämligen en möjlighet att förbjuda verksamheten som sådan om den inte är förenlig med lag. Reglerna har också relevans för frågan om subventioner, t.ex. vid s.k. underprissättning av den offentliga aktörens vara eller tjänst. Slutligen kan reglerna komma att tillämpas i samband med frågor om tillhandahållande av information och villkoren för detta.
Härutöver har regeringen, som redovisats, i en proposition om kommunala kompetensfrågor m.m. behandlat ett flertal frågor om kommuners och landstings befogenheter som direkt eller indirekt rör verksamhet på konkurrensmarknader. Genom den nyligen framlagda propositionen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag och reformerade hyressättningsregler har regeringen vidare lämnat förslag som angår förutsättningarna för sådana och andra företags verksamhet på marknaden. När det gäller statliga myndigheters verksamhet på konkurrensmarknader har regeringen i den nyligen presenterade propositionen om offentlig förvaltning för demokrati, delaktighet och tillväxt redovisat sin syn på vad som bör gälla beträffande myndigheters agerande på marknader som är ägnade för konkurrens. I den nämnda propositionen har regeringen vidare föreslagit en lag om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga sektorn som syftar till att genomföra det s.k. PSI-direktivet. Slutligen har regeringen, som redovisats, beslutat att tillkalla en särskild utredare för att utreda vissa frågor om statligt stöd m.m. Av särskild relevans är att utredaren ska ta ställning till om det bör införas ett undantag från den kommunalrättsliga självkostnadsprincipen när kommuner inom ramen för sin kompetens bedriver frivillig näringsverksamhet. Även de övriga frågor som utredaren ska belysa och ta ställning till har klara kopplingar till frågeställningar om offentlig näringsverksamhet och konkurrens.
Redaktionell ändring i ett av lagförslagen
Vid granskning av lagförslagen i propositionen har ett smärre förbiseende konstaterats. Det gäller förslaget till ändring i lagen om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m. Utskottet gör i sitt förslag till riksdagsbeslut en rättelse i detta avseende.
Utskottets ställningstagande
I propositionen föreslår regeringen lagändringar i två avseenden. Det ena gäller en anpassning av lagen om gruppundantag för vissa konkurrensbegränsande avtal inom försäkringssektorn till en ny förordning som kommissionen nyligen beslutat om. Det andra gäller förslag till följdändringar i fyra lagar för att åstadkomma en anpassning till Lissabonfördraget. Utskottet tillstyrker samtliga förslag till lagändringar. Dock bör, som redovisats, en redaktionell ändring göras i ett av regeringens lagförslag. Den ändring som utskottet föreslår framgår av bilaga 3.
Regeringen lämnar vidare i propositionen – utan något förslag till riksdagsbeslut – en redovisning av åtgärder som vidtagits för att komma till rätta med konkurrensproblemen mellan offentlig och privat sektor. Redovisningen lämnas mot bakgrund av ett tillkännagivande i frågan av riksdagen våren 2005 på utskottets förslag. Det finns åsiktsskillnader mellan företrädarna för olika partier i utskottet i de olika frågor som regeringen tar upp i sin redogörelse. Utskottet konstaterar emellertid att regeringen nu har lämnat en redovisning av sin syn på hur riksdagens beslut från våren 2005 har tagits om hand av regeringen.
Vissa övriga frågor
Olika frågor om konkurrens
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motioner om olika frågor om konkurrens. Utskottet hänvisar till olika faktauppgifter med bäring på de frågor som tas upp i motionerna.
Motioner från allmänna motionstiderna 2008 och 2009
Konkurrenslagstiftningen behöver ses över så att den inte utgör ett hinder för en effektiv regionalpolitik, anförs det i motionerna 2008/09:T528 (s) och 2009/10:T230 (s). Den politiska styrningen av uppbyggnaden av infrastrukturen måste stärkas utan att de fördelar som konkurrensen kan ge går förlorade.
Riksdagen bör göra ett tillkännagivande om att regeringen bör verka för att konkurrensbegränsande statsstöd och skadliga företagssubventioner förhindras, anförs det i motion 2009/10:Fi313 (m). Sverige bör på alla sätt motverka företagssubventioner och verka för att statsstödsreglerna i EU-rätten följs samt att respekten för statsstödsreglerna upprätthålls, menar motionären. Sverige bör dessutom med kraft arbeta på ett globalt plan för att hindra statsstöd, i syfte att skapa en öppnare värld med en fungerande handel och en sund och rättvis konkurrens.
Regeringen bör ta initiativ till en översyn av EU:s konkurrensregler i samband med större företagsfusioner, anförs det i motion 2008/09:N242 (m). De svenska bensinstationerna blir allt färre, vilket medför stora problem på landsbygden, säger motionären och hävdar att en orsak till att stationer läggs ned eller slås samman är EU:s konkurrensregler. Vid fusioner mellan bensinbolag måste det nya bolaget ofta göra sig av med ett antal små stationer för att inte anses ha en alltför dominerande ställning, påpekar motionären.
Även i motion 2008/09:N365 (m) efterfrågas en översyn av EU:s konkurrensregelverk, men från en annan utgångspunkt. Små företag som bedriver export till andra EU-länder kan, på grund av EU:s konkurrensregler, inte teckna försäkringar via Exportkreditnämnden (EKN) där risktiden är kortare än två år för affärer till Australien, Island, Japan, Kanada, Norge, Nya Zeeland, Schweiz, Förenta staterna och länderna inom EU, säger motionären. Han menar att det uppstår problem när företagen gör affärer med länder som har instabila finanser och att det nuvarande regelverket kan hämma handel inom EU och de andra länderna på EKN:s lista. Därför bör det göras en översyn av EU:s konkurrensregelverk för att öppna möjligheten för små och medelstora företag att kunna teckna försäkringar via EKN, även i de fall då risktiden understiger två år, anför motionären.
Ett tillkännagivande om åtgärder mot kartelliknande effekter i Stockholmsområdet för biogaspriser, föreslås i motion 2008/09:N391 (kd). Biogasen är det bästa miljöalternativet som bränsle för bilar, anser motionären. Han menar dock att priset på biogas i Stockholmsområdet har en tydlig samvariation med bensinpriset, och tidvis har priset per kubikmeter i Stockholmsområdet legat 2–2:50 kr över priset i övriga landet. Biogas är till skillnad från bensin befriad från punktskatt. Genom att prisbilden i Stockholmsområdet är kopplad till bensinpriset uppstår närmast en kartelleffekt, påstår motionären. Dessutom är den nuvarande distributören en faktisk monopolist, hävdar motionären. Han anser att agerandet i Stockholmsområdet motverkar riksdagens beslut att gynna biogasen genom skattebefrielse och i stället leder till ett prissättningssystem som har kartelliknande effekter. Regeringen bör, enligt motionären, uppmärksamma detta och försöka få till stånd branschöverenskommelser så att sådana effekter kan undanröjas. Om detta inte lyckas bör regeringen överväga lagstiftning.
Vissa kompletterande uppgifter
När det gäller frågan om regionalpolitiska hänsyn i konkurrenslagen kan det noteras att riksdagen våren 2008 avslog ett motionsyrkande liknande de här aktuella i motionerna 2008/09:T528 (s) och 2009/10:T230 (s). I sitt ställningstagande, som var enhälligt, erinrade utskottet (bet. 2007/08:NU14 s. 13) om att konkurrenslagen innehåller två principiella förbud – mot konkurrensbegränsande samarbete mellan företag och mot missbruk av dominerande ställning. Utskottet såg inget behov av att i konkurrenslagen infoga bestämmelser som avser regionalpolitik. Frågan om statsstöd i regionalpolitiskt syfte regleras av EU-bestämmelser, konstaterade utskottet.
I motion 2009/10:Fi313 (m) tas frågor om statsstöd upp. Dessa frågor kommer, som redovisats, att bli föremål för utredning av den särskilde utredare som regeringen beslutade om i februari 2010.
I de två motionerna 2008/09:N242 (m) och 2008/09:N365 (m) begärs att regeringen ska verka för en översyn av EU:s konkurrensregler. I det förstnämnda fallet refereras till Statoils förvärv av Hydros petroleumverksamhet och Jet Scandinavia 2007 respektive 2008 och de effekter på antalet små bensinstationer på landsbygden som motionären hävdar att EU:s konkurrensregler gav upphov till. När EU-kommissionen fattar beslut i denna typ av frågor tas åtaganden som det berörda företaget gör i beaktande.
När det gäller den fråga som tas upp i den andra motionen och som rör möjligheten för små och medelstora företag att teckna försäkringar via EKN då risktiden understiger två år kan det noteras att detta för närvarande är möjligt. Enligt kommissionens meddelande (2009/C 16/01) från december 2008 om tillfällig gemenskapsram för statliga stödåtgärder för att främja tillgången till finansiering i den aktuella finansiella och ekonomiska krisen kan kommissionen fatta beslut om tillfälliga undantag från EU:s statsstödsregler för bl.a. kortfristiga exportkreditförsäkringar avseende EU-länder och de flesta OECD-länder. Meddelandet gäller t.o.m. den 31 december 2010. En medlemsstats åberopande av undantag kräver bevis på bristande tillgång till risktäckning på den privata marknaden, och det är kommissionen som beslutar om att medge undantag. EKN har ansökt om och fått kommissionens godkännande att tillämpa undantagsreglerna under 2010.
I motion 2008/09:N391 (kd) ifrågasätts om det finns kartelliknande effekter i Stockholmsområdet för biogaspriser. Enligt uppgift från Konkurrensverket har någon utredning av kartellbeteende på biogasmarknaden inte varit aktuell – vare sig som följd av tips eller som en del av verkets marknadsbevakning. Det kan också noteras att ur ekonomisk synvinkel är det naturligt att prissättningen på en vara eller tjänst på en fungerande marknad sker i förhållande till en konkurrerande vara eller tjänst (i det här fallet biogas i förhållande till bensin). Detta innebär i sig inget tecken på kartellbeteende på den aktuella marknaden.
Utskottets ställningstagande
När det gäller motionerna 2008/09:T528 (s) och 2009/10:T230 (s), i vilka det efterfrågas ett tillkännagivande om att det ska tas regionalpolitiska hänsyn i konkurrenslagen, vill utskottet hänvisa till sitt – enhälliga – ställningstagande i frågan våren 2008, då ett likartat motionsyrkande behandlades. Utskottet ser alltså inget skäl för att i konkurrenslagen infoga bestämmelser som avser regionalpolitik.
Frågor om statsstöd tas upp i en motion. Som redovisats har regeringen nyligen fattat beslut om en utredning om vissa frågor om statligt stöd. Utskottet ser inget behov av något riksdagsuttalande i denna fråga.
I två motioner föreslås att det ska ske en översyn av EU:s konkurrensregler – i det ena fallet med koppling till större företagsförvärv och i det andra fallet till EKN:s möjligheter att tillhandahålla försäkringar i vissa fall. Som framgått av den tidigare redovisningen är det inte EU:s konkurrensregler som i sig är problemet i de berörda fallen. Därmed bör något riksdagsuttalande inte komma i fråga.
I den sista här aktuella motionen ifrågasätts om det förekommer kartelliknande effekter i Stockholmsområdet för biogaspriser. Frågan har, som nämnts, inte varit föremål för någon utredning hos Konkurrensverket. Något riksdagsuttalande i saken kan, enligt utskottets mening, inte vara motiverat.
Sammanfattningsvis avstyrker utskottet de sex här aktuella motionerna i berörda delar.
Om- och avregleringar
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår tre motioner rörande om- och avregleringar. Utskottet hänvisar till olika åtgärder som regeringen vidtagit.
Jämför reservation (s, v, mp).
Motioner från allmänna motionstiderna 2008 och 2009
Ett tillkännagivande om behovet av att utvärdera och dra lärdomar av för- och nackdelar med de privatiseringar, bolagiseringar och avregleringar som genomförts de senaste åren föreslås i motionerna 2008/09:N348 (s) och 2009/10:N442 (s). En bieffekt av Sveriges inträde i EU har varit privatiseringar, avregleringar, bolagiseringar och konkurrensutsättning av verksamheter, säger motionärerna. De anser att vissa avregleringar har bidragit till höjd effektivitet och minskade kostnader, men att långt ifrån alla verksamheter automatiskt blir billigare och bättre av att konkurrensutsättas. Även om utredningar har gjorts, saknas det en helhetssyn på olika nivåer – riksnivå, regional nivå och lokal nivå, anförs det.
I motion 2009/10:N286 (s) begärs ett tillkännagivande om att avregleringarna av de statliga bolagen ska utvärderas. De senaste åren har avregleringar skett inom posten, taxibranschen, telefoni, energi, flyg, järnvägen och apotek, konstaterar motionärerna. Det är dags för en sammanhållen utvärdering av de avregleringar som genomfördes under 1980- och 1990-talen, anser motionärerna. Servicen, kvaliteten, tillgängligheten och prisutvecklingen bör utvärderas.
Vissa kompletterande uppgifter
Riksdagen avslog våren 2008 en motion om utvärdering av genomförda om- och avregleringar, liknande de här aktuella. Utskottet redovisade (bet. 2007/08:NU14 s. 15) att frågan beträffande om- och avregleringar hade varit föremål för ett omfattande utredningsarbete genom Regelutredningen, vilket hade presenterats i betänkandet Liberalisering, regler och marknader (SOU 2005:4). Regelutredningen (särskild utredare: chefsekonom Dan Andersson) hade i uppgift att, utifrån de utvärderingar som gjorts av regelreformeringar inom tele-, el-, post-, inrikesflyg-, taxi- och järnvägsmarknaderna, utvärdera och göra en samlad analys av de långsiktiga effekterna för konsumenterna, näringslivet, arbetsmarknaden och samhällsekonomin i olika delar av Sverige.
Utskottet hänvisade i det nyss nämnda betänkandet också till en rapport som Konkurrensverket, på regeringens uppdrag, hade presenterat i februari 2008. I rapporten Konkurrensen i Sverige 2007 (2007:4) gavs en bred överblick av konkurrenssituationen på den svenska marknaden, med särskilt fokus på energi- och byggmarknaderna och övriga marknader med bristfällig konkurrens. I rapporten redogjordes det i ett kapitel (kap. 8) för ett antal viktiga erfarenheter som kan bidra till att liberaliseringar av olika marknader blir framgångsrika. Där drogs följande slutsatser:
Vägen från (oreglerat) monopol till konkurrens är sällan rak. En reglering får som regel också oförutsedda effekter. Olika slag av uppföljningar och utvärderingar är nödvändiga för att kunna göra nödvändiga korrigeringar av regelverket. Därför är det viktigt att redan från början bestämma vilka uppgifter som företagen på marknaden ska rapportera samt hur ofta detta ska ske. Exempel på sådana data är uppgifter om priser, försäljningsvolymer samt kapaciteter. I syfte att begränsa kostnaderna för uppgiftsinsamling och samtidigt få jämförbarhet av data över tiden bör rapporteringstillfällena ändras så sällan som möjligt.
I rapporten redovisades särskilda studier av följande branscher: byggverksamhet, taxitransporter, elektronisk kommunikation, televisionstjänster och energi. Konkurrensverket framförde både generella och branschspecifika rekommendationer. När det gäller regelreformering och liberalisering lämnades följande generella rekommendationer:
Konsumentverket bör ges i uppdrag att ur ett konsumentperspektiv följa upp regelreformerade marknader. Marknader som öppnas för konkurrens förändras snabbt. Konsumenterna är ofta, delvis p.g.a. ett informationsunderläge, långsammare än företagen att utnyttja nya marknadsförutsättningar. För att regering och ansvariga sektorsmyndigheter ska kunna göra nödvändiga korrigeringar i regelverk är det av vikt att utvecklingen följs. Konsumentverket bör få i uppdrag att sammanställa erfarenheter om hur de regelreformerade marknaderna har utvecklats och vid behov lämna förslag till hur konsumenternas ställning kan förbättras.
Lagstödet för Konkurrensverkets uppgiftsinsamling bör moderniseras. Konkurrensverket har använt uppgiftsskyldighetslagen bl.a. i samband med en pågående granskning av apoteksmarknaden, och kan konstatera att det finns skäl att modernisera och anpassa lagstödet för uppgiftsinsamling till nuvarande förhållanden.
Det kan, när det gäller Konkurrensverkets nyssnämnda förslag om att lagstödet för verkets uppgiftsinsamling bör moderniseras, noteras att regeringen i mars 2010 lämnade en lagrådsremiss om ny lag om uppgiftsskyldighet i fråga om marknads- och konkurrensförhållanden. I denna lagrådsremiss föreslås att lagen (1956:245) om uppgiftsskyldighet rörande pris- och konkurrensförhållanden ersätts av en ny lag om uppgiftsskyldighet i fråga om marknads- och konkurrensförhållanden. Den nuvarande lagen, som i huvudsak har gällt oförändrad i över femtio år, ger Konkurrensverket omfattande befogenheter att inhämta uppgifter, och dess tillämpning har i regel varit okontroversiell. Lagen är emellertid inte väl anpassad till konkurrenslagen (2008:579) och även i övrigt i behov av en modernisering. Det föreslås därför att den nuvarande lagen ersätts med en ny uppgiftsskyldighetslag. Den nya lagen syftar till att tillgodose de behov av uppgifter rörande marknads- och konkurrensförhållanden som Konkurrensverket har för att främja en effektiv konkurrens i privat och offentlig verksamhet samt en effektiv offentlig upphandling. En proposition är planerad att avlämnas senare under våren.
När det gäller Konkurrensverkets förslag om att Konsumentverket ska ges i uppdrag att ur ett konsumentperspektiv följa upp regelreformerade marknader kan det noteras att Konsumentverket i regleringsbrevet för 2010 getts i uppdrag att utveckla en metod för att följa konsumenternas ställning på marknaderna. Ett pilotgenomförande ska ske under våren 2010. Metoden ska bidra till att systematisera Konsumentverkets val av marknader för fördjupad analys samt kunna användas för prioriteringar inom andra verksamheter på myndigheten. Uppdraget ska rapporteras till Regeringskansliet senast den 1 oktober 2010. Rapporten ska redovisa resultatet av pilotgenomförandet och hur metoden kan användas för framtida val av marknader för fördjupade analyser samt i andra delar av myndighetens verksamhet. Konsumentverket ska, i avvaktan på en etablerad metod för urval av fördjupade analyser av konsumentmarknader, analysera elmarknaden för konsumenter. Analysen ska beskriva elmarknaden ur ett konsumentperspektiv och utgå från konsumenterna i deras roll som aktörer på elmarknaden. Den ska identifiera och förklara de hinder som finns för konsumenterna att göra rationella val på marknaden. Konsumentverket ska också ge förslag till åtgärder. Uppdraget ska genomföras i samråd med Energimarknadsinspektionen och Konkurrensverket, och resultatet av uppdraget ska rapporteras till Regeringskansliet senast den 1 juni 2010.
Utskottets ställningstagande
För att göra konkurrensen mer effektiv krävs det bl.a. en ökad avreglering. Det finns dock skäl att vara särskilt uppmärksam på konkurrensförhållandena på marknader som tidigare har varit föremål för strikta regleringar eller statliga monopol men som avreglerats under de senaste decennierna. Det gäller t.ex. inrikesflyg-, taxi-, el-, tele-, post- och apoteksmarknaderna samt delar av marknaden för spårbunden trafik. I flera fall domineras dessa marknader fortfarande av hel- eller halvstatliga företag, och det kan finnas risk för att det kan uppstå konkurrensproblem som följer av att en marknadsaktör är dominerande. I detta sammanhang vill utskottet lyfta fram omregleringen av apoteksmarknaden som ett exempel på en positiv omdaning av en marknad där det tidigare har rått offentligt monopol. Omregleringen av apoteksmarknaden kommer, såvitt i dag kan bedömas, att medföra bättre service och ett utökat tjänsteutbud till nytta för konsumenterna.
Den tidigare nämnda Regelutredningen gjorde ingen samlad analys av huruvida nettoeffekten av de liberaliseringar som genomförts varit positiv eller negativ men drog slutsatsen att en återreglering varken vore önskvärd eller möjlig. Utredningen pekade emellertid på att marknadernas funktionssätt kan förbättras och konsumenternas ställning stärkas. Olika åtgärder har vidtagits med anledning av Regelutredningens förslag. Utskottet vill dock framhålla att de frågor som här är aktuella och som rör en effektiv konkurrens på om- och avreglerade marknader inte kan betraktas som färdigbehandlade. En fortlöpande analys av producent- och konsumentintressena på dessa marknader är nödvändig.
Utskottet vill också peka på förslag som Konkurrensverket har presenterat. Det är viktigt att marknader som regelreformeras följs upp, framför allt ur ett konsumentperspektiv. Det uppdrag som Konsumentverket har fått att utveckla en metod för att följa konsumenternas ställning på marknaderna anser utskottet är mycket angeläget. Konsumentverket bör med prioritet analysera elmarknaden ur ett konsumentperspektiv.
Med det anförda avstyrker utskottet de tre här aktuella motionerna.
Reservation
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservation. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
Om– och avregleringar, punkt 3 – motiveringen (s, v, mp) |
av Tomas Eneroth (s), Carina Adolfsson Elgestam (s), Alf Eriksson (s), Krister Örnfjäder (s), Karin Åström (s), Kent Persson (v), Börje Vestlund (s) och Per Bolund (mp). |
Ställningstagande
Regelutredningen, som tillsattes av den tidigare socialdemokratiska regeringen, presenterade i sitt betänkande Liberalisering, regler och marknader närmare 40 förslag till åtgärder på olika områden. Utredningen pekade på att som en följd av liberaliseringarna har antalet företag ökat på de studerade marknaderna. Utredningen ansåg att ingen av de liberaliserade marknaderna har nått sin slutgiltiga form. Det finns dock behov av ytterligare reformer för att förbättra marknadernas funktionssätt, menade utredningen.
Vi anser att det är väsentligt att statsmakterna tillgodogör sig lärdomar av de om- och avregleringar som har genomförts. Vi menar också att det inte är önskvärt att gå tillbaka till den situation som rådde före en om- eller avreglering. Vissa åtgärder har vidtagits med anledning av Regelutredningens förslag. Enligt vår mening behövs det emellertid en fortsatt uppföljning och utvärdering av utvecklingen på om- och avreglerade marknader. Det uppdrag som Konsumentverket har fått att utveckla en metod för att följa konsumenternas ställning på marknaderna anser vi därför är mycket angeläget. I avvaktan på en etablerad metod för urval av fördjupade analyser av konsumentmarknader ska Konsumentverket analysera elmarknaden för konsumenter.
Den nuvarande regeringen har under sin mandatperiod genomfört avregleringar av rent ideologiska skäl. Ett exempel på detta är den avreglering av apoteksmarknaden som regeringen drev igenom våren 2009. Effekterna på apoteksmarknaden var inte tillfredsställande analyserade i den aktuella propositionen (prop. 2008/09:145), vilket påtalades i en avvikande mening (s, v, mp) till utskottets yttrande till socialutskottet (yttr. 2008/09:NU8y).
Med det anförda avstyrker vi de tre här aktuella motionerna.
Särskilt yttrande
Konfliktlösning vid offentlig säljverksamhet på marknaden (s, v, mp) |
Tomas Eneroth (s), Carina Adolfsson Elgestam (s), Alf Eriksson (s), Krister Örnfjäder (s), Karin Åström (s), Kent Persson (v), Börje Vestlund (s) och Per Bolund (mp) anför: |
Vi vill i detta sammanhang erinra om det ställningstagande som företrädarna för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i utskottet gjorde hösten 2009 vid behandlingen av det förslag som regeringen då lade fram om införande av en konfliktlösningsregel i konkurrenslagen. Vi motsatte oss inte en lagreglering för att komma till rätta med problem som kan uppstå när det gäller konkurrens på lika villkor mellan offentlig och privat sektor. Regeringens förslag om införande av en konfliktlösningsregel var dock ofullständigt och dess verkningar kunde inte överblickas. Vi menade att den föreslagna konfliktlösningsregeln sammantaget gav en mycket dålig förutsebarhet för kommuner och landsting.
Sammanfattningsvis ansåg vi att riksdagen borde avslå regeringens förslag och, genom ett tillkännagivande, uppmana regeringen att återkomma med ett nytt och balanserat förslag som tydligt skulle klargöra hur allmänintresset värnas, samtidigt som konflikter mellan privat och offentlig verksamhet kan lösas. Konfliktlösningsregeln har nu varit i kraft sedan årsskiftet 2009/2010, och det är ännu för tidigt att dra några slutsatser beträffande effekterna av den.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Proposition 2009/10:196 Vissa konkurrensfrågor:
1. | Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2008:585) om gruppundantag för vissa konkurrensbegränsande avtal inom försäkringssektorn. |
2. | Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1986:436) om näringsförbud. |
3. | Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1845) om tillämpningen av Europeiska gemenskapernas statsstödsregler. |
4. | Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m. |
5. | Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i konkurrenslagen (2008:579). |
Motioner från allmänna motionstiden hösten 2008
2008/09:T528 av Agneta Lundberg m.fl. (s):
3. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att se över konkurrenslagstiftningen så att den inte utgör ett hinder för en effektiv regionalpolitik. |
2008/09:N242 av Jan Ericson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om EU:s konkurrensregler i samband med större företagsfusioner.
2008/09:N348 av Ronny Olander (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att utvärdera och dra lärdomar av för- och nackdelar med de privatiseringar, bolagiseringar och avregleringar som genomförts de senaste åren.
2008/09:N365 av Bengt-Anders Johansson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en översyn av EU:s konkurrensregelverk.
2008/09:N391 av Ingvar Svensson (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om åtgärder mot kartelliknande effekter i Stockholmsområdet för biogaspriser.
Motioner från allmänna motionstiden hösten 2009
2009/10:Fi313 av Gunnar Axén (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att hindra konkurrensbegränsande statsstöd och skadliga företagssubventioner.
2009/10:T230 av Agneta Lundberg m.fl. (s):
3. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att se över konkurrenslagstiftningen så att den inte utgör ett hinder för en effektiv regionalpolitik. |
2009/10:N286 av Kurt Kvarnström m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utvärdera avregleringarna av de statliga bolagen.
2009/10:N442 av Ronny Olander och Rose-Marie Carlsson (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att utvärdera och dra lärdomar av för- och nackdelarna med de privatiseringar, bolagiseringar och avregleringar som genomförts de senaste åren.
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Bilaga 3
Av utskottet föreslagen ändring i regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m.