Näringsutskottets betänkande 2009/10:NU20 | |
Auktorisation och tystnadsplikt för patentombud | |
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet proposition 2009/10:202 om auktorisation och tystnadsplikt för patentombud. I propositionen föreslår regeringen en ny lag om auktorisation av patentombud och en ändring i rättegångsbalken som innebär att auktoriserade patentombud och deras biträden hänförs till den grupp av yrkesverksamma som endast i vissa fall får höras som vittnen. Vidare föreslås att riksdagen godkänner att staten kvarstår som medlem i European Business Register European Economic Interest Grouping (EBR EEIG), som är en europeisk intressegruppering för ett europeiskt samarbete mellan registerförare av företagsinformation. Lagförslagen föreslås träda i kraft den 1 september 2010. Inga motioner har väckts med anledning av propositionen.
Utskottet föreslår att riksdagen bifaller propositionen.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Auktorisation och tystnadsplikt för patentombud |
Riksdagen a) antar regeringens förslag till lag om auktorisation av patentombud, b) antar regeringens förslag till lag om ändring i rättegångsbalken, c) godkänner att staten kvarstår som medlem i European Business Register European Economic Interest Grouping. Därmed bifaller riksdagen proposition 2009/10:202 punkterna 1–3. |
Stockholm den 3 juni 2010
På näringsutskottets vägnar
Carl B Hamilton
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Carl B Hamilton (fp), Björn Hamilton (m), Hans Rothenberg (m), Carina Adolfsson Elgestam (s), Maria Plass (m), Jan Andersson (c), Alf Eriksson (s), Krister Örnfjäder (s), Marie Weibull Kornias (m), Karin Åström (s), Mikael Oscarsson (kd), Staffan Anger (m), Kent Persson (v), Börje Vestlund (s), Liselott Hagberg (fp), Per Bolund (mp) och Eva-Lena Jansson (s).
Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
I detta betänkande behandlas proposition 2009/10:202 om auktorisation och tystnadsplikt för patentombud.
Inga motioner har väckts med anledning av propositionen.
Bakgrund
I betänkandet Harmoniserad patenträtt (SOU 2003:66), som avlämnades i augusti 2003, föreslogs att sekretesskyddet för förtrolig information i patenträttsliga angelägenheter förstärks genom en utvidgning av regeln om undantag från vittnesplikten i 36 kap. 5 § rättegångsbalken. Det förstärkta sekretesskyddet skulle enligt utredningen kräva någon form av auktorisation hos ett behörigt organ. Utredningen föreslog att bestämmelserna om auktorisation och de skyldigheter och sanktioner som är knutna till auktorisationen tas in i en särskild lag. Frågan om de närmare förutsättningarna för auktorisation borde därför enligt utredningen utredas särskilt.
I november 2005 fick en särskild utredare (f.d. generaldirektören för Patent- och registreringsverket Carl-Anders Ifvarsson) i uppdrag att se över möjligheten till förstärkt skydd för tystnadsplikten för de yrkesgrupper som yrkesmässigt sysslar med patenträttslig rådgivning. Utredaren skulle beakta vad som föreslogs i betänkandet Harmoniserad patenträtt. I juni 2007 redovisade utredningen betänkandet Auktorisation av patentombud (SOU 2007:27). Betänkandet har remissbehandlats.
Statskontoret redovisade i april 2009 i Statlig auktorisation av patentombud – alternativa organisationslösningar (Statskontorets rapport 2009:5) ett uppdrag från regeringen att se över kostnader och organisationslösningar för auktorisation av patentombud. Syftet var att finna mer kostnadseffektiva alternativ än vad som föreslogs i det tidigare nämnda utredningsbetänkandet. Med anledning av Statskontorets rapport upprättades inom Regeringskansliet en promemoria med förslag till organisationslösning för statlig auktorisation av patentombud. Promemorian har remissbehandlats.
I en skrivelse till regeringen i februari 2010 begärde Bolagsverket medgivande till fortsatt medlemskap i European Business Register European Economic Interest Grouping (EBR EEIG), som är en europeisk intressegruppering för ett europeiskt samarbete mellan registerförare av företagsinformation.
Propositionens huvudsakliga innehåll
Regeringen föreslår en ny lag om auktorisation av patentombud som främst innehåller regler om vilka uppgifter som ska åligga en ny myndighet med namnet Patentombudsnämnden, vilka krav som gäller för att ett patentombud ska bli auktoriserat och vad som ska åvila ett auktoriserat ombud i yrkesutövningen (bl.a. tystnadsplikt).
Vidare föreslår regeringen en ändring i 36 kap. 5 § rättegångsbalken som innebär att auktoriserade patentombud och deras biträden hänförs till den grupp av yrkesverksamma som endast i vissa fall får höras som vittnen.
Bakgrunden till regeringens förslag är att svenska patentombud i dag kan ha en konkurrensnackdel i förhållande till bl.a. svenska advokater eftersom det i Sverige för patentombud inte finns någon lagfäst ordning för tystnadsplikt eller undantag från vittnesplikten i domstol
Lagförslagen föreslås träda i kraft den 1 september 2010.
I propositionen föreslås också att riksdagen godkänner att staten kvarstår som medlem i tidigare nämnda European Business Register European Economic Interest Grouping (EBR EEIG).
Utskottets överväganden
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens lagförslag och godkänner därutöver att staten kvarstår som medlem i European Business Register European Economic Interest Grouping.
Propositionen
Inledning
Det finns i svensk lagstiftning i dag inte någon särskild ordning för auktorisation av patentombud, och det finns inte heller för sådana ombud någon lagfäst tystnadsplikt som motsvarar den som gäller för advokater.
Vittnesplikt är en grundprincip i svensk processrätt. Personer som tillhör vissa yrkesgrupper, bl.a. advokater, får dock inte höras som vittne om något som de blivit anförtrodda i sin yrkesutövning eller som de har fått veta i samband med denna (frågeförbud). Det finns en motsvarande begränsning i skyldigheten att tillhandahålla skriftliga handlingar (edition). För ett patentombud finns inga begränsningar i vittnesplikten för det som ombudet fått kännedom om i anslutning till ett patentärende. Patentombud finns inte med bland de yrkeskategorier som omfattas av frågeförbud och begränsningar i editionsplikten.
För utländska patentombud finns i vissa andra länder begränsningar i eller undantag från vittnesplikten. Detta gäller bl.a. i Förenta staterna, Storbritannien och Tyskland. En förutsättning för att en amerikansk domstol ska tillerkänna ett utländskt patentombud sekretesskydd (s.k. attorney-client privilege) i en amerikansk rättstvist, är att lagstiftningen i ombudets hemland garanterar ett sekretesskydd i rättegång som i allt väsentligt motsvarar det amerikanska sekretesskyddet.
Mot bakgrund av de problem som uppkommit för europeiska patentombud, s.k. epi-ombud, i samband med rättegångar i Förenta staterna, skapades det i den reviderade europeiska patentkonventionen (EPC 2000) en möjlighet att besluta om tystnadsplikt för patentombud som är behöriga vid det europeiska patentverket (EPO) och om en rätt för ombuden att vägra röja information i förfaranden hos EPO. I tillämpningsföreskrifterna till EPC 2000 har en sekretessbestämmelse tagits in som ger patentombud ett skydd mot att behöva avslöja information som förekommit i kontakten mellan patentombudet och klienten. Sekretessbestämmelsen är utformad med amerikansk rätt som förebild, och syftet är att ge epi-ombud samma ställning i rättstvister i Förenta staterna som de patentombud har som är verksamma där. Sekretessbestämmelsen gäller endast vid förfaranden hos EPO. För svenska förhållanden innebär det att en tvist i Sverige om intrång i ett patent som EPO meddelat eller om giltigheten av detsamma handläggs enligt rättegångsbalkens regler, vilka i dag inte innehåller någon begränsning i vittnesplikten för patentombud.
Auktorisation av patentombud
Enligt regeringens förslag ska en ny lag om auktorisation och tillsyn av patentombud införas. I lagen anges grundläggande regler om vilka krav på kompetens som ska ställas och vilka övriga förutsättningar som ska gälla som villkor för auktorisation. Auktorisation enligt den nya lagen ska inte vara obligatorisk för att få arbeta som patentombud. Titeln Auktoriserat patentombud ska endast få användas av den som blivit auktoriserad i enlighet med vad som anges i lagen. Tystnadsplikt ska gälla för auktoriserade patentombud.
En begränsning i vittnesplikten måste vara grundad på fasta förpliktelser om en allmän tystnadsplikt och på ett regelverk som utlöser disciplinförfarande i fall av misskötsamhet. Regeringen föreslår att en offentligrättsligt kontrollerad auktorisationsordning införs för patentombud och att den offentliga kontrollen görs av en särskild myndighet, Patentombudsnämnden. En huvudman och andra aktörer på marknaden ska kunna förlita sig på att ett auktoriserat patentombud har en hög kunskapsnivå inom sitt område, omfattas av en lagfäst tystnadsplikt, måste följa vissa etiska regler och kan bli föremål för disciplinärt ingripande om dessa regler inte följs.
Patentombudsnämnden ska vara ansvarig för auktorisation och tillsyn enligt den nya lagen. Merparten av de löpande uppgifterna ska dock överlåtas till Bolagsverket och dess kansliresurser. Beslut om auktorisation och beslut i disciplinärenden ska emellertid skötas av Patentombudsnämnden. Verksamheten ska avgiftsfinansieras. Regeringen uppskattar att ett patentombuds årsavgift till Patentombudsnämnden kommer att ligga på 2 500–2 700 kr och ansökningsavgiften för auktorisation på ca 1 000 kr.
Endast en person som yrkesmässigt biträder i patenträttsliga angelägenheter ska kunna auktoriseras och verka som ett auktoriserat patentombud. Vad som menas med ”patenträttsliga angelägenheter ” definieras i den föreslagna lagen om auktorisation av patentombud (2 § 1). Tillämpningsområdet för lagen kommer att ange gränserna för frågeförbudet i en rättegång för auktoriserade patentombud.
För auktorisation ska bl.a. krävas att en sökande har lämplig teoretisk högskoleexamen och yrkeserfarenhet, har avlagt ett godkänt kunskapsprov för auktorisation, är verksam som patentombud samt är redbar och i övrigt lämplig att verka som patentombud. Om det finns särskilda skäl ska det finnas möjlighet att i enskilda fall meddela dispens från kraven på viss teoretisk examen, viss yrkeserfarenhet, godkänt kunskapsprov och relevant yrkesutövning.
Regeringen föreslår att tystnadsplikt ska gälla för sådant som ombudet får kännedom om i sin yrkesutövning. Patentombudet ska se till att ombudets biträden iakttar motsvarande tystnadsplikt. Det tidigare nämnda förstärkta sekretesskydd som rör patenträttslig rådgivning i EPC 2000 införs i och med lagförslaget även i svensk rätt.
I propositionen föreslås att ett patentombuds auktorisation ska kunna upphävas om ombudet åsidosätter sina skyldigheter eller annars inte längre uppfyller villkoren för auktorisation enligt den nya lagen. I mindre allvarliga fall ska varning i stället kunna meddelas. Patentombudsnämnden ska också i vissa situationer kunna underlåta att upphäva en auktorisation.
Om en lagreglerad auktorisationsordning införs innebär det att yrket kommer att bli reglerat i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG av den 7 september 2005 om erkännande av yrkeskvalifikationer, vilket innehåller bestämmelser om hur yrkeskvalifikationer som förvärvats i en medlemsstat ska erkännas i en annan medlemsstat där yrket är reglerat. Det skulle göra det möjligt för svenska patentombud att konkurrera på den gemensamma europeiska marknaden i större utsträckning än vad som är möjligt i dag.
Vittnesundantag för auktoriserade patentombud
Regeringen föreslår att patentombud som har auktoriserats av Patentombudsnämnden och sådana patentombuds biträden endast ska få höras som vittnen i domstol om patenträttsliga angelägenheter som har anförtrotts dem i deras yrkesutövning eller som de har fått veta i samband med denna, om det är medgivet i lag eller om den till vars förmån tystnadsplikten gäller samtycker till det.
Regeringen konstaterar att patentombuden i sin verksamhet får ta del av viktig konfidentiell information om sin huvudmans verksamhet och att det kan finnas ett legitimt intresse av att de uppgifter som lämnas av huvudmannen och den rådgivning som sker skyddas i vissa situationer. Bland annat med hänsyn till detta har regeringen funnit skäl att föreslå bestämmelser om tystnadsplikt för patentombuden. Även om redan tystnadsplikten i sig innebär att huvudmannen kan känna sig skyddad mot att lämnade uppgifter i de flesta fall inte kommer att föras vidare, kan risken för att patentombudet behöver vittna om dem i domstol medföra att huvudmannen behåller viss relevant information för sig själv, vilket kan försvåra patentombudets arbete.
Ett frågeförbud innebär att huvudmannen kan anförtro sig utan risk för att informationen blir tillgänglig för obehöriga även för det fall angelägenheten skulle prövas av domstol.
Problemet med bristande skydd för uppgifter som lämnas till patentombud som inte är advokater gör sig särskilt gällande i förhållande till svenska bolag som är inblandade i patenträttsliga processer i Förenta staterna, eftersom amerikanska domstolar som regel endast tillämpar sitt lands skyddsregler i förhållande till utländska patentombud om skyddsreglerna i patentombudets hemland ger ett liknande skydd.
Vittnesplikten bör enligt regeringen begränsas enbart när det gäller sådant som det finns ett befogat intresse av att skydda i förhållandet mellan huvudmannen och patentombudet. En naturlig avgränsning är att låta frågeförbudet endast gälla patenträttsliga angelägenheter.
Fortsatt medlemskap i EBR EEIG
European Business Register (EBR) är ett europeiskt samarbete mellan registerförare av företagsinformation. Syftet med samarbetet är att utbyte av officiell företagsinformation ska kunna ske över nationsgränserna. Avsikten är att skapa förutsättningar för säkrare affärstransaktioner mellan företagare, både inom och utom EU.
EBR fungerar som ett elektroniskt nätverk mellan de deltagande registerförarna med en gemensam programvara som ger tillgång till information i samtliga medlemmars företagsregister.
För samarbetet finns en europeisk ekonomisk intressegruppering benämnd European Business Register European Economic Interest Grouping (EBR EEIG). Intressegrupperingen bildades för att hantera de praktiska frågor som samarbetet förutsätter, exempelvis förvaltning och utveckling av den gemensamma programvaran och strategisk ledning av den verksamhet som förekommer inom nätverket.
Ett avstående från medlemskap i EBR EEIG innebär att den enskilde registerföraren inte har någon direkt möjlighet att påverka de beslut som fattas inom EBR EEIG.
Bolagsverket (tidigare bolagsavdelningen vid Patent- och registreringsverket) deltar sedan mitten av 1990-talet i EBR. Efter medgivande från regeringen ansökte Bolagsverket 2005 om (fortsatt) medlemskap i EBR EEIG
EBR EEIG:s verksamhet finansieras huvudsakligen genom medlemsavgifter. För närvarande är avgiften 5 000 euro per år och medlem. Medlemmarna är enligt stadgarna skyldiga att vid behov skjuta till ytterligare medel. Vidare medför ett medlemskap i EBR EEIG ett obegränsat solidariskt ansvar för medlemmarna för grupperingens skulder. Frågan om Bolagsverkets medlemskap i EBR EEIG måste därför godkännas av riksdagen. Av förbiseende inhämtades inte riksdagens godkännande i frågan 2005. Regeringen bedömer det som osannolikt att Sverige kommer att tvingas infria ett skuldåtagande utöver medlemsavgiften.
Regeringen anser att EBR är värdefullt för det svenska näringslivet och framhåller att det är viktigt för Bolagsverket att ha möjlighet att påverka de beslut som fattas om nätverket EBR och dess framtid inom ramen för EBR EEIG. Därför föreslår regeringen att riksdagen godkänner att staten kvarstår som medlem i denna intressegruppering.
För att ha möjlighet att utvärdera Bolagsverkets deltagande i EBR EEIG avser regeringen att ge verket i uppdrag att informera regeringen om väsentliga förändringar av medlemskapet i organisationen
Vissa kompletterande uppgifter
Författningskommentaren
Det bör uppmärksammas att det i författningskommentaren till förslaget till 9 § lag om auktorisation av patentombud finns vissa missvisande uppgifter (prop. s. 51). Detta beror på att några av de ursprungliga paragraferna till viss del redigerades om efter Lagrådets granskning. I fjärde stycket, som kommenterar 9 § första stycket, anges t.ex. att av punkten 1 följer att Patentombudsnämnden ska upphäva auktorisationen och avregistrera ett patentombud som inte längre uppfyller kraven för registreringen i 4 §. Av 9 § första stycket 1 följer dock att nämnden ska upphäva auktorisationen för ett patentombud som inte längre uppfyller kraven i 4 § första stycket 6 (i 4 § första stycket 6 anges att det för auktorisation krävs att en sökande är redbar och i övrigt lämplig att verka som patentombud). Vidare anges i författningskommentaren till 9 § första stycket 1 därefter som ett exempel på när Patentombudsnämnden ska upphäva auktorisationen för ett patentombud att ett auktoriserat patentombud i sin yrkesutövning inte längre bedriver verksamhet som rör patenträttsliga angelägenheter. Exemplet tar dock sikte på 4 § första stycket 5 och är därmed inte relevant i förhållande till den bedömning som ska göras enligt 9 §.
Europeisk ekonomisk intressegruppering
En europeisk ekonomisk intressegruppering (EEIG) är en juridisk person och ett självständigt rättssubjekt med egen rättskapacitet som kan liknas vid ett handelsbolag som är verksamt över nationsgränserna.
Syftet med en EEIG är att underlätta eller utveckla medlemmarnas ekonomiska verksamhet. En grupperings verksamhet ska anknyta till medlemmarnas ekonomiska verksamhet och får endast vara av understödjande karaktär i förhållande till medlemmarnas egen verksamhet. Grupperingen har inte till syfte att skapa vinst för sin egen skull.
Medlemmarna i en gruppering ska vara minst två fysiska eller juridiska personer som bedriver ekonomisk verksamhet i EES. En EEIG bildas genom att medlemmarna ingår avtal om att bilda grupperingen och låter registrera denna. Registrering ska ske i den stat där grupperingen har sitt säte. I princip är det lagstiftningen i den stat där grupperingen har sitt säte, och där den alltså ska registreras, som kommer att tillämpas på avtalet och på grupperingens interna organisation.
Grupperingen behöver inte ha något eget kapital. Någon säkerhet för borgenärerna i form av bundet kapital finns alltså inte. Av rådets förordning (EEG) nr 2137/85 om europeiska ekonomiska intressegrupperingar
Förordningen om europeiska ekonomiska intressegrupperingar kompletteras i Sverige av lagen (1994:1927) om europeiska ekonomiska intressegrupperingar och förordningen (1994:1933) om register över europeiska ekonomiska intressegrupperingar.
Intressegrupperingen EBR EEIG har sitt säte i Belgien.
Utskottets ställningstagande
Det är från ett tillväxtperspektiv viktigt att verka för att innovationer leder till fler realiserbara affärsidéer, fler företag, utveckling av befintliga företag och ökad sysselsättning. Det är därför angeläget att det finns ett väl fungerande patentsystem med tillgång till bra rådgivning från patentombud. Utskottet ställer sig bakom lagförslagen som bl.a. innebär att en lagstadgad reglering av tystnadsplikt och frågeförbud när det gäller patenträttsliga angelägenheter i rättegång införs för auktoriserade patentombud. Auktoriserade patentombud ges på så sätt möjlighet att konkurrera på lika villkor med svenska advokater och utländska patentombud. Det förstärkta skyddet för behöriga svenska patentombud i registreringsförfarandet enligt den europeiska patentkonventionen kan i och med de nya bestämmelserna i fortsättningen även upprätthållas i en svensk patenträttslig process. Med de nya bestämmelserna kommer man även tillrätta med problemet med den processuella obalans som kan drabba svenska patentombud i patenträttsliga processer i anglosaxiska rättssystem på grund av att Sverige saknar en lagfäst ordning för tystnadsplikt eller undantag från vittnesplikten i domstol.
Utskottet har vidare inget att invända mot att Bolagsverket kvarstår som medlem i EBR EEIG.
Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Proposition 2009/10:202 Auktorisation och tystnadsplikt för patentombud:
1. | Riksdagen antar regeringens förslag till lag om auktorisation av patentombud. |
2. | Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i rättegångsbalken. |
3. | Riksdagen godkänner att staten kvarstår som medlem i European Business Register European Economic Interest Grouping. |
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
