2009/10:MJU17 Skogspolitik

Miljö- och jordbruksutskottets betänkande 2009/10:MJU17
Skogspolitik

Sammanfattning

I betänkandet behandlas sammanlagt 18 motionsyrkanden om skogspolitik från den allmänna motionstiden 2009. Vissa motionsyrkanden tar upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen har behandlat tidigare under valperioden, och dessa behandlas därför förenklat. Motionerna tar upp frågor som rör bl.a. forskning, användningen av skogsråvaran, skogsvårdande insatser och skogsbruksmetoder. Samtliga motionsyrkanden avstyrks. I betänkandet finns 6 reservationer och 1 särskilt yttrande.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.	Forskning
	Riksdagen avslår motion 2009/10:MJ428 i denna del.

2.	Forskning om kontinuitetsskogsbruk
	Riksdagen avslår motion 2009/10:MJ472 yrkande 5.

Reservation 1 (s, v, mp)

3.	Påverkan av klimatförändringar
	Riksdagen avslår motion 2009/10:MJ428 i denna del.

4.	Användningen av skogsråvaran
	Riksdagen avslår motion 2009/10:MJ428 i denna del.

Reservation 2 (s)

5.	Skogsvårdande insatser m.m.
	Riksdagen avslår motionerna 2009/10:MJ246, 2009/10:MJ274 yrkande 2, 2009/10:MJ428 i denna del och 2009/10:MJ452 yrkandena 1 och 2.

Reservation 3 (s)

6.	Hyggesfritt skogsbruk
	Riksdagen avslår motion 2009/10:MJ472 yrkandena 1–4.

Reservation 4 (mp)

7.	Skydd av skogsmark
	Riksdagen avslår motion 2009/10:MJ428 i denna del.

Reservation 5 (s)

8.	Skogsstyrelsens uppdragsverksamhet
	Riksdagen avslår motion 2009/10:MJ428 i denna del.

Reservation 6 (s, v, mp)

9.	Motioner som bereds förenklat
	Riksdagen avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

Stockholm den 4 februari 2010

På miljö- och jordbruksutskottets vägnar

Anders Ygeman

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Anders Ygeman (s), Ola Sundell (m), Carina Ohlsson (s), Sofia Arkelsten (m), Bo Bernhardsson (s), Ann-Kristine Johansson (s), Jan-Olof Larsson (s), Rune Wikström (m), Wiwi-Anne Johansson (v), Helén Pettersson i Umeå (s), Erik A Eriksson (c), Tina Ehn (mp), Staffan Appelros (m), Karin Granbom Ellison (fp), Ulf Berg (m), Jan Erik Ågren (kd) och Åke Sandström (c).

Redogörelse för ärendet

I betänkandet behandlas sammanlagt 18 motionsyrkanden om skogspolitik från den allmänna motionstiden 2009. Av dessa tar åtta motionsyrkanden upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen har behandlat tidigare under valperioden, och dessa behandlas därför förenklat. Motionerna tar upp frågor som rör bl.a. forskning, användningen av skogsråvaran, skogsvårdande insatser och skogsbruksmetoder. Samtliga motionsyrkanden avstyrks. I betänkandet finns 6 reservationer och 1 särskilt yttrande.

Utskottets överväganden

Forskning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden (s, mp) angående forskning om skogsproduktion, törskatesvamp och kontinuitetsskogsbruk.

Jämför reservation 1 (s, v, mp).

Motionerna

Enligt motion MJ428 (s) delvis behövs mer forskning för att säkerställa att en ökad skogsproduktion och det naturliga ekosystemet kan leva i harmoni med varandra. Enligt samma motion behövs mer resurser till inventering och forskning om törskatesvampens utbredning i Norrland. Enligt motion MJ472 (mp) yrkande 5 bör en satsning göras, bl.a. inom SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet) och Skogforsk (Svenska skogsbrukets forskningsinstitut), på forskning om kontinuitetsskogsbruk.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har i samband med behandlingen av den skogspolitiska propositionen uttalat sig beträffande frågan om forskning om skogsbruket (prop. 2007/08:108, bet. 2007/08:MJU18). Utskottet anförde att är det rimligt att Sverige som ledande skogsnation befinner sig i den internationella skogsforskningens front. Privata och offentliga aktörer har här ett gemensamt intresse och ansvar för att främja forskning och utveckling till gagn bl.a. för den svenska skogsnäringens framtid och för skogens roll som en viktig faktor i ansträngningarna att komma till rätta med klimatproblemen.

I proposition 2008/09:50 Ett lyft för forskning och innovation presenterade regeringen ett förslag till ytterligare satsningar på forskning om ett hållbart utnyttjande av naturresurser. I propositionen anfördes att det behövs forskningssatsningar på effektivare produktionsmetoder, skogsföryngring och skogsskötselsystem, på frågor om avverkning på otjälad mark, massförökning av förädlade plantor samt på produkter med högt förädlingsvärde och nya produkter. Vidare behövs forskning om ett långsiktigt hållbart och mångfunktionellt skogsbruk, bl.a. med utgångspunkt i den pågående klimatförändringen. I detta sammanhang är det viktigt att försäkra sig om data i längre tidsserier, bl.a. säkerställande av långliggande försök och fasta provytor. En ökad användning av biomassa för energi och industriråvaror innebär även en ökad påverkan på ekosystemen. Det behövs enligt propositionen fördjupad forskning om konsekvenserna av uttaget av biomassa från skogsmark och hur det påverkar den biologiska mångfalden, läckage av växthusgaser och näringsämnen, det aktuella ekosystemet och dess buffertverkan mot och förmåga till återhämtning efter förändringar, s.k. resiliens, samt skogens roll för rekreation. Riksdagen har beslutat i enlighet med regeringens förslag (bet. 2008/09:UbU4, rskr. 2008/09:160).

Ett viktigt forskningsprojekt som pågår för närvarande är Future Forests – Sustainable Strategies under Uncertainty and Risk. Mistra (Stiftelsen för miljöstrategisk forskning) har beviljat finansiering av projektet under perioden 1 januari 2009–31 december 2012, med en möjlig förlängning med ytterligare fyra år. Mistra har avsatt 60 miljoner kronor för programmets första fas och lika mycket för en eventuell andra fas. Skogsbranschen i Sverige samt SLU och Umeå universitet medfinansierar med ytterligare 50 respektive 40 miljoner kronor. Future Forests utvecklar ny kunskap inom flera viktiga områden där nödvändig information för en hållbar utveckling i skogen och skogsbruket i dag saknas eller är ofullständig. Exempel på sådana kunskapsområden är vattenkvalitet, näringscykler, biodiversitet samt anpassningar till klimatförändringar och lindring av dess effekter. I projektet finns också en uttalad ambition att skapa ett lag av forskare från olika vetenskapliga discipliner som tillsammans kan ta sig an komplexa forskningsfrågor om skogssystemet. Detta för att tillgodose samhällets stora behov av mer integrerad och tvärvetenskaplig forskning, mer genomarbetade analyser samt verktyg och modeller för beslutsstöd. Ett huvudmål för forskningen inom Future Forests är att förstå hur skogssystemet uthålligt kan leverera varor och ekosystemtjänster. På så sätt skapar programmet kunskap och verktyg som möjliggör vetenskapligt underbyggda beslut för framtidens förvaltning av skogen.

Beträffande angrepp av törskatesvamp har SLU genomfört en riktad inventering av törskateangrepp i norra Sverige. Denna typ av inventering kan fånga upp regionala skadeutbrott, och det kan ges bättre bedömningar till de aktörer som behöver information. Forskare vid SLU har inlett vissa studier kring nämnt angrepp. Då huvuddelen av dem som har kompetens att bedriva denna forskning är uppbundna i andra projekt, har forskningen om aktuellt törskateangrepp ännu endast varit möjlig att bedriva i liten omfattning (bet. 2007/08:MJU18). Utskottet har inhämtat att SLU följer större regionala utbrott av olika aktuella skogsskadegörare. Det ger underlag för att snabbt kunna sätta in åtgärder vid specifika skadeutbrott. Arbetet ingår i SLU:s fortlöpande miljöanalys, program Skog. Odling av andra trädslag, t.ex. contortatall, kan vara ett alternativ i de törskatedrabbade områdena. Skogsstyrelsen har i en rapport till regeringen i december 2009 föreslagit att sådd och plantering av främmande trädslag ska kunna öka och att contortatall ska få användas i en större del av landet än vad som är tillåtet i dag. Enligt rapporten bör dock lagstiftningen kompletteras med regler för att värna områden med höga naturvärden och rennäringens intressen. Därutöver bör skadeutvecklingen i norra Sverige följas upp genom ett kontrollprogram. Skogsstyrelsens rapport är under beredning i Regeringskansliet.

Utskottet avstyrker med det anförda motion MJ428 (s) i dessa delar.

När det gäller forskning om kontinuitetsskogsbruk har utskottet inhämtat att det vid institutionen för skogsproduktion och institutionen för skoglig planering och ekonomi vid SLU bedrivs forskning om kontinuitetsskogar genom att ett antal långliggande försöksytor följs och att produktionen mäts regelbundet. Studier görs av hur produktionen i en kontinuerligt beskogad skog ser ut i relation till en skog som kalavverkas. Även ekonomiska aspekter värderas i studierna. Inom Mistras projektet Heureka – Miljöinriktade beslutsstödsmodeller för skogsbruket finns möjlighet att testa hyggesfria skogsbruksmetoder. Kunskapsutvecklingen inom områdena kontinuitetsskog och hyggesfritt skogsbruk behandlas även nedan under avsnittet Hyggesfritt skogsbruk. Med det anförda avstyrker utskottet motion MJ472 (mp) yrkande 5.

Påverkan av klimatförändringar

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande (s) om klimatförändringarnas påverkan på skogen.

Motionen

Enligt motion MJ428 (s) delvis krävs kraftfulla satsningar för att anpassa den svenska skogspolitiken efter klimatförändringarna. Ytterligare resurser till Skogsstyrelsen behövs. Det finns enligt motionen stora behov av rådgivning m.m. vad avser risker i samband med stormar och andra klimatförändringar som påverkar våra skogar.

Utskottets ställningstagande

När det gäller frågan om de stormar som drabbat det svenska skogsbruket anförde utskottet i betänkande 2007/08:MJU18 bl.a. att konsekvenserna av stormarna kommer att påverka skogsbruket under lång tid. Utskottet ansåg att skogsbrukets och samhällets erfarenheter från de insatser som gjordes efter stormarna bör tas till vara. Det var enligt utskottets uppfattning en självklarhet att de kunskaper och erfarenheter som kan vinnas i stormens spår också omsätts i praktisk rådgivning från Skogsstyrelsen, skogsägarföreningar och andra aktörer till berörda skogsägare. Utskottet ville också understryka att nuvarande skogspolitik kan antas främja en variation i värderingar mellan olika skogsägare som i sin tur bidrar till ett beslutsfattande med bättre riskspridning sett till hela skogsbruket.

Frågan om klimatförändringarnas påverkan på skogen togs även upp i samband med utskottsbehandlingen av klimatpropositionen (prop. 2008/09:162, bet. 2008/09:MJU28). Utskottet anförde att skogsbruket behöver anpassas till klimatförändringarna för att kunna fortsätta att vara en resurs som på ett långsiktigt hållbart sätt levererar de nyttigheter vi behöver. Dessa förändringar sker successivt och med tanke på skogsbrukets långa omloppstider är det betydelsefullt att bygga upp kunskap som gör det möjligt att vidta lämpliga anpassningsåtgärder i tid. På grund av den osäkerhet som råder om hur klimatförändringarna kommer att påverka varje region är det dock inte möjligt att i dag förutse exakt vilka skogliga anpassningsåtgärder som är lämpliga. Ett hållbart skogsbruk har också en viktig roll när det gäller att mildra klimatförändringarna genom bindning av koldioxid och som producent av förnybara material och bioenergi, vilket innebär att anpassningsåtgärder inom skogsbruket dessutom är viktiga för att minska de totala utsläppen av växthusgaser. Utskottet anförde vidare att det är viktigt att höja kunskapen om hur framtida klimatförändringar kan påverka tillväxt, kvalitet och skador på skogen från storm, brand, vilt, svampar och insekter. Ökade insatser behövs därför i fråga om kunskapsuppbyggnad kring klimatscenarier och den påverkan de kan leda till på skogsekosystemen och skogstillståndet samt hur detta kan påverka trädslagsval, val av plantmaterial eller andra behov av anpassning av skogsskötseln. Skogsstyrelsen och SLU bör vid sidan av befintliga uppdrag bygga upp kunskapen kring klimatscenarier och effekter på ekosystem och skogsproduktion samt fortlöpande utveckla verksamheten för att möta de behov som klimatförändringarna skapar.

I klimatpropositionen anslogs medel till Skogsstyrelsen och SLU för informationsinsatser och fortlöpande miljöanalys. I propositionen anfördes bl.a. följande. Skogsnäringen måste vara beredd på att klimatförändringarna kommer att medföra betydande förändringar av förutsättningarna för skogsbruk. Kunskapen om klimatförändringarna och dess påverkan på skogsbruket är begränsad, men flera slutsatser om hur skogsbruket kommer att påverkas kan emellertid dras redan nu. Tillväxten kommer att öka. Tillväxtökningen kan dock bli större med lämpliga anpassningsåtgärder. Riskerna inom skogsbruket kommer samtidigt att öka och virkesfångst kommer att försvåras under blöta perioder. För att kunna fatta rätt beslut utifrån sina egna förutsättningar är det viktigt att framför allt markägarna, som ofta är små och privata, får möjlighet till information och rådgivning. Mot denna bakgrund bör Skogsstyrelsens arbete stärkas. Särskild vikt bör läggas vid information kring behov av riskspridning och trädslagsval, bättre skogsbilsvägar och förebyggande åtgärder mot skogliga skadegörare. I propositionen anfördes att verksamhetsområdet fortlöpande miljöanalys vid SLU bör utvecklas för att mot bakgrund av ett förändrat klimat möta framtida krav på insamling, analys och tillhandahållande av miljödata. Synteser bör eftersträvas och beslutsunderlag tillhandahållas som möjliggör en bedömning av nyttjandet av naturresurser, vidtagna åtgärder samt eventuella miljökonsekvenser av dessa. Målet bör vara att bidra till de nationella miljökvalitetsmålen, till det internationella miljösamarbetet samt till underlag för strategiska beslut inom berörda sektorer. Mot bakgrund av det anförda föreslås att motion MJ428 (s) i denna del lämnas utan vidare åtgärd i den mån den inte kan anses tillgodosedd.

Användningen av skogsråvaran

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande (s) angående utredning om virkesbalansen.

Jämför reservation 2 (s).

Motionen

Enligt motion MJ428 (s) delvis bör balansen mellan vilken skogsråvara som ska användas till vidareförädling inom industrin respektive till förnybar energi utredas för att klara både tillväxt och miljö långsiktigt och hållbart.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har tidigare under mandatperioden behandlat frågan om användningen av skogsråvaran (bet. 2007/08:MJU18). Utskottet konstaterade då att skogsråvarans användning oftast anses vara en fråga för marknaden att avgöra. Samtidigt konstaterades att vissa energi- och klimatpolitiska styrmedel gynnar satsningar på bioenergi och att efterfrågan på biomassa från skogen ökar. I vissa fall efterfrågar skogsindustrin och bioenergiproducenterna samma sortiment, vilket gör att konkurrensen ökar och att råvarupriserna stiger. Ökade råvarukostnader hämmar skogsindustrins internationella konkurrenskraft. Utskottet ansåg inte att råvarukonkurrens i sig är något negativt och framhåll att höga virkespriser, åtminstone på kort sikt, gynnar skogsägarna. De styrmedel som påverkar energisektorns efterfrågan på skogsråvaror måste dock vara kostnadseffektiva och får inte snedvrida konkurrensen.

Enligt vad utskottet har erfarit redovisade Skogsstyrelsen i december 2008 projektet Skogliga Konsekvensanalyser och Virkesbalanser 2008 (SKA-VB 08) för regeringen. Där framgår bl.a. följande. Sveriges skogstillgångar kan ge ännu mer i framtiden. Val av satsningar för miljön och investeringar för att öka skogstillväxten kommer att markant påverka den framtida virkestillgången. Även klimat- och energipolitiken får stora effekter på lång sikt. Ändrat klimat får en stor påverkan på skogstillväxten, men det behövs mer kunskap för en säkrare bedömning av effekterna. Hur mycket råvara skogen kan ge beror till stor del på kommande beslut inom miljö-, energi- och klimatpolitiken men också på skogsbrukets investeringar för att öka skogsproduktionen. Skogens stora klimatnytta kan bli ännu större framöver enligt rapporten. Det finns goda möjligheter att öka användningen av förnybar energi från hyggesavfall och stubbar. Skogen fortsätter att lagra mycket kol, inte minst i skyddade skogar. Det framtida landskapet blir alltmer uppdelat mellan brukade och skyddade skogar, särskilt vid intensivare produktion. Skogsstyrelsen anser att ett kriterium på vad som är högsta hållbara avverkningsvolym bör införas. Den möjliga utvecklingen de kommande decennierna beskrivs i rapporten med fyra olika framtidsbilder. Det underlag som nu finns möjliggör fortsatta analyser av ekonomiska, ekologiska och sociala konsekvenser och bedömning av olika scenariers hållbarhet och sårbarhet. Resultatet kan också utgöra ett underlag för skogsbrukets strategiska överväganden och beslut om skötsel och nyttjande av skogsresurserna. Även den forskning som berör markanvändningsstrategier som pågår inom projektet Future Forests (se avsnittet Forskning ovan) kan komma att utgöra ett sådant underlag. Utskottet vidhåller sin tidigare redovisade uppfattning och konstaterar att pågående arbete ligger i linje med vad som efterfrågas i motion MJ428 (s) delvis. Motionen föreslås därmed i denna del lämnas utan vidare åtgärd i den mån den inte kan anses tillgodosedd.

Skogsvårdande insatser m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden (s, c) om tillväxtökning och skogsvårdande insatser.

Jämför reservation 3 (s).

Motionerna

Enligt motion MJ274 (c) yrkande 2 bör skogsskötseln intensifieras för att utnyttja tillväxtpotentialen i skogen i norra Sverige. Tillväxtökningen och omsorgen om brukade arealer ger långsiktigt goda förutsättningar för skogsindustrin. Enligt motion MJ428 (s) delvis är en ökad tillväxt av skogen med ett långsiktigt miljömedvetet och hållbart brukande nödvändigt. Skogsindustrin har ett stort behov av en fortsatt jämn tillgång till skogsråvara av hög kvalitet. Den skogliga tillväxten bidrar även till att motverka klimatförändringarnas effekter. I motion MJ246 (s) anförs att kraftfulla åtgärder bör vidtas för att stärka skogsvårdande insatser. Kravet i skogsvårdslagen på föryngringsåtgärder är viktigt och röjningsarbetet får inte försummas. Även motion MJ452 (c) yrkande 1 tar upp vikten av ett välskött skogsbruk. Röjningarna är enligt motionen eftersatta på många håll och därmed förloras stora värden både när det gäller kvalitet och tillväxt. Enligt yrkande 2 i samma motion bör Skogsstyrelsen prioritera röjningsrådgivning.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har behandlat frågan om tillväxt och skogsvårdande insatser i samband med behandlingen av den skogspolitiska propositionen (prop. 2007/08:108, bet. 2007/08:MJU18). Utskottet konstaterade då att regeringen tar tydlig ställning för ökad tillväxt i den svenska skogen och därmed även för ökade möjligheter till större virkesuttag. Utskottet noterade vidare att det i propositionen inte talades om någon samlad strategi för att öka tillväxten i skogen. Utskottet var emellertid av den uppfattningen att de insatser som regeringen presenterade i propositionen med just denna inriktning kunde anses utgöra ett sådant samlat grepp som är jämförbart med strategi. Friheten och ansvaret att utnyttja de möjligheter som kan uppstå efter att nödvändiga analyser av konsekvenser m.m. har genomförts ligger i första hand hos skogsägarna själva. I den händelse de av regeringen aviserade försöken att främja en ökad tillväxt i den svenska skogen och därmed även möjligheterna till ett större uttag av biomassa misslyckas, kunde det enligt utskottet finnas skäl att överväga andra angreppssätt, såsom en särskild tillväxtstrategi. Utskottet instämde i uppfattningen att skogsvården behöver förbättras och knöt därför förhoppningar till att den satellitbildsbaserade röjningsinformation som beskrevs i propositionen kommer att kunna bidra till detta. Vidare ansåg utskottet att röjning även framgent ska vara ett markägaransvar och att olika former av rådgivning ska vara det viktigaste medlet för att öka röjningsinsatserna i den svenska skogen.

Skogsstyrelsen fick i juni 2008 i uppdrag att utveckla sin rådgivning och information i syfte att höja skogsbrukets kunskapsnivå om metoder för en långsiktigt hållbar ökning av tillväxten i skogen. Betydelsen av ett hållbart skogsbruk, med hänsyn till natur- och kulturmiljövärden och skogens sociala värden, ska betonas i rådgivningen. Insatserna för ökad produktionsrådgivning återrapporterades till regeringen i januari 2010 (Skogsstyrelsens rapport 2010-01-21, dnr. 2009/7649). Av rapporten framgår att Skogsstyrelsen har genomfört ett antal åtgärder med syfte att höja skogsbrukets kunskapsnivå om metoder för en långsiktig och hållbar ökning av tillväxten i skogen. Skogsstyrelsen har bl.a. tagit fram ett koncept för utvecklad produktionsrådgivning som ett stöd för distrikten i arbetet med rådgivning. Skogsstyrelsen har satsat på utbildning och kompetensutveckling internt och gjort sitt rådgivningsmaterial mer lättillgängligt. Såväl enskild rådgivning som rådgivning till grupper av markägare har förekommit. Skogsstyrelsen har, tillsammans med representanter för skogsbruket, deltagit i den rådgivande grupp som bildats för att stödja Skogforsks arbete med att verka för ökad användning av förädlat skogsodlingsmaterial. Beträffande satellitbaserad röjningsinformation har Skogsstyrelsen med stöd från Rymdstyrelsen startat ett metodutvecklingsprojekt för att om möjligt komma till rätta med de brister som finns i nuvarande metodik. Arbetet inom projektet ska pågå till december 2010.

Med det anförda föreslår utskottet att motionerna MJ246 (s), MJ274 (c) yrkande 2, MJ428 (s) delvis och MJ452 (c) yrkandena 1 och 2 lämnas utan vidare åtgärd i den mån de inte kan anses tillgodosedda.

Hyggesfritt skogsbruk

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår fyra motionsyrkanden (mp) om kontinuitetsskogsbruk.

Jämför reservation 4 (mp).

Motionen

Enligt motion MJ472 (mp) yrkandena 1 och 2 bör Skogsstyrelsen i samverkan med Naturvårdsverket, Metria (Lantmäteriet) och landets länsstyrelser genomföra en arealtäckande inventering av skogsområden som inte berörts av kalhyggesskogsbruk samt utföra en kvalitetsvärdering av objekten. En sådan inventering kommer att utgöra ett avgörande planeringsunderlag och en viktig utgångspunkt för rådgivning till skogsägare med sådan skog. I yrkande 3 i motionen anförs att Skogsstyrelsen i sin rådgivning till skogsägare bör ges ett fortlöpande uppdrag att stödja utvecklingen av hyggesfria skogsbruksmetoder. Enligt yrkande 4 bör ett särskilt ekonomiskt ersättningsstöd för skogsägarna utredas för att täcka fördyrande avverkningskostnader i samband med genomförandet av hyggesfria skogsbruksmetoder. Ett särskilt stöd och stimulansbidrag föreslås till skogsägare som vill gå över till kontinuitetsskogsbruk.

Utskottets ställningstagande

Utskottet uttalade sig om alternativa skogsbruksmetoder i betänkande 2007/08:MJU18. Utskottet hänvisade till att Skogsutredningen dragit slutsatsen att de flesta alternativa skogsbruksmetoder som kan tänkas vara aktuella ryms inom ramarna för den nuvarande lagstiftningen och att slutsatsen var att lagstiftningen inte är den begränsande faktorn när det gäller att åstadkomma stor variation i formerna för brukandet. Skogsvårdslagstiftningens regler om tillåtna avverkningsformer kunde, enligt utredaren, dock vara svåra att förstå, vilket kan bidra till att metoder för ett kontinuerligt skogsbruk endast tillämpas i liten omfattning. Vidare hänvisade utskottet till att utredaren ansåg att det är oförenligt med principen om frihet under ansvar, som är en av den svenska skogspolitikens grunder, att i detalj specificera vilka skogsbruksmetoder som är tillåtna eller förbjudna. Att, som i den nu gällande skogsvårdslagstiftningen, fokusera på vissa miniminivåer när det gäller exempelvis virkesproduktion och tillvaratagande av markens produktionsförmåga, överensstämmer dock enligt utredaren med denna princip. För att öka variationen i brukningsformerna behövdes enligt utskottets uppfattning välgrundade kunskaper om vad alternativa brukningsformer kan bidra med uttryckt både i termer av virkesproduktion och när det gäller värdet för den biologiska mångfalden. Utifrån dessa kunskaper kan sedan relevanta rådgivningsinsatser utformas.

När det gäller utbildning och rådgivning m.m. om hyggesfritt skogsbruk anförde utskottet hösten 2009 bl.a. följande vid behandlingen av propositionen Hållbart skydd av naturområden (prop. 2009/09:214, bet. 2009/10:MJU9). Under perioden 2005–2007 genomfördes den första fasen av projektet Kontinuitetsskogar och hyggesfritt skogsbruk. I slutrapporten (meddelande 1/2008, Skogsstyrelsen) redovisas de resultat projektet hittills har kommit fram till och förslag ges till fortsatta insatser. I regeringens regleringsbrev för 2008 anvisades medel för att fortsätta att utveckla och analysera metoder för hyggesfritt skogsbruk utifrån ekonomiska, ekologiska, kulturella och sociala aspekter. Därmed inleddes projektfas 2 som sträcker sig över åren 2008–2010, med en budget på 3 miljoner kronor årligen. Enligt projektdirektivet är Skogsstyrelsens förväntningar på det fortsatta projektet under perioden 2008–2010 att det på ett aktivt sätt ska främja kunskapsutvecklingen inom området kontinuitetsskog och hyggesfritt skogsbruk. Det ska också stödja framtagandet av riktlinjer och rekommendationer för Skogsstyrelsens arbete med frågan, liksom utformandet av utbildningsmaterial.

När det gäller inventering och kvalitetsvärdering har utskottet inhämtat att Skogsstyrelsen har identifierat, lokaliserat och grovt avgränsat äldre skog med stöd av fjärranalys. Hur stor del av den äldre skogen som har kontinuitetsvärden i den vidare bemärkelsen är dock svårbedömt, och Skogsstyrelsen har därför inte redovisat någon sådan uppgift. En landsomfattande identifiering och avgränsning i fält av kontinuitetsskogar skulle kräva en mycket stor resursinsats. Av Skogsstyrelsens rapport nr 4 2009 Kartläggning och Identifiering av kontinuitetsskog framgår det att det är svårt att även i fält identifiera kontinuitetsskogar. Enligt rapporten räcker enbart fältdata egentligen endast när träden faktiskt är ca 300 år gamla. Det är med rimliga insatser ofta omöjligt att säkerställa om ett bestånd varit kontinuerlig trädbevuxet sedan 1700-talet eller ej.

När det gäller ekonomiskt stöd för hyggesfritt skogsbruk finns det enligt Regeringskansliet inte några planer på något särskilt ekonomiskt ersättningsstöd i form av stimulansbidrag. Dock kan viss ersättning inom landsbygdsprogrammet komma i fråga, och s.k. Nokås-bidrag kan t.ex. täcka merkostnader för avverkning eller stängsling inför betesdrift.

Med det anförda avstyrker utskottet motion MJ472 (mp) yrkandena 1–4 i den mån den inte kan anses tillgodosedd.

Skydd av skogsmark

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande (s) om skydd av skogsmark.

Jämför reservation 5 (s).

Motionen

Enligt motion MJ428 (s) delvis krävs en reservatsstrategi som omfattar bevarandet av den biologiska mångfalden samtidigt som man tar hänsyn till ökad produktion. Den finns även en geografisk snedfördelning av reservaten.

Utskottets övervägande

Utskottet har vid flera tillfällen behandlat frågan om skydd av skogsmark. Våren 2008 anförde utskottet att det formella skyddet av skogsmark tillsammans med den generella hänsynen och de frivilliga avsättningarna utgör hörnstenarna i arbetet med att bevara den biologiska mångfalden i den svenska skogen (bet. 2007/08:MJU18). I samband med att utskottet behandlade regeringens proposition 2008/09:214 Hållbart skydd av naturområden anslöt sig utskottet till regeringens bedömning att förutsättningarna att nå delmålet om långsiktigt skydd av skogsmark har förbättrats med beaktande av överenskommelsen om naturreservat som ingåtts för delar av Sveaskogs markinnehav 2008. Länsstyrelserna genomför ett betydande arbete med att bilda naturreservat på Sveaskogs marker. Närmare 160 000 hektar eller 40 % återstår för att delmålet om formellt skydd av skogsmark ska kunna uppnås till 2010. I likhet med regeringen bedömde utskottet att pågående arbete med områdesskydd och naturvårdsavtal med de nya verktyg, arbetssätt och ändrade ersättningsbestämmelser som föreslogs i propositionen kommer att innebära skydd av ytterligare 25 000 till 30 000 hektar skyddsvärd skogsmark under 2009 och 2010. Skydd av statens utpekade värdefulla skogar på mark som förvaltas av Statens fastighetsverk och Fortifikationsverket bedömdes innebära att ytterligare 50 000 hektar värdefulla skogar nedanför gränsen för fjällnära skog kan bidra till uppfyllelsen av delmålet. De stora skogsbolagen och Svenska kyrkan äger sammantaget omkring en fjärdedel av Sveriges skogsmarksareal. På de stora skogsägarnas mark finns betydande skyddsvärda skogsarealer som bör få ett formellt skydd. Det rör sig om i storleksordningen 80 000 hektar produktiv skogsmark. Utskottet anslöt sig till regeringens bedömning att dessa åtgärder sammantaget innebär att delmålet om långsiktigt formellt skydd av skog är inom räckhåll till 2010. Vad avser Skogsstyrelsens bedömning om vad som krävs för 2020 hänvisade utskottet till den kommande propositionen om miljömålen.

Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen fastställde 2005 en nationell strategi för formellt skydd av skog som gäller delmålet om långsiktigt skydd av skogsmark. I strategin anges hur mycket skogsmark som man avser att skydda i varje län, inom delmålet för skydd av skog, baserat på en analys av länens olika förutsättningar när det gäller bl.a. naturvärden. I samtliga län har Skogsstyrelsen och länsstyrelserna gemensamt beslutat om regionala strategier för skydd av skogar, där den nationella skogsstrategin fått en regional anpassning. Utskottet delade regeringens uppfattning att de nationella och regionala strategier för skydd av skog som myndigheterna har tagit fram också i fortsättningen är en bra utgångspunkt för arbetet med skydd av värdefulla skogar. Utskottet konstaterade dock att de åtgärder som regeringen föreslog i propositionen leder till att strategierna behöver ses över för det fortsatta arbetet fram till 2010. Utskottet hänvisade vidare bl.a. till en uppgift från Jordbruksdepartementet om att regeringen, då den tar ställning till behovet av en revidering av miljömålen, även kommer att väga in de geografiska behoven (bet. 2009/10:MJU9). Utskottet vidhåller sin tidigare inställning och avstyrker därmed motion MJ428 (s) i denna del.

Skogsstyrelsens uppdragsverksamhet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande (s) om Skogsstyrelsens uppdragsverksamhet.

Jämför reservation 6 (s, v, mp).

Motionen

I motion MJ428 (s) delvis anförs att det är viktigt att Skogsstyrelsen kan ha en uppdragsverksamhet. Uppdragsverksamhet som Gröna planer, stämpling, konsultarbeten med skogsbilvägar och arbetsmarknadsprojekt som Gröna jobb är lämpliga uppdrag. Det är angeläget att en statlig, oberoende myndighet står för dessa.

Utskottets ställningstagande

I proposition 2007/08:108 En skogspolitik i takt med tiden anförde regeringen att Skogsstyrelsen som huvudregel skulle upphöra med ett antal typer av uppdrag efter den 1 januari 2009. Detta gällde bl.a. rotpoststämpling, skogsbruksåtgärder, avverkning samt att för annan part sköta förhandlingar med markägare vid marklösen eller avtal om ersättning, att upphandla entreprenörer, att sköta ekonomiadministration samt att förmedla och sälja virke. Regeringen anförde även att Skogsstyrelsens rotpoststämpling är en av de uppdragstyper som mött skarpast kritik, till följd av att den utförs i konkurrens med andra aktörer och på ett sätt som bidrar till att myndighetens olika roller blir otydliga. Regeringen bedömde att en avveckling av Skogsstyrelsens verksamhet kommer leda till att privata aktörer ökar sin rotpoststämpling.

När utskottet behandlade den skogspolitiska propositionen anförde utskottet att den grundläggande principen bör vara att myndigheter inte ska agera på en konkurrensutsatt marknad. Utskottet ställde sig bakom en avveckling av de uppdragstyper som regeringen listade i propositionen. Beträffande konsekvenserna av att Skogsstyrelsens uppdragsverksamhet begränsas bedömde utskottet att effekterna sannolikt blir störst i områden där den avgiftsfinansierade uppdragsverksamheten har utgjort en alltför stor del av myndighetens totala verksamhet (bet. 2007/08:MJU18). Utskottet som inte finner skäl att frångå sitt tidigare ställningstagande avstyrker motion MJ428 (s) i denna del.

Motioner som bereds förenklat

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden (s, m, c) om skogspolitik som tar upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen behandlat tidigare under valperioden.

Jämför särskilt yttrande (s).

Utskottets ställningstagande

De 8 motionsförslag som tas upp i bilaga 2 rör samma eller i huvudsak samma frågor som utskottet har behandlat under valperioden i betänkandena 2007/08:MJU14 Biologisk mångfald, 2007/08:MJU18 En skogspolitik i takt med tiden och 2008/09:MJU16 Kemikaliekontroll. Riksdagen avslog i enlighet med utskottets förslag motionsyrkandena. Utskottet ser ingen anledning att nu göra någon annan bedömning och avstyrker därför motionsförslagen.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1.	Forskning om kontinuitetsskogsbruk, punkt 2 (s, v, mp)
	av Anders Ygeman (s), Carina Ohlsson (s), Bo Bernhardsson (s), Ann-Kristine Johansson (s), Jan-Olof Larsson (s), Wiwi-Anne Johansson (v), Helén Pettersson i Umeå (s) och Tina Ehn (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2009/10:MJ472 yrkande 5.

Ställningstagande

Svenska skogar som tidigare aldrig kalavverkats, s.k. kontinuitetsskogar, har oftast en betydligt rikare biologisk mångfald än produktionsskogar som är spontant uppkomna eller planterade efter kalhygge. Detta beror på att många av skogens naturligt förekommande arter inte klarar en kalhyggesfas. Det krävs en långsiktig biologisk kartläggning av vilka arter som inte återkommer i den nya skogen efter en kalhyggesfas. I dag bedöms totalt 1 862 olika arter som är knutna till skogslandskapet vara rödlistade. Detta är över hälften av landets samtliga rödlistade arter i alla miljöer och motsvarar 10 % av de svenska skogarnas samlade artantal. Ett viktigt skäl till att många av skogslandskapets arter minskar i antal och på sikt blir alltmer hotade är det storskaliga införandet av kalhyggesbruket för drygt 50 år sedan och dess monopolställning som brukningsmetod fram till i dag. Det bör ske en satsning inom SLU och Skogsforsk på att forska vidare kring dels hur kontinuitetsskogsbruk kan utformas på olika ståndorter i skilda delar av landet, dels vilka känsliga kontinuitetsarter som har särskilt svårt att återkomma i ny skog efter en kalhyggesfas. Här bör en samtidig och integrerad utvärdering göras av vilka nyttor generell naturhänsyn ger jämfört med vilka nyttor hyggesfria alternativ ger. Detta bör ges regeringen till känna.

2.	Användningen av skogsråvaran, punkt 4 (s)
	av Anders Ygeman (s), Carina Ohlsson (s), Bo Bernhardsson (s), Ann-Kristine Johansson (s), Jan-Olof Larsson (s) och Helén Pettersson i Umeå (s).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2009/10:MJ428 i denna del.

Ställningstagande

Konkurrensen om den svenska skogsråvaran har hårdnat. Den allt större råvarubristen har fått till följd att vi har en pågående dragkamp om skogsråvaran mellan massaindustrin, trävarubranschen och producenterna av förnybar energi. Balansen mellan vilken skogsråvara som ska användas till vidareförädling inom industrin och till förnybar energi bör utredas för att klara både tillväxt och miljö långsiktigt och hållbart. Detta bör ges regeringen till känna.

3.	Skogsvårdande insatser m.m., punkt 5 (s)
	av Anders Ygeman (s), Carina Ohlsson (s), Bo Bernhardsson (s), Ann-Kristine Johansson (s), Jan-Olof Larsson (s) och Helén Pettersson i Umeå (s).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2009/10:MJ246 och 2009/10:MJ428 i denna del och avslår motionerna 2009/10:MJ274 yrkande 2 och 2009/10:MJ452 yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

En ökad tillväxt av skogen med ett långsiktigt miljömedvetet och hållbart brukande är nödvändigt. Den viktiga svenska skogsindustrin verkar på en internationell marknad med knivskarp konkurrens. Skogsindustrin har ett stort behov av en fortsatt jämn tillgång till skogsråvara av hög kvalitet. Den skogliga tillväxten bidrar även till att motverka klimatförändringarnas effekter genom upplagring av kol i växande skog och skogsprodukter.

Skötseln i en del av våra skogar har tyvärr stora brister. En viktig orsak till bristerna kan vara att vissa skogsägare inte uppfattar kraven i skogsvårdslagen på återföryngring som tillräckligt skarpa. En annan orsak kan vara att de skogliga beredskapsarbeten som tidigare stod för en stor del av röjningsarbetet har försvunnit. Detta har lett till att vissa skogsägare försummar att röja skogen och bedriva det miljömässiga och skogsvårdande arbete som är nödvändigt. Sammantaget leder detta till att återväxten i skogen blir mindre än den skulle vara med en bättre skötsel. Kraftfulla åtgärder för skogsvårdande insatser behövs. Detta bör ges regeringen till känna.

4.	Hyggesfritt skogsbruk, punkt 6 (mp)
	av Tina Ehn (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2009/10:MJ472 yrkandena 1–4.

Ställningstagande

Skogsstyrelsen bör i samverkan med Naturvårdsverket, Metria (Lantmäteriet) och landets länsstyrelser genomföra en arealtäckande inventering av skogsområden som inte berörts av kalhyggesskogsbruk samt en kvalitetsvärdering av objekten. Det saknas en kartbaserad inventering över dessa kvarvarande skogsområden, dvs. skog som inte gåtts över med kalhyggesbruk. En sådan inventering utgör ett avgörande planeringsunderlag och en viktig utgångspunkt för rådgivning till skogsägare med sådan skog. Man bör också göra en kvalitetsvärdering, baserad på såväl nutida artinnehåll som historisk information, av utpekade objekt. De biologiskt mest värdefulla kvarvarande kontinuitetsskogarna bör ges någon form av långsiktigt skydd om de inte kan klaras på annat sätt.

Skogsstyrelsen bör ges ett fortlöpande uppdrag att stödja utvecklingen av hyggesfria skogsbruksmetoder i sin rådgivning till skogsägare. Skogsstyrelsen bör också ges ett fortlöpande uppdrag att stödja utvecklingen och implementeringen av hyggesfria skogsbruksmetoder som alternativ till det i dag dominerande trakthyggesbruket i skogar som tidigare inte kalavverkats. Här bör objektiv information ges till skogsägare om fördelar och nackdelar med kontinuitetsskogsbruk.

Det bör utredas ett särskilt ekonomiskt ersättningsstöd till skogsägarna för att täcka fördyrande avverkningskostnader i samband med genomförandet av hyggesfria skogsbruksmetoder. Ett särskilt stöd och stimulansbidrag föreslås även till skogsägare som vill gå över till kontinuitetsskogsbruk. Medlen bör kunna tas ur landsbygdsprogrammet (LBU). Även Nokås-bidrag bör kunna användas för att främja kontinuitetsskogsbruk med t.ex. skogsbete i biologiskt värdefulla områden. Detta bör ges regeringen till känna.

5.	Skydd av skogsmark, punkt 7 (s)
	av Anders Ygeman (s), Carina Ohlsson (s), Bo Bernhardsson (s), Ann-Kristine Johansson (s), Jan-Olof Larsson (s) och Helén Pettersson i Umeå (s).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2009/10:MJ428 i denna del.

Ställningstagande

Ett av miljöpolitikens viktigaste mål är att bevara den biologiska mångfalden. Den stora andelen naturreservat finns i Norrland. Anledningen till detta är kanske inte i första hand skogens och skogsmarkens unika biologiska värden. Reservaten har snarare tillkommit därför att ägarstrukturen har gynnat reservatsbildningarna och priset på skogsmark har varit väsentligt lägre där än i andra delar av landet.

Efterfrågan på skogsråvara växer. Det är viktigt att bruka skogen så att man samtidigt tar hänsyn till naturvårds- och miljöintressen. Redan avsatta arealer bör inventeras och kvalitetsanalyseras vetenskapligt. Avsatta marker som inte håller tillräckligt hög kvalitet bör återföras till produktionsmark. Nya modeller måste tas fram för att skydda viktiga naturområden med skogar, hav, sjöar och vattendrag. Regeringen bör återkomma med en plan eller reservatsstrategi för att uppnå miljökvalitetsmålet som rör långsiktigt skydd av skogsmark. Detta bör ges regeringen till känna.

6.	Skogsstyrelsens uppdragsverksamhet, punkt 8 (s, v, mp)
	av Anders Ygeman (s), Carina Ohlsson (s), Bo Bernhardsson (s), Ann-Kristine Johansson (s), Jan-Olof Larsson (s), Wiwi-Anne Johansson (v), Helén Pettersson i Umeå (s) och Tina Ehn (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2009/10:MJ428 i denna del.

Ställningstagande

Det är viktigt att Skogsstyrelsen kan ha en uppdragsverksamhet. Den innebär trygghet för framför allt små skogsägare. Pengarna har dessutom varit en betydande inkomstkälla som Skogsstyrelsen har kunnat använda bl.a. till rådgivning. Uppdragsverksamhet som Gröna planer, stämpling, konsultarbeten inom skogsbilsvägar och arbetsmarknadsprojekt som Gröna jobb är också lämpliga uppdrag. Det är angeläget att en statlig, oberoende myndighet står för dessa. Detta bör ges regeringen till känna.

Särskilt yttrande

Motioner som bereds förenklat, punkt 9 (s)

Anders Ygeman (s), Carina Ohlsson (s), Bo Bernhardsson (s), Ann-Kristine Johansson (s), Jan-Olof Larsson (s) och Helén Pettersson i Umeå (s) anför:

Utskottet har genom förenklad motionsberedning avstyrkt de motionsförslag som finns upptagna i bilagan. Då det gäller vårt förslag hänvisar vi till vår nu aktuella motion. Vi vidhåller de synpunkter vi framfört i det sammanhanget men avstår från att på nytt ge uttryck för dem i en reservation.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2009

2009/10:MJ204 av Sten Bergheden (m):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att staten bättre bör sköta sina reservat för att minska utbredningen av granbarkborren.
2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ta bort anmälningsplikten för barkborrefällor.

2009/10:MJ235 av Staffan Danielsson och Annie Johansson (båda c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att liberalisera skogsvårdslagen.

2009/10:MJ239 av Alf Eriksson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör ta initiativ till ett förtydligande i skogsvårdslagen angående viltbeten i skogen.

2009/10:MJ246 av Hans Stenberg och Eva Sonidsson (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om kraftfulla åtgärder för skogsvårdande insatser.

2009/10:MJ274 av Stefan Tornberg (c):

2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om intensifiering av skogsskötseln för att utnyttja tillväxtpotentialen i skogen i norra Sverige.

2009/10:MJ308 av Betty Malmberg (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av en översyn av skogsvårdslagen.

2009/10:MJ408 av Jan Ericson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att skogsvårdslagstiftningen bör ses över i syfte att uppmuntra alternativ till kalhuggning som avverkningsmetod.

2009/10:MJ428 av Karin Åström m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av en politik för hållbart skogsbruk.

2009/10:MJ452 av Sven Bergström m.fl. (c):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vikten av att fullt ut ta till vara den potential som ett utvecklat, välskött skogsbruk innebär för Sverige.
2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Skogsstyrelsen bör prioritera röjningsrådgivning.

2009/10:MJ464 av Anna Tenje och Maria Plass (båda m):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regelverket om skador på omkringliggande mark efter stormar bör förändras.
2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ersättning till markägare som drabbats av skadeangrepp.

2009/10:MJ472 av Tina Ehn m.fl. (mp):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Skogsstyrelsen i samverkan med Naturvårdsverket, Metria (Lantmäteriet) och landets länsstyrelser bör genomföra en arealtäckande inventering av skogsområden som inte berörts av kalhyggesskogsbruk.
2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Skogsstyrelsen i samverkan med Naturvårdsverket, Metria (Lantmäteriet) och landets länsstyrelser bör göra en kvalitetsvärdering av objekten.
3.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Skogsstyrelsen i sin rådgivning till skogsägare bör ges ett fortlöpande uppdrag att stödja utvecklingen av hyggesfria skogsbruksmetoder.
4.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda ett särskilt ekonomiskt ersättningsstöd för skogsägarna för att täcka fördyrande avverkningskostnader i samband med genomförandet av hyggesfria skogsbruksmetoder.
5.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att en satsning bör göras, bl.a. inom SLU och Skogforsk, på att forska vidare kring vad som sägs om kontinuitetsskogsbruket.

Bilaga 2

Motionsyrkanden som avstyrks av utskottet i förslagspunkt 9

Motion		Motionärer	Yrkanden
9.	Motioner som bereds förenklat
2009/10:MJ204		Sten Bergheden (m)	1 och 2
2009/10:MJ235		Staffan Danielsson och Annie Johansson (båda c)
2009/10:MJ239		Alf Eriksson (s)
2009/10:MJ308		Betty Malmberg (m)
2009/10:MJ408		Jan Ericson (m)
2009/10:MJ464		Anna Tenje och Maria Plass (båda m)	1 och 2