2009/10:KrU9 Idrotts- och spelfrågor

Kulturutskottets betänkande 2009/10:KrU9
Idrotts- och spelfrågor

Sammanfattning

I betänkandet behandlas tolv motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2009. Förslagen tar upp frågor som rör jämställdhet, hbt-frågor, idrottsetiskt arbete, dopning, integrerad handikappidrott, handikappanpassade idrottsanläggningar, idrottens särart, bolagisering och kommersialisering av idrottsrörelsen, stöd till barn- och ungdomsidrott samt glesbygdsföretags möjlighet att erbjuda spel via ATG och Svenska Spel.

Samtliga motionsyrkanden avstyrks av utskottet.

I betänkandet finns 5 reservationer och 1 särskilt yttrande.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Frågor om idrottsetiskt arbete m.m.

Riksdagen avslår motionerna

2009/10:Kr202 av Torbjörn Björlund m.fl. (v) yrkande 3,

2009/10:Kr311 av Börje Vestlund m.fl. (s),

2009/10:Kr323 av Ann-Christin Ahlberg m.fl. (s),

2009/10:Kr339 av Leif Pagrotsky m.fl. (s) yrkande 15 och

2009/10:A443 av Birgitta Ohlsson m.fl. (fp) yrkande 19.

Reservation 1 (s, v, mp)

Dopning

Riksdagen avslår motion

2009/10:So554 av Lars Lilja (s) yrkande 1.

Reservation 2 (s)

Integrerad handikappidrott

Riksdagen avslår motion

2009/10:C338 av Mehmet Kaplan m.fl. (mp) yrkande 5.

Reservation 3 (mp)

Handikappanpassade idrottsanläggningar

Riksdagen avslår motion

2009/10:Ub528 av Margareta Israelsson m.fl. (s) yrkande 4.

Reservation 4 (s, v, mp)

Idrottens särart

Riksdagen avslår motion

2009/10:Kr203 av Birgitta Sellén och Sven Bergström (båda c).

Bolagisering och kommersialisering av idrottsrörelsen

Riksdagen avslår motion

2009/10:Kr254 av Yilmaz Kerimo (s).

Stöd till barn- och ungdomsidrott

Riksdagen avslår motion

2009/10:Kr316 av Eva-Lena Jansson m.fl. (s).

Reservation 5 (s, v)

Svenska Spel och ATG i glesbygd

Riksdagen avslår motion

2009/10:N308 av Jan R Andersson (m) yrkande 3.

Stockholm den 11 februari 2010

På kulturutskottets vägnar

Siv Holma

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Siv Holma (v), Christer Nylander (fp), Lars Wegendal (s), Mats Johansson (m), Nikos Papadopoulos (s), Anne Ludvigsson (s), Hans Wallmark (m), Dan Kihlström (kd), Olof Lavesson (m), Göran Persson i Simrishamn (s), Esabelle Dingizian (mp), Göran Montan (m), Leif Pettersson (s), Hans Backman (fp), Lars-Axel Nordell (kd) och Solveig Hellquist (fp).

Utskottets överväganden

1. Idrottsmotioner

Frågor om idrottsetiskt arbete m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om idrottsetiskt arbete, jämställdhet och hbt-frågor med hänvisning till att dessa frågor i högsta grad är aktuella inom idrottsrörelsen.

Jämför reservation 1 (s, v, mp).

Motionerna

Socialdemokraterna framhåller i motion Kr339 att idrotten måste intensifiera sitt jämställdhetsarbete, hbt-arbete och idrottsetiska arbete inom den egna organisationen men också utöka sitt samarbete med organisationer som ligger nära idrotten (yrkande 15).

Även i motion Kr323 av Ann-Christin Ahlberg m.fl. (s) tas frågan om ökad jämställdhet inom idrotten upp. Motionärerna påtalar att de manliga idrotterna får större ekonomiska bidrag, att flickor får sämre tränings- och matchtider och att pojkar i större utsträckning än flickor får professionellt ledd träning.

Hbt-frågor tas upp i motionerna Kr311 av Börje Vestlund m.fl. (s), Kr202 (v) yrkande 3 av Torbjörn Björlund m.fl. (v) och A443 yrkande 19 av Birgitta Ohlsson m.fl. (fp).

I den förstnämnda motionen framhåller motionärerna att det är viktigt att samhället på allvar arbetar med och prioriterar frågor om idrott och hbt-personer. Motionärerna anför att idrottsrörelsen bör verka för att på olika sätt synliggöra homo- och bisexuella och transpersoner som positiva exempel på mångfald.

Vänsterpartiet anser i motion Kr202 att regeringen i sin bidragsgivning bör uppmärksamma att idrottsrörelsen behöver utbildning om trakasserier och diskriminering på grund av sexuell läggning, funktionsnedsättning eller hudfärg och etnicitet. Liknande synpunkter anförs i motion A443 (fp).

Bakgrund

När det gäller jämställdheten inom idrotten är det enligt inhämtad uppgift från Riksidrottsförbundet (RF) idrottsrörelsens mål att kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter på alla nivåer och inom alla områden samt att deras idrottsutövande ska värderas lika. Det finns också delmål om att inget kön ska vara representerat med mindre än 40 % i styrelser och på ledande positioner. Vidare är jämställdhetsarbete en indikator som RF tar hänsyn till vid fördelningen av statsbidraget till medlemsförbunden. Mycket har enligt RF hänt, framför allt på lokal nivå. Bland annat visar flera undersökningar att det inte längre är så att flickor och kvinnor får sämre tränings- och matchtider.

Beträffande fördelningsfrågor bör det observeras att t.ex. lokalt aktivitetsstöd (LOK-stöd) fördelas utifrån strikt matematiska kriterier – dvs. antalet aktiviteter och antalet deltagartillfällen. Det förtjänar också att påpekas att fotbollen, som inte bara är den överlägset största idrotten utan också den största tjejidrotten, får överlägset mest LOK-stöd.

I fråga om styrelserepresentation kan man konstatera att uppställda mål inte har uppnåtts. RF-stämman i maj 2009 beslutade därför att ge Riksidrottsstyrelsen i uppdrag att utvärdera det hittillsvarande jämställdhetsarbetet och utifrån resultatet av utvärderingen till nästa stämma lägga fram ett förslag till en ny plan – som då också ska breddas till att vara en likabehandlingsplan.

Utskottet behandlade förra året liknande motionsyrkanden rörande hbt-frågor. Utskottet uttalade då bl.a. att RF har en särskild policy och handlingsplan mot sexuell diskriminering, att SISU Idrottsutbildarna har ett utbildningsmaterial kring det sociala ledarskapet där det ingår ett avsnitt om hbt-frågor med fakta, diskussionsfrågor och studievägledning samt att idrotten medverkade på festivalen Stockholm Pride 2007 som då hade sport som tema. Vidare kan nämnas att hbt-frågorna ingår i det allmänna värdegrundsarbetet.

Beträffande idrottsetiskt arbete i allmänhet kan noteras att RF-stämman i maj 2009 enhälligt antog en ny vision och värdegrund för idrottsrörelsen, båda baserade på begreppen ”glädje och gemenskap”, ”demokrati och delaktighet”, ”allas rätt att vara med” och ”rent spel”. Visionen formulerades: ”Svensk idrott – världens bästa”. Samtidigt skedde en revidering och uppdatering av idéprogrammet Idrotten vill, där det bl.a. skrevs in att idrottsrörelsen ska bedriva sin verksamhet i enlighet med FN:s barnkonvention och konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. I samverkan med SISU Idrottsutbildarna görs nu en satsning för att förankra den nya visionen och värdegrunden på alla nivåer inom idrottsrörelsen och för att få till stånd diskussioner i värdegrundsfrågor i de enskilda idrottsföreningarna. Det kan också noteras att det enligt RF på många håll i landet finns ett utvecklat samarbete mellan idrottsrörelsen och kommunerna när det gäller att driva värdegrundsdiskussioner. På nationell nivå finns fortlöpande kontakter med exempelvis Rädda Barnen, Friends, Diskrimineringsombudsmannen och RFSL.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är viktigt att idrottsrörelsen ständigt arbetar med jämställdhets- och hbt-frågor samt idrottsetiska frågor. Som redovisas ovan är dessa frågor i högsta grad aktuella, och mycket av det som motionärerna påtalar togs upp under RF-stämman förra året. Utskottet förutsätter att idrottsrörelsen arbetar vidare med frågorna och avstyrker motionerna Kr202 (v) yrkande 3, Kr311 (s), Kr323 (s), Kr339 (s) yrkande 15 och A443 (fp) yrkande 19.

Dopning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om att snarast utreda frågan om att inrätta en ny och från idrottsrörelsen självständig och oberoende antidopningsorganisation. Utskottet erinrar om att regeringen har tillsatt en särskild utredare som ska se över denna fråga och att motionen därför får anses tillgodosedd.

Jämför reservation 2 (s) och särskilt yttrande (v, mp).

Motionen

Lars Lilja (s) föreslår i motion So554 att frågan om att inrätta en ny och från idrottsrörelsen självständig och oberoende antidopningsorganisation snarast bör utredas (yrkande 1).

Utskottets ställningstagande

Den 3 december 2009 tillsatte regeringen en särskild utredare (dir. 2009:116) som ska se över den framtida nationella antidopningsverksamheten och undersöka möjligheterna att bilda en fristående nationell antidopningsorganisation, som staten och idrottens centrala organisation ska ha ett delat ansvar för. Kulturministern har därefter i sitt svar på interpellation 2009/10:163 om bl.a. bibehållandet av det nuvarande ackrediterade dopningslaboratoriet hänvisat till denna utredning.

Med hänsyn till den nytillsatta utredningens uppgifter får motionen anses tillgodosedd. Utskottet avstyrker motion So554 (s).

Integrerad handikappidrott

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsförslag om att i högre grad integrera handikappidrott i idrottens ordinarie verksamhet. Utskottet erinrar om att idrottsrörelsens och Svenska Handikappidrottsförbundets uttalade ambition är att idrott för funktionshindrade ska integreras i den vanliga idrotten.

Jämför reservation 3 (mp).

Motionen

Miljöpartiet vill i motion C338 se det som i dag kallas handikappidrott i högre grad integrerat i idrottens ordinarie verksamhet. Som exempel på dagens bristande integrering nämner motionärerna att en funktionshindrad inte kan få Idrottsakademins pris som årets idrottare och att Paralympics arrangeras som ett separat evenemang skilt från OS (yrkande 5).

Utskottets ställningstagande

Enligt inhämtad uppgift från RF är det idrottsrörelsens och Svenska Handikappidrottsförbundets uttalade ambition att idrott för funktionshindrade ska integreras i den vanliga idrotten. Ett uttryck för denna ambition är att 15 specialidrottsförbund har integrerad verksamhet för funktionshindrade. Det gäller exempelvis Badmintonförbundet, Basketbollförbundet, Golfförbundet, Orienteringsförbundet, Ridsportförbundet och Tennisförbundet. På samma sätt är den paralympiska elitsatsningen en integrerad del av idrottsrörelsens samlade elitsatsning.

Enligt Handikappidrottsförbundet förs det inte några diskussioner inom handikappidrotten internationellt om att ha ett gemensamt arrangemang för Paralympics och OS. Förbundet påpekar att ett sådant gemensamt arrangemang skulle kunna vara svårt att praktiskt genomföra.

Utskottet förutsätter att RF och Svenska Handikappidrottsförbundet fortsätter sitt arbete med att integrera idrottsverksamhet för funktionshindrade i den vanliga idrotten och avstyrker därför motion C338 (mp) yrkande 5.

Handikappanpassade idrottsanläggningar

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om att idrottsanläggningar ska vara tillgängliga för alla. Utskottet erinrar om att Riksidrottsförbundet har en sådan målsättning och att stöd kan sökas från RF för detta ändamål.

Jämför reservation 4 (s, v, mp).

Motionen

Margareta Israelsson m.fl. (s) framhåller i motion Ub528 att idrottsanläggningar ska vara tillgängliga för alla, även för barn med funktionsnedsättning. I dag kan många av dessa barn t.ex. inte delta på friluftsdagar på grund av att där finns trappor och smala passager eller därför att de inte kan duscha efteråt (yrkande 4).

Utskottets ställningstagande

Att idrottsanläggningar ska vara tillgängliga för alla är enligt inhämtad uppgift från RF en självklar målsättning för idrottsrörelsen. I flera fall har stöd inom ramen för såväl RF:s ordinarie anläggningsstöd som ”Idrottslyftet” gått till att göra anläggningar mer tillgängliga. Ökad tillgänglighet är dock enligt RF ett ansvar för flera parter, eftersom ansvaret för både ägande och drift av idrottsanläggningar kan ligga på föreningar, kommuner och privata aktörer. Det bör påpekas att ca 70 % av alla idrottsanläggningar är kommunala. Resterande kan vara föreningsägda eller privata eller ägas eller drivas av olika aktörer i kombination.

Utskottet är inte av någon annan uppfattning än motionärerna utan anser att idrottsanläggningar så långt det är möjligt bör vara anpassade till barn med funktionshinder. Som ovan angetts strävar RF åt samma håll, och utskottet förutsätter att RF även fortsättningsvis agerar utifrån denna målsättning. Utskottet avstyrker motion Ub528 (s) yrkande 4.

Idrottens särart

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om att försvara idrottens särart. Utskottet erinrar om att frågan var en av de högst prioriterade frågorna på det idrottspolitiska området under det svenska ordförandeskapet hösten 2009. Utskottet förutsätter att denna fråga även fortsättningsvis prioriteras av regeringen.

Motionen

Birgitta Sellén och Sven Bergström framhåller i motion Kr203 (c) vikten av att försvara idrottens särart. Idrottsrörelsen står enligt motionärerna för något mer och större än den rena idrottsverksamheten. Denna verksamhet bygger på att miljontals människor frivilligt slutit sig samman kring ett gemensamt intresse i föreningar och förbund, huvudsakligen byggda på ideellt arbete. Om denna bas försvinner, försvinner också grunden för idrottens sociala funktion. Motionärerna påtalar att mycket av såväl EU:s regler som våra egna svenska regelverk utgår från en tvådimensionell syn som bygger på motsatsparet offentligt-privat. Men idrottsrörelsen och hela den ideella sektorn utgör en tredje dimension, och reglerna måste tolkas därefter. Det är enligt motionärerna viktigt att den svenska regeringen, tillsammans med de nordiska grannländerna, aktivt företräder en sådan tredimensionell syn i sina kontakter med EU och övriga Europa.

Utskottets ställningstagande

Idrottspolitiken bygger på en fri och självständig idrottsrörelse som grundas på ideellt engagemang och som bedriver en bred verksamhet. I detta ingår att främja barn- och ungdomsidrotten, att värna om god etik, att ge lika förutsättningar för flickor och pojkar samt kvinnor och män, att arbeta aktivt för integration samt att värna om demokratisk utveckling och delaktighet. Idrotten innebär även underhållning och glädje för många människor.

Frågan om idrottens särart var en av de högst prioriterade frågorna på det idrottspolitiska området under det svenska ordförandeskapet hösten 2009 och togs också upp bland slutsatserna från EU:s informella sportdirektörsmöte i Solna den 1–2 oktober 2009. Utskottet förutsätter att frågan även fortsättningsvis prioriteras av regeringen och avstyrker motion Kr203 (c).

Bolagisering och kommersialisering av idrottsrörelsen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om att idrott inte bör bedrivas i vinstsyfte utan bör vara en folkrörelse. Riksidrottsstyrelsen har fått i uppdrag att kartlägga bl.a. förekomsten av s.k. Idrotts AB.

Motionen

Yilmaz Kerimo (s) anför i motion Kr254 att en del idrottsföreningar på senare år i stället för att drivas ideellt har börjat drivas i bolagsform och därmed också i vinstsyfte. Motionären anser att idrott inte bör bedrivas i vinstsyfte utan vara en folkrörelse och att en översyn bör göras för att stoppa bolagiseringen och därmed också kommersialismen inom idrotten.

Utskottets ställningstagande

Ett medlemskap i RF förutsätter att medlemmen är en ideell förening. Ett bolag kan således inte vara medlem. Däremot kan en förening äga ett idrottsaktiebolag (Idrotts AB) och i detta bolag driva delar av sin idrottsliga verksamhet. Detta framgår av reglerna om Idrotts AB i RF:s stadgar (11 kap. 3 §) som i praktiken innebär att verksamheten kan uppdelas på två separata juridiska personer och att det görs en funktionell skillnad mellan å ena sidan den del av verksamheten som finansieras genom egna medlemsgenererade intäkter och bidrag samt å andra sidan den del som ska finansieras genom kommersiella intäkter.

Vid de bolagiseringar som skett inom idrotten är det inte föreningar som ändrat form till bolag. För att vara medlem i RF krävs nu liksom tidigare att medlemmen är en ideell förening.

I dag finns det mellan tio och femton idrottsföreningar som bedriver idrottslig aktivitet i ett Idrotts AB. Hittills har enligt RF intresset för att bilda Idrotts AB med idrottslig verksamhet varit begränsad. Den verksamhet som bedrivs i bolagsform ska fungera på marknadsmässiga villkor och inte subventioneras med offentliga bidrag eller andra subventioner.

Enligt nuvarande regelverk har specialidrottsförbund (SF) rätt att i sina tävlingsregler medge att föreningar överlåter sin plats i seriesystemet till ett Idrotts AB. Dock finns begränsningarna att föreningen ska ha röstmajoritet på bolagets stämma och att bolaget ska ha idrott som sin huvudsakliga verksamhet.

På RF-stämman 2009 prövades en motion om att slopa kravet på röstmajoritet för föreningen, den s.k. 51-procentsregeln. Motionen vann inte bifall. I stället fick Riksidrottsstyrelsen i uppdrag att kartlägga förekomsten av Idrotts AB, analysera konsekvenserna av att slopa 51-procentsregeln och lägga ett förslag till nästa stämma 2011.

Mot bakgrund av det uppdrag som Riksidrottsstyrelsen fått avstyrker utskottet motion Kr254 (s).

Stöd till barn- och ungdomsidrott

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om att undersöka möjligheterna att stödja en fortsättning på den nuvarande satsningen Idrottslyftet. Utskottet erinrar bl.a. om att en utvärdering av Idrottslyftet pågår och att det är för tidigt att nu ta ställning till hur en eventuell fortsättning av Idrottslyftet skulle kunna se ut.

Jämför reservation 5 (s, v).

Motionen

Eva-Lena Jansson m.fl. (s) framhåller i motion Kr316 att det är viktigt att det finns särskilda medel för att stödja föreningar som har ambitioner att prova nya verksamheter och tankar. För att säkerställa att den utveckling och verksamhet som startats genom Handslaget och senare Idrottslyftet inte avstannar vill motionärerna ha en undersökning om möjligheterna att verka för att resurser fortsatt anslås till idrottsrörelsens förfogande när det gäller utveckling och stöd till barn- och ungdomsidrotten.

Utskottets ställningstagande

Satsningen Idrottslyftet är inne på sitt tredje av fyra år (2007–2011). 500 miljoner kronor har utbetalats årligen för satsningen under mandatperioden (sammanlagt 2 miljarder kronor). Idrottslyftet föregicks av Handslaget som möjliggjorde att RF under en fyraårsperiod (2003–2007) fick 1 miljard kronor av regeringen att använda för idrottens barn- och ungdomsverksamhet.

Idrottslyftets huvudinriktning är att få barn och ungdomar att börja idrotta och att få fler att idrotta längre upp i åldrarna. Arbetet ska utgå från ett jämställd- och jämlikhetsperspektiv. För att öppna dörrarna för fler och få fler att idrotta längre upp i åldrarna ska idrottsrörelsen arbeta med att

– utveckla förbund och föreningar

– öka tillgängligheten till anläggningar och idrottsmiljöer

– rekrytera och utveckla ledare

– samverka med skolan.

RF lämnade i december 2009 en rapport om Idrottslyftets andra år. I den redovisar RF bl.a. exempel på hur föreningar och förbund har börjat diskutera föreningsutveckling samt vågat pröva nya verksamhetsformer och söka upp nya målgrupper. Idrottslyftet utvärderas vidare genom Centrum för idrottsforskning (CIF). Denna utvärdering ska vara klar i december 2011.

Utskottet, som ser mycket positivt på den utveckling som redovisas i rapporten och att en utvärdering pågår genom CIF, anser att det är för tidigt att nu ta ställning till hur en eventuell fortsättning av Idrottslyftet skulle kunna se ut. Motion Kr316 (s) avstyrks.

2. Motion om spel

Svenska Spel och ATG i glesbygd

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om att underlätta för glesbygdsföretag att erbjuda spel via Svenska Spel och ATG. Utskottet erinrar om att Svenska Spel och ATG gör stora ansträngningar för att bibehålla ett så spritt ombudskap som möjligt.

Motionen

Jan R Andersson (m) anför i motion N308 att man bör underlätta för glesbygdsföretag att erbjuda spel via Svenska Spel och ATG. Han påpekar att många landsbygdshandlare upplever att det är svårt eller omöjligt att bli spelombud, trots att de kostnader som t.ex. Svenska Spel har för sin utrustning borde täckas av de avgifter som bolaget får in för bl.a. maskinhyra (yrkande 3).

Utskottets ställningstagande

Enligt Svenska Spel syftar bolagets arbete med tillsättning och avveckling av ombud till att tillgodose företagets krav på lönsamhet, god tillgänglighet och god geografisk spridning. Varje nyetablering av ombud ska ge Svenska Spel en total merintäkt. En affärsmässig bedömning ligger till grund för tillsättningen av ett nytt ombud. Det är därför inte möjligt för Svenska Spel att ha ett obegränsat antal ombud.

Svenska Spel gör också enligt bolaget stora ansträngningar för att bibehålla ett så spritt ombudskap som möjligt liksom för att val av ombud ska ske på ett icke-diskriminerande sätt. Beträffande spelombud i glesbygd görs särskilda överväganden som i vissa fall innebär att ombuden kan fortsätta sitt ombudskap trots att detta för AB Svenska Spel ej är företagsekonomiskt motiverat.

ATG har enligt inhämtad uppgift motsvarande kriterier som Svenska Spel när det gäller ombudspolicy.

Svenska Spel och ATG är egna juridiska personer och sköter sina verksamheter självständigt. Utskottet anser inte att det finns någon anledning att vidta några åtgärder med anledning av motion N308 (m) yrkande 3, varför yrkandet avstyrks.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1.	Frågor om idrottsetiskt arbete m.m., punkt 1 (s, v, mp)
	av Siv Holma (v), Lars Wegendal (s), Nikos Papadopoulos (s), Anne Ludvigsson (s), Göran Persson i Simrishamn (s), Esabelle Dingizian (mp) och Leif Pettersson (s).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2009/10:Kr202 av Torbjörn Björlund m.fl. (v) yrkande 3,

2009/10:Kr311 av Börje Vestlund m.fl. (s),

2009/10:Kr323 av Ann-Christin Ahlberg m.fl. (s) och

2009/10:Kr339 av Leif Pagrotsky m.fl. (s) yrkande 15 och

bifaller delvis motion

2009/10:A443 av Birgitta Ohlsson m.fl. (fp) yrkande 19.

Ställningstagande

Den folkrörelsebaserade idrottsrörelsen med sin demokratiska uppbyggnad, sin omfattning och sina ideella ledarkrafter är en fantastisk tillgång för vårt samhälle och skapar mer än någon annan verksamhet tillfällen till möten och fysisk aktivitet för människor i olika åldrar och med olika social och etnisk bakgrund. Med denna bredd och detta engagemang bör idrottsrörelsen enligt vår uppfattning på allvar arbeta med och intensifiera sitt jämställdhetsarbete, hbt-arbete och idrottsetiska arbete inom den egna organisationen men också utöka sitt samarbete med organisationer som ligger nära idrotten.

När det gäller homo- och bisexuella samt transpersoner är det viktigt att samhället prioriterar frågor om idrott och hbt-personer och på olika sätt synliggör dessa personer som ett positivt exempel på mångfald. Det kan bl.a. göras genom att man ser över möjligheten att skapa pådrivande incitament.

Beträffande jämställdheten inom idrotten så har idrottsrörelsen i nära 30 år arbetat för en jämställd idrott, men RF konstaterar ändå att det är långt kvar innan de uppställda jämställdhetsmålen nås. Vi vill understryka att jämställdheten ska genomsyra hela idrottsrörelsen och att alla goda idéer och insikter på central nivå som rör jämställdhetsarbetet måste nå ut i alla distrikt, föreningar, styrelser och omklädningsrum. Staten bör stödja detta och i sin bidragsgivning poängtera vikten av ett fortsatt arbete för en jämställd idrott.

Vad vi här har framhållit bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Det innebär att riksdagen bör bifalla motionerna Kr202 (v) yrkande 3, Kr311 (s), Kr323 (s) och Kr339 (s) yrkande 15 samt delvis bifalla motion A443 (fp) yrkande 19.

2.	Dopning, punkt 2 (s)
	av Lars Wegendal (s), Nikos Papadopoulos (s), Anne Ludvigsson (s), Göran Persson i Simrishamn (s) och Leif Pettersson (s).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2009/10:So554 av Lars Lilja (s) yrkande 1.

Ställningstagande

Sverige har ratificerat Europarådets och Unescos konventioner mot dopning. Det innebär att Sverige förbundit sig att följa den världsantidopningskod som beslutats av Wada (World Anti-Doping Agency). Sveriges regering och Riksidrottsförbundets antidopningsgrupp har aktivt deltagit i arbetet med koden. Detta nya regelverk ställer nya och framför allt hårdare krav på de nationella antidopningsorganisationerna (Nado). Det innebär ett inte obetydligt administrativt merarbete för Riksidrottsförbundets antidopningsgrupp som knappast kan klaras inom de nuvarande ekonomiska ramarna utan att kontrollverksamheten blir lidande. Dessutom framgår det tydligt i koden att Nado ska samverka med andra myndigheter som t.ex. brottsbekämpande myndigheter. Nado bör också ha en självständig roll i förhållande till den nationella idrottsorganisationen.

Vi noterar att regeringen tillsatt en särskild utredare som ska lämna förslag till utformningen av den framtida nationella antidopningsverksamheten och undersöka möjligheterna att bilda en fristående nationell antidopningsorganisation, som staten och idrottens centrala organisation ska ha ett delat ansvar för.

Vi anser dock att inriktningen på utredningen hade bort varit att inrätta en ny och från idrottsrörelsen helt självständig och oberoende antidopningsorganisation. En sådan utredning bör snarast tillsättas.

Vad vi här har framhållit bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Det innebär att riksdagen bör bifalla motion So554 (s) yrkande 1.

3.	Integrerad handikappidrott, punkt 3 (mp)
	av Esabelle Dingizian (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2009/10:C338 av Mehmet Kaplan m.fl. (mp) yrkande 5.

Ställningstagande

Idrottsrörelsen har ett stort ansvar för att bilden av en väl fungerande kropp kan vara på olika sätt. Miljöpartiet anser att idrottsrörelsen bör ta ett större ansvar för att visa upp att vi, oavsett funktionshinder, kan bli framstående idrottare. I dag kan man som funktionshindrad inte få Idrottsakademins pris som årets idrottare. Vidare arrangeras Paralympics som ett separerat evenemang till OS. Miljöpartiet vill se en ökad integrering av idrottens ordinarie verksamhet och det som i dag kallas handikappidrott.

Vad jag här har framhållit bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Det innebär att riksdagen bör bifalla motion C338 (mp) yrkande 5.

4.	Handikappanpassade idrottsanläggningar, punkt 4 (s, v, mp)
	av Siv Holma (v), Lars Wegendal (s), Nikos Papadopoulos (s), Anne Ludvigsson (s), Göran Persson i Simrishamn (s), Esabelle Dingizian (mp) och Leif Pettersson (s).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2009/10:Ub528 av Margareta Israelsson m.fl. (s) yrkande 4.

Ställningstagande

Sverige har ratificerat konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Konventionen ger inte ”i sig några nya rättigheter utan har till syfte att undanröja hinder för personer med funktionsnedsättning att åtnjuta sina mänskliga rättigheter”. FN-konventionen ska alltså se till att personer med funktionsnedsättning verkligen får det som de har rätt till.

Alltför många elever tvingas i dag att gå ut skolan med IG i ämnet idrott. Det beror inte på skolk eller bristande insatser, utan främst handlar det om att de inte får möjlighet att idrotta.

För en del handlar det om så banala saker som att de inte kan ta sig till idrottslokalen på grund av trappor eller smala passager eller att de inte kan duscha efteråt.

Den konvention som Sverige nu har ratificerat ställer krav på staten att ”säkerställa att barn med funktionsnedsättning har lika möjligheter som andra barn att delta i lek, rekreation, fritidsverksamhet och idrott, däribland inom utbildningssystemet”. Ansvaret för att åstadkomma detta i den svenska skolan ligger nu ytterst på regeringen.

Vad vi här har framhållit bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Det innebär att riksdagen bör bifalla motion Ub528 (s) yrkande 4.

5.	Stöd till barn- och ungdomsidrott, punkt 7 (s, v)
	av Siv Holma (v), Lars Wegendal (s), Nikos Papadopoulos (s), Anne Ludvigsson (s), Göran Persson i Simrishamn (s) och Leif Pettersson (s).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2009/10:Kr316 av Eva-Lena Jansson m.fl. (s).

Ställningstagande

Satsningen Idrottslyftet, som ersatt det s.k. Handslaget, har som syfte att få barn och ungdomar att börja idrotta och få fler att idrotta längre upp i åldrarna. Arbetet ska utgå från ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv. Idrottsföreningar har möjlighet att söka pengar för sin barn- och ungdomsverksamhet för att förnya och utveckla verksamheten så att människor väljer att idrotta längre upp i åldrarna. I regeringens budgetproposition föreslås ytterligare ett års utvecklingsstöd till barn- och ungdomsidrotten med 500 miljoner kronor som fortfarande ska komma från Svenska Spels överskott. Det blir därmed det sista året med Idrottslyftet, och vad som kommer att ske efter 2010 är ännu oklart. Idrottslyftet har, precis som satsningen Handslaget dessförinnan, lett till en intensiv aktivitet på lokal nivå.

För varje idrottsförening är en stabil och förutsägbar ekonomisk bas för den ordinarie verksamheten viktig. Men det är också viktigt att det finns särskilda medel att stödja föreningar som har ambitioner att prova nya verksamheter och tankar. För att säkerställa att den utveckling och verksamhet som startats genom Handslaget och senare Idrottslyftet inte avstannar är det av vikt att undersöka möjligheterna att verka för att resurser fortsatt ställs till idrottsrörelsens förfogande när det gäller utveckling och stöd till barn- och ungdomsidrotten.

Vad vi här har framhållit bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Det innebär att riksdagen bör bifalla motion Kr316 (s).

Särskilt yttrande

Dopning, punkt 2 (v, mp)

Siv Holma (v) och Esabelle Dingizian (mp) anför:

Regeringen har i december 2009 tillsatt en särskild utredare som ska lämna förslag till utformningen av den framtida nationella antidopningsverksamheten och undersöka möjligheterna att bilda en fristående nationell antidopningsorganisation, som staten och idrottens centrala organisation ska ha ett delat ansvar för.

Det är bra att regeringen tillsatt denna utredare, men vi vill samtidigt understryka vikten av att den antidopningsorganisation som eventuellt tillsätts blir en från idrottsrörelsen självständig och oberoende antidopningsorganisation.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2009

2009/10:C338 av Mehmet Kaplan m.fl. (mp):

5.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ta initiativ tillsammans med idrottsrörelsen för ökad integration av idrotter som utövas av människor med funktionsnedsättning.

2009/10:So554 av Lars Lilja (s):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda möjligheten att inrätta en ny och från idrottsrörelsen självständig och oberoende antidopningsorganisation.

2009/10:Kr202 av Torbjörn Björlund m.fl. (v):

3.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen i sin bidragsgivning bör uppmärksamma att idrottsrörelsen behöver utbildning vad gäller trakasserier och diskriminering på grund av sexuell läggning, funktionsnedsättning eller hudfärg och etnicitet.

2009/10:Kr203 av Birgitta Sellén och Sven Bergström (båda c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vikten av att försvara idrottens särart.

2009/10:Kr254 av Yilmaz Kerimo (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av en översyn i frågan om bolagiseringen och kommersialiseringen av idrottsrörelsen.

2009/10:Kr311 av Börje Vestlund m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om idrott och hbt-personer.

2009/10:Kr316 av Eva-Lena Jansson m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om utveckling och stöd till barn- och ungdomsidrotten.

2009/10:Kr323 av Ann-Christin Ahlberg m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ökad jämställdhet inom idrott och fritid.

2009/10:Kr339 av Leif Pagrotsky m.fl. (s):

15.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om förbättrad folkhälsa.

2009/10:Ub528 av Margareta Israelsson m.fl. (s):

4.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om bristen på tillgänglighet vid idrottsanläggningar.

2009/10:N308 av Jan R Andersson (m):

3.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att underlätta för glesbygdsföretag att erbjuda spel via Svenska Spel och ATG.

2009/10:A443 av Birgitta Ohlsson m.fl. (fp):

19.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ökade kunskaper om frågor om homosexuella, bisexuella och transpersoner i idrottsrörelsen.