Kulturutskottets betänkande 2009/10:KrU10 | |
Museer och utställningar | |
Sammanfattning
I betänkandet behandlas 21 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2009. I huvudsak tar de upp olika museifrågor. Ett yrkande gäller dock att utreda möjligheten att på offentlig plats hedra minnet av ambassadör Harald Edelstam. Utskottet avstyrker förslagen i samtliga yrkanden.
I de avstyrkta motionerna återfinns förslag om stöd för att komplettera Marinmuseum i Karlskrona med ett ubåtsmuseum, skapande av ett nationellt centrum för dokumentärfotografi vid Västerbottens museum, ett samlat ansvar för stillbildsfotografin i Sverige och statligt huvudmannaskap för Föreningen Klaverens Hus samlingar. Vidare föreslås att regeringen ska utreda förutsättningarna för att ge Folkmusikens hus i Rättvik status och finansiering som en nationell kulturinstitution. Stöd begärs också för att bevara Orrefors Kosta Bodas glassamling och till Gaaltije sydsamiskt kulturcentrum.
I två motioner föreslås att Forum för levande historia avvecklas. I den ena förordas att verksamheten vid myndigheten överförs till en högskola eller ett universitet, i den andra att man i stället inrättar ett museum till minne av Raoul Wallenberg. I ytterligare en motion föreslås att minst 6 miljoner kronor under en femårsperiod ska föras över från Forum för levande historias anslag till en internationell stiftelse vars syfte är att bevara Auschwitz-Birkenau. Slutligen föreslås i tre motioner att ett resurscentrum för fred och global utveckling ska inrättas med anledning av att Sverige 2014 kan fira 200 år av fred.
I betänkandet finns två reservationer och sex särskilda yttranden.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. | Komplettering av Marinmuseum |
| Riksdagen avslår motion 2009/10:Kr276 av Kerstin Haglö m.fl. (s). |
2. | Centrum för dokumentärfotografi |
| Riksdagen avslår motion 2009/10:Kr207 av Maria Lundqvist-Brömster (fp). |
3. | Stillbildsfotografi |
| Riksdagen avslår motion 2009/10:Kr329 av Margareta Israelsson (s). |
Reservation 1 (s, v)
4. | Klaverens Hus |
| Riksdagen avslår motionerna 2009/10:Kr201 av Hans Backman (fp) och 2009/10:Kr250 av Åsa Lindestam (s). |
5. | Folkmusikens hus i Rättvik |
| Riksdagen avslår motion 2009/10:Kr319 av Jan Lindholm (mp). |
6. | Orrefors Kosta Bodas glassamling |
| Riksdagen avslår motion 2009/10:Kr221 av Carina Adolfsson Elgestam m.fl. (s). |
7. | Gaaltije sydsamiskt kulturcentrum |
| Riksdagen avslår motionerna 2009/10:Kr265 av Marie Nordén och Berit Andnor (båda s) och 2009/10:Kr308 av Peter Eriksson m.fl. (mp) yrkande 31. |
8. | Avveckling av Forum för levande historia |
| Riksdagen avslår motionerna 2009/10:Kr209 av Rolf K Nilsson (m) och 2009/10:Kr303 av Gustav Blix (m) yrkandena 1–5. |
9. | Bevarande av Auschwitz-Birkenau |
| Riksdagen avslår motion 2009/10:U347 av Gustav Blix (m). |
10. | Resurscentrum för fred och global utveckling |
| Riksdagen avslår motionerna 2009/10:Kr227 av Désirée Pethrus Engström (kd), 2009/10:Kr268 av Peter Rådberg m.fl. (mp) yrkandena 1 och 2 samt 2009/10:Kr314 av Eva Selin Lindgren m.fl. (c, m, fp, kd). |
11. | Uppmärksammande av Harald Edelstams insatser |
| Riksdagen avslår motion 2009/10:Kr251 av Luciano Astudillo m.fl. (s). |
Reservation 2 (s, v)
Stockholm den 2 mars 2010
På kulturutskottets vägnar
Siv Holma
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Siv Holma (v), Christer Nylander (fp), Cecilia Magnusson (m), Leif Pagrotsky (s), Anne Marie Brodén (m), Lars Wegendal (s), Mats Johansson (m), Anders Åkesson (c), Nikos Papadopoulos (s), Hans Wallmark (m), Olof Lavesson (m), Göran Persson i Simrishamn (s), Camilla Lindberg (fp), Göran Montan (m), Anneli Särnblad (s), Leif Pettersson (s) och Lars-Axel Nordell (kd).
Utskottets överväganden
Komplettering av Marinmuseum
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår en motion om en komplettering av Marinmuseum med ett ubåtsmuseum. Riksdagen anser att finansieringen får prövas inom ramen för regeringens ordinarie budgetarbete.
Jämför särskilt yttrande 1 (s).
Motionen
I motion Kr276 av Kerstin Haglö m.fl. (s) begärs ett tillkännagivande om vad som anförs i motionen om att komplettera Marinmuseet i Karlskrona med ett ubåtsmuseum. Motionen synes syfta till att ökade resurser bör tillföras projektet. Motionärerna hänvisar till utredningen Försvar i förvar och vikten av att skapa framtidens nationella samlingar från efterkrigstiden och det kalla kriget. Statens maritima museum har i sitt budgetunderlag för 2010–2012 äskat en anslagshöjning om 3 miljoner kronor för satsningar på det kalla krigets historia vid Marinmuseum i Karlskrona. Att finna en finansieringslösning med flera intressenter kan ge en unik möjlighet att bevara en svensk ubåt som var operativ under det kalla krigets senare år, bl.a. i jakten på den sovjetiska ubåten U137, framhåller motionärerna.
Bakgrund
Marinmuseet i Karlskrona, som ingår i Statens maritima museer, planerar att ställa ut ubåten HMS Neptun. Ubåten, som togs i bruk 1980, var aktiv under det kalla krigets senare år.
Region Blekinge har finansierat en förstudie som gjort det möjligt för museet att ansöka om medel från Europeiska regionala utvecklingsfonden. Museet har avsatt vissa egna medel och har också medfinansiering från Försvarsmakten och från Statens fastighetsverk för den inledande etappen. Beslut i frågan kommer att tas den 7 april 2010. Från museets sida bedömer man att ett positivt beslut från den europeiska regionala utvecklingsfonden ökar möjligheten att finna sponsorer och andra finansiärer så att hela projektet kan finansieras. Projektet bedöms vara positivt ur turism- och näringspolitisk synvinkel. I dagsläget pågår samtal med flera sponsorer och med det kommunala turistbolaget.
Utskottets ställningstagande
Det kalla krigets kulturarv är en viktig del av det moderna samhällets historia. Detta kulturarv har stor betydelse eftersom det funnits en bred politisk uppslutning kring dess uppbyggnad, grundad på en tydlig folklig förankring. Efter förslag från regeringen beslöt riksdagen därför att fr.o.m. budgetåret 2008 tillföra kulturbudgeten sammanlagt 30 miljoner kronor för bidragsgivning till ett antal museiverksamheter runt om i landet som ska ingå i ett museinätverk med utgångspunkt i det kalla kriget. Främst rör detta sig om fasta anläggningar.
Ubåten HMS Neptun, som var operativ under det kalla krigets senare år, ingår inte i detta nätverk men utgör ändå ett viktigt tidsdokument från dessa år. Att finna en finansieringslösning med flera intressenter kan ge en unik möjlighet att bevara ubåten. Utskottet kan också konstatera att ett intensivt arbete bedrivs för att finna en sådan lösning, att såväl Försvarsmakten som Statens fastighetsverk är involverade i arbetet liksom regionala och lokala intressenter och att medel sökts från Europeiska regionala utvecklingsfonden.
Utskottet är inte berett att nu uttala sig för ytterligare statlig finansiering. Detta får i stället prövas inom ramen för regeringens ordinarie budgetarbete.
Med det ovan anförda avstyrks motion Kr276 (s).
Centrum för dokumentärfotografi
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår en motion om ett nationellt centrum för dokumentärfotografi. Västerbottens läns landsting och Statens kulturråd tar i sin avsiktsförklaring om samverkan bl.a. upp medverkan i länsmuseets ambitioner att utveckla det dokumentärfotografiska området.
Motionen
Maria Lundqvist-Brömster (fp) föreslår i motion Kr207 att ett nationellt centrum för dokumentärfotografi ska skapas vid Västerbottens museum i Umeå. Den dokumentärfotografiska traditionen är stark i Västerbotten mycket tack vare fotografen och författaren Sune Jonsson. Med ett tiotal andra museer är Västerbottens museum med i det nationella nätverket för dokumentärfotografi, vilket gör museet särskilt lämpligt för ett nationellt uppdrag, framhåller motionären.
Utskottets ställningstagande
Västerbottens museum fastställde i januari 2009 ett underlag för det fortsatta utvecklingsarbetet med att skapa Sune Jonssons centrum för dokumentärfotografi. Här fastslås att centrumet ska vara en plattform för diskussion och föreläsningar om dokumentärfotografi och dokumentärfilm i anslutning till de skilda ämnen som presenteras i pågående utställningar och visningar. Tanken är också att centrumet ska bli ett nav för kontakter med andra museer, institutioner och privatpersoner för samarbete och utbyte kring skilda aspekter av ämnet dokumentärfotografi. Självklara samarbetspartner är det nationella nätverket för fotografi med dokumentär inriktning där, förutom Västerbottens museum, Bildmuseet i Umeå, Fotomuseet i Sundsvall, Nordiska museet, Tekniska museet och Kulturhuset i Stockholm, Arbetets museum i Norrköping, Hasselblad Center i Göteborg samt Malmö museer ingår. Andra parter är länsmuseerna och då framför allt de i Norrbottens, Jämtlands och Västernorrlands län.
Statens kulturråd och Västerbottens läns landsting har den 10 december 2009 undertecknat en avsiktsförklaring för samverkan avseende kulturverksamheten 2010. Syftet med avsiktsförklaringen är att skapa en gemensam strategi till stöd för kulturens utveckling och förnyelse i länet. Bland de samverkansområden som lyfts fram finns också medverkan i länsmuseets ambitioner att utveckla det dokumentärfotografiska området. Museet har i februari 2010 lämnat in en ansökan till Statens kulturråd om utvecklingsmedel för att kunna utveckla centrumet.
Utskottet, som noterar att samverkan kring centrumet är etablerad, anser inte att det behövs något initiativ från riksdagens sida i frågan. Här bör även nämnas att regeringen har aviserat att den avser att ge de centrala museerna i uppdrag att, i samråd med Statens kulturråd och de regionala museerna, lämna förslag till hur den framtida samverkan med de regionala museerna kan utvecklas.
Motion Kr207 (fp) avstyrks därmed.
Stillbildsfotografi
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår en motion om samlat ansvar för stillbildsfotografin i Sverige. Riksdagen hänvisar till att ett uppdrag om samverkan mellan de statliga museerna, Statens kulturråd och länsmuseerna kommer att lämnas.
Jämför reservation 1 (s, v).
Motionen
I motion Kr329 framhåller Margareta Israelsson (s) behovet av ett samlat ansvar för stillbildsfotografin i Sverige. Fotokonsten har ingen självklar placering inom kulturpolitiken i dag. Trots de samtal som fördes inom museikoordinatorns mandat har inga förslag presenterats av Kulturutredningen. När det nu görs en organisationsöversyn inom kulturområdet bör även fotokonsten få en rättmätig placering, anser motionären.
Bakgrund
Museikoordinatorn har tagit upp frågan om museernas fotografiska samlingar och tillgängligheten till fotografiskt material, oavsett genre och datering, i betänkandet Kraftsamling! – museisamverkan ger resultat.
Koordinatorn redovisade vidare att Nordiska museet sedan 1990 står värd för Fotosekretariatet som gjort viktiga insatser bl.a. rörande bevarandefrågor och upphovsmannaregister. Flera aktörer på området samverkar inom Nationella nätverket för dokumentärfotografi.
Utskottets ställningstagande
Regeringen redovisar i kulturpropositionen
Klaverens Hus
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår två motioner om att införliva Klaverens Hus med Musikmuseets samlingar. Riksdagen anser att den fortsatta beredningen av förslagen i utredningen om en ny nationell plattform för musiken bör avvaktas.
Jämför särskilt yttrande 2 (s).
Motionerna
I motion Kr201 av Hans Backman (fp) föreslås att Föreningen Klaverens Hus stora och unika samling klaver ska få ett statligt huvudmannaskap och införlivas med Musikmuseets klaversamlingar.
Också Åsa Lindestam (s) föreslår i motion Kr250 att man skyndsamt bör utreda möjligheterna för Statens musiksamlingar att samarbeta med Klaverens Hus.
Båda motionärerna lyfter fram det unika i Klaverens Hus med mer än 400 pianon, flyglar och tafflar från 1800- och 1900-talet. Samlingarna omfattar även en stor mängd verktyg, ritningar, maskiner och dokument från Sveriges tidigare mycket talrika pianoindustrier. Motionärerna anser att Klaverens Hus och Statens musiksamlingar kompletterar varandra. Då Söderhamns kommun har aviserat att man inte har möjlighet att fortsätta samarbeta på samma sätt som hittills måste en ny lösning sökas.
Bakgrund
Klavens Hus, i Söderhamn, är ett museum med representativa instrument och en rekonstruerad fabriksmiljö. Här finns en verkstad för skötsel och vård av föremål, ett arkiv och ett bibliotek. Verksamheten, som stöds av Söderhamns kommun, omfattar konserter, kurser, inspelningar och forskning. Museet samarbetar bl.a. med Sveriges pianostämmare och teknikerförening, Söderhamns kammarmusikförening, Musik Gävleborg, Hälsinglands museum i Hudiksvall, Arvika och Herrljunga kommuner, Musikmuseet och Kungl. Musikhögskolan i Stockholm.
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att utredningen om en nationell musikplattform i dagarna har presenterat sitt betänkande I samspel med musiklivet – en ny nationell plattform för musiken (SOU 2010:12). I utredningen föreslås att ett nytt uppdrag tas fram för myndigheten Statens musiksamlingar som innefattar både att främja framförandet av levande musik och att bevara och tillgängliggöra kulturarvet. Uppdraget ska vara att ha en nationell överblick över musiklivet i Sverige samt att koordinera och stödja samverkansprojekt i musiklivet av nationellt intresse. För att främja integrationen mellan kulturarvet och det nyskapande musiklivet bör även uppdraget i den kulturarvsinriktade delen utvecklas, anser utredningen. Bland annat föreslås att Statens musiksamlingar, som föreslås byta namn till Statens musikverk, ska ges i uppdrag att öka dokumentationen inom genrer som inte är väl företrädda i samlingarna i dag.
Utskottet konstaterar vidare att kulturministern nyligen svarat på en skriftlig fråga
Utskottet anser för sin del att den fortsatta beredningen av Statens musiksamlingars uppdrag bör avvaktas liksom regeringens ordinarie budgetarbete. Motionerna Kr201 (fp) och Kr250 (s) avstyrks.
Folkmusikens hus i Rättvik
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår en motion om att Folkmusikens hus i Rättvik ska få status som en nationell kulturinstitution. Förslaget avstyrks med hänvisning till att en ny modell för fördelning av statliga medel till regional och lokal kulturverksamhet kommer att införas.
Jämför särskilt yttrande 3 (s).
Motionen
Jan Lindholm (mp) förslår i motion Kr319 att man ska utreda förutsättningarna för att ge Folkmusikens hus i Rättvik status och finansiering som en nationell kulturinstitution. Motionären anser att en utredning om hur ett statligt finansierat ansvar skulle kunna utformas för att garantera deltagande även från andra organisationer, företag m.fl. i samhället borde vara en möjlig väg att tydliggöra vikten av att en nationell kulturinstitution säkerställs.
Bakgrund
Föreningen Folkmusikens hus har i uppgift att svara för långsiktig finansiering, drift och utveckling av Folkmusikens hus i Rättvik. Enligt föreningens vision ska Folkmusikens hus som regional kulturinstitution vara regionens ledande folkmusikcentrum och samtidigt skapa ett nordiskt folkmusikcentrum inom områdena dokumentation och pedagogik. Föreningen eftersträvar att Folkmusikens hus som nordiskt centrum för folkmusikdokumentation ska bygga upp ett lokalt, regionalt, nationellt och nordiskt digitalt folkmusikarkiv och göra detta brett tillgängligt.
Folkmusikens hus har arbetat med ljuddigitalisering under tre år med stöd av Accessmedel. Medieverkstaden har därmed successivt uppgraderats med professionell utrustning för ljuddigitalisering. Projektmedlen upphörde vid utgången av 2009. För 2010 har Dalarnas landsting därför ökat bidraget till Folkmusikens hus med närmare 500 000 kronor jämfört med 2009 och anslagit 1,7 miljoner kronor för 2010.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill framhålla det värdefulla arbete som Folkmusikens hus i Rättvik gör för att bevara och utveckla folkmusiken. Det är därför glädjande att Dalarnas landsting nu utvidgar sitt stöd till verksamheten.
Utskottet, som inte är berett att biträda motionärens förslag att Folkmusikens hus bör få status som en nationell kulturinstitution, påminner om att riksdagen nyligen har beslutat att införa en ny modell för fördelning av statliga medel till regional och lokal kulturverksamhet som innebär att landsting och regioner respektive kommuner kommer att få ett ökat ansvar för fördelningen av statsbidrag. Modellen kommer att införas successivt fr.o.m. 2011. En grundläggande princip för den nya fördelningsmodellen ska vara att stat, landsting och kommuner även fortsättningsvis gemensamt ansvar för kulturpolitikens genomförande och därmed för att uppfylla de nationella kulturpolitiska målen. Samtidigt kommer möjligheterna att prioritera och omprioritera inom länen att öka genom att regeringen inte längre anger vilka institutioner och verksamheter som ska vara stödberättigade.
Utskottet vill också peka på att utredningen om en nationell musikplattform i sitt nyligen presenterade betänkande (SOU 2010:12) föreslår att myndigheten Statens musiksamlingar ska få ett nytt uppdrag som innefattar både att främja framförandet av levande musik och att bevara och tillgängliggöra kulturarvet. Uppdraget ska vara att ha en nationell överblick över musiklivet i Sverige samt att koordinera och stödja samverkansprojekt i musiklivet av nationellt intresse. Statens insatser ska inriktas mer mot att främja de resurser, initiativ och samverkansformer som finns i det fria musiklivet liksom musiklivet på regional nivå.
Motion Kr319 (mp) avstyrks med det ovan anförda.
Orrefors Kosta Bodas glassamling
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår en motion om Orrefors Kosta Bodas glassamling. Riksdagen förutsätter att frågan kommer att tas upp i diskussionen mellan Regionförbundet i Kalmar län och Statens kulturråd om en avsiktsförklaring för regionens kultursatsningar.
Jämför särskilt yttrande 4 (s).
Motionen
Carina Adolfsson Elgestam m.fl. (s) begär i motion Kr221 ett tillkännagivande om bevarande av Orrefors Kosta Bodas glassamling. Ägarna av Orrefors Kosta Boda AB har beslutat att sälja de konstföremål som finns i glasbrukets museum. Detta har fått såväl kommunerna i Glasriket som regionförbunden i både Kalmar och Kronoberg att diskutera bildandet av en stiftelse för att kunna bevara glassamlingarna. Motionären anser att det svenska konstglaset är en nationell angelägenhet och inte bara ett regionalt ansvar.
Bakgrund
När ägarna av Orrefors Kosta Boda AB meddelade att de för att stärka bolagets finansiella ställning bl.a. hade planer på att sälja glassamlingarna i Orrefors glasbruksmuseum ledde detta till ett mycket aktivt arbete lokalt och regionalt. För att möjliggöra en fortsatt sammanhållning av konstglassamlingen i Orrefors bildades en ekonomisk förening: Glasrikets skatter. Enskilda personer, företag och institutioner inbjöds till andelsteckning i föreningen. I oktober 2009 köpte föreningen in konstglassamlingen med tillhörande arkiv för 12,5 miljoner kronor. Andelsteckningen i föreningen uppgick då till drygt 9 miljoner kronor och föreningen lånade resterande 3,5 miljoner kronor i bank.
Nybro kommun har köpt utställningshallen och några kulturhistoriska byggnader inom bruksområdet i Orrefors av glasbrukets ägare och därmed skapat förutsättningar för att glassamlingen kan behållas i sin tidigare miljö. Kommunen har också tecknat andelar i den ekonomiska föreningen Glasrikets skatter.
Regionförbundet i Kalmar län har fört samtal med Designmuseet i Nybro och med Glasrikets skatter. Utskottet har informerats om att regionförbundet är berett att gå in med medel för att det arkiv som hör till samlingarna ska kunna omhändertas i Designmuseets nya arkivlokaler. I den kartläggning av de kreativa näringarna i regionen som regionförbundet avser att genomföra kommer även glasbruken och verksamheten kring dem att utgöra en viktig komponent.
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att projektet Glasrikets skatter är ett gott exempel på hur samverkan runt landets kulturarvsmiljöer kan ske. Här samverkar regionen, kommunen, företag och enskilda personer för att värna det gemensamma kulturarvet i bygden.
Utskottet förutsätter att Glasrikets skatter även kommer att tas upp i dialogen mellan Regionförbundet i Kalmar län och Statens kulturråd om kulturverksamheten i länet. Syftet är att få en gemensam bild av kulturverksamheten i länet och diskutera hur samverkan kan utvecklas kring kulturfrågor av gemensamt intresse.
Utskottet anser inte att något initiativ nu bör tas från riksdagens sida. Motion Kr221 (s) avstyrks därmed.
Gaaltije sydsamiskt kulturcentrum
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår en motion om stabil finansiering av Gaaltije. Riksdagen anser att denna fråga får prövas inom ramen för regeringens ordinarie budgetarbete.
Jämför särskilt yttrande 5 (v).
Motionerna
Miljöpartiet de gröna framhåller i motion Kr308 att det är angeläget att Gaaltije sydsamiskt kulturcentum får en stabil finansiering (yrkande 31). Motionärerna understryker att styrkan i en demokrati är vilka villkor som möter de nationella minoriteterna. Centrumet har levt med en osäker finansiering. Tillsammans med Jämtlands län, Sametinget och andra relevanta parter bör staten därför ta initiativ till ett arbete i avsikt att säkra en stabil finansiering för Gaaltije.
Även i motion Kr265 av Marie Nordén och Berit Andnor (båda s) yrkas att regeringen bör utreda möjligheten till fortsatt basverksamhet med fast anställd personal i Gaaltije för att möjliggöra en mer hållbar verksamhet.
Bakgrund
Gaaltije sydsamiskt kulturcentrum i Östersund är en stiftelse med bl.a. Samernas riksförbund och riksförbundet Same Ätnam som stiftelsebildare. Gaaltije har till uppgift att öka kunskapen om sydsamisk kultur för att stärka det samiska samhället och för att öka förståelsen för samisk kultur- och näringslivsutveckling. Gaaltije bedriver utställnings-, seminarie- och mötesverksamhet i detta syfte. På regeringens uppdrag inrättade Sametinget 2005 ett nationellt samiskt informationscentrum som är samlokaliserat med Gaaltije.
Sametinget disponerar via den statliga kulturbudgeten 14,4 miljoner kronor för 2010.
Utskottets ställningstagande
Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att kunskaperna om samerna ökas. Gaaltije har en viktig roll i det sammanhanget. Som redovisats ovan har Gaaltije möjlighet att via Sametinget eller Statens kulturråd få bidrag för verksamhetens finansiering. Utskottet är inte berett att uttala sig för att Gaaltije i framtiden ska få en fastare statlig finansiering. Denna fråga får i stället prövas inom ramen för regeringens ordinarie budgetarbete. Motionerna Kr265 (s) och Kr308 (mp) yrkande 31 avstyrks därmed.
Avveckling av Forum för levande historia
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår förslag i två motioner som syftar till att myndigheten Forum för levande historia ska avvecklas och verksamheten överföras till en högskola respektive till en nyinrättad museimyndighet till minne av Raoul Wallenberg. Organisationsformen prövades ingående då myndigheten etablerades. Det finns inte någon anledning att ompröva den.
Jämför särskilt yttrande 6 (v).
Motionerna
I motion Kr209 föreslår Rolf K Nilsson (m) att myndigheten Forum för levande historia ska avvecklas och att verksamheten ska övergå till att bli en särskild inrättning vid en högskola eller ett universitet enligt 3 kap. 8 § högskoleförordningen (1993:100). Motionären anser att utställningsverksamheten vid myndigheten är bra men att denna snarare är en uppgift för en utbildningsanordnare än för en myndighet.
I motion Kr303 av Gustav Blix (m) föreslår motionären att Forum för levande historia ska läggas ned (yrkande 5). I stället ska ett museum till minne av Raoul Wallenbergs gärning inrättas (yrkande 1). Den nya museimyndigheten föreslås få i uppdrag att inrätta permanenta men ständigt uppdaterade utställningar riktade till skolelever. Utställningarna ska handla om
– Förintelsen (yrkande 2)
– brott mot mänskligheten under kommunistiska och andra totalitära regimer (yrkande 3)
– Raoul Wallenbergs insats under andra världskriget och hans tragiska öde (yrkande 4).
Utskottets ställningstagande
Myndigheten Forum för levande historia har i uppdrag att arbeta med frågor som rör demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter med utgångspunkt i Förintelsen. Myndigheten ska särskilt informera om Förintelsen och kommunismens brott mot mänskligheten. Verksamheten ska syfta till att stärka människors vilja att aktivt verka för alla människors lika värde. Genom förmedling och kunskapsuppbyggnad ska verksamheten med stöd i forskning bedrivas i form av kulturverksamhet, seminarier, föreläsningar, debatter m.m.
När det gäller förslaget i motion Kr209 (m) om att avveckla myndigheten och överflytta verksamheten till högskolevärlden erinrar utskottet om att ett liknade förslag avstyrktes vid föregående riksmöte. Utskottet hänvisade då bl.a. till att organisationsformen hade prövats ingående då myndigheten etablerades. Enligt utskottets uppfattning torde det vara en fördel för verksamheten om den bedrivs av en myndighet som har självständig ställning och inte inordnas i någon annan verksamhet. (Jfr SOU 2001:5 s. 149.)
Utskottet ser inte heller någon anledning att – som föreslås i motion Kr303 (m) – avveckla myndigheten och inrätta en museimyndighet i Raoul Wallenbergs namn. Raoul Wallenbergs storartade insatser för mänskligheten och hans tragiska levnadsöde har tydligt samband med såväl Förintelsen som kommunismens brott mot mänskligheten. Det torde därför ligga inom ramen för det uppdrag som åvilar Forum för levande historia att åskådliggöra hans insatser om man så finner lämpligt.
Det kan tilläggas att ett temarum med en miniutställning om Raoul Wallenberg öppnades på Armémuseum i början av 2009.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna Kr209 (m) och Kr303 (m) yrkandena 1–5.
Bevarande av Auschwitz-Birkenau
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsförslag om att medel ska föras över från Forum för levande historia till en internationell stiftelse vars syfte är att bevara Auschwitz-Birkenau. Det får bli regeringens uppgift att i anslutning till budgetarbetet avgöra om och i så fall hur en sådan satsning ska finansieras.
Motionen
I motion U347 av Gustav Blix (m) framgår det att tiden och de många besökarna i förintelselägret Auschwitz-Birkenau i Polen sliter hårt på platsen och samlingarna där. Risken är stor att dessa för mänsklighetens gemensamma historia så viktiga minnen går förlorade. Polens premiärminister har vädjat till Europas alla regeringar om att de gemensamt ska bilda en stiftelse – The Auschwitz-Birkenau Foundation – för att säkra samlingarna för eftervärlden. Motionären föreslår att minst 6 miljoner kronor ska föras över under en femårsperiod från anslaget Forum för levande historia till The Auschwitz-Birkenau Foundation.
Utskottets ställningstagande
I förintelselägret Auschwitz-Birkenau i södra Polen mördade tyskarna omkring två miljoner människor 1942–1944, mest judar. Platsen som numera är ett museum är upptagen på Unescos världsarvslista.
Enligt utskottets uppfattning är det av största betydelse att minnet av Förintelsen förs vidare till nya generationer. Den som besöker Auschwitz-Birkenau får en tydlig bild av omfattningen på de ohyggligheter som ägt rum där. Det är därför ett av de viktigaste tidsdokumenten från en mörk epok i vår moderna historia. Utskottet vill erinra om att det land som har undertecknat Unescos världsarvskonvention har förbundit sig att vårda de världsarvsområden som finns på det egna territoriet. Sverige bidrog 2009 med 1 miljon kronor till The Auschwitz-Birkenau Foundation. Medlen anvisades från utgiftsområde 5 Internationell samverkan, anslaget Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet. Det får bli regeringens uppgift att i anslutning till budgetarbetet avgöra om denna satsning ska fortsättas och hur den i så fall ska finansieras. Motion U347 (m) avstyrks därmed.
Resurscentrum för fred och global utveckling
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag som syftar till att ett resurscentrum för fred och global utveckling ska inrättas. Staten bör vara restriktiv då det gäller förslag att inrätta nya statliga museer. På Armémuseum visas utställningen Fredssoldater om svenska utlandsinsatser genom tiderna. Därmed tycks motionärernas förslag till en inte obetydlig del vara tillgodosedda.
Motionerna
Med anledning av att Sverige 2014 förhoppningsvis kan fira 200 år av fred har tre motioner väckts som syftar till att ett resurscentrum eller ett museinätverk ska etableras för fred och global utveckling.
I motion Kr227 föreslår Désirée Pethrus Engström (kd) att regeringen ska ta initiativ till att ett resurscentrum för fred och global utveckling inrättas. Centrumets övergripande syfte ska vara att bidra till att många olika aktörer får förståelse för vår tids möjligheter att förebygga våld och väpnade konflikter. Centrumet kallat Resurscentrum 1814, bör innefatta flera olika verksamhetsdelar såsom ett framtidsinriktat museum med bibliotek, arkiv, utställningar och seminarier. Det ska särskilt rikta sig till barn och ungdomar och utöva dragningskraft på skolklasser från Sverige och andra delar av världen. Det bör därför ligga på en central plats i Stockholm, lätt tillgängligt för olika målgrupper.
Även motionärerna bakom motion Kr268 av Peter Rådberg m.fl. (mp) framhåller behovet av att ett resurscentrum för fred och global utveckling, kallat Resurscentrum 1814, inrättas (yrkande 1). Riksdagen bör uppdra åt regeringen att utreda förutsättningarna för att inrätta och finansiera ett sådant resurscentrum (yrkande 2).
I motion Kr314 av Eva Selin Lindgren m.fl. (c, m, fp, kd) föreslår motionärerna att ett Museinätverk 1814 för fred och global utveckling ska inrättas. Motionärerna anser att Världskulturmuseet i Göteborg ska byggas ut med en avdelning som fyller funktionen hos ett fredsmuseum vars övergripande syfte ska vara att bidra till att många olika aktörer får förståelse för vår tids möjligheter att förebygga våld och väpnade konflikter. Även andra museer och bibliotek i landet bör kunna fylla en motsvarande funktion. Genom att samarbeta kan de stödja och komplettera varandra, medverka i utbildningar på olika nivåer, presentera utställningar och aktuella filmer, dokumentera Sveriges biståndsarbete i andra länder etc.
Utskottets ställningstagande
Kulturutskottets inställning till frågan om att inrätta nya statliga museer har under lång tid gått ut på att staten bör vara restriktiv. I den mån insatser behöver göras på ett insamlingsområde som inte har uppmärksammats tillräckligt har utskottet ansett att detta i första hand får ske inom den nuvarande museiorganisationens ram, exempelvis genom riktade insatser. Detta ställningstagande har emellertid inte fått innebära att den statliga strukturen låses fast i den rådande strukturen. Utskottet vidhåller denna principiella uppfattning.
Till detta kan sägas att myndigheten Statens försvarshistoriska museer enligt sin instruktion (2007:1178) har i uppgift att främja kunskapen om det svenska försvaret genom tiderna och om försvarets roll i samhällsutvecklingen. Myndigheten ska således spegla den genomgripande reformering som pågår av Försvarsmakten och som bl.a. handlar om ökade fredsfrämjande insatser i andra länder.
På Armémuseum i Stockholm som ingår i myndigheten Statens försvarshistoriska museer visas för närvarande utställningen Fredssoldater om svenska utlandsinsatser genom tiderna. Utställningen är en del i ett större projekt som ska pågå i flera år. Inom projektets ram har en bok getts ut med tolv artiklar om fredsbevarande insatser, Fredssoldater. Dessutom arrangerar museet seminarier och debatter på temat Fredssoldater. Armémuseum har utvecklat ett samarbete med universitets- och högskolevärlden och har verksamhet som riktar sig till skolor och barn som bl.a. syftar till att väcka funderingar kring krig och fred med kopplingar till nutida konflikter. I centrum står den vanliga människans liv i krig och fred.
Det anförda visar att motionärernas förslag om ett resurscentrum eller museinätverk för fred till en inte obetydlig del tycks vara tillgodosedda genom de insatser som görs vid Armémuseum. I sammanhanget kan också nämnas att ett fredsmuseum har inrättats i Uppsala slott och drivs i Dag Hammarskjölds anda av en ideell och obunden förening som bildades 2003. Museet belyser bl.a. svenska insatser i FN:s fredsbevarande styrkor och anordnar föreläsningar, diskussioner, filmvisningar och andra evenemang som skildrar och diskuterar nationellt och internationellt civilt och militärt fredsarbete. Särskild verksamhet bedrivs för högstadie- och gymnasieklasser.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna Kr227 (kd), Kr268 (mp) yrkandena 1 och 2 och Kr314 (c, m, fp, kd).
Uppmärksammande av Harald Edelstams insatser
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår en motion om att uppmärksamma Harald Edelstams insatser. Stiftelsen Harald Edelstam lyfter på ett förtjänstfullt sätt fram ambassadörens insatser och vårdar hans minne genom det pris som nu inrättas i hans namn.
Jämför reservation 2 (s, v).
Motionen
Luciano Astudillo m.fl. (s) vill i motion Kr251 att ambassadör Harald Edelstams hjältemodiga insatser i Chile ska uppmärksammas och föreslår därför att regeringen bör utreda möjligheten att exempelvis ge honom en offentlig plats att hedras på. Under några få månader efter statskuppen i Chile den 11 september 1973 räddade Edelstam livet på mer än 1 000 människor genom att erbjuda fri lejd och politisk asyl i Sverige åt förföljda chilenare och andra latinamerikaner som flytt till Chile från militärdiktaturerna i Uruguay och Brasilien. Trots Edelstams hjältemodiga insatser är han relativt okänd i Sverige i dag. Svenska auktoriteter har varit dåliga på att uppmärksamma Edelstams gärningar. Men det är inte för sent framhåller motionärerna.
Bakgrund
Harald Edelstam (1913–1989) var svensk diplomat och ambassadör i Chile i början av 1970-talet. Edelstam såg det som sin personliga uppgift att försöka hjälpa nödställda människor efter statskuppen i Chile mot president Allende den 11 september 1973.
Utskottets ställningstagande
Ett tiotal ledamöter av kulturutskottet hade förmånen att i september 2009 få närvara när deputeradekammaren i Chiles parlament höll en högtidsceremoni för att hylla den förre svenske ambassadören Harald Edelstam. Han presenterades som en av få ljuspunkter i Chile under den mörka tiden månaderna efter kuppen den 11 september 1973 då förtrycket var som värst. Vid minneshögtiden deltog också Harald Edelstams sondotter Caroline Edelstam Molin som ingår i styrelsen för en nystartad stiftelse i hans namn. Stiftelsens syfte är att dela ut ett årligt pris, Edelstampriset, till någon ung människa någonstans i världen som i sitt arbete för Harald Edelstams anda vidare. Stiftelsen, som är politiskt och religiöst obunden, står för en humanistisk livssyn och grundar sig på de värderingar och principer som kommer till uttryck i FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna.
Ambassadör Edelstam gjorde en orädd och storartad insats i humanismens namn månaderna närmast efter militärkuppen i Chile. Genom hans personliga engagemang kom många chilenare och flyktingar i Chile att räddas undan militärdiktaturens förföljelse. Under besöket i Chile mötte utskottet personer som bar personliga vittnesmål om detta och som kände stor tacksamhet för ambassadör Edelstams agerande.
Utskottet anser att den nu inrättade stiftelsen på ett förtjänstfullt sätt lyfter fram ambassadör Edelstams insatser och vårdar hans minne genom det pris som nu inrättas i hans namn.
Att namnge platser är inte en fråga för riksdagen. Enligt utskottets uppfattning bör motion Kr251 (s) inte föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
1. | Stillbildsfotografi, punkt 3 (s, v) |
| av Siv Holma (v), Leif Pagrotsky (s), Lars Wegendal (s), Nikos Papadopoulos (s), Göran Persson i Simrishamn (s), Anneli Särnblad (s) och Leif Pettersson (s). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2009/10:Kr329 av Margareta Israelsson (s).
Ställningstagande
Fotokonsten har inte någon självklar placering inom kulturpolitiken i dag. Detta leder till att vi inte får en samlad insats vare sig när det gäller kunskapsuppbyggnad eller forskning. Trots de samtal som har förts inom ramen för museikoordinatorns arbete lämnade regeringen i kulturpropositionen inte några förslag till riksdagen. I kulturpropositionen nämndes bara kortfattat att man haft två träffar som ministern ansåg kunde ”utgöra grund för fortsatta initiativ”. Vi anser att detta är otillfredsställande. När det nu görs en organisationsöversyn inom kulturområdet bör även fotokonstens rättmätiga placering diskuteras så att den kompetens och utvecklingspotential som finns inom stillbildsfotografin i Sverige tas till vara.
Vad vi här har framhållit bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Det innebär att riksdagen bör bifalla motion Kr329 (s).
2. | Uppmärksammande av Harald Edelstams insatser, punkt 11 (s, v) |
| av Siv Holma (v), Leif Pagrotsky (s), Lars Wegendal (s), Nikos Papadopoulos (s), Göran Persson i Simrishamn (s), Anneli Särnblad (s) och Leif Pettersson (s). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2009/10:Kr251 av Luciano Astudillo m.fl. (s).
Ställningstagande
Vi delar helt majoritetens uppfattning att ambassadör Harald Edelstam gjorde en orädd och storartad insats i humanismens namn månaderna närmast efter militärkuppen i Chile. Genom hans personliga engagemang kom många chilenare och flyktingar i Chile att räddas undan militärdiktaturens förföljelse. Under besöket i Chile mötte utskottet personer som bar personliga vittnesmål om detta och som kände stor tacksamhet för ambassadör Edelstams agerande.
Bland de tiotusentals chilenare som bor i Sverige, liksom generellt i Latinamerika, betraktas Edelstam som en hjälte. Trots sina hjältemodiga insatser är han i dag relativt okänd i Sverige. Vi anser att det är angeläget att hans insatser uppmärksammas också här. Regeringen bör därför ta initiativ till en sådan satsning. Detta kan exempelvis ske genom att regeringen i kontakt med politikerna i Stockholms stad undersöker möjligheterna att ge Edelstam en offentlig plats att hedras på. Även en kontakt med stiftelsen som inrättats i Edelstams namn borde vara på sin plats för att diskutera hur man ska hedra hans minne. Det bör stå regeringen fritt att pröva också andra former för att hedra Edelstam.
Vad vi här har framhållit bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Det innebär att riksdagen bör bifalla motion Kr251 (s).
Särskilda yttranden
1. | Komplettering av Marinmuseum, punkt 1 (s) |
| Leif Pagrotsky (s), Lars Wegendal (s), Nikos Papadopoulos (s), Göran Persson i Simrishamn (s), Anneli Särnblad (s) och Leif Pettersson (s) anför: |
Vi anser att det är viktigt att ta till vara tidsdokument som speglar det kalla krigets era. DC3:an är ett bra exempel från det kalla krigets tidiga del. HMS Neptun är ett annat exempel från dess senare period som bör värnas. Rätt genomfört skulle detta kunna bli en väsentlig del i en historiebeskrivning som aktivt kan bidra till folkbildningen. Regeringen borde än bättre informera sig om möjligheten att bevara en viktig del av vårt säkerhetspolitiska kulturarv.
2. | Klaverens Hus, punkt 4 (s) |
| Leif Pagrotsky (s), Lars Wegendal (s), Nikos Papadopoulos (s), Göran Persson i Simrishamn (s), Anneli Särnblad (s) och Leif Pettersson (s) anför: |
Vi vill understryka att samlingarna i Klaverens Hus på ett bra sätt kan komplettera de samlingar som Statens musiksamlingar redan har. Klaverens Hus har i första hand instrument från 1900-talet, medan Statens musiksamlingar i första hand har äldre instrument.
3. | Folkmusikens hus i Rättvik, punkt 5 (s) |
| Leif Pagrotsky (s), Lars Wegendal (s), Nikos Papadopoulos (s), Göran Persson i Simrishamn (s), Anneli Särnblad (s) och Leif Pettersson (s) anför: |
Vi vill framhålla det värdefulla arbete som Folkmusikens hus i Rättvik utför för att bevara och utveckla folkmusiken. Folkmusikens hus i Rättvik bör därmed utgöra en viktig samverkanspart för Statens musiksamlingar, med det nya uppdrag som museet väntas få att främja framförandet av levande musik och att bevara och tillgängliggöra kulturarvet.
4. | Orrefors Kosta Bodas glassamling, punkt 6 (s) |
| Leif Pagrotsky (s), Lars Wegendal (s), Nikos Papadopoulos (s), Göran Persson i Simrishamn (s), Anneli Särnblad (s) och Leif Pettersson (s) anför: |
Turismen och upplevelseindustrin är ett viktigt inslag i Kalmarregionens utveckling. Bevarandet av glassamlingen är därmed också en angelägen näringspolitisk fråga. Orrefors Kosta Bodas glassamling är ett fint exempel på vad svensk glaskonst står för och ett fint komplement som det är angeläget att kunna visa upp.
5. | Gaaltije sydsamiskt kulturcentrum, punkt 7 (v) |
| Siv Holma (v) anför: |
Stödet till minoriteternas kultur har varit oförändrat under närmare tio år nu. Vänsterpartiet har under flera år föreslagit att stödet ska ökas. I Vänsterpartiets budgetalternativ för 2010 avsattes ytterligare 10 miljoner kronor för detta ändamål. Jag vidhåller att stödet till minoriteternas kultur och till Gaaltije bör ökas.
6. | Avveckling av Forum för levande historia, punkt 8 (v) |
| Siv Holma (v) anför: |
Jag anser att det är angeläget att stödja historisk forskning om brott mot mänskliga rättigheter. Oavsett var brotten har begåtts är det viktigt att klarlägga deras bakgrund, orsaker och omfattning. Sådan forskning måste emellertid vara fri och bedrivas utan politiska förtecken eller ideologiska skygglappar.
Sveriges regering är ett politiskt organ som har ett stort antal myndigheter till sitt förfogande. Varje regering – utom expeditionsministärer – har sina klara politiska mål och handlar i linje med sina bestämda ideologiska uppfattningar. Vid ett regeringsskifte får man räkna med att politikens inriktning, mål och syften ändras. Därför bör det vara en utgångspunkt att forskning endast undantagsvis ska bedrivas av en myndighet som lyder under regeringen. Annars är nämligen risken uppenbar att sådan forskning kan bli politiskt styrd och ideologiskt påverkad.
Forum för levande historia är inrättat som en myndighet, vilket medför risk för att dess verksamhet kan utsättas för politisk och ideologisk påverkan av nuvarande och framtida regeringar, något som kan allvarligt skada historieforskningens anseende. Forskning kring brott mot mänskliga rättigheter bör således understödjas men ska vara helt fri från politiska instansers påverkan.
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden hösten 2009
2009/10:U347 av Gustav Blix (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om bevarandet av Auschwitz-Birkenau.
2009/10:Kr201 av Hans Backman (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Föreningen Klaverens Hus stora och unika samling klaver ska få ett statligt huvudmannaskap och införlivas med Musikmuseets klaversamlingar.
2009/10:Kr207 av Maria Lundqvist-Brömster (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att skapa ett nationellt centrum för dokumentärfotografi vid Västerbottens museum i Umeå.
2009/10:Kr209 av Rolf K Nilsson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att myndigheten Forum för levande historia ska avvecklas och verksamheten överföras till att bli en särskild inrättning vid en högskola eller ett universitet enligt 3 kap. 8 § högskoleförordningen (1993:100).
2009/10:Kr221 av Carina Adolfsson Elgestam m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om bevarande av Orrefors Kosta Bodas glassamling.
2009/10:Kr227 av Désirée Pethrus Engström (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av ”Resurscentrum 1814” för fred och global utveckling.
2009/10:Kr250 av Åsa Lindestam (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att bevara och utveckla Klaverens Hus.
2009/10:Kr251 av Luciano Astudillo m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att uppmärksamma ambassadör Harald Edelstams hjältemodiga insatser i Chile.
2009/10:Kr265 av Marie Nordén och Berit Andnor (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om kultur- och informationscentrumet Gaaltije.
2009/10:Kr268 av Peter Rådberg m.fl. (mp):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av ett resurscentrum för fred och global utveckling, kallat Resurscentrum 1814. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om Resurscentrum 1814 och uppdrar åt regeringen att ta initiativ till en utredning om uppbyggnad och finansiering av ett sådant resurscentrum. |
2009/10:Kr276 av Kerstin Haglö m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om komplettering av Marinmuseum i Karlskrona med ett ubåtsmuseum.
2009/10:Kr303 av Gustav Blix (m):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av ett museum till minne av Raoul Wallenbergs gärning. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ge den nya museimyndigheten i uppdrag att inrätta en permanent, men ständigt uppdaterad, utställning riktad till skolelever om Förintelsen. |
3. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ge den nya museimyndigheten i uppdrag att inrätta en permanent, men ständigt uppdaterad, utställning riktad till skolelever om brott mot mänskligheten under kommunistiska och andra totalitära regimer. |
4. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ge den nya museimyndigheten i uppdrag att inrätta en permanent, men ständigt uppdaterad, utställning riktad till skolelever om Raoul Wallenbergs insats under andra världskriget och om hans tragiska öde. |
5. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att – som ett resultat av den nya myndighetens uppdrag – lägga ned Forum för levande historia. |
2009/10:Kr308 av Peter Eriksson m.fl. (mp):
31. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om det angelägna i att sydsamiska kulturcentrumet Gaaltije får en stabil finansiering. |
2009/10:Kr314 av Eva Selin Lindgren m.fl. (c, m, fp, kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att etablera Museinätverk 1814 för fred och global utveckling.
2009/10:Kr319 av Jan Lindholm (mp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda förutsättningarna för att ge Folkmusikens hus i Rättvik status och finansiering som en nationell kulturinstitution.
2009/10:Kr329 av Margareta Israelsson (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av ett samlat ansvar för stillbildsfotografin i Sverige.