Försvarsutskottets betänkande

2009/10:FöU8

Försvarsmaktens personalförsörjning m.m.

Sammanfattning

Försvarsmaktens personalförsörjning av soldater m.m. och Försvarsmaktens personal vid internationella militära insatser

Utskottet konstaterar att tillämpningen av totalförsvarsplikten sedan början av 1990-talet alltmer har kommit att urholkas. Behovet av en reformering av reglerna för den militära utbildningen är således påtagligt. Utbildningen måste vara anpassad till den nya insatsorganisationen med i huvudsak omedelbart gripbara förband, vilket fastställdes i det försvarspolitiska inriktningsbeslutet våren 2009. Utskottet välkomnar därför att regeringen lämnar förslag om frivillig militär utbildning. Utskottet har under lång tid understrukit betydelsen av ökad frivillighet i utbildningen.

Utskottet utgår från att regeringen och Försvarsmakten noggrant planerar för att snabbt kunna återuppta grund- och repetitionsutbildningen av värnpliktiga och civilpliktiga om så skulle behövas. Utskottet anser att regeringen årligen ska återkomma till riksdagen med en redovisning bl.a. av volymen på den militära grund- och fortsättningsutbildningen.

Regeringen lämnar förslag till en svensk veteranpolitik, dvs. ansvaret för Försvarsmaktens personal före, under och efter internationella militära insatser. Utskottet välkomnar att Försvarsmakten får ett lagstadgat uppföljningsansvar. Den nya lagstiftningen innebär att den tidigare femåriga tidsbegränsning som gällt för Försvarsmaktens stödåtgärder avskaffas.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens lagförslag och avslår motionerna.

Vissa frågor om det militära försvaret

Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionerna.

Riksrevisionens redogörelse

Utskottet delar Riksrevisionens uppfattning att bemanningen av Försvarsmaktens organisation inte svarar mot myndighetens behov. Det finns obalanser i ålders- och befälsstrukturen. Dessa obalanser utvecklas inte i rätt riktning. Det finns förhållandevis få officerare i yngre åldrar och många i de äldre. Det saknas också officerare i lägre befälskategorier men inte i de högre. Andelen kvinnliga officerare har heller inte ökat på det sätt som varit önskvärt.

Utskottet föreslår att Riksrevisionens styrelses redogörelse läggs till handlingarna.

Reservationer och särskilda yttranden

I betänkandet finns 4 gemensamma reservationer (s, v, mp).

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.

Propositionens lagförslag

 

Riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt,

2. lag om ändring i lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt,

3. lag om Försvarsmaktens personal vid internationella militära insatser,

4. lag om ändring i lagen (2003:169) om väpnad styrka för tjänstgöring utomlands,

5. lag om ändring i brottsbalken,

6. lag om ändring i arbetsmiljölagen (1977:1160),

7. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

8. lag om ändring i lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd,

9. lag om ändring i socialförsäkringsbalken,

10. lag om ändring i lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken,

11. lag om ändring i lagen (1977:266) om statlig ersättning vid ideell skada m.m.,

12. lag om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring,

13. lag om ändring i diskrimineringslagen (2008:567),

14. lag om upphävande av lagen (1994:1810) om möjlighet för kvinnor att fullgöra värnplikt eller civilplikt med längre grundutbildning,

15. lag om ändring i lagen (1994:1811) om disciplinansvar inom totalförsvaret, m.m.,

16. lag om ändring i lagen (1994:1811) om disciplinansvar inom totalförsvaret, m.m.,

17. lag om ändring i lagen (1994:2076) om skydd för anställning vid viss tjänstgöring inom totalförsvaret m.m.,

18. lag om ändring i lagen (1994:2076) om skydd för anställning vid viss tjänstgöring inom totalförsvaret m.m.,

19. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),

20. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),

21. lag om ändring i lagen (1994:260) om offentlig anställning,

22. lag om ändring i lagen (1998:938) om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga,

23. lag om ändring i lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap,

24. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

Därmed bifaller riksdagen proposition 2009/10:160 punkterna 1–24 och avslår motionerna

2009/10:Fö1 av Anders Karlsson m.fl. (s, mp, v),

2009/10:Fö213 av Monica Green (s),

2009/10:Fö220 av Peter Hultqvist m.fl. (s),

2009/10:Fö250 av Thomas Bodström (s),

2009/10:Fö258 av Hans Wallmark (m) och

2009/10:Fö266 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (s) yrkande 2.

Reservation 1 (s, v, mp)

2.

Utskottets lagförslag

 

Riksdagen antar utskottets förslag i bilaga 3 till lag om ändring i lagen (2010:000) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Reservation 2 (s, v, mp) – villkorad

3.

Alliansfrihet

 

Riksdagen avslår motion

2009/10:Fö266 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (s) yrkande 1.

Reservation 3 (s, v, mp)

4.

Solidaritetsförklaringen

 

Riksdagen avslår motion

2009/10:Fö240 av Andreas Norlén (m) yrkandena 1 och 2.

5.

Högvakt

 

Riksdagen avslår motion

2009/10:Fö207 av Christin Hagberg (s).

6.

Internationella insatser

 

Riksdagen avslår motionerna

2009/10:Fö205 av Jan-Evert Rådhström (m),

2009/10:Fö239 av Magdalena Andersson (m) och

2009/10:Fö253 av Ewa Thalén Finné och Staffan Anger (båda m).

7.

Subarktisk förmåga

 

Riksdagen avslår motion

2009/10:Fö266 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (s) yrkande 3.

Reservation 4 (s, v, mp)

8.

Frivilligorganisationer

 

Riksdagen avslår motionerna

2008/09:Fö222 av Kerstin Engle (s) och

2008/09:Fö223 av Kerstin Engle (s).

9.

Försvarsunderrättelseverksamhet

 

Riksdagen avslår motionerna

2008/09:Fö262 av Max Andersson och Bodil Ceballos (båda mp) och

2009/10:Fö223 av Ann-Christin Ahlberg m.fl. (s).

10.

Grundorganisation

 

Riksdagen avslår motionerna

2007/08:Fö206 av Birgitta Sellén och Sven Bergström (båda c),

2009/10:Fö224 av Mikael Oscarsson (kd),

2009/10:Fö230 av Eva Flyborg (fp),

2009/10:Fö242 av Anna Lilliehöök (m),

2009/10:Fö255 av Krister Hammarbergh och Stefan Tornberg (m, c),

2009/10:Fö266 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (s) yrkandena 4 och 5 samt

2009/10:Fö267 av Monica Green m.fl. (s).

11.

Tjänstehundar

 

Riksdagen avslår motion

2009/10:Fö221 av Eva Sonidsson och Hans Stenberg (båda s).

12.

Materielförsörjning

 

Riksdagen avslår motionerna

2009/10:Fö225 av Björn Leivik (m),

2009/10:Fö234 av Staffan Anger (m),

2009/10:Fö235 av Staffan Anger (m),

2009/10:Fö236 av Ewa Thalén Finné (m),

2009/10:Fö238 av Kerstin Haglö och Jan Björkman (båda s) yrkandena 1 och 2,

2009/10:Fö247 av Yvonne Andersson (kd) och

2009/10:Fö265 av Otto von Arnold (kd) yrkandena 1 och 2.

13.

Luftvärnsrobotsystemet Bamse

 

Riksdagen avslår motion

2009/10:Fö249 av Björn Leivik (m).

14.

Europeisk försvarsbyrå

 

Riksdagen avslår motion

2009/10:U249 av Peter Rådberg m.fl. (mp) yrkande 11.

15.

Övnings- och skjutfält

 

Riksdagen avslår motionerna

2009/10:Fö210 av Thomas Strand (s),

2009/10:Fö211 av Eva Sonidsson och Agneta Lundberg (båda s) och

2009/10:Fö264 av Eva Sonidsson och Agneta Lundberg (båda s).

16.

Försvarsmusik

 

Riksdagen avslår motionerna

2009/10:Fö248 av Annicka Engblom (m) och

2009/10:Fö256 av Kerstin Haglö och Lars Wegendal (båda s).

17.

Riksrevisionens styrelses redogörelse angående Försvarsmaktens personalförsörjning

 

Riksdagen lägger redogörelse 2009/10:RRS7 till handlingarna.

Stockholm den 4 maj 2010

På försvarsutskottets vägnar

Anders Karlsson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Anders Karlsson (s), Rolf Gunnarsson (m), Karin Enström (m), Peter Jonsson (s), Nils Oskar Nilsson (m), Staffan Danielsson (c), Allan Widman (fp), Peter Jeppsson (s), Isabella Jernbeck (m), Åsa Lindestam (s), Else-Marie Lindgren (kd), Rolf K Nilsson (m), Gunilla Wahlén (v), Inger Jarl Beck (s), Kjell Eldensjö (kd), Peter Rådberg (mp) och Tommy Waidelich (s).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I betänkandet behandlas proposition 2009/10:160 Modern personalförsörjning för ett användbart försvar – vissa frågor om Försvarsmaktens personal jämte en följdmotion (s, v, mp). Regeringens förslag till riksdagsbeslut återges i bilaga 1 liksom följdmotionens förslag. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2. Utskottet har lämnat ett eget lagförslag med anledning av att regeringen lämnat lagförslag i proposition 2009/10:160 och proposition 2009/10:154 om utökad finansiell samordning m.m. när det gäller samma paragrafer i lagen om allmän försäkring (s.k. kolliderande lagförslag). Utskottets lagförslag redovisas i bilaga 3. Arbetsmarknadsutskottet har yttrat sig över propositionen och följdmotionen. Yttrandet bifogas i bilaga 4. Socialdemokraternas, Vänsterpartiets och Miljöpartiet de grönas ledamöter har enligt 4 kap. 11 § riksdagsordningen vid behandlingen begärt att utskottet ska begära in yttrande från Lagrådet över propositionens lagförslag. Utskottet anför att Lagrådet tidigare yttrat sig över en lagrådsremiss om lagförslagen och att regeringen därefter i allt väsentligt beaktat Lagrådets förslag. Utskottet avslår yrkandet med hänvisning till att det skulle innebära att ärendets behandling skulle fördröjas och innebära avsevärt men. Utskottet har vid ärendets beredning uppvaktats av Värnpliktsrådet och Fredsbaskrarna Sverige.

Vidare behandlas motioner om det militära försvaret som väckts under olika allmänna motionstider. Motionernas förslag återges i bilaga 1.

Dessutom behandlas redogörelse 2009/10:RRS7 Riksrevisionens styrelses redogörelse angående Försvarsmaktens personalförsörjning.

Bakgrund

Propositionens huvudsakliga innehåll

Propositionen består av två huvudsakliga delar. Den ena delen innehåller förslag som rör totalförsvarsplikt, rekrytering och militär grundutbildning. I propositionens andra del redovisar regeringen en samlad svensk veteransoldatpolitik.

I propositionen föreslås att försvarets personalförsörjning i första hand ska vila på frivillighet och inte längre huvudsakligen på en totalförsvarsplikt. Syftet med förslagen är att införa ett flexibelt, effektivt och tillgängligt system som bättre svarar mot de behov som Försvarsmakten och dess verksamhet och ytterst Sverige har i dag.

Förslagen innebär att totalförsvarsplikten i grunden kvarstår. Däremot föreslås att skyldigheten att genomgå mönstring och skyldigheten att fullgöra värnplikt eller civilplikt i framtiden ska kräva att regeringen med hänsyn till Sveriges försvarsberedskap först har beslutat om detta. Det föreslås också att skyldigheten att fullgöra värnplikt och civilplikt med längre grundutbildning ska omfatta även kvinnor.

Regeringen redovisar vidare sina bedömningar i fråga om rekrytering och grundutbildning i det nya personalförsörjningssystemet. En frivillig grundläggande militär utbildning och en frivillig kompletterande militär utbildning inrättas inom Försvarsmakten. Totalförsvarets pliktverk föreslås byta namn till Totalförsvarets rekryteringsmyndighet.

Lagändringarna i den delen föreslås träda i kraft den 1 juli 2010 utom såvitt avser namnbytet på Totalförsvarets pliktverk som föreslås träda i kraft den 1 januari 2011.

Den svenska veteransoldatpolitiken utgår från en helhetssyn på ansvaret för personalen före, under och efter internationella militära insatser.

En ny lag om Försvarsmaktens personal vid internationella militära insatser föreslås ersätta lagen om utlandsstyrkan inom Försvarsmakten. I den nya lagen förstärks och framhålls vikten av omhändertagandet av personal som deltar i internationella militära insatser genom ett uppföljningsansvar för Försvarsmakten, stödåtgärder utan fast tidsbegränsning och t.ex. kontakter med anhöriga. Den nya lagen föranleder vissa följdändringar.

Utöver förslaget till ny lag redovisar regeringen sin bedömning inom en rad veteransoldatpolitiska områden. Regeringen bedömer också att kunskapen i samhället om den fredsfrämjande verksamheten bör breddas så att förståelsen ökar för verksamheten och den verklighet som den utsända personalen lever i.

Lagändringarna i fråga om Försvarsmaktens personal vid internationella militära insatser föreslås träda i kraft den 1 januari 2011.

Utskottets överväganden

Försvarsmaktens personalförsörjning av soldater m.m. och Försvarsmaktens personal vid internationella militära insatser

Utskottets förslag i korthet

Utskottet konstaterar att tillämpningen av totalförsvarsplikten sedan början av 1990-talet alltmer har kommit att urholkas. Behovet av en reformering av reglerna för den militära utbildningen är således påtagligt. Utbildningen måste vara anpassad till den nya insatsorganisationen med i huvudsak omedelbart gripbara förband, vilket fastställdes i det försvarspolitiska inriktningsbeslutet våren 2009. Utskottet välkomnar därför att regeringen lämnar förslag om frivillig militär utbildning. Utskottet har under lång tid understrukit betydelsen av ökad frivillighet i utbildningen.

Utskottet utgår från att regeringen och Försvarsmakten noggrant planerar för att snabbt kunna återuppta grund- och repetitionsutbildningen av värnpliktiga och civilpliktiga om så skulle behövas. Utskottet anser att regeringen årligen ska återkomma till riksdagen med en redovisning bl.a. av volymen på den militära grund- och fortsättningsutbildningen.

Regeringen lämnar förslag till en svensk veteranpolitik, dvs. ansvaret för Försvarsmaktens personal före, under och efter internationella militära insatser. Utskottet välkomnar att Försvarsmakten får ett lagstadgat uppföljningsansvar. Den nya lagstiftningen innebär att den tidigare femåriga tidsbegränsning som gällt för Försvarsmaktens stödåtgärder avskaffas.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens lagförslag och avslår motionerna.

Jämför reservation 1 och 2 (s, v, mp).

Propositionen

Totalförsvarsplikt, rekrytering och grundutbildning

Skyldigheten att fullgöra värnplikt eller civilplikt

Regeringen föreslår att totalförsvarets personalförsörjning inte huvudsakligen ska tryggas genom en totalförsvarsplikt. Totalförsvarspliktiga ska vara skyldiga att fullgöra värnplikt eller civilplikt enligt 4 kap. lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt endast om regeringen med hänsyn till försvarsberedskapen beslutar det. Denna skyldighet ska omfatta svenska medborgare, såväl kvinnor som män. Lagen (1994:1810) om möjlighet för kvinnor att fullgöra värnplikt eller civilplikt med längre grundutbildning upphävs.

Möjlighet att med plikt ta i anspråk personal som har utbildats på frivillig grund

Regeringen föreslår att en totalförsvarspliktig som har fullgjort annan militär utbildning eller tjänstgöring än vad som anges i lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt ska få skrivas in för värnplikt utan grundutbildning. Detta ska få göras utan att den enskilde först behöver genomgå mönstring.

En totalförsvarspliktig som har fullgjort annan militär utbildning eller tjänstgöring än vad som anges i lagen om totalförsvarsplikt och därigenom förvärvat tillräckliga kunskaper och färdigheter för en krigsuppgift ska få krigsplaceras i en befattning eller i en viss verksamhet.

Skyldigheten att genomgå mönstring

Regeringen föreslår att totalförsvarspliktiga ska vara skyldiga att genomgå mönstring enligt 2 kap. 2 och 3 §§ lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt endast om regeringen med hänsyn till försvarsberedskapen beslutar det. Denna skyldighet ska omfatta svenska medborgare, såväl kvinnor som män.

Skyldigheten att medverka vid utredning om personliga förhållanden

Regeringen bedömer att utredning om personliga förhållanden för bedömning av en totalförsvarspliktigs förutsättningar att fullgöra värnplikt eller civilplikt bör ske genom en lämplighetsundersökning i form av ett webbaserat frågeformulär.

En frivillig militär grundutbildning

Regeringen bedömer att en grundläggande militär utbildning och en kompletterande militär utbildning bör inrättas i Försvarsmaktens regi. Utbildningen bör vara utgångspunkten för all frivillig militär tjänstgöring inom Försvarsmakten.

Endast svenska medborgare över 18 år som har genomgått nödvändigt testförfarande bör kunna antas till utbildningen. Försvarsmakten bör fastställa utbildningsmålen för och ansvara för kvalitetssäkringen av den grundläggande militära utbildningen.

Försvarsmakten bör ges möjlighet att avskilja den som visar sig olämplig för fortsatt utbildning eller den som är frånvarande från utbildning i sådan utsträckning att det kan antas att han eller hon inte kommer att kunna tillgodogöra sig denna. Rekryter bör när som helst kunna avbryta utbildningen.

En månatlig kostnadsersättning bör betalas till rekryter som genomgår frivillig grundläggande militär utbildning. Ersättningen bör motsvara den dagersättning, måltidsersättning och utbildningspremie som betalas ut till totalförsvarspliktiga. Rekryter bör även ha rätt till gratis kost och logi, hälso- och sjukvård samt till kläder och utrustning som hör till utbildningen.

Rekryternas medinflytande på lokal nivå bör säkerställas genom förtroendevalda som kan föra rekryternas talan, samordna medinflytandearbetet och bedriva utbildning i medinflytandefrågor. Vid alla förband där den frivilliga militära grundutbildningen genomförs bör det finnas tjänstemän med särskilt ansvar för genomförandet av rekryternas medinflytandearbete. Utbildning i medinflytandefrågor bör vara en del av utbildningsmålen för utbildningen.

En myndighetsgemensam funktion till stöd för medinflytandearbetet bland rekryter bör inrättas i Försvarsmakten. Inom funktionen bör ett råd organiseras med ledamöter från bl.a. Försvarsmakten och arbetstagarorganisationerna.

Försvarsmakten bör fr.o.m. 2011 genomföra den grundläggande militära utbildningen utifrån det samlade rekryteringsbehovet i fråga om militär personal. Från och med 2012 bör majoriteten av dem som väljer att teckna avtal om anställning i Försvarsmakten, tjänstgöring i hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna eller gå vidare till officersutbildning kunna rekryteras bland personer som efter den 1 juli 2010 genomgått grundläggande militär utbildning.

Ansvarig myndighet för rekrytering av soldater och sjömän

Regeringen föreslår att Totalförsvarets pliktverk ska byta namn till Totalförsvarets rekryteringsmyndighet fr.o.m. 2011.

Regeringen bedömer att Försvarsmakten bör vara ansvarig myndighet för rekrytering av soldater och sjömän. I detta bör bl.a. ingå ansvar för marknadsföring och urval. Försvarsmakten bör besluta om vilka tester som ska föregå en grundläggande militär utbildning.

Totalförsvarets rekryteringsmyndighet bör ansvara för att bedriva lämplighetsundersökning av totalförsvarspliktiga. Vidare bör myndigheten fortsatt ansvara för den centrala personalredovisningen av totalförsvarets personal, föra register över krigsplacerade totalförsvarspliktiga, skriva in totalförsvarspliktiga för värnplikt eller civilplikt och pröva ansökningar om rätt att vara vapenfri. Därutöver bör myndigheten mot avgift tillhandahålla urvalstester till Försvarsmakten och andra myndigheter.

Försvarsmakten bör under en övergångsperiod åläggas att köpa urvalstester för personer som sökt grundläggande militär utbildning från Totalförsvarets rekryteringsmyndighet.

Framtida krav på rekryteringsverksamheten

Regeringen bedömer att Försvarsmakten bör – inom ramen för sitt ansvar för myndighetens personalförsörjning – ansvara även för att närmare utforma och genomföra rekryteringsverksamheten.

Försvarsmakten bör under 2010 och 2011 prioritera utformningen av ändamålsenliga och effektiva metoder för rekrytering på grundval av analyser av personalbehovet och de målgrupper som rekryteringen bör rikta sig till.

Information om försvar och krisberedskap

Regeringen bedömer att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap bör – inom ramen för sitt ansvar att samordna information om skydd mot olyckor, krisberedskap och totalförsvar samt säkerhetspolitik – fortsätta att utveckla sitt arbete för att finna lämpliga arbetsformer för myndigheters samverkan när det gäller information om området försvar. Vidare bör myndigheten arbeta för att finna effektiva metoder för informationsspridning med utgångspunkt från de målgrupper som kan identifieras.

Information om försvar och om krisberedskap bör distribueras till samtliga kvinnor och män som åläggs att medverka till utredning om sina personliga förhållanden. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap bör ha ansvaret för att utarbeta denna information.

Socialförsäkringsskydd, diskrimineringsskydd och skattefrihet för rekryter m.m.

Regeringen föreslår att rekryt som genomgår eller har genomgått militär utbildning inom Försvarsmakten ska ha samma villkor som den som utbildas eller har utbildats enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt vad gäller lagen (1962:381) om allmän försäkring, lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd och lagen (1977:266) om statlig ersättning vid ideell skada.

Rekryt som genomgår militär utbildning inom Försvarsmakten ska omfattas av lagen (1994:1811) om disciplinansvar inom totalförsvaret, m.m. Rekryt som fullgör den nya militära utbildningen på frivillig grund ska omfattas av lagen (1994:2076) om skydd för anställning vid viss tjänstgöring inom totalförsvaret m.m.

Den tid då en enskild varit hindrad att arbeta på grund av den militära utbildningen på frivillig grund inom Försvarsmakten ska inte räknas med när ramtiden enligt lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring bestäms.

Ersättningar och förmåner som lämnas till rekryter ska vara skattefria. Familjebidrag till rekryter ska omfattas av samma skatteregler som familjebidrag till totalförsvarspliktiga. Rekryter ska även omfattas av skattefrihet vid ersättning för dödsfall eller invaliditet genom statens riskgaranti.

Rekryterna ska vara skyddade mot diskriminering och ansvariga myndigheter eller organisationer ha skyldighet att utreda och åtgärda trakasserier eller sexuella trakasserier. Undantaget i diskrimineringslagen (2008:567) om tillämpning av bestämmelser om mönstrings- och tjänstgöringsskyldighet endast för män utgår. Vidare utgår i samma lag undantaget när det gäller lagen (1994:1810) om möjlighet för kvinnor att fullgöra värnplikt eller civilplikt med längre grundutbildning.

Ikraftträdande m.m.

Regeringen föreslår att de ändringar i lagen om totalförsvarsplikt som innebär att Totalförsvarets pliktverk byter namn till Totalförsvarets rekryteringsmyndighet ska träda i kraft den 1 januari 20101 [ Enligt propositionen s. 129, enligt lagtexten 2011.]. Ändringarna i övrigt i lagen om totalförsvarsplikt ska träda i kraft den 1 juli 2010. Lagen om möjlighet för kvinnor att fullgöra värnplikt eller civilplikt med längre grundutbildning ska upphöra att gälla vid utgången av juni 2010. Övriga författningsändringar ska träda i kraft den 1 juli 2010.

Försvarsmaktens personal vid internationella militära insatser – en svensk veteransoldatpolitik

En ny lag med bestämmelser för Försvarsmaktens personal

Regeringen föreslår att lagen (1999:568) om utlandsstyrkan inom Försvarsmakten upphävs och ersätts av en ny lag om Försvarsmaktens personal vid internationella militära insatser. I den nya lagen finns vissa bestämmelser om vad som särskilt ska gälla för Försvarsmaktens personal vid tjänstgöring i internationella militära insatser i fråga om

–     anställning av personer som inte redan är anställda i Försvarsmakten

–     arbetstid

–     arbetsmiljö

–     Försvarsmaktens särskilda uppföljningsansvar och ansvar att vidta stödåtgärder

–     arbetsskador

–     stöd och ersättning till anhöriga.

Någon reglering av vad som ska gälla för Polisens utlandsstyrka görs inte i den nya lagen.

Upphävandet av lagen (1999:568) om utlandsstyrkan inom Försvarsmakten innebär att utlandsstyrkan inom Försvarsmakten avvecklas som organisatorisk enhet. Med tjänstgöring i en internationell militär insats avses motsvarande verksamhet som fullgörs av utlandsstyrkan inom Försvarsmakten.

Lagen om Försvarsmaktens personal vid internationella militära insatser är tillämplig på av Försvarsmakten anställd personal, dock endast vid tjänstgöring i en internationell militär insats. Lagen ska inte tillämpas på den som är lokalt anställd av Försvarsmakten i insatsområdet.

Försvarsmaktens ansvar för uppföljning och stöd

Regeringen föreslår att Försvarsmakten ska ha ett särskilt uppföljningsansvar under fem år för anställda som tjänstgjort i internationella militära insatser. Därefter har myndigheten ett kvarstående, men begränsat uppföljningsansvar. Försvarsmakten ska ge stöd till anställda som drabbats av fysiska eller psykiska besvär i en internationell militär insats. Beslut om stödåtgärder får överklagas på motsvarande sätt som i lagen (1999:568) om utlandsstyrkan inom Försvarsmakten.

Den bortre tidsgränsen på fem år för stödåtgärder tas med den nya lagstiftningen bort.

Regeringen bedömer att Försvarsmakten bör ha ett ansvar för att kunna lämna extra hjälp eller vägledning till en enskild veteransoldat i särskilt svåra fall som kräver omfattande åtgärder och resurser.

Försäkringskassans beslut om arbetsskada

Regeringen föreslår att Försäkringskassan på begäran av en enskild ska pröva om han eller hon som anställd i Försvarsmakten under tjänstgöring i en internationell militär insats drabbats av skada som är att anse som arbetsskada. En sådan prövning ska ske oavsett om prövning av ersättningsanspråk aktualiserats i ärendet, s.k. servicebeslut. Motsvarande reglering om prövning av arbetsskada, bevisregler och prisbasbelopp som i övrigt finns i lagen (1999:568) om utlandsstyrkan inom Försvarsmakten ska även fortsättningsvis gälla.

Anhöriga – stöd och ersättning

Regeringen föreslår att Försvarsmakten ska tillhandahålla stöd i form av information till anhöriga till dem som tjänstgör i en internationell militär insats och vidare ha en sammanhållen planering för sitt arbete med anhöriga i stort. Viss ersättning ska i likhet med vad som gäller enligt lagen (1999:568) om utlandsstyrkan inom Försvarsmakten kunna ges till anhöriga till sådan personal. Sådan ersättning ska även få betalas ut i särskilda fall i situationer då den anställde inte skadats så att sjukhusvård krävs eller förolyckats. Beslut om ersättning till anhöriga får överklagas på motsvarande sätt som i lagen om utlandsstyrkan inom Försvarsmakten.

Anställningsform, arbetstid, arbetsmiljö m.m.

Regeringen föreslår att bestämmelser om anställningsform, arbetstid och arbetsmiljö motsvarande regleringen i lagen (1999:568) om utlandsstyrkan inom Försvarsmakten ska finnas i lagen om Försvarsmaktens personal vid internationella militära insatser.

Rekrytering och insatsfrekvens

Regeringen bedömer att Försvarsmakten bör utveckla och förbättra kvaliteten i rekryteringen till insatsorganisationens förband. Myndigheten bör också göra särskilda insatser när det gäller rekrytering av vissa specialistkategorier, bl.a. läkare till de internationella insatserna. Försvarsmakten bör bestämma en insatsfrekvens för deltagande i internationella insatser. Myndigheten bör också initiera fortsatt forskning på områdena rekrytering och insatsfrekvens i internationella insatser.

Vissa försäkrings- och ersättningsfrågor

Regeringen bedömer att Försvarsmakten bör fortsätta sina ansträngningar att göra försäkrings- och ersättningsförhållandena tydliga för personalen i internationella militära insatser. Det är i första hand parterna inom det statliga avtalsområdet som har att pröva frågor om försäkringslösningar och skadeersättning för personalen vid sådana insatser.

Medicinskt omhändertagande

Regeringen bedömer att Försvarsmakten bör se till att de medicinska tidsmålen för omhändertagande uppnås i internationella militära insatser. Generalläkaren bör intensifiera sitt tillsynsarbete och se till att brister som påtalats också åtgärdas. Försvarsmakten bör planera för att en olycka eller annan allvarlig händelse med stort skadeutfall i insatsområdet kan inträffa och genomföra större övningar med sådana scenarier med övriga berörda aktörer.

Kunskaper om fredsfrämjande verksamhet

Regeringen bedömer att det är angeläget att det finns en bred kunskap om den fredsfrämjande verksamheten i samhället. Kunskapen på området bör öka bl.a. på den politiska nivån. Information till den utsända personalen och de anhöriga, liksom möjligheterna till kontakt mellan personalen och anhöriga, är likaså viktigt. Försvarsmakten bör verka för största möjliga öppenhet vid internationella militära insatser. Myndigheten bör också utveckla förmågan att hantera kritik vid uppkomna händelser. Personal och anhöriga som utsätts för oriktig kritik bör i större utsträckning få hjälp och stöd av myndigheten.

Statens erkännande

Regeringen avser att instifta en regeringens belöningsmedalj för särskilt berömvärda internationella insatser. Försvarsmakten bör instifta en medalj för personal som skadats direkt eller indirekt till följd av stridshandlingar. En årlig officiell veteranceremoni införs och hålls på den internationella fredssoldatdagen den 29 maj. För samtliga som genomfört internationell tjänst uppförs ett minnesmonument.

Insatsen som merit

Regeringen bedömer att Försvarsmakten bör låta tjänstgöring i internationella insatser få större betydelse för viss befordran och för att komma i fråga för högre befattningar inom myndigheten.

Organisationers roll m.m.

Regeringen bedömer att Försvarsmakten bör involvera ideella organisationer i veteransoldatarbetet och fortsätta att utveckla samarbetet med dem.

Veteranadministration

Regeringen bedömer att för att stärka och utveckla veteransoldatfrågorna bör Försvarsmakten inrätta en enhet för veteranadministrativa frågor. Enheten bör bl.a. vara kontaktpunkt för veteransoldater som behöver stöd, ha ett övergripande och sammanhållande ansvar för veteransoldatfrågor, arbeta strategiskt med styrning av omhändertagandeverksamheten, ansvara för veteransoldatstatistik samt fylla en rådgivande funktion åt myndighetschefen. Inom ramen för enhetens ansvar bör också ligga att svara för att Försvarsmakten kan lämna hjälp eller vägledning till enskilda veteransoldater som skadats särskilt svårt.

Följdändringar

Regeringen föreslår att med anledning av att lagen (1999:568) om utlandsstyrkan inom Försvarsmakten upphävs och ersätts med lagen om Försvarsmaktens personal vid internationella militära insatser och att därmed begreppet utlandsstyrkan inom Försvarsmakten avskaffas, ska vissa följdändringar göras i annan lagstiftning.

Ikraftträdande

Regeringen föreslår att lagen om Försvarsmaktens personal vid internationella militära insatser ska träda i kraft den 1 januari 2011 med vissa övergångsbestämmelser, bl.a. i fråga om Polisens utlandsstyrka.

Motionerna

Motion med anledning av propositionen

Anders Karlsson m.fl. (s, v, mp) föreslår i motion 2009/10:Fö1 att riksdagen avslår proposition 2009/10:160.

Sveriges försvar måste kontinuerligt förses med personal. Rätt person ska sättas in på rätt plats. Försvarsmaktens personalförsörjningssystem ska vara robust och uthålligt för att därmed vara trovärdigt. Det måste ha medborgarnas acceptans och förtroende.

Det är uppenbart att regeringen redan från början har bestämt sig för att helt överge totalförsvarsplikten i fred och införa ett militärt försvar bemannat enbart med hel- och deltidsanställda. Regeringens ensidigt utformade direktiv till utredningar och planeringsdirektiv till Försvarsmakten m.fl. pekar entydigt på denna avsikt. Utredaren har inte tillåtits att överväga några andra alternativ.

Den nationella dimensionen av försvaret som regeringen numera säger sig värna har inte tillräckligt beaktats i utformningen av ett framtida personalförsörjningssystem.

Regeringen har låtit utreda hur – och inte om – ett system med frivillig militär grundutbildning ska utformas. Detta är emellertid en liten del av ett sammanhängande personalförsörjningssystem. Hur ett sådant samlat system ska vara uppbyggt föreslås inte. Regeringen har i mer skissartade former redovisat hur ett nytt system bör utformas. Om det däremot är genomförbart vet varken Försvarsmakten eller regeringen.

Det som nu föreslås av regeringen är inte ett genomarbetat, heltäckande förslag till ett framtida personalförsörjningssystem utan det sträcker sig bara till avveckling av värnpliktsutbildningen i fred per den 1 juli 2010. Hur det framtida systemet för personalförsörjningen inom Försvarsmakten ska fungera är dock fortfarande ytterst oklart. I utdraget från Lagrådets protokoll från sammanträdet den 3 mars 2010 står bl.a. följande att läsa:

Vad som föranlett de föreslagna ändringarna i lagen om totalförsvarsplikt samt föreslagna följdändringar i vissa andra lagar är att totalförsvarets personalförsörjning är avsedd att i framtiden kunna tillgodoses bl.a. genom möjligheten till frivillig militär utbildning. Utbildningen är ämnad att ersätta grundutbildningen enligt lagen om totalförsvarsplikt. Införandet av densamma är egentligen den viktigaste reformen i sammanhanget men den kommer inte regleras i någon lag utan i en av regeringen beslutad förordning. Försvarsdepartementet har emellertid ännu inte utarbetat något förslag till en sådan förordning. (Utredningen om totalförsvarsplikten har i SOU 2009:63 s. 83–87 lagt fram ett förslag till en förordning, som departementet möjligen kan använda som förlaga.) Det skulle onekligen ha underlättat för Lagrådet och andra bedömare om departementet kunnat tillhandahålla ett eget förslag till förordning.

Underlaget vad gäller lagar, redovisning av vilka förordningar som måste beslutas eller vilka kollektivavtal som måste gälla är mycket bristfälligt. Svaren på dessa frågor har regeringen hänskjutit till en utredningsman att klarlägga. Dennes arbete ska vara avslutat i december 2010. Med hänsyn till remisstider och lagstiftningsarbetet kommer de nya lagarna på området sannolikt att kunna träda i kraft tidigast den 1 januari 2012, dvs. tidigast 18 månader efter att systemet förändrats.

Försvarsmakten har tydligt i sitt underlag till regeringen från januari 2009 redovisat ett stort antal osäkerheter och svårigheter i det ”system” som regeringen nu driver fram under största tidspress. Försvarsmaktens villkor och krav, för att myndighetens beräkningar över huvud taget ska gälla, är många och tuffa. Försvarsmakten går så långt att den anser att ansvaret för en så omfattande reform är ”en gemensam samhällsangelägenhet som berör landets ledning, ett flertal departement, många myndigheter, arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer m.fl.”. Försvarsmakten har vidare framhållit att medborgarnas förståelse och acceptans för kraven på Försvarsmakten påverkar hela rekryteringskraften.

I dag utgörs cirka en tredjedel av försvarsbudgeten av personalkostnader. Ett yrkesbaserat försvar riskerar att medföra betydligt ökade kostnader. Försvarsmaktens personalkostnader riskerar att bli systematiskt underkompenserade i den framtida budgetbehandlingen. Regeringen har inte visat hur denna kostnadsökning ska finansieras och vad som då blir föremål för nedprioritering.

Regeringen ställer inte bara Försvarsmakten utan även riksdagen och Sveriges invånare inför flera oklarheter:

–     De lagar, förordningar eller avtal som ger ett robust och uthålligt system finns inte.

–     Personalkostnaderna i ett nytt system kommer med största sannolikhet att öka.

–     Hur kostnaderna ska finansieras skjuter regeringen på framtidens riksdagar och regeringar att avgöra.

Det är därför i dag omöjligt att veta om den unikt skarpa och långa kravlista, fylld med en rad av brasklappar, som Försvarsmakten uppställt på det arbetsmarknadspolitiska området kommer att uppfyllas och levereras av statsmakterna samt av arbetsmarknadens parter.

Inför valet 2006 fanns en omvandling av det värnpliktsbaserade försvaret till ett yrkesförsvar inte på den borgerliga agendan. Regeringen har slarvat fram och presenterat ett illa underbyggt förslag utan att under processen föra en offentlig debatt. Lagförslaget föreslås träda i kraft redan den 1 juli i år – uppenbarligen för att medborgarna inte ska kunna få säga sin mening i det kommande valet.

Försvarsutskottet har i betänkande 2008/09:FöU10 enigt framhållit följande:

Regeringen redovisar utan förslag till riksdagen sin syn på den framtida personalförsörjningen inom Försvarsmakten.

– – –

Riksdagen kommer att ta ställning till den närmare utformningen av Försvarsmaktens personalförsörjning då regeringen lämnar konkreta förslag.

Enligt vår mening står det därmed klart att riksdagen ännu inte medgivit någon förändring i personalförsörjningssystemet. Regeringens agerande under de senaste åren har föregripit och inkräktat på riksdagens beslutandeområden.

Att ställa riksdagen inför sådana villkor och inte säkerställa en uppslutning av en bred riksdagsmajoritet är uppseendeväckande. En så genomgripande omläggning av Försvarsmaktens personalförsörjning måste bygga på ett väsentligt mer genomarbetat underlag än det som regeringen nu lägger fram. Det måste vara systemsammanhängande. De rödgröna partierna anser att det måste finnas en bred blocköverskridande majoritet bakom det system som bör gälla i framtiden. Ett kommande system måste redovisas, föreslås och antas i sin helhet – vid ett tillfälle! Regeringen får därför ensam ta ansvar för detta illa förberedda, illa underbyggda och oprövade systemskifte i svensk försvarspolitik och dess konsekvenser. De rödgröna partierna är inte beredda att, på en så osäker grund med det beslutsunderlag som nu föreligger, medverka till detta vågspel med Sveriges försvar.

När det gäller propositionens skrivningar om Försvarsmaktens personalpolitik välkomnas ett bättre omhändertagande av våra återvändande soldater. Dock är ett antal remissinstanser tveksamma till att förslaget om belöningsmedalj begränsas till internationella insatser och menar att även den nationella dimensionen borde beaktas. Det nämns också att tillämpningen av medalj för personal som skadats i vid stridshandlingar kan bli komplicerad eftersom vederbörande får medaljen för skada, inte för berömvärd insats.

Försvarshögskolan erinrar också om svårigheten. Man uttrycker det så här: ”Erinrar om svårigheten att oväldigt tilldela en sådan utmärkelse. Inte minst så måste begreppet skada definieras.” Försvarshögskolan anför också att frågan om monument bör utredas vidare innan beslut fattas.

Svenskar som förtjänstfullt deltar i utländska missioner ska visas uppskattning för sitt arbete på rätt sätt. Regeringens iver att förstöra våra gemensamma trygghetssystem bidrar knappast till att förbättra situationen för soldater som varit i internationell tjänstgöring. Det handlar om ersättningar vid sjukdom, en fungerande vård, anställningsvillkor och situationen för deras familjer. Det är viktigt att försvaret som myndighet tar hand om dem som gjort internationell tjänst.

De rödgröna partierna anser att om Sverige ska ändra i pliktlagen ska det ske med bred majoritet i Sveriges riksdag. I nuläget råder det osäkra antaganden och oklara förutsättningar, vilket Försvarsmakten själv påpekat. Det råder t.ex. oklarheter om arbetsmarknadslagstiftningen. Att förhastat avskaffa plikten, baserat på regeringens bristande underlag, äventyrar Försvarsmaktens kvalitet och den förankring som försvaret har hos svenska folket.

Vår mening är att en fullständig bedömning kan ske tidigast under nästa mandatperiod. Om den borgerliga regeringen med denna proposition avskaffar plikttjänstgöringen, kommer en eventuell rödgrön regering att genomföra en förutsättningslös översyn av det helt frivilliga personalförsörjningssystemet efter ett år.

Motioner från allmänna motionstider

Monica Green (s) framhåller i motion 2009/10:Fö213 att det behövs ett helhetsansvar för att ta hand om våra soldater och officerare som haft traumatiska upplevelser i såväl nationell som internationell tjänst.

Peter Hultqvist och Hans Unander (s) framhåller i motion 2009/10:Fö220 vikten av att upprätthålla goda rekryteringsmöjligheter till de nationella skyddsstyrkorna genom lokal närvaro och förankring i försvarets organisation.

Thomas Bodström (s) anser i motion 2009/10:Fö250 att den allmänna värnplikten bör utvecklas och omfatta fler.

Hans Wallmark (m) anser i motion 2009/10:Fö258 att det är av största vikt att staten erbjuder ett bra trygghetspaket för ersättning och stöd till de inom Försvarsmakten som skadas vid tjänstgöring utomlands.

Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (s) framhåller i motion 2009/10:Fö266 att det svenska försvaret ska bygga på den allmänna värnplikten (yrkande 2).

Utskottets ställningstagande

Personalförsörjning av soldater m.m.

Nuvarande lagstiftning

Värnpliktssystemet infördes 1901 då riksdagen antog värnpliktslagen (1901:58). Indelningssystemet övergavs då, och den allmänna värnplikten infördes. Värnpliktssystemet har därefter genomgått ett antal förändringar, bl.a. i anslutning till första och andra världskriget.

Den nu gällande lagen om totalförsvarsplikt (1994:1809) antogs av riksdagen i december 1994 (prop. 1994/95:6, bet. 1994/95:FöU1, rskr. 1994/95:43) och trädde i kraft den 1 juli 1995.

Behov av förändrad personalförsörjning

Den försvarspolitiska inriktningen och kraven på operativ förmåga enligt det förvarspolitiska inriktningsbeslutet våren 2009 ställer nya krav på Försvarsmakten. Alla insatsförband bör vara tillgängliga för Försvarsmaktens samtliga uppgifter utan föregående beslut om höjd beredskap eller mobilisering. Insatser ska kunna göras såväl inom som utom landets gränser. Försvarsmakten behöver därför ett nytt system för sin personalförsörjning. Det nya personalförsörjningssystemet bör vara utformat på ett sådant sätt att det på ett kostnadseffektivt sätt gagnar insatsorganisationens tillgänglighet, användbarhet och förmåga att möta nya uppgifter och förändringar i det säkerhetspolitiska läget. Ett väl fungerande personalförsörjningssystem är en nödvändig förutsättning för att insatsorganisationen ska kunna ge den säkerhetspolitiska handlingsfrihet som behövs. Förändringsbehovet är särskilt tydligt när det gäller principerna för hur behovet av soldater och sjömän tillgodoses. Detta är utgångspunkter för ett nytt personalförsörjningssystem som utskottet ställt sig bakom (bet. 2008/09:FöU10).

Försvarsmaktens insatsorganisation inklusive hemvärn består i dag av ca 70 000 personer. Insatsorganisationen består bl.a. av 9 bataljoner (mekaniserade och luftburna) och 2 artilleribataljoner i armén, av 2 sjöstridsflottiljer, 1 ubåtsflottilj och 1 amfibiebataljon i marinen samt av 4 stridsflygdivisioner och 1 helikopterbataljon i flygvapnet. Grundorganisationen består av ca 30 staber, förband, skolor och centrum. Under 2009 kallades det in ca 7 300 värnpliktiga. Det genomförs inte någon repetitionsutbildning. Antalet soldater i utlandstjänst är i januari 2010 ca 750.

Den nya insatsorganisationen enligt det försvarspolitiska inriktningsbeslutet våren 2009 bygger på att ett nytt personalförsörjningssystem införs. Det nuvarande personalförsörjningssystemet måste enligt utskottet reformeras om det ska vara möjligt att höja förbandens insatsberedskap och medge en mer mångsidig användning av förbanden än hittills.

Utskottet har sålunda ställt sig bakom följande principer när det gäller personalförsörjningen. Den största förändringen sker när det gäller personalförsörjningen av soldater och sjömän. Totalförsvarsplikten ska tillämpas när försvarsberedskapen så kräver. Den grundläggande soldatutbildningen ska tills vidare vara helt frivillig. Därefter ska soldaterna kunna anställas på heltid eller med kontrakt för deltidstjänstgöring. Endast en mindre del av soldaterna i arméstridskrafterna – som inte bör överstiga 25 % – ska tjänstgöra kontinuerligt. Soldaterna och sjömännen ska ha skyldighet att tjänstgöra såväl i Sverige som i internationell fredsfrämjande verksamhet. Utskottet erinrar om att man i tidigare sammanhang understrukit den betydelsefulla roll som bl.a. hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna kommer att få vid rekryteringen till insatsförbanden. Dessa kommer i sin tur att få betydelse för rekryteringen till hemvärnet.

Utskottet har understrukit att för att grundutbildningen av frivilliga soldater ska kunna starta den 1 juli 2010 i enlighet med vad regeringen anmält i budgetpropositionen för 2010 så måste regeringen återkomma till riksdagen med de lagförslag om detta som är nödvändiga tidigt under 2010, vilket nu också sker.

Yttranden från andra utskott

Skatte-, socialförsäkrings- och arbetsmarknadsutskotten har beretts möjlighet att yttra sig över propositionen och motionen. Arbetsmarknadsutskottets yttrande finns i sin helhet bifogat i bilaga 4. Skatte- och socialförsäkringsutskotten har beslutat att inte avge några yttranden.

Arbetsmarknadsutskottet har i sitt yttrande 2009/10:AU7y behandlat framför allt de förslag i propositionen och motionen som berör utskottets beredningsområde. Utskottet anser att det är av stor vikt att de arbetsrättsliga aspekterna beaktas i det fortsatta arbetet för dessa kategorier inom Försvarsmakten. Arbetsmarknadsutskottet vill i detta sammanhang hänvisa till utskottets yttrande 2008/09:AU8y till försvarsutskottet med anledning av proposition 2008/09:140 under våren 2009. Utskottet tog i det yttrandet upp ett antal grundläggande arbetsrättsliga frågor som bör beaktas i utformningen av den framtida personalförsörjningen.

Utskottet välkomnar att regeringen i kommittédirektiv (2009:58) till den nu pågående utredningen om Försvarsmaktens framtida personalförsörjning till stora delar beaktat de arbetsrättsliga frågeställningar som utskottet pekade på i sitt yttrande. Utredningsuppdraget ska redovisas senast den 1 december 2010.

Utskottet vill betona att den svenska modellen, där kollektivavtal verkar tillsammans med lagregler, allmänt sett fungerar bra på den svenska arbetsmarknaden. Utskottet vill också peka på möjligheterna för arbetsmarknadens parter, även inom försvarets område, att i kollektivavtal komma överens i frågor om t.ex. tidsbegränsade anställningar och rätt till tjänstledighet på det sätt och inom de ramar som förutsatts i lagstiftningen.

Utskottet noterar att det i följdmotion 2009/10:Fö1 inte framförts några invändningar i sak mot de föreslagna lagändringar som utskottet behandlar i den första delen. Utskottet anser med hänvisning till vad som har anförts att försvarsutskottet bör tillstyrka följande förslag till lagändringar i propositionen: punkt 12 lagen om arbetslöshetsförsäkring, punkt 13 diskrimineringslagen, punkt 17 lagen om skydd för anställning vid viss tjänstgöring inom totalförsvaret m.m. och punkt 21 lagen om offentlig anställning samt avstyrka motion 2009/10:Fö1 i motsvarande delar.

Ställningstagande

En parlamentarisk kommitté (dir. 2007:147) har sedan december 2007 haft i uppgift att överväga vilka författningsändringar och övriga åtgärder som är nödvändiga för att möjliggöra en rent frivillig rekrytering och utbildning av sådan personal som enligt nuvarande förhållanden tjänstgör enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt. Vidare har kommittén haft i uppgift att överväga under vilka förhållanden pliktsystemet ska tas i anspråk. Givet de slutsatser som dras när det gäller möjliggörande av frivillighet har kommittén även övervägt om skyldigheten att tjänstgöra inom totalförsvaret ska bli könsneutral.

Kommittén har dessutom haft i uppgift att

–     föreslå vilka villkor som bör gälla under tjänstgöringstiden för personal som tjänstgör på frivillig grund

–     belysa konsekvenser av förslagen för Försvarsmaktens och det civila försvarets personalförsörjning och verksamhet i övrigt

–     föreslå nödvändiga förändringar i fråga om rekryteringsverksamheten, bl.a. i fråga om vilken myndighet som bör ansvara för verksamheten.

Kommittén, som antagit namnet Utredningen om totalförsvarsplikten, lämnade sitt slutbetänkande Totalförsvarsplikt och frivillighet (SOU 2009:63) i juni 2009.

Utskottet kan konstatera att regeringen i propositionen om Försvarsmaktens personalförsörjning (prop. 2009/10:160) lämnar lagförslag om totalförsvarsplikten som i huvudsak överensstämmer med kommitténs.

Tillämpningen av totalförsvarsplikten har sedan början av 1990-talet alltmer kommit att urholkas. I slutet av 1980-talet grundutbildades årligen huvuddelen av åldersklassens ca 50 000 unga män. Lika många soldater repetitionsutbildades varje år. Därefter har antalet som grund- och repetitionsutbildas successivt minskat. Förra året kallades det in enbart 7 300 värnpliktiga till grundutbildning. Någon repetitionsutbildning förekommer inte längre, inte heller någon utbildning av kompani- och plutonsbefäl. Någon utbildning av civilpliktiga förekommer inte heller. Behovet av en reformering av reglerna för den militära utbildningen är således påtagligt. Utbildningen måste vara anpassad till den nya insatsorganisationen med i huvudsak omedelbart gripbara förband, vilket fastställdes i det försvarspolitiska inriktningsbeslutet våren 2009. Utskottet välkomnar därför att regeringen lämnar förslag om frivillig militär utbildning. Utskottet har under lång tid understrukit betydelsen av ökad frivillighet i utbildningen.

Regeringen lämnar i propositionen förlag som i linje med detta leder till en reformering av den militära utbildningen på frivillig grund. De soldater och sjömän som går igenom en sådan frivillig utbildning bör enligt regeringen ha motsvarande villkor och förmåner som de totalförsvarspliktiga som hittills gått igenom grundutbildningen. Det gäller t.ex. ledighet från anställning, sjukpenning, ekonomisk ersättning, medinflytande, fri kost och logi. Enligt utskottet är detta en naturlig utgångspunkt. Men det förhållandet att de frivilliga rekryterna får villkor som i hög grad motsvarar vad som tidigare gällt för dem som utbildats med stöd av totalförsvarsplikt bör också tydligt avspeglas när det gäller t.ex. medinflytandet. Det råd som man avser att inrätta för det centrala medinflytandearbetet bör således beakta behovet av representation från rekryterna själva. Försvarsmakten måste givetvis ha det övergripande ansvaret för hur medinflytandet närmare ska organiseras. Utskottet utgår dock från att regeringen säkrar en adekvat organisation för insyn och medinflytande.

Totalförsvarets personalförsörjning ska inte huvudsakligen tryggas genom en totalförsvarsplikt. Totalförsvarspliktiga ska vara skyldiga att fullgöra värnplikt eller civilplikt enligt 4 kap. lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt endast om regeringen med hänsyn till försvarsberedskapen beslutar det. Denna skyldighet ska omfatta svenska medborgare, såväl kvinnor som män. Lagen (1994:1810) om möjlighet för kvinnor att fullgöra värnplikt eller civilplikt med längre grundutbildning upphävs. Om försvarsberedskapen så kräver måste totalförsvarsplikten enligt dagens system snabbt kunna tillämpas. Ett beslut om att totalförsvarspliktiga ska fullgöra sin tjänstgöring kan komma att bli aktuellt exempelvis mot bakgrund av att det säkerhetspolitiska läget har förändrats eller mot bakgrund av att totalförsvarets behov av personal inte längre kan tryggas enbart genom frivillig rekrytering. Utskottet utgår därför från att regeringen och Försvarsmakten noggrant planerar för att snabbt kunna återuppta grund- och repetitionsutbildningen av värnpliktiga och civilpliktiga om så skulle behövas. Utskottet lägger stor vikt vid denna möjlighet.

Utskottet konstaterar att Försvarsmakten beräknat att betydligt färre rekryter ska utbildas årligen än vad utredningen gjort. Försvarsmakten planerar för utbildning av ca 4 000 rekryter per år fr.o.m. 2012 medan utredningen beräknat att drygt 6 000 rekryter behöver utbildas varje år. Differensen när det gäller utbildningsbehovet beror på olika antaganden om tjänstgöringstidens längd och andelen som kommer att kunna rekryteras från utbildningen. Utskottet utgår från att Försvarsmakten och regeringen noga planerar för att insatsorganisationens behov ska uppfyllas. Utskottet vill erinra om att den nuvarande insatsorganisationen initialt måste tas till vara när insatsförbanden byggs upp. I det sammanhanget är det lika angeläget att den årliga rekryteringen ges en sådan omfattning att hemvärnet med de nationella skyddsstyrkornas behov till fullo tillgodoses. Utskottet noterar att enligt Försvarsmaktens budgetunderlag för 2011 kommer hemvärnets behov av soldater att uppfyllas tidigast 2020. Utskottet anser inte att denna planering är tillfredsställande. Hemvärnets rekrytering är enligt utskottets mening lika angelägen som insatsorganisationens i övrigt. Eftersom regeringen är ansvarig inför riksdagen att riksdagens beslut förverkligas måste regeringen reglera omfattningen av rekryteringen till och utbildningen inom Försvarsmakten. Utskottet bedömer att det finns ännu osäkra faktorer som påverkar möjligheten att bemanna insatsorganisationen på det sätt som planerats. Utskottet anser därför att regeringen årligen ska återkomma till riksdagen med en redovisning bl.a. av volymen på den militära grund- och fortsättningsutbildningen kopplat till behovet. Att följa upp hur det nya personalförsörjningssystemet fungerar kommer att bli en central uppgift för riksdagen de kommande åren.

Utskottet konstaterar vidare att den frivilliga militära utbildningen är en inledande del av det personalförsörjningssystem som förändras i grunden. Utskottet kan liksom tidigare konstatera att det finns flera viktiga frågor som behöver besvaras i det fortsatta arbetet. Personalförsörjningsutredningen (dir. 2009:58), som ska lämna sina förslag senast den 1 december 2010 och bl.a. har i uppgift att föreslå förbättrade möjligheter till tidsbegränsad anställning och rätten till tjänstledighet från civil anställning för militärtjänstgöring, kommer att ha en viktig roll i detta arbete. Även arbetsmarknadens parter har, bedömer utskottet, en viktig roll när det gäller genomförandet av reformen.

Ytterligare ställningstaganden från utskottet om hur det samlade personalförsörjningssystemet ska se ut kommer att göras när regeringen återkommer i en proposition, vilket bör ske senast under 2011. Utskottet erinrar på nytt om att det när systemet införs är angeläget att insatsorganisationen blir fullt bemannad.

Utskottet ställer sig i övrigt bakom de förslag till förändringar i personalförsörjningssystemet som regeringen framför i propositionen.

Utskottet har lämnat ett eget lagförslag i bilaga 3 med anledning av att regeringen lämnat lagförslag i proposition 2009/10:160 och proposition 2009/10:154 om utökad finansiell samordning m.m. när det gäller samma paragraf i lagen om allmän försäkring (s.k. kolliderande lagförslag).

Utskottet konstaterar att arbetsmarknadsutskottet i sitt yttrande anser att försvarsutskottet ska tillstyrka de förslag till lagändringar som berör dess ansvarsområde och avstyrka motion 2009/10:Fö1 i motsvarande delar.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen godkänner regeringens lagförslag om personalförsörjning av soldater m.m. samt avslår motionerna 2009/10:Fö1, 2009/10:Fö220, 2009/10:Fö250 och 2009/10:Fö266 (yrkande 2).

Försvarsmaktens personal i internationella militära insatser

Nuvarande lagstiftning

Riksdagen beslutade i maj 1999 om lagen (1999:568) om utlandsstyrkan inom Försvarsmakten. För den som tjänstgör i internationell fredsfrämjande verksamhet är risken att skadas och invalidiseras högre än i många andra verksamheter. Vissa regler beslutades därför för att förbättra det socialrättsliga skyddet. Försvarsmaktens ansvar för rehabilitering av personer som skadas under sin anställning i utlandsstyrkan förtydligades och förstärktes.

Som ett led i arbetet med att försöka minska risken för skador och invaliditet för de anställda i utlandsstyrkan beslutades att vissa delar i arbetsmiljölagen (1977:1160) ska gälla även utomlands. Lagen innehåller också viss särreglering av arbetsrättslig karaktär. Lagen trädde i kraft den 1 juli 1999.

Behov av förändrad lagstiftning för Försvarsmaktens personal i internationella militära insatser

Regeringen beslutade i juni 2007 om direktiv (dir. 2007:83) till en särskild utredare med uppdrag att utforma förslag till en svensk veteranpolitik, dvs. ansvaret för Försvarsmaktens personal före, under och efter internationella militära insatser. Utredningen, som antog namnet Veteransoldatutredningen, fick bl.a. i uppdrag att göra en allmän översyn av lagen (1999:568) om utlandsstyrkan inom Försvarsmakten (LUF). Bakgrunden var den höga ambition Sverige ska ha när det gäller internationella insatser och den ökade risk de personer som deltar i dem kan komma att utsättas för. Utredningen lämnade i oktober 2007 delbetänkandet En svensk veteranpolitik del 1 (SOU 2007:77) och i oktober 2008 sitt slutbetänkande En svensk veteranpolitik, del 2 (SOU 2008:91).

Ställningstagande

Utskottet konstaterar att regeringen nu i propositionen behandlar de lagförslag som Veteransoldatutredningen föreslog och i huvudsak ansluter sig till dem.

Regeringen lämnar således förslag till en ny lag om Försvarsmaktens personal i internationella militära insatser som ersätter lagen om utlandsstyrkan inom Försvarsmakten. Utskottet konstaterar att den nya lagen har sin utgångspunkt i den gamla men innebär ett förbättrat stöd till soldater i internationell fredsfrämjande verksamhet och deras anhöriga.

Begreppet utlandsstyrkan inom Försvarsmakten avskaffas. Det är enligt utskottet en naturlig följd av den inriktning av insatsorganisationen mot såväl nationella som internationella insatser som det försvarspolitiska beslutet våren 2009 innebär. Förslaget får också till följd att all personal som är anställd av Försvarsmakten och som finns i ett operationsområde omfattas av det särskilda skyddet. Det tidigare kravet på anställning i utlandsstyrkan upphör att gälla.

Utskottet välkomnar i övrigt att Försvarsmakten får ett lagstadgat uppföljningsansvar och att detta i princip alltid ska innehålla personlig kontakt med dem som tjänstgjort internationellt. Om inte hjälpbehövande kan identifieras blir det stöd Försvarsmakten är skyldig att erbjuda den enskilde av litet värde.

Den nya lagstiftningen innebär vidare att den tidigare femåriga tidsbegränsning som gällt för Försvarsmaktens stödåtgärder avskaffas. Innebörden blir att stöd- och rehabiliteringsinsatser ska göras så länge som de bedöms vara meningsfulla. Särskilt värdefullt är även att stöd ska kunna påräknas vid t.ex. psykiska besvär, även om dessa inte är så svåra att de påverkar veteransoldatens förvärvsförmåga.

I tidigare lagstiftning har stöd och hjälp till anhöriga varit kopplat till att en soldat allvarligt skadats eller omkommit i en internationell insats. I den nya lagen är de anhörigas egna stödbehov tillräckligt för att Försvarsmakten ska ha en skyldighet att i vissa fall stödja anhöriga med t.ex. psykoterapeutiska insatser. Utskottet ser med tillfredsställelse på denna principiella förändring. På sikt bör kravet på en särskild familjepolicy för myndigheten ytterligare kunna utveckla ett sådant omhändertagande.

Utskottet noterar att regeringen förslår att en särskild veteranadministration inrättas i Försvarsmakten. En sådan har förutsättningar att över tiden hålla dessa frågor aktuella samt ytterligare utveckla och förbättra omhändertagandet av veteransoldater och deras anhöriga.

Det särskilda minnesmonument som föreslås är ägnat att utgöra ett erkännande av samtliga svenska veteransoldater, oavsett huvudmannaskapet för den insats de deltagit i. Mot bakgrund av de synpunkter som framkommit vid remissbehandlingen vad gäller monumentets närmare placering vill utskottet framhålla vikten av att denna förankras bland olika intressenter och beaktar alla de aspekter som finns på ett viktigt, nationellt minnesmonument.

Regeringen redovisar också i propositionen en lång rad andra åtgärder som man avser att vidta för att öka stödet till soldater före, under och efter tjänstgöring internationellt. Utskottet välkomnar detta och kan konstatera att regeringen därmed lämnar en samlad politik för omhändertagandet av veteransoldater och deras anhöriga.

Utskottet kan konstatera att regeringen i propositionen behandlar flera frågor som väckts i olika motioner. Dessa är genom den nya lagstiftningen och regeringens aviserade åtgärder och förslag till stor del tillgodosedda.

Flera statliga myndigheter, bl.a. inom utskottets ansvarsområde, bedriver verksamhet med utlandsanställda. Ibland påminner förhållandena och tjänstgöringen mycket om de som gäller i militära operationsområden. Genom samordning och erfarenhetsutbyte mellan dessa myndigheter och med Försvarsmakten kan flera fördelar uppnås. Utskottet avser att följa hur det förbättrade omhändertagandet av veteransoldater breddas till att också omfatta dem som tjänstgör vid dessa myndigheter.

Utskottet föreslår att riksdagen bifaller regeringens lagförslag om Försvarsmaktens personal i internationella militära insatser samt avslår motionerna 2009/10:Fö213 och 2009/10:Fö258.

Vissa frågor om det militära försvaret

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår ett antal motioner från olika allmänna motionstider.

Jämför reservation 3 och 4 (s, v, mp).

Motionerna

Alliansfrihet

Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (s) framhåller i motion 2009/10:Fö266 att det svenska försvaret måste bygga på fortsatt militär alliansfrihet (yrkande 1).

Solidaritetsförklaringen

Andreas Norlén (m) framhåller i motion 2009/10:Fö240 att Försvarsmakten bör få i uppdrag att börja planera för att ge militärt stöd till stater i Sveriges närområde (yrkande 1). Försvarsmakten bör också få i uppdrag att börja planera för att kunna ta emot militärt stöd vid försvaret av Sverige (yrkande 2).

Högvakt

Christin Hagberg (s) framhåller i motion 2009/10:Fö207 att finansieringen av högvakten och vilken roll högvakten ska ha i det nya yrkesförsvaret är oklar och bör förtydligas.

Internationella insatser

Jan-Evert Rådhström (m) framhåller i motion 2009/10:Fö205 att vi har en skyldighet att se till att rätt resurser och utrustning i rätt mängd finns på plats och kan användas för den svenska insatsen i Afghanistan. Sverige bör också se över möjligheterna till att öka den svenska insatsen där.

Magdalena Andersson (m) anser i motion 2009/10:Fö239 att Sverige bör sträva efter att ha fler kvinnor i freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet.

Ewa Thalén Finné och Staffan Anger (m) framhåller i motion 2009/10:Fö253 att det från flera håll ställs krav på att svenska militära trupper i områden där insatser pågår ska underställas FN och anser att det är lämpligt att särskilt utvärdera om detta kan innebära en minskad operationssäkerhet och ökade risker.

Subarktisk förmåga

Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (s) framhåller i motion 2009/10:Fö266 att det svenska försvaret måste inneha subarktisk förmåga, dvs. svenska soldater ska kunna verka i extremt vinterklimat (yrkande 3).

Materielförsörjning

Peter Rådberg m.fl. (mp) anser i motion 2009/10:U249 yrkande 11 att Sverige ska lämna den europeiska försvarsbyrån (Eda).

Björn Leivik (m) föreslår i motion 2009/10:Fö225 följande riktlinjer för materielförsörjning till Försvarsmakten. I första hand anpassas och funktionsutvecklas existerande utrustning. Därefter ska det alternativ väljas som blir billigast ur ett totalt livscykelperspektiv: köpa färdigutvecklat från ”hyllan”, utveckla i samarbete med annan nation eller utveckla själv.

Staffan Anger (m) menar i motion 2009/10:Fö234 att de säkerhetspolitiska, näringspolitiska och utrikeshandelspolitiska aspekterna bör vägas in vid en översyn av principerna för materielanskaffning till Försvarsmakten.

Staffan Anger (m) anser i motion 2009/10:Fö235 att regeringen bör se över möjligheterna att främja utvecklingen av militära kompetensnätverk i Sverige inom olika högteknologiska områden som ligger till grund för konkurrenskraften för svenska försvarsprodukter.

Ewa Thalén Finné (m) framhåller i motion 2009/10:Fö236 att en strategi för försvarsindustrins forskning bör tas fram.

Kerstin Haglö och Jan Björkman (s) efterlyser i motion 2009/10:Fö238 långsiktiga och hållbara regler för försvarsindustrin (yrkande 1). Den svenska försvarsindustrin besitter en unik specialistkompetens som det är värt att ta vara på och utveckla, främst därför att det svenska försvaret behöver det men också för att den ger en spin off-effekt på samhället i övrigt (yrkande 2).

Yvonne Andersson (kd) anser i motion 2009/10:Fö247 att Sveriges internationella samarbete inom flygindustrin bör utvecklas.

Björn Leivik (m) föreslår i motion 2009/10:Fö249 att det utvecklade robotsystemet RBS 23 Bamse bör tillföras luftvärnsförbanden.

Otto von Arnold (kd) anser i motion 2009/10:Fö265 att det vid tillämpningen av de nya principerna om anskaffning av försvarsmateriel bör anläggas ett brett perspektiv och i priskalkylen vägas in den samhällsekonomiska effekten, möjligheter till spridningseffekter till det civila näringslivet samt konsekvenser för Sveriges säkerhetspolitiska situation (yrkandena 1 och 2).

Övnings- och skjutfält

Thomas Strand (s) framhåller i motion 2009/10:Fö210 vikten av att kombinera Försvarsmaktens skjutfältsverksamhet med en levande landsbygd.

Eva Sonidsson och Agneta Lundberg (s) anser i motionerna 2009/10:Fö211 och 2009/10:Fö264 att det är angeläget med skyndsam miljöprövning av Tjärnmyrans skjutfält i Sollefteå för att göra det möjligt att använda skjutfältet för annan verksamhet.

Organisation

Birgitta Sellén och Sven Bergström (c) lämnar i motion 2007/08:Fö206 förslag om framtiden för sjöbevakningscentralerna.

Eva Sonidsson och Hans Stenberg (s) anser i motion 2009/10:Fö221 att regeringen bör ge Försvarsmakten i uppdrag att vara huvudman för tjänstehundsförsörjning med fortsatt etablering i Sollefteå.

Mikael Oscarsson (kd) anser i motion 2009/10:Fö224 att innan Uppsala garnison läggs ned måste en totalberäkning göras av kostnaderna för omorganiseringen och de investeringar detta för med sig.

Eva Flyborg (fp) anser i motion 2009/10:Fö230 att det behövs en integrerad garnison i Göteborg som förmår att möta alla de hot som vi kan komma att ställas inför. Därför behöver Amfibieregementet återupprättas som marint säkerhetsförband, 12:e helikopterskvadronen läggas tillbaka till Säve, korvetter och minröjare återföras till hemmahamn i Göteborg och stadsjägarkonceptet för strid i stad och mot terrorhot utvecklas.

Anna Lilliehöök (m) framhåller i motion 2009/10:Fö242 att krisplaneringen för Stockholmsområdet för att snabbt kunna sätta in åtgärder med olika resurser behöver förbättras.

Krister Hammarbergh och Stefan Tornberg (m, c) föreslår i motion 2009/10:Fö255 att försvarets helikopterflottilj överförs från Malmen i Linköping till Norrbottens flygflottilj i Luleå.

Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (s) understryker i motion 2009/10:Fö266 de utomordentliga förutsättningar som finns i Norrbotten för samövning mellan de olika försvarsgrenarna. Garnison Nord är i detta sammanhang ett klart föredöme för hela det svenska försvaret (yrkande 5). Vidare bör svenska soldater utbildas runtom i landet både för att bättre klara den folkliga förankringen och för att på det sättet visa en närvaro som är viktig (yrkande 4).

Monica Green m.fl. (s) understryker i motion 2009/10:Fö267 vikten av att ta vara på kunskapen på regementena och försvarsverksamheten i Såtenäs, Skövde och Karlsborg.

Försvarsunderrättelseverksamhet

Max Andersson och Bodil Ceballos (mp) framhåller i motion 2008/09:Fö262 att svenska myndigheter inte ska ägna sig åt att utbyta underrättelseinformation med diktaturer.

Ann-Christin Ahlberg m.fl. (s) anser i motion 2009/10:Fö223 att lagen om signalspaning måste rivas upp och regeringen måste tillsätta en parlamentarisk utredning som börjar om från grunden.

Försvarsmusik

Annicka Engblom (m) föreslår i motion 2009/10:Fö248 att regeringen bör göra en från Försvarsmakten fristående översyn av försvarsmusiken som belyser dess framtida roll, betydelse och tillhörighet.

Kerstin Haglö och Lars Wegendal (s) föreslår i motion 2009/10:Fö256 att regeringen ska redovisa vilken roll Marinens musikkår ska ha i det nya yrkesförsvaret och hur den ska finansieras.

Frivilligorganisationer

Kerstin Engle (s) framhåller i motion 2008/09:Fö222 att ett större och vidare uppdrag till Svenska Lottakåren är angeläget för att kunna nyttja denna organisations kompetens till att informera och väcka intresse för militära uppgifter hos fler unga kvinnor.

Kerstin Engle (s) understryker i motion 2008/09:Fö223 de kvinnliga frivilliga försvarsorganisationernas roll i implementeringen av FN:s resolutioner 1325 och 1820.

Utskottets ställningstagande

Alliansfrihet

En motion tar upp frågan om militär alliansfrihet. Riksdagen har tidigare avslagit en identisk motion. Utskottet har ingen annan uppfattning nu.

Motion 2009/10:Fö266 yrkande 1 bör därför avslås.

Solidaritetsförklaringen

En motion tar upp frågor om solidaritetsförklaringen.

Utskottet har i betänkande 2008/09:FöU10 Försvarets inriktning framhållit att hot mot freden och vår säkerhet bäst kan avvärjas i gemenskap och samverkan med andra länder. Det går inte att se militära konflikter i vårt närområde som skulle påverka endast ett land. Sverige kommer inte att förhålla sig passivt om en katastrof eller ett angrepp skulle drabba ett annat medlemsland i EU eller nordiskt land. Vi förväntar oss att dessa länder agerar på samma sätt om Sverige drabbas. Sverige ska därför kunna såväl ge som ta emot militärt stöd.

Utskottet kan konstatera att regeringen i regleringsbrevet givit Försvarsmakten sådana uppdrag att detta ska uppfyllas.

Med det anförda avstyrks motion 2009/10:Fö240 yrkandena 1 och 2.

Högvakt

I en motion väcks frågor om vilken roll högvakten ska ha.

Utskottet kan konstatera att högvakten, som bedrivits sedan 1500-talet, ingår i den statsceremoniella verksamhet som Försvarsmakten enligt sin instruktion och regleringsbrev har som uppgift att genomföra. I enlighet med den nya skyddslag som träder i kraft den 1 juli 2010 kan statschefens och tronföljarens residens och bostäder förklaras som skyddsobjekt. Högvakten har en avgörande roll i bevakningen av dessa skyddsobjekt som skyddas mot sabotage, terrorism och spioneri.

Med det anförda avstyrks motion 2009/10:Fö207.

Internationella insatser

I några motioner framhålls vikten av rätt resurser för den svenska insatsen i Afghanistan, behovet av en utvärdering av FN-ledda militära insatser och betydelsen av att ha fler kvinnor i freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet.

En svensk väpnad styrka får enligt 10 kap. 9 § regeringsformen sättas in i strid eller sändas till ett annat land endast om riksdagen medger det, om det är medgivet i lag som anger förutsättningarna för åtgärden eller om en skyldighet att vidta åtgärden följer av en internationell överenskommelse eller förpliktelse som har godkänts av riksdagen. Enligt lagen om väpnad styrka för tjänstgöring utomlands får regeringen på begäran av FN eller OSSE ställa en väpnad styrka till förfogande för fredsbevarande verksamhet utomlands.

Utskottet konstaterar att vid de överväganden som sker i anslutning till riksdagens beslut om internationella fredsfrämjande insatser beaktas också ledningsförhållanden och förbandens utrustning.

Utskottet har vid många tillfällen understrukit betydelsen av FN-resolutionerna 1325 och 1820 om kvinnor och barn i väpnade konflikter. Det är utomordentligt viktigt att resolutionerna genomsyrar all verksamhet inom ramen för svenskt deltagande i internationella fredsfrämjande insatser. Resolutionerna ska utgöra en självklar utgångspunkt för de internationella insatser som Sverige deltar i. En viktig del i implementeringen av FN-resolutionerna är att andelen och antalet kvinnor ökar i de internationella insatserna.

Med det anförda avstyrks motionerna 2009/10:Fö205, 2009/10:Fö239 och 2009/10:Fö253.

Subarktisk förmåga

En motion tar upp frågan om subarktisk förmåga hos soldaterna. Riksdagen har tidigare avslagit en liknande motion.

Motion 2009/10:Fö266 yrkande 3 bör därför avslås.

Frivilligorganisationer

I ett par motioner understryks de frivilliga försvarsorganisationernas roll i olika avseenden.

Utskottet har vid många olika tillfällen framhållit sin positiva inställning till den frivilliga försvarsverksamheten. De bedriver en kostnadseffektiv verksamhet. De frivilliga försvarsorganisationerna kan utnyttjas när det uppstår tillfälliga behov inom krisberedskapen. De 18 frivilliga försvarsorganisationerna med ca 580 000 medlemmar utgör en unik kompetens i samhället.

Frivilligorganisationerna bidrar på ett betydelsefullt sätt till den folkliga förankringen i försvaret och har betydelse för att väcka engagemang för landets säkerhet och försvar hos olika grupper i samhället. Detta sker också bl.a. genom det omfattande kurs- och utbildningsutbud för nationell- och internationell verksamhet som genomförs. Ungdomsverksamheten är särskilt betydelsefull.

De frivilliga försvarsorganisationerna har betydelsefulla uppgifter när det gäller personalförsörjningen i hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna och kommer därför att ha en viktig roll i den framtida personalförsörjningen i Försvarsmakten och för försvaret av Sverige. Utskottet vill i detta sammanhang också framhålla att det är viktigt att villkoren för den frivilliga personalen kontinuerligt ses över.

Utskottet delar motionärernas uppfattning om den stora betydelse som den frivilliga försvarsverksamheten har. Motionerna 2008/09:Fö222 och 2008/09:Fö223 är således i dessa delar tillgodosedda och behöver inte bifallas.

Förvarsunderrättelseverksamhet

I ett par motioner lämnas förslag om att lagen om signalspaning ska rivas upp och om utbyte av underrättelser med andra länder.

Riksdagen har beslutat om lagen om signalspaning i försvarsunderrättelsverksamhet. I samband därmed har motioner om att riva upp lagen och att utreda frågan på nytt avslagits.

Riksdagen har vidare beslutat om lagen om försvarsunderrättelseverksamhet. I lagen föreskrivs hur samarbete i underrättelsefrågor med andra länder och organisationer får ske. Någon ytterligare reglering av riksdagen bör inte ske.

Med det anförda bör motionerna 2008/09:Fö262 och 2009/10:223 avslås.

Grundorganisation

I flera motioner väcks förslag med konsekvenser för grundorganisationen.

Utskottet anser inte att riksdagen ska fatta några beslut nu som innebär förändringar av den grundorganisation som riksdagen fastställt.

Med det anförda avstyrks motionerna 2007/08:Fö206, 2009/10:Fö224, 2009/10:Fö230, 2009/10:Fö242, 2009/10:Fö255, 2009/10:Fö266 yrkandena 4 och 5 och 2009/10:Fö267.

Tjänstehundar

I en motion lämnas förslag om tjänstehundar i Sollefteå.

Utskottet kan konstatera att en särskild utredare har haft i uppdrag av regeringen att utreda åtgärder för att stimulera tjänstehundsaveln (dir. 2009:24). Utredaren ska bl.a. lämna förslag för sådana hundar som används i Försvarsmakten. Utredaren ska överväga hur den kompetens som finns i dag vid Försvarsmaktens avelsverksamhet i Sollefteå kan tas till vara. Utredningen har i betänkandet Bättre marknad för tjänstehundar (SOU 2010:21) föreslagit att Försvarsmaktens hunduppfödning ska minska och att uppfödningen enbart ska ske för myndighetens eget behov.

I avvaktan på regeringens ställningstagande till utredningen avstyrks motion 2009/10:Fö221.

Materielförsörjning

I flera motioner lämnas synpunkter på principerna för Försvarsmaktens materielförsörjning.

Regeringen har i proposition 2008/09:140 Ett användbart försvar redovisat sin syn på vilka principer som bör gälla för Försvarsmaktens materielförsörjning. Utskottet har i betänkandena 2008/09:FöU10 Försvarets inriktning och betänkande 2009/10:FöU1 Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap ställt sig bakom den materielförsörjningsstrategi som regeringen förordat.

Utskottet anser liksom tidigare att Försvarsmaktens behov av materiel ska bestämmas av kraven på operativ förmåga. Bredden på materielutvecklingssatsningarna bör minska till förmån för anskaffning av redan utvecklade och beprövade system. Det är också en fördel om Sverige kan ha samma materiel som de länder vi ofta samverkar med vid t.ex. internationella operationer. Det underlättar även möjligheten att ge och ta emot hjälp från andra länder också i övriga situationer.

Med det anförda avstyrks motionerna 2009/10:Fö225, 2009/10:Fö234, 2009/10:Fö235, 2009/10:Fö236, 2009/10:Fö238 yrkandena 1 och 2, 2009/10:Fö247 och 2009/10:Fö265 yrkandena 1 och 2.

Luftvärnsrobotsystemet Bamse

I en motion föreslås att robotsystemet RBS 23 Bamse ska tillföras luftvärnsförbanden.

Regeringen har i budgetpropositionen för 2010 anmält att man avser att besluta om en uppgradering av den markbaserade luftvärnsförmågan.

Med det anförda avstyrks motion 2009/10:Fö249.

Europeiska försvarsbyrån

I en motion föreslås att Sverige ska lämna Europeiska försvarsbyrån (Eda).

Riksdagen har tidigare avslagit förslag om att Sverige ska lämna Eda. Utskottet har ingen annan uppfattning nu, varför motion 2009/10:U249 yrkande 11 bör avslås.

Övnings- och skjutfält

I några motioner tas frågor om Försvarsmaktens övnings- och skjutfält upp.

Utskottet har vid många olika tillfällen behandlat markfrågor inom försvaret. Senast skedde det i betänkandena 2007/08:FöU13 Vissa frågor rörande Försvarsmaktens organisation m.m. och 2008/09:FöU10 Försvarets inriktning.

Utskottet har i samband med den stora omstruktureringen av Försvarsmakten de senaste åren uttalat sig flera gånger om utnyttjandet och avvecklingen av mark. Försvarsmaktens behov av övnings- och skjutfält har i hög grad minskat efter den stora reducering av Försvarsmaktens förband som skett under drygt tio år. Utskottet konstaterar att Försvarsmakten har haft och har attraktiv mark nära tätorterna som det finns ett stort intresse av från kommuner och allmänhet. Utskottet anser att det är viktigt att man fortsätter att sanera och lämna försvarets mark som inte behövs för att bedriva verksamhet så snart det är möjligt.

Utskottet anser, liksom man gjort tidigare, att allmänhetens tillträdesmöjligheter till marken måste säkerställas när det inte pågår någon militär verksamhet där. Försvarets myndigheter bör samverka med de berörda kommunerna och andra intressenter om de militära markområdena för att möjliggöra detta.

Utskottet understryker ånyo att saneringen och avvecklingen av de militära övnings- och skjutfält som inte behövs är en viktig fråga. Utskottet utgår från att regeringen snarast återkommer till riksdagen med en redovisning av hur utnyttjandet och avvecklingen av de militära fälten fortskrider.

Vad utskottet anför är till stor del i linje med motionärernas uppfattning om hur markfrågorna i försvaret bör hanteras, varför de inte behöver bifallas. Motionerna 2009/10:Fö210, 2009/10:Fö211 och 2009/10:Fö264 avstyrks således.

Försvarsmusik

I ett par motioner lämnas förslag om försvarsmusiken.

Utskottet har tidigare i betänkande 2008/09:FöU1 Försvar och samhällets krisberedskap − budgetåret 2009 behandlat frågor om försvarsmusiken. Utskottet ser betydande kulturvärden i försvarsmusiken och vill framhålla att den är betydelsefull både för att vidmakthålla traditioner och i statsceremoniella sammanhang. Frågor om försvarsmusikens organisation bör inte avgöras av riksdagen utan av regeringen eller Försvarsmakten. Motionerna är därmed delvis tillgodosedda.

Med det anförda avstyrks motionerna 2009/10:Fö248 och 2009/10:Fö256.

Riksrevisionens granskning av Försvarsmaktens personalförsörjning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet delar Riksrevisionens uppfattning att bemanningen av Försvarsmaktens organisation inte svarar mot myndighetens behov. Det finns obalanser i ålders- och befälsstrukturen. Dessa obalanser utvecklas inte i rätt riktning. Det finns förhållandevis få officerare i yngre åldrar och många i de äldre. Det saknas också officerare i lägre befälskategorier men inte i de högre. Andelen kvinnliga officerare har heller inte ökat på det sätt som varit önskvärt.

Utskottet föreslår att Riksrevisionens styrelses redogörelse läggs till handlingarna.

Riksrevisionens styrelses redogörelse

Riksrevisionen har granskat om personalförsörjningen inom Försvarsmakten har anpassats till myndighetens uppgifter. Resultatet av granskningen har redovisats i rapporten Försvarsmaktens personalförsörjning – med fokus på officersförsörjningen (RiR 2009:11).

Sammantaget visar granskningen att Försvarsmaktens organisation inte svarar mot myndighetens behov att kunna lösa sina uppgifter. Riksrevisionen konstaterar att det finns obalanser i ålders- och befälsstrukturen samt gör bedömningen att det i dag inte finns den personal som behövs för att långsiktigt säkerställa produktionen och upprätthålla försvarets förmåga. De mål som satts upp för att öka andelen kvinnliga yrkesofficerare har inte heller nåtts. Enligt Riksrevisionen bygger myndighetens tillgång till kompetent personal på en effektiv personalförsörjning, men även på myndighetens förmåga att genom planering och styrning av uppgifter och resurser effektivt utnyttja personalen. Granskningen visar att bristerna i personalförsörjningen har fått konsekvenser för effektiviteten i myndigheten och utgör en risk för myndighetens förmåga.

Riksrevisionens styrelse noterar att regeringen och Försvarsmakten har tagit initiativ till åtgärder för att utveckla personalstrukturen, något som också betonas i budgetpropositionen för 2010.

Styrelsen konstaterar att försvarets brist på personal för insatser och förbandsproduktion delvis kan förklaras av den omfattande omställningen av försvaret från ett invasionsförsvar till ett insatsförsvar. Samtidigt har dessa brister varit kända under en längre tid. Det är enligt styrelsen viktigt att regeringen nu i sin styrning av Försvarsmakten säkerställer balansen i uppgifter och kompetens och skapar tillräckliga förutsättningar för myndighetens uppbyggnad, vidmakthållande och utveckling av förmåga.

Utskottets ställningstagande

Riksrevisionen har i rapporten Försvarsmaktens personalförsörjning – med fokus på officersförsörjningen (RiR 2009:11) granskat Försvarsmaktens personalförsörjning av yrkesofficerare. Riksrevisionens styrelse har därefter beslutat att överlämna redogörelse 2009/10:RRS7 till riksdagen.

Utskottet har vid många olika tillfällen uttalat sig om Försvarsmaktens personalförsörjning. Utskottet framhöll i betänkande 2005/06:FöU5 betydelsen av en översyn av personalförsörjningssystemet. Utskottet underströk i betänkandena 2005/06:FöU11, 2007/08:FöU1 och 2009/10:FöU1 betydelsen av att kraftfulla åtgärder vidtas för att resurser överförs från stabs- och förvaltningsverksamheten till insatsorganisationens kärnverksamhet. I betänkande 2003/04:FöU3 konstaterade utskottet att personalkostnaderna har fått en sådan omfattning att det gått ut över den verksamhet som ska bedrivas inom Försvarsmakten.

Utskottet har vid upprepade tillfällen framfört betydelsen av att öka andelen kvinnor i försvaret. Det har bl.a. skett i betänkandena 2003/04:FöU3, 2004/05:FöU5, 2005/06:FöU5, 2005/06:FöU8, 2007/08:FöU7 och 2008/09:FöU10.

I betänkande 2008/09:FöU10 Försvarets inriktning konstaterade utskottet att den nya insatsorganisationen bygger på att ett nytt personalförsörjningssystem införs. Utskottet underströk att det nuvarande systemet måste reformeras om det ska vara möjligt att höja förbandens insatsberedskap och medge att dessa används för uppgifter såväl inom som utom landet.

Utskottet delar Riksrevisionens uppfattning att bemanningen av Försvarsmaktens organisation inte svarar mot myndighetens behov. Det finns obalanser i ålders- och befälsstrukturen. Dessa obalanser utvecklas inte i rätt riktning. Det finns förhållandevis få officerare i yngre åldrar och många i de äldre. Det saknas också officerare i lägre befälskategorier men inte i de högre. Andelen kvinnliga officerare har heller inte ökat på det sätt som varit önskvärt. Utskottet konstaterar att andelen kvinnliga yrkesofficerare enligt Försvarsmaktens årsredovisning för 2009 enbart är 5,0 %.

Utskottet konstaterar att en viktig orsak till de personella obalanserna beror på den dramatiska förändring av organisation och uppgifter som skett i Försvarsmakten under en följd av år. Denna omstrukturering har lett till stora behov av att minska antalet anställda samtidigt som det i sin tur begränsat möjligheterna till nyrekrytering.

Personalförsörjningen står inför en övergång till ett radikalt nytt system med frivillig utbildning som leder till anställning av gruppchefer, soldater och sjömän på hel- eller deltid. Samtidigt håller man på att införa ett tvåbefälssystem. Utskottet bedömer att det kommer att ta ett antal år att komma till rätta med den skevhet i personalstrukturerna som finns nu. Utskottet anser dock att det finns en god grund för att i samband med reformeringen av personalförsörjningen också successivt skapa en långsiktigt hållbar befälsstruktur med balans mellan behov och tillgång samt kompetens och åldersstrukturer. Utskottet utgår från att regeringen och Försvarsmakten vidtar kraftfulla åtgärder i syfte att uppnå detta och att de återkommer till riksdagen om så behövs för att nå målet.

Med det anförda föreslår utskottet att Riksrevisionens styrelses redogörelse läggs till handlingarna.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1.

Propositionens lagförslag, punkt 1 (s, v, mp)

 

av Anders Karlsson (s), Peter Jonsson (s), Peter Jeppsson (s), Åsa Lindestam (s), Gunilla Wahlén (v), Inger Jarl Beck (s), Peter Rådberg (mp) och Tommy Waidelich (s).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag och tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2009/10:Fö1 av Anders Karlsson m.fl. (s, mp, v),

bifaller delvis motionerna

2009/10:Fö213 av Monica Green (s),

2009/10:Fö220 av Peter Hultqvist m.fl. (s),

2009/10:Fö250 av Thomas Bodström (s),

2009/10:Fö258 av Hans Wallmark (m) och

2009/10:Fö266 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (s) yrkande 2 och

avslår proposition 2009/10:160 punkterna 1–24.

Ställningstagande

Sveriges försvar måste kontinuerligt förses med personal. Rätt person ska sättas in på rätt plats. Försvarsmaktens personalförsörjningssystem ska vara robust och uthålligt för att därmed vara trovärdigt. Det måste ha medborgarnas acceptans och förtroende.

Andra länder måste sätta tillit till att Sverige kan leva upp till sin militära alliansfrihet inom ramen för den säkerhetspolitiska solidaritet som vi numera ingår i. Internationell säkerhet ska vila på samarbete och ett starkt globalt regelverk under FN:s ledning. Vår försvarsmakt måste vara både nationellt och internationellt trovärdig. Vi vill ha ett folkligt förankrat försvar som respekteras av medborgarna. Sveriges försvar måste ha en trovärdig nationell utformning som anpassas till de säkerhetspolitiska förhållandena. Ett robust, uthålligt och trovärdigt personalförsörjningssystem är en helt grundläggande förutsättning för detta.

Regeringen har låtit utreda hur – och inte om – ett system med frivillig militär grundutbildning ska utformas. Detta är emellertid en liten del av ett sammanhängande personalförsörjningssystem. Hur ett sådant samlat system ska vara uppbyggt föreslås inte. Regeringen har i mer skissartade former redovisat hur ett nytt system bör utformas. Om det däremot är genomförbart vet varken Försvarsmakten eller regeringen.

Det som nu föreslås av regeringen är inte ett genomarbetat, heltäckande förslag till ett framtida personalförsörjningssystem, utan det sträcker sig bara till avveckling av värnpliktsutbildningen i fred per den 1 juli 2010. Hur det framtida systemet för personalförsörjningen inom Försvarsmakten ska fungera är dock fortfarande ytterst oklart. I utdraget från Lagrådets protokoll från sammanträdet den 3 mars 2010 står bl.a. följande att läsa:

Vad som föranlett de föreslagna ändringarna i lagen om totalförsvarsplikt samt föreslagna följdändringar i vissa andra lagar är att totalförsvarets personalförsörjning är avsedd att i framtiden kunna tillgodoses bl.a. genom möjligheten till frivillig militär utbildning. Utbildningen är ämnad att ersätta grundutbildningen enligt lagen om totalförsvarsplikt. Införandet av densamma är egentligen den viktigaste reformen i sammanhanget men den kommer inte regleras i någon lag utan i en av regeringen beslutad förordning. Försvarsdepartementet har emellertid ännu inte utarbetat något förslag till en sådan förordning. (Utredningen om totalförsvarsplikten har i SOU 2009:63 s. 83–87 lagt fram ett förslag till en förordning, som departementet möjligen kan använda som förlaga.) Det skulle onekligen ha underlättat för Lagrådet och andra bedömare om departementet kunnat tillhandahålla ett eget förslag till förordning.

Vi kan konstatera att regeringen i propositionen inte alls kommenterat denna ytterst genanta kritik från Lagrådet. Regeringen har misskött lagstiftningsarbetet inom försvarsutskottets liksom flera andra utskotts beredningsområden. Vi har därför med stöd av 4 kap. 11 § riksdagsordningen begärt att utskottet ska inhämta ett yttrande från Lagrådet över propositionen. Den borgerliga majoriteten har med en rösts övervikt vid votering i utskottet vägrat att bifalla denna begäran.

Underlaget vad gäller lagar, redovisning av vilka förordningar som måste beslutas och vilka kollektivavtal som måste gälla är mycket bristfälligt. Svaren på dessa frågor har regeringen hänskjutit till en utredningsman att klarlägga. Dennes arbete ska vara avslutat i december 2010. Med hänsyn till remisstider och lagstiftningsarbetet kommer de nya lagarna på området sannolikt att kunna träda i kraft tidigast den 1 januari 2012, dvs. tidigast 18 månader efter att systemet förändrats.

Försvarsmakten har tydligt i sitt underlag till regeringen från januari 2009 redovisat ett stort antal osäkerheter och svårigheter i det ”system” som regeringen nu driver fram under största tidspress. Försvarsmaktens villkor och krav, för att myndighetens beräkningar över huvud taget ska gälla, är många och tuffa. Försvarsmakten går så långt att den anser att ansvaret för en så omfattande reform är ”en gemensam samhällsangelägenhet som berör landets ledning, ett flertal departement, många myndigheter, arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer m.fl.”. Försvarsmakten har vidare framhållit att medborgarnas förståelse och acceptans för kraven på Försvarsmakten påverkar hela rekryteringskraften.

I dag utgörs cirka en tredjedel av försvarsbudgeten av personalkostnader. Ett yrkesbaserat försvar riskerar att medföra betydligt ökade kostnader. Försvarsmaktens personalkostnader riskerar att bli systematiskt underkompenserade i den framtida budgetbehandlingen. Regeringen har inte visat hur denna kostnadsökning ska finansieras och vad som då blir föremål för nedprioritering.

Regeringen ställer inte bara Försvarsmakten utan även riksdagen och Sveriges invånare inför flera oklarheter:

·.    De lagar, förordningar eller avtal som ger ett robust och uthålligt system finns inte.

·.    Personalkostnaderna i ett nytt system kommer med största sannolikhet att öka.

·.    Hur kostnaderna ska finansieras skjuter regeringen på framtidens riksdagar och regeringar att avgöra.

Det är därför i dag omöjligt att veta om den unikt skarpa och långa kravlista, fylld med en rad av brasklappar, som Försvarsmakten ställt upp på det arbetsmarknadspolitiska området kommer att uppfyllas och levereras av statsmakterna samt av arbetsmarknadens parter.

Inför valet 2006 fanns en omvandling av det värnpliktsbaserade försvaret till ett yrkesförsvar inte på den borgerliga agendan. Regeringen har slarvat fram och presenterat ett illa underbyggt förslag utan att under processen föra en offentlig debatt. Lagförslaget föreslås träda i kraft redan den 1 juli i år – uppenbarligen för att medborgarna inte ska kunna få säga sin mening i det kommande valet.

Försvarsutskottet har i betänkande 2008/09:FöU10 enigt framhållit följande:

Regeringen redovisar utan förslag till riksdagen sin syn på den framtida personalförsörjningen inom Försvarsmakten.

− − −

Riksdagen kommer att ta ställning till den närmare utformningen av Försvarsmaktens personalförsörjning då regeringen lämnar konkreta förslag.

Enligt vår mening står det därmed klart att riksdagen ännu inte medgivit någon förändring i personalförsörjningssystemet. Regeringens agerande under de senaste åren har föregripit och inkräktat på riksdagens beslutandeområden.

Att ställa riksdagen inför sådana villkor och inte säkerställa en uppslutning av en bred riksdagsmajoritet är uppseendeväckande. En så genomgripande omläggning av Försvarsmaktens personalförsörjning måste bygga på ett väsentligt mer genomarbetat underlag än det som regeringen nu lägger fram. Det måste vara systemsammanhängande. De rödgröna partierna anser att det måste finnas en bred blocköverskridande majoritet bakom det system som ska gälla i framtiden. Ett kommande system måste redovisas, föreslås och antas i sin helhet – vid ett tillfälle! Regeringen får därför ensam ta ansvar för detta illa förberedda, illa underbyggda och oprövade systemskifte i svensk försvarspolitik och dess konsekvenser. De rödgröna partierna är inte beredda att, på en så osäker grund med det beslutsunderlag som nu föreligger, medverka till detta vågspel med Sveriges försvar.

När det gäller propositionens skrivningar om Försvarsmaktens personalpolitik välkomnas ett bättre omhändertagande av våra återvändande soldater. Dock är ett antal remissinstanser tveksamma till att förslaget om belöningsmedalj begränsas till internationella insatser och menar att även den nationella dimensionen borde beaktas. Det nämns också att tillämpningen av medalj för personal som skadats i vid stridshandlingar kan bli komplicerad eftersom vederbörande får medaljen för en skada, inte för en berömvärd insats.

Försvarshögskolan erinrar också om svårigheten. Man uttrycker det så här: ”Erinrar om svårigheten att oväldigt tilldela en sådan utmärkelse. Inte minst så måste begreppet skada definieras.” Försvarshögskolan anför också att frågan om monument bör utredas vidare innan beslut fattas.

Svenskar som förtjänstfullt deltar i utländska missioner ska visas uppskattning för sitt arbete på rätt sätt. Regeringens iver att förstöra våra gemensamma trygghetssystem bidrar knappast till att förbättra situationen för soldater som varit i internationell tjänstgöring. Det handlar om ersättningar vid sjukdom, en fungerande vård, anställningsvillkor och situationen för deras familjer. Det är viktigt att försvaret som myndighet tar hand om dem som gjort internationell tjänst.

De rödgröna partierna anser att om Sverige ska ändra i pliktlagen ska det ske med bred majoritet i Sveriges riksdag.

En rödgrön regering kommer att genomföra en förutsättningslös översyn av hela det frivilliga personalförsörjningssystemet efter ett år.

Riksdagen bör avslå regeringens lagförslag och tillkännage för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen.

2.

Utskottets lagförslag, punkt 2 (s, v, mp)

 

av Anders Karlsson (s), Peter Jonsson (s), Peter Jeppsson (s), Åsa Lindestam (s), Gunilla Wahlén (v), Inger Jarl Beck (s), Peter Rådberg (mp) och Tommy Waidelich (s).

– Under förutsättning av bifall till reservation 1 –

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår utskottets lagförslag.

3.

Alliansfrihet, punkt 3 (s, v, mp)

 

av Anders Karlsson (s), Peter Jonsson (s), Peter Jeppsson (s), Åsa Lindestam (s), Gunilla Wahlén (v), Inger Jarl Beck (s), Peter Rådberg (mp) och Tommy Waidelich (s).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2009/10:Fö266 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (s) yrkande 1.

Ställningstagande

Vi slår vakt om den militära alliansfriheten.

Sverige är medlem av en politisk allians – EU – som har betydligt fler verktyg till sitt förfogande än Nato när det gäller att möta de nya hoten, t.ex. genom handel, bistånd och diplomati. Det kallas ibland EU:s mjuka makt. Som en följd av terroristattentaten i Madrid 2004 enades alla EU:s stats- och regeringschefer i mars samma år om en politiskt bindande solidaritetsdeklaration. I och med solidaritetsdeklarationen åtog sig medlemsstaterna att handla gemensamt och i en anda av solidaritet för att hjälpa varandra om någon skulle utsättas för ett terroristattentat. I deklarationen klargjordes att varje medlemsland självt har rätt att välja de medel som det finner lämpligt för att bistå en drabbad. I Lissabonfördraget formaliseras deklarationen. EU och dess medlemsstater ska enligt fördraget handla gemensamt i en anda av solidaritet om en medlemsstat utsätts för en terroristattack eller drabbas av en naturkatastrof eller en katastrof som orsakats av människor.

EU är en central utrikes- och säkerhetspolitisk aktör. Den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken (ESFP) är en integrerad del av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. Lissabonfördragets avsnitt om ESFP beskriver vår skyldighet att i enlighet med FN-stadgan bistå ett annat medlemsland om det skulle utsättas för ett väpnat angrepp. Det är dock tydligt i fördraget att EU:s politik i detta avseende inte ska påverka den särskilda karaktären hos vissa medlemsstaters säkerhets- och försvarspolitik. Sveriges militära alliansfrihet påverkas därmed inte.

Vår militära alliansfrihet ger oss större möjlighet och trovärdighet att vara pådrivande i det globala nedrustningsarbetet. Kärnvapenanvändning är fortfarande en del av vissa Natoländers försvarsdoktriner.

Vi bör förbehålla oss rätten att själva utforma storleken och inriktningen på vårt försvar baserat på vår egen säkerhetspolitiska bedömning.

Den militära alliansfriheten har ett starkt stöd hos det svenska folket, vilket ger vår säkerhetspolitiska hållning stor legitimitet.

Den svenska försvarspolitiken måste bygga på fortsatt militär alliansfrihet. Det är en utgångspunkt för försvarets verksamhet.

Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening.

4.

Subarktisk förmåga, punkt 7 (s, v, mp)

 

av Anders Karlsson (s), Peter Jonsson (s), Peter Jeppsson (s), Åsa Lindestam (s), Gunilla Wahlén (v), Inger Jarl Beck (s), Peter Rådberg (mp) och Tommy Waidelich (s).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2009/10:Fö266 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (s) yrkande 3.

Ställningstagande

Det svenska försvaret måste inneha subarktisk förmåga, dvs. svenska soldater ska kunna verka i extremt vinterklimat. Norrbotten har unika förutsättningar för övning i miljöer med bristande infrastruktur, påfrestande klimat och ödemark.

Det borde ligga helt i linje med de förutsättningar som svenska soldater på internationellt uppdrag många gånger möter. Det är viktigt att den subarktiska förmågan permanentas och att direktiven och förutsättningarna för att fortsätta utveckla denna verksamhet är tydliga. Det är av yttersta vikt att fasta förband finns stationerade på plats för att kvalitet och långsiktighet ska kunna garanteras.

Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Proposition 2009/10:160

Proposition 2009/10:160 Modern personalförsörjning för ett användbart försvar – vissa frågor om Försvarsmaktens personal:

1.

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt.

2.

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt.

3.

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om Försvarsmaktens personal vid internationella militära insatser.

4.

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2003:169) om väpnad styrka för tjänstgöring utomlands.

5.

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i brottsbalken.

6.

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i arbetsmiljölagen (1977:1160).

7.

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring.

8.

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd.

9.

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken.

10.

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken.

11.

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1977:266) om statlig ersättning vid ideell skada m.m.

12.

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring.

13.

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i diskrimineringslagen (2008:567).

14.

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om upphävande av lagen (1994:1810) om möjlighet för kvinnor att fullgöra värnplikt eller civilplikt med längre grundutbildning.

15.

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1811) om disciplinansvar inom totalförsvaret, m.m.

16.

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1811) om disciplinansvar inom totalförsvaret, m.m.

17.

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:2076) om skydd för anställning vid viss tjänstgöring inom totalförsvaret m.m.

18.

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:2076) om skydd för anställning vid viss tjänstgöring inom totalförsvaret m.m.

19.

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).

20.

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).

21.

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:260) om offentlig anställning.

22.

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1998:938) om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga.

23.

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap.

24.

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

Följdmotion med anledning av proposition 2009/10:160

2009/10:Fö1 av Anders Karlsson m.fl. (s, mp, v):

Riksdagen avslår proposition 2009/10:160.

Redogörelse 2009/10:RRS7

Redogörelse 2009/10:RRS7 Riksrevisionens styrelses redogörelse angående Försvarsmaktens personalförsörjning.

Motion från allmänna motionstiden hösten 2007

2007/08:Fö206 av Birgitta Sellén och Sven Bergström (båda c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av sjöbevakningscentral i Härnösand.

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2008

2008/09:Fö222 av Kerstin Engle (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om Svenska Lottakåren.

2008/09:Fö223 av Kerstin Engle (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om de kvinnliga frivilliga försvarsorganisationernas roll i implementeringen av FN:s resolutioner 1325 och 1820.

2008/09:Fö262 av Max Andersson och Bodil Ceballos (båda mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige inte ska utbyta underrättelsematerial med diktaturer.

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2009

2009/10:U249 av Peter Rådberg m.fl. (mp):

11.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige ska lämna den europeiska försvarsbyrån (Eda).

2009/10:Fö205 av Jan-Evert Rådhström (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om Sveriges insats i Afghanistan.

2009/10:Fö207 av Christin Hagberg (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om högvaktens roll och dess finansiering i det nya yrkesförsvaret.

2009/10:Fö210 av Thomas Strand (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vikten av att kombinera skjutfältsverksamhet med en levande landsbygd.

2009/10:Fö211 av Eva Sonidsson och Agneta Lundberg (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om Tjärnmyrans skjutfält i Sollefteå.

2009/10:Fö213 av Monica Green (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om rehabilitering för soldaters och officerares traumatiska upplevelser från såväl nationell som internationell tjänst.

2009/10:Fö220 av Peter Hultqvist m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vikten av att upprätthålla goda rekryteringsmöjligheter till de nationella skyddsstyrkorna genom lokal närvaro och förankring i försvarets organisation.

2009/10:Fö221 av Eva Sonidsson och Hans Stenberg (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om hundavelsstationen i Sollefteå.

2009/10:Fö223 av Ann-Christin Ahlberg m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att riva upp lagen om signalspaning.

2009/10:Fö224 av Mikael Oscarsson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att innan Uppsala garnison läggs ned måste en totalberäkning tas fram av kostnaderna för omorganiseringen och de investeringar detta för med sig.

2009/10:Fö225 av Björn Leivik (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om riktlinjer för materielförsörjning till Försvarsmakten.

2009/10:Fö230 av Eva Flyborg (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om försvaret av Göteborg och Västsverige.

2009/10:Fö234 av Staffan Anger (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en översyn av principerna för materielanskaffning till Försvarsmakten.

2009/10:Fö235 av Staffan Anger (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om militära kompetensnätverk.

2009/10:Fö236 av Ewa Thalén Finné (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över möjligheterna att ta fram en strategi för försvarsindustrins forskning.

2009/10:Fö238 av Kerstin Haglö och Jan Björkman (båda s):

1.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om långsiktiga och hållbara regler för försvarsindustrin.

2.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om den svenska försvarsindustrins specialistkompetens.

2009/10:Fö239 av Magdalena Andersson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om kvinnor i freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet.

2009/10:Fö240 av Andreas Norlén (m):

1.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om påbörjande av planering för att Försvarsmakten ska kunna ge militärt stöd till stater i Sveriges närområde.

2.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om påbörjande av planering för att Försvarsmakten ska kunna ta emot militärt stöd vid försvaret av Sverige.

2009/10:Fö242 av Anna Lilliehöök (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ett säkert Stockholm.

2009/10:Fö247 av Yvonne Andersson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utveckla Sveriges internationella samarbete inom flygindustrin.

2009/10:Fö248 av Annicka Engblom (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över framtidens försvarsmusik.

2009/10:Fö249 av Björn Leivik (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om förbandssättande av RBS 23 Bamse.

2009/10:Fö250 av Thomas Bodström (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om allmän värnplikt.

2009/10:Fö253 av Ewa Thalén Finné och Staffan Anger (båda m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ökade risker med FN-ledda militära insatser bör utvärderas.

2009/10:Fö255 av Krister Hammarbergh och Stefan Tornberg (m, c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att överföra försvarets helikopterflottilj från Malmen i Linköping till Norrbottens flygflottilj.

2009/10:Fö256 av Kerstin Haglö och Lars Wegendal (båda s):

Riksdagen begär att regeringen redovisar rollen för Marinens musikkår i det nya yrkesförsvaret och hur den ska finansieras.

2009/10:Fö258 av Hans Wallmark (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ersättning och stöd till den som skadas i utlandstjänst.

2009/10:Fö264 av Eva Sonidsson och Agneta Lundberg (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om Tjärnmyrans skjutfält i Sollefteå.

2009/10:Fö265 av Otto von Arnold (kd):

1.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om de positiva effekterna av en nationell försvarsindustri.

2.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ett internationellt och samhällsekonomiskt perspektiv på inköp av försvarsmateriel.

2009/10:Fö266 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (s):

1.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om det svenska försvarets uppgift och om militär alliansfrihet.

2.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om den allmänna värnplikten.

3.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om subarktisk förmåga hos det svenska försvaret.

4.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om utbildning av soldater till det svenska försvaret.

5.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om Garnison Nord.

2009/10:Fö267 av Monica Green m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ta vara på kunskapen på regementena och i försvarsverksamheten i Såtenäs, Skövde och Karlsborg.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

Bilaga 3

Utskottets lagförslag

Förslag till lag om ändring i lagen (2010:000) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 5 och 5 d §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring1 [ Lagen omtryckt 1982:120.] i stället för dess lydelse enligt lagen (2010:000) om ändring i nämnda lag ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt betänkande 2009/10:SfU17

Utskottets förslag

3 kap.

5 §

Försäkringskassan ska besluta om en försäkrads tillhörighet till sjukpenningförsäkringen och fastställa sjukpenninggrundande inkomst. För en försäkrad som inte är bosatt i Sverige gäller detta så snart anmälan om hans inkomstförhållanden gjorts hos Försäkringskassan. Av beslutet ska framgå i vad mån den sjukpenninggrundande inkomsten är att hänföra till anställning eller till annat förvärvsarbete. Sjukpenningförsäkringen ska omprövas

a) när Försäkringskassan fått kännedom om att den försäkrades inkomstförhållanden eller andra omständigheter har undergått ändring av betydelse för rätten till sjukpenning eller för sjukpenningens storlek,

b) när sjukersättning eller aktivitetsersättning enligt denna lag eller särskild efterlevandepension enligt lagen (2000:462) om införande av lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn har beviljats den försäkrade eller sådan ersättning eller pension som redan utges har ändrats med hänsyn till ändring i den försäkrades arbetsförmåga eller, vid särskild efterlevandepension, förmåga eller möjlighet att bereda sig inkomst genom arbete,

d) när tjänstepension har beviljats den försäkrade,

e) när ett beslut om vilandeförklaring av sjukersättning eller aktivitetsersättning enligt 16 kap. 16 § har upphört, samt

f) när livränta har beviljats den försäkrade enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller redan utgående livränta har ändrats.

Ändring som avses i första stycket ska gälla från och med den dag då anledningen till ändringen uppkommit. Den sjukpenninggrundande inkomst som ändrats enligt första stycket a får dock läggas till grund för ersättning tidigast från och med första dagen i den ersättningsperiod som inträffar i anslutning till att Försäkringskassan fått kännedom om inkomständringen.

Under tid som anges under 1–6 och 8 får, om inte första stycket b, d eller f är tillämpligt, den fastställda sjukpenninggrundande inkomsten sänkas lägst till vad den skulle ha varit närmast dessförinnan om Försäkringskassan då känt till samtliga förhållanden. Detta gäller tid då den försäkrade

Under tid som anges under 1–8 får, om inte första stycket b, d eller f är tillämpligt, den fastställda sjukpenninggrundande inkomsten sänkas lägst till vad den skulle ha varit närmast dessförinnan om Försäkringskassan då känt till samtliga förhållanden. Detta gäller tid då den försäkrade

1. bedriver studier enligt de grunder som fastställs av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer,

2. erhåller periodiskt ekonomiskt stöd, utgivet enligt särskilda avtal mellan arbetsmarknadens parter, enligt de grunder som fastställs av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer,

3. deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program och får aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning eller står till arbetsmarknadens förfogande enligt de grunder som fastställs av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer,

4. är gravid och avbryter eller inskränker sitt förvärvsarbete tidigast sex månader före barnets födelse eller den beräknade tidpunkten härför,

5. helt eller delvis avstår från förvärvsarbete för vård av barn, om den försäkrade är förälder till barnet eller likställs med förälder enligt 1 § föräldraledighetslagen (1995:584) och barnet inte har fyllt ett år. Motsvarande gäller vid adoption av barn som ej fyllt tio år eller vid mottagande av sådant barn i avsikt att adoptera det, om mindre än ett år har förflutit sedan den försäkrade fick barnet i sin vård,

6. fullgör tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt,

 

7. genomför militär utbildning inom Försvarsmakten som rekryt,

8. deltar i aktiviteter enligt en etableringsplan som avses i lagen (2010:000) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare.

För en försäkrad som avses i tredje stycket 1 eller 2 eller deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program och får aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning eller deltar i aktiviteter enligt en etableringsplan ska Försäkringskassan, vid sjukdom under den aktuella tiden, beräkna sjukpenningen på en sjukpenninggrundande inkomst som har fastställts på grundval av enbart den inkomst av eget arbete som den försäkrade kan antas få under denna tid. Om därvid den sjukpenninggrundande inkomsten helt eller delvis är att hänföra till anställning, ska årsarbetstiden beräknas på grundval av enbart det antal arbetstimmar som den försäkrade kan antas ha i ifrågavarande förvärvsarbete under den aktuella tiden.

För en försäkrad som får sådan behandling eller rehabilitering som avses i 7 b § eller 22 kap. 7 § och som under denna tid får livränta enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller motsvarande ersättning enligt en annan författning ska Försäkringskassan, vid sjukdom under den tid då livränta betalas ut, beräkna sjukpenningen på en sjukpenninggrundande inkomst som har fastställts på grundval av enbart den inkomst av eget arbete som den försäkrade kan antas få under denna tid.

För en försäkrad som avses i 10 c § första stycket 1 eller 2 ska dock under studieuppehåll mellan vår- och hösttermin, då den försäkrade inte uppbär studiesocial förmån för studier som avses i tredje stycket 1, sjuk-penningen beräknas på den sjukpenninggrundande inkomst som följer av första–tredje styckena, om sjukpenningen blir högre än sjukpenning beräknad på den sjukpenninggrundande inkomsten enligt fjärde stycket.

Fjärde stycket tillämpas även för försäkrad som avses i tredje stycket 6 när den försäkrade genomgår grundutbildning som är längre än 60 dagar.

Fjärde stycket tillämpas även för försäkrad som avses i tredje stycket 6 eller 7 när den försäkrade genomgår grundutbildning som är längre än 60 dagar.

Omprövning av sjukpenningförsäkringen enligt första stycket a ska ej omfatta ändring av den försäkrades inkomstförhållanden på grund av sådant förvärvsarbete som avses i 16 a kap. 2 §.

Omprövning av sjukpenningförsäkringen enligt första stycket ska göras senast när den försäkrade gör anspråk på ersättning som betalas ut per dag.

5 d §

När Försäkringskassan ska fast-ställa den sjukpenninggrundande inkomsten för en försäkrad som omfattas av 5 § tredje stycket 1–6 och 8 eller 5 e § och som helt eller delvis saknar anställning ska den sjukpenninggrundande inkomsten i vissa fall räknas om. Detsamma ska gälla för en försäkrad vars anställning upphör under en pågående ersättningsperiod. Omräkningen ska göras när minst ett år har förflutit räknat från den tidpunkt då den anställning upphörde som senast föranlett eller kunnat föranleda beräkning av sjukpenninggrundande inkomst. Därefter görs omräkningen årligen räknat ett år från den senaste omräkningen. Med den tidpunkt då anställningen upphörde jämställs den tidpunkt då den försäkrade helt upphörde med annat förvärvsarbete än arbete som anställd. När omräkning har gjorts enligt 5 c § räknas tidpunkten från utgången av det senaste hela år som avses där.

När Försäkringskassan ska fast-ställa den sjukpenninggrundande inkomsten för en försäkrad som omfattas av 5 § tredje stycket 1–8 eller 5 e § och som helt eller delvis saknar anställning ska den sjukpenninggrundande inkomsten i vissa fall räknas om. Detsamma ska gälla för en försäkrad vars anställning upphör under en pågående ersättningsperiod. Omräkningen ska göras när minst ett år har förflutit räknat från den tidpunkt då den anställning upphörde som senast föranlett eller kunnat föranleda beräkning av sjukpenninggrundande inkomst. Därefter görs omräkningen årligen räknat ett år från den senaste omräkningen. Med den tidpunkt då anställningen upphörde jämställs den tidpunkt då den försäkrade helt upphörde med annat förvärvsarbete än arbete som anställd. När omräkning har gjorts enligt 5 c § räknas tidpunkten från utgången av det senaste hela år som avses där.

Den sjukpenninggrundande inkomsten av annat förvärvsarbete, grundad på annan inkomst än som avses i 2 a § första stycket, ska också räknas om för en försäkrad som inte har upphört med förvärvsarbetet. Omräkning ska göras under en pågående ersättningsperiod efter det att ett år har förflutit räknat från ersättningsperiodens början. Därefter görs omräkningen årligen räknat ett år från den senaste omräkningen.

Omräkningen ska göras med den procentuella förändringen i det allmänna prisläget räknad från det senast fastställda talet för konsumentprisindex jämfört med motsvarande tal tolv månader dessförinnan. En omräkning som innebär en sänkning av den sjukpenninggrundande inkomsten ska inte beaktas. Den sjukpenninggrundande inkomsten kan aldrig fastställas till ett belopp som överstiger sju och en halv gånger prisbasbeloppet.

Bilaga 4

Arbetsmarknadsutskottets betänkande

2009/10:AU7

Modern personalförsörjning för ett användbart försvar – vissa frågor om Försvarsmaktens personal

Till försvarsutskottet

Försvarsutskottet har gett bl.a. arbetsmarknadsutskottet möjlighet att yttra sig över proposition 2009/10:160 Modern personalförsörjning för ett användbart försvar – vissa frågor om Försvarsmaktens personal och eventuella motioner. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de gröna har väckt motion 2009/10:Fö1 med anledning av propositionen.

Arbetsmarknadsutskottet behandlar i detta yttrande framför allt de förslag i propositionen och motionen som berör utskottets beredningsområde, dvs. punkterna 3 delvis, 6, 12, 13, 17, 18 och 21 i propositionen och motionen.

Propositionen och motionen refereras i fortsättningen utan årtal.

Utskottets överväganden

Propositionen

Propositionen består av två huvudsakliga delar. Den första delen innehåller förslag som bl.a. rör den frivilliga militära grundutbildningen. I den andra delen redovisar regeringen en samlad svensk politik för veteransoldater, dvs. för personal vid internationella militära insatser.

Propositionens förslag i dess första del utgår från att försvarets personalförsörjning i första hand ska vila på frivillighet och inte längre huvudsakligen på en totalförsvarsplikt. Syftet med förslagen i propositionen anges vara att införa ett flexibelt, effektivt och tillgängligt system som bättre svarar mot de behov som Försvarsmaktens verksamhet har i dag. Förslagen innebär att totalförsvarsplikten i grunden kvarstår. Däremot föreslås att skyldigheten att genomgå mönstring och skyldigheten att fullgöra värnplikt eller civilplikt i framtiden ska förutsätta att regeringen med hänsyn till Sveriges försvarsberedskap först har beslutat om detta. Det föreslås också att skyldigheten att fullgöra värnplikt och civilplikt med längre grundutbildning ska omfatta även kvinnor.

Regeringen anser att en grundläggande militär utbildning och en kompletterande militär utbildning bör inrättas i Försvarsmaktens regi. Den grundläggande militära utbildningen bör vara utgångspunkten för all frivillig militärtjänstgöring inom Försvarsmakten. Endast svenska medborgare över 18 år som har genomgått ett nödvändigt testförfarande bör kunna antas till utbildningen. Den som genomgår utbildningen, som varar i cirka tre månader, bör benämnas rekryt.

Regeringen anser vidare att Försvarsmakten i vissa fall har behov av att kunna erbjuda en kompletterande militär utbildning, enligt samma regelverk som finns för den grundläggande militära utbildningen. Utbildningstiden bör som längst kunna omfatta två månader. Även den som genomgår den kompletterande utbildningen bör benämnas rekryt. Den grundläggande och kompletterande utbildningen kommer inte att genomföras inom ramen för en anställning inom Försvarsmakten.

Efter grundläggande och eventuell kompletterande utbildning, och efter att den enskilde och Försvarsmakten därefter har enats om fortsatt engagemang inom Försvarsmakten, kommer en specifik befattningsutbildning och ytterligare vidareutbildning att genomföras inom ramen för anställningen i ett stående eller kontrakterat förband. Den totala utbildningstiden för de flesta soldater och sjömän kommer även i framtiden att vara minst tio månader.

Regeringen aviserar i propositionen att principerna för den grundläggande och den kompletterande utbildningen kommer att regleras i en förordning med utgångspunkt i det förslag som lämnats av Utredningen om totalförsvarsplikten (betänkandena SOU 2008:98 och SOU 2009:63). Förordningen bör enligt regeringen bl.a. reglera antagning, avskiljande, förmåner och andra villkor, utbildningens innehåll och former för medinflytande. Den närmare utformningen av utbildningen bör enligt regeringen överlåtas till Försvarsmakten, som anordnar och genomför utbildningen.

I denna del föreslås bl.a. ändringar i följande lagar: lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring, förkortad ALF, diskrimineringslagen (2008:567) och lagen (1994:2076) om skydd för anställning vid viss tjänstgöring inom totalförsvaret m.m. (avser förslagspunkt 17). De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli 2010. Inga övergångsbestämmelser föreslås i dessa delar.

Totalförsvarets pliktverk föreslås byta namn till Totalförsvarets rekryteringsmyndighet fr.o.m. den 1 januari 2011. I denna del föreslås bl.a. ett införande av namnändringen i lagen (1994:260) om offentlig anställning, förkortad LOA, som ska träda i kraft samma dag som namnändringen av myndigheten. Inga övergångsbestämmelser föreslås.

I den andra delen föreslår regeringen en ny lag om Försvarsmaktens personal vid internationella militära insatser som ska ersätta lagen (1999:568) om utlandsstyrkan inom Försvarsmakten, förkortad LUF. I den nya lagen förstärks och framhålls vikten av omhändertagandet av personal som deltar i internationella militära insatser genom ett uppföljningsansvar för Försvarsmakten, stödåtgärder utan fast tidsbegränsning och t.ex. kontakter med anhöriga. Dessutom återfinns bl.a. regler om anställning, arbetstid och arbetsmiljö.

Regeringen anger att den anställde i framtiden i sin ordinarie försvarsmaktsverksamhet kommer att tjänstgöra i ett förband, vilket i sin tur deltar i en internationell militär insats. Intill dess att den inriktning som regeringen redovisat i proposition 2008/09:140 Ett användbart försvar är fullt genomförd kommer dock ett system liknande dagens att gälla, dvs. personal kommer att rekryteras till den specifika insatsen. Skillnaden jämfört med hur det är nu är dock att varje individ anställs för tjänst i Försvarsmakten, inte för tjänst i utlandsstyrkan. Frågan om skyldighet att tjänstgöra i en internationell militär insats är dock beroende av den enskildes anställningsavtal och villkoren i det.

I denna del föreslås bl.a. en ny lag om Försvarsmaktens personal vid internationella militära insatser, lagen (1994:2076) om skydd för anställning vid viss tjänstgöring inom totalförsvaret m.m. (avser förslagspunkt 18) och en ändring i arbetsmiljölagen (1977:1160). Dessa regler föreslås träda i kraft den 1 januari 2011. Övergångsbestämmelser föreslås enbart när det gäller den nya lagen.

Lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (förslagspunkt 12)

Regeringen anser att ALF bör ändras så att ett tillägg görs till 17 § som innebär att när ramtid ska bestämmas räknas inte tid (utan tiden överhoppas) då den sökande varit förhindrad att arbeta på grund av militär utbildning inom Försvarsmakten som rekryt (förslagets 17 § 4). Regeringen anser att det inte vore rimligt om den enskilde befann sig i en i arbetslöshetsförsäkringsrättsligt hänseende markant sämre situation efter genomförd utbildning än innan utbildningen påbörjades. Detta betyder dock inte att utbildningen ska betraktas som förvärvsarbete. Utbildningen är frivillig, och den enskilde har inte på något sätt ålagts att genomgå den. Sett mot den bakgrunden föreslår regeringen därför att tid med frivillig utbildning inte ska räknas med då ramtiden bestäms. Som sådan s.k. överhoppningsbar tid räknas i dag bl.a. tjänstgöring enligt lagen om totalförsvarsplikt, avslutade heltidsstudier i vissa fall, tid med föräldrapenningförmån samt arbete som har finansierats med särskilt anställningsstöd. Med rekryt menas här enligt författningskommentaren den som genomgår sådan militär utbildning inom Försvarsmakten på frivillig grund som ska träda i stället för grundutbildning enligt lagen om totalförsvarsplikt. Den som genomgår en grundläggande officersutbildning inom Försvarsmakten omfattas dock inte.

Diskrimineringslagen (2008:567, förslagspunkt 13)

Enligt diskrimineringslagen är det redan i dag förbjudet med diskriminering vid bl.a. mönstring, utredning om personliga förhållanden eller fullgörande av värnplikt eller civilplikt. De ansvariga myndigheterna eller organisationerna har enligt lagen ett ansvar att utreda och vidta åtgärder vid kännedom om att en totalförsvarspliktig anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier i samband med t.ex. mönstring eller fullgörande av värnplikt eller civilplikt. Regeringen anser att den som genomgår en militär utbildning på frivillig grund i princip är i samma situation som den som fullgör sina skyldigheter enligt lagen om totalförsvarsplikt. Regeringen anser därför att de som söker till och genomgår den föreslagna militära utbildningen inom Försvarsmakten ska ha samma skydd enligt diskrimineringslagen som de totalförsvarspliktiga som mönstrar och tjänstgör enligt lagen om totalförsvarsplikt.

Lagen (1994:2076) om skydd för anställning vid viss tjänstgöring inom totalförsvaret m.m. (förslagspunkt 17)

Enligt 9 kap. som avser skydd för anställning m.m. i lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt får ingen arbetstagare sägas upp eller avskedas på grund av att han eller hon fullgör totalförsvarsplikt. Arbetstagarens förmåner i anställningen får inte heller försämras på annat sätt än vad som följer av uppehållet i arbetet. Arbetstagaren har å sin sida bl.a. en skyldighet att informera sin arbetsgivare om när tjänstgöringen ska påbörjas och avslutas. Genom lagen om skydd för anställning vid viss tjänstgöring inom totalförsvaret m.m. blir bestämmelserna i 9 kap. lagen om totalförsvarsplikt även tillämpliga på reservofficerare, hemvärnspersonal och på personal i Försvarsmaktens utlandsstyrka.

Regeringen anser att rekryter som genomgår militär utbildning inom Försvarsmakten bör tillföras som skyddsvärd grupp i lagen om skydd för anställning vid viss tjänstgöring inom totalförsvaret m.m. och därmed få ett skydd för sin eventuella civila anställning. Regeringen menar att Försvarsmaktens verksamhet är av ett speciellt slag. Det är svårt att på förhand med visshet veta vem som kommer att passa för tjänstgöring. Det är först i slutet av den grundläggande militära utbildningen som Försvarsmakten och den enskilde tar slutlig ställning till om samarbetet bör fortsätta och hur ett fortsatt engagemang ska se ut. Mot bakgrund av detta anser regeringen att det är rimligt att den enskilde har en möjlighet att återgå till sin civila anställning för det fall att antingen han eller hon eller Försvarsmakten inte finner anledning till ett fortsatt engagemang. Ett skydd för anställningen i detta avseende kan ha mycket stor betydelse för rekryteringen av personal till Försvarsmakten. Genom skyddet för anställningen vågar unga personer på arbetsmarknaden söka sig till Försvarsmakten och dess grundläggande utbildning.

Ny lag om Försvarsmaktens personal vid internationella militära insatser (förslagspunkt 3, endast förslagets 2–5 §§)

Regeringen föreslår att den som ska tjänstgöra i en internationell militär insats och inte har en anställning i Försvarsmakten får anställas särskilt för tjänstgöring i en sådan insats. En sådan anställning ska vara tidsbegränsad och avse tiden för både utbildning och tjänstgöring. Anställningen får dock tidsbegränsas till att avse endast utbildningstiden eller tjänstgöringstiden. Anställningen får sägas upp före anställningstidens utgång med en uppsägningstid av tre månader för både arbetsgivare och arbetstagare. Arbetsgivaren får dock bevilja den anställde kortare uppsägningstid. Om den anställde genomgått en utbildning för tjänstgöring utan att få godkända vitsord får arbetsgivaren säga upp anställningen med en uppsägningstid av en månad. För den som anställts enligt ovan ska 15–17 §§ lagen (1982:80) om anställningsskydd inte tillämpas. Dessa bestämmelser avser frågor om besked om att en tidsbegränsad anställning inte kommer att fortsätta. Förslaget om reglering av anställningen av Försvarsmaktens personal vid internationella militära insatser återfinns i förslaget till den nya lagens 2 och 3 §§.

Regeringen föreslår att för den som är anställd i Försvarsmakten och tjänstgör i en internationell militär insats ska arbetstidslagen (1982:673) och 12 § semesterlagen (1977:480) inte tillämpas. De som tjänstgör i utlandsstyrkan inom Försvarsmakten är redan i dag undantagna från arbetstidslagen och 12 § semesterlagen enligt LUF. Avsikten med undantaget från arbetstidslagen är att möjliggöra genomförandet av den verksamhet som måste kunna bedrivas i en internationell militär insats, detta då det särskilt är under sådana förhållanden som skäl som Sverige inte råder över gör sig gällande. Det kan dock även fortsättningsvis, på motsvarade sätt som gäller enligt LUF, finnas ett visst behov av förberedelser och utbildning utanför insatsområdet, i nära anslutning och direkt kopplat till en internationell militär insats där det kan vara nödvändigt att tillämpa undantaget från arbetstidslagen. Regeringen vill särskilt påpeka att Försvarsmakten, som arbetsgivare, har ett generellt ansvar för att de anställda inte utsätts för orimliga arbetsvillkor vid tjänstgöring och utbildning i Sverige. Det får anses ligga i sakens natur att tillämpningen av undantaget från arbetstidslagen vid tjänstgöring i Sverige ska vara restriktiv (förslagets 4 §). Arbetsmarknadens parter kan vid behov se över möjligheterna att avtala om arbetstiden i dessa situationer.

I fråga om Försvarsmaktens arbetsmiljöansvar i en internationell militär insats ska enbart vissa angivna bestämmelser i arbetsmiljölagen (1977:1160) tillämpas i insatsområdet, om inte tjänstgöringsförhållandena hindrar det (förslagets 5 §).

Förslagets 2–5 §§ motsvaras i huvudsak av nuvarande bestämmelser i LUF.

Övriga lagförslag som är aktuella i detta yttrande

I övrigt föreslås ett antal lagändringar av teknisk natur (förslagspunkterna 6, 18 och 21).

Motionen

Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de gröna yrkar i motion Fö1 att propositionen avslås. Partierna anser att det är uppenbart att regeringen redan från början bestämt sig för att helt överge totalförsvarsplikten i fred och införa ett militärt försvar bemannat enbart med hel- och deltidsanställda. Partierna hänvisar till att försvarsutskottet vid behandlingen av proposition 2008/09:140 Ett användbart försvar framhöll att regeringen utan förslag till riksdagen redovisade sin syn på den framtida personalförsörjningen inom Försvarsmakten (bet. 2008/09:FöU10). I betänkandet framhöll försvarsutskottet också att riksdagen skulle ta ställning till den närmare utformningen av Försvarsmaktens personalförsörjning först då regeringen lämnat konkreta förslag. Enligt partierna står det klart att riksdagen ännu inte medgivit någon förändring i personalförsörjningssystemet.

Det som nu föreslås av regeringen är enligt motionen inte ett genomarbetat och heltäckande förslag till ett framtida personalförsörjningssystem utan bara ett förslag om avveckling av värnpliktsutbildningen i fred per den 1 juli 2010. Regeringen har låtit utreda hur ett system med frivillig militär grundutbildning ska se ut. Detta är dock bara en liten del av ett sammanhängande personalförsörjningssystem. Hur ett sådant samlat system ska utformas beskrivs bara bristfälligt i propositionen. Partierna hänvisar till att Lagrådet i sitt yttrande konstaterat att den frivilliga militärutbildningen tycks vara den viktigaste reformen i propositionen men att den inte kommer att regleras i någon lag utan i en förordning som regeringen fattat beslut om. Vidare konstateras i motionen att de lagar, förordningar eller avtal som ger ett robust och uthålligt system varken föreligger eller föreslås i proposition 2009/10:160.

Partierna anser att regeringens förslag innebär en fortsatt stor osäkerhet. Den utredare som på regeringens uppdrag ska se över en del frågor och vid behov föreslå de åtgärder som behövs för personalförsörjningen i det reformerade försvaret ska redovisa sitt uppdrag senast den 1 december 2010. Partierna pekar på att de nya lagarna på området därmed – med hänsyn till remisstider och lagstiftningsarbete – sannolikt inte kommer att kunna träda i kraft förrän tidigast den 1 januari 2012, dvs. tidigast 18 månader efter att systemet ändrats i enlighet med förslagen i propositionen.

I dag utgörs cirka en tredjedel av försvarsbudgeten av personalkostnader. Ett yrkesbaserat försvar riskerar enligt partierna att medföra betydligt ökade kostnader. Regeringen har enligt motionen inte visat hur denna kostnadsökning ska finansieras och vad som då kommer att bli föremål för nedprioritering, utan detta har skjutits på framtiden. Det är dessutom omöjligt att veta om den unikt skarpa och långa kravlista, fylld med en rad av brasklappar, som Försvarsmakten ställt upp på det arbetsmarknadspolitiska området kommer att kunna uppfyllas och levereras av statsmakterna och av arbetsmarknadens parter.

Regeringen har enligt motionen slarvat fram och presenterat ett illa underbyggt förslag utan att under processen föra en offentlig debatt. Regeringens agerande under de senaste åren när det gäller försvarets personalförsörjning har föregripit och inkräktat på riksdagens beslutandeområden. Att ställa riksdagen inför sådana villkor och inte säkerställa en uppslutning av en bred riksdagsmajoritet är uppseendeväckande. En så genomgripande omläggning av Försvarsmaktens personalförsörjning som regeringen planerar måste bygga på ett väsentligt mer genomarbetat underlag än det som regeringen nu lägger fram. Det måste vara systemsammanhängande. Partierna anser att det måste finnas en bred blocköverskridande majoritet bakom ett system som ska gälla i framtiden.

Utskottets ställningstagande

Arbetsmarknadsutskottet instämmer i regeringens slutsats att en reformerad personalförsörjning inom Försvarsmakten är en avgörande förutsättning för att genomföra den försvarspolitiska inriktning som riksdagen fattade beslut om under våren 2009 med anledning av proposition 2008/09:140 Ett användbart försvar. Förändringsbehovet är särskilt tydligt i fråga om principerna för att tillgodose behovet av soldater och sjömän. Utskottet anser att det är av stor vikt att de arbetsrättsliga aspekterna beaktas i det fortsatta arbetet för dessa kategorier inom Försvarsmakten. Arbetsmarknadsutskottet vill i detta sammanhang hänvisa till utskottets yttrande 2008/09:AU8y till försvarsutskottet med anledning av proposition 2008/09:140 under våren 2009. Utskottet tog i det yttrandet upp ett antal grundläggande arbetsrättsliga frågor som bör beaktas i utformningen av den framtida personalförsörjningen.

Utskottet välkomnar att regeringen i kommittédirektiv (2009:58) till den nu pågående utredningen om Försvarsmaktens framtida personalförsörjning till stora delar beaktat de arbetsrättsliga frågeställningar som utskottet pekade på i sitt yttrande. Utredningsuppdraget ska redovisas senast den 1 december 2010.

Utskottet vill betona att den svenska modellen, där kollektivavtal verkar tillsammans med lagregler, allmänt sett fungerar bra på den svenska arbetsmarknaden. Utskottet vill också peka på möjligheterna för arbetsmarknadens parter, även inom försvarets område, att i kollektivavtal komma överens i frågor om t.ex. tidsbegränsade anställningar och rätt till tjänstledighet på det sätt och inom de ramar som förutsatts i lagstiftningen.

Utskottet noterar att det i följdmotion Fö1 inte framförts några invändningar i sak mot de föreslagna lagändringar som utskottet behandlar i den första delen. Utskottet anser med hänvisning till vad som har anförts att försvarsutskottet bör tillstyrka följande förslag till lagändringar i propositionen: punkt 12 lagen om arbetslöshetsförsäkring, punkt 13 diskrimineringslagen, punkt 17 lagen om skydd för anställning vid viss tjänstgöring inom totalförsvaret m.m. och punkt 21 lagen om offentlig anställning och avstyrka motion Fö1 i motsvarande delar.

Med anledning av det som sägs i propositionen om Försvarsmaktens personal vid internationella militära insatser kan utskottet konstatera att de frågor som avser arbetsmarknadsutskottets beredningsområde i huvudsak motsvaras av de nu gällande bestämmelserna i LUF.

Inte heller i den andra delen framförs i motion Fö1 några invändningar i sak mot de lagförslag som arbetsmarknadsutskottet behandlar i detta yttrande.

Med hänsyn till vad som anförts anser arbetsmarknadsutskottet att försvarsutskottet även bör tillstyrka följande förslag i propositionen: punkt 3 delvis lag om Försvarsmaktens personal vid internationella militära insatser (2–5 §§), punkt 6 ändring i arbetsmiljölagen och punkt 18 lagen om skydd för anställning vid viss tjänstgöring inom totalförsvaret m.m. och avstyrka motion Fö1 i motsvarande delar.

Stockholm den 15 april 2010

På arbetsmarknadsutskottets vägnar

Hillevi Engström

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Hillevi Engström (m), Tomas Tobé (m), Sylvia Lindgren (s), Elisabeth Svantesson (m), Lars Lilja (s), Maria Stenberg (s), Jan Ericson (m), Désirée Pethrus Engström (kd), Anna König Jerlmyr (m), Josefin Brink (v), Ann-Christin Ahlberg (s), Ulf Holm (mp), Jennie Nilsson (s), Lennart Levi (c), Gulan Avci (fp) och Birgitta Eriksson (s).

Avvikande mening

Avvikande mening (s, v, mp)

Sylvia Lindgren (s), Lars Lilja (s), Maria Stenberg (s), Josefin Brink (v), Ann-Christin Ahlberg (s), Ulf Holm (mp), Jennie Nilsson (s) och Birgitta Eriksson (s) anför:

Regeringen lägger i sin proposition 2009/10:160 Modern personalförsörjning för ett användbart försvar fram förslag som utgår från att försvarets personalförsörjning i första hand ska vila på frivillighet och inte längre på totalförsvarsplikten. Regeringen presenterar skissartat i propositionen ett system med frivillig militärutbildning. Det är emellertid bara en liten del av ett sammanhängande personalförsörjningssystem som dessutom endast kommer att regleras i förordning och inte i lag.

Vi anser att riksdagen inte medgivit någon förändring i personalförsörjningssystemet ännu. Vi motsätter oss att det kommande personalförsörjningssystemet införs utan att det redovisats i sin helhet vid ett och samma tillfälle för riksdagen.

Det pågår en utredning som har till uppgift att se över Försvarsmaktens framtida personalförsörjning, bl.a. ur ett arbetsrättsligt perspektiv. Utredningen kommer att avsluta sitt arbete tidigast i december 2010. I nuläget finns det många oklarheter och alltför många allmänt hållna antaganden om vad som kommer att gälla i framtiden. Det är också osäkert om arbetsmarknadens regler kommer att kunna följas.

Regeringen bör när utredningen lämnat sitt betänkande återkomma till riksdagen för ett slutgiltigt ställningstagande på personalförsörjningsområdet i sin helhet.

När det gäller avsnittet om den s.k. veteransoldatspolitiken vill vi understryka att dessa frågor, som regeringen vill marknadsföra som något nytt, i grunden handlar om vikten av en god personalpolitik för de berörda inom Försvarsmakten. Ett gott omhändertagande kräver också att samhället har ett väl fungerande trygghetssystem, vilket regeringen under denna mandatperiod tyvärr med iver lagt stor energi på att nedmontera.

Med detta tillstyrker vi motion Fö1 i denna del.