Finansutskottets betänkande 2009/10:FiU5 | |
Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen | |
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen. Finansutskottet framhåller att restriktivitet ska prägla budgetpolitiken i EU och att EU-budgeten bör reformeras och moderniseras. Utskottet tillstyrker regeringens förslag i budgetpropositionen om att anslaget Avgiften till Europeiska unionen ska uppgå till 29 680 miljoner kronor. Finansutskottet tillstyrker också att regeringen ska bemyndigas att ikläda staten det utgiftsåtagande som följer av EU-budgeten för budgetåret 2010. Motioner om klimatsäkring av EU-budgeten samt klimatbistånd avstyrks.
I betänkandet finns 2 reservationer från Vänsterpartiet och Miljöpartiet.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. | Anslag för 2010 inom utgiftsområde 27 |
| Riksdagen anvisar anslag för 2010 inom utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen i enlighet med bilaga 2. Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2009/10:1 utgiftsområde 27 punkt 2. |
2. | Åtaganden som följer av EU-budgeten för 2010 |
| Riksdagen bemyndigar regeringen att ikläda staten de åtaganden som följer av EU-budgeten för 2010 avseende åtagandebemyndiganden. Därmed bifaller riksdagen proposition 2009/10:1 utgiftsområde 27 punkt 1. |
3. | Klimatsäkring av EU-budgeten |
| Riksdagen avslår motion 2009/10:Fi293 av Ulf Holm (mp). |
Reservation 1 (mp)
4. | Klimatbistånd |
| Riksdagen avslår motion 2009/10:MJ468 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 10. |
Reservation 2 (v, mp)
Stockholm den 3 december 2009
På finansutskottets vägnar
Stefan Attefall
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Stefan Attefall (kd), Thomas Östros (s), Bertil Kjellberg (m), Anna Lilliehöök (m), Sonia Karlsson (s), Lars Elinderson (m), Monica Green (s), Hans Hoff (s), Peder Wachtmeister (m), Göran Pettersson (m), Ulla Andersson (v), Tommy Ternemar (s), Emma Henriksson (kd), Christina Zedell (s), Per Åsling (c), Gunnar Andrén (fp) och Mats Pertoft (mp).
Redogörelse för ärendet
Riksdagen fastställde den 18 november 2009 ramen för utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen till 29 680 044 000 kr (bet. 2009/10:FiU1, rskr. 42). Utgiftsområdets anslag får enligt riksdagsordningen 5 kap. 12 § inte överskrida den fastlagda ramen för utgiftsområdet.
I detta betänkande tar finansutskottet ställning till förslagen i budgetpropositionen om medelsfördelning och om ett bemyndigande för regeringen att ikläda staten de åtaganden som följer av EU-budgeten för 2010 (prop. 20089/10:1, utg.omr. 27 om avgiften till Europeiska unionen). Två motioner från allmänna motionstiden behandlas i betänkandet. Propositionens och motionernas förslag återges i bilaga 1.
Finansutskottet höll den 16 juni 2009 överläggningar med statssekreterare Hans Lindblad om EU:s budget för 2010. Vidare informerade statssekreterare Hans Lindblad utskottet den 10 november 2009 i samma fråga. Den 26 november 2009 informerade Lars Heikensten, ledamot av revisionsrätten, om revisionsrättens rapport om EU:s budget för 2008.
Riksdagen har den 12 november 2009 genom en ändring i riksdagsordningen beslutat att utgiftsområde 27 ska byta namn från Avgiften till Europeiska gemenskapen till Avgiften till Europeiska unionen (bet. 2009/10:KU2, rskr. 40 och 41). Ändringen sker eftersom Lissabonfördraget innebär att beteckningen Europeiska unionen ersätter beteckningen Europeiska gemenskapen. Lagändringen trädde i kraft den 1 december 2009. I budgetpropositionen, som beslutades i september, användes den då gällande beteckningen Avgiften till Europeiska gemenskapen. I detta betänkande benämns utgiftsområdet genomgående Avgiften till Europeiska unionen. Som konsekvens av detta benämns även anslaget Avgiften till Europeiska unionen i stället för Avgiften till Europeiska gemenskapen.
Utskottets överväganden
Anslag och åtagandebemyndiganden för 2010 inom utgiftsområde 27
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen anvisar anslag inom utgiftsområde 27 enligt regeringens förslag samt bemyndigar regeringen att ikläda staten det utgiftsåtagande som följer av EU-budgeten för 2010. Därmed bifalls budgetpropositionen.
Propositionen
Mål och resultat
Regeringen anför att målet för den svenska budgetpolitiken i Europeiska unionen (EU) ligger fast i enlighet med riksdagens beslut (prop. 1994/95:40, bet. 1994/95:FiU5, rskr. 1994/95:67). Det innebär bl.a. att Sverige ska verka för en effektiv och återhållsam budgetpolitik inom EU samt att belastningen på statsbudgeten ska hanteras i linje med de principer för finansiering av EU-medlemskapet som riksdagen har fastslagit. Målet innebär även att Sverige ska verka för en kostnadseffektiv användning av EU:s budgetmedel.
Under 2008 uppnåddes flera resultat som ligger i linje med målet för den svenska budgetpolitiken i EU. EU-budgeten för 2009 bedöms vad gäller marginalerna till taken i den fleråriga budgetramen ligga i linje med målen för den svenska budgetpolitiken i EU. För att undvika revideringar av budgetramen är det nödvändigt att upprätthålla tillräckliga marginaler mellan de årliga budgetarna och taken i den fleråriga budgetramen.
I samband med förhandlingarna om budgeten för 2009 beslutades emellertid om en engångsökning av budgetramen i syfte att kunna finansiera en snabbinsatsmekanism för att hantera de kraftigt stigande livsmedelspriserna i utvecklingsländerna under 2008–2010. För detta ändamål överfördes under 2008 medel från Katastrofreserven till utgiftskategorin EU som global aktör. 2009 finansieras verksamheten bl.a. genom ett tillskott av medel från Flexibilitetsinstrumentet, som ligger utanför budgetramen.
Granskning och revision
För budgetåret 2008 lämnar den svenska regeringen för första gången ett nationellt intygande avseende hanteringen av EU-medel. Intygandet ingår i Årsredovisning för staten (skr. 2008/09:101). Intygandet syftar dels till att öka riksdagens insyn i hur Sverige fullgör sitt förvaltningsansvar och hur tilldelade EU-medel används, dels till att stärka den interna styrningen och kontrollen vid de myndigheter som ansvarar för att förvalta medlen.
Regeringen beslutade (SFS 2008:119) under våren 2008 att ändra namnet på EU-bedrägerirådet, som är placerat vid Ekobrottsmyndigheten, till Rådet för skydd av EU:s finansiella intressen (SEFI-rådet). Rådet ska på ett effektivare och tydligare sätt främja en effektiv och korrekt användning av EU-relaterade medel samt effektivare åtgärder mot bedrägerier, missbruk och annan oegentlig hantering av sådana medel i Sverige.
Riksrevisionen har inte lämnat några invändningar. Resultatet från den årliga granskning som Europeiska revisionsrätten gör fanns inte tillgängligt för 2008 när budgetpropositionen beslutades.
Politikens inriktning
Regeringen framhåller att den svenska EU-budgetpolitikens grundläggande mål ligger fast. Regeringen avser att verka för en reformering och modernisering av utgiftssidan med omprioriteringar mellan utgiftsrubrikerna och en minskning av den totala utgiftsvolymen. I den mån tillräcklig reformering och omprioritering inte uppnås på EU-budgetens utgiftssida, krävs även fortsättningsvis korrigeringar, rabatter etc. på inkomstsidan. Detta för att undvika att vissa medlemsstater, såsom Sverige, får betala alltför höga nettoavgifter till EU:s budget.
Vad gäller EU:s årsbudget innebär kommissionens budgetförslag för 2010, i förhållande till 2009, en ökning med ca 1,5 % för åtaganden och en ökning av betalningarna med ca 5,3 %. Den högre nivån för betalningar jämfört med 2009 förklaras till stor del av ökade utgifter för den gemensamma jordbrukspolitiken och sammanhållningspolitiken. Direktstöden inom jordbrukspolitiken ökar bl.a. på grund av att de nya medlemsstaterna fasas in och sammanhållningspolitiken ökar i enlighet med den beslutade profilen på den fleråriga budgetramen 2007–2013.
Restriktivitet är en utgångspunkt för den fortsatta behandlingen av budgetförslaget för 2010. Detta innebär bl.a. att betalningsanslagen bör läggas på rimliga nivåer och att tillräckliga marginaler upprätthålls mellan de årliga budgetarna och taken i den fleråriga budgetramen.
Förslag till anslag och bemyndigande
Anslaget Avgiften till Europeiska unionen används för betalning av avgiften till Europeiska unionens allmänna budget (EU-budgeten). Vidare används anslaget till betalning av avgiften till en tillfällig fond för omstrukturering av EU:s sockersektor. Anslaget får även användas för att finansiera räntekostnader som kan uppstå till följd av förseningar i avgiftsinbetalningarna till EU-budgeten. Sådana räntekostnader kan exempelvis uppstå i samband med tvister mellan regeringen och kommissionen om avgiftsinbetalningar.
Regeringen föreslår att riksdagen för budgetåret 2010 anvisar 29 680 444 000 kr till anslaget 1:1 Avgiften till Europeiska unionen (yrkande 2).
Utgiftsutvecklingen inom utgiftsområdet över tiden visas i följande tabell.
Tabell 1. Utgiftsutvecklingen inom utgiftsområdet
År | Miljoner kronor |
2008 utfall | 31 526 |
2009 budget | 23 811 |
2009 prognos | 19 904 |
2010 förslag | 29 680 |
2011 beräknat | 30 842 |
2012 beräknat | 32 862 |
Anslaget består av flera olika delar. Fördelningen mellan dessa delar för 2010 visas i följande tabell.
Tabell 2. Fördelningen av Sveriges avgift till EU
Del av Sveriges avgift till EU | Miljoner kronor |
Tullavgift | 4 441 |
Sockeravgifter | 31 |
Mervärdesskattebaserad avgift | 1 372 |
Avgift baserad på bruttonationalinkomsten (BNI) och avgift avseende Storbritanniens budgetreduktion | 23 700 |
Avgift till tillfällig fond för omstrukturering av EU:s sockersektor | 136 |
Summa | 29 680 |
Regeringen föreslår vidare att den bemyndigas att ikläda staten högst det utgiftsåtagande som följer av fastställd EU-budget för 2010 avseende åtagandebemyndiganden (yrkande 1). Finansieringen av EU-budgeten med avgifter från medlemsstaterna avser utgifter enligt betalningar. Åtagandena, däremot, uttrycker utgiftsåtaganden för såväl innevarande som kommande år. Åtaganden styrs dels av tidigare fattade beslut, dels av den årliga budgetprocessen.
Fördelningen mellan medlemsstaterna av finansieringen av betalningarna kan användas för att beräkna en grov fördelning mellan medlemsstaterna av åtagandena i EU-budgeten. I kommissionens budgetförslag för 2010 föreslås att åtaganden om 138,6 miljarder euro ska ställas till förfogande för 2010. Sveriges andel av detta uppgår med fördelning enligt andel av egna medel till ca 2,3 %, dvs. ca 3,2 miljarder euro (ca 32,5 miljarder kronor räknat på en kurs på 10,18 kr/euro).
Inga motioner har väckts med anledning av propositionens förslag.
Kompletterande uppgifter
Vid sammanträdet i Ekofinrådet (budget) den 18 november nådde rådet och Europaparlamentet en överenskommelse om budgeten för 2010. Beträffande betalningsnivån uppnåddes en budgetrestriktiv lösning som innebär att betalningarna blir lägre än i kommissionens preliminära budgetförslag, ändrat genom ändringsskrivelserna 1 och 2. Uppgörelsen innebär att EU:s betalningar under 2010 uppgår till 1,04 % av medlemsländernas samlade BNI eller 122,9 miljarder euro (ca 1 251 miljarder kronor räknat på en kurs på 10,18 kr/euro). Den svenska EU-avgiften 2010 beräknas minska med omkring 650 miljoner kronor till följd av uppgörelsen i budgetrådet, dvs. inklusive ändringsbudget 10 för 2009, jämfört med beräkningarna i budgetpropositionen för 2010.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet stöder regeringens inriktning i budgetpolitiken i EU, som innebär budgetrestriktivitet och en inriktning mot att reformera och modernisera EU:s budget. Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelstilldelning. Vidare tillstyrker utskottet regeringens förslag om åtagandebemyndigande.
Klimatsäkring av EU-budgeten
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsyrkande om klimatsäkring av EU-budgeten. Utskottet hänvisar till den pågående översynen av EU-budgeten.
Jämför reservation 1 (mp).
Motionen
I motion Fi293 av Ulf Holm (mp) anförs att regeringen nu i samband med översynen av EU:s budget ska driva kravet på att klimatsäkra EU:s budget, dvs. att budgeten inte ska gå till verksamhet som förstör klimatet. Regeringen måste nu mycket konsekvent ta initiativ till att EU:s budget anpassas så att framtidsfrågor som klimat- och miljöpolitik prioriteras och får en ökad andel av EU:s budgetram. Ett första steg kan vara att tillsätta en särskild arbetsgrupp på EU-nivå för att se över EU:s budget utifrån klimatfrågan. Detta bör ges regeringen till känna.
Bakgrund
I samband med att Europaparlamentet, rådet och kommissionen i december 2005 kom överens om den nuvarande sjuåriga budgetramen för EU:s budget som gäller för perioden 2007–2013 riktades en uppmaning till kommissionen att göra en genomgripande översyn av EU-budgeten. För Sverige var överenskommelsen om att göra en budgetöversyn en viktig förutsättning för att ställa sig bakom uppgörelsen om budgetramen för 2007–2013. I maj 2006 bekräftades uppgörelsen genom ett interinstitutionellt avtal mellan rådet, parlamentet och kommissionen.
Som ett led i översynen genomförde kommissionen under perioden september 2007 till juni 2008 ett offentligt samråd om EU:s budget och framtida finansiering. Närmare 300 olika instanser, såväl parlament och regeringar som företag och organisationer, har lämnat skriftliga bidrag till samrådet. Av kommissionens sammanfattning av bidragen framgår att klimatfrågan lyfts fram i många av bidragen (Rapport om samråd. Budgetreform för ett Europa i förändring: kort sammanfattning av bidrag. Bryssel den 3 november 2008, SEK(2008) 2739).
Regeringen anför i budgetpropositionen att vägledande för Sverige i budgetöversynen är, liksom för arbetet med budgeten i stort, principerna om subsidiaritet, europeiskt mervärde, proportionalitet och sund ekonomisk förvaltning. Regeringen har utifrån denna analys i sitt svar till kommissionen framfört att reformer och besparingar behövs avseende framför allt jordbrukspolitiken och sammanhållningspolitiken. Analysen visar vidare att områden där åtgärder kan påvisa europeiskt mervärde är konkurrenskraft, miljö och klimat, rättsliga och inrikes frågor samt externa åtgärder. Denna inriktning skapar förutsättningar för en modern EU-budget som fokuserar på insatser som ger ett tydligt europeiskt mervärde.
Tidigare behandling i finansutskottet
Utskottet behandlade i betänkandet om utgiftsområde 27 hösten 2008 ett liknande motionsyrkande (bet. 2008/09:FiU5). Utskottet erinrade om att det i mars 2008 lämnade ett utlåtande om översynen av EU:s budget (bet. 2007/08:FiU14) där utskottet påtalade behovet av att lägga mer resurser på bl.a. miljö- och klimatfrågor. I sitt svar på finansutskottets utlåtande höll kommissionen med utskottet om att medel bör omfördelas till bl.a. dessa områden. Det är därför, anförde utskottet, rimligt att anta att kommissionen i sitt fortsatta arbete med översynen av EU-budgeten under 2009 kommer att behandla hur klimatfrågan ska beaktas i EU:s budget. Utskottet har också vid ett saksamråd med EU-minister Cecilia Malmström, den 11 mars 2008, om översynen av EU-budgeten framhållit vikten av att bl.a. miljö- och klimatfrågor bör ges ökad prioritet i EU:s budget.
Mot denna bakgrund ansåg utskottet inte att någon åtgärd krävdes med anledning av motionen. Utskottet avstyrkte motionen. Miljöpartiet reserverade sig till förmån för motionen.
I yttrande 2008/09:FiU7y till utrikesutskottet om kommissionens årliga politiska strategi för 2010 erinrade utskottet ånyo om sitt utlåtande om EU:s budgetöversyn. Miljöpartiet framförde i en avvikande mening att miljö- och klimatfrågor måste få en ökad andel av EU:s budgetram.
Kompletterande uppgifter
Kommissionen arbetar med ett förslag om budgetöversynen, och ett utkast till meddelande finns tillgängligt på Internet. Den nuvarande kommissionen kommer enligt uppgift dock inte att lägga något förslag. Ett nytt förslag från kommissionen kommer således rimligen inte förrän 2010.
Finansutskottets ställningstagande
Som framgår ovan har finansutskottet redan tidigare framhållit vikten av att bl.a. miljö- och klimatfrågor bör ges ökad prioritet i EU:s budget. Utskottet förutser att frågorna kommer att aktualiseras i det fortsatta arbetet med EU:s budgetöversyn, men anser inte att någon åtgärd bör vidtas med anledning av motionen.
Utskottet avstyrker därmed motion Fi293 (mp).
Klimatbistånd
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsyrkande om klimatbistånd. Finansutskottet noterar att utrikesutskottet och miljö- och jordbruksutskottet har avstyrkt motionsyrkanden med samma innebörd.
Jämför reservation 2 (v, mp).
Motionen
I motion MJ468 av Lars Ohly m.fl. (v) anförs att det behövs ett nytt klimatbistånd. Rika i-länder som orsakat klimatförändringarna måste enligt klimatkonventionen ge nya, additionella resurser till världens fattiga som drabbas av de negativa effekterna. Motionärerna ser med oro på den utveckling i världen då budgeterade biståndspengar används till klimatåtgärder i utvecklingsländer. EU behöver också ta ett större ekonomiskt ansvar för att stödja dem som drabbas värst av klimatförändringarna. Men EU har ingen enskild budgetpost för klimatbistånd. Sverige bör verka för att det i EU:s budget inrättas en enskild budgetpost utanför biståndssatsningarna för klimatbistånd. Detta bör ges regeringen till känna (yrkande 10).
Tidigare behandling i riksdagen
En motion (v) med samma krav behandlades i betänkande 2008/09:UU10. Utrikesutskottet hänvisade till budgetöversynen och avstyrkte motionen medan Vänsterpartiet och Miljöpartiet reserverade sig till förmån för motionen.
Vidare framfördes samma ståndpunkt i en motion (v) med anledning av proposition 2008/09:162 En sammanhållen klimat- och energipolitik – Klimat. Miljö- och jordbruksutskottet avstyrkte motionen och hänvisade också till budgetöversynen (bet. 2008/09:MJU28). Vänsterpartiet reserverade sig till förmån för motionen.
Kompletterande uppgifter
När det gäller EU:s bistånd till utvecklingsländer är Europeiska utvecklingsfonden (EUF) det viktigaste instrumentet för EU:s stöd till utvecklingssamarbetet med AVS-länderna och de utomeuropeiska länderna och territorierna. AVS-länderna (Afrika, Västindien, Stilla havet) är ett begrepp som används inom EU för de tidigare europeiska kolonierna i Afrika söder om Sahara, Västindien och Stillahavsområdet.
Romfördraget från 1957 ligger till grund för fonden vars syfte är att erbjuda tekniskt och finansiellt bistånd, ursprungligen till de afrikanska länder som vid den tidpunkten fortfarande var kolonier och som vissa medlemsländer hade historiska band med.
Fonden ingår inte i EU:s allmänna budget. Den finansieras av medlemsstaterna, lyder under egna finansiella bestämmelser och styrs av en särskild kommitté. Stödet till AVS-länderna och de utomeuropeiska länderna och territorierna kommer att finansieras av EUF även under perioden 2008–2013. Ikraftträdandet av Lissabonfördraget påverkar inte fondens grundläggande funktionssätt.
Frågan om EUF bör ingå i EU:s budget förväntas att bli diskuterad i samband med översynen av EU:s budget.
Avseende klimatbistånd har EU-budgeten på senare år finansierat bistånd till tredje land med i genomsnitt ca 85 miljoner euro per år inom ramen för instrumentet för utvecklingssamarbete. Åtgärderna avser både att stödja utvecklingsländernas eget arbete med att minska utsläpp (t.ex. öka den institutionella kapaciteten eller ta fram handlingsplaner) och att hantera effekterna av de klimatförändringar som sker (t.ex. genom tekniköverföring). Den aktuella budgetlinjen inom Instrumentet för utvecklingssamarbete omfattar emellertid betydligt fler verksamheter än enbart bistånd för klimatåtgärder (bl.a. övrigt miljösamarbete, handlingsplaner inom biologisk mångfald). Utöver detta finansieras även klimatbistånd till tredje land genom EUF och medlemsländernas egna biståndsbudgetar.
Det kan vidare nämnas att det i Lissabonfördraget anges att ett av de mål som EU:s miljöpolitik ska bidra till att uppnå är att främja åtgärder på internationell nivå för att lösa regionala eller globala miljöproblem, särskilt för att bekämpa klimatförändringen (artikel 191.1 i Lissabonfördraget, fördraget om Europeiska unionens funktionssätt).
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet noterar att utrikesutskottet och miljö- och jordbruksutskottet har avstyrkt motionsyrkanden med samma innebörd. Vidare har finansutskottet – som framgått ovan i betänkandet – redan tidigare framhållit vikten av att bl.a. miljö- och klimatfrågor bör ges ökad prioritet i EU:s budget. Utskottet förutser att frågan om klimatsatsningar kommer att aktualiseras i det fortsatta arbetet med EU:s budgetöversyn, men anser inte att någon åtgärd bör vidtas med anledning av motionen.
Utskottet vill också framhålla att Lissabonfördraget ger EU ökade möjligheter att agera på internationell nivå för att bekämpa klimatförändringen.
Motion MJ468 (v) yrkande 10 avstyrks därmed.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
1. | Klimatsäkring av EU-budgeten, punkt 3 (mp) |
| av Mats Pertoft (mp). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om klimatsäkring av EU-budgeten. Därmed bifaller riksdagen motion
2009/10:Fi293 av Ulf Holm (mp).
Ställningstagande
Regeringen bör i samband med översynen av EU:s budget driva kravet på att klimatsäkra EU:s budget, dvs. säkerställa att budgeten inte ska gå till verksamhet som förstör klimatet. Regeringen måste nu mycket konsekvent ta initiativ till att EU:s budget anpassas så att framtidsfrågor som klimat- och miljöpolitik prioriteras och får en ökad andel av EU:s budgetram. Det betyder t.ex. mindre ekonomiska resurser till motorvägar och flygplatser och mer pengar till järnvägar. Ett första steg kan vara att tillsätta en särskild arbetsgrupp på EU-nivå för att se över EU:s budget utifrån klimatfrågan. Det borde ligga både i Sveriges och i EU:s intresse att försöka vrida budgeten till en utveckling som inte påskyndar klimatförändringarna. Detta bör ges regeringen till känna. Motionen bifalls därmed.
2. | Klimatbistånd, punkt 4 (v, mp) |
| av Ulla Andersson (v) och Mats Pertoft (mp). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om klimatbistånd. Därmed bifaller riksdagen motion
2009/10:MJ468 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 10.
Ställningstagande
Det behövs ett nytt klimatbistånd. Rika i-länder som orsakat klimatförändringarna måste enligt klimatkonventionen ge nya, additionella resurser till världens fattiga som drabbas av de negativa effekterna. Utvecklingen att budgeterade biståndspengar används till klimatåtgärder i utvecklingsländer är oroande. Det är att dubbelt straffa människor i dessa länder då biståndspengar därmed undantas från andra viktiga områden som bl.a. utbildning och hälso- och sjukvårdsinsatser.
EU behöver ta ett större ekonomiskt ansvar för att stödja dem som drabbas värst av klimatförändringarna men EU har ingen enskild budgetpost för klimatbistånd. Sverige bör därför verka för att det i EU:s budget inrättas en enskild budgetpost utanför biståndssatsningarna för klimatbistånd. Detta bör ges regeringen till känna och motionen bifalls därmed.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Proposition 2009/10:1 Budgetpropositionen för 2010 utgiftsområde 27:
1. | Riksdagen bemyndigar regeringen att ikläda staten de åtaganden som följer av EU-budgeten för budgetåret 2010 avseende åtagandebemyndiganden (avsnitt 3). |
2. | Riksdagen beslutar att för budgetåret 2010 anvisa anslag under utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen enligt följande uppställning: |
Tusental kronor
Anslag (ramanslag) |
| |
1:1 | Avgiften till Europeiska gemenskapen | 29 680 044 |
Summa | 29 680 044 | |
Motioner från allmänna motionstiden hösten 2009
2009/10:Fi293 av Ulf Holm (mp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att klimatsäkra EU:s budget i samband med översynen av budgeten som nu påbörjats.
2009/10:MJ468 av Lars Ohly m.fl. (v):
10. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige bör verka för att det i EU:s budget inrättas en enskild budgetpost utanför biståndssatsningarna för klimatbistånd. |
Bilaga 2
Utskottets anslagsförslag
Förslag till anslag för 2010 inom utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen
Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag till anslagsfördelning. I budgetpropositionen användes beteckningen Europeiska gemenskapen, men utskottet föreslår att beteckningen Europeiska unionen används istället.
Tusental kronor
Anslag (ramanslag) | Utskottets förslag | |
1:1 | Avgiften till Europeiska unionen | 29 680 044 |
Summa | 29 680 044 | |