Utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna

Finansutskottets betänkande 2009/10:FiU1

Sammanfattning

Finansutskottet behandlar i detta betänkande – det s.k. rambetänkandet – regeringens finansplan, förslagen över statens inkomster och utgifter 2010, förslag till fördelning av utgifterna på utgiftsområden samt förslag till utgiftstak för 2010–2012. När riksdagen behandlat detta betänkande och fattat beslut om ramar för budgetens 27 utgiftsområden är dessa ramar sty- rande för riksdagens fortsatta behandling av anslagen.

Den ekonomiska utvecklingen

Den djupaste globala konjunkturnedgången sedan 1930-talskrisen har drab- bat den exportberoende svenska ekonomin hårt. På kort tid har BNP fallit markant och tillväxten bedöms bli kraftigt negativ 2009. Regeringen bedö- mer att BNP stabiliseras och börjar öka svagt 2010 till följd av en stabili- sering av omvärldsefterfrågan, en expansiv finans- och penningpolitik samt en normalisering på finansmarknaderna. Först 2011 väntas tillväxten ta fart. Utskottet kan konstatera att läget ljusnat något sedan regeringen läm- nade sin bedömning i september. De ljusare utsikterna gäller såväl interna- tionellt som för den svenska ekonomin. Men osäkerheten om den framtida konjunkturutvecklingen är fortsatt stor. Den spirande uppgången är skör och det finns fortfarande en betydande risk för bakslag. På arbetsmarkna- den är bilden fortsatt dyster med en sjunkande sysselsättning och ökande arbetslöshet. Sysselsättningen väntas dock inte falla i samma omfattning som under 1990-talskrisen, trots att BNP minskar mer under denna lågkon- junktur.

Den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

Utskottet välkomnar regeringens åtgärder i budgetpropositionen. Totalt sat- sas 32 miljarder kronor på nya åtgärder för 2010 och 24 miljarder kronor för 2011. Inom ramen för långsiktigt ansvarsfulla offentliga finanser inrik- tas politiken på att dämpa fallet i sysselsättningen, förhindra att arbetslös-

2009/10:FiU1

heten biter sig fast, värna välfärdens kärna, skapa förutsättningar för fler och växande företag samt att värna klimatet. Den finansiella krisen och den djupa lågkonjunkturen har hamnat i fokus för den ekonomiska politi- kens utformning under det senaste året. Det är naturligt men det är samti- digt viktigt att inte glömma bort de långsiktiga utmaningar Sverige och många andra länder står inför. Tvärtom understryker krisen behovet av en långsiktigt inriktad ekonomisk politik.

De offentliga finanserna

Osäkerheten om de offentliga finansernas utveckling har minskat under året men stora osäkerheter kvarstår, främst för åren 2011–2012. Bedöm- ningen om starkare offentliga finanser vilar på att den reala ekonomin åter börjar växa fr.o.m. 2010. Enligt utskottet är omfattningen av regeringens reformer väl avvägd mot bakgrund av den minskade osäkerheten för de offentliga finansernas utveckling.

För att säkra långsiktigt hållbara finanser är en del av regeringens före- slagna reformer temporära samtidigt som utgiftstaket för 2012 föreslås sänkas med 10 miljarder kronor sedan bedömningen i vårpropositionen. Regeringen anser att det offentligfinansiella läget kräver en stram utgiftspo- litik de närmaste åren och att utgiftstaket som andel av BNP trendmässigt ska falla. Enligt utskottet är det väsentligt att främja en återgång till över- skott i de offentliga finanserna och därigenom bidra till långsiktigt håll- bara offentliga finanser. Det förslag om ett stramare utgiftstak som regeringen föreslagit understöder en sådan inriktning. För att främja över- skott i de offentliga finanserna är det också enligt utskottet viktigt att huvuddelen av de reformer som läggs fram är tydligt angivna som tempo- rära. I 2008/09:FiU20 efterlyste utskottet ett tydligare resonemang som motiverar den trendmässiga minskningen av utgiftstaket. Någon sådan infor- mation finns inte i budgetpropositionen. Utskottet förutsätter att riksdagen får ta del av denna information.

I vårtilläggsbudgeten tillfördes kommunerna ett konjunkturstöd på 7 mil- jarder kronor även om tillskottet var avsett för 2010. I hösttilläggsbudge- ten föreslår regeringen att ytterligare 6 miljarder kronor betalas ut i konjunkturstöd 2009 även om medlen är avsedda för 2010. Att medlen betalas ut redan 2009 motiverar regeringen med behovet av en återstående säkerhetsmarginal under utgiftstaket. Regeringen anser också att utgifter ska hänföras till rätt år för att inte jämförbarheten ska försvåras och att om avsteg från denna princip görs ska detta motiveras och redovisas tyd- ligt. Budgeteringsmarginalen för 2010 är i budgetpropositionen 17,3 miljar- der kronor. Om regeringen i stället hade föreslagit att tillskotten på årets tilläggsbudgetar till kommuner skulle ha betalats ut 2010 skulle margina- len ha minskat med 13 miljarder kronor. Mot bakgrund av det mycket allvarliga ekonomiska läget, och det faktum att kommunerna gagnas av att medlen utbetalas redan 2009, kan utskottet ställa sig bakom regeringens förslag.

2009/10:FiU1

Arbetsmarknad och sysselsättning

I september var arbetslösheten 8,3 %, att jämföra med 5,9 % för ett år sedan. Samtidigt har det fall som skett i BNP ännu inte fått fullt genom- slag på arbetsmarknaden. Mot den bakgrunden anser utskottet att regering- ens förslag i budgetpropositionen, i syfte att dämpa fallet i sysselsätt- ningen och förhindra att arbetslösheten biter sig fast, är synnerligen angelägna.

De ytterligare 10 miljarder kronor som tillförs kommunerna 2010 tillsam- mans med ytterligare medel till infrastruktursatsningar är kostnadseffektiva åtgärder för att dämpa fallet i sysselsättningen. Utskottet kan konstatera att Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) i sin senaste konjunkturprognos gör bedömningen att sysselsättningen i kommunsektorn nu till och med kommer att öka svagt 2010.

Utskottet anser att det fjärde steget i jobbskatteavdraget är både struktu- rellt och stabiliseringspolitiskt motiverat. Det finns ett brett stöd i olika studier för jobbskatteavdragets positiva effekter på sysselsättningen. Jobb- skatteavdraget bidrar också till att fler personer stannar i arbetskraften under lågkonjunkturen samt förbättrar rörligheten på arbetsmarknaden. En ökad geografisk och yrkesmässig rörlighet på arbetsmarknaden är särskilt viktig inför nästa konjunkturuppgång, då den ekonomiska krisen har drab- bat regioner och yrken i olika stor utsträckning. Mot bakgrund av den höga ungdomsarbetslösheten är det enligt utskottet tillfredsställande att regeringen ytterligare förstärker insatserna för arbetslösa unga. Utskottet anser att regeringens fortsatta fokus på de arbetslösa ungdomar som har den svagaste ställningen på arbetsmarknaden är en rimlig prioritering. Det innebär också att man undviker att i onödan låsa in de ungdomar som står nära arbetsmarknaden i olika typer av program. För trots den svaga kon- junkturen förmedlas fortfarande många jobb. Bara vid Arbetsförmedlingen förmedlades 48 000 jobb i september. Utskottet stöder regeringens kraft- fulla satsning på arbetsmarknadspolitik och på temporärt utbyggda utbild- ningsplatser i syfte att motverka att arbetslösheten biter sig fast på en hög nivå.

Välfärden och kommunernas ekonomi

Utskottet vill understryka kommunsektorns betydelse för såväl välfärden som sysselsättningen och välkomnar regeringens tillskott till kommunsek- torn. Kommunsektorn står emellertid bättre rustad att möta nuvarande lågkonjunktur än vad den gjort på mycket länge. Exempelvis bedömer Sve- riges Kommuner och Landsting (SKL) i sin senaste prognos att kommun- sektorn kommer att uppvisa ett överskott på 3 miljarder kronor 2010. För kommande år står kommunerna emellertid inför stora utmaningar såväl när det gäller den demografiska utvecklingen som den rådande lågkonjunktu- ren. Det är enligt utskottet viktigt att kommunerna prioriterar välfärdens kärna. Utvecklingen av befolkningens ålderssammansättning innebär en minskad efterfrågan på flera av kommunernas tjänster, såsom grundskola

2009/10:FiU1

och gymnasieskola. För landstingen väntas däremot den demografiska utvecklingen innebära en ökad efterfrågan på hälso- och sjukvård. Det är viktigt att kommuner och landsting arbetar aktivt med att effektivisera resursutnyttjandet i verksamheten.

Utskottet är positivt till att regeringen avser att utreda hur kommunsek- torns inkomster kan få en ökad stabilitet över konjunkturcykeln.

Utskottet välkomnar också regeringens föreslagna sänkning av inkomst- skatterna för pensionärer med 3,5 miljarder kronor 2010.

Företagande

Utskottet ställer sig bakom regeringens politik för fler och växande företag och anser att regeringens åtgärder stärker incitamenten att starta, driva och utveckla företag, ger ökad trygghet samt sänker företagens kostnader.

Klimat, miljö och infrastruktur

Utskottet välkomnar regeringens ambition att vara pådrivande i de fortsatta internationella klimatförhandlingarna för att få till stånd en överenskom- melse kring klimatfrågan som inte bara omfattar industrialiserade länder utan även utvecklingsländerna.

Mot bakgrund av det låga resursutnyttjandet i svensk ekonomi, inte minst i byggsektorn, är det enligt utskottet en effektiv åtgärd att öka de statliga investerings- och underhållsåtgärderna inom infrastrukturområdet.

Det finansiella systemet

Utskottet tillstyrker regeringens samtliga förslag om bl.a. inriktningen av den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, utgiftstaken för staten och den offentliga sektorn, utgifternas fördelning på utgiftsområden och åtgär- der på skatteområdet. Samtliga motioner avstyrks. I betänkandet finns 9 reservationer och 1 särskilt yttrande.

2009/10:FiU1

Innehållsförteckning

Sammanfattning ..............................................................................................		1
Utskottets förslag till riksdagsbeslut ...............................................................		8
Redogörelse för ärendet ................................................................................		12
Ärendet och dess beredning .......................................................................		12
Budgetpropositionens huvudsakliga innehåll ............................................		14
Motionernas huvudsakliga innehåll ...........................................................		18
Utskottets överväganden ...............................................................................		26
1 Den ekonomiska utvecklingen ...................................................................		26
2 Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken ...................		42
2.1	De offentliga finanserna .......................................................................	43
2.2	Arbetsmarknad och sysselsättning .......................................................	59
2.3	Välfärden och kommunernas ekonomi ................................................	71
2.4	Företagande ..........................................................................................	78
2.5	Klimat, miljö och infrastruktur ............................................................	81
2.6	Det finansiella systemet .......................................................................	86
2.7	Finansutskottets ställningstagande till riktlinjerna ..............................	89
3 Beslut om utgiftsramar och beräkning av statsbudgetens inkomster
2010 .........................................................................................................		108
3.1	Utgiftstak för staten och den offentliga sektorn .................................	109
3.2	Statsbudgetens utgifter 2010 per utgiftsområde ................................	111
3.3	Statsbudgetens övriga utgifter ...........................................................	116
3.4	Statsbudgetens inkomster ..................................................................	117
3.5	Statsbudgeten i sammandrag .............................................................	135
3.6	Ålderspensionssystemet .....................................................................	136
3.7	Finansutskottets ställningstagande .....................................................	136
4 Fördelning av utgifter 2011 och 2012 ......................................................		139
5 Lån, bemyndiganden och garantier ..........................................................		142
5.1	Bemyndigande om upplåning ............................................................	142
5.2	Lån för myndigheternas investeringar i anläggningstillgångar .........	142
5.3	Myndigheternas räntekontokrediter ...................................................	144
5.4	Sjunde AP-fondens lån och räntekontokredit i
Riksgäldskontoret .................................................................................		145
5.5	Bemyndigande för ramanslag ............................................................	146
6 Lagförslagen vad gäller skattefrågor .......................................................		148
Reservationer ..............................................................................................		149
1. Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, punkt
1	(s) .......................................................................................................	149
2. Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, punkt
1	(v) .......................................................................................................	154
3. Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, punkt
1	(mp) ....................................................................................................	160
4. Beslut om utgiftsramar och beräkning av statsbudgetens inkomster
2010, punkt 2 (s) ...................................................................................		165
5. Beslut om utgiftsramar och beräkning av statsbudgetens inkomster
2010, punkt 2 (v) ...................................................................................		167

2009/10:FiU1

6. Beslut om utgiftsramar och beräkning av statsbudgetens inkomster
2010, punkt 2 (mp) ................................................................................	169
7. Fördelning av utgifter 2011 och 2012, punkt 3 (s) ..............................	171
8. Fördelning av utgifter 2011 och 2012, punkt 3 (v) ..............................	171
9. Fördelning av utgifter 2011 och 2012, punkt 3 (mp) ...........................	172
Särskilt yttrande ..........................................................................................	173
Särskilt yttrande (s, v, mp) ......................................................................	173
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag ..........................................................	174
Propositionen ...........................................................................................	174
Motioner från allmänna motionstiden hösten 2009 .................................	175
Bilaga 2
Statsbudgetens utgifter och inkomster 2010 ...............................................	185
Bilaga 3
Regeringens lagförslag ...............................................................................	195
Tabeller
Regeringens åtgärder i budgetpropositionen ................................................	15
Tabell 1.1 Nyckeltal ......................................................................................	27
Tabell 1.2 BNP-utveckling i världen ............................................................	28
Tabell 1.3 Försörjningsbalans .......................................................................	28
Tabell 1.4 Alternativscenarier .......................................................................	32
Tabell 1.5 Regeringens prognos jämfört med andra bedömare ....................	35
Tabell 2.1 Den offentliga sektorns finanser ..................................................	43
Tabell 2.2 Regeringens förslag till utgiftstak 2009–2012 .............................	47
Tabell 2.3 Statsbudgetens saldo ....................................................................	48
Tabell 2.4 Finansiellt sparande i den offentliga sektorn 2010–2012
(s) ...............................................................................................................	50
Tabell 2.5 Statsbudgetens inkomster 2010–2012 (s) ....................................	51
Tabell 2.6 Statsbudgetens saldo och statsskulden 2010–2012 (s) ................	51
Tabell 2.7 Finansiellt sparande i den offentliga sektorn 2010–2012
(v) ...............................................................................................................	53
Tabell 2.8 Statsbudgetens inkomster 2010–2012 (v) ....................................	54
Tabell 2.9 Statsbudgetens saldo och statsskulden 2010–2012 (v) ................	54
Tabell 2.10 Finansiellt sparande i den offentliga sektorn 2010–2012
(mp) ............................................................................................................	56
Tabell 2.11 Statsbudgetens inkomster 2010–2012 (mp) ..............................	56
Tabell 2.12 Statsbudgetens saldo och statsskulden 2010–2012 (mp) ...........	57
Tabell 2.13 Regeringens åtgärder på arbetsmarknadsområdet .....................	60
Tabell 2.14 Volymer i arbetsmarknadsåtgärder och utbildningsplatser
under 2010 .................................................................................................	61
Tabell 2.15 Regeringens åtgärder på välfärdsområdet .................................	71
Tabell 2.16 Socialdemokraternas kommunsatsningar 2010–2012 ...............	77
Tabell 2.17 Vänsterpartiets kommunsatsningar 2010–2012 .........................	77
Tabell 2.18 Miljöpartiets kommunsatsningar 2010–2012 ............................	78
Tabell 2.19 Regeringens åtgärder för fler och växande företag ...................	78
Tabell 2.20 Regeringens klimatåtgärder i budgetpropositionen ...................	82

2009/10:FiU1

Tabell 3.1 Regeringens förslag till utgiftstak för staten och den offentliga
sektorn 2010–2012 ...................................................................................	110
Tabell 3.2 Regeringens och oppositionspartiernas utgiftstak för
staten ........................................................................................................	111
Tabell 3.3 Regeringens och oppositionspartiernas förslag till utgiftsramar
för 2010 ....................................................................................................	112
Tabell 3.4 Förändring av utgiftsramar 2010 jämfört med 2009 års
ekonomiska vårproposition ......................................................................	113
Tabell 3.5 Yttranden med anledning av regeringens och partiernas förslag
till ramar för utgiftsområden 2010 ...........................................................	115
Tabell 3.6 Regeringens och oppositionspartiernas beräkning av
statsbudgetens inkomster 2010 ................................................................	118
Tabell 3.7 Offentligfinansiella effekter av ändrade skatte- och
avgiftsregler .............................................................................................	119
Tabell 3.8 Statsbudgetens inkomster, utgifter och saldo 2010 ...................	135
Tabell 4.1 Regeringens och oppositionspartiernas förslag till utgiftsramar
2011 .........................................................................................................	140
Tabell 4.2 Regeringens och oppositionspartiernas förslag till utgiftsramar
2012 .........................................................................................................	141

2009/10:FiU1

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som regeringen föreslår. Därmed bifaller riksdagen proposition 2009/10:1 Finansplanen punkt 1 och avslår motionerna 2009/10:Fi204 av Ulla Andersson m.fl. (v),

2009/10:Fi210 av Ulla Andersson m.fl. (v), 2009/10:Fi231 av Luciano Astudillo (s), 2009/10:Fi234 av Carina Hägg (s), 2009/10:Fi236 av Lennart Axelsson (s), 2009/10:Fi240 av Hans Olsson m.fl. (s),

2009/10:Fi260 av Mona Sahlin m.fl. (s) yrkandena 1, 10, 11, 19, 23, 26, 29–31, 33 och 34,

2009/10:Fi261 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkandena 1, 9, 11, 13–15, 17 och 18,

2009/10:Fi262 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp) yrkandena 1, 7, 10– 12 och 14–19,

2009/10:Fi285 av Jan Ericson (m), 2009/10:Fi299 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 1,

2009/10:So582 av Elina Linna m.fl. (v) yrkande 6, 2009/10:MJ468 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkandena 11 och 36, 2009/10:N388 av Tina Ehn m.fl. (mp) yrkande 11 och 2009/10:A307 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp) yrkande 4.

Reservation 1 (s)

Reservation 2 (v)

Reservation 3 (mp)

2.Beslut om utgiftsramar och beräkning av statsbudgetens inkomster 2010

a)Utgiftstak för staten och den offentliga sektorn

Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensions- systemet vid sidan av statsbudgeten till 989 miljarder kronor för 2009, 1 024 miljarder kronor för 2010, 1 054 miljarder kronor för 2011 och 1 074 miljarder kronor för 2012 samt godkänner beräk- ningen av taket för den offentliga sektorns utgifter för 2010, 2011 och 2012. Därmed bifaller riksdagen proposition 2009/10:1 Finans- planen punkterna 2, 3 och 9 samt avslår motionerna

2009/10:Fi260 av Mona Sahlin m.fl. (s) yrkandena 2, 3 och 9, 2009/10:Fi261 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkandena 2 och 3 samt 2009/10:Fi262 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp) yrkande 2.

b)Statsbudgetens utgifter på utgiftsområden

Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden för

UTSKOTTETS FÖRSLAG TILL RIKSDAGSBESLUT

2009/10:FiU1

2010 i enlighet med vad regeringen föreslår. Därmed bifaller riksda- gen proposition 2009/10:1 Finansplanen punkt 5 och avslår motio- nerna

2009/10:Fi260 av Mona Sahlin m.fl. (s) yrkande 5, 2009/10:Fi261 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 5 och 2009/10:Fi262 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp) yrkande 4.

c)Statsbudgetens övriga utgifter

Riksdagen godkänner beräkningen av förändringen av anslagsbehåll- ningar för 2010, beräkningen av myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret för 2010 samt beräkningen av den kassamässiga korrigeringen för 2010. Därmed bifaller riksdagen proposition 2009/10:1 Finansplanen punkterna 6, 11 och 12 samt avslår motio- nerna

2009/10:Fi260 av Mona Sahlin m.fl. (s) yrkande 6, 2009/10:Fi261 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 7 och 2009/10:Fi262 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp) yrkande 5.

d)Statsbudgetens skatteinkomster

Riksdagen godkänner regeringens förslag på skatteområdet. Därmed bifaller riksdagen proposition 2009/10:1 Finansplanen punkterna 4, 17 och 18, alla i denna del, och avslår motionerna

2009/10:Fi260 av Mona Sahlin m.fl. (s) yrkandena 4 i denna del, 12– 18, 20–22, 24, 25, 27, 28 och 32,

2009/10:Fi261 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkandena 4 i denna del, 10, 12 och 16,

2009/10:Fi262 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp) yrkandena 3 i denna del, 8, 9 och 13,

2009/10:Fi299 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkandena 2–12, 14–27, 29– 36, 38–41 och 44,

2009/10:Sk412 av Marie Engström m.fl. (v) yrkandena 1–4, 2009/10:Ub557 av Marie Granlund m.fl. (s) yrkande 22, 2009/10:T426 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 107 och 2009/10:A394 av Josefin Brink m.fl. (v) yrkande 3.

e)Statsbudgetens övriga inkomster

Riksdagen avslår motion

2009/10:Fi299 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkandena 42 och 43.

f)Statsbudgetens totala inkomster

Riksdagen godkänner beräkningen av statsbudgetens inkomster för 2010. Därmed bifaller riksdagen proposition 2009/10:1 Finansplanen punkt 4 i denna del och avslår motionerna

2009/10:Fi260 av Mona Sahlin m.fl. (s) yrkande 4 i denna del, 2009/10:Fi261 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 4 i denna del och 2009/10:Fi262 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp) yrkande 3 i denna del.

2009/10:FiU1

UTSKOTTETS FÖRSLAG TILL RIKSDAGSBESLUT

g)Ålderspensionssystemet

Riksdagen godkänner beräkningen av utgifterna för ålderspensionssy- stemet vid sidan av statsbudgeten för 2010. Därmed bifaller riksda- gen proposition 2009/10:1 Finansplanen punkt 7 och avslår motionerna

2009/10:Fi260 av Mona Sahlin m.fl. (s) yrkande 7, 2009/10:Fi261 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 8 och 2009/10:Fi299 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 45.

Reservation 4 (s)

Reservation 5 (v)

Reservation 6 (mp)

3.Fördelning av utgifter 2011 och 2012

Riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2011 och 2012 som riktlinje för regeringens bud- getarbete. Därmed bifaller riksdagen proposition 2009/10:1 Finanspla- nen punkt 8 och avslår motionerna

2009/10:Fi260 av Mona Sahlin m.fl. (s) yrkande 8, 2009/10:Fi261 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 6 och 2009/10:Fi262 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp) yrkande 6.

Reservation 7 (s)

Reservation 8 (v)

Reservation 9 (mp)

4.Bemyndigande om upplåning

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2010 ta upp lån enligt lagen (1988:1387) om statens upplåning och skuldförvaltning. Där- med bifaller riksdagen proposition 2009/10:1 Finansplanen punkt 10.

5.Lån för myndigheternas investeringar i anläggningstill- gångar

Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2010 besluta om lån i Riks- gäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet intill ett belopp av 32 500 000 kr. Därmed bifal- ler riksdagen proposition 2009/10:1 Finansplanen punkt 13.

6.Myndigheternas räntekontokrediter

Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2010 besluta om krediter för myndigheternas räntekonton i Riksgäldskontoret intill ett belopp av 19 800 000 000 kr. Därmed bifaller riksdagen proposition 2009/10:1 Finansplanen punkt 14.

UTSKOTTETS FÖRSLAG TILL RIKSDAGSBESLUT

2009/10:FiU1

7.Sjunde AP-fondens lån och räntekontokredit i Riksgälds- kontoret

Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2010 för Sjunde AP-fon- dens verksamhet dels besluta om lån i Riksgäldskontoret för invester- ingar i anläggningstillgångar som används i verksamheten intill ett belopp av 5 000 000 kr, dels besluta om en kredit på räntekonto i Riksgäldskontoret intill ett belopp av 185 000 000 kr. Därmed bifal- ler riksdagen proposition 2009/10:1 Finansplanen punkt 15.

8.Bemyndigande för ramanslag

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2010, med de begräns- ningar som följer av 6 § andra stycket lagen (1996:1059) om stats- budgeten, besluta om att ramanslag, med undantag för anslag anvisade för förvaltningsändamål, får överskridas om ett riksdagsbe- slut om anslag på tilläggsbudget inte hinner inväntas samt om över- skridandet ryms inom utgiftstaket för staten. Därmed bifaller riksdagen proposition 2009/10:1 Finansplanen punkt 16.

9.Lagförslagen vad gäller skattefrågor

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift. Därmed bifaller riksdagen propo- sition 2009/10:1 Finansplanen punkt 17 i denna del.

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i socialav- giftslagen (2000:980). Därmed bifaller riksdagen proposition 2009/10:1 Finansplanen punkt 18 i denna del.

Stockholm den 5 november 2009

På finansutskottets vägnar

Stefan Attefall

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Stefan Attefall (kd), Thomas Östros (s), Bertil Kjellberg (m), Anna Lilliehöök (m), Sonia Karlsson (s), Lars Elinderson (m), Roger Tiefensee (c), Monica Green (s), Carl B Hamilton (fp), Hans Hoff (s), Göran Pettersson (m), Ulla Andersson (v), Ann-Charlotte Hammar Johnsson (m), Jörgen Hellman (s), Christina Zedell (s), Holger Gustafsson (kd) och Mats Pertoft (mp).

2009/10:FiU1

Redogörelse för ärendet

I detta betänkande behandlas regeringens och oppositionspartiernas förslag till fördelning av statsutgifterna på utgiftsområden. Betänkandet, ibland kal- lat rambetänkandet, ligger till grund för riksdagens beslut om statsbudge- ten och utgiftsramarna för de olika utgiftsområdena nästa år. I riksdagens rambeslutsmodell innebär beslutet om ramarna att en utgiftsram fastställs för varje utgiftsområde och att denna ram inte får överskridas i den fort- satta beredningen av anslagen. Ett förslag från ett utskott till fördelning av anslagen inom ett utgiftsområde kan inte behandlas av riksdagen förrän riksdagen fattat beslut om ramarna (5 kap. 12 § riksdagsordningen). De olika fackutskotten som bereder och lägger fram förslag till beslut om ansla- gen inom respektive utgiftsområde kan göra omprioriteringar mellan ansla- gen men får inte lägga fram ett förslag som går utöver den fastställda ramen. Inte heller får förslag som överskrider ramen läggas fram reserva- tionsvis. Riksdagen fastställer statsbudgetens sammansättning i stort genom ett särskilt beslut som innefattar utgiftsramar för utgiftsområden och en beräkning av inkomsterna på statsbudgeten (inklusive skatteförslagen). Detta beslut, det s.k. rambeslutet, ingår som punkt 2 i Utskottets förslag till riksdagsbeslut.

Ärendet och dess beredning

I detta betänkande behandlar utskottet proposition 2009/10:1 Budgetpropo- sitionen för 2010 om förslag till statsbudget, finansplan m.m. punkterna 1– 18 samt motioner som väckts under allmänna motionstiden 2009 enligt för- teckningen i bilaga 1.

Utfrågningar i samband med beredningen av budgetpropositionen

Den 13 oktober informerades utskottet om aktuella EU-frågor, bl.a. om översynen av EU:s tillsyn av finansmarknaderna, av finansminister Anders Borg.

Den 22 oktober informerades utskottet om läget i kommunernas eko- nomi av företrädare för regeringen, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Kommuninvest. Från Finansdepartementet medverkade statssek- reterare Dan Ericsson, från SKL ordförande Anders Knape (m) och kom- munalråd Lena Micko (s) m.fl. samt från Kommuninvest chefsekonom Lena Bäcker och vice vd Maria Vimne.

REDOGÖRELSE FÖR ÄRENDET

2009/10:FiU1

Innehåll och utformning av rambeslutet

Enligt riksdagsordningen (5 kap. 12 §) ska riksdagen i ett och samma beslut fastställa ramarna för de olika utgiftsområdena och godkänna en beräkning av statsbudgetens inkomster. I beslutet om utgiftsramarna ingår också att riksdagen ska godkänna ett antal budgetpåverkande poster, såsom beräkningen av myndigheternas förbrukning av anslagsbehållningar och hur anslagskrediterna kommer att utnyttjas under året. I beslutet om inkoms- terna ingår

•att ta ställning till olika förslag till förändringar av gällande skatte- och avgiftsregler samt att fastställa nästa års regelverk för statsbudge- tens inkomster

•att beräkna effekterna av dessa inkomster.

Utifrån dessa effektberäkningar får man fram ett underlag för att bedöma hur stora statsbudgetens inkomster kommer att bli. Statsbudgeten ska enligt budgetlagen (1996:1059), förutom inkomster och utgifter, även omfatta andra betalningar som påverkar statens lånebehov. För att få fram upplåningsbehovet görs en bedömning av hur nettot av myndigheternas m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret utvecklas under budgetåret och hur stora eventuella kassamässiga korrigeringar bör vara. När riksdagen tagit ställning till dessa beräkningar erhålls budgetsaldot som en restpost som visar statens amorteringar eller upplåningsbehov. Beslutsordningen innebär alltså att riksdagen tar ställning till alla dessa poster genom ett och samma beslut. Mot denna bakgrund är alla förslag som avser utgiftsramar m.m. och beräkningen av statsbudgetens inkomster sammanförda i en enda beslutspunkt, det s.k. rambeslutet (punkt 2 i detta betänkande), i utskottets förslag till riksdagsbeslut. Följande punkter i propositionens förslag till riks- dagsbeslut behandlas i detta sammanhang:

•punkt 2 om utgiftstak för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten för 2009–2011

•punkt 3 om utgiftstak för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten för 2012

•punkt 4 om beräkningen av statsbudgetens inkomster för 2010

•punkt 5 om utgifternas fördelning på utgiftsområden för 2010

•punkt 6 om beräkningen av förändringar av anslagsbehållningar för 2010

•punkt 7 om beräkningen av utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten 2010

•punkt 9 om beräkningen av taket för den offentliga sektorns utgifter 2010–2012

•punkt 11 om beräkningen av myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riks- gäldskontoret för 2010

•punkt 12 om beräkningen av den kassamässiga korrigeringen för 2010

•punkt 17 om lagförslag som avser allmän löneavgift med budgeteffekt 2010

2009/10:FiU1

REDOGÖRELSE FÖR ÄRENDET

•punkt 18 om lagförslag om ändring i socialavgiftslagen med budgetef- fekt 2010.

De beslutspunkter som ingår i rambeslutet behandlas i kapitel 3 Beslut om utgiftsramar och beräkning av statsbudgetens inkomster.

Propositionen innehåller två lagförslag på skatteområdet, dels en lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift, dels en lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980). Dessa lagförslag behandlas i en särskild beslutspunkt (punkt 8), men det sakliga innehållet i lagförslaget har dess- förinnan godkänts i rambeslutet (punkt 2). Beträffande övriga åtgärder på skatteområdet innehåller budgetpropositionen inte lagförslag utan aviser- ingar om kommande propositioner. Innehållet i åtgärderna beskrivs i bud- getpropositionen, och dess effekter på de offentliga finanserna är beaktade i beräkningarna. Lagförslagen har lämnats i särpropositioner under hösten och behandlas av skatteutskottet. Beräkningen av statsbudgetens inkomster som görs i detta betänkande förutsätter att samtliga förslag till lagföränd- ringar på skatteområdet antas av riksdagen.

Regeringens lagförslag

Regeringens lagförslag finns i bilaga 3 i betänkandet.

Yttranden från andra utskott

Yttranden över budgetpropositionens förslag tillsammans med motioner i de delar som berör respektive utskotts beredningsområde har inkommit från

•konstitutionsutskottet (2009/10:KU1y)

•skatteutskottet (2009/10:SkU1y) och (2009/10:SkU2y)

•justitieutskottet (protokollsutdrag 2009/10:3.2)

•civilutskottet (2009/10:CU1y)

•socialförsäkringsutskottet (2009/10:SfU1y)

•socialutskottet (2009/10:SoU1y)

•kulturutskottet (2009/10:KrU1y)

•miljö- och jordbruksutskottet (protokollsutdrag 2009/10:2.5)

•näringsutskottet (2009/10:NU1y)

•arbetsmarknadsutskottet (2009/10:AU1y)

Yttrandena finns i bilagorna 4–14 i del 2 av betänkandet.

Budgetpropositionens huvudsakliga innehåll

Den ekonomiska politiken i Sverige har lagts om för att möta den djupaste och mest utbredda lågkonjunkturen sedan 1930-talet. Regeringen bedömer att Sveriges BNP faller med 5,2 % i år. Sverige har hittills förlorat 100 000 jobb, och regeringen bedömer att sysselsättningen kommer att fort-

REDOGÖRELSE FÖR ÄRENDET

2009/10:FiU1

sätta falla under hela 2010. Från toppnivån halvårsskiftet 2008 till årsskif- tet 2010/2011 beräknas sysselsättningen minska med 300 000 personer. Sysselsättningsfallet medför allvarliga påfrestningar för hushållen, företa- gen och de offentliga finanserna. Det ekonomiska läget är dock nu något stabilare än i våras och riskbilden mer balanserad. Risken för en ytterli- gare påtaglig försämring av de offentliga finanserna har minskat tydligt.

Regeringens åtgärder i budgetpropositionen

Effekt på finansiellt sparande i offentlig sektor, miljarder kronor

	2010	2011	2012
Dämpa fallet i sysselsättningen
Kommuner*	10
Infrastruktur	1	0,1	-0,39
Förhindra att arbetslösheten biter sig fast
Förstärkt jobbskatteavdrag	10	10	10
Ökad aktivering inom arbetsmarknadspolitiken	3,89
Lägre kostnader för vissa arbetsmarknadspolitiska program	-2,54
Indirekta effekter av ökad aktivering	-0,55
Ökning av utbildningsplatser	1,89	1,79
Förstärkta insatser till personer som lämnar sjukförsäkringen	2,63	4,64	5,69
Preciserade beräkningar av sjukförsäkringsreformen	-2,66	-4,19	-4,49
Höjda studiemedel och fribelopp	0,13	0,2	0,2
Värna välfärden
Sänkt skatt för pensionärer	3,5	3,5	3,5
Brottsbekämpning och rättsväsendet	2,59	3,24	3,54
Hälso- och sjukvård	0,1	0,16	0,18
Äldreomsorg inkl. trygghetsbostäder	0,28	0,23	0,28
Bostadstillägg för personer med sjuk- eller aktivitetsersättning	0,36	0,36	0,36
Bättre utbildningsväsende	0,06	0,09	0,25
Övrigt Värna välfärden	0,12	0,12	0,12
Fler och växande företag
Trygghet för företagare	0,56	0,69	0,69
Nedsatta egenavgifter	1,15	1,15	1,15
Insolvens	0,11	0,11	0,11
Ökat entreprenörskap	0,2	0,1	0,1
Värna klimatet
Energieffektivisering	0,3	0,3	0,56
Internationella klimatinvesteringar			0,2
Övrigt Värna klimatet	0,05	0,05	0,05
Övrigt	0,7	0,96	0,13
Förändring finansiellt sparande offentlig sektor	-31,85	-23,57	-22,21

* Medel till kommunerna betalas med 6 miljarder kronor 2009 och 4 miljarder kronor 2010 men påverkar den offentliga sektorns finansiella sparande 2010. I beräkningen antas att 20 % av tillskottet sparas i kom- munerna, vilket innebär att det sammantagna offentligfinansiella sparandet försämras med 8 miljarder kronor 2010.

Åtgärderna i budgetpropositionen för 2010 inriktas på att dämpa fallet i sysselsättningen, förhindra att arbetslösheten biter sig fast, värna välfär- dens kärna, skapa förutsättningar för fler och växande företag och att värna klimatet. Regeringen satsar totalt 32 miljarder kronor på nya åtgär- der för 2010 och 24 miljarder kronor för 2011, utöver de åtgärder som redan beslutats eller aviserats. I tabellen redovisas åtgärderna i budgetpro- positionen översiktligt utifrån effekterna på det offentliga finansiella spa- randet. Av de 32 miljarderna i åtgärder 2010 kan drygt 17 miljarder

2009/10:FiU1

REDOGÖRELSE FÖR ÄRENDET

kronor hänföras till utgiftssidan och ca 14 miljarder kronor till inkomstsi- dan. I tabellen ovan sammanfattas regeringens åtgärder i budgetpropositio- nen.

Medel till kommuner och infrastruktur

De temporärt ökade resurserna till kommuner och landsting på 10 miljar- der kronor 2010, samt den tidigare aviserade permanenta höjningen med 5 miljarder kronor per år fr.o.m. 2011, bidrar till att kommunsektorn kan behålla personal i större utsträckning trots att skatteintäkterna viker. Medräk- nat de 7 miljarder kronor som tillfördes i samband med den ekonomiska vårpropositionen har sammanlagt hela 17 miljarder kronor tillförts kommun- sektorn för 2010. Därmed kan viktiga välfärdstjänster som skola, sjukvård och äldreomsorg upprätthållas under lågkonjunkturen. Det är dock angelä- get att kommuner och landsting med dessa extra resurser fortsätter och fördjupar ansträngningarna att höja effektiviteten och kvaliteten i verksam- heterna, anser regeringen.

Regeringen föreslår också 1 miljard kronor till vissa infrastruktursats- ningar. Att bromsa en neddragning av offentligt finansierade jobb är enligt regeringen en av de mest kostnadseffektiva åtgärderna för att dämpa fallet i sysselsättningen i en djup lågkonjunktur.

Fjärde steget i jobbskatteavdraget och sänkt skatt för pensionärer

Efterfrågan och sysselsättningen stimuleras också genom att krisens effek- ter på hushållens disponibla inkomster dämpas. Ett fjärde steg i jobbskat- teavdraget införs, vilket innebär ytterligare 10 miljarder kronor i sänkta inkomstskatter. Skatten sänks för pensionärer med sammanlagt 3,5 miljar- der kronor. Företagarnas egenavgifter sänks. Bostadstillägget för personer med sjuk- och aktivitetsersättning höjs. De föreslagna skattesänkningarna ökar hushållens disponibla inkomster med sammanlagt 15 miljarder kro- nor, vilket bidrar till att den privata konsumtionen hämtar sig 2010.

Regeringen betonar vikten av att undvika att den väntade nedgången i sysselsättningen 2009 och 2010 omvandlas till en långvarigt låg sysselsätt- ningsnivå. Därför behövs ytterligare åtgärder som ökar arbetslösas anställ- ningsbarhet, förbättrar företagsklimatet och gör det mer lönsamt att arbeta.

Ett förstärkt jobbskatteavdrag är inte bara ett sätt att upprätthålla hushål- lens disponibla inkomster nästa år och därigenom dämpa fallet i sysselsätt- ningen och tidigarelägga uppgången. Ett förstärkt jobbskatteavdrag medför också en snabbare och större sysselsättningsökning, när läget på arbetsmark- naden förbättras, eftersom det blir mer lönsamt att arbeta. Det ökar arbets- utbudet samt förbättrar lönebildningen och rörligheten på arbetsmarknaden. En förstärkning av jobbskatteavdraget bidrar därmed till en högre syssel- sättning även efter 2010.

REDOGÖRELSE FÖR ÄRENDET

2009/10:FiU1

Satsningar på utbildning, rättsväsen och ökad trygghet för företagare

För att öka människors anställningsbarhet och därigenom främja en snab- bare sysselsättningsuppgång när konjunkturen förbättras, föreslår reger- ingen också temporära utbildningssatsningar (yrkesvux, komvux, yrkeshög- skola samt universitet och högskola), förstärkning av den aktiva arbetsmarknadspolitiken genom ökat fokus på arbetspraktik och praktisk kompetensutveckling, arbetsmarknadsutbildning samt intensifierade förmed- lingsinsatser (coachning). Därtill föreslås en ny aktiveringsåtgärd inom statliga och kommunala verksamheter samt ideella organisationer med viss verksamhet (Lyft). Insatserna för arbetslösa ungdomar förstärks.

Därutöver föreslår regeringen satsningar på bl.a. hälso- och sjukvården, äldreomsorgen och rättsväsendet. Ökade anslag på ca 2,6 miljarder kronor till rättsväsendet (bl.a. polisen, domstolarna och kriminalvården) ska bidra till att trygga människors vardag. Anslagsökningen ska också hjälpa till att finansiera de underskott rättsväsendet har ådragit sig de senaste åren.

Regeringen föreslår dessutom en rad åtgärder i syfte att förbättra före- tagsklimatet i Sverige. Åtgärderna ska öka tryggheten för företagare, göra det mindre riskfyllt att starta nya företag samt sänka kostnaden för många företagare.

Klimatet

Sverige ska visa ledarskap för att möta klimatutmaningen både internatio- nellt och genom åtgärder i Sverige. Som ordförande i EU är det Sveriges uppgift att leda EU och tillsammans med övriga parter verka för att ett nytt klimatavtal sluts i Köpenhamn. För att uppnå Sveriges energi- och klimatmål föreslås ytterligare satsningar på energieffektivisering och inter- nationella klimatinvesteringar. Dessutom presenteras fortsatta förebyggande åtgärder för att anpassa Sverige till framtida klimatförändringar.

Offentliga finanser

Den offentliga sektorn som helhet beräknas uppvisa underskott under samt- liga år 2009–2012. Det finansiella sparandet i den offentliga sektorn beräk- nas bli –2,2 % som andel av BNP i år och –3,4 % 2010. Underskottet minskar därefter successivt 2011 och 2012.

För att säkra långsiktigt hållbara offentliga finanser är en stor del av krisåtgärderna temporära. Det gäller t.ex. de ökade resurserna till kommu- nerna, fler aktiveringsåtgärder samt fler utbildningsplatser. Det är enligt regeringen viktigt att dessa satsningar återtas när konjunkturläget förbätt- ras, det kommunala skatteunderlaget stärks och behovet av utbildningsplat- ser minskar. Stora utgiftsökningar, som historiskt har visat sig vara svåra att återta, bör undvikas. Ett fjärde jobbskatteavdrag, som bidrar till en sänk- ning av Sveriges internationellt sett höga skattekvot, kan längre fram, om det skulle behövas, finansieras genom höjningar av andra mindre skadliga skatter. Det kan vara skattejusteringar som bidrar till en bättre miljö och

2009/10:FiU1	REDOGÖRELSE FÖR ÄRENDET
	hälsa, utan att minska incitamenten till arbete. En permanent höjning av
	utgiftsnivån skulle i stället på sikt bidra till ett höjt totalt skatteuttag. Det
	offentliga finansiella sparandet ska öka till den målsatta nivån motsvarande
	1 % av BNP i genomsnitt över konjunkturcykeln.
	Långsiktig hållbarhet i de offentliga finanserna är centralt. Regeringen
	avser därför att föra en stram utgiftspolitik de närmaste åren så att under-
	skotten i de offentliga finanserna blir tillfälliga och hanterbara. För att
	markera detta föreslås att utgiftstaket för 2012, exklusive tekniska juster-
	ingar, sätts 10 miljarder kronor lägre än den bedömning som gjordes i
	2009 års ekonomiska vårproposition.

Motionernas huvudsakliga innehåll

Socialdemokraternas budgetalternativ

Den ekonomiska krisen är inte över utan den kommer att fördjupas i form av fler arbetslösa och en växande statsskuld. Socialdemokraterna riktar i sin budgetmotion, motion Fi260, kritik mot regeringens politik och menar att den har brustit i många avseenden. Regeringen har varit passiv när det gäller finanspolitiska stimulanser, och i stället för att skjuta till resurser till kommuner, utbildning och omställning har regeringen valt att sänka skat- ten med lånade pengar. Motionärerna anser att regeringens försämringar i arbetslöshets- och sjukförsäkringen har ökat otryggheten, vilket inneburit att de allra flesta nu sparar mer. Nu föreslår regeringen ytterligare perma- nenta skattesänkningar samtidigt som den justerar upp prognoserna för arbetslösheten – utan att politiken läggs om.

Socialdemokraternas förslag ska ta Sverige ur den ekonomiska krisen men samtidigt göra Sverige långsiktigt starkare. Motionärerna vill möta den växande arbetslösheten med investeringar i framtidens jobb, nya resur- ser till välfärden och ökad rättvisa. Socialdemokraterna vill skapa 100 000 fler jobb och utbildningsplatser, varav 50 000 i ett kunskapslyft jämfört med regeringens politik. Kunskapslyftet innehåller bl.a. en utbyggnad av komvux och yrkesvux samt fler platser i den yrkesinriktade arbetsmarknads- utbildningen. För individen handlar det om att få bättre möjlighet att få ett arbete och för samhället om att tillgodose efterfrågan på kvalificerad arbets- kraft.

Sveriges framtida konkurrenskraft ska förbättras. Socialdemokraterna vill investera i småföretag och innovationer, i forskning och i grön omställ- ning av bostäder och infrastruktur. Motionärerna vill göra det lättare för entreprenörer att göra idéer till företag och att expandera verksamheten, och de föreslår därför ett nytt riskkapitalavdrag, sänkta egenavgifter för entreprenörer och sänkt arbetsgivaravgift för enmansföretag som anställer. Sverige är ett kunskapssamhälle som är beroende av att skapa och

REDOGÖRELSE FÖR ÄRENDET

2009/10:FiU1

utveckla ny teknik och ny kunskap. I motionen föreslås att forskningen tillförs större resurser än i regeringens budgetförslag, varav merparten ska användas för energiforskning.

Motionärerna vill också införa ett investeringsstöd för hyresrätter, inte minst för att öka möjligheten för ungdomar och studerande att få en bostad. Stödet beräknas uppgå till 1,2 miljarder kronor 2010–2012. Social- demokraterna föreslår också större infrastruktursatsningar än regeringen. Större delen av tillskotten utgörs av statsbidrag till kollektivtrafiken som kan bidra till utökade arbetsmarknadsregioner och därmed höja arbetsmark- nadens effektivitet. För att öka effektiviteten i transportsystemet föreslås också medel för att bygga ut E22 i Skåne.

Regeringen föreslår permanenta skattesänkningar men tillfälliga tillskott till kommunerna. Socialdemokraterna vill i stället modernisera välfärden, med bättre tillgänglighet och kvalitet, och föreslår insatser på totalt 18 mil- jarder kronor mer än regeringen 2010–2012 i kommunsektorn. Sammanta- get 11 miljarder kronor ska användas för att behålla och anställa personal och utveckla välfärden. En del av dessa medel avser ett sysselsättningsstöd 2011 och 2012 som ett sätt att förbättra kommunernas långsiktiga planer- ingsförutsättningar. 1 miljard kronor per år ska satsas på ökad kvalitet i sjukvården, och 1 miljard kronor per år på mer personal och mindre klas- ser i skolan. Därutöver föreslår motionärerna 7 miljarder kronor i riktade kommunsatsningar, t.ex. bidraget till kollektivtrafiken.

Sedan valet 2006 har regeringen prioriterat stora skattesänkningar, och människor tvingas betala med sämre trygghet och färre möjligheter. I bud- getpropositionen lägger regeringen fram förslag som ytterligare vidgar klyftorna som motiveras av att dessa skapar drivkrafter för arbete. Social- demokraterna anser att otryggheten har bidragit till att Sverige halkar efter och vill förbättra tryggheten för arbetssökande och hjälpa dem att snabbt komma tillbaka i arbete. Det är viktigt att sänka avgifterna till arbetslös- hetsförsäkringen, och motionärerna vill införa en skattereduktion för avgif- ten som motsvarar upp till 75 % av avgiften. Därtill föreslås att taket i a- kassan höjs successivt till 990 kr 2012. Fler kan därmed få 80 % ersättning vid arbetslöshet. Så snart det statsfinansiella läget tillåter ska de flesta få ut 80 % av sin tidigare lön i ersättning vid arbetslöshet.

Socialdemokraterna vill förbättra tryggheten för sjukskrivna och hjälpa dem att snabbt komma tillbaka i arbete och avsätter resurser till rehabiliter- ing. Motionärerna föreslår successivt höjt tak i sjukpenningen till 9 prisbas- belopp och avvisar regeringens stupstock i sjukförsäkringen. Socialdemo- kraterna vill också ge möjlighet för dem som utförsäkras från den tillfälliga sjuk- och aktivitetsersättningen att erbjudas ett lönebidrag och avsätter därför medel som motsvarar 10 000 lönebidrag 2012 riktade till den ideella sektorn och kulturverksamhet. Socialdemokraterna vill också se till att barnen inte blir krisens förlorare och föreslår bl.a. höjt underhållsstöd.

2009/10:FiU1	REDOGÖRELSE FÖR ÄRENDET
	Skattesystemet har blivit orättvisare, och detta skadar skattesystemets
	legitimitet. Därför är det viktigt att de med högre inkomster och större för-
	mögenheter betalar mer i skatt än andra. För att göra skatterna rättvisare
	avvisar Socialdemokraterna det fjärde steget i det s.k.förvärvsavdraget och
	föreslår att en förmögenhetsskatt införs igen, att fastighetsskatten görs rätt-
	visare och att pensionärerna får sänkt skatt. Skatten för pensionärerna
	sänks genom att grundavdraget höjs. Socialdemokraterna vill också ta bort
	förvärvsavdraget för den som tjänar över 1 miljon kronor. Detta stärker
	statsbudgetens inkomster med närmare 1 miljard kronor.
	Socialdemokraterna vill genom skatteförändringar på miljöområdet göra
	det mer lönsamt att göra rätt miljöval. På kort sikt syftar förslagen till att
	finansiera de klimatinvesteringar i bl.a. infrastruktur och energieffektiviser-
	ingar som föreslås, och på längre sikt syftar förslagen till att öka effektivi-
	teten i användandet av ändliga resurser. Motionärerna föreslår bl.a. att
	koldioxidskatterna höjs mer än i regeringens förslag.
	Utöver den inriktning som presenteras ovan har Socialdemokraterna ett
	antal gemensamma förslag med Vänsterpartiet och Miljöpartiet som presen-
	teras nedan. Sammantaget innebär Socialdemokraternas förslag att den
	offentliga sektorns inkomster i genomsnitt är drygt 20 miljarder kronor
	högre än i regeringens proposition för 2010–2012. Utgifterna är under
	samma tidsperiod drygt 18 miljarder kronor högre. Därmed är det finansi-
	ella sparandet i genomsnitt drygt 2 miljarder kronor per år starkare än
	regeringens.
	Vänsterpartiets budgetalternativ
	Vänsterpartiet framhåller i sin motion Fi261 att den globala finanskrisen
	slår hårdare mot Sverige än mot andra jämförbara länder, som ett resultat
	av regeringens förda politik. BNP faller och arbetslösheten är för första
	gången högre än EU-genomsnittet. Inkomstklyftorna ökar och medlemsan-
	talet i a-kassorna minskar. Enligt Vänsterpartiet har antalet medlemmar
	minskat med ca 500 000 personer sedan 2006. Regeringens neddragningar
	i trygghetssystemen innebär dessutom att arbetslöshetsförsäkringen inte
	längre garanterar en skälig inkomsttrygghet. Utförsäkringen i sjukförsäk-
	ringen tvingar ut sjuka människor på arbetsmarknaden.
	Regeringen fortsätter att sänka skatterna på lånade pengar, vilket Väns-
	terpartiet motsätter sig. Det behövs en ekonomisk politik som framför allt
	prioriterar jobben. I Vänsterpartiets budgetmotion presenteras samhällseko-
	nomiskt effektiva investeringar i den gemensamma välfärden inom miljö-
	teknik, infrastruktur, utvecklad industriproduktion, bostadsrenoveringar och
	nybyggnation. Direkta satsningar föreslås för reguljära jobb och för att för-
	hindra varsel och uppsägningar.
	Krisen har slagit hårt mot kommunsektorn. Enligt Vänsterpartiet förlo-
	rade 18 000 anställda sina jobb under 2008, och i år beräknas ytterligare
	23 000 personer bli av med sina jobb. Vänsterpartiets mål är att säkra kva-

REDOGÖRELSE FÖR ÄRENDET

2009/10:FiU1

liteten i välfärden, och satsningar på offentliga jobb är enligt Vänsterpar- tiet det mest effektiva samhällsekonomiska sättet att skapa jobb på. Vänsterpartiet avsätter därför 10 miljarder kronor mer än regeringen i form av generella statsbidrag och tillfälligt konjunkturstöd 2010. Därige- nom kan förskolegrupperna minskas, lärartätheten öka och hemtjänsten få mer tid för social omsorg av äldre. Resurstillskottet kommer att öka anta- let sysselsatta med 23 000 personer.

Utöver det satsar Vänsterpartiet 8 miljarder kronor i investeringsstöd till kommunsektorn. Stödet ska t.ex. gå till upprustningar av skolor och sjuk- hus samt infrastruktur för el, vatten och vägar. Investeringsstödet bedöms skapa 12 000 arbetstillfällen. För att ge kommunsektorn bättre planerings- förutsättningar höjer Vänsterpartiet statsbidragen med 20 respektive 15 miljarder kronor mer än regeringen 2011 och 2012.

För att komma till rätta med den bostadsbrist som råder i kommunerna införs ett investeringsbidrag för nyproduktion av bostäder. Målet är 40 000 lägenheter per år, varav 20 000 ska vara hyresrätter.

Sverige står inför en generationsväxling på arbetsmarknaden. Av den anledningen föreslår Vänsterpartiet att staten och parterna på arbetsmarkna- den ska utarbeta ett generationsväxlingsprogram. Genom riktade insatser och utbildnings- och kompetenshöjningssatsningar slussas yngre personer in i arbetslivet, där pensionsavgångarna kommer att bli många framöver. För detta införs ett kunskapslyft och ett kompetenshöjningsprogram.

För att klara klimatfrågan och därmed begränsa den globala uppvärm- ningen till maximalt 2 grader behövs enligt Vänsterpartiet en miljö- och klimatomställning. Ett grönt stimulanspaket föreslås med satsningar på bl.a. sol- och vindkraftsindustri, utbyggd järnvägstrafik, utökad kollektivtra- fik, klimatsmarta hus och ny miljöteknik som också skapar nya jobb. Skatter är viktiga styrmedel för klimat- och miljöomställning, varför Väns- terpartiet föreslår höjd drivmedelsskatt. Vänsterpartiet säger nej till reger- ingens förslag om slopad koldioxidskatt för den handlande sektorn och nej till slopad skatt på avfallsförbränning. Vänsterpartiet vill se att utsläppen verkligen minskar innan skatten tas bort, och avfallsskatten bör vara kvar i avvaktan på en analys av mål- och medelseffektiviteten i avfallspolitiken. Vänsterpartiet föreslår en fortsatt utveckling av den gröna skatteväxlingen.

Enligt motionärerna har regeringen på mycket kort tid genomfört stora skattesänkningar som varit ineffektiva och orättvisa och som dessutom ska- pat en klyfta i beskattningen mellan olika grupper. Skatteuttaget måste upplevas som rättvist, vilket enligt Vänsterpartiet kräver en viss progressi- vitet i systemet. En höjd skatt för framför allt de med höga inkomster föreslås. Vänsterpartiet avvisar regeringens jobbskatteavdrag och föreslår i stället sänkt skatt via grundavdraget.

Med Vänsterpartiets inkomstskatteförslag får nya grupper en skattesänk- ning som inte får det med regeringens politik, t.ex. pensionärer och de med sjuk- eller aktivitetsersättning.

2009/10:FiU1	REDOGÖRELSE FÖR ÄRENDET
	Vänsterpartiet avvisar regeringens besparingar i trygghetssystemen och
	höjer bl.a. ersättningsnivån och taket i sjukförsäkringen till 80 % respek-
	tive 10 prisbasbelopp. Utförsäkringen slopas. Högsta dagpenningen i arbets-
	löshetsförsäkringen höjs till 970 kr och ersättningsnivån till 80 %.
	Arbetslöshetsförsäkringen ska finansieras solidariskt, varför Vänsterpartiet
	slopar arbetslöshetsavgiften. Dessutom föreslås avdragsrätt för medlemskap
	i fackliga organisationer och för a-kasseavgift.
	Med regeringens skatteförslag blir enligt Vänsterpartiet bl.a. pensionä-
	rerna diskriminerade. Vänsterpartiet vill liksom pensionärsorganisationerna
	ha lika skatt för lika inkomst och föreslår, utöver ett mer progressivt skat-
	tesystem, höjd garantipension, höjt bostadstillägg för både pensionärer och
	personer med sjuk- och aktivitetsersättning samt höjt inkomsttak för perso-
	ner med sjuk- och aktivitetsersättning.
	För den enskilde företagaren föreslår Vänsterpartiet ett enhetligt, likfor-
	migt regelsystem med få undantag. Regeringens sänkningar av bolagsskat-
	ten, den generella sänkningen av socialavgiften samt nedsättningarna av
	socialavgifterna för unga och äldre avvisar Vänsterpartiet. I stället föreslås
	en reducering av socialavgifterna som ger en mer gynnsam effekt för
	mindre företag, slopad sjuklöneperiod för mindre företag och en skattere-
	duktion för forskning och utveckling som riktar sig till små- och medel-
	stora företag.
	Utöver den inriktning som presenteras ovan har Vänsterpartiet nio gemen-
	samma förslag med Socialdemokraterna och Miljöpartiet som presenteras
	nedan. Sammantaget innebär Vänsterpartiets förslag att den offentliga sek-
	torns inkomster i genomsnitt är 47,6 miljarder kronor högre än i regering-
	ens proposition för 2010–2012. Utgifterna är under samma tidsperiod i
	genomsnitt 54,8 miljarder kronor högre. Utöver det redovisar Vänsterpar-
	tiet en finansiell förstärkning utanför statsbudgeten motsvarande 1,0, 1,0
	respektive 1,4 miljarder kronor 2010–2012. Därmed är det finansiella spa-
	randet i genomsnitt ca 6 miljarder kronor svagare än regeringens.
	Miljöpartiets budgetalternativ
	Miljöpartiet konstaterar i sin budgetmotion Fi262 att världen och Sverige
	befinner sig i en djup konjunktursvacka och en global klimat- och miljö-
	kris. Moderna idéer, mod och initiativkraft behövs för att bygga en mer
	hållbar värld för framtiden. Regeringen har misslyckats med att dämpa kon-
	junkturnedgången och chansen att utnyttja krisen till en grön omställning,
	enligt motionärerna. Att man nu sent omsider lägger en expansiv budget
	för 2010 minskar bara skadeverkningarna marginellt och innebär att man
	uppnår mindre effekt till en högre kostnad.
	För att möta konjunkturnedgången och klimat- och miljökrisen på ett
	offensivt sätt föreslår Miljöpartiet 43 miljarder kronor under budgetperio-
	den till tidigareläggningar av investeringar i hållbar infrastruktur, ny tek-
	nik, en hållbar energiförsörjning och energieffektivisering. Sammantaget

REDOGÖRELSE FÖR ÄRENDET

2009/10:FiU1

beräknas 70 000 gröna helårsarbeten skapas till följd av dessa förslag. Mil- jöpartiet vill investera i en grön omställning som stärker Sverige långsik- tigt och skapar förutsättningar för en hållbar ekonomisk utveckling. Investeringar i klimatsmart infrastruktur minskar klimatutsläppen samtidigt som framkomligheten och bekvämligheten ökar. Breda energieffektivise- ringsprogram gör att energianvändningen minskar, samtidigt som energi- kostnaderna för den offentliga sektorn, företagen och hushållen sjunker. Satsningar på forskning om och utveckling av ny teknik skapar både nya jobb och nya affärsmöjligheter.

Samtidigt avvisar Miljöpartiet ofinansierade skattesänkningar som man menar långsiktigt undergräver de offentliga finanserna. Miljöpartiet har tidi- gare accepterat stora delar av jobbskatteavdraget men menar att det i detta läge är synnerligen olämpligt att gå vidare med ett fjärde steg. Ordning och reda i den offentliga ekonomin är en förutsättning för en aktiv krispo- litik i en konjunkturnedgång som den vi just nu befinner oss i.

Miljöpartiet vill föra en politik för mänskligare trygghetssystem. Målet är att fler ska omfattas och att risken att bli utförsäkrad ska minska. På sikt ska taket i sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen vara det- samma, och båda systemen ska finansieras solidariskt över skattsedeln. Alla som riskerar arbetslöshet eller sjukdom ska känna att det finns robusta trygghetssystem som fångar upp dem som inte tillfälligtvis kan arbeta. Alla som är sjuka ska få sjukpenning, och den bortre gränsen i den förlängda sjukpenningen ska slopas. Arbetslöshetsförsäkringen ska vara en omställningsförsäkring vid tillfällig arbetslöshet. Miljöpartiet vill införa höjd ersättning under tillfällig arbetslöshet och höjt tak i försäkringen samt återinföra studerandevillkoret.

Miljöpartiet föreslår flera reformer i syfte att stimulera företagandet. Socialavgifterna sänks generellt med 10 procentenheter för småföretag, och soloföretagare får en nedsättning för den förste anställde. För att under- lätta övergången från att vara anställd till att starta näringsverksamhet föreslår motionärerna ett nytt stöd, företagsvikariat.

Kvaliteten i välfärden måste förbättras. Kommunerna måste ges rimliga planeringsförutsättningar och konjunkturstödet till kommunerna förlängas. Miljöpartiet föreslår 4,6 miljarder kronor mer än regeringen i riktade stats- bidrag till kommunerna 2010, 6,6 miljarder kronor mer 2011 och 6,7 miljarder kronor mer 2012. Ytterligare 3 miljarder kronor aviseras i kon- junkturstöd till kommunsektorn 2011 och 2 miljarder kronor 2012. Från 2013 föreslår motionärerna permanent höjda statsbidrag på 2 miljarder kro- nor. Sammanlagt innebär detta att 23 miljarder kronor mer tillförs kommun- sektorn under 2010–2012 jämfört med regeringens förslag.

Den ekonomiska krisen ska inte drabba barn och unga. Bland annat före- slår motionärerna satsningar på kvalitet i skola och utbildning, bättre folkhälsa, kultur och sjukvård. Skolorna tillförs medel för att kunna utveckla mer individualiserad utbildning. Ett nytt stöd, utbildningsvikariat, föreslås som syftar till ökad rörlighet på arbetsmarknaden och som riktas

2009/10:FiU1	REDOGÖRELSE FÖR ÄRENDET
	till dem som har anställning men som vill ta steget att vidareutbilda sig.
	Arbetet med jämställdhet, mångfald, antidiskriminering och lika rätt ska
	prioriteras.
	Den ekonomiska nedgången är global och drabbar många fattiga länder
	hårt. Miljöpartiet vill se större satsningar på bistånd och fattigdomsbekämp-
	ning, en mer öppen migrationspolitik och större satsningar på klimatåtgär-
	der internationellt jämfört med regeringen.
	Miljöpartiet vill fortsätta omvandlingen av det svenska försvaret från ett
	invasionsförsvar till ett modernt, fredsfrämjande insatsförsvar. Detta med-
	för besparingar på närmare 6 miljarder kronor under budgetperioden.
	Miljöpartiet anser att det behövs en skattepolitik som syftar till att ge
	människor ökad frihet och större drivkrafter att medverka till ett mer håll-
	bart samhälle. De klimat- och energirelaterade skatterna höjs med drygt 20
	miljarder kronor under budgetperioden i Miljöpartiets förslag. Dessa skatte-
	höjningar innebär samtidigt att höjda inkomstskatter varken är nödvändiga,
	möjliga eller önskvärda, enligt motionärerna.
	Utöver den inriktning som presenteras ovan har Miljöpartiet ett antal
	gemensamma förslag med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet som pre-
	senteras i ett särskilt avsnitt nedan.
	Miljöpartiet står bakom det finanspolitiska ramverket med överskottsmål
	för den offentliga sektorn och utgiftstak för statens budget. Miljöpartiet
	gör ingen annan bedömning än regeringen när det gäller möjligheten att
	klara överskottsmålet de kommande åren. Sammantaget innebär motionärer-
	nas förslag att det finansiella sparandet i genomsnitt är ca 0,5 miljarder
	kronor starkare än regeringens 2010–2012. Den offentliga sektorns inkoms-
	ter är 17,2 miljarder kronor högre än regeringens 2010, och utgifterna är
	16,7 miljarder kronor högre 2010. För 2011 är inkomsterna 32,8 miljarder
	kronor högre och utgifterna 32 miljarder kronor högre. För 2012 är inkoms-
	terna 42,2 miljarder kronor högre och utgifterna 42 miljarder kronor högre.
	Gemensamma förslag från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet
	och Miljöpartiet
	Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet presenterar ett antal
	gemensamma förslag i sina budgetmotioner. För att förbättra särskilt de
	innovativa små och medelstora företagens tillgång på riskkapital föreslår
	motionärerna att en riskkapitalfond skapas, genom en extra utdelning från
	Vattenfall på 5 miljarder kronor. Motionärerna anser också att det behövs
	offensiva investeringar för att stärka besöksnäringen och att staten i samar-
	bete med kommuner, föreningar och företag ska ta ett ökat ansvar för att
	locka besökare till Sverige. I syfte att motverka ungdomsarbetslösheten pre-
	senterar motionärerna en omfattande satsning med bl.a. praktikplatser,
	utbildningsplatser, lärlingsplatser och förstajobbetavdrag. Sammanlagt
	avsätts 3,3 miljarder kronor 2010, 4 miljarder kronor 2011 och 2,3 miljar-
	der kronor 2012 i satsningen på unga. Motionärerna lägger förslag om ett

REDOGÖRELSE FÖR ÄRENDET

2009/10:FiU1

miljöfordonspaket i syfte att skapa en mer klimatsmart fordonspark. Ett utvidgat tidsbegränsat ROT-avdrag föreslås för att också inkludera flerfa- miljshus samt att särskilt främja energibesparande och miljöbesparande åtgärder. Totalt tillförs 2,5 miljarder kronor per år för åren 2010–2012. I syfte att modernisera och förbättra arbetsmiljön i landets skolor föreslår motionärerna en s.k. skol-ROT vid renovering av skollokaler. För detta avsätts 400 miljoner kronor per år 2010–2012. Motionärerna vill utforma den samlade beskattningen av fastigheter på ett sätt som bidrar till ett utifrån fördelningspolitiska hänsyn bättre skattesystem. Den totala finansi- ella effekten blir noll då förslaget handlar om omfördelningar inom fastig- hetsskattesystemet. Ett program föreslås för effektivisering av statliga myndigheter i form av exempelvis effektiviserad fastighetsanvändning, ökad samordning och även nedläggning och hopslagning av myndigheter. Sammantaget beräknas besparingen bli 2,9 miljarder kronor under budget- perioden. Motionärerna föreslår slutligen också ett program mot skattefusk och ekobrott.

2009/10:FiU1

Utskottets överväganden

1 Den ekonomiska utvecklingen

Utskottets bedömning

Osäkerheten om den framtida konjunkturutvecklingen är fortsatt stor. Utskottet kan dock konstatera att läget ljusnat något sedan regeringen lämnade sin bedömning i september. De ljusare utsik- terna gäller såväl internationellt som för den svenska ekonomin. I Sverige har såväl hushållen som företagen blivit mindre pessi- mistiska om den ekonomiska utvecklingen framöver. Den spi- rande uppgången är samtidigt skör, och det finns fortfarande en betydande risk för bakslag. För Sveriges del utgör utvecklingen i de baltiska länderna en specifik risk, även om läget i dessa län- der tycks ha stabiliserats något under senare tid. På arbetsmark- naden är bilden fortsatt dyster med en sjunkande sysselsättning och ökande arbetslöshet. Sysselsättningen väntas dock inte falla i samma omfattning som under 1990-talskrisen, trots att BNP mins- kar mer under denna lågkonjunktur. Utskottet är fortsatt av uppfattningen att fördjupade analyser kring produktivitetsutveck- lingen är angelägna.

Propositionen

Den djupaste globala konjunkturnedgången sedan 1930-talskrisen har drab- bat den exportberoende svenska ekonomin hårt. På kort tid har BNP fallit markant, och tillväxten bedöms bli kraftigt negativ 2009. Regeringen bedö- mer att BNP stabiliseras och börjar öka svagt 2010 till följd av en stabili- sering av omvärldsefterfrågan, en expansiv finans- och penningpolitik samt en normalisering på finansmarknaderna. Först 2011 väntas tillväxten ta fart. I tabell 1.1 framgår regeringens prognos över BNP-utvecklingen, sys- selsättningen och andra nyckeltal fram till 2012.

			1 DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN			2009/10:FiU1
Tabell 1.1 Nyckeltal

	2008	2009	2010	2011	2012
BNP	-0,2	-5,2	0,6	3,1	3,8
Sysselsatta	1,2	-2,6	-3,5	-0,5	0,9
Arbetade timmar	1,6	-3,9	-1,5	0,3	0,2
Produktivitet	-1,7	-1,3	2,1	2,7	3,6
Arbetslöshet1	6,2	8,8	11,4	11,6	10,9
Timlön2	4,3	3,1	2,0	1,9	2,3
KPI, årsgenomsnitt	3,4	-0,4	0,4	0,8	1,8

1.15–74 år, i procent av arbetskraften.

2.Mätt enligt konjunkturlönestatistiken. Källa: Budgetpropositionen för 2010.

Internationell och finansiell ekonomi

I flera av världens ledande industrinationer har BNP fallit kraftigt sedan hösten 2008. Under andra kvartalet 2009 stabiliserades dock utvecklingen till följd av en förbättrad situation på finansmarknaderna, en fortsatt expan- siv penning- och finanspolitik samt allmänt mer positiva framtidsförvänt- ningar och minskad oro bland både företag och hushåll. Regeringen bedömer att Kina blir en viktig faktor i konjunkturvändningen. Under hös- ten 2009 och vintern 2010 väntas den globala BNP-tillväxten hållas till- baka något till följd av influensaepidemin.

Situationen på finansmarknaderna har förbättrats kraftigt sedan hösten 2008. Exempelvis har den s.k. TED-spreaden (skillnaden mellan den ränta bankerna betalar när de lånar av varandra på interbankmarknaden och rän- tan på statsskuldsväxlar) sjunkit och ligger nära nivåer som kan anses normala för en lågkonjunktur. Men trots att läget på finansmarknaderna har förbättrats väntas ytterligare kreditförluster bland banker i såväl Förenta staterna som euroområdet.

En återhämtning i Förenta staterna bedöms vara av stor betydelse för den globala ekonomins utveckling. Tecknen på en stabilisering av den ame- rikanska ekonomin blir också alltfler. Återhämtningen i Förenta staterna väntas dock bli relativt utdragen jämfört med tidigare konjunkturcykler.

Euroområdet ligger senare i konjunkturcykeln än Förenta staterna. Flera av medlemsländerna, exempelvis Spanien och Italien, har också en svag internationell konkurrenskraft, eftersom de under flera år har haft höga löneökningstakter i kombination med låg produktivitetstillväxt. I euroområ- det väntas BNP falla med drygt 4 % 2009 och väntas sedan öka långsamt fram t.o.m. 2012. En förhållandevis stor andel av arbetslösheten väntas bli persistent, dvs. bli kvar på en högre nivå än före krisen.

Kronan är fortfarande svag jämfört med situationen före finanskrisens början. I takt med att de finansiella riskerna minskar och konjunkturen för- bättras de närmaste åren, bedöms kronan fortsätta att stärkas något.

2009/10:FiU1 1 DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN

Tabell 1.2 BNP-utveckling i världen

	2008	2009	2010	2011	2012
Förenta staterna	0,4	-2,9	1,1	3,2	3,3
Euroområdet	0,6	-4,3	0,3	1,7	2,0

Källa: Budgetpropositionen för 2010.

Svensk efterfrågan och produktion

För helåret 2009 beräknas svensk BNP falla med 5,2 %, vilket är den sva- gaste BNP-tillväxten sedan 1940. BNP-nivån bedöms vara som lägst första kvartalet 2010 för att därefter öka. I tabell 1.3 visas regeringens prognos över BNP och dess komponenter i försörjningsbalansen.

Tabell 1.3 Försörjningsbalans

	Mdkr		Årlig procentuell förändring
	2008	2008	2009	2010	2011	2012
Hushållens konsumtion	1 467	-0,2	-1,8	1,2	3,0	3,4
Offentlig konsumtion	834	1,5	1,2	1,1	-0,3	-0,5
Statlig	219	0,2	3,2	2,6	-0,3	-1,3
Kommunal	615	2,0	0,5	0,5	-0,3	-0,2
Fasta bruttoinvesteringar	615	2,7	-16,6	-6,6	4,0	8,4
Lagerinvesteringar1	5	-0,6	-0,7	0,4	0,4	0,2
Export	1 711	1,8	-15,3	2,2	6,7	7,9
Import	1 477	3,0	-16,1	1,3	6,2	7,8
BNP	3 157	-0,2	-5,2	0,6	3,1	3,8
BNP, kalenderkorrigerad	3 154	-0,4	-5,1	0,3	3,1	4,2

1. Bidrag till BNP-tillväxt. Procentenheter. Källa: Budgetpropositionen för 2010.

Bakom uppgången ligger en stabilisering av efterfrågan från omvärlden och en expansiv finans- och penningpolitik. Återhämtningen väntas dock gå långsamt. De automatiska stabilisatorerna och regeringens aktiva åtgär- der för att stimulera efterfrågan dämpar krisens effekter på den inhemska efterfrågan, men den djupa nedgången på arbetsmarknaden och den svaga utvecklingen av den disponibla inkomsten begränsar den privata konsum- tionen. Det mycket låga kapacitetsutnyttjandet, i kombination med svag efterfrågan, leder till att företagens investeringsbehov är begränsat. Tidi- gast i början av 2012 väntas BNP nå samma nivå som innan raset i slutet av 2008.

En stor andel av den svenska exporten består av insatsvaror och investe- ringsvaror. Efterfrågan på sådana varor följer den globala investeringskon- junkturen, vilken väntas ta fart sent i konjunkturcykeln till följd av det låga kapacitetsutnyttjandet i omvärlden.

1 DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN

2009/10:FiU1

Hushållens konsumtion minskade snabbt i slutet av 2008. Under andra kvartalet 2009 har konsumtionen ökat i takt med att osäkerheten minskat och hushållen har blivit mindre pessimistiska. Även successivt lägre räntor och en återhämtning på börsen har gynnat konsumtionen. Regeringen bedö- mer att den privata konsumtionen utvecklas svagt 2010 mot bakgrund av en relativt svag ökning av den disponibla inkomsten och en fortsatt oro för utvecklingen på arbetsmarknaden. Ljusare arbetsmarknadsutsikter, ett stärkt förtroende hos hushållen och fortsatt låga räntor gör att sparkvoten faller och konsumtionen tar fart under 2011 och 2012.

Kommunsektorns konsumtion har ökat i god takt de senaste åren. Även 2009 och 2010 väntas kommunsektorns konsumtion öka, dock i svagare takt. Eftersom konsumtionsvolymen till så stor del bestäms av den demo- grafiska utvecklingen får de tillfälliga statsbidrag som tillförs kommunsek- torn 2009 och 2010 relativt liten effekt på konsumtionsvolymen. Däremot påverkas sysselsättningen i kommuner och landsting positivt av statsbidra- gen. År 2011 och 2012 bedöms kommunsektorns konsumtion att minska, främst till följd av det ansträngda ekonomiska läget inom kommuner och landsting.

Regeringen uppger att kommunsektorns inkomster har reviderats i ett sent skede till följd av nya åtgärder och en reviderad makrobild. Den för- bättrade inkomstutvecklingen har dock inte kunnat beaktas i prognosen över konsumtionsutgifterna för kommunsektorn 2011–2012, utan hela inkomstförstärkningen har påverkat resultatet. Det förklarar att kommunsek- torn uppvisar positiva resultat dessa år. Detta betyder enligt regeringen att neddragningen i konsumtion och sysselsättning med stor sannolikhet över- skattas i kommunsektorn 2011–2012.

Den statliga konsumtionen ökar starkt 2009 och 2010. Ökningen förkla- ras främst av regeringens aktiva satsningar på rättsväsen, utbildning, infra- struktur och arbetsmarknadspolitik. Under 2011 och 2012 minskar den statliga konsumtionen något, då en del av regeringens tillfälliga krisåtgär- der fasas ut.

Kapacitetsutnyttjandet inom industrin har fallit till en historiskt låg nivå. Den stora mängden outnyttjade resurser tyder på ett begränsat investerings- behov framöver. Även bostadsinvesteringarna minskar kraftigt under 2009 men väntas komma att stabiliseras under 2010. Investeringarna ligger sent i konjunkturcykeln och ökar först efter det att exporten och konsumtionen tagit fart. Industrin väntas fortsätta att avveckla sina lager under resten av året och under 2010, men i en successivt lägre takt. Därmed väntas lager- bidraget till BNP-tillväxten bli positivt redan i slutet av 2009.

Importtillväxten väntas ta fart 2011–2012 i samband med att exporttill- växten tilltar och den inhemska efterfrågan stärks.

2009/10:FiU1

1 DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN

Näringslivets produktion, i synnerhet industriproduktionen, har fallit kraf- tigt sedan hösten 2008. Fallet inom tjänsteproduktionen är samtidigt förhål- landevis litet. Sammantaget bedöms näringslivets produktion öka svagt 2010 men växa i god takt 2011 och 2012 som en följd av ökad export, konsumtion och investeringar.

Arbetsmarknad, resursutnyttjande och produktivitet

Antalet sysselsatta har minskat med ca 100 000 personer det senaste året, och indikatorer på arbetsmarknadsläget tyder på ett fortsatt fall under resten av 2009. En fortsatt anpassning av arbetsstyrkan till den låga pro- duktionsnivån i kombination med en svag återhämtning av produktionen innebär att efterfrågan på arbetskraft utvecklas mycket svagt de närmaste åren. Sysselsättningen väntas dock inte falla i samma omfattning som under 1990-talskrisen. Sammantaget faller sysselsättningen i hela ekono- min kraftigt 2009 och 2010 för att stabiliseras kring årsskiftet 2010/2011. År 2011 väntas ca 300 000 färre personer vara sysselsatta jämfört med 2008. Större delen av nedgången sker i näringslivet. Från och med andra halvåret 2011 stiger sysselsättningen igen, då företagen behöver öka anta- let anställda för att möta den ökande efterfrågan i ekonomin.

De åtgärder som regeringen har genomfört och aviserar i denna proposi- tion bedöms bidra till att arbetskraften inte minskar lika mycket under denna lågkonjunktur som under 1990-talskrisen. Det förhållandevis höga arbetskraftsdeltagandet innebär också att fler människor står närmare arbets- marknaden när efterfrågan på arbetskraft åter ökar. Detta bidrar till att sysselsättningen kan ta fart snabbare än vad som vore fallet utan åtgär- derna. Krisens långvariga effekter på sysselsättningen bedöms således bli mindre omfattande än vad som annars vore fallet. Trots detta bedöms per- sistenseffekter leda till att ca 75 000 färre personer är sysselsatta under lång tid.

Arbetslösheten väntas som högst uppgå till 11,6 %, vilket motsvarar 560 000 personer 2011. Nivån på arbetslösheten motsvarar den som rådde under 1990-talskrisen. Under 1990-talskrisen steg dock arbetslösheten från en mycket lägre nivå, vilket innebär att ökningen i arbetslösheten var betyd- ligt större då. År 2011 befinner sig ca 240 000 personer i arbetsmarknads- politiska program, vilket motsvarar 4,9 % av arbetskraften.

Det mycket stora fallet i produktionen medför att produktiviteten mins- kar kraftigt 2009, eftersom företagen inte hinner anpassa antalet arbetade timmar till den lägre produktionsnivån. I takt med att produktionen ökar och företagen fortsätter att dra ned arbetsstyrkan 2010 stiger arbetsproduk- tiviteten. År 2011 och 2012 fortsätter produktionen att öka snabbare än antalet arbetade timmar, vilket innebär att produktiviteten fortsätter att öka. Samtidigt ökar den potentiella produktiviteten endast svagt, bl.a. till följd av mycket låga investeringar under perioden 2009–2011.

1 DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN

2009/10:FiU1

Resursutnyttjandet, mätt med det s.k. BNP-gapet (skillnaden mellan fak- tisk och potentiell BNP), blir starkt negativt 2009 och 2010. Trots en stark återhämtning 2011 och 2012 är resursutnyttjandet i ekonomin fortfarande mycket lågt 2012.

Löner, inflation och styrränta

Avtalsrörelsen 2010 förväntas resultera i historiskt låga löneökningar på grund av det svaga arbetsmarknadsläget. Trots nedväxlingen i nominell löneökningstakt fortsätter de reala lönerna att öka med i genomsnitt ca 1 % per år nästa avtalsperiod, eftersom inflationen väntas bli mycket låg. Reallöneökningarna är dock lägre än de senaste 15 årens genomsnitt på drygt 2 % per år.

Inflationen har fallit snabbt sedan hösten 2008 och förväntas sjunka till historiskt låga tal under hösten 2009 för att sedan vända uppåt igen. Den dramatiska nedgången beror framför allt på lägre räntekostnader för egna- hem samt lägre energikostnader. Det dämpade kostnadstrycket och det svaga efterfrågeläget medför att priserna ökar mycket svagt under 2010 och 2011. Först 2012, då efterfrågan tilltar, väntas priserna på varor och tjänster öka något snabbare.

För att mildra effekterna av finanskrisen och dämpa fallet i den reala ekonomin har Riksbanken sedan oktober 2008 sänkt reporäntan från 4,75 % till 0,25 %. I ljuset av det låga resursutnyttjandet och det låga infla- tionstrycket under de närmaste åren bedömer regeringen att reporäntan blir låg under en lång tid framöver.

Risker och alternativscenarier

Riskbilden för den ekonomiska utvecklingen i Sverige har, jämfört med bedömningen i 2009 års ekonomiska vårproposition, skiftat från att ha dominerats av risker för en mer negativ utveckling till att vara mer balan- serad. Den ekonomiska återhämtningen bedöms i huvudscenariot bli mer utdragen jämfört med tidigare konjunkturcykler. Den senaste tiden har det dock kommit signaler om att återhämtningen i omvärlden och i Sverige kan ske snabbare och bli starkare än vad som antagits i huvudscenariot. Samtidigt är den spirande uppgången mycket skör, och det finns en fort- satt stor risk för bakslag. För Sveriges del utgör utvecklingen i de baltiska länderna en specifik risk.

2009/10:FiU1	1 DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN
	Tabell 1.4 Alternativscenarier

		2009	2010	2011	2012
	BNP
	Scenario 1 Snabbare återhämtning	-5,1	1,4	3,1	3,5
	Scenario 2 Starkare produktivitetsutveckling	-5,2	0,6	3,9	4,5
	Huvudscenario	-5,2	0,6	3,1	3,8
	Produktivitet
	Scenario 1 Snabbare återhämtning	-1,3	2,8	2,4	3,0
	Scenario 2 Starkare produktivitetsutveckling	-1,4	2,7	3,5	3,5
	Huvudscenario	-1,4	2,4	2,7	3,1
	Arbetslöshet
	Scenario 1 Snabbare återhämtning	8,8	11,1	11,2	10,6
	Scenario 2 Starkare produktivitetsutveckling	8,8	11,7	11,9	11,1
	Huvudscenario	8,8	11,4	11,6	10,9
	Finansiellt sparande
	Scenario 1 Snabbare återhämtning	-2,1	-3,0	-1,5	-0,5
	Scenario 2 Starkare produktivitetsutveckling	-2,2	-3,3	-1,7	-0,4
	Huvudscenario	-2,2	-3,4	-2,1	-1,1

Källa: Budgetpropositionen för 2010.

Framåtblickande indikatorer som t.ex. exportorderingång och inköpschefs- index, har utvecklats oväntat starkt. Vidare har läget på de finansiella marknaderna stabiliserats mycket snabbt. Dessa faktorer kan leda till att såväl den internationella som den svenska återhämtningen går snabbare än väntat. En sådan utveckling illustreras i alternativscenario 1 i tabell 1.4.

Produktiviteten har utvecklats mycket svagt sedan 2007. I huvudscena- riot bedöms en relativt stor del av produktivitetsfallet vara permanent. Det innebär att resursutnyttjandet inom företagen är högre, dvs. den befintliga arbetskraften och maskinerna utnyttjas i högre grad, jämfört med om en större del av produktivitetsfallet var temporärt. Detta medför i sin tur att den ökade efterfrågan 2010 och framåt relativt snabbt leder till en ökad efterfrågan på arbetskraft. Om produktivitetsfallet i större utsträckning beror på temporära störningar kommer den ökade efterfrågan i mycket högre grad kunna mötas med ökad produktivitet. Detta skulle leda till en mindre positiv utveckling på arbetsmarknaden på kort sikt, med lägre sys- selsättning och högre arbetslöshet som följd. En högre potentiell produkti- vitet möjliggör dock att BNP kan växa snabbare när efterfrågan väl tar fart. En sådan utveckling illustreras i alternativscenario 2 i tabell 1.4.

1 DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN

2009/10:FiU1

Motionerna

Socialdemokraterna

Socialdemokraterna understryker att olika länder har drabbats olika hårt av krisen. Sverige har lyckats sämre än de flesta, enligt motionärerna.

Arbetslösheten växer snabbare i Sverige än i andra länder. För tre år sedan var arbetslösheten i Sverige närmare två procentenheter lägre än i EU. Nu är arbetslösheten för första gången någonsin högre i Sverige än genomsnittet i EU som helhet. Arbetslösheten är också för första gången någonsin högre än i vårt grannland Finland. Bland ungdomar är situatio- nen än mer allvarlig. Under den akuta jobbkrisen har ungdomsarbetslöshe- ten ökat dubbelt så snabbt i Sverige som i EU.

Under många år hade Sverige en högre tillväxt än genomsnittet i både EU och OECD. Under denna mandatperiod har det dock skett ett trend- brott, och den svenska tillväxten är nu lägre än i EU som genomsnitt. Under andra kvartalet 2009 sjönk BNP i EU med runt 4,8 % på årsbasis, medan siffran för Sverige var 6,0 %. Exporttillväxten i Sverige har inte utvecklats på något annat sätt än den genomsnittliga trenden i EU. Det har däremot konsumtionen. Svenska konsumenter reagerade starkare och för- ändrade sitt beteende snabbare till följd av krisen än vad människor i andra EU-länder har gjort. Förklaringen är att nedskärningarna i trygghets- systemen gör att människor sparar en större del av sina inkomster, enligt Socialdemokraterna.

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet framhåller att Sverige har haft en negativ produktivitetstill- växt tre år i rad och att fallet i BNP är större än vad som är genomsnittet i EU. Än värre är det enligt motionärerna att den svenska arbetslösheten ökar så snabbt att den nu för första gången sedan en jämförbar arbetslös- hetsstatistik funnits tillgänglig är högre än genomsnittet inom EU. Även ungdomsarbetslösheten utvecklas sämre i Sverige än i genomsnittet i EU. Även om finanskrisen och den därpå följande lågkonjunkturen är den främsta orsaken till den stigande arbetslösheten förklarar den inte varför Sverige, trots ett gott utgångsläge, drabbats hårdare av lågkonjunkturen än EU som helhet. Förklaringen är enligt Vänsterpartiet regeringens passiva finanspolitik. Till skillnad från de flesta länder i Europa har den svenska regeringen inte satsat på offentliga investeringar, strategisk näringspolitik och permitteringslöner för att överbrygga efterfrågebortfallet.

Enligt Vänsterpartiet har också en ny typ av otrygghet i Sverige, orsa- kad av bl.a. kraftiga försämringar i arbetslöshetsförsäkringen, lett till att Sverige börjat halka efter övriga Europa. Hushållens sparande har ökat, vilket minskar konsumtionen. Detta i sin tur bidrar till att förstärka lågkon- junkturens negativa spiraler. De svenska hushållen har ökat sitt sparande markant de senaste åren, till skillnad från den genomsnittliga trenden för EU:s länder.

2009/10:FiU1

1 DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN

Miljöpartiet

Miljöpartiet konstaterar att den djupa konjunktursvacka som världen kas- tats ned i har drabbat Sverige hårt. Även om fallet i produktionen, som pågått sedan hösten 2008, har avtagit och förväntas nå sin botten under hösten 2009 är läget fortsatt allvarligt. Hushållens sparande, som steg dra- matiskt under hösten, är fortsatt mycket högt och den privata efterfrågan fortsatt låg. Även om regeringens tillväxtprognoser nu skrivits upp något är läget på den svenska arbetsmarknaden fortsatt mycket negativt. Företa- gen har ännu inte hunnit anpassa sig till det stora produktionsbortfallet, och antalet jobb kommer därför att fortsätta att minska.

Bedömningarna av konjunkturutvecklingen i detta läge är naturligtvis mycket osäkra, enligt motionärerna. Det gäller såväl effekterna av finans- krisen som utvecklingen av den globala efterfrågan.

Kompletterande information om den ekonomiska utvecklingen

Internationella utblickar

IMF skriver i sin höstprognos (World Economic Outlook, October 2009) att den globala ekonomin tycks vara på väg att återhämta sig. Återhämt- ningen väntas dock gå betydligt långsammare i de ekonomier som drab- bats direkt av finanskrisen jämfört med de ekonomier som främst påverkats av det efterföljande raset i den globala efterfrågan. Världsekono- min som helhet bedöms växa med 3 % under 2010 efter att ha krympt med ca 1 % under 2009. I industriländerna väntas tillväxten öka med endast 1,2 % 2010 efter att ha krympt med 3,5 % under 2009. För tillväxt- länder och utvecklingsländer förväntas tillväxten nå 5 % 2010. Återhämt- ningen drivs främst av Kina, Indien och andra tillväxtländer i Asien.

IMF bedömer vidare i sin globala finansiella stabilitetsrapport från okto- ber att systemriskerna på de finansiella marknaderna har minskat betydligt i spåren av vidtagna åtgärder och tecken på förbättringar i den reala ekono- min (Global Financial Stability Report, October 2009). Men inte desto mindre kvarstår fortfarande en betydande risk för att det uppstår en nega- tiv spiral mellan realekonomin och den finansiella sektorn så länge som banker, finansiella institutioner och hushåll är i behov av att minska sin skuldsättningsgrad. IMF ser också en fara i att man nu, när läget ljusnat, från beslutsfattarnas sida avstannar i arbetet med den nödvändiga reforme- ringen av det finansiella systemet.

OECD:s senaste index över ledande indikatorer publicerades den 9 okto- ber och avser en sammanställning av ekonomiska data för augusti. Enligt OECD fortsätter de ledande indikatorerna att peka mot återhämtning i alla stora ekonomier. Indexet för hela OECD-området steg med 1,5 enheter jäm- fört med föregående månad till 99,2 och med 0,6 enheter jämfört med augusti 2008. Euroområdets ledande indikatorer steg med 1,7 enheter till 102. För USA noterades en uppgång med 1,6 enheter till 97,4 och för

1 DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN

2009/10:FiU1

Japan en uppgång med 1,3 enheter jämfört med månaden innan till 97,0. (Definitionen av återhämtning är ett indextal under 100 men ökande, för expansion krävs ett indextal som ökar och är över 100.)

Regeringens prognoser över den svenska ekonomin jämfört med andra bedömningar

I tabell 1.5 jämförs regeringens prognos över BNP-tillväxt, inflation, arbets- löshet och offentligt finansiellt sparande med Riksbankens och Konjunktu- rinstitutets (KI) senaste prognoser.

Tabell 1.5 Regeringens prognos jämfört med andra bedömare

	2009	2010	2011	2012
BNP
Regeringen	-5,2	0,6	3,1	3,8
Konjunkturinstitutet	-5,0	1,5	2,9
Riksbanken	-4,6	2,5	3,4	3,7
Inflation
Regeringen	-0,4	0,4	0,8	1,8
Konjunkturinstitutet	-0,2	0,6	1,6
Riksbanken	-0,4	0,9	3,3	3,7
Arbetslöshet
Regeringen	8,8	11,4	11,6	10,9
Konjunkturinstitutet	8,8	11,4	11,8
Riksbanken	8,5	10,3	10,3	9,4
Offentligt finansiellt sparande
Regeringen	-2,2	-3,4	-2,1	-1,1
Konjunkturinstitutet	-2,3	-3,5	-3,5
Riksbanken	-2,2	-2,5	-1,0	0,2

Anm. Regeringens prognos publicerades den 21 september, Konjunkturinstitutets den 26 augusti och Riks- bankens den 22 oktober.

Källa: Budgetpropositionen för 2010, Konjunkturinstitutet och Riksbanken.

Enligt KI:s prognos från den 26 augusti är perioden med stora BNP-fall över. Under 2010 väntas efterfrågan öka, och BNP-tillväxten i Sverige blir 1,5 % 2010 och 2,9 % 2011. Läget på arbetsmarknaden fortsätter dock att försämras, och arbetslösheten och utslagningen på arbetsmarknaden ökar. En expansiv ekonomisk politik mildrar effekterna på arbetsmarknaden, framför allt om en stor del av de finanspolitiska åtgärderna genomförs 2010, enligt KI. Den nya influensan bedöms få små effekter på svensk ekonomi.

Enligt Riksbankens penningpolitiska rapport från den 22 oktober har läget på de finansiella marknaderna fortsatt att förbättras samtidigt som företag och hushåll är mer optimistiska om framtiden. Återhämtningen har inletts, och BNP-utvecklingen i världsekonomin ser ut att bli något star-

2009/10:FiU1

1 DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN

kare än väntat. Men grunden är bräcklig och utvecklingen framöver är fortfarande osäker. Sverige har drabbats hårt av den djupa nedgången i omvärlden och återhämtningen kommer att ta tid, enligt Riksbanken. För att bidra till en stabil återhämtning och klara inflationsmålet beslutade Riks- bankens direktion att lämna reporäntan oförändrad på 0,25 %. Den låga räntan bidrar tillsammans med en ökad efterfrågan från omvärlden till att BNP-tillväxten i Sverige blir starkare framöver. Arbetsmarknaden släpar efter BNP-utvecklingen, och först i början av 2011 ökar sysselsättningen igen. Därför väntas lönerna öka långsamt. När konjunkturen återhämtar sig höjs reporäntan till mer normala nivåer för att få en balanserad ekonomisk utveckling och en inflation i linje med målet. Förändringarna i reporäntan påverkar bostadsräntorna som ingår i konsumentprisindex (KPI). Därför kommer det att bli stora kast i inflationen framöver. Den underliggande inflationen ligger däremot stabilt nära 2 % under prognosperioden, enligt Riksbanken.

Även IMF har i sin höstprognos från oktober en BNP-prognos för Sve- rige som är högre än regeringens. IMF räknar med att Sveriges ekonomi växer med 1,2 % 2010. IMF har också en påtagligt ljusare bild av arbets- marknaden med en arbetslöshet på endast 8,2 % 2010.

Aktuella siffror över den svenska ekonomins utveckling

Nedan presenteras ett urval utfallssiffror och indikatorer över hur olika delar av den svenska ekonomin utvecklats efter det att regeringen lade fram sin bedömning i budgetpropositionen i september.

•BNP 2:a kvartalet: Enligt SCB:s nationalräkenskaper för andra kvarta- let 2009 visade BNP en marginell uppgång på 0,2 % jämfört med föregående kvartal. Det innebär att det tidigare kraftiga fallet har upp- hört. Samtidigt innebär den stora nedgång som ägde rum främst under fjärde kvartalet i fjol att jämfört med andra kvartalet 2008 var nivån på BNP fortfarande 6,0 % lägre. Exporten av varor och tjänster, som är av helt avgörande betydelse för BNP-utvecklingen, sjönk för femte kvartalet i följd. Lagerförändringarnas dämpande effekt på BNP var ca 2 procentenheter, vilket är extremt mycket. Hushållens konsumtion var oförändrad jämfört med föregående kvartal. Nivån låg samtidigt knappt 2 % lägre än ett år tidigare. Hushållens disponibla inkomster utvecklades relativt bra och tillsammans med den vikande konsumtio- nen resulterade det i ett mycket högt sparande, enligt SCB. (Publicerat den 25 september 2009.)

•Industriproduktion och orderingång i augusti: Industriproduktionen sjönk med 2,9 % under augusti jämfört med juli 2009, enligt SCB. Vid en jämförelse mellan augusti 2009 och samma månad föregående år har den totala industriproduktionen minskat med hela 20,9 %. Order- ingången till den svenska industrin minskade samtidigt med 4,2 %

1 DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN

2009/10:FiU1

från juli till augusti efter en tidigare stark uppgång månaderna dessför- innan. Om man i stället ser till den senaste tremånadersperioden (juni– augusti) steg dock orderingången med 2,1 % jämfört med närmast före- gående tremånadersperiod. Orderingången från exportmarknaden sjönk med 8 % från juli till augusti efter att ha ökat med 13,5 % från juni till juli. (Publicerat den 8 oktober 2009.)

•Utrikeshandel i september: Enligt SCB uppgick varuexporten i septem- ber till 88,3 miljarder kronor och varuimporten till 82,8 miljarder kronor. Det ger ett handelsnetto på 5,5 miljarder kronor. Jämfört med september 2008 minskade varuexportens värde med 17 % och varuim- portens med 14 %. (Publicerat den 26 oktober 2009.)

•Konjunkturbarometern i oktober: Konjunkturinstitutets barometerindi- kator, som sammanfattar företagens och hushållens syn på det ekono- miska läget, steg med drygt fyra enheter mellan september och oktober, från 90,7 till 94,8. Nivån på indikatorn signalerar att stäm- ningsläget fortfarande är svagare än normalt. Indikatorn har dock stigit kraftigt sedan bottennoteringen i början av året. Om man ser till före- tagen så har indikatorn från bottennoteringen första kvartalet 2009 stigit 24 enheter. Sysselsättningsplanerna pekar fortsatt nedåt, men det är samtidigt betydligt färre företag som räknar med nedskärningar jäm- fört med tidigare. För tillverkningsindustrin blir tecknen på en återhämt- ning allt tydligare medan aktiviteten i byggindustrin fortsätter att minska. Försäljningen har ökat inom alla delar av handeln utom för partihandeln som rapporterar om en minskning. Hushållens syn på det ekonomiska läget ljusnade ytterligare i oktober och konfidensindika- torn CCI, som stigit sedan maj, ligger nu något över det historiska medelvärdet. (Publicerat den 28 oktober.)

•Detaljhandeln i augusti: Detaljhandelns försäljning ökade i augusti med 1,9 % jämfört med augusti i fjol, enligt Handelns utredningsinsti- tut (HUI). Mätt i volym och med hänsyn tagen till antalet försäljnings- dagar uppmättes en ökning med 1,2 %. Sällanköpsvaruhandelns omsättning minskade något medan dagligvaruhandelns omsättning ökade med 3,3 % i volym. Om man summerar utfallet för sommarmå- naderna (juni, juli och augusti) jämfört med motsvarande period före- gående år blev försäljningsökningen 4,8 %, vilket är en oväntat stark utveckling under den rådande konjunkturen, enligt HUI. (Publicerat den 29 september 2009.)

• Sysselsättning och arbetslöshet i september: I september var 4 478 000 personer sysselsatta enligt SCB:s arbetskraftsundersökning. Det är 89 000 personer färre än i september 2008. Sysselsättningsgra- den minskade med 2,1 procentenheter till 64,2 % jämfört med ett år tidigare. Antalet arbetade timmar minskade med 1,9 %. Sysselsätt- ningen minskade även denna månad mest i tillverkningsindustrin. Antalet arbetslösa ökade med 117 000 personer till 405 000, vilket innebär att arbetslösheten nu ligger på 8,3 %. I åldersgruppen 15–24

2009/10:FiU1

1 DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN

år var 142 000 personer arbetslösa, vilket är en ökning med 27 000 personer sedan i september förra året. Den relativa arbetslösheten för unga var 24,3 %, en ökning med 4,9 procentenheter jämfört med sep- tember 2008. Av de arbetslösa i åldersgruppen 15–24 år var 53 000 heltidsstuderande. (Publicerat den 22 oktober 2009.)

•Varsel i september: I september varslades knappt 8 000 personer om uppsägning, enligt Arbetsförmedlingen. Det innebär att nivån på anta- let varslade för första gången på ett och ett halvt år har minskat jämfört med motsvarande månad året innan. Nedgången är dock margi- nell, 400 personer. 3 100 av de varslade kom från tillverkningsindust- rin, 1 300 från uppdragsverksamheten och 1 200 från byggnadsverk- samheten. Förutom nedgången i varsel har nedgången i antalet lediga platser planat ut. Trots den svaga konjunkturen förmedlas fortfarande ganska många jobb via Arbetsförmedlingen. Av dem som var inskrivna på Arbetsförmedlingen fick 48 000 arbete under september. (Publicerat den 12 oktober 2009.)

•Inflation i september: Inflationstakten, räknad som förändringen av kon- sumentpriserna under de senaste tolv månaderna, var –1,6 % i septem- ber (–0,8 % i augusti). Nedgången förklaras främst av sänkta räntekostnader. Om man korrigerar för effekten av sänkta räntor var inflationstakten i stället 1,4 %. Från augusti till september steg pri- serna med i genomsnitt 0,3 %, vilket är en ovanligt liten förändring, enligt SCB. Samma tid förra året steg konsumentpriserna med 1,0 %. (Publicerat den 13 oktober 2009.)

•Finansmarknaden i augusti: Bankernas lån till hushållen fortsätter att öka, enligt Finansinspektionens månatliga utvärderingsrapport. Jämfört med en månad tidigare har skillnaden mellan bankernas utlåningsrän- tor och interbankräntan legat på samma nivå. Bankernas kostnad för likviditet har fortsatt att sjunka. Sammantaget ökar det bankernas mar- ginaler på lån till hushållen. Både bankernas och företagens möjlighe- ter att låna på marknaden är nu goda, enligt Finansinspektionen. Bankerna har kunnat förlänga bindningstiderna på sin upplåning. I augusti var tillväxttakten på årsbasis i utlåningen till företag 2,9 % och till hushåll 8,0 %. (Publicerat den 30 september.)

Svensk tillväxt jämfört med EU27

Enligt Eurostat var BNP-tillväxten i EU27 under andra kvartalet i år

– 4,9 % jämfört med motsvarande kvartal 2008. Det kan jämföras med Sveriges BNP-tillväxt andra kvartalet på –6,1 %. Om man i stället ser till BNP-tillväxten andra kvartalet i år jämfört med första kvartalet var tillväx- ten i EU27 –0,3 %, vilket kan jämföras med 0,2 % för Sverige.

1 DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN

2009/10:FiU1

Finansutskottets bedömning

Enligt regeringen är det ekonomiska läget nu något stabilare än i våras och riskbilden mer balanserad. Regeringen betonar dock att osäkerheten avseende den framtida konjunkturutvecklingen är stor. Utskottet instämmer i detta, men kan samtidigt konstatera att läget ljusnat något sedan reger- ingen publicerade sin bedömning i september. Det gäller såväl internatio- nellt som för den svenska ekonomin.

Exempelvis pekar OECD:s senaste index över ledande indikatorer mot återhämtning i alla stora ekonomier i världen. För Sveriges del visar BNP- siffran för andra kvartalet att produktionsfallet har bromsats upp, och jämfört med första kvartalet 2009 har BNP ökat marginellt. Lagerföränd- ringarnas dämpande effekt på BNP-utvecklingen var ca 2 procentenheter, vilket är extremt högt. Det betyder att företagen anpassat sina lager nedåt mycket snabbt när efterfrågan vikt, men också att förutsättningarna för en snabbare uppgång i BNP när efterfrågan väl ökar igen har stärkts (dock blir en sådan uppgång till följd av lageranpassning av temporärt slag). Enligt Konjunkturinstitutets senaste barometer har läget i svenskt närings- liv förbättrats ytterligare under tredje kvartalet. Från bottennoteringen under första kvartalet har indikatorn stigit hela 24 enheter. Men trots upp- gången är stämningsläget för näringslivet som helhet fortfarande strax under det historiska genomsnittet. Hushållen har blivit påtagligt mindre pes- simistiska om den ekonomiska utvecklingen, och i Konjunkturinstitutets senaste mätning från oktober ligger konfidensindikatorn något över det historiska genomsnittet. Industrins orderingång har återhämtat sig något de senaste månaderna, men föll dock tillbaka marginellt i augusti. Detaljhan- delns försäljning fortsatte att öka i augusti.

Men vid sidan av dessa ljusglimtar i ekonomin fortsätter sysselsätt- ningen att sjunka och arbetslösheten att öka relativt snabbt. I september ökade antalet arbetslösa med 117 000 personer jämfört med samma period föregående år. Det betyder att arbetslösheten nu ligger på 8,3 %. Antalet personer som varslas om uppsägning har dock enligt det senaste månadsut- fallet minskat för första gången på ett och ett halvt år.

Om utskottet jämför regeringens prognos över ekonomin med andra pro- gnoser som gjorts under hösten är slutsatsen att regeringens bedömning är försiktigare än många andras. Tendensen bland olika bedömare av ekono- mins utveckling går nu i delvis motsatt riktning jämfört med hur det såg ut hösten 2008. Då reviderades prognoserna successivt ner i takt med nya och allt dystrare utfallssiffror. Nu revideras i stället prognoserna gradvis upp mot bakgrund av stabilare omvärldsutsikter och ökad optimism på hem- mamarknaden. I tabell 1.5 ovan redovisades regeringens prognos över BNP- utveckling, arbetslöshet, inflation och offentligt finansiellt sparande i relation till Konjunkturinstitutets och Riksbankens senaste prognoser över samma variabler. Konjunkturinstitutets prognos publicerades en knapp månad före regeringens medan Riksbankens publicerades en månad senare. Såväl KI som Riksbanken har en starkare tillväxtprognos än regeringen för

2009/10:FiU1	1 DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN
	2010. I synnerhet gäller det för Riksbanken, vars BNP-prognos ligger näs-
	tan två procentenheter över regeringens. Den främsta förklaringen till
	Riksbankens starkare BNP-prognos för 2010 är att lagerbidraget är betyd-
	ligt större i deras prognos än i såväl regeringens som KI:s prognoser.
	Vidare är hushållens konsumtion 2010 betydligt starkare i både Riksban-
	kens och KI:s prognoser jämfört med regeringens. Detsamma gäller utveck-
	lingen av de fasta bruttoinvesteringarna. För 2011 och 2012 är synen på
	BNP-utvecklingen mer samstämmig mellan de olika bedömningarna.
	Också när det gäller arbetsmarknaden är Riksbankens bedömning ljusare
	än regeringens medan KI har ungefär samma bild som regeringen. Riksban-
	ken bedömer att arbetslösheten som högst uppgår till 10,3 % 2010 och
	2011, vilket är drygt en procentenhet lägre arbetslöshetsnivå än i regering-
	ens prognos. Som en följd av den starkare tillväxten och lägre arbetslöshe-
	ten är också Riksbankens prognos över det offentliga finansiella sparandet
	starkare än regeringens under hela prognosperioden. Riksbanken betonar
	dock osäkerheten i bedömningen och skriver exempelvis: ”Återhämtningen
	har inletts och BNP-utvecklingen i världsekonomin ser ut att bli något star-
	kare än väntat. Men grunden är bräcklig och utvecklingen framöver är
	fortfarande osäker.” Att Riksbanken ser den ekonomiska utvecklingen som
	bräcklig understryks också av att man lämnade styrräntan oförändrad och
	samtidigt höll fast vid sin tidigare bedömning att den behöver vara låg
	under en relativt lång period framöver.
	Regeringen skriver i budgetpropositionen att det finns tecken på att kon-
	junkturåterhämtningen i Sverige och omvärlden kan gå snabbare och bli
	starkare än vad som antas i huvudscenariot. Regeringen presenterar också
	ett alternativscenario med snabbare återhämtning, där BNP-tillväxten blir
	en knapp procentenhet högre än i huvudscenariot och arbetslösheten några
	tiondelar lägre (se tabell 1.4 ovan). Samtidigt vill utskottet, i likhet med
	regeringen, understryka att den spirande uppgången är skör och att det
	finns en fortsatt stor risk för bakslag. Den internationella konjunkturned-
	gången kan bli djupare och mer utdragen än väntat, till följd av t.ex.
	ytterligare en våg av finansiell oro. En av de osäkerhetsfaktorer som reger-
	ingen lyfter fram är utvecklingen i de baltiska länderna. I det samman-
	hanget har utskottet noterat att det under senare tid har inkommit vissa
	signaler som tyder på att läget i de baltiska länderna har stabiliserats något
	jämfört med tidigare. Exempelvis enades den lettiska regeringen nyligen
	om budgetbesparingar som tycks vara i linje med överenskommelsen med
	de internationella långivarna. (Budgetförslaget lämnades till det lettiska par-
	lamentet den 2 november.) I Estland gav IMF nyligen den estniska reger-
	ingen beröm för kraftfullt genomförda budgetåtgärder (i en s.k. artikel IV-
	konsultation), även om man pekar på vikten av fortsatta besparingar och
	strukturella reformer. BNP-utvecklingen i Litauen sjönk något mindre än
	väntat (–14,3%) under tredje kvartalet, enligt preliminära beräkningar.

1 DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN

2009/10:FiU1

En annan grund till osäkerhet, inte minst när det gäller utvecklingen av sysselsättning och arbetslöshet framöver, är produktivitetsutvecklingen. I betänkande 2008/09:FiU20 i samband med den ekonomiska vårpropositio- nen påpekade finansutskottet att regeringen borde återkomma till riksdagen med en mer utförlig analys av den senaste tidens svaga produktivitetsut- veckling. Utskottet ville ha en förklaring på vad som orsakat regeringens förändrade bedömning (sedan budgetpropositionen för 2009) av hur stor del av produktivitetsfallet som orsakats av en permanent störning. Någon sådan analys görs inte i budgetpropositionen för 2010. Dock redogör reger- ingen för ett alternativscenario där den potentiella produktivitetsnivån 2009 antas vara högre än i huvudscenariot. I den analysen konstaterar reger- ingen att ett alternativt antagande om vad som orsakade produktivitetsfallet de senaste åren har stor effekt på prognosen för den framtida ekonomiska utvecklingen i Sverige. Sysselsättningen blir lägre och arbetslösheten högre samtidigt som BNP-tillväxten blir högre i alternativscenariet. Utskot- tet är fortsatt av uppfattningen att fördjupade analyser kring produktivitets- utvecklingen är angelägna.

Motionernas kommentarer om t.ex. att ”Sverige halkar efter” och att arbetslösheten växer snabbare i Sverige än i omvärlden, behandlar utskot- tet i kapitel 2.7 under delavsnittet om arbetsmarknad och sysselsättning.

2009/10:FiU1

2 Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bifaller regeringens förslag till riktlinjer för den eko- nomiska politiken och budgetpolitiken. Utskottet välkomnar reger- ingens åtgärder i budgetpropositionen. Inom ramen för långsik- tigt ansvarsfulla offentliga finanser inriktas politiken på att dämpa fallet i sysselsättningen, förhindra att arbetslösheten biter sig fast, värna välfärdens kärna, skapa förutsättningar för fler och växande företag samt att värna klimatet. Utskottet konstate- rar att skiljelinjen mellan regeringens politik och oppositionens blir allt tydligare. Regeringen håller fast vid en politik som hand- lar om att kortsiktigt motverka arbetslöshet orsakad av det inter- nationella efterfrågebortfallet och varaktigt höja den långsiktiga sysselsättningsnivån genom att göra det mer lönsamt att arbeta och mer attraktivt att anställa. Oppositionens politik fokuserar i stället på statisk omfördelning av resurser, men bortser från vilka effekter deras politik får för drivkrafterna för arbete och företagande.

Jämför reservationerna 1 (s), 2 (v) och 3 (mp).

I detta avsnitt behandlas riktlinjerna för den ekonomiska politiken och bud- getpolitiken. Regeringens respektive oppositionspartiernas förslag beskrivs tematiskt under rubrikerna 2.1 De offentliga finanserna, 2.2 Arbetsmark- nad och sysselsättning, 2.3 Välfärden och kommunernas ekonomi, 2.4 Företagande, 2.5 Klimat, miljö och infrastruktur samt 2.6 Det finansiella systemet. Finansutskottets ställningstagande till riktlinjerna presenteras sam- lat i avsnitt 2.7.

De förslag som behandlas är propositionens punkt 1, Socialdemokrater- nas budgetmotion Fi260 yrkandena 1, 10, 11, 19, 23, 26, 29, 30, 31, 33 och 34, Vänsterpartiets budgetmotion Fi261 yrkandena 1, 9, 11, 13, 14, 15, 17 och 18 samt Miljöpartiets budgetmotion Fi262 yrkandena 1, 7, 10, 11, 12, 14, 15, 16, 17, 18 och 19. Vidare behandlas Vänsterpartiets motio- ner Fi204, Fi210, Fi299 yrkande 1, So582 yrkande 6, MJ468 yrkande 11 och 36 samt Miljöpartiets motioner N388 yrkande 11 och A307 yrkande 4. Slutligen behandlas ett antal enskilda motioner. Det är motionerna Fi231 av Luciano Astudillo (s), Fi 234 av Carina Hägg (s), Fi236 av Len- nart Axelsson (s), Fi240 av Hans Olsson m.fl. (s) samt Fi285 av Jan Ericson (m).

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2009/10:FiU1

2.1 De offentliga finanserna

Propositionen

Finansiellt sparande

År 2008 uppgick det finansiella sparandet i offentlig sektor till 2,5 % av BNP, vilket är en minskning jämfört med 2007 då överskottet uppgick till 3,8 % av BNP. Den djupa lågkonjunkturen tillsammans med de reformer som föreslås i budgetpropositionen innebär att överskotten vänds till under- skott som består hela perioden 2009–2012. I jämförelse med 2009 års ekonomiska vårproposition har prognoserna för det offentliga sparandet reviderats upp något, vilket beror på att de offentliga inkomsterna förvän- tas bli högre samtidigt som utgifterna förväntas bli lägre, justerat för de reformer som föreslås eller aviseras i budgetpropositionen. För 2010 beräk- nas underskottet i den offentliga sektorns finansiella sparande till 3,4 % av BNP.

Återhämtningen i ekonomin samt att vissa reformer är temporära med- för att underskotten gradvis minskar fram till 2012. Det strukturella sparan- det, dvs. sparandet justerat för konjunkturläget beräknas vara svagt positivt samtliga år. Den ekonomiska utvecklingen påminner om situationen i bör- jan av 1990-talet. På några punkter är dock läget väsentligt annorlunda. Inflation och räntor är betydligt lägre vilket är gynnsamt för de offentliga finanserna. Därtill belastades de offentliga finanserna vid den förra djupa lågkonjunkturen av stöd till insolventa banker. Det finns dock en risk att de stabilitetsskapande åtgärderna kan komma att medföra kostnader för sta- ten och den offentliga sektorn framöver. I regeringens bedömning av de offentliga finanserna fram till 2012 finns inga sådana kostnader för staten som påverkar den offentliga sektorns finansiella sparande.

Tabell 2.1 Den offentliga sektorns finanser

Miljarder kronor om annat ej anges

	2009	2010	2011	2012
Inkomster	1 593	1 605	1 657	1 727
Procent av BNP	51,9	51,7	51,6	51,3
Utgifter	1 660	1 711	1 724	1 763
Procent av BNP	54,1	55,1	53,6	52,4
Finansiellt sparande	-68	-107	-67	-36
Procent av BNP	-2,2	-3,4	-2,1	-1,1
Staten	-63	-109	-68	-32
ÅP-systemet	6	3	1	-2
Kommunsektorn	-11	0	0	-2

Källa: Budgetpropositionen för 2010.

Det försämrade läget på arbetsmarknaden innebär att kommunernas skatte- underlag utvecklas svagare 2009 än tidigare år. Den svaga utvecklingen bidrar till att kommunsektorns finansiella sparande beräknas visa ett under-

2009/10:FiU1

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

skott på 11 miljarder kronor. De stimulansåtgärder som regeringen föreslår om totalt 17 miljarder kronor periodiseras i beräkningarna till 2010 och kommunsektorns sparande uppgår därmed till 0 kronor. Under 2011 och 2012 medför det gynnsammare konjunkturläget att skatteinkomsterna växer igen. Det ekonomiska läget möjliggör dock ingen konsumtionsökning i kommunsektorn under dessa år.

Efter ett riksdagsbeslut ska pensionssystemet bli mindre känsligt för svängningar på börsen. Beslutet innebär att vid uträkningen av balanstalet inom ålderspensionssystemet ska AP-fondernas värde beräknas som ett medelvärde för de tre senaste åren. I avvaktan på Pensionsgruppens fort- satta diskussioner har regeringen gjort ett beräkningstekniskt antagande som höjer pensionsutgifterna med 6,5 miljarder kronor fr.o.m. 2011.

Reformutrymme och uppföljning av överskottsmålet

Ramverket för finanspolitiken med mål och restriktioner är utgångspunkten när regeringen fastställer storleken på ett reformutrymme eller besparings- behov. Det finanspolitiska ramverket syftar både till långsiktig hållbarhet och till att finanspolitiken utformas så att den inte riskerar att bli kortsik- tigt destabiliserande. Det är därför helt förenligt med ramverkets syfte att det offentliga sparandet kan sjunka under överskottsmålet vid kraftiga kon- junkturavmattningar.

De offentliga finanserna har utvecklats bättre än vad som bedömdes i 2009 års ekonomiska vårproposition och osäkerheten i de offentliga finan- serna har minskat. Förutsättningarna för att genomföra ytterligare krisåtgär- der har därmed förbättrats enligt regeringen. Det finns dock en fortsatt stor osäkerhet i den allmänna ekonomiska utvecklingen som måste beaktas. Reformerna som regeringen föreslår fokuserar i likhet med tidigare förslag på åtgärder som ökar arbetsutbudet och rörligheten på arbetsmarknaden. Därtill motiverar det mycket låga resursutnyttjandet och den fallande sys- selsättningen till ytterligare krisåtgärder som inriktas på att med kostnads- effektiva sysselsättningsskapande åtgärder stimulera efterfrågan och dämpa sysselsättningsfallet. Att dämpa en neddragning av offentligt finansierade jobb är en av de mest kostnadseffektiva åtgärderna för att dämpa sysselsätt- ningsfallet i en djup lågkonjunktur. I propositionen föreslås ökade resurser till kommuner och landsting, till infrastrukturåtgärder och satsningar på hälso- och sjukvård, äldreomsorg, rättsväsende och utbildningsområdet. Regeringen anser att krisens effekter kan dämpas genom att man stimule- rar hushållens disponibla inkomster. Bland annat föreslår regeringen att ett fjärde steg i jobbskatteavdraget genomförs, skatten sänks för pensionärer och egenavgifterna sänks för företagarna. Sammantaget gör regeringen bedömningen att åtgärder för 2010 på ca 1 % av BNP, eller 32 miljarder kronor, innebär en väl avvägd finanspolitik. Genom att en del av åtgär- derna är temporära är den finanspolitiska effekten mindre 2011 och 2012. År 2012 uppgår effekten till 22 miljarder kronor.

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2009/10:FiU1

Regeringen använder sig av tre indikatorer för att följa upp överskotts- målet och bedöma reformutrymmet:

•det genomsnittliga finansiella sparandet räknat från 2000

•den s.k. sjuårsindikatorn som beaktar såväl utfallsår som prognosår

•det strukturella sparandet, dvs. finansiellt sparande justerat för konjunk- turläge och för större engångseffekter.

På grund av att det s.k. BNP-gapet i genomsnitt är negativt under perioden 2000–2012 justerar regeringen i budgetpropositionen även de två första indikatorerna för konjunkturläget. Baserat på denna metodik pekar indika- torerna på att sparandet ligger i linje med överskottsmålet. Regeringen anser dock att det är osannolikt att de mycket stora negativa BNP-gap som uppkommer i år och de närmaste åren kommer att motsvaras av lika stora positiva BNP-gap under perioden efter 2012. Regeringen gör därför bedöm- ningen att alla tre indikatorer pekar på att en stramare finanspolitik med budgetförstärkningar kan komma att bli nödvändig när konjunkturläget för- bättras. För att säkra långsiktigt hållbara finanser är en stor del av de föreslagna eller aviserade åtgärderna temporära. Regeringen menar att det inte helt går att motverka en kraftig konjunkturnedgång med aktiva finans- politiska åtgärder utan att de offentliga finanserna äventyras. Det offentlig- finansiella läget kräver en stram utgiftspolitik de närmaste åren. För att markera detta föreslås att utgiftstaket sätts 10 miljarder kronor lägre än den bedömning som gjordes i 2009 års ekonomiska vårproposition. Om budgetförstärkningar blir nödvändiga bör de bl.a. ta sikte på skattejuster- ingar som bidrar till en bättre miljö och hälsa utan att minska incitamenten till arbete. Även utgiftsminskningar kan bli aktuella.

Osäkerheten om de offentliga finansernas utveckling har minskat enligt regeringen. Det måste dock finnas en beredskap för en svagare utveckling av de offentliga finanserna, om t.ex. den förväntade förbättringen av kon- junkturläget inte kommer till stånd eller om större problem uppstår inom finans- och banksektorn. Men de offentliga finanserna kan även utvecklas starkare. Såväl snabbheten som styrkan i upp- och nedgångar underskattas ofta.

Utgiftstaken

Förslag om utgiftstak för det tredje året lämnas i enlighet med budgetlagen i budgetpropositionen. Regeringen anser dock att en bedömning av utgifts- takets nivå för det tredje året i budgetcykeln är en väsentlig del av riktlinjerna för den ekonomiska politiken. Av det skälet görs en bedöm- ning av utgiftstakets nivå för det tredje året redan i den ekonomiska vårpropositionen. I normalfallet ändras sedan inte den bedömning som görs på våren.

Nivån på utgiftstaket tar sin utgångspunkt i en samlad bedömning av den finanspolitiska inriktningen givet de budgetpolitiska målen och progno- sen för de offentliga finanserna. För att värna de offentliga finanserna och

2009/10:FiU1	2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN
	främja en återgång till överskott i de offentliga finanserna föreslår reger-
	ingen att utgiftstaket för 2012, exklusive tekniska justeringar, sätts 10
	miljarder kronor lägre än den i 2009 års ekonomiska vårproposition
	bedömda nivån. Den svaga konjunkturutvecklingen, med fallande nominell
	BNP 2009, gör att utgiftstaket som andel av BNP väntas stiga i år och
	nästa år. Regeringens ambition är dock att utgiftstaket som andel av BNP
	åter ska minska.
	Budgeteringsmarginalen är i första hand avsedd att fungera som en buf-
	fert om utgifterna skulle utvecklas på ett annat sätt än prognostiserat på
	grund av konjunkturen eller strukturella förändringar. Enligt regeringen
	bör budgeteringsmarginalens storlek vara minst 3 % av de takbegränsade
	utgifterna för år t+3. Den stegvis ökande marginalen motiveras av att osä-
	kerheten om utgiftsutvecklingen är större på längre sikt. Budgeteringsmar-
	ginalen för 2012 ligger över de minimikrav som enligt regeringen behövs
	för att täcka osäkerheter i utgiftsutvecklingen. Utvecklingen det senaste
	året och vid tidigare kraftiga konjunkturförändringar har dock enligt reger-
	ingen visat att försämringar kan ske snabbt och att prognosmetoderna ofta
	inte fångar upp större konjunkturella eller strukturella förändringar i utgifts-
	utvecklingen.
	Regeringen föreslår också att de utgiftstak som riksdagen har beslutat
	för 2009–2011 justeras av tekniska skäl. Tekniska justeringar syftar till att
	utgiftstaket ska utgöra en lika stram begränsning för de offentliga utgif-
	terna efter justeringen som före de förändringar som föranleder juster-
	ingen. Om inte utgiftstaket justeras tekniskt kan utrymme skapas under
	utgiftstaket genom att exempelvis utgifter flyttas till inkomstsidan genom
	krediteringar på skattekonton. En genomgång av principerna för tekniska
	justeringar ingår i regeringens översyn av det finanspolitiska ramverket.
	Flertalet av de förslag i budgetpropositionen som föranleder en justering
	av utgiftstaket avser förändringar som påverkar skatterna för kommuner
	och landsting som kompenseras genom högre statsbidrag utan att de offent-
	liga utgifterna påverkas. Övergången till en kostnadsmässig budgetering
	innebär att de takbegränsade utgifterna sänks och övergången till en brutto-
	mässig budgetering av stödet till idrotten att utgifterna ökar. Budgetlagens
	grundprincip är att utgifter och inkomster ska redovisas brutto och den före-
	slagna förändringen innebär en ökad bruttoredovisning. Sammantaget moti-
	verar förändringarna att det tidigare fastställda utgiftstaket för 2009
	föreslås sänkas med 2 miljarder kronor och att utgiftstaken för 2010 och
	2011 föreslås höjas med 4 miljarder kronor. De tekniska justeringarna
	påverkar i motsvarande mån även det tak för 2012 som bedömdes i 2009
	års ekonomiska vårproposition.

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN 2009/10:FiU1

Tabell 2.2 Regeringens förslag till utgiftstak 2009–2012

Miljarder kronor om annat ej anges

	2009	2010	2011	2012
Av riksdagen beslutat utgiftstak	991	1 020	1 050	1 080
Tekniska justeringar	-2	4	4	4
Aktuellt förslag	989	1 024	1 054	1 074
Procent av BNP	32,2	33,0	32,8	31,9
Årlig förändring		35,0	30,0	20,0
Takbegränsade utgifter	975,3	1 006,7	1 061,8	1 025,3
Procent av BNP	31,8	32,4	31,6	30,5
Budgeteringsmarginal	13,7	17,3	37,2	48,7

Anm.: Utgiftstaket för 2012 på 1 080 miljarder kronor är inte tidigare fastställt av riksdagen utan endast en bedömning från 2008 års ekonomiska vårproposition.

Källa: Budgetpropositionen för 2010.

Statsbudgetens saldo och skuldutvecklingen

Statsbudgeten uppvisade ett överskott på 135 miljarder kronor 2008. År 2009 beräknas statsbudgeten i stället uppvisa ett underskott på 196 miljar- der kronor. Den främsta förklaringen till det stora underskottet i år är den svaga inkomstutvecklingen, men även en kraftigt ökad nettoutlåning från Riksgäldskontoret (RGK) bidrar. Statens stödåtgärder riktade mot den finan- siella sektorn samt insatser för att säkra kreditgivningen till företag påver- kar nettoutlåningen.

I jämförelse med 2009 års ekonomiska vårproposition har nettoupplå- ningen för 2009 reviderats upp med 32 miljarder kronor trots att den högre låneramen för AB Svensk Exportkredit inte förväntas utnyttjas. Revi- deringen beror på att Riksbanken har beslutat om en förstärkning av valutareserven med upp till 100 miljarder kronor. Bakgrunden är att Riks- banken behövt använda en del av valutareserven för utlåning till svenska banker och utländska centralbanker. Riksgäldskontoret sköter upplåningen för Riksbanken varför statsbudgetens saldo genom nettoutlåningen påver- kas negativt. Även det aviserade lånebeloppet till Island på 5,2 miljarder kronor samt kapitaltillskotten till Nordea på sammantaget 6,9 miljarder kro- nor bidrar till den höga nettoutlåningen under 2009. Dessa tre åtgärder är engångseffekter på statsbudgeten. Justerat för dessa engångseffekter och andra större engångseffekter beräknas underskottet på statsbudgeten till 98 miljarder kronor.

Den förväntade konjunkturuppgången mot slutet av perioden medför att statsbudgetens inkomster åter växer samtidigt som statsbudgetens utgifter i nominella termer i stort är oförändrade. Totalt sett beräknas inte regering- ens stödåtgärder och insatserna för att säkra kreditgivningen till företag medföra en ökad utlåning från Riksgäldskontoret fram t.o.m. 2012. Under perioden 2010–2012 beräknas därför underskotten minska från 106 miljar- der kronor till 51 miljarder kronor. Statsskulden som andel av BNP som

2009/10:FiU1 2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

uppgick till 33,6 % av BNP vid utgången av 2008 beräknas till drygt 40 % av BNP samtliga år 2010–2012. Statsskulden stiger från 1 062 mil- jarder kronor till 1 356 miljarder kronor 2012.

Tabell 2.3 Statsbudgetens saldo

Miljarder kronor om annat ej anges

	2009	2010	2011	2012
Inkomster	719	723	759	780
Utgifter	915	829	831	831
varav RGK:s nettoutlåning m.m.	123	22	-9	7
Saldo	-196	-106	-72	-51
Saldo, justerat för större engångseffekter	-98	-99	-71	-51
Statsskuld, procent av BNP	37,8	40,4	40,6	40,3
Konsoliderad bruttoskuld, procent av BNP	42,8	45,5	45,6	45,2

Källa: Budgetpropositionen för 2010.

Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld, den s.k. Maastrichtskul- den, följer samma utveckling som statsskulden men ligger på en högre nivå. Den konsoliderade bruttoskulden, som definieras av EU:s regler och tillämpas inom EU i samband med stabilitets- och tillväxtpakten, består av summan av den konsoliderade statsskulden och kommunsektorns skulder på kreditmarknaden minus AP-fondernas innehav av statspapper. Brutto- skulden understiger sedan 2000 stabilitetspaktens referensvärde på 60 % av BNP. Den konsoliderade bruttoskulden beräknas öka från 30,8 % av BNP vid utgången av 2008 till 45,2 % av BNP vid utgången av 2012. Skuldökningen förklaras främst av underskottet i den offentliga sektorns finansiella sparande, men även den statliga utlåningen bidrar till skuldut- vecklingen. Likaså beräknas den offentliga sektorns nettoförmögenhet minska till drygt 8 % av BNP 2012.

De offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet

Regeringen gör i propositionen beräkningar och bedömningar av de offent- liga finansernas långsiktiga hållbarhet fram till 2090. Under de närmaste 25 åren kommer andelen äldre i befolkningen att öka, vilket bl.a. medför ökade kostnader för sjukvård och äldreomsorg. De demografiska föränd- ringarna gör sig främst gällande efter 2015. Beräkningarna kan ses som en prognos av hur de offentliga finanserna utvecklas om utformningen av de nuvarande skatte- och välfärdssystemen behålls. I beräkningsförutsättning- arna ingår att ekonomin antas anpassas från ett läge med lågt resursutnytt- jande 2012 till ett läge med normalt resursutnyttjande 2017 och att regeringens reformer antas få fullt genomslag på arbetsmarknaden 2017.

Finanspolitiken kan sägas vara långsiktigt hållbar om de skatteintäkter som följer av dagens skatte- och avgiftsregler är tillräckliga för att över tiden finansiera de utgifter som följer av dagens välfärdssystem. Reger- ingen använder den s.k. S2-indikatorn som avser att visa vilken permanent budgetförstärkning som är nödvändig för att de offentliga finanserna ska

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2009/10:FiU1

vara långsiktigt hållbara. I regeringens basscenario är S2-indikatorn 0,6, vilket är en försämring med 0,1 procentenheter sedan bedömningen i 2009 års ekonomiska vårproposition. Detta innebär att en strikt, långsiktigt håll- bar finanspolitik uppnås genom en permanent skattehöjning eller utgifts- minskning motsvarande 0,6 % av BNP. Åtstramningen motsvarar knappt 19 miljarder kronor i dagsläget.

Enligt regeringen indikerar beräkningarna att budgetförstärkningar kan komma att behövas för att säkra finanspolitikens långsiktiga hållbarhet. Underskridandet av överskottsmålet 2009–2012 som motiveras av lågkon- junkturen bör vara temporärt. Regeringen redovisar också alternativa scena- rier. Ett scenario visar att om den nuvarande krisen skulle ge upphov till strukturella förändringar av ekonomin försämras S2-indikatorn i betydande grad. Enligt regeringen understryker det vikten av att arbetslösheten till följd av krisen inte permanentas på en hög nivå och att arbetskraftsdelta- gande och sysselsättning hålls uppe.

Motionerna

Socialdemokraterna

Socialdemokraterna vill möta den växande arbetslösheten med invester- ingar i jobb och utbildning, nya resurser till välfärden, ökad rättvisa och med att ta ansvar för ekonomin. Sveriges konkurrenskraft ska förbättras.

Socialdemokraternas utgångspunkt är att skatt ska betalas efter bärkraft, och välfärd fördelas efter behov. Skattesystemet har blivit orättvisare och detta skadar skattesystemets legitimitet. Den som har högre inkomster ska bidra med mer än den som har lägre men alla ska få del av välfärden oav- sett inkomst. Socialdemokraterna föreslår att en förmögenhetsskatt införs igen och att fastighetsskatten görs rättvisare. Socialdemokraterna avvisar det fjärde steget i det s.k. förvärvsavdraget och vill ta bort förvärvsavdra- get för den som tjänar över 1 miljon kronor. Skatten för pensionärerna sänks genom att grundavdraget höjs. Socialdemokraterna vill genom skatte- förändringar på miljöområdet göra det mer lönsamt att göra rätt miljöval. Bland annat höjs koldioxidskatterna mer än i regeringens förslag. Motionä- rerna avvisar regeringens nedsättning av arbetsgivaravgiften för ungdomar och föreslår i stället en skattereduktion för den som nyanställer en ungdom under 26 år. Sammantaget innebär motionärernas förslag att skatteinkoms- terna ökar med knappt 20 miljarder kronor i förhållande till regeringens proposition 2010–2012.

Socialdemokraterna vill skapa 100 000 fler jobb och utbildningsplatser som bl.a. innehåller en utbyggnad av komvux och yrkesvux. Motionärerna föreslår ett nytt riskkapitalavdrag, sänkta egenavgifter för entreprenörer och sänkt arbetsgivaravgift för enmansföretag som anställer. I budgetmotio- nen föreslår Socialdemokraterna också att forskningen tillförs större resur- ser, varav merparten ska användas för energiforskning. Socialdemokraterna

2009/10:FiU1

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

föreslår ett investeringsstöd för hyresrätter. Infrastruktursatsningarna i bud- getmotionen är större än regeringens och tillskotten utgörs främst av statsbidrag till kollektivtrafiken.

Välfärden kräver ökade resurser och Socialdemokraterna föreslår insat- ser på totalt 18 miljarder kronor mer än regeringen 2010–2012 i kommun- sektorn. 11 miljarder kronor är avsedda för att behålla och anställa personal och utveckla välfärden varav 5 miljarder kronor tillförs som ett anställningsstöd i form av en skattekreditering. Därutöver föreslår motionä- rerna 7 miljarder kronor i riktade kommunsatsningar, t.ex. bidraget till kollektivtrafiken. Avgifterna till arbetslöshetsförsäkringen sänks genom en skattereduktion för avgiften som motsvarar upp till 75 % av avgiften. Taket i a-kassan höjs successivt till 990 kr 2012. Motionärerna föreslår också successivt höjt tak i sjukpenningen till 9 prisbasbelopp och avvisar regeringens tidsbegränsning i sjukpenningen. 1 miljard kronor avsätts till rehabiliteringsåtgärder. Socialdemokraterna föreslår också ett åtgärdspaket som bl.a. innehåller högre underhållsstöd. Motionärerna föreslår en bespar- ing på försvaret på 2 miljarder kronor per år som innebär lägre utgifter för fredsfrämjande förbandsinsatser. Motionärernas förslag till utgiftsökningar i förhållande till budgetpropositionen uppgår till drygt 18 miljarder kronor i genomsnitt under samma tidsperiod.

Sammantaget innebär de föreslagna åtgärderna i budgetmotionen att det finansiella sparandet är i genomsnitt drygt 2 miljarder kronor starkare per år än i regeringens budgetalternativ. Utgiftstaken föreslås höjas med 35, 38 och 24 miljarder kronor för de tre åren, vilket innebär en högre budge- teringsmarginal än i regeringens förslag. Socialdemokraterna står bakom det finanspolitiska ramverket och framhåller att systemet med utgiftstak har bidragit till en ansvarsfull finanspolitik och sunda statsfinanser. Sunda offentliga finanser är en förutsättning för uthållig tillväxt och stabil väl- färd. Sunda offentliga finanser är även en fråga om rättvisa gentemot kommande generationer. Motionärerna välkomnar översynen av det kom- munala balanskravet. Utöver den inriktning som presenteras ovan har Socialdemokraterna 9 gemensamma förslag med Vänsterpartiet och Miljö- partiet som presenteras nedan. De gemensamma förslagen ingår i tabel- lerna för Socialdemokraterna.

Tabell 2.4 Finansiellt sparande i den offentliga sektorn 2010–2012 (s)

Miljarder kronor
	2010	2011	2012
A Finansiellt sparande enligt budgetpropositionen	-107	-67	-36
Procent av BNP	-3,4	-2,1	-1,1
B Socialdemokraternas utgiftsförändringar, netto	+17,5	+20,2	+18,1
C Socialdemokraternas inkomstförändringar, netto	+21,8	+20,6	+20,7
D Samlad effekt av Socialdemokraternas förslag	+4,4	+0,4	+2,6
Socialdemokraternas finansiella sparande (A+D)	-103	-67	-33
Procent av BNP	-3,3	-2,1	-1,0

Källor: Budgetpropositionen för 2010, motion Fi260 och egna beräkningar.

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN 2009/10:FiU1

Tabell 2.5 Statsbudgetens inkomster 2010–2012 (s)

Miljarder kronor

	2010		2011			2012
	Reg.	s		Reg.	s		Reg.	s
	nivå	avvik.		nivå	avvik.		nivå	avvik.
Skatt på arbete	864,6	+13,4	885,3		+12,0	915,0		+12,0
Skatt på kapital	157,0	+3,2	170,8		+3,2	184,6		+3,2
Skatt på konsumtion och insatsvaror	417,6	+3,3	428,5		+3,2	443,3		+3,2
Off. sektorns skatteinkomster (periodiserat)	1 428,2	+19,9	1 473,7		+18,4	1 532,3		+18,4
avgår kommunala inkomstskatter	-528,0	±0	-539,4		±0	-555,7		±0
avgifter till ålderspensionssystemet	-178,5	±0	-183,3		±0	-189,6		±0
Statens skatteintäkter (periodiserat)	721,6	+19,9	751,0		+18,4	787,0		+18,4
Periodiseringar	-0,3	±0	6,2		±0	-10,9		±0
1000 Skatter m.m. (kassamässigt)	721,4	+19,9	757,2		+18,4	776,1		+18,4
Övriga inkomster (kassamässigt)	1,7	±0	2,3		±0	4,3		±0
S:a statsbudgetens inkomster (kassamässigt)	723,0	+19,9	759,4		+18,4	780,4		+18,4

Källor: Budgetpropositionen för 2010, motion Fi260 och egna beräkningar.

Tabell 2.6 Statsbudgetens saldo och statsskulden 2010–2012 (s)

Miljarder kronor

	2010		2011			2012
	Reg.	s		Reg.	s		Reg.	s
	nivå	avvik.		nivå	avvik.		nivå	avvik.
Inkomster	723,0	+19,9	759,4		+18,4	780,4		+18,4
Utgifter exkl. statsskuldsräntor	783,2	+17,5	786,3		+20,2	783,6		+18,1
Statsskuldsräntor	23,2	±0	34,2		±0	40,7		±0
Riksgäldskontorets nettoutlåning	21,6	±0	-9,0		±0	7,0		±0
Kassamässig korrigering	1,3	±0	20,0		±0	0,0		±0
Statsbudgetens saldo	-106,1	+2,5	-72,0		-1,8	-51,0		+0,3
Saldo exkl. försäljningsinkomster		+2,5			-1,8			+0,3
Statsskuld vid årets slut	1 253,0	-2,5	1 306,0		-0,7	1 356,0		-1,0

Källor: Budgetpropositionen för 2010, motion Fi260 och egna beräkningar.

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet anser att Sverige behöver satsa för att komma ur krisen och att det samtidigt behövs en miljö- och klimatomställning. Satsningar på offentliga jobb är enligt Vänsterpartiet det mest effektiva samhällsekono- miska sättet att skapa jobb på. Målsättningen med Vänsterpartiets skattepo- litik är att få fler människor i arbete, att trygga välfärden och att skapa förutsättningar för en hållbar utveckling. Skatteuttaget måste upplevas som rättvist för att få acceptans, och det krävs en viss progressivitet i inkomst- skattesystemet. Skatterna ska vara viktiga styrmedel i klimat- och miljöom- ställningen.

Enligt motionärerna ska inkomster beskattas lika, och de avvisar jobb- skatteavdraget i sin helhet inklusive det fjärde steget. I stället föreslås sänkt skatt via grundavdraget som innebär att alla inkomster upp till en månadslön på 20 000 kronor beskattas till samma nivå som gäller för lön- tagare i dag. Därefter görs en stegvis nedtrappning. En höjd skatt för framför allt de med höga inkomster föreslås. Regeringens sänkningar av bolagsskatten, den generella sänkningen av socialavgiften samt nedsättning- arna av socialavgifterna för unga och äldre avvisar Vänsterpartiet. I stället

2009/10:FiU1	2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN
	föreslås en reducering av socialavgifterna för mindre företag, slopad sjuk-
	löneperiod för mindre företag med upp till 10 anställda och en skattereduk-
	tion för forskning och utveckling som riktar sig till små- och medelstora
	företag.
	Bolagsskatten ska höjas till 28 %. Vänsterpartiet förordar en fortsatt
	utveckling av den gröna skatteväxlingen och föreslår höjd drivmedelsskatt
	och avvisar regeringens förslag om slopad koldioxidskatt för den hand-
	lande sektorn och slopad skatt på avfallsförbränning.
	Motionärerna föreslår också ett grönt stimulanspaket med satsningar på
	bl.a. sol- och vindkraftsindustri, utbyggd järnvägstrafik, utökad kollektivtra-
	fik, klimatsmarta hus och ny miljöteknik. Investeringar i infrastruktur ska
	finansieras genom lån i Riksgäldskontoret. Vänsterpartiet avsätter 10 mil-
	jarder kronor mer än regeringen i form av generella statsbidrag och tillfäl-
	ligt konjunkturstöd 2010 till kommunsektorn. Ytterligare 8 miljarder
	kronor avsätts till investeringsstöd i kommunsektorn. För att ge kommun-
	sektorn bättre planeringsförutsättningar föreslår Vänsterpartiet att statsbidra-
	gen ska höjas med 20 respektive 15 miljarder kronor mer än regeringen
	2011 och 2012 varav 10 miljarder kronor är permanenta.
	Vänsterpartiet förordar ett nytt investeringsbidrag för nybyggnation av
	hyresrätter som följer gällande miljönormer. Investeringsbidraget är riktat
	till fastighetsägarna och hyrorna ska framförhandlas i förväg. Även Väns-
	terpartiet föreslår ett kunskapslyft där deltagarna ska få ett stöd motsva-
	rande studiemedlet men utan återbetalningsskyldighet. Komvux och
	högskolorna expanderar kraftigt fram till 2012. Medel avsätts också för
	utbildningsvikariat.
	Vänsterpartiet avvisar regeringens besparingar i trygghetssystemen och
	föreslår höjd ersättningsnivå för taket i sjukförsäkringen till 80 %. Partiet
	avvisar också regeringens tidsbegränsning i sjukförsäkringssystemet.
	Högsta dagpenningen i arbetslöshetsförsäkringen föreslås höjas till 970 kr
	och ersättningsnivån till 80 %. Vänsterpartiet vill också slopa arbetslöshets-
	avgiften, vilket motsvarar inkomstminskningar på närmare 9 miljarder
	kronor. Dessutom föreslås avdragsrätt för medlemskap i fackliga organisa-
	tioner och för a-kasseavgift. Motionärerna föreslår också flera former av
	riktade anställningsstöd i syfte att underlätta för arbetslösa som står långt
	ifrån arbetsmarknaden att få jobb. Anställningsstöden ges i form av skatte-
	krediteringar på totalt sett knappt 8 miljarder kronor 2010. Utöver den
	inriktning som presenteras ovan har Vänsterpartiet 9 gemensamma förslag
	med Socialdemokraterna och Miljöpartiet som presenteras nedan. I likhet
	med övriga oppositionspartier vill Vänsterpartiet spara 2 miljarder kronor
	årligen på försvaret.
	Vänsterpartiet är kritiska till det finanspolitiska ramverket och anser att
	full sysselsättning ska vara det övergripande och överordnade målet för
	den ekonomiska politiken. Det nuvarande ramverket försvårar en politik
	för full sysselsättning. Motionärerna föreslår att dagens överskottsmål
	ersätts med ett mål för de offentliga finanserna som i normalfallet ska vara

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2009/10:FiU1

i balans över en konjunkturcykel. Målet infördes under 1990-talet när skuld- situationen var annorlunda och vänder sig mot tanken att man ska behöva spara för att kommande generationer ska få en god offentlig service. Som framgår av Finansdepartementets långsiktskalkyler kommer kommande generationer inte att vara fattigare än dagens generationer, tvärtom. Mot den bakgrunden är det enligt Vänsterpartiet svårt att förstå varför dagens generationer måste spara för att morgondagens generationer ska ha råd med vård, skola och omsorg. Vänsterpartiet är också kritiskt till kommuner- nas balanskrav och menar att ett sådant mål är procykliskt och skadar kommunernas verksamhet och en god samhällsekonomisk utveckling. Syste- met med utgiftstak bör avskaffas eller reformeras. Systemet sätter en övre gräns för de statliga utgifterna tre år i förväg men utan att det finns mot- svarande restriktioner för statsbudgetens inkomster. Vänsterpartiet har också invändningar mot det penningpolitiska ramverket och den rådande penningpolitiska regimen. Motionärerna menar samtidigt att kritiken mot det nuvarande ramverket inte ska tolkas som att partiet motsätter sig starka offentliga finanser, snarare tvärtom. Slutligen föreslår motionärerna att sta- ten bör införa en investeringsbudget och att kostnaden bör bokföras över investeringens livslängd. Detta medför att Vänsterpartiets nettoutlåning är betydligt högre än i regeringens beräkningar.

Sammantaget innebär Vänsterpartiets förslag att den offentliga sektorns inkomster i genomsnitt är 47,6 miljarder kronor högre än i regeringens pro- position 2010–2012. Utgifterna är under samma tidsperiod i genomsnitt 54,8 miljarder kronor högre. Det medför att den offentliga sektorns finansi- ella sparande i genomsnitt är 6 miljarder kronor svagare än regeringens förslag. Utöver den inriktning som presenteras ovan har Vänsterpartiet 9 gemensamma förslag med Socialdemokraterna och Miljöpartiet som presen- teras nedan. De gemensamma förslagen ingår i tabellerna för Vänsterpartiet.

Tabell 2.7 Finansiellt sparande i den offentliga sektorn 2010–2012 (v)

Miljarder kronor

	2010	2011	2012
A Finansiellt sparande enligt budgetpropositionen	-107	-67	-36
Procent av BNP	-3,4	-2,1	-1,1
B Vänsterpartiets utgiftsförändringar, netto	+50,7	+57,2	+56,6
C Vänsterpartiets inkomstförändringar, netto	+43,1	+48,1	+51,7
D Samlad effekt av Vänsterpartiets förslag	-7,0	-8,0	-3,0
Vänsterpartiets finansiella sparande (A+D)	-114	-75	-39
Procent av BNP	-3,6	-2,3	-1,2

Källor: Budgetpropositionen för 2010, motion Fi261 och egna beräkningar.

2009/10:FiU1 2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

Tabell 2.8 Statsbudgetens inkomster 2010–2012 (v)

Miljarder kronor

	2010		2011			2012
	Reg.	v		Reg.	v		Reg.	v
	nivå	avvik.		nivå	avvik.		nivå	avvik.
Skatt på arbete	864,6	+41,6	885,3		+44,9	915,0		+48,6
Skatt på kapital	157,0	+10,4	170,8		+10,4	184,6		+10,4
Skatt på konsumtion och insatsvaror	417,6	+2,7	428,5		+5,7	443,3		+5,7
Off. sektorns skatteinkomster (periodiserat)	1 428,2	+54,7	1 473,7		+61,0	1 532,3		+64,7
avgår kommunala inkomstskatter	-528,0	±0	-539,4		±0	-555,7		±0
avgifter till ålderspensionssystemet	-178,5	±0	-183,3		±0	-189,6		±0
Statens skatteintäkter (periodiserat)	721,6	+54,7	751,0		+61,0	787,0		+64,7
Periodiseringar	-0,3	±0	6,2		±0	-10,9		±0
1000 Skatter m.m. (kassamässigt)	721,4	+54,7	757,2		+61,0	776,1		+64,7
Övriga inkomster (kassamässigt)	1,7	-15,6	2,3		-16,9	4,3		-16,0
S:a statsbudgetens inkomster (kassamässigt)	723,0	+39,1	759,4		+44,1	780,4		+48,7

Källor: Budgetpropositionen för 2010, motion Fi261 och egna beräkningar.

Tabell 2.9 Statsbudgetens saldo och statsskulden 2010–2012 (v)

Miljarder kronor

	2010		2011			2012
	Reg.	v		Reg.	v		Reg.	v
	nivå	avvik.		nivå	avvik.		nivå	avvik.
Inkomster	723,0	+39,1	759,4		+44,1	780,4		+48,7
Utgifter exkl. statsskuldsräntor	783,2	+28,2	786,3		+39,9	783,6		+37,8
Statsskuldsräntor	23,2	±0	34,2		+0,4	40,7		+0,8
Riksgäldskontorets nettoutlåning	21,6	+22,5	-9,0		+16,9	7,0		+17,9
Kassamässig korrigering	1,3	±0	20,0		±0	0,0		±0
Statsbudgetens saldo	-106,1	-11,4	-72,0		-13,0	-51,0		-7,7
Saldo exkl. försäljningsinkomster		-11,4			-13,0			-7,7
Statsskuld vid årets slut	1 253,0	+11,4	1 306,0		+24,5	1 356,0		+32,2

Källor: Budgetpropositionen för 2010, motion Fi261 och egna beräkningar.

Miljöpartiet

Miljöpartiet vill investera i en grön omställning som stärker Sverige lång- siktigt och skapar förutsättningar för en hållbar ekonomisk utveckling. Miljöpartiet föreslår flera reformer i syfte att stimulera företagandet. Kvali- teten i välfärden måste förbättras.

Miljöpartiet anser att det behövs en skattepolitik som syftar till att ge människor ökad frihet och drivkrafter att medverka till ett mer hållbart sam- hälle. Skattepolitiken behöver användas för att klara klimat- och miljömål. Miljöpartiet avvisar ofinansierade skattesänkningar som långsiktigt under- gräver de offentliga finanserna. Motionärerna efterlyser en större översyn av skattesystemet.

De klimat- och energirelaterade skatterna höjs med drygt 20 miljarder kronor under budgetperioden i Miljöpartiets förslag. Skatterna höjs kraftigt på koldioxid, på kärnkraft och på vattenkraft. Dessa skattehöjningar inne- bär samtidigt att höjda inkomstskatter varken är nödvändiga eller önsk- värda. Miljöpartiet avvisar dock det fjärde steget i regeringens jobbskatteav-

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2009/10:FiU1

drag och vill se en större progressivitet i inkomstskattesystemet. Grundavdraget för pensionärer förslås öka ytterligare i förhållande till reger- ingens förslag.

För att möta konjunkturnedgången och genomföra omfattande klimat- och miljöinvesteringar föreslås omfattande satsningar på hållbar infrastruk- tur, ny teknik, en hållbar energiförsörjning och energieffektivisering. I dessa program ingår stora satsningar på spårbunden trafik och kollektivtra- fiksatsningar. Enligt motionärerna uppgår förslagen till 47 miljarder i tidigareläggningar av nödvändiga investeringar.

Miljöpartiet föreslår att den bortre gränsen i sjukförsäkringen slopas och att det görs en kraftfull satsning på rehabilitering för långtidssjukskrivna. Arbetslöshetsförsäkringen ska vara en omställningsförsäkring vid tillfällig arbetslöshet och Miljöpartiet föreslår att 80 % ersättning ska utgå de första 300 dagarna i arbetslöshetsersättningen. Motionärerna vill också återinföra det s.k studerandevillkoret. Inom området hälso- och sjukvård föreslås bl.a. att gränsen för gratis tandvård höjs från 20 till 25 år samt att det görs en riktad satsning på skolhälsovården. Miljöpartiet föreslår en ny del i föräld- raförsäkringen, s.k. barntid, som syftar till att skapa större möjlighet till deltidsarbete. År 2012 är kostnaden för reformen 5 miljarder kronor.

Arbetsgivaravgiften ska sänkas med 10 procentenheter för småföretag, och soloföretagare föreslås få en nedsättning för den förste anställde. Motio- närerna avvisar samtidigt regeringens nedsättning av arbetsgivaravgiften för ungdomar.

Ytterligare 3 miljarder kronor aviseras i konjunkturstöd till kommunsek- torn 2011 och 2 miljarder kronor 2012. Från 2013 föreslår motionärerna permanent höjda statsbidrag på 2 miljarder kronor. Tillsammans med rik- tade satsningar till kommuner och landsting betyder detta att 23 miljarder kronor mer tillförs kommunsektorn under 2010–2012 än i regeringens för- slag.

Inom högskolan föreslås ytterligare medel för höjd kvalitet. Miljöpartiet vill också tillföra resurser för att ge mer utrymme för individualiserad undervisning. Totalt avsätts 2,3 miljarder kronor under 2010–2012 för att höja kvaliteten i skolan. Därutöver föreslås ett nytt stöd kallat utbildnings- vikariat som riktas till dem som har anställning men som vill vidareutbilda sig.

Miljöpartiet vill fortsätta omvandlingen av det svenska försvaret från ett invasionsförsvar till ett modernt, fredsfrämjande insatsförsvar. Därmed kan närmare 6 miljarder kronor sammantaget sparas under budgetperioden. Biståndet föreslås öka kraftigt i partiets budgetförslag.

Miljöpartiet står bakom det finanspolitiska ramverket med överskottsmål för den offentliga sektorn och utgiftstak för statens budget. Miljöpartiet gör ingen annan bedömning än regeringen när det gäller möjligheten att klara överskottsmålet de kommande åren. Permanenta utgiftsökningar ska

2009/10:FiU1

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

vara finansierade av permanenta skattehöjningar. Utgiftstaken ska höjas med 13, 14 och 25 miljarder kronor för de tre åren, vilket innebär en lägre budgeteringsmarginal än i regeringens förslag.

Sammantaget innebär motionärernas förslag att den offentliga sektorns inkomster är 17,2 miljarder kronor högre än i regeringens proposition 2010. År 2012 har differensen växt till 42,2 miljarder kronor. Utgifterna är 16,7 miljarder kronor högre 2010 och 42 miljarder kronor högre 2012. Där- med är det finansiella sparandet marginellt starkare än regeringens 2010– 2012. Utöver den inriktning som presenteras ovan har Miljöpartiet nio gemensamma förslag med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet som pre- senteras nedan. De gemensamma förslagen ingår i tabellerna för Miljöpartiet.

Tabell 2.10 Finansiellt sparande i den offentliga sektorn 2010–2012 (mp)

Miljarder kronor

	2010	2011	2012
A Finansiellt sparande enligt budgetpropositionen	-107	-67	-36
Procent av BNP	-3,4	-2,1	-1,1
B Miljöpartiets utgiftsförändringar, netto	+16,7	+32,0	+42,0
C Miljöpartiets inkomstförändringar, netto	+17,2	+32,8	+42,2
D Samlad effekt av Miljöpartiets förslag	+0,6	+0,9	+0,1
Miljöpartiets finansiella sparande (A+D)	-106	-66	-36
Procent av BNP	-3,4	-2,1	-1,1

Källor: Budgetpropositionen för 2010, motion Fi262 och egna beräkningar.

Tabell 2.11 Statsbudgetens inkomster 2010–2012 (mp)

Miljarder kronor

	2010		2011			2012
	Reg.	mp		Reg.	mp		Reg.	mp
	nivå	avvik.		nivå	avvik.		nivå	avvik.
Skatt på arbete	864,6	+8,3	885,3		+7,8	915,0		+7,5
Skatt på kapital	157,0	-0,2	170,8		-0,2	184,6		-0,2
Skatt på konsumtion och insatsvaror	417,6	+7,7	428,5		+23,8	443,3		+32,5
Off. sektorns skatteinkomster (periodiserat)	1 428,2	+15,7	1 473,7		+31,3	1 532,3		+39,7
avgår kommunala inkomstskatter	-528,0	-1,0	-539,4		-1,0	-555,7		-1,0
avgifter till ålderspensionssystemet	-178,5	±0	-183,3		±0	-189,6		±0
Statens skatteintäkter (periodiserat)	721,6	+16,7	751,0		+32,3	787,0		+40,7
Periodiseringar	-0,3	±0	6,2		±0	-10,9		±0
1000 Skatter m.m. (kassamässigt)	721,4	+16,7	757,2		+32,3	776,1		+40,7
Övriga inkomster (kassamässigt)	1,7	±0	2,3		±0	4,3		±0
S:a statsbudgetens inkomster (kassamässigt)	723,0	+16,7	759,4		+32,3	780,4		+40,7

Källor: Budgetpropositionen för 2010, motion Fi262 och egna beräkningar.

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2009/10:FiU1

Tabell 2.12 Statsbudgetens saldo och statsskulden 2010–2012 (mp)

Miljarder kronor

	2010		2011			2012
	Reg.	mp		Reg.	mp		Reg.	mp
	nivå	avvik.		nivå	avvik.		nivå	avvik.
Inkomster	723,0	+16,7	759,4		+32,3	780,4		+40,7
Utgifter exkl. statsskuldsräntor	783,2	+16,7	786,3		+32,0	783,6		+42,0
Statsskuldsräntor	23,2	±0	34,2		±0	40,7		±0
Riksgäldskontorets nettoutlåning	21,6	±0	-9,0		±0	7,0		±0
Kassamässig korrigering	1,3	±0	20,0		±0	0,0		±0
Statsbudgetens saldo	-106,1	+0,1	-72,0		+0,4	-51,0		-1,4
Statsskuld vid årets slut	1 253,0	-0,1	1 306,0		-0,4	1 356,0		+0,9

Källor: Budgetpropositionen för 2010, motion Fi262 och egna beräkningar.

Gemensamma förslag från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet

Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet presenterar även 9 gemensamma budgetförslag. Några av förslagen beskrivs här.

Partierna vill utvidga ROT-avdraget med bl.a. renoveringar av miljonpro- gramsområden och klimatrenoveringar. Förslaget innebär att det nuvarande ROT-programmet kvarstår men utökas med en klimatbonus som är på 10 % utöver ROT-avdraget. För att uppnå störst konjunktureffekt är pro- grammen temporära. Förslaget kostar 2,5 miljarder kronor mer per år än regeringens förslag. Partierna föreslår också ett temporärt ROT-program för energieffektiviseringar av skolorna.

För att stärka riskkapitaltillgången för innovativa små och medelstora industri- och tjänsteföretag vill partierna skapa en riskkapitalfond om 5 mil- jarder kronor. Fonden finansieras via en extrautdelning från Vattenfall. Samarbetspartierna vill genomföra ett brett ungdomspaket. Unga arbetslösa mellan 18 och 24 år ska kunna erbjudas jobb, utbildning eller praktik från första dagen. Programmen innehåller satsningar på utbildning, avdrag för de arbetsgivare som anställer en ung långtidsarbetslös på två tredjedelar av lönekostnaden samt lärlingsplatser. Budgeteffekten uppgår till knappt 10 miljarder kronor 2010–2012.

Partierna vill att det nuvarande systemet för fastighetsskatt förbättras. En ny fastighetsskatt på 1 % över ett marknadsvärde på 6 miljoner kronor för villor införs samtidigt som begränsningsregeln utvidgas. Fastighetsskat- ten görs mer neutral genom att skatten sänks för hyreslägenheter och bostadsrätter. Reavinstskatten höjs från 22 till 23 %. Budgeteffekten av för- ändringarna är neutral för statsfinanserna.

För att värna de offentliga finanserna ska effektiviseringen av den stat- liga sektorn fortsätta. Partierna vill uppnå en effektivare myndighetsstruk- tur med färre men större myndigheter, öka samordningen mellan myndigheter och skapa ett system som ökar incitamenten att effektivisera lokalanvändningen. Partierna anser också att det är möjligt att dra in 5 % av myndigheternas anslagssparande, men partierna budgeterar endast för

2009/10:FiU1

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

en indragning på 2,5 % då vissa myndigheters anslagssparande ska undan- tas. Därigenom sparas drygt 2 miljarder kronor 2010–2012. Partierna presenterar också ett program för skattefusk och ekonomisk brottslighet.

Övriga motioner

I motion Fi285 föreslår Jan Ericsson (m) att redovisningsprincipen för stat- liga infrastrukturinvesteringar ändras så att avskrivningstiden kopplas till investeringens livslängd.

Aktuella bedömningar av de offentliga finanserna

Konjunkturinstitutet (KI) publicerade den 26 augusti sin senaste prognos. Nästa prognos kommer att publiceras den 18 december. KI bedömer att ekonomin växer fr.o.m. det första kvartalet 2010. I sin prognos har KI räk- nat med att regeringen skulle vidta ytterligare ofinansierade åtgärder om 25 miljarder kronor 2010 och ytterligare 25 miljarder kronor 2011 utöver redan beslutade åtgärder. Det finansiella sparandet i offentlig sektor väntas uppgå till –3,5 % som andel av BNP 2010 och 2011, vilket är en förbätt- ring jämfört med KI:s juniprognos. Lågkonjunkturen väntas få långvariga negativa effekter på sysselsättningen som börjar återhämta sig först under 2011. För 2010 rekommenderar KI att ofinansierade åtgärder motsvarande 45 miljarder kronor genomförs som ett sätt dämpa arbetslöshetsfallet. För 2011 och 2012 bör däremot de finanspolitiska åtgärderna anpassas så att det finansiella sparandet 2012 fortfarande uppgår till –3 % som andel av BNP.

Ekonomistyrningsverket (ESV) publicerade sin senaste budgetprognos den 1 september 2009. I förhållande till sin tidigare prognos från juni har ESV justerat upp skatteintäkterna och reviderat ned utgifterna om stats- skuldsräntor och nettoutlåning exkluderas. Beräkningarna är baserade på gällande regler och på beslut som presenterats före budgetpropositionen. Budgetsaldot 2009 respektive 2010 beräknades visa underskott på 201 mil- jarder kronor och 70 miljarder kronor. Efter septemberprognosen finns utfall för ytterligare två månader, augusti och september. ESV publicerade septemberutfallet den 29 oktober och bedömde att budgetsaldot för helåret 2009 skulle förbättras med 4 miljarder kronor till följd av den nya utfalls- informationen.

Riksgäldens prognos från den 23 oktober visar på ett mindre budgetun- derskott 2009 än prognosen från juni. Orsaken är främst att bankerna inte förutses behöva kapitaltillskott från staten. Återhämtningen i ekonomin får genomslag på skatteinkomsterna 2011. Riksgäldens bedömning är att bud- getunderskottet blir 179 miljarder kronor i år och 64 miljarder kronor 2010. Det är 19 respektive 8 miljarder kronor mindre än i prognosen från juni. Enligt Riksgäldskontoret återgår skatteinkomsterna 2011 till en mer normal ökningstakt, vilket förbättrar budgetsaldot.

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2009/10:FiU1

2.2 Arbetsmarknad och sysselsättning

Propositionen

Åtgärder som motverkar fallet i den offentligt finansierade sysselsättningen är enligt regeringen de mest kostnadseffektiva krisåtgärderna för att dämpa fallet i sysselsättningen. Regeringen föreslår därför ökade resurser till kom- muner och landsting, ökade resurser till rättsväsendet samt satsningar på hälso- och sjukvård, äldreomsorg och utbildning. Därutöver föreslås även vissa infrastruktursatsningar. (Dessa satsningar behandlas närmare i avsnitt 2.3 Välfärden och kommunernas ekonomi och 2.5 Klimat, miljö och infra- struktur) Dessutom stimuleras efterfrågan och sysselsättningen genom åtgär- der som höjer hushållens disponibla inkomster, bl.a. genom ett fjärde steg i jobbskatteavdraget. För att hindra att arbetslösheten fastnar på en hög nivå och för att främja en stark och varaktig sysselsättningsökning i nästa konjunkturuppgång görs vidare satsningar för att öka de arbetslösas anställ- ningsbarhet och för att göra det mer lönsamt att arbeta och stanna kvar i arbetskraften.

Utökat jobbskatteavdrag

Regeringen föreslår att jobbskatteavdraget byggs ut i ett fjärde steg med 10 miljarder kronor. Skattesänkningen föreslås träda i kraft den 1 januari 2010. Totalt kommer då skatten på arbetsinkomster inom ramen för de fyra stegen att ha sänkts med ca 71 miljarder kronor mellan 2006 och 2010. En förstärkning av jobbskatteavdraget innebär att det blir mer lön- samt att ta ett jobb. Det bidrar därför på sikt till en högre sysselsättning och ett minskat utanförskap, enligt regeringen.

Förutom att förbättra rörligheten på arbetsmarknaden bidrar jobbskatteav- draget till att fler personer stannar i arbetskraften under lågkonjunkturen. Jobbskatteavdraget bidrar också till en högre sökaktivitet, vilket också främ- jar en starkare sysselsättningsökning i nästa konjunkturuppgång. Dessutom leder skattesänkningen till högre disponibla inkomster, också för hushåll med låga eller genomsnittliga inkomster. Dessa hushåll kan väntas konsu- mera en förhållandevis stor del av ökningen av de disponibla inkomsterna, vilket bidrar till en högre samlad privat konsumtion och efterfrågan. Detta dämpar sysselsättningsfallet och påskyndar vändningen uppåt på arbetsmark- naden. Regeringens tidigare genomförda och föreslagna åtgärder, tillsam- mans med det föreslagna fjärde steget i jobbskatteavdraget, bedöms bidra till 150 000 varaktigt fler sysselsatta. Jobbskatteavdragen bedöms stå för drygt hälften av denna uppgång. Jobbskatteavdraget är utformat så att det ger procentuellt mest till dem som tjänar minst. Med de fyra stegen i jobb- skatteavdraget har 99 % av alla heltidsarbetande fått skattesänkningar på över 1 000 kr per månad och 75 % sänkningar på över 1 500 kr per månad.

2009/10:FiU1 2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

Tabell 2.13 Regeringens åtgärder på arbetsmarknadsområdet

Miljarder kronor, effekt på finansiellt sparande i offentlig sektor

	2010	2011	2012
Dämpa fallet i sysselsättningen
Kommuner*	10
Infrastruktur	1	0,1	-0,39
Förhindra att arbetslösheten biter sig fast
Förstärkt jobbskatteavdrag	10	10	10
Ökad aktivering inom arbetsmarknadspolitiken	3,89
Lägre kostnader för vissa arbetsmarknadspolitiska program	-2,54
Indirekta effekter av ökad aktivering	-0,55
Ökning av utbildningsplatser	1,89	1,79
Förstärkta insatser till personer som lämnar sjukförsäkringen	2,63	4,64	5,69
Preciserade beräkningar av sjukförsäkringsreformen	-2,66	-4,19	-4,49
Höjda studiemedel och fribelopp	0,13	0,2	0,2
Förändring finansiellt sparande offentlig sektor	-21,79	-12,54	-11,01

*Medel till kommunerna betalas med 6 miljarder kronor 2009 och 4 miljarder kronor 2010 men påverkar finansiellt sparande 2010. I beräkningen antas att 20 % av tillskottet sparas i kommunerna, vilket innebär att det sammantagna offentligfinansiella sparandet försämras med 8 miljarder kronor 2010.

Källa: Budgetpropositionen för 2010.

Arbetsmarknadspolitiska satsningar

Regeringen framhåller att arbetsmarknadspolitikens viktigaste uppgift under lågkonjunkturen är att förhindra att människor blir arbetslösa under lång tid. Resurserna ska ytterligare fokuseras på fler praktikplatser och på att sökaktiviteten upprätthålls på en god nivå. Antalet platser i arbetsprak- tik och praktisk kompetensutveckling 2010 ökar med 4 000, och 8 000 fler får förstärkt arbetsförmedling i form av intensifierade förmedlingstjäns- ter (coachning). Arbetsmarknadsutbildningen ökar med ca 1 000 platser under 2010. Cirka 40 000 platser föreslås i en ny aktiveringsinsats, Lyft, inom statliga och kommunala verksamheter samt ideella organisationer med viss verksamhet. Åtgärden syftar till att arbetslösa ska upprätthålla kontakten med arbetslivet samtidigt som den kan ses som en investering i vår miljö och omsorg. Insatsen ska avse verksamhet inom miljö, skogs- vård, kulturarvet, omsorg och skola.

	2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN		2009/10:FiU1
Tabell 2.14 Volymer i arbetsmarknadsåtgärder och utbildningsplatser under
2010

		Volym
	Aktiveringsinsats
	Arbetspraktik/praktisk kompetensutveckling	4 000
	Coachning	8 000
	Arbetsmarknadsutbildning	1 000
	Lyft	40 000
	Folkhögskola	1 000
	Totalt	54 000
	Utbildningspaket, antal årsstudieplatser
	Universitet/högskolor	10 000
	Yrkesvux/komvux	10 000
	Yrkeshögskolan (från hösten 2010)	1 500
	Totalt	21 500

Anm. Antalet årsplatser som tillförs på yrkeshögskolan är 3 000. Eftersom de inrättas först hösten 2010 blir antalet helårsplatser 1 500 under 2010.

Källa: Budgetpropositionen för 2010.

I syfte att säkerställa kvaliteten i jobb- och utvecklingsgarantin kommer fler deltagare att erbjudas aktiverings- och utbildningsinsatser. Hälften av platserna i Lyft och i arbetsmarknadsutbildningen beräknas kunna erbjudas till deltagare i garantierna.

Regeringen föreslår också att Arbetsförmedlingens resurser ökas med 600 miljoner kronor 2010 för att klara den kraftigt stigande arbetslösheten. Därutöver tillförs Arbetsförmedlingen ca 400 miljoner kronor med anled- ning av sjukförsäkringsreformen. Sedan sjukförsäkringsreformen genomför- des har sjukskrivningsprocessen blivit mer aktiv och insatser görs tidigare för att människors arbetsförmåga bättre ska tas till vara. Till följd av sjuk- försäkringsreformen kommer ca 54 000 personer att lämna sjukförsäk- ringen under 2010 på grund av att deras dagar med sjukpenning eller tidsbegränsad sjukersättning tar slut. Många av dessa beräknas då i stället behöva stöd av Arbetsförmedlingen. För dessa införs därför ett nytt arbets- marknadspolitiskt introduktionsprogram.

Resurserna ökas också till personer som på grund av funktionsnedsätt- ning har nedsatt arbetsförmåga. Regeringen föreslår också ett antal åtgär- der för att det ska bli lättare för personer vars dagar med sjukpenning eller tidsbegränsad sjukersättning har tagit slut att kunna få tillgång till arbets- löshetsersättning. Vidare föreslås att personer som deltar i arbetsmarknads- politiska program som längst ska kunna vara sjukfrånvarande med bibehållen ersättning i en månad. Personer som på grund av sjukdom läm- nat introduktionsprogrammet, jobb- och utvecklingsgarantin eller jobbgaran- tin för ungdomar ska ha möjlighet att inom 12 månader återinträda i motsvarande arbetsmarknadspolitiskt program när han eller hon tillfrisknat.

2009/10:FiU1

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

Insatser för ungdomar

Regeringen presenterar ytterligare insatser för att bekämpa ungdomsarbets- lösheten. Intensifierade förmedlingsinsatser och fler insatser inom jobbga- rantin för unga införs. Nya insatser inom jobbgarantin inkluderar den nya aktiveringsåtgärden Lyft, svenska för invandrare (sfi) och arbetslivsinriktad rehabilitering. Dessutom får deltagare i jobbgarantin för ungdomar del av stöd till start av näringsverksamhet.

Som ett komplement till den utbildning som erbjuds inom jobbgarantin för ungdomar i dag föreslås också en extra studiemotiverande insats för arbetslösa ungdomar som inte avslutat sin gymnasieutbildning. Deltagare inom jobbgarantin för ungdomar som har fyllt 20 år ges möjlighet att delta i jobbgarantin på deltid och att studera inom den kommunala vuxenutbild- ningen resterande tid. Utöver dessa arbetsmarknadspolitiska åtgärder avser regeringen att genomföra ett innovationsprogram för att stimulera ungas entreprenörskap.

Även det utökade antalet platser inom det reguljära utbildningssystemet som redovisas nedan syftar till att förbättra kompetensen och arbetsmark- nadssituationen för unga. Sammantaget ligger dessa åtgärder väl i linje med den ungdomsstrategi regeringen har utarbetat och som i det längre perspektivet syftar till bl.a. ett bättre fungerande utbildningssystem. På sikt är en väl fungerande skola den bästa åtgärden för att förbättra arbetsmark- nadssituationen för unga, anser regeringen.

Snabbare etablering på arbetsmarknaden för nyanlända invandrare

En potential för att öka arbetskraftsutbudet finns inom gruppen utrikes födda. Regeringen föreslår att ett nytt system för att uppnå en snabbare etablering på arbetsmarknaden införs för nyanlända invandrare. Det refor- merade systemet innebär bl.a. en ersättning som ger nyanlända bättre möjligheter att aktivt delta i aktiviteter och att arbeta vid sidan av etable- ringsaktiviteter. Arbetsförmedlingen får en tydligare roll och ett samord- nande ansvar för att påskynda den nyanländes etablering.

Tillfällig utbildningssatsning

Regeringen föreslår en tillfällig utökning av antalet utbildningsplatser under 2010 och 2011 på olika nivåer. Utbildningsplatser under en djup låg- konjunktur motverkar att arbetslösheten biter sig fast på en hög nivå. Utbildningssatsningarna bör vara tillfälliga, breda och omfatta utbildningar på olika nivåer. Den samhällsekonomiska kostnaden för utbildning är låg under den djupa lågkonjunkturen, då alternativet för en del människor i stället hade varit arbetslöshet. När arbetskraftsefterfrågan vänder uppåt igen är det viktigt att människor inte stannar kvar i olika åtgärder utan söker arbete för att undvika flaskhalsproblem. Utbildning bör finansieras med en kombination av studiebidrag och studielån eftersom ett sådant

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2009/10:FiU1

system ger de studerande tydligare ekonomiska incitament att ta vara på utbildningen. Det är därmed mer sannolikt att utbildningen leder till högre produktivitet och anställningsbarhet.

Utgifterna för utbildningssatsningen uppgår till ca 2,3 miljarder kronor 2010 och ca 2,2 miljarder kronor 2011. Satsningen innebär 10 000 fler platser per år på universitet och högskolor, 3 000 fler platser per år på yrkeshögskolan (från hösten 2010) samt 10 000 fler platser per år på yrkes- vux och komvux. Kostnaden för studiemedel är inkluderad för samtliga utbildningsplatser.

Uppföljning av sysselsättningspolitiken

Regeringen bedömer att de hittills vidtagna strukturella åtgärderna samt de åtgärder som föreslås i denna proposition, ökar sysselsättningen på sikt med 125 000 personer. Därutöver bidrar krisåtgärderna, vid sidan av jobb- skatteavdraget, till att minska krisens effekter på den sysselsättning som är förenlig med stabil inflation och ekonomisk balans med 25 000 personer. På lång sikt är det emellertid endast de strukturella reformerna som har betydelse för sysselsättningen. Regeringen uppger att den tidigare gjorda bedömningen av de långsiktiga effekterna av politiken ligger fast, men till följd av krisen kommer genomslaget något senare. Eftersom majoriteten av reformerna är utbudsstimulerande åtgärder väntas huvuddelen av sysselsätt- ningsökningen komma när arbetskraftsefterfrågan tagit fart. Regeringen konstaterar att eftersom kunskapen om effekterna är osäker är bedömning- arna osäkra. Det gäller i synnerhet hur snabbt effekterna av politiken realiseras. Däremot kan regeringen redan nu med hjälp av olika indikatorer bedöma om politiken verkar i rätt riktning. Sjukskrivningarna fortsätter att minska liksom antalet personer med sjuk- och aktivitetsersättning. Sökakti- viteten bland arbetslösa har ökat och antalet nystartsjobb blir allt fler. Arbetskraftsdeltagandet är fortsatt högt trots lågkonjunkturen. Detta indike- rar att den varaktiga sysselsättningen på sikt kommer att öka. Det låga utflödet till arbete för personer med långa inskrivningstider är bekymmer- samt, även om det sannolikt delvis förklaras av konjunkturutvecklingen. Regeringen avser att följa sistnämnda utveckling noga.

Motionerna

Socialdemokraterna

Socialdemokraterna anser att regeringen sedan den tillträdde hösten 2006 lagt om arbetsmarknadspolitiken från aktiva insatser till passiva åtgärder. Den stigande arbetslösheten kräver åtgärder här och nu. För att på ett effek- tivt sätt motarbeta arbetslöshet och utslagning krävs enligt Socialdemokra- terna satsningar på högkvalitativ utbildning och att det offentliga inte säger upp personal. Arbetslösheten ska också motverkas i särskilt konjunk- turkänsliga branscher. Socialdemokraterna föreslår därför ett brett program som man bedömer ger sammanlagt 100 000 fler jobb, praktik- eller utbild-

2009/10:FiU1	2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN
	ningsplatser 2010 jämfört med regeringens förslag. Av dessa är drygt
	50 000 ökade utbildningsplatser och resterande jobb eller praktik genom
	bl.a. ökade investeringar i välfärden (5 000 jobb), infrastrukturinvester-
	ingar (1 300 jobb), ökade ROT-avdrag (15 000 jobb) och sänkta arbetsgi-
	varavgifter för arbetslösa unga (12 500 jobb). Socialdemokraterna vill
	anslå sammanlagt 11 miljarder kronor mer än regeringen till kommuner
	och landsting under perioden 2010–2012 för fler anställda i välfärden,
	genom ett sysselsättningsstöd och fler anställda i sjukvård och skola (se
	även avsnitt 2.3, 2.4 och 2.5 för dessa förslag). Socialdemokraterna presen-
	terar också ett antal förslag för fler jobb i kultursektorn.
	Socialdemokraterna avvisar det fjärde steget i jobbskatteavdraget, som
	man menar regeringen genomför på lånade pengar. Jobbskatteavdraget är
	principiellt fel och har inte resulterat i fler jobb. Om politiken skulle leda
	till fler jobb på längre sikt borde jämviktsarbetslösheten minska, menar
	motionärerna, som hänvisar till Konjunkturinstitutets beräkningar på en
	ökande jämviktsarbetslöshet efter 2007. Regeringens skattepolitik har kraf-
	tigt gynnat dem som tjänar mest. Socialdemokraterna vill därför ta bort
	jobbskatteavdraget stegvis från inkomster på ca 45 000 kr per månad så
	att det är helt borta vid inkomster på ca 115 000 kr per månad. Förslaget
	ökar skatteinkomsterna med ca 1 miljard kronor per år. Sammantaget inne-
	bär Socialdemokraternas förslag 2,7 miljarder kronor högre direkta skatter
	på arbetsinkomster jämfört med regeringen.
	Socialdemokraterna motsätter sig tidigare genomförda försämringar i
	arbetslöshetsförsäkringen, såväl när det gäller nedtrappningen av ersättnings-
	nivån och sänkningen av taket som höjningen av egenavgifterna. En halv
	miljon människor har trängts ut ur arbetslöshetsförsäkringen. Motionärerna
	föreslår en skattereduktion på 75 % av avgiften. När det statsfinansiella
	läget tillåter ska ersättningsnivån höjas så att de flesta får ut 80 % av sin
	tidigare inkomst vid arbetslöshet. Till att börja med föreslås höjd ersätt-
	ningsnivå till 80 % och taket höjs successivt under budgetperioden. Också
	arbetslöshetsförsäkringen för deltidsarbetslösa ska förbättras genom utökat
	antal ersättningsdagar.
	Regeringens passivitet inför den växande ungdomsarbetslösheten är
	oacceptabel, enligt motionärerna. Tillsammans med Vänsterpartiet och Mil-
	jöpartiet läggs ett gemensamt förslag om en ungdomssatsning (se särskilt
	avsnitt nedan).
	Socialdemokraterna är kritiska till att Arbetsförmedlingen med förhållan-
	devis kort varsel ska ta över ansvaret för dem som utförsäkras i sjukförsäk-
	ringen samt för nyanlända flyktingar. Sverige har inte råd med någon
	experimentverkstad i detta allvarliga läge, framhåller motionärerna.
	Sammanlagt föreslår Socialdemokraterna 7 miljarder kronor mer än reger-
	ingen på utgiftsområde 14 Arbetsliv.
	För att motverka arbetslösheten och för att tillgodose efterfrågan på kva-
	lificerad arbetskraft och stärka Sveriges konkurrenskraft vill Socialdemokra-
	terna investera brett i utbildning och genomföra ett nytt Kunskapslyft.

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2009/10:FiU1

Utbildningsplatserna utökas med drygt 50 000 platser 2010 och 2011 och 30 000 platser 2012. Sammanlagt 25 000 platser tillförs komvux utöver regeringens förslag 2010 och 2011 och 10 000 fler platser 2012. (Knappt hälften av dessa riktas till unga i det gemensamma förslaget om ett särskilt Ungdomslyft, se nedan). Arbetslösa som har kort eller ofullständig utbild- ning ska efter prövning av Arbetsförmedlingen kunna få utbildningsbidrag för att komplettera sin utbildning inom komvux. Ytterligare platser tillförs också den kvalificerade yrkesutbildningen (KY) och högskolan (utöver den gemensamma ungdomssatsningen). Totalt vill motionärerna satsa 1,8 mil- jarder kronor mer än regeringen 2010 på utgiftsområde 15 Studiestöd och 3,4 miljarder kronor mer på utgiftsområde 16 Utbildning och universitets- forskning.

Vänsterpartiet

Enligt Vänsterpartiet har regeringen fört en målmedveten politik för att sätta press på de lägsta lönerna nedåt i syfte att skapa en ny låglönesektor inom den privata tjänstesektorn. Bärande inslag i denna strategi har varit försämrade villkor i arbetslöshetsförsäkringen, jobbskatteavdraget och en kraftig neddragning av arbetsmarknadsutbildningen. Vänsterpartiet anser att den s.k. jämviktsarbetslöshetens uppgång, enligt Konjunkturinstitutets beräkningar, också tyder på att regeringens politik för att öka den varak- tiga sysselsättningen har misslyckats.

Vänsterpartiet bedömer, utifrån beräkningar gjorda av riksdagens utred- ningstjänst, att deras budgetalternativ leder till 40 000 fler sysselsatta än regeringens alternativ 2010 respektive 60 000 fler sysselsatta 2011 och 2012. Bedömningen om fler jobb 2010 bygger främst på ökade offentliga investeringar. Vänsterpartiet vill satsa ca 18 miljarder kronor mer än reger- ingen på kommunsektorn 2010 och ca 9 miljarder kronor mer till under- håll och investeringar i vägar och järnvägar. Också förslag om utökat ROT- avdrag, investeringsstöd till nyproduktion av bostäder och klimatinvesteringar och nedsatta arbetsgivaravgifter för småföretag ska ge fler jobb. (Se även avsnitt 2.3, 2.4 och 2.5 för dessa förslag). Vänsterpar- tiet presenterar också ett jobbpaket som omfattar nya jobb inom kulturom- rådet.

Vänsterpartiet är starkt kritiskt till regeringens jobbskatteavdrag som man anser gynnar de med högre inkomster. I stället föreslås att alla inkoms- ter (löneinkomster, a-kassa och sjukersättning och pensioner) ska beskattas lika. I Vänsterpartiets förslag, som bygger på förändringar i grundavdraget, ska alla löneinkomster upp till en månadsinkomst på 20 000 kr beskattas till samma nivå som gällde 2009 efter införande av steg 3 i jobbskatteav- draget. Därefter görs en avtrappning. Steg fyra i jobbskatteavdraget avvi- sas helt. Resultatet blir en ökad progressivitet i skattesystemet men begränsade skattehöjningar för löneinkomster under 20 000 kr. Sammanta- get innebär Vänsterpartiets förslag drygt 21,5 miljarder kronor i högre intäkter från direkta skatter på arbetsinkomster jämfört med regeringen.

2009/10:FiU1	2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN
	Vänsterpartiet anser att arbetslöshetsförsäkringen måste utredas och refor-
	meras i sin helhet. Utgångspunkten är att framtidens arbetslöshetsförsäk-
	ring ska bygga på grundstenarna frivillighet, facklig anknytning och
	solidarisk finansiering. Samtidigt vill motionärerna skyndsamt genomföra
	ett antal förändringar som löser de akuta problemen med att så många är
	oförsäkrade. Arbetslöshetsavgiften som straffar medlemmar i a-kassor med
	hög arbetslöshet ska avskaffas och rätten att göra avdrag för medlemskap i
	a-kassan återinföras. Vänsterpartiets				långsiktiga mål är att åtminstone
	80 % av löntagarna ska få ut 80 % av sin tidigare lön från försäkringen. I
	ett första steg mot målet höjs den högsta dagpenningen till 970 kr de
	första 100 dagarna och 870 kr därefter. Den gradvisa nedtrappningen av
	ersättningsnivån avskaffas och i stället höjs nivån till 80 % upp till taket
	under hela ersättningsperioden. Möjligheten för deltidsarbetslösa att få
	ersättning under 300 dagar återinförs.
	Vänsterpartiet anser att det är mer rationellt och rättssäkert att Arbetsför-
	medlingen sköter myndighetsutövning och förmedlingsverksamhet i egen
	regi. Motionärerna vill avveckla systemet med s.k. kompletterande aktörer.
	Vidare ska Arbetsförmedlingen ges i uppdrag att arbeta mer målinriktat
	mot individer med särskilt stor risk att drabbas av långvarig arbetslöshet.
	Utöver gemensamma satsningar tillsammans med Socialdemokraterna och
	Miljöpartiet för att minska ungdomsarbetslösheten avsätter Vänsterpartiet
	ytterligare 12 000 platser i arbetsmarknadsutbildning 2010. Dessutom åter-
	införs de s.k. plusjobben och gröna jobben för långtidsarbetslösa. Anställ-
	ningsstöden till nyanlända och före detta långtidsarbetslösa förstärks.
	Vänsterpartiet avvisar nystartsjobben och nyfriskjobben och satsar i stället
	på anställningsstöd med högre subventionsgrad och på ökade anslag till
	Samhall och lönebidragsplatser.
	I en gemensam överenskommelse med Socialdemokraterna och Miljöpar-
	tiet föreslår Vänsterpartiet en ungdomssatsning som bl.a. innefattar utbild-
	ning, lärlingsplatser och praktikplatser (se särskilt avsnitt nedan).
	Sammanlagt föreslår Vänsterpartiet drygt 10 miljarder kronor mer än
	regeringen på utgiftsområde 14 Arbetsliv.
	Vänsterpartiet anser att regeringens inriktning på integrationsområdet
	främst handlar om tvångsåtgärder riktade mot personer med utländsk bak-
	grund. Motionärerna vill reformera flyktingmottagandet så att nödvändiga
	förutsättningar skapas för lika möjligheter till etablering och lika rätt till
	arbete. Motionärerna vill också stärka Arbetsförmedlingens och kommuner-
	nas	uppdrag	när det gäller	nyanländas etablering		på arbetsmarknaden.
	I stället för regeringens förslag om etableringsersättning vill Vänsterpartiet
	införa en särskild introduktionsersättning som liknar lön.
	Vänsterpartiet vill genomföra Kunskapslyft 2.0 som med riktade insatser
	för utbildning och kompetenshöjning ska underlätta generationsskiftet i
	bl.a. äldreomsorgen. Personer som deltar i Kunskapslyftet ska få ett sär-
	skilt stöd som motsvarar hela studiemedlet men utan återbetalningsskyldig-
	het.	Medel	avsätts också	till ett	program för	kompetenshöjning för

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2009/10:FiU1

anställda i äldreomsorgen, s.k. utbildningsvikariat, som samtidigt ger nyut- examinerade omvårdnadsarbetare en möjlighet att få jobb. Vänsterpartiet vill också ha fler platser inom såväl komvux som högskolan jämfört med regeringen (inom ramen för den gemensamma satsningen för unga). Väns- terpartiet vill återställa studiemedlens värde och föreslår att de ska höjas med 1 200 kr per månad fr.o.m. 2010. Totalt vill Vänsterpartiet satsa 2,6 miljarder kronor mer än regeringen 2010 på utgiftsområde 15 Studiestöd och ca 1 miljard kronor mer på utgiftsområde 16 Utbildning och universi- tetsforskning.

Vänsterpartiet lägger också en rad förslag för ökad jämställdhet i arbets- livet. I syfte att påverka förutsättningarna för att förhandla fram bättre löner och villkor i kvinnodominerade yrken läggs bl.a. förslag om individu- aliserad föräldraförsäkring, rätt till fasta jobb på heltid och rätt till barnom- sorg på obekväm arbetstid.

Miljöpartiet

Miljöpartiet anser att regeringens ensidiga fokus på att öka arbetsutbudet har varit misslyckat. Den kraftiga konjunkturnedgången och regeringens senfärdighet att möta krisen leder till onödigt hög arbetslöshet och att fler personer än nödvändigt kommer att slås ut från arbetsmarknaden. Miljöpar- tiet föreslår investeringar för att möta både konjunkturnedgången och klimatutmaningarna och aktiva åtgärder för dem som blir arbetslösa så att de kan ställa om för att matcha nya behov på arbetsmarknaden. Sammanta- get föreslår Miljöpartiet 43 miljarder kronor 2010–2012 i tidigareläggning av investeringar i hållbar infrastruktur, ny teknik och en hållbar energiför- sörjning. Sammantaget beräknas detta skapa 70 000 helårsarbeten under perioden 2010–2012. Av investeringarna läggs ca 10 miljarder kronor 2010, ca 18 miljarder 2011 och ca 25 miljarder 2012. Delar av dessa sats- ningar görs i form av riktade bidrag till kommunsektorn (se även avsnitt 2.3 och 2.5).

Miljöpartiet har tidigare accepterat stora delar av jobbskatteavdraget, men anser att det i nuvarande läge är synnerligen olämpligt att gå vidare med ett fjärde steg. Det är enligt motionärerna orimligt att fortsätta sänka skatten för dem som jobbar samtidigt som allt fler blir arbetslösa. Refor- men är också ett dyrt sätt att skaffa jobb. Miljöpartiet föreslår att det nuvarande jobbskatteavdraget trappas av för att öka progressiviteten i skat- tesystemet och för att finansiera angelägna reformer. Avtrappningen ska börja vid en månadsinkomst på ca 43 000 kr. Skatteförändringen innebär ca 1,1 miljarder kronor i ökade skatteintäkter. Miljöpartiet anser också att klyftan mellan skatt på arbete och pension bör minska samt föreslår en skattereduktion för föräldralediga som ska vara utformad så att den i huvud- sak ger samma skattelättnad som jobbskatteavdragets första tre steg. Sam- mantaget innebär Miljöpartiets förslag 6,9 miljarder kronor högre intäkter från direkta skatter på arbetsinkomster jämfört med regeringen.

2009/10:FiU1

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

Ungdomsarbetslösheten är högre i Sverige än i de flesta andra europe- iska länder. För att lindra arbetslösheten och ge unga en möjlighet att utvecklas i stället för att vara i passiv arbetslöshet lägger Miljöpartiet till- sammans med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet ett omfattande för- slag med utbildning, praktik och jobb för unga (se särskilt avsnitt nedan).

Motionärerna är kritiska till att ersättningsnivån i arbetslöshetsförsäk- ringen sänkts och att möjligheterna att kvalificera sig till ersättning försäm- rats samtidigt som avgifterna höjts och differentierats. Som ett resultat av regeringens politik har över 500 000 personer lämnat arbetslöshetsförsäk- ringen och står försäkringslösa samtidigt som arbetslösheten skenar. Miljö- partiet anser att arbetslöshetsförsäkringen ska vara en omställningsförsäk- ring vid tillfällig arbetslöshet. Under tiden man är arbetslös ska man få stöd och hjälp att hitta nytt arbete, utbilda sig vidare och förbättra sina möjligheter på arbetsmarknaden. För att förbättra arbetslöshetsförsäkringen vill Miljöpartiet höja ersättningsnivån vid tillfällig arbetslöshet, införa ett studerandevillkor och höja taket i försäkringen.

Ersättningsnivån i arbetslöshetsförsäkringen höjs i Miljöpartiets förslag till 80 % de 300 första dagarna för att därefter trappas av till 65 %. Taket i försäkringen höjs, men först 2012 på grund av det kärva ekonomiska läget.

Miljöpartiet vill underlätta kompetensutveckling och föreslår ett nytt stöd, utbildningsvikariat, med 5 000 helårsplatser. Stödet är utformat som en möjlighet att ta ledigt från sin anställning under upp till ett år med en ersättning motsvarande 85 % av ersättningen från arbetslöshetsförsäk- ringen. Möjligheten erbjuds endast om en arbetslös, som arbetsgivaren godkänt, går in och vikarierar under ledigheten. Ett liknande stöd, företags- vikariat, föreslås med ytterligare 5 000 helårsplatser, riktade till dem som vill ta steget att starta företag. Motionärerna vill också återinföra friåret 2012 med 5 000 platser. Sammanlagt föreslår Miljöpartiet 1,7 miljarder kronor mer än regeringen på utgiftsområde 14 Arbetsliv.

Miljöpartiet vill också storsatsa på kultur som ett sätt att skapa arbetstill- fällen och hjälpa människor till omställning genom bl.a. utbildning.

Miljöpartiet anser att den studiestödshöjning som regeringen gör är otill- räcklig och föreslår i stället en utökad bidragsdel med 900 kr i månaden. Tillsammans med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet föreslår Miljöpar- tiet medel för fler platser och höjd kvalitet på högskolan, fler platser i kvalificerad yrkesutbildning samt satsningar på praktik och karriärcentrum. Totalt vill Miljöpartiet satsa 3,2 miljarder kronor mer än regeringen 2010 på utgiftsområde 15 Studiestöd och 1,8 miljarder kronor mer på utgiftsom- råde 16 Utbildning och universitetsforskning.

I motion A307 yrkande 4 betonar Miljöpartiet vikten av en grön omställ- ning av samhället som samtidigt kommer att skapa sysselsättning och nya jobb. Det ska ske bl.a. genom utvecklingen av ny renare teknik och ett ansvarsfullare utnyttjande av Sveriges naturresurser som leder till fler eko- logiskt hållbara jobb.

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2009/10:FiU1

Gemensamt förslag mot ungdomsarbetslösheten från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet

Att skapa möjligheter för dagens unga generation är enligt motionärerna en nyckel till att klara framtidens utmaningar. Totalt vill Socialdemokra- terna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet satsa 3,3 miljarder kronor 2010, 4 miljarder kronor 2011 och 2,3 miljarder kronor 2012 på ett fempunkts- program för att minska ungdomsarbetslösheten.

Motionärerna vill ersätta regeringens ”jobbgaranti för unga” med en ”jobbstart för unga” som ger arbetslösa ungdomar mellan 18 och 24 år möjligheter till jobb, utbildning och praktik. De som bedöms behöva någon utbildning, praktikplats eller subventionerad anställning ska kunna få det redan från början, utan långa väntetider.

Motionärerna föreslår ett program – Ungdomslyftet – med 10 000 plat- ser för unga långtidsarbetslösa som vill komplettera sin grundskole- eller gymnasieutbildning så att de får grundläggande behörighet.

Motionärerna föreslår också mer pengar till jobbutbildning, lärlingsplat- ser, förstajobbetavdrag och bättre stöd till unga med funktionshinder. Senast efter ett års inskrivning vid Arbetsförmedlingen ska krav ställas på ungdomarna att delta i en yrkesinriktad utbildning med arbetsplatsförlagd praktik (enligt dansk förlaga). Den yrkesinriktade arbetsmarknadsutbild- ningen ska byggas ut och lärlingsplatser inrättas, där utbildningen motsva- rar yrkeskomvux men är förlagd i yrkeslivet. Vidare ska de arbetsgivare som anställer en ung långtidsarbetslös få göra ett skatteavdrag på två tred- jedelar av lönekostnaden under maximalt tolv månader.

Motionärerna anser att utbildningsplatserna på högskolan behöver byg- gas ut ytterligare och mer långsiktigt. Motionärerna föreslår fler högskole- platser än regeringen och ett extra anslag för höjd kvalitet i högskolan. Också den kvalificerade yrkesutbildningen (KY) ska byggas ut.

Motionärerna ser stora behov av att långsiktigt och brett förbättra kon- takterna mellan utbildning och yrkesliv. Därför läggs medel på att bygga ut studie- och karriärrådgivningen i såväl gymnasieskolan som högskolan. Därutöver föreslås fler praktikplatser vid statliga myndigheter för nyutex- aminerade akademiker och ett traineeprogram till kommuner och landsting.

Kompletterande information

Finanspolitiska rådet om jobbskatteavdraget och arbetsmarknadspolitiska satsningar

I Finanspolitiska rådets kommentarer till budgetpropositionen för 2010 som publicerades den 26 oktober behandlas bl.a. fjärde steget i jobbskat- teavdraget och regeringens arbetsmarknads- och utbildningspolitiska sats- ningar.

Enligt Finanspolitiska rådet är jobbskatteavdragen en effektiv metod att öka sysselsättningen på lång sikt. Det finns också makroekonomisk forsk- ning som kan tolkas som att jobbskatteavdrag kan minska risken för att en

2009/10:FiU1	2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN
	tillfällig konjunkturnedgång ska leda till bestående högre arbetslöshet.
	Dock anser Finanspolitiska rådet att det finns brister i pedagogiken i reger-
	ingens förklaring av hur jobbskatteavdrag kan antas öka den långsiktiga
	sysselsättningen. Det råder enligt Finanspolitiska rådet ganska stor enighet
	bland nationalekonomer om hur mekanismerna bakom ett jobbskatteavdrag
	fungerar. Däremot är det svårare att uppskatta exakt hur stora de långsik-
	tiga effekterna kan bli och hur lång tid det tar innan de uppstår. Ett
	jobbskatteavdrag kan antas motverka den arbetslöshet som beror just på att
	bristen på efterfrågan gradvis övergår till bestående, strukturell arbetslös-
	het. Att utifrån den sysselsättningsminskning som nu sker dra slutsatsen att
	regeringens arbetsmarknadsreformer varit ineffektiva är knappast en rimlig
	slutsats. Den fallande sysselsättningen beror på den kraftigt minskade efter-
	frågan i lågkonjunkturen som gör det omöjligt att avläsa politikens effek-
	ter på jämviktssysselsättningen. En relevant fråga är enligt rådet om det
	skulle vara mer effektivt från sysselsättningssynpunkt att öka den offent-
	liga konsumtionen i stället för att sänka skatten på arbete. På kort sikt är
	detta förmodligen fallet, eftersom offentlig konsumtion kan antas ha en
	högre multiplikatoreffekt än skattesänkningar. Sysselsättningen på lång sikt
	bestäms emellertid av jämviktssysselsättningen och den beror i sin tur
	främst på arbetsmarknadens sätt att fungera. Forskningen ger inte stöd för
	att en högre offentlig sysselsättning leder till högre jämviktssysselsättning.
	Den troliga effekten på lång sikt är i stället att permanent högre offentlig
	sysselsättning leder till sådana löneökningar att sysselsättning i näringslivet
	trängs undan, enligt Finanspolitiska rådet.
	Det finns enligt Finanspolitiska rådet en del som talar för att de arbets-
	marknadspolitiska programmen bör fungera bättre nu än under 1990-talskri-
	sen. Ersättningsnivåerna är lägre, särskilt för långtidsarbetslösa, vilket
	minskar risken för inlåsningseffekter. Programmen kan inte längre använ-
	das för återkvalificering till a-kassa. Det stärker incitamenten att verkligen
	använda programmen för att öka deltagarnas anställningschanser. Inslaget
	av jobbsökaraktiviteter, som förefaller vara en förhållandevis kostnadseffek-
	tiv åtgärd, är större. Samtidigt är det uppenbart att arbetsmarknadspolitiken
	står inför mycket stora problem. Jobbsökaraktiviteter och coachning kan
	inte åstadkomma så mycket om efterfrågan på arbetskraft saknas. Dessa
	aktiviteter kan antas fungera bättre i en konjunkturuppgång. Finanspoli-
	tiska rådet anser att de arbetsmarknadspolitiska satsningar som görs i
	budgetpropositionen är mer balanserade än tidigare. Det är välmotiverat att
	hålla arbetsmarknadsutbildningen på en betydligt lägre nivå än under 1990-
	talet men det är svårt att förstå bevekelsegrunderna för en så låg volym
	som nu, enligt rådet. De arbetsmarknadspolitiska satsningarna kombineras
	med tillfälliga ökningar av antalet platser i det reguljära utbildningssyste-
	met under 2010 och 2011. Det finns i princip goda skäl för att expandera
	den reguljära utbildningen i en lågkonjunktur när alternativkostnaden för
	att studera är låg. Detta förutsätter dock att utbildningsvolymen verkligen
	kan dras ned när konjunkturen vänder uppåt, anser rådet.

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2009/10:FiU1

2.3 Välfärden och kommunernas ekonomi

Propositionen

Centrala välfärdstjänster som vård, utbildning, omsorg och rättsväsende ska enligt regeringen säkerställas. Den nuvarande lågkonjunkturen kan med- föra att kvaliteten och tillgängligheten försämras. För att motverka det höjs statsbidraget till kommunsektorn tillfälligt med 4 miljarder kronor 2010. I samband med budgetpropositionen för 2010 tillförs ytterligare 6 miljarder kronor i tillfälligt konjunkturstöd i tilläggsbudgeten för 2009. Vidare tillför- des kommunerna 7 miljarder kronor för 2010 (utbetalas i december 2009) i samband med den ekonomiska vårpropositionen. De ökade statsbidragen till kommuner och landsting om totalt 17 miljarder kronor 2010 som avise- ras i denna proposition och i 2009 års ekonomiska vårproposition bedöms bidra till att motverka nedgången i sysselsättningen i kommunsektorn med ca 23 000 personer under 2009 och 2010. Viktiga välfärdstjänster kan där- med upprätthållas. Regeringen framhåller hur den ekonomiska krisen tyd- liggjort att det finns ett behov av att skapa stabilare ekonomiska förutsättningar för kommuner och landsting över konjunkturer. Regeringen aviserade i 2009 års ekonomiska vårproposition att en översyn ska göras och kommer därför snarast att utreda frågan om hur kommunernas inkoms- ter kan få en ökad stabilitet över konjunkturcykeln. I tabell 2.15 nedan redovisas regeringens åtgärder för att värna välfärden.

Tabell 2.15 Regeringens åtgärder på välfärdsområdet

Effekter på finansiellt sparande, miljarder kronor

	2010	2011	2012
Sänkt skatt för pensionärer	3,5	3,5	3,5
Brottsbekämpning och rättsväsendet	2,59	3,24	3,54
Hälso- och sjukvård	0,1	0,16	0,18
Äldreomsorg inkl. trygghetsbostäder	0,28	0,23	0,28
Bostadstillägg för personer med sjuk- eller aktivitetsersättning	0,36	0,36	0,36
Bättre utbildningsväsende	0,06	0,09	0,25
Övrigt värna välfärden	0,12	0,12	0,12
Förändring av finansiellt sparande offentlig sektor	-7,01	-7,7	-8,23

Källa: Budgetpropositionen för 2010.

Inom utbildningsområdet arbetas en ny skollag fram, gymnasieskolan refor- meras och en ny lärarutbildning tar form. Reformerna stärker enligt reger- ingen kvaliteten inom utbildningsområdet. För att förbättra studenters ekonomiska situation föreslås ökade studiemedel.

En ökad valfrihet för äldre samt en vård och omsorg av god kvalitet är ett syfte med arbetet inom äldreomsorgen. För detta ändamål har bl.a. en ny lag om valfrihetssystem tagits fram, samtidigt har kommunernas ansvar förtydligats när det gäller stöd till personer som t.ex. vårdar närstående. För att stödja kommuner och landsting i deras arbete med att utveckla en modern och fungerande vård och omsorg tillförs ytterligare medel. Medlen

2009/10:FiU1	2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN
	ska göra det möjligt att införa ett prestationsbaserat statsbidrag och ett pro-
	gram för en god äldreomsorg, stärkt ledarskap inom äldreomsorgen samt
	utveckling av det psykiatriska stödet till äldre.
	Med anledning av 2008 års börsnedgång aktiveras balanseringen i ålders-
	pensionssystemet. Därmed sänks pensionerna 2010. För en jämnare utveck-
	ling av pensionerna träffades en överenskommelse mellan de partier som
	står bakom pensionsreformen – Socialdemokraterna, Moderaterna, Center-
	partiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna – om att införa ett 3-års gli-
	dande medelvärde i beräkningen av AP-fonderna. För att förstärka
	pensionärernas disponibla inkomster föreslår regeringen i denna budget
	ytterligare en skattesänkning för pensionärerna, denna gång med 3,5 miljar-
	der kronor årligen för personer som vid årets ingång minst är 65 år. För
	personer med sjuk- eller aktivitetsersättning höjs bostadstillägget, för att ge
	bättre förutsättningar för skälig bostadsstandard.
	Det är av stor vikt att välfärdssystemet värnas. Förtroendet för transferer-
	ingssystemet och upprätthållandet av dess legitimitet kräver att utbetal-
	ningar sker i tid och endast till personer som är berättigade till stöd.
	Myndigheternas arbete med att bekämpa felaktiga utbetalningar, svartar-
	bete och annat skattefusk ska fortsatt integreras i den löpande verksamheten.
	Brottsligheten ska bekämpas och tryggheten öka genom ökade medel till
	rättsväsendet. Medlen ska bl.a. användas för att öka polisens närvaro och
	säkerställa en effektiv åklagarmyndighet. Höga krav ställs också på ett
	effektivare rättsväsende där ett omfattande arbete pågår med att se över
	effektiviteten inom hela rättskedjan.
	Motionerna
	Socialdemokraterna
	Socialdemokraterna lyfter i sin motion fram att regeringen i budgetproposi-
	tionen för 2010 bedömer att antalet jobb minskar med ca 300 000 mellan
	2008 och 2011, varav 60 000 avser jobb inom offentlig sektor. Minsk-
	ningen får direkta konsekvenser för kvaliteten i välfärden. Kommunsektorn
	behöver enligt Socialdemokraterna långsiktiga tillskott varför medel före-
	slås för hela perioden 2010–2012. Tillskott föreslås genom sysselsättnings-
	stöd och statsbidrag för fler anställda i sjukvården och skolan. Sysselsätt-
	ningsstödet medger en skattereduktion motsvarande 1 % av kommunernas
	löneunderlag med tillägg för 50 % av kostnaderna för köp av verksamhet.
	Statsbidrag till hälso- och sjukvård riktas främst till att modernisera sjuk-
	vården, höja kvaliteten samt genomföra förbättringar för de mest sjuka
	äldre. För fler anställda i välfärden anslår Socialdemokraterna 11 miljarder
	kronor mer än regeringen 2010–2012. Av detta avser 3 miljarder kronor
	fler anställda och bättre kvalitet inom sjukvården, 3 miljarder kronor avser
	ökad personaltäthet och mindre klasser i grundskolan och 5 miljarder kro-
	nor avser ett sysselsättningsstöd för kommunsektorns långsiktiga planerings-
	förutsättningar. Utöver det vill Socialdemokraterna öka resurserna till

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2009/10:FiU1

kommunerna med 7 miljarder kronor i form av riktade statsbidrag. Social- demokraternas förslag innebär ökade tillskott till kommuner och landsting med 18 miljarder kronor 2010–2012.

För att underlätta vardagen för barnfamiljer görs föräldrapenningen mer flexibel och uttag av dagar ska kunna göras ända upp till dess att barnet fyllt 16 år. Tillgången på barnomsorg på kvällar och helger ska öka genom mer flexibla barnomsorgslösningar. Medel avsätts också för att stärka skyddsnätet för barn och unga genom bl.a. skolhälsovården, natio- nella hjälplinjen och missbruksvården motsvarande 100 miljoner kronor per år 2010–2012. Socialdemokraterna föreslår fri tandvård för unga mel- lan 19 och 24 år.

För en ökad jämställdhet höjs underhållsstödet med 125 kr per månad och tilläggsbidraget, för studenter med barn, höjs med 50 %, den tillfälliga föräldrapenningen höjs och antal dagar vid deltidsarbetslöshet utökas från dagens 75 till 100. För att stärka tryggheten och för att hjälpa sjukskrivna tillbaka till arbete avsätts 1 miljard kronor, åren 2010–2012, för rehabiliter- ing av personer med sjukpenning respektive sjuk- och aktivitetsersättning. Fler arbetsgivare föreslås få möjligheten att anställa personer med lönebi- drag, utförsäkringen i sjukförsäkringen slopas och ersättningsnivån och taket i sjukförsäkringen höjs till 80 procent respektive 8 prisbasbelopp 2010 för att 2012 uppgå till 9 prisbasbelopp. För den stegvisa höjningen av taket och höjd ersättningsnivå samt slopad utförsäkring avsätts 2,3, 3,2 respektive 3,4 miljarder kronor 2010–2012. Ersättningen i arbetslöshetsför- säkringen höjs till 80 % och taket höjs för att 2012 uppgå till 990 kr. Efter 100 dagars arbetslöshet sänks ersättningen med 150 kr. Medel avsätts med 6,4, 7,5 respektive 7,6 miljarder kronor 2010–2012.

Socialdemokraterna motsätter sig regeringens skillnad i beskattning av pensionärer och löntagare. Skatten för pensionärer sänks därför genom höjt grundavdrag. Förslaget beräknas minska skatteintäkterna med 3,1 miljarder kronor årligen.

Vänsterpartiet

Den offentliga sektorn som andel av BNP måste enligt Vänsterpartiet lång- siktigt öka. I en väl utvecklad kommunsektor garanteras alla invånare en likvärdig och hög kvalitet på tjänster som sjukvård, skola, barn- och äld- reomsorg. Tjänsterna fördelas efter behov och finansieras solidariskt via skattsedeln. För att förbättra kvaliteten inom dessa tjänster vill Vänsterpar- tiet öka antalet sysselsatta inom kommunsektorn. För detta anslår Vänster- partiet 10 miljarder kronor mer än regeringen i form av generella statsbidrag och ett tillfälligt konjunkturstöd 2010. Enligt Vänsterpartiet mot- svarar det en ökad sysselsättning på 20 000 personer. Genom att fler personer anställs inom skolan och skolbarnomsorgen kan barngruppernas storlek minska. För 2011 och 2012 avsätter man 20 respektive 15 miljar- der kronor mer än regeringen. Under perioden 2010–2012 satsar Vänster- partiet 45 miljarder kronor i höjda generella statsbidrag och tillfälligt

2009/10:FiU1	2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN
	konjunkturstöd. Utöver det vill Vänsterpartiet öka resurserna till kommu-
	nerna med 15 miljarder kronor i form av riktade statsbidrag. Sammantaget
	föreslår Vänsterpartiet höjda tillskott till kommunsektorn med 60 miljarder
	kronor 2010–2012.
	Kommunernas planeringsförutsättningar behöver förbättras. Därför före-
	slår Vänsterpartiet att de generella statsbidragen värdesäkras genom en
	uppräkning för pris- och löneomräkningen.
	Det ekonomiska läget riskerar enligt Vänsterpartiet att investeringar
	skjuts på framtiden. För att motverka det avsätts 8 miljarder kronor i inve-
	steringsstöd 2010 för upprustning av t.ex. skolor, sjukhus och lokaler för
	kultur- och idrottsändamål.
	För att komma till rätta med bostadsbristen föreslås att marknadshyror
	motverkas och att det satsas på hyresrätter och på en stark och aktiv all-
	männytta. Vänsterpartiet avsätter 500 miljoner kronor 2010 för byggande
	av 40 000 bostäder varav hälften ska vara hyresrätter. För 2011 och 2012
	avsätts 1,3 respektive 2,3 miljarder kronor.
	Vänsterpartiet vill förbättra flyktingars möjligheter i Sverige och före-
	slår bl.a. att det lagstiftas om att alla kommuner blir skyldiga att tillhanda-
	hålla flyktingmottagande. För detta ges stöd till kommunsektorn på 500,
	400 respektive 500 miljoner kronor åren 2010–2012.
	För den generella välfärden förstärks sjukförsäkringen genom att ersätt-
	ningsnivån höjs till 80 %, taket till 10 prisbasbelopp och genom att den
	bortre tidsgränsen för utförsäkringen slopas. I sjuk- och aktivitetsersätt-
	ningen höjs ersättningsnivån från 64 till 67 % under en treårsperiod.
	Vänsterpartiet avvisar regeringens s.k. sjukvårdsmiljard som ger bonus till
	landsting som håller nere ohälsotalet.
	Ersättningsnivån i arbetslöshetsförsäkringen höjs till 80 % under hela
	ersättningsperioden och taket höjs till 970 kr de första 100 dagarna, där-
	efter till 870 kr Grundbeloppet höjs till 420 kr per dag och lägsta nivån i
	aktivitetsstödet höjs till 320 kr per dag.
	Pensionärernas ekonomiska situation behöver enligt Vänsterpartiet för-
	bättras, och därför föreslår partiet en höjd garantipension med 150 kr per
	månad. För detta avsätts 1,8 miljarder kronor. Bostadstillägget för pensio-
	närer och för personer med sjuk- och aktivitetsersättning höjs till 95 %
	och inkomsttaket för personer med sjuk- och aktivitetsersättning höjs till
	5 000 kr. Vänsterpartiet satsar 1,9 miljarder kronor på en uppräkning av
	pensionen för tidigare ATP-pensionärer som fått försämrad pension genom
	den urholkning som skedde på 1990-talet. Underhållsstödet höjs med 200
	kr och värdesäkras genom att det knyts till prisbasbeloppet. Vänsterpartiet
	avsätter 1,2 miljarder kronor för en individualiserad föräldraförsäkring.
	Ersättningsnivåerna och taket inom föräldraförsäkringen återställs till 80 %
	och 10 prisbasbelopp.

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2009/10:FiU1

I motion Fi210 framhåller Vänsterpartiet att det behövs en genomgri- pande, kritisk granskning av privatiseringarnas samhällsekonomiska effek- ter. I motion So582 yrkande 6 föreslås ett välfärdslyft för handikappomsor- gen genom långsiktig satsning på kompetenshöjning.

Miljöpartiet

För att bekämpa den ekonomiska krisen föreslår Miljöpartiet ytterligare 3 miljarder kronor i konjunkturstöd för kommunsektorn 2011 och 2 miljar- der kronor 2012. Kommunsektorn har behov av långsiktiga planeringsförut- sättningar varför medel för ett år är otillräckligt enligt Miljöpartiet. Tillsammans med riktade satsningar till kommuner och landsting satsar Mil- jöpartiet 23 miljarder kronor 2010–2012.

Miljöpartiet motsätter sig regeringens försämring av trygghetssystemen och föreslår att den bortre gränsen i sjukförsäkringen slopas och att ersätt- ningsnivån höjs till 80 % under de första 300 dagarna, därefter trappas ersättningsnivån av till 65 % i enlighet med gällande regler. Taket höjs med 100 kr 2012. För sjukskrivna personer som inte ryms inom Arbetsför- medlingens uppdrag föreslås en satsning på rehabilitering för att dessa personer ska komma tillbaka till arbetslivet. För detta anslås 500 miljoner kronor per år.

Ersättningsnivån i arbetslöshetsförsäkringen höjs till 80 % de 300 första dagarna för att därefter trappas av.

Miljöpartiet föreslår att studiemedlen höjs med 900 kr per månad. Inom grundskolan behöver också kvaliteten förbättras enligt Miljöpartiet. För utveckling av en mer individualiserad undervisning, förstärkt lärarlyft samt satsning på ämnesundervisning på modersmål höjs kvaliteten i skolan. För detta avsätts 2,3 miljarder kronor 2010–2012.

Skolhälsovården förstärks med 900 miljoner kronor under tre år, vilket enligt Miljöpartiet motsvarar 800 nya tjänster. Gratis tandvård upp till 25 års ålder föreslås.

För att skapa möjligheter för fler att gå ned i arbetstid föreslår Miljöpar- tiet en ny del i föräldraförsäkringen, barntid. Barntid är en individuell ersättning som beskattas och som är pensionsgrundande. Maximalt uppgår ersättningen till 2 500 kr per månad. För barntid avsätter Miljöpartiet 2,5 respektive 5 miljarder kronor åren 2011 och 2012.

Miljöpartiet anser att klyftan mellan skatt på arbete och skatt på pension ska minska varför partiet säger nej till regeringens fjärde steg i jobbskat- teavdraget och sänker skatten för pensionärer med ytterligare 1 miljard kronor jämfört med regeringen. Enligt Miljöpartiet är det stora skillnader mellan den skatt de som är föräldralediga och de som arbetar betalar. Mil- jöpartiet föreslår därför en skattereduktion för föräldralediga. Skatterefor- men utformas så att den ger samma skattelättnad som jobbskatteavdragets första tre steg. Reformen beräknas minska skatteintäkterna med 1 miljard kronor årligen.

2009/10:FiU1

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

Gemensamma förslag från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet

Enligt Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet behöver arbets- miljön i landets skolor förbättras och stora behov av renoveringar förelig- ger. För att åstadkomma detta föreslås en s.k. skol-ROT för renovering av skolor. Denna ska medge avdrag med maximalt 50 % av arbetskostnaden, förutsatt att renoveringen leder till en minskad energianvändning med 30 %. Stödet uppgår till 400 miljoner kronor årligen.

Övriga motioner

I motion Fi231 föreslår Luciano Astudillo (s) att regeringen skyndsamt till- sätter en välfärdskommission med syfte att, med särskilt barnperspektiv, följa hur den förda politiken påverkar vårt samhälle både ekonomiskt och socialt. I motion Fi236 föreslår Lennart Axelsson (s) att våra skattepengar ska användas effektivt och att privata ägare inte ska kunna ta ut stora vins- ter genom att göra avkall på kvaliteten inom välfärden. En lag om investe- ringsskydd föreslås så att skattefinansierad verksamhet inte kan slumpas bort till privata ägare till underpris. I motion Fi240 anser Hans Olsson (s) att regeringens politik skapat ökade klyftor och orättvisor i samhället och kräver en förnyad kamp mot orättvisorna i samhället. I motion Fi234 före- slår Carina Hägg (s) att regeringen redovisar hur mycket av våra skatte- pengar som försvinner som vinster till privata företag.

En jämförelse av kommunsatsningar

Som ett led i beredningen av budgetpropositionen har utskottet låtit utred- ningstjänsten analysera hur regeringens och oppositionspartiernas förslag påverkar utgifterna under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner samt oppositionspartiernas förslag till riktade bidrag. Tillskott eller sats- ningar till befintliga eller nya anslag studeras i relation till regeringens förslag. Även ekonomiska regleringar som avser kompensationer eller indragningar till följd av förslag som påverkar kommunernas skatteintäkter analyseras. Eftersom partierna valt att redovisa ekonomiska regleringar på olika sätt försvåras jämförelsen mellan partierna. Jämförelsen mellan oppo- sitionspartierna och mellan regeringen och oppositionspartierna försvåras också av att tillskott och satsningar till kommunsektorn redovisas på olika sätt. En del av satsningarna kräver dessutom någon form av motprestation, vilket gör att det blir oklart hur stora nettotillskotten i verkligheten är. I tabellerna nedan redovisas de olika partiernas kommunsatsningar. Under ekonomiska regleringar kompenserar Vänsterpartiet och Miljöpartiet kom- munerna bl.a. för deras förslag om höjda arbetsgivaravgifter för ungdomar och äldre. Socialdemokraterna har i stället valt att nettoredovisa effekten för offentlig sektor, vilket innebär att kommunsektorn varken tjänar eller förlorar på Socialdemokraternas förslag. Effekten för kommunsektorn är neutral.

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN 2009/10:FiU1

Tabell 2.16 Socialdemokraternas kommunsatsningar 2010–2012

Miljoner kronor

Utgiftsområde		2010	2011	2012
	Sysselsättningsstöd		2 000	3 000
9	Bättre kvalitet i sjukvården	1 000	1 000	1 000
16	Mer personal och mindre klasser i skolan	1 000	1 000	1 000
16	Komvux	750	750	250
20	Klimatinvesteringsprogram	250	200	200
22	Statsbidrag kollektivtrafiken	250	600	710
16	Ungdomslyft (Gemensamt förslag)	500	500	250
	Skol-ROT (Gemensamt förslag)	400	400	400
	Summa	4 150	6 450	6 810
25	Allmänna bidrag till kommuner	515	515	115
	varav satsningar/tillskott	600	600	200
	varav indragningar	-85	-85	-85
	SUMMA	4 665	6 965	6 925

Källa: RUT-pm 2009:1461 och RUT-pm 2009:1501.

Tabell 2.17 Vänsterpartiets kommunsatsningar 2010–2012

Miljoner kronor

Utgiftsområde		2010	2011	2012
9	Bidrag till psykiatri och social psykiatri	110	325	325
9	Omsorgslyft handikappomsorgen	100	200	200
9	Omsorgslyft äldreomsorgen	200	400	400
9	Utvecklad missbruksvård	100	100	100
13	Amnesti	500	1 000	500
13	Stärkt kvalitet på flyktingmottagande	500	400	500
16	Kunskapslyftet 2.0: Komvux	200	400	400
16	Fler reguljära komvuxplatser	0	0	456
16	Karriär- och studievägledning i gymnasieskolan	100	100	100
17	Barnkultur	300	300	300
20	Stöd till klimatinvesteringar	700	700	700
22	Stöd till Rikstrafiken	155	155	155
22	Kollektivtrafik i glesbygd	500	1 000	1 000
22	Ökat stöd till kollektivtrafiken	1 500	1 500	2 000
16	Ungdomslyft (Gemensamt förslag)	500	500	250
	Skol-ROT (Gemensamt förslag)	400	400	400
9	Nej till prestationsbunden vårdgaranti	-1 000	-1 000	-1 000
10	Nej till bonus för låga sjukskrivningstal	-1 000	-1 000	-1 000
16	Nej till regeringens försöksverksamhet med lärlingsutbildning	-400	-200	0
16	Nej till anslaget Förstärkning av basfärdigheter	-500	0	0
	Summa	2 965	5 280	5 786
25	Allmänna bidrag till kommuner	14 324	16 974	12 174
	varav satsningar/tillskott (varav 7,6 mdkr avser inv.bidrag 2010)	18 600	20 950	15 350
	varav ekonomiska regleringar	-3 700	-3 400	-2 600
	varav indragningar	-576	-576	-576
	SUMMA	17 289	22 254	17 960

Källa: RUT-pm 2009:1461 och RUT-pm 2009:1501.

2009/10:FiU1 2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

Tabell 2.18 Miljöpartiets kommunsatsningar 2010–2012

Miljoner kronor

Utgiftsområde		2010	2011	2012
9	Bidrag till psykiatri	203	403	503
9	Folkhälsopolitiska åtgärder	50	300	400
16	Kvalitetspott för pedagogisk utveckling	100	300	400
16	Lärarlyft (90 % av lönen)	160	160	160
16	Försök ämnesundervisning på modersmål	58	138	251
13	Kommunersättningar vid flyktingmottagande	0	150	150
17	Anslag till regionala verksamheter	100	220	400
6	Delfinansiering av klimatanpassning i kommuner	25	20	40
20	Hållbara städer/Klimp	400	600	600
20	Stöd till förnyelse av tunga fordon	50	0	0
	(del av rödgrönt miljöfordonspaket)
22	Statsbidrag cykelbanor	450	510	600
22	Statsbidrag kollektivtrafik	560	640	750
22	Statsbidrag spårväg	500	750	750
22	Statsbidrag inköp spårvagn	500	750	750
22	Riktat statsbidrag till Stockholm med anledning av trängselskatten	410	529	549
16	Ungdomslyft (Gemensamt förslag)	500	500	250
	Skol-ROT (Gemensamt förslag)	400	400	400
	Summa	4 466	6 370	6 953
25	Allmänna bidrag till kommuner	2 300	5 350	2 720
	varav satsningar/tillskott ( 3 resp. 2 mdkr avser syssel.stöd -11, -12)	600	3 650	2 220
	varav ekonomiska regleringar	1700	1700	500
	SUMMA	6 766	11 720	9 673

Källa: RUT-pm 2009:1461 och RUT-pm 2009:1501.

2.4 Företagande

Propositionen

Nya och växande företag är viktiga för bl.a. sysselsättningen. Åtgärder som stärker incitamenten att starta, driva och utveckla företag är därför enligt regeringen prioriterade. För att förbättra förutsättningarna för små företag att växa och utvecklas inför regeringen en nedsättning av egenav- giften med 5 procentenheter eller med högst 10 000 kr. Förslaget minskar den offentliga sektorns skatteintäkter med 1,1 miljarder kronor årligen. I tabell 2.19 nedan redovisas regeringens åtgärder för fler och växande företag.

Tabell 2.19 Regeringens åtgärder för fler och växande företag

Effekter på finansiellt sparande, miljarder kronor

	2010	2011	2012
Trygghet för företagare	0,56	0,69	0,69
Nedsatta egenavgifter	1,15	1,15	1,15
Insolvens	0,11	0,11	0,11
Ökat entreprenörskap	0,20	0,10	0,10
Förändring av finansiellt sparande offentlig sektor	-2,02	-2,05	-2,05

Källa: Budgetpropositionen för 2010.

Tryggheten för företagare behöver enligt regeringen förstärkas. Företagar- nas egna socialförsäkringsskydd förstärks bl.a. genom en sänkt egenavgift med 0,74 procentenheter för enskilda näringsidkare, rätt till sjukpenning- grundande inkomst motsvarande vad en anställd skulle få medges under två år i samband med uppbyggnadsskedet av verksamheten, ökad ersätt- ning för tillfällig föräldrapenning, företagare som lägger ned sin verksam-

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2009/10:FiU1

het inom första året kan få sin arbetslöshetsersättning baserad på inkomster från tidigare anställning. Regeringen förslår att Arbetsmiljöver- ket ges i uppdrag att i samråd med Försäkringskassan se över havande- skapspenning för företagare. Ett generellt högkostnadsskydd föreslås för alla arbetsgivare vilket innebär att arbetsgivare kan få ersättning vid sär- skilt höga lönekostnader.

För att stimulera entreprenörskapet inrättas ett nationellt utvecklingsråd för att undanröja hinder för marknadens utveckling. Därutöver förlängs sats- ningen på kvinnors företagande. Regeringen avser också att genomföra en handlingsplan för kulturella och kreativa näringar och ett innovationspro- gram för unga, för att särskilt stimulera unga företagares entreprenörskap. Visit Sweden AB föreslås få utökade resurser för att utveckla turistnär- ingen och ta vara på Sverige som turistland.

För att minska risken med företagande föreslås två förändringar i skuld- saneringslagen. Skuldens ålder ska inte vara avgörande och aktiva närings- idkare ska kunna få skuldsanering. Regeringen tillsätter en företagsskatteut- redning för att undersöka möjligheterna att minska beskattningen av riskkapital i bolagssektorn.

Motionerna

Socialdemokraterna

Socialdemokraterna vill underlätta för entreprenören att starta företag, få tag i kapital, anställa, expandera och exportera. I ett företagarprogram sti- muleras fler att starta företag, fler småföretag att anställa samtidigt som innovationskraften stärks i små företag. Sverige behöver enligt Socialdemo- kraterna ett innovationslyft med särskilt fokus på att främja innovationskraf- ten i små och medelstora företag. Mot den bakgrunden föreslås ett riskkapitalavdrag för den som investerar i ett nystartat företag. Den som investerar i ett nystartat företag kan få dra av 20 % av det investerade beloppet, dock max 100 000 kr. Satsningen görs i form av ett temporärt stöd på 500 miljoner kronor 2010. För att ge småföretag möjlighet att växa genom innovativa varor och tjänster ökas forskningsanslaget till små och medelstora företag. Utöver det tillförs 100 miljoner kronor till ett pro- gram för stöd till forskning i småföretag.

För att det ska bli enklare att starta företag vill Socialdemokraterna bl.a. satsa på digital samordning mellan myndigheter och införa en tillståndspor- tal för företagare.

Socialdemokraterna anser att kostnaderna för företagen behöver sänkas och tryggheten förstärkas. Därför välkomnar Socialdemokraterna regering- ens sänkning av egenavgifterna för entreprenörer och det trygghetspaket som regeringen lagt fram.

Socialdemokraterna motsätter sig regeringens nedsättning av arbetsgivar- och egenavgiften för unga upp till 26 år och för äldre, och föreslår i stället ett riktat avdrag för alla som anställer en arbetslös ungdom mellan 20 och

2009/10:FiU1

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

25 år. För unga långtidsarbetslösa som bl.a. saknar praktisk erfarenhet införs ett förstajobbetavdrag. Dessutom föreslås en tillfällig nedsättning av arbetsgivaravgiften om 15 procentenheter för den enmansföretagare som gör sin första anställning.

Socialdemokraterna vill satsa på forskning och stödja framstående forsk- ningsmiljöer. Ökade resurser ges för att bl.a. kommersialisera forskningsre- sultat, t.ex. genom holdingbolag och inkubatorer. Forskning kan därmed föras ut till småföretag och tjänsteföretag så att de kan öka förädlingsvär- det av sin varu- och tjänsteproduktion. Socialdemokraterna satsar 2 miljar- der kronor på forskning, utveckling och kommersialisering 2010–2012. Socialdemokraterna vill också utveckla bättre möjligheter för mindre och medelstora företag att ta emot doktorander. Utöver det föreslås ett ökat exportstöd till småföretag.

Vänsterpartiet

Enligt Vänsterpartiet behöver näringslivet utvecklas. Det krävs ett medve- tet agerande från statens sida i form av bl.a. infrastruktursatsningar, utbild- ning och tillgång till riskkapital. Det behövs bättre förutsättningar för företag att växa, enligt Vänsterpartiet. Ett företagarprogram föreslås för att göra det lättare att starta, driva och att växa som företag. Programmet inne- håller bl.a. en reducerad arbetsgivaravgift, slopat sjuklöneansvar för före- tag med upp till 10 anställda och därefter en avtrappning för företag med 10–15 anställda. Vänsterpartiet motsätter sig regeringens nedsättning av arbetsgivar- och egenavgiften för unga upp till 26 år och för äldre. Social- avgifterna höjs generellt med 1 procentenhet till tidigare nivå, och bolags- skatten höjs till 28 %. Däremot vill Vänsterpartiet behålla nedsättningen för enskilda näringsidkare samt förslaget om sänkta egenavgifter på grund av förlängd karenstid.

För att det ska bli enklare att starta företag vill Vänsterpartiet bl.a. öka satsningen på digital samordning mellan myndigheter och införa en till- ståndsportal för företagare.

Tillgången på kapital för företag behöver förstärkas, enligt Vänsterpar- tiet. Kreditgarantiföreningar anses vara ett bra exempel på hur privat och offentligt engagemang kan förenas. Föreningarna är en kompletterande finansiär varför Vänsterpartiet ger stöd till fler och större föreningar.

Vänsterpartiet satsar på ett innovationslyft som ska leda till en utbygg- nad och förstärkning av Sveriges innovationsmiljöer. Inom ramen för detta program görs bl.a. investeringar för att öka samarbetet mellan akademi och entreprenörskap, forskningsanslaget till små och medelstora företag ökas och innovationslån för innovativa småföretagare införs.

Som en viktig del i en statlig näringspolitik vill Vänsterpartiet också satsa på utvecklingsprogram för olika branscher, bl.a. ett för miljöteknik- branschen där staten i samarbete med näringslivet och de fackliga organisa- tionerna tar fram strategier för hur miljöteknikbranschen kan utvecklas och stödjas. Vänsterpartiet anser att staten kan spela en viktig näringspolitisk

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2009/10:FiU1

roll genom medveten ägarstyrning och föreslår att statens ägande i Nordea utökas. Vänsterpartiet föreslår också en utbyggnad av lokala sparbanker och en statlig investeringsbank för att säkra tillgången på kapital till nöd- vändiga investeringar i företag.

Miljöpartiet

Miljöpartiets anser att företagande och entreprenörskap ska bejakas och uppmuntras genom bl.a. en nedsättning av arbetsgivaravgiften med 10 pro- centenheter på lönesummor upp till 741 000 kronor. Generella lättnader för mindre företag är enligt Miljöpartiet mer effektiva och därför vill man slopa den gällande nedsättningen av arbetsgivaravgiften för unga. För att fler företagare ska våga låta företaget växa föreslås en nedsättning av arbets- givaravgiften för s.k. soloföretag för den först anställde under ett år. Endast ålderspensionsavgiften på 10,21 procentenheter behöver betalas. För att underlätta övergången från att vara anställd till att bli egenföreta- gare föreslås ett nytt stöd, s.k. företagsvikariat. Stödet betalas ut under max 12 månader och motsvarar 85 % av ersättningen från arbetslöshetsför- säkringen. Stödet förutsätter att en arbetslös går in och vikarierar under motsvarande tid. Miljöteknikbranschen ska enligt Miljöpartiet utvecklas och stödjas för att få en framträdande roll i framtiden. Strategier ska tas fram tillsammans med näringsliv och fackliga organisationer. Stödet riktas till tekniker med störst effekt i kampen mot klimatförändringar.

I motion N388 yrkande 11 framhålls att de rödgröna partierna vill göra en extra utdelning från Vattenfall för att inrätta en riskkapitalfond inom miljöteknikområdet.

Gemensamma förslag från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet

För att förbättra företagens möjligheter att få tillgång till kapital föreslår Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet att en riskkapitalfond skapas genom en extra utdelning från Vattenfall på 5 miljarder kronor. Fon- den ska i huvudsak rikta sig till innovativa, små och medelstora industri- och tjänsteföretag. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet anser också att Sverige som turistland ska ligga i framkant och föreslår en ökad satsning på marknadsföring och skapande av ett särskilt bolag, Event Sweden. Genom bolaget förstärks besöksnäringen.

2.5 Klimat, miljö och infrastruktur

Propositionen

Enligt regeringen bygger Sveriges klimatpolitik i hög grad på ett samar- bete inom EU där EU:s klimat- och energipaket också utgör grunden för Sveriges politik. Enligt budgetpropositionen har en energi- och klimatöver-

2009/10:FiU1

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

enskommelse mellan allianspartierna lagt grunden för en långsiktig, hållbar och kostnadseffektiv klimat- och energipolitik. Därigenom skapas enligt regeringen långsiktiga spelregler för energimarknadens aktörer och reger- ingens ambitioner inom klimatpolitiken tydliggörs. I tabell 2.20 nedan redovisas regeringens klimatåtgärder i denna proposition.

Tabell 2.20 Regeringens klimatåtgärder i budgetpropositionen

Effekter på offentligt finansiellt sparande, miljarder kronor

	2010	2011	2012
Energieffektivisering	0,3	0,3	0,56
Internationella klimatinvesteringar			0,2
Övriga klimatåtgärder	0,05	0,05	0,05
Förändring av finansiellt sparande offentlig sektor	-0,35	-0,35	-0,81

Källa: Budgetpropositionen för 2010.

Utsläppshandel och koldioxidskatt är enligt regeringen kostnadseffektiva och teknikneutrala ekonomiska styrmedel, varför regeringen verkar för en växande utsläppshandel samtidigt som energi- och koldioxidskatterna höjs.

Regeringen föreslår bl.a. en minskad nedsättning av koldioxidskatten för uppvärmning inom jord-, skogs- och vattenbruk samt inom delar av indu- strin, höjd energiskatt på diesel och höjd fordonskatt. De ekonomiska styrmedlen kompletteras bl.a. med insatser för teknikutveckling. För att sti- mulera ny teknik och öka andelen förnybar energi satsar regeringen bl.a. på miljöbilspremier och andra generationens biodrivmedel. Regeringen före- slår också ytterligare satsningar på energieffektiviseringar och internatio- nella klimatinvesteringar.

I ett program för energieffektivisering avsätts 300 miljoner kronor under perioden 2012–2014, bl.a. för förstärkt regionalt och lokalt energi- och kli- matarbete, informationsinsatser, rådgivning och stöd för teknikupphandling och marknadsintroduktion. Dessutom genomför regeringen satsningar på klimatinvesteringar i utvecklingsländer, vilket ska bidra till en hållbar utveckling och överföring av ny miljöteknik. För att förbättra kunskapslä- get när det gäller översvämningar, ras och skred på grund av intensiv nederbörd satsar regeringen även medel för bl.a. undersökningar av ras- och skredrisker.

Utöver det lämnar regeringen förslag på klimat- och energirelaterad forsk- ning i propositionen Ett lyft för forskning och innovation (prop. 2008/09: 50) samt i budgetpropositionen för 2009 (prop. 2008/09:1).

Regeringen anser att det låga resursutnyttjandet i svensk ekonomi inne- bär en möjlighet att tillvarata lediga resurser inom byggsektorn. Statliga investerings- och underhållsåtgärder föreslås därför öka. Tillskotten skapar förutsättningar för att redan pågående investeringsobjekt inom järnvägsom- rådet kan byggas snabbare och mer effektivt. För vägar innebär tillskotten att fler vägar kan åtgärdas och att redan planerade insatser kan tidigareläg- gas.

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2009/10:FiU1

Motionerna

Socialdemokraterna

Regeringens miljöambitioner är låga, enligt Socialdemokraterna, och de leder inte till den klimatomställning som Sverige behöver för miljöns och jobbens skull. För att värna miljön och klimatet vill Socialdemokraterna satsa mer än regeringen. Till stöd för samhällsekonomiskt och klimatmäs- sigt effektiva åtgärder satsar Socialdemokraterna 650 miljoner kronor 2010– 2012 på lokala klimatinvesteringsprogram (Klimp). Programmen utformas så att de stöder de samhällsekonomiskt och klimatmässigt mest effektiva åtgärderna. Stödet ska t.ex. användas till teknik för produktion och uppgra- dering av biogas. Mer resurser föreslås också till biologisk mångfald och för att stärka Kemikalieinspektionens tillsynsverksamhet. Socialdemokra- terna vill också satsa på uthållig teknik och fasa ut fossilbaserad uppvärm- ning inom industrin och avsätter 260 miljoner kronor för detta 2010–2012. För att stärka energieffektiviseringen ökar Socialdemokraterna anslaget för energiforskning och dess kommersialisering.

Socialdemokraterna anser att koldioxidskatten är ett brett verkande och effektivt styrmedel och föreslår bl.a. höjd koldioxidskatt med 6 öre. För att kompensera dem som måste använda bilen till arbetet höjs reseavdra- get. Socialdemokraterna välkomnar regeringens förslag om att nedsätt- ningen av koldioxidskatt för bl.a. jordbruket ska minska. De som lever upp till krav om minskade utsläpp föreslås emellertid kunna få en återför- ing av dieselskatten i jordbruks- och skogsmaskiner av samma omfattning som tidigare. Däremot avvisar Socialdemokraterna regeringens slopade han- delsgödselskatt.

För att styra energiförbrukningen i rätt riktning föreslår Socialdemokra- terna skatteförändringar på energiskatteområdet. Fastighetsskatten på vatten- kraft och skatten på termisk effekt höjs med 20 %. Intäkterna från skatterna används bl.a. för att finansiera investeringar för att skynda på utvecklingen till ett hållbart samhälle, t.ex. klimatrenovering av miljonpro- gramsområdena.

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet föreslår ett grönt stimulanspaket för en miljö- och klimatom- ställning, en s.k. Green New Deal som innebär minskade utsläpp för Sverige. Enligt Vänsterpartiet bör Sverige satsa på klimatinvesteringar för nya gröna jobb. En vidareutveckling av industriproduktionen med ny kli- matsmart teknik får i gång ekonomin samtidigt som en nödvändig miljöom- ställning möjliggörs. Det gröna stimulanspaketet innehåller satsningar på bl.a. svensk sol- och vindkraftsindustri, utbyggd järnvägstrafik, utökad kol- lektivtrafik, klimatsmarta hyreshus och ny miljöteknik.

Vänsterpartiet förlänger det nuvarande energiskatteavdraget för havsbase- rad vindkraft och anser att staten bör ta initiativ till en mellanstatlig satsning på havsbaserad vindkraft.

2009/10:FiU1

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

Vänsterpartiet säger nej till regeringens slopade koldioxidskatt för anlägg- ningar som omfattas av EU:s handel med utsläppsrätter och slopad skatt på avfallsförbränning och handelsgödsel. Vänsterpartiet föreslår i stället att skatten på handelsgödsel höjs. Därutöver vill Vänsterpartiet höja drivme- delsskatterna, införa registreringsskatt för nya bilar och kilometerskatt för inrikesflyget samt höja skatten för vattenkraft och kärnkraft. Personer i gles- bygd kompenseras genom sänkt fordonskatt och riktat stöd till kollektivtra- fiken. Vänsterpartiet vill fortsätta att utveckla den gröna skatteväxlingen där höjd skatt på sådant som belastar miljön negativt växlas mot sänkt skatt på arbete och stöd till vissa stimulansåtgärder.

I motion MJ468 yrkandena 11 och 36 föreslås att Sverige bör verka för att det i EU:s budget inrättas en enskild budgetpost utanför biståndssats- ningarna för klimatbistånd, att Sverige inom EU ska vara drivande för att få till stånd en ny finansieringsmekanism samt att en statlig klimatbudget inrättas utifrån de klimatpolitiska målen.

Miljöpartiet

Miljöpartiet vill satsa på ett klimatsmart och hållbart transportsystem. Genom ett ökat underhåll och en utbyggnad av järnvägsnätet förbättras kva- liteten och kapaciteten i järnvägsnätet. Statens ansvarstagande bör enligt Miljöpartiet öka när det gäller investeringar och drift av lokal och regional kollektivtrafik. För att ytterligare förbättra bl.a. kapaciteten på järnvägen vidareutvecklar Miljöpartiet den tidigare närtidssatsningen med en klimat- och konjunktursatsning på 8,9 miljarder kronor 2010–2012.

För att minska de svenska växthusgaserna föreslås ökade energieffektivi- seringsambitioner, bl.a. föreslås stöd för konvertering från direktverkande elvärme. En svensk solenergimarknad föreslås och medel motsvarande 1 miljard kronor avsätts 2010–2012. Utöver det föreslås också ett omställ- ningsanslag för att få el- och värmeproducenter att gå över från fossila bränslen till förnybara.

För finansiering av utsläppsminskningar, enligt åtaganden inom UNFCCC och Kyotoprotokollet, vill Miljöpartiet inrätta ett anslag utanför biståndsramen på totalt 4,9 miljarder kronor 2010–2012. Miljöpartiet mot- sätter sig att regeringen använder biståndsmedel för detta ändamål.

Däremot stöder Miljöpartiet flera av regeringens föreslagna omlägg- ningar av miljöskatter, t.ex. höjd koldioxidskatt i den lätta industrin, sena- reläggning av tidigare aviserad koldioxidskattehöjning för den handlande sektorn, omläggning av energiskatt på fossila bränslen och höjd energiskatt på diesel i två steg. Däremot avvisar Miljöpartiet regeringens förslag om sänkt koldioxidskatt till följd av indexeringen, successiv nedtrappning av nedsättningen för koldioxidskatt på naturgas och gasol, slopad avfallsför- bränningsskatt, slopad handelsgödselskatt, slopat avdrag för havsbaserad vindkraft, fordonsskattebefrielse för bilar med miljöegenskaper och om att lätta lastbilar infogas i den koldioxidbaserade fordonsskatten.

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2009/10:FiU1

Miljöpartiet anser att uppräkningen av miljö- och klimatskatterna bör kopplas till BNP och inte till KPI-utvecklingen och dessutom tydligare rela- teras till klimatutvecklingen.

Utöver detta vill Miljöpartiet bl.a. införa flygskatt, kilometerskatt för last- bilar, skatt på fluorerande växthusgaser, registreringsskatt på båtmotorer och nytt system för förmånsbilar i enlighet med Klimatberedningen (SOU 2008:24 s. 308 f). Skatten på kärnkraft och vattenkraft höjs, och torvens undantag från koldioxidskatt slopas. Dessutom säger Miljöpartiet nej till regeringens uttagsskatt på kooperativ vindkraft.

Gemensamma förslag från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet

Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet föreslår ett ROT- avdrag som särskilt främjar energisparande åtgärder och miljöåtgärder. Förslaget ger möjlighet till stöd för alla flerfamiljshus som genomför en totalrenovering, förutsatt att renoveringen leder till en minskad energian- vändning med minst 30 %. Därutöver föreslås att avdraget utvidgas till att även omfatta en s.k. klimatbonus. Bonusen kopplas till fastigheten och upp- går till 10 % utöver ROT-avdraget, dock högst 10 000 kr i avdrag per småhus eller antal lägenheter i en bostadsrättsförening.

Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill också skapa en mer klimatsmart fordonspark. För att nå dit föreslås åtgärder som t.ex. en enhetlig europeisk miljöklassning av fordon, tillfälligt stöd till företag och kommuner som agerar referenskunder och därigenom testar ny teknik, all- män skrotningspremie för bilar äldre än 1989 års modell, tillfällig konver- teringspremie för byte från bensin till etanol, biogas eller el. Inom ramen för ett s.k. klimatinvesteringsprogram (Klimp) avsätter s, v, och mp medel för att bygga ut infrastrukturen för förnybara bränslen, t.ex. biogas och el.

Kompletterande information

Den 5 oktober 2009 överlämnades betänkandet Miljömålen i nya perspek- tiv (SOU 2009:83) till miljöministern. Ett av utredningens förslag är att tillsätta en parlamentarisk beredning med uppgift att utveckla strategier för att på ett effektivt sätt nå de 16 miljökvalitetsmål som beslutats av riksda- gen. Beredningen föreslås ge råd till regeringen, skapa debatt om hur miljökvalitetsmålen ska nås samt på uppdrag av regeringen ta fram förslag på strategier med etappmål, nationella styrmedel och underlag för miljöar- bete inom EU och internationellt.

I faktapromemoria 2009/10:FPM15 presenterar kommissionen en skiss för hur den internationella finansieringen av utsläppsminskningar och kli- matanpassning i utvecklingsländer ska kunna öka. Regeringen ser medde- landet som en god grund för framtagande av en konkret förhandlingsposi- tion för EU om finansiering av klimatåtgärder i utvecklingsländer.

2009/10:FiU1

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2.6 Det finansiella systemet

Propositionen

Det finansiella systemet har en central roll i ekonomin. Om det finansiella systemet inte fungerar – oavsett om det beror på verkliga problem eller endast misstankar om att sådana finns – fungerar inte ekonomin. Skulle stabiliteten hotas ställs det även krav på ett väl fungerande ramverk som effektivt hanterar hoten och återställer stabiliteten.

För att hantera finanskrisen, återställa det finansiella systemets funktion och upprätthålla kreditgivningen vidtog regeringen ett antal åtgärder under hösten 2008 och våren 2009. I oktober 2008 lade regeringen fram en stabi- litetsplan som omfattade omedelbara åtgärder och förslag till en stödlagstift- ning. Med utgångspunkt från stödlagen har regeringen etablerat olika verktyg – t.ex. kapitaltillskottsprogram, garantiprogram samt möjlighet till tvångsinlösen – för att hantera tänkbara problem. Riksgäldskontoret har fått det huvudsakliga ansvaret för att genomföra de olika stödåtgärderna.

Åtgärderna på finansmarknadsområdet har också utformats i syfte att värna skattebetalarnas intressen. Statens ingripande ska motiveras av ris- kerna för en kollaps i det finansiella systemet och en ännu värre nedgång i ekonomin. Åtgärderna är inte till för att skydda dem som investerat sina medel i alltför riskfyllda verksamheter. För att undvika att de statliga åtgär- derna ses som garantier mot förluster för dessa investerare, vilket skulle kunna leda till ett ökat risktagande i framtiden, är det viktigt att åtgärderna utformas så att det främst är ägarna och andra som har skjutit till riskkapi- tal i de finansiella instituten som ska bära eventuella förluster. Strikta regler för bonusar och andra ersättningar till ledningen ska gälla för de aktörer som vill ta del av regeringens åtgärder.

En annan central utgångspunkt för regeringens insatser är att de inhemska åtgärder som riktas mot finanssektorn också koordineras interna- tionellt. Detta för att undvika att ett lands lösning blir ett annat lands problem. En översyn av EU:s tillsyn av finansmarknaderna är högt priori- terad under det svenska ordförandeskapet i EU:s ministerråd.

Regeringens ambition är att driva utvecklingen framåt, såväl inom EU som internationellt, för att förbättra regleringen av den finansiella sektorn. Det är viktigt att säkerställa koordinerade och harmoniserade regler och standarder på internationell nivå. Kraven på kapital i bankerna kan behöva skärpas. Finansiella företag och produkter, som hittills stått utanför regler- ing, behöver regleras och ställas under tillsyn för att garantera den finansi- ella stabiliteten. Det behövs även striktare regler för bonus och ersättningssystem i de finansiella företagen.

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2009/10:FiU1

Motionerna

Socialdemokraterna

Socialdemokraterna bedömer att den svenska regeringen måste vara djupt engagerad i reformeringen av den finansiella sektorn under de kommande åren. Att inom ramen för det europeiska arbetet skapa ett så enhetligt finan- siellt regelverk som möjligt är en prioriterad fråga för Socialdemokraterna. Behovet av mer enhetliga regelverk blir särskilt tydligt när man beaktar hur omfattande exponeringar utanför hemlandet många banker har, inte minst de svenska gentemot Östersjöområdet. Frågor som måste få en lös- ning snabbt är kapitaltäckningskrav för banker, begränsningar i de rörliga ersättningssystemen och förbättrade riskbedömningar av finansiella instru- ment och institutioner. Förstärkt reglering behövs också i arbetet med ökad transparens och i att begränsa de s.k. skatteparadisens verksamhet. Motio- närerna vill också ha en europeisk finansinspektion med möjlighet att överpröva nationella inspektioner under vissa förutsättningar.

På nationell nivå är det viktigt att se till att Finansinspektionen har till- räckliga resurser för sitt arbete. Det är vidare viktigt att alla kreditgivare, exempelvis företag som erbjuder krediter, ställs under Finansinspektionens tillsyn.

Socialdemokraterna anser att det är ansvarslöst att regeringen under en allvarlig finansiell kris inte tydligt markerar att staten ska behålla sitt ägande i SBAB och Nordea. Ett sådant agerande skulle vara positivt för stabiliteten på den svenska finansiella marknaden, enligt motionärerna. Soci- aldemokraterna är vidare kritiska till att staten valde att använda kapitaltill- skottsprogrammet i samband med kapitaltillskottet till Nordea. Tillskottet borde ha hanterats enligt ordinarie metod vid tillskott, inte genom kapital- tillskottsprogrammet, vars syfte är krishantering.

Socialdemokraterna anser att staten bör använda sitt ägande i SBAB för att främja konkurrensen på bankmarknaden. Det behöver också ses över om det krävs lagändringar eller andra typer av insatser för att synliggöra villkoren mellan olika finansiella aktörer. Motionärerna anser vidare att det bör ses över vilka möjligheter som finns för att stärka kundernas möjlighet att flytta pensionssparandet mellan olika aktörer. När den s.k. stabilitetsav- giften kommer på plats bör den tydligt avspegla den individuella bankens riskprofil. Detta skapar sundare incitament samtidigt som konkurrensen mel- lan banker blir mer rättvis, menar motionärerna.

Vänsterpartiet

Att en finansiell institution (vanligtvis en bank) är för stor eller för sam- manflätad med andra finansiella företag för att staten inte ska kunna tillåta att banken går i konkurs är enligt Vänsterpartiet kärnan i vad som är galet i dagens finanskapitalism. För att komma tillrätta med den svällande och delvis improduktiva finanssektorn bör enligt Vänsterpartiet (i) bankerna betala fullt pris för de skyddsnät de åtnjuter från staten, (ii) ett regelverk

2009/10:FiU1

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

och förfarande utarbetas som gör det möjligt för stora banker att gå i kon- kurs utan att det får systemhotande konsekvenser, (iii) den europeiska konkurrenslagstiftningen ändras så att banker och andra finansiella företag inte kan bli så stora så att de blir systemhotande.

Mot bakgrund av att finanskapitalismen i allra högsta grad är internatio- nell till sin natur handlar det om att få till stånd så mycket av gemensam finansiell reglering som möjligt och ökad samverkan över nationsgränserna i fråga om tillsyn. Vänsterpartiet välkomnar i huvudsak det arbete för refor- merad finansiell tillsyn som initierats av EU-kommissionen. Vänsterpartiet är i grunden också positivt till kommissionens förslag om reglering av för- valtare av hedgefonder m.m. på EU-nivå. Vidare anser Vänsterpartiet att all handel med olika derivat och strukturerade produkter bör ske på aukto- riserade marknadsplatser. Dagens kapitaltäckningskrav behöver skärpas över hela linjen och regelverket utformas på ett sätt som beaktar hela ban- kens verksamhet, dvs. även de tillgångar som lyfts ur balansräkningen. Kapitaltäckningsreglerna bör också reformeras så att det ställs hårdare krav på stora systemhotande banker, för att på så sätt få en mer rättvis prissätt- ning av risk.

Statens ägande i Nordea bör utökas enligt Vänsterpartiet. Vidare bör SBAB behållas och verksamheten utvidgas med lokala bankkontor. Reger- ingen bör också utreda möjligheterna att bilda en statlig investeringsbank. Eftersom det i sista hand är de nationella staterna som i krislägen utgör garantin för att det finansiella systemet upprätthålls, borde ett ökat statligt bankägande göras till ett naturligt inslag i finanssektorn, menar Vänsterpar- tiet.

Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om finansiering av startkapital för bildande av nya sparbanker, enligt motionärerna. En ökning i antalet sparbanker skulle kunna gynna den ekonomiska utveck- lingen på mindre orter.

I Vänsterpartiets motion Fi204 föreslår motionärerna att det bör tillsättas en bred parlamentarisk utredning – en finanskommission – med uppdraget att hitta förklaringar till hur dagens kris uppkom och ta fram förslag på hur en ny finanssektor kan utformas, där de inneboende riskerna åtmin- stone är färre än i dag.

Miljöpartiet

Enligt Miljöpartiet har den svenska regeringens arbete med krishanteringen på finansmarknaderna i huvudsak fungerat bra. Miljöpartiet stödde de ini- tiativ regeringen tog i riksdagen, och motionärernas bedömning hitintills är att räddningspaketen för banksektorn var relativt väl avvägda. Det kom- mande året kommer debatten kring sammanbrottet på finansmarknaderna sannolikt att intensifieras. Även om flera slutsatser redan har dragits och åtgärder vidtagits kring bl.a. kapitaltäckningsregler så kommer en vidare analys att visa på behoven av större förändringar i det finansiella systemet. Miljöpartiets förhoppning är att debatten ska fördjupas och att vi inte

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2009/10:FiU1

enbart fastnar i den diskussion om bonus som varit i fokus under hösten. En ekonomisk kris av den omfattning som vi sett det senaste året kan inte isoleras och förklaras enbart med enskilda personers girighet utan måste ses i ett bredare perspektiv där regleringar, övervakning och transparens på finansmarknaderna är i fokus.

2.7 Finansutskottets ställningstagande till riktlinjerna

Utskottet välkomnar regeringens åtgärder i budgetpropositionen. Inom ramen för långsiktigt ansvarsfulla offentliga finanser inriktas politiken på att dämpa fallet i sysselsättningen, förhindra att arbetslösheten biter sig fast, värna välfärdens kärna, skapa förutsättningar för fler och växande före- tag samt att värna klimatet. Den finansiella krisen och den djupa lågkon- junkturen har hamnat i fokus för den ekonomiska politikens utformning under det senaste året. Det är naturligt, men det är samtidigt viktigt att inte glömma bort de långsiktiga utmaningar Sverige och många andra län- der står inför. Tvärtom understryker krisen behovet av en långsiktigt inriktad ekonomisk politik.

Utskottet kan konstatera att skiljelinjen mellan regeringens politik och oppositionens blir allt tydligare. Regeringen håller fast vid en politik som handlar om att på kort sikt motverka efterfrågebortfallet från utlandet på svensk export, och samtidigt varaktigt höja sysselsättningsnivån genom en arbetslinje där huvudkomponenterna är att göra det mer lönsamt att arbeta och mer attraktivt att anställa. Oppositionens politik fokuserar i stället på statisk omfördelning av resurser, men bortser från vilka effekter deras poli- tik får för drivkrafterna för arbete och företagande. Om än i varierande grad vill samtliga oppositionspartier se höjda skatter på arbete, permanent högre offentliga utgifter, försvagad arbetslinje i socialförsäkringssystemen och i arbetsmarknadspolitiken samt ett försämrat företagsklimat. Socialde- mokraterna kritiserar regeringen för att ”låna till skattesänkningar”. Att rikta kritik mot regeringen, för att den genom ökad statlig upplåning dri- ver en efterfrågestimulerande och konjunkturdämpande politik av klassiskt keynesianskt slag under den värsta lågkonjunkturen sedan 1930-talet, är förvånande eftersom en stramare finanspolitik skulle leda till väsentligt högre arbetslöshet. Kritiken framstår som särskilt egendomlig eftersom Socialdemokraterna i sitt eget budgetalternativ lånar ungefär lika mycket, fast till utgiftsökningar i främst bidragssystemen.

Offentliga finanser

Minskad prognososäkerhet och reformutrymmet

Bedömningarna av den offentliga sektorns finansiella sparande 2009–2012 har reviderats upp sedan 2009 års ekonomiska vårproposition. Det gynn- sammare offentligfinansiella läget har inneburit att regeringen i budgetpro-

2009/10:FiU1

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

positionen kunnat presentera reformer för ca 32 miljarder kronor 2010 och därmed genomföra ytterligare krisåtgärder utan att äventyra de budgetpoli- tiska målen. År 2012 uppgår reformerna till 22 miljarder kronor. Oppositio- nen har på motsvarande sätt tillgodoräknat sig det större finansiella utrymmet och presenterar reformer som sammantaget medför samma belast- ning på de offentliga finanserna. Utskottet kan dock konstatera att opposi- tionen väljer att höja skatterna kraftigt för att skapa utrymme för sina betydligt större utgiftsreformer.

Osäkerheten om de offentliga finansernas utveckling har minskat under året men stora osäkerheter kvarstår, främst för åren 2011–2012. Bedöm- ningen om starkare offentliga finanser vilar på att den reala ekonomin åter börjar växa fr.o.m. 2010. Sedan regeringen presenterade sin beräkning av de offentliga finanserna i september har dock Riksgäldskontoret kommit med en mer optimistisk prognos för statens budgetsaldo för åren 2009– 2011. Enligt utskottet är omfattningen av regeringens reformer väl avvägd mot bakgrund av den minskade osäkerheten för de offentliga finansernas utveckling.

Överskottsmål och utgiftstak för 2012

De tre indikatorer som regeringen använder sig av för att bedöma om spa- randet ligger i linje med överskottsmålet tyder på att en stramare finanspo- litik kan komma att bli nödvändig när konjunkturläget förbättras. Även regeringens beräkningar av finanspolitikens långsiktiga hållbarhet indikerar att budgetförstärkningar kan komma att behövas i ett senare skede. Reger- ingen motiverar underskridandet av målet 2009–2012 med att det är fören- ligt med ramverkets syfte att det offentliga sparandet kan sjunka under överskottsmålet vid kraftiga konjunkturavmattningar.

För att säkra långsiktigt hållbara finanser är därför en del av regering- ens föreslagna reformer temporära samtidigt som utgiftstaket för 2012 föreslås sänkas med 10 miljarder kronor sedan bedömningen i vårproposi- tionen. Regeringen anser att det offentligfinansiella läget kräver en stram utgiftspolitik de närmaste åren och att utgiftstaket som andel av BNP trend- mässigt ska falla. Med det föreslagna taket för 2012 uppgår budgeterings- marginalen till 4,8 % av de takbegränsade utgifterna, vilket är en väsentligt större marginal än de minst 3 % som regeringen använder som riktlinje för marginalen år t+3. Regeringen motiverar detta med att om åter- hämtningen i ekonomin dröjer eller om utgifterna för transfereringssyste- men inte utvecklas enligt nuvarande bedömning kan utgiftsläget snabbt försämras.

Enligt utskottet är det väsentligt att värna de offentliga finanserna och främja en återgång till överskott i de offentliga finanserna och därigenom bidra till långsiktigt hållbara offentliga finanser. Det förslag om ett stra- mare utgiftstak som regeringen föreslagit understödjer en sådan inriktning. För att främja överskott i de offentliga finanserna, är det också enligt utskot- tet viktigt att huvuddelen av de reformer som läggs fram är tydligt

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2009/10:FiU1

angivna som temporära. Finanspolitiska rådet menar att andelen ofinansie- rade reformer i regeringens förslag utgör ett risktagande. Merparten av den permanenta budgetförsvagningen i regeringens förslag utgörs dock av det fjärde steget i jobbskatteavdraget som på sikt bidrar till att stärka sysselsätt- ningen och därmed stärka de offentliga finanserna och detta talar enligt utskottet för att andelen ofinansierade reformer i regeringens förslag är rim- lig. I 2008/09:FiU20 efterlyste utskottet ett tydligare resonemang som motiverar den trendmässiga minskningen av utgiftstaket. Någon sådan infor- mation finns inte i budgetpropositionen. Utskottet förutsätter att riksdagen får ta del av denna information.

Hanteringen av utgiftstaket 2009 och tekniska justeringar

I vårtilläggsbudgeten tillfördes kommunerna ett konjunkturstöd på 7 miljar- der kronor även om tillskotten var avsedda för 2010. Regeringens motiver- ing för utbetalningstidpunkten var att utrymmet under utgiftstaket var större 2009 än 2010. I betänkandet FiU21 framhöll finansutskottet vikten av att ett beslutat utgiftstak respekteras och att nya beslut som påverkar statsbudgeten kan kräva att utgiftstaket blir föremål för tekniska justeringar så att den ursprungliga finansiella stramheten upprätthålls. Utskottet påta- lade också vikten av att regeringen är tydlig och öppen sin redovisning av olika åtgärder. Finansutskottet ställde sig slutligen bakom regeringens han- tering av konjunkturstödet mot bakgrund av regeringens tydliga redovis- ning och att det är till fördel för kommunerna att medlen betalas ut redan under 2009.

I hösttilläggsbudgeten föreslår regeringen att ytterligare 6 miljarder beta- las ut i konjunkturstöd 2009 även om medlen är avsedda för 2010. Att medlen betalas ut redan 2009 motiverar regeringen med behovet av en åter- stående säkerhetsmarginal under utgiftstaket. Regeringen anser också att utgifter ska hänföras till rätt år för att inte jämförbarheten ska försvåras och att om avsteg från denna princip görs ska detta motiveras och redovi- sas tydligt. Budgeteringsmarginalen för 2010 är i budgetpropositionen 17,3 miljarder kronor. Om regeringen i stället hade föreslagit att tillskotten på årets tilläggsbudgetar till kommuner skulle ha betalats ut 2010 skulle mar- ginalen före åtgärder ha minskat med 13 miljarder kronor.

Finanspolitiska rådet är kritiskt mot regeringens hantering av konjunktur- stödet till kommunerna och menar att regelverket för utgiftstaket bör skärpas. Det bör enligt rådet inte längre vara möjligt att bokföra utgifter på ett annat år än det som utgifterna avser. I stället bör det införas en tydlig undantagsklausul, som preciserar externa omständigheter under vil- ket taket tillfälligt kan få brytas igenom, eller en särskild konjunkturmargi- nal som bara får användas i lågkonjunkturer.

Mot bakgrund av det mycket allvarliga ekonomiska läget och det fak- tum att kommunerna gagnas av att medlen utbetalas redan 2009 kan utskottet ställa sig bakom regeringens förslag. Beträffande Finanspolitiska rådets förslag om att införa en tydlig undantagsklausul anser utskottet att

2009/10:FiU1

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

systemet med treåriga utgiftstak skulle förlora en del av sin trovärdighet om höjningar kunde ske efter behov, även om dessa behov skulle vara exceptionella. Enligt utskottet finns det också en betydande kostnad som är förknippad med att skapa osäkerhet kring utgiftstakets nivå. Budgeter- ingsmarginalerna ska fortsatt respekteras som en buffert för osäkerhet, och storleken på marginalerna bör följa de riktlinjer som gäller för osäkerhets- marginaler.

Banverket föreslås i hösttilläggsbudgeten tillföras 898 miljoner kronor för att täcka det underskott i Banverkets myndighetskapital som uppstår vid bolagiseringen av Banverket Produktion 2010. Bolagiseringen har en mycket liten effekt på det finansiella sparandet i offentlig sektor och de medel som tillförs för att täcka underskottet i Banverkets myndighetskapi- tal påverkar inte det finansiella sparandet. Att ett budgetförslag inte påver- kar den offentliga sektorns finansiella sparande men ändå påverkar de takbegränsade utgifterna är ett skäl som brukar anföras för att en teknisk justering kan göras. I detta fall finns inga kommentarer i budgetpropositio- nen om varför bolagiseringen av Banverket Produktion inte föranleder en justering av utgiftstaket. En genomgång av principerna för tekniska juster- ingar ingår i regeringens översyn av det finanspolitiska ramverket. I propo- sition 2009/10:4 Obligatoriskt utgiftstak finns en redovisning av när regeringen bedömer att en teknisk justering av taket bör göras. Enligt utskot- tet är dock inte redovisningen heltäckande så principerna om tekniska justeringar av utgiftstaken bör enligt utskottet utvecklas vidare i regering- ens översyn av det finanspolitiska ramverket.

Oppositionspartiernas riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

Oppositionens budgetförslag skiljer sig avsevärt från regeringens. De avvi- ker också kraftigt sinsemellan. Men gemensamt för oppositionen är att de förespråkar betydligt högre utgifter och skatter än regeringen. Den offent- liga sektorns finansiella sparande ligger dock på ungefär samma nivå som i regeringens förslag. Socialdemokraterna politik innehåller skattehöjningar på omkring 20 miljarder kronor och lika mycket i utgiftsökningar. Social- demokraterna avvisar det fjärde steget i jobbskatteavdraget och sänkta socialavgifter för unga och vill återinföra förmögenhetskatten, reformera fastighetskatten och ta bort förvärvsavdraget för dem med höga inkomster. Motionärerna vill använda de högre inkomsterna till att höja ersättningarna i trygghetssystemen och till en brett jobbpaket med riktade insatser i kom- munsektorn.

Miljöpartiets politik medför skattehöjningar på ca 41 miljarder kronor fram till 2012 och utgiftsökningar på 42 miljarder kronor. Även Miljöpar- tiet avvisar det fjärde steget i jobbskatteavdraget och sänkta socialavgifter för unga och förespråkar högre ersättningsnivåer i trygghetssystemen och en utbyggnad av föräldraförsäkringen. Miljöskatterna ska höjas kraftigt och stora investeringar ska genomföras i bl.a. spårbunden trafik.

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2009/10:FiU1

Vänsterpartiets förslag är det mest utgiftsexpansiva om hänsyn tas till de skattekrediteringar som finns med i budgetförslaget samt de utgifter som finns med i nettoutlåningen. Vänsterpartiet vill se ca 57 miljarder i utgiftsökningar och inkomstökningar på ca 52 miljarder kronor. Partiet avvi- sar jobbskatteavdraget i sin helhet samt nedsättningen av socialavgifter för de unga och föreslår i stället bl.a. sänkt skatt via grundavdraget. Motionä- rerna vill också återinföra förmögenhetsskatten, höja bolagsskatten samt höja ersättningsnivåerna i bidragssystemen. Kommunerna tillförs mer pengar permanent i budgetförslaget. Även Vänsterpartiet förordar stora offentliga investeringar varav en del finansieras via ökad upplåning i Riks- gäldskontoret.

Oppositionen har även lagt fram en del gemensamma förslag exempel- vis en reformerad fastighetsskatt, en ungdomssatsning och ett utökat ROT- avdrag. Enligt skatteutskottets yttrande (SkU1y) kan oppositionens förslag om fastighetsskatt inte tillgodose de krav som bör ställas på en rättvis, för- utsebar och administrativt väl fungerade boendebeskattning.

Oppositionspartierna står långt ifrån varandra när det gäller innehållet i skattepolitiken. Socialdemokraterna och Miljöpartiet vill ha kvar steg 1–3 i jobbskatteavdraget, medan Vänsterpartiet förordar en helt annan modell för inkomstskattesänkningar. Samtliga partier vill ha höjda marginalskatter men i olika omfattning. Vänsterpartiet står ensamt bakom en höjning av bolagsskatten, medan partiet är överens med Socialdemokraterna om att återinföra den skadliga förmögenhetskatten. Miljöpartiet motsätter sig åter- införandet. Enligt Skatteverket har ungefär 500 miljarder kronor tidigare flyttats ut ur landet för att undgå förmögenhetsskatten. Skatteutskottet tar i sitt yttrande (SkU1y) starkt avstånd från Socialdemokraternas och Vänster- partiets respektive förslag om att återinföra förmögenhetsskatten och menar att avskaffandet av denna har varit av grundläggande betydelse för viljan att investera i Sverige. Utskottet delar skatteutskottets syn. Opposi- tionen vill ta bort nedsättningen av socialavgifter för unga, vilket innebär att företagens lönekostnader ökar kraftigt.

Utskottet står bakom regeringens skattepolitik och menar att den långsik- tigt leder till högre sysselsättning, bättre tillgång till kapital och stabilare offentliga finanser. Oppositionens gemensamma skattepolitik är svår att utläsa, men utskottet menar ändå att riktningen i den föreslagna politiken leder att till sysselsättningen på sikt minskar och att tillväxten blir lägre, vilket medför försvagade offentliga finanser. Oppositionens utgiftspolitik spretar än mer än skattepolitiken, men några utmärkande gemensamma drag går ändå att urskilja. Först och främst föreslås utgifterna i större utsträckning än i regeringens förslag permanent höjas. Både genom höjda bidragsnivåer i välfärdssystemen men också genom att permanent öka bidra- gen till kommuner och landsting som i stor utsträckning innehåller riktade satsningar som kan leda till att den kommunala sektorns åtaganden ökar. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill också gemensamt spara på försvaret fast på olika sätt. Därtill förordar samtliga oppositions-

2009/10:FiU1	2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN
	partier olika jobbskapande åtgärder av olika omfattning och inriktning.
	Hur statens infrastruktur ska utformas i ett gemensamt alternativ är svårt
	att utläsa ur respektive budgetalternativ. Samtliga partier förordar dock
	större infrastrukturinvesteringar än regeringen.
	Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet presenterar också
	förslag som syftar till att effektivisera den statliga sektorn. Ett av försla-
	gen innebär att partierna vill dra in en del av myndigheternas anslagsspa-
	rande generellt sett och menar att detta skulle innebära en besparing på
	totalt 2 miljarder kronor 2010–2012 jämfört med regeringens beräkningar.
	När regeringen beräknar och föreslår anslagens nivå för kommande bud-
	getår i budgetpropositionen har hänsyn redan tagits till storleken på det
	ingående anslagssparandet. Under våren genomförs sedan en anslagssparan-
	deprövning av anslagsbehållningarna när bättre information finns om utgifts-
	läget för de aktuella anslagen. Utskottet anser att beräkningen av
	besparingseffekten genom indrag av anslagssparande är tveksam i detta
	tidiga skede. Indrag av anslagssparande bör undvikas som finansierings-
	källa då det också ger incitament till överbudgetering. Om oppositionen
	vill spara på de aktuella anslagen är det bättre att i stället sänka anslagsni-
	våerna, vilket på kort sikt leder till uppsägningar för statligt anställda.
	Enligt utskottet innebär oppositionens budgetförslag sammantaget perma-
	nent högre offentliga utgifter. Lågkonjunkturen som framför allt drabbat
	den svenska exportindustrin ska alltså åtgärdas genom permanent ökad kon-
	sumtion i den offentliga sektorn. Det är utskottets bedömning att oppositio-
	nens förslag sammantaget försvagar drivkrafterna för arbete och företa-
	gande, vilket på längre sikt påverkar möjligheterna att långsiktigt
	upprätthålla sunda offentliga finanser. Socialdemokraterna kritiserar reger-
	ingen för att låna till skattesänkningar. Utskottet vill understryka att under-
	skotten främst beror på den djupa lågkonjunkturen och temporära
	stimulansåtgärder. Om regeringen inte hade lånat för att stimulera efterfrå-
	gan i svensk ekonomi hade nedgången blivit djupare och återhämtningen
	fördröjts. Dessutom gör jobbskatteavdraget det mer lönsamt att arbeta, vil-
	ket gör att fler arbetar och därmed även bl.a. betalar in mer i skatt.
	Vänsterpartiet vill fortsatt avskaffa det finanspolitiska ramverket medan
	de övriga oppositionspartierna står bakom ramverket. Vänsterpartiet menar
	att systemet med utgiftstak bör avskaffas eller reformeras. Det finanspoli-
	tiska ramverket är en av faktorerna bakom den betydande förbättring som
	de offentliga finanserna har genomgått under det senaste decenniet. Utan
	detta ramverk hade det inte varit möjligt att möta den djupa lågkonjunktu-
	ren med kraftfulla finanspolitiska åtgärder och bibehållen trovärdighet för
	de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet. Att som Vänsterpartiet
	vilja avskaffa ramverket eller ersätta det med någonting annat i en mycket
	djup lågkonjunktur är en politik som kan hota finanspolitikens möjligheter
	att verka nästa gång konjunkturen viker ned. Miljöpartiets och Socialdemo-
	kraternas förslag till utgiftstak för 2012 ligger omkring 25 miljarder kro-
	nor över regeringens. Med Vänsterpartiet som avvisar det nuvarande

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2009/10:FiU1

ramverket finns det enligt utskottet uppenbara risker att oppositionens poli- tik medför snabbt växande offentliga utgifter som på sikt riskerar att urholka de offentliga finanserna.

Investeringar ska finansieras via anslag

Vänsterpartiet föreslår också att staten bör införa en investeringsbudget och att kostnaden bör bokföras över investeringens livslängd. Ett sådant förslag framförs också i motion Fi285 av Jan Ericsson (m). Finansutskottet har tidigare redovisat skälen till varför investeringarna ska finansieras med anslag (se exempelvis bet. 2008/09:FiU1). Det viktigaste skälet för att inve- steringar i infrastruktur ska anslagsfinansieras är att då underkastas investe- ringsutgiften samma budgetprövning som övriga utgifter. Mot detta brukar anföras att investeringarna till sin karaktär är långsiktiga och att det därför är rimligt att de belastar budgeten under objektets ekonomiska livslängd. Utskottet menar dock att även andra utgifter i budgeten varierar vad gäller långsiktighet och ekonomiska konsekvenser.

För att i större utsträckning tillämpa huvudregeln för investeringar i infra- struktur har regeringen i två omgångar genomfört stora amorteringar av Vägverkets och Banverkets samlade låneskuld, senast i samband förra hös- tens tilläggsbudget. I infrastrukturpropositionen (prop. 2008/09:35) gjorde regeringen bedömningen att lånefinansiering endast undantagsvis bör använ- das för finansiering av åtgärderna i ramen 2010–2021. Undantagen kan vara brukarfinansierade objekt.

Skattekrediteringar i oppositionens alternativ

I Socialdemokraternas budgetalternativ föreslås att ett sysselsättningsstöd riktat till kommuner införs 2011. Stödet ges som en skattekontokreditering på statsbudgetens inkomstsida. Även Vänsterpartiet har på motsvarande sätt förslag om anställningsstöd för plusjobb, anställningsstöd för gröna jobb m.m. Regeringen har sedan budgetpropositionen för 2007 frångått att använda skattekontokrediteringar för specifika stöd inom arbetsmarknadspo- litiken.

Utgifter som redovisas på inkomstsidan är en relativt ny företeelse och infördes första gången 2001. Det som skiljer sådana stöd (utgifter som redo- visas på inkomstsidan) från skatteutgifter är att de inte har någon koppling till skattelagstiftningen. Problemet med skatteutgifter är att de normalt inte är tidsbegränsade och att de inte heller prövas i förhållande till andra utgif- ter i den årliga budgetprocessen. Införandet av nya stöd på statsbudgetens inkomstsida kan också vara ett sätt att undvika den restriktion som utgifts- taket utgör. Tydligheten och transparensen i redovisningen minskar också när skattekontokrediteringar tillämpas. Tidigare sysselsättningsstöd till kom- muner som infördes av förra regeringen utformades som en skattekrediter- ing utan att utgiftstaket justerades ned med motsvarande belopp. Riksrevisionen konstaterade i sin granskning att åtgärden minskade utgifts- takets stramhet i förhållande till de offentliga utgifterna.

2009/10:FiU1	2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN
	I budgetpropositionen för 2007 tog regeringen ett första steg mot ökad
	transparens genom att tydliggöra att regeringen avser att frångå nyttjandet
	av skattekontokrediteringar för stöd som är att likställa med utgifter i syfte
	att ge utgiftstaket dess avsedda betydelse. Från och med 2008 redovisades
	inte längre anställningsstöd och bidrag till skyddat arbete hos offentliga
	arbetsgivare (OSA) som en kreditering utan som ett bidrag på statsbudge-
	tens utgiftssida.
	Enligt utskottet finns det därför starka skäl som talar för att de förslag
	till anställningsstöd som Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har lämnat
	i sina budgetalternativ skulle ha kunnat lämnas som utgiftsförslag i stället.
	Arbetsmarknad och sysselsättning
	Angeläget att dämpa fallet i sysselsättning
	I september var 4 478 000 personer sysselsatta, vilket är nästan 90 000
	personer färre än för ett år sedan. Arbetslösheten var under samma månad
	8,3 % av arbetskraften, att jämföra med 5,9 % för ett år sedan. Samtidigt
	har det fall som skett i BNP ännu inte fått fullt genomslag på arbetsmark-
	naden. Outnyttjad produktionskapacitet i näringslivet innebär att sysselsätt-
	ningen kommer att fortsätta sjunka även om ekonomin i övrigt börjar
	vända upp. Mot den bakgrunden anser utskottet att regeringens förslag i
	budgetpropositionen, i syfte att dämpa fallet i sysselsättningen och för-
	hindra att arbetslösheten biter sig fast, är synnerligen angelägna.
	Ökad arbetslöshet till följd av hårt drabbad exportindustri
	Socialdemokraterna och Vänsterpartiet betonar att det går sämre för Sve-
	rige jämfört med andra länder och att arbetslösheten nu för första gången
	är högre än genomsnittet i EU. Detta beror enligt motionärerna på regering-
	ens misslyckade politik. Utskottet vill först och främst poängtera att Sve-
	rige är mer exportberoende än de flesta andra EU-länder samtidigt som
	Sveriges export är inriktad på investerings- och kapitalvaror, dvs. just den
	typ av varor där den internationella efterfrågan fallit så dramatiskt under
	krisens värsta skede. Dessutom stämmer det inte att arbetslösheten är
	högre än i genomsnittet i EU om man ser till den senaste statistiken. I
	Eurostats senaste siffror för september är arbetslösheten i EU-27 ca en
	halv procentenhet högre än i Sverige. Arbetslösheten var 9,2 % i septem-
	ber (säsongrensat) för EU-27 medan den var 8,7 % i Sverige. Jämför man
	dessutom Sveriges arbetslöshet med den i euroländerna, vilket är mer rätt-
	visande då dessa länder är mer lika Sverige med avseende på bl.a. inkomst-
	nivå och industristruktur än EU-27, var arbetslösheten i september hela 1
	procentenhet lägre i Sverige. I euroländerna låg arbetslösheten på 9,7 % i
	september. Ytterligare en aspekt som utskottet vill lyfta fram är att arbets-
	lösheten i Sverige inte ökar i alls samma omfattning i denna lågkonjunktur
	som under 1990-talskrisen, trots att fallet i BNP är betydligt större nu. Vis-
	serligen väntas arbetslösheten nu stiga till nivåer motsvarande de som

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2009/10:FiU1

rådde under 1990-talskrisen, men då steg arbetslösheten från en mycket lägre nivå. Det innebär att ökningen i arbetslöshet var betydligt större under 1990-talskrisen jämfört med nu.

Utskottet vill också framhålla att fallet i den svenska BNP-nivån nu tycks ha upphört. Som framgått av kapitel 1 Den ekonomiska utvecklingen innebar utfallssiffrorna för BNP andra kvartalet en liten uppgång jämfört med kvartalet dessförinnan. Dessutom har såväl hushållens konsumtion som detaljhandelsförsäljningen återhämtat sig och hushållen har dessutom blivit betydligt mer optimistiska om framtiden. Konjunkturinstitutets konfi- densindikator, som sammanfattar hushållens syn på det ekonomiska läget, steg i oktober för sjätte månaden i rad och ligger nu något över det histo- riska genomsnittet. Det tidigare fallet i svensk export har stannat av, och orderingången till den svenska industrin har ökat under den senaste tremå- nadersperioden jämfört med perioden innan.

Oppositionens alternativ skulle försvaga arbetslinjen

Oppositionen hävdar i sina budgetalternativ att deras politik leder till tiotu- sentals fler jobb än regeringens politik. Utskottet anser att dessa beräk- ningar är starkt missvisande. Oppositionen räknar ihop jobbeffekter från sina förslag utan att exempelvis ta hänsyn till effekterna på sysselsätt- ningen av de massiva skattehöjningar som de anser ska göras på arbete. I stället för fler jobb skulle tvärtom oppositionens politik leda till kraftigt minskad sysselsättning och ökad arbetslöshet. Skattehöjningarna på arbets- inkomster skulle leda till lägre disponibelinkomster, vilket ger lägre efter- frågan på varor och tjänster och därmed också på arbetskraft i ett läge med redan alltför svag efterfrågan. De högre arbetsgivaravgifterna i opposi- tionens förslag gör det dyrare att anställa, vilket minskar efterfrågan på arbetskraft och därmed sjunker också sysselsättningen när motsatsen är önskvärd. Sammantaget innebär oppositionens alternativ en kraftig försvag- ning av arbetslinjen med sämre fungerande arbetsmarknad och skattehöj- ningar för låg- och medelinkomsttagare samt för företag.

Sysselsättningen i kommunerna hålls uppe

De ytterligare 10 miljarder kronorna som tillförs kommunerna 2010 tillsam- mans med ytterligare medel till infrastruktursatsningar är kostnadseffektiva åtgärder för att dämpa fallet i sysselsättning i den djupa lågkonjunktur vi nu är inne i. Utskottet kan konstatera att Sveriges kommuner och landsting (SKL) i sin senaste konjunkturprognos från den 23 oktober gör bedöm- ningen att sysselsättningen i kommunsektorn nu t.o.m. kommer att öka svagt 2010. Vidare framkom under en utfrågning av SKL i finansutskottet den 22 oktober att den nedgång i antalet sysselsatta som skett i kommun- sektorn 2008 och 2009 (18 000 färre sysselsatta 2008 och 5 000 färre sysselsatta 2009 enligt SKL:s rapport) kompenseras av en ökad medelar- betstid, dvs. antalet arbetade timmar i kommunsektorn är i princip oföränd- rat under denna period.

2009/10:FiU1

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

Fjärde steget i jobbskatteavdraget strukturellt och stabiliseringspolitiskt motiverat

Utskottet anser att det fjärde steget i jobbskatteavdraget är både struktu- rellt och stabiliseringspolitiskt motiverat. Det finns ett brett stöd i olika studier för jobbskatteavdragets positiva effekter på sysselsättningen. Genom förstärkningen i jobbskatteavdraget blir det mer lönsamt att ta ett jobb, och därmed följer högre sysselsättning och minskat utanförskap. Jobb- skatteavdraget bidrar också till att fler personer stannar i arbetskraften under lågkonjunkturen samt förbättrar rörligheten på arbetsmarknaden. En ökad geografisk och yrkesmässig rörlighet på arbetsmarknaden är särskilt viktig inför nästa konjunkturuppgång, då den ekonomiska krisen har drab- bat regioner och yrken i olika stor utsträckning. Skattesänkningen leder också till högre disponibla inkomster, vilket stimulerar privat konsumtion och efterfrågan. Dessa effekter konstateras även av Finanspolitiska rådet i dess nyligen framlagda rapport. Samtliga oppositionspartier är emot det fjärde steget i jobbskatteavdraget. Socialdemokraterna och Miljöpartiet accepterar visserligen de tre första stegen, men vill införa en avtrappning av avdraget för inkomster över 45 000 kr i månaden. Vänsterpartiet vill avskaffa alla tidigare steg i jobbskatteavdraget och i stället införa ett höjt grundavdrag. I samtliga fall urvattnas arbetslinjen i förhållande till reger- ingens förslag. Som framgår av budgetpropositionen har, med de fyra stegen i jobbskatteavdraget, 99 % av alla heltidsarbetande fått skattesänk- ningar på mer än 1 000 kr per månad och 75 % sänkningar på mer än 1 500 kr per månad. Procentuellt sett har de som tjänar minst fått betyd- ligt större skattelättnad än de med höga inkomster. Socialdemokraterna anklagar regeringen för att låna till skattesänkningar och Vänsterpartiet och Miljöpartiet framhåller att jobbskatteavdraget är ett dyrt sätt att skapa jobb. Utskottet anser i stället att jobbskatteavdraget, förutom att bidra till sysselsättningen på kort och lång sikt, har ett betydande egenvärde genom att det återför bestämmanderätt över inkomsterna från staten till den enskilda medborgaren. Utskottet kan också konstatera att Finanspolitiska rådet är fortsatt positivt till jobbskatteavdraget som en effektiv metod för att öka sysselsättningen på lång sikt. Dessutom påpekar Finanspolitiska rådet att jobbskatteavdraget på kort sikt har effekter genom att efterfrågan stimuleras. Just det faktum att jobbskatteavdraget görs permanent kan enligt rådet leda till en större effekt på den privata konsumtionen än en tillfällig skattesänkning eller bidragshöjning.

Utskottet noterar vidare att Finanspolitiska rådet också lyfter fram frå- gan om det skulle vara mer effektivt ur sysselsättningssynpunkt att öka den offentliga konsumtionen i stället för att sänka skatten på arbete. Finans- politiska rådets slutsats är att på kort sikt skulle visserligen högre offentlig konsumtion kunna tänkas ha en högre multiplikatoreffekt än skattesänk- ningar. Men den troliga effekten på lång sikt är att en permanent högre offentlig sysselsättning leder till att sysselsättning i näringslivet trängs undan.

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2009/10:FiU1

Socialdemokraterna och Vänsterpartiet försöker framställa regeringens sysselsättningspolitik som misslyckad genom att bl.a. hänvisa till att Kon- junkturinstitutet gjort bedömningen att jämviktsarbetslösheten ökar. Om man ser närmare på vad Konjunkturinstitutet skriver (Konjunkturläget augusti 2009) så framgår att förklaringen till den ökande jämviktsarbetslös- heten helt kan hänföras till att den konjunkturellt höga arbetslösheten bedöms få varaktiga effekter. Konjunkturinstitutet har tidigare gjort bedöm- ningen att regeringens reformer på arbetsmarknadsområdet leder till lägre jämviktsarbetslöshet. När det gäller enbart det fjärde steget i jobbskatteav- draget är KI:s bedömning att det långsiktigt ökar sysselsättningen med 0,2 %, främst genom att arbetskraftsdeltagandet ökar (yttrande om prome- morian Ett förstärkt Jobbskatteavdrag, dnr: 6-29-09).

Viktigt med satsningar på ungdomar med svag ställning på arbetsmarknaden

Mot bakgrund av den höga ungdomsarbetslösheten är det enligt utskottet tillfredsställande att regeringen ytterligare förstärker insatserna för arbets- lösa unga. Det är dock viktigt att, som arbetsmarknadsutskottet påpekar i sitt yttrande (2009/10:AU1y), tolka statistiken över ungdomsarbetslösheten med viss försiktighet. Enligt den officiella statistiken uppgick ungdomsar- betslösheten till 29 % av arbetskraften andra kvartalet. Detta betyder dock inte att mer än var fjärde ungdom är arbetslös. Arbetslösheten relateras nämligen till storleken på arbetskraften och arbetskraftsdeltagandet bland unga är lågt eftersom många befinner sig i studier. Skulle antalet arbets- lösa i stället relateras till befolkningen var 16 av 100 ungdomar arbetslösa andra kvartalet. Dessutom var närmare hälften av de arbetslösa ungdom- arna heltidsstuderande som sökte arbete. Om man räknar bort de arbetslösa som uppger att deras huvudsakliga arbetsuppgifter är studier uppgår arbets- lösheten till 9 % under andra kvartalet. Ungdomars tid i arbetslöshet är också generellt kortare än äldres. Av de unga arbetslösa hade ca 15 % varit utan arbete ett halvår eller mer, mot det dubbla bland arbetslösa i alla åldrar. Detta betyder naturligtvis inte att arbetslösheten bland unga ska förringas. Utskottet anser att regeringens fortsatta fokus på de arbetslösa ungdomar som har den svagaste ställningen på arbetsmarknaden är en rim- lig prioritering. Det innebär också att man undviker att i onödan låsa in de ungdomar som står nära arbetsmarknaden i olika typer av program. I stäl- let betonas att jobbsökande är viktigt för denna grupp även i en lågkonjunk- tur. För trots den svaga konjunkturen förmedlas fortfarande många jobb. Bara vid Arbetsförmedlingen förmedlades 48 000 jobb i september.

Utskottet kan konstatera att oppositionens retorik när det gäller sats- ningar på unga är hög samtidigt som man genom slopandet av nedsätt- ningen av sociala avgifter för unga drastiskt ökar kostnaderna för de arbetsgivare som har unga anställda eller som avser att anställa unga. Inte minst skulle kommuner och landsting, som har många unga anställda, drab- bas hårt av ett sådant förslag. Vänsterpartiet vill dessutom gå ännu längre

2009/10:FiU1

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

genom att differentiera arbetsgivaravgiften så att det blir dyrare med viss- tidsanställningar, en anställningsform som ofta är ett första steg in på arbetsmarknaden för unga.

Arbetsmarknadspolitik och temporärt utbyggda utbildningsplatser

Utskottet stöder regeringens kraftfulla satsning på arbetsmarknadspolitik och på temporärt utbyggda utbildningsplatser i syfte att motverka att arbets- lösheten biter sig fast på en hög nivå. Oppositionspartierna vill å sin sida gå tillbaka till en arbetsmarknadspolitik som undergräver arbetslinjen. Alla tre partierna vill exempelvis att såväl ersättningsgraden som taket i a-kas- san ska höjas. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet anser att a-kasseav- giften åter ska göras oberoende av vilken arbetslöshet löneavtal och kollektivavtal resulterar i. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet vill åter- införa möjligheten att deltidsstämpla under lång tid. Oppositionen vill således i varierande grad tillbaka till en arbetsmarknadspolitik som pröva- des under 1990-talskrisen med dåligt resultat. Som Finanspolitiska rådet påpekar finns mycket som talar för att de arbetsmarknadspolitiska program- men fungerar bättre nu än under 1990-talskrisen, till följd av att ersättnings- nivåerna är lägre, vilket minskar risken för inlåsningseffekter samt att inslaget av jobbsökaraktiviteter nu är större.

Utskottet noterar också att Miljöpartiet anser att arbetslöshetsförsäk- ringen på sikt bör göras obligatorisk genom att sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen slås ihop till ett nytt skattefinansierat trygghetssy- stem. Miljöpartiet vill också att friåret ska återinföras 2012. Friåret är enligt utskottet knappast någon god sysselsättningspolitik. IFAU:s utvärder- ing av friårets arbetsmarknadseffekter (IFAU 2005:10) visade att de som varit friårslediga inte arbetade i större omfattning efter friåret, att de i genomsnitt fick 3 % lägre månadslön och att de inte minskade sin sjukfrån- varo men att de gick tidigare i pension.

Oppositionen påstår att regeringen inte satsar tillräckligt på utbildning nu när arbetslösheten ökar och att de själva därför vill genomföra ytterli- gare satsningar. Det låter naturligtvis bra för oppositionen att säga att de satsar på utbildning men deras förslag saknar verklighetsförankring. Den kraftiga utbyggnaden av utbildningsplatser 2010 som oppositionen föresprå- kar är knappast genomförbar i praktiken utan att det får allvarliga konse- kvenser för kvaliteten i utbildningarna, anser utskottet.

Välfärden och kommunernas ekonomi

Bättre förutsättningar att möta lågkonjunkturen

I rådande lågkonjunktur finns risk för nedskärningar i den kommunala verk- samheten som kan medföra en försämrad kvalitet. Kommuner och lands- ting svarar för centrala välfärdstjänster som utbildning, vård, omsorg och

100

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2009/10:FiU1

rättsväsende, som måste säkerställas. Utskottet vill understryka kommun- sektorns betydelse för såväl välfärden som sysselsättningen och välkomnar regeringens tillskott till kommunsektorn.

Kommunsektorn står emellertid bättre rustad att möta nuvarande lågkon- junktur än vad den gjort på mycket länge. Den ekonomiska situationen för kommunsektorn som helhet har varit mycket god under hela 2000-talet och i synnerhet de senaste fyra åren. Under perioden 2005–2008 har kom- munsektorn redovisat ett positivt årsresultat på mellan 7 och 26 miljarder kronor. Åtgärder som regeringen hittills vidtagit för att stärka den kommu- nala ekonomin har bidragit till detta positiva utfall.

I samband med IT-kraschen i början av 2000 sjönk BNP-tillväxten till 1,1 % 2001. Krisen medförde ett underskott i kommunsektorn med ca 7 miljarder kronor, enligt budgetpropositionen. Det kan jämföras med nuva- rande finanskris då BNP-tillväxten beräknas till –5,2 % 2009, vilket är den svagaste tillväxttakten sedan 1940-talet. Under en utfrågning av Sveriges Kommuner och Landsting i finansutskottet den 22 oktober framkom att den nedgång i antalet sysselsatta som skett i kommunsektorn 2008 och 2009 (18 000 färre sysselsatta 2008 och 5 000 färre sysselsatta 2009 enligt SKL:s rapport) kompenseras av en ökad medelarbetstid, dvs. antalet arbe- tade timmar i kommunsektorn är i princip oförändrat under denna period.

Till följd av regeringens förda politik bedömer Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), i sin ekonomirapport från oktober 2009, att kommunsek- torn kommer att uppvisa ett underskott på 1 miljard kronor 2009 och ett överskott på 3 miljarder kronor 2010.

Den ekonomiska situationen för kommuner och landsting har förbättrats något jämfört med tidigare prognoser, skriver SKL. Den förbättrade situa- tionen förklaras av en viss uppgång i skatteunderlaget, en engångsutdel- ning, beslutad av Sveriges Kommuner och Landsting, på 1 miljard kronor samt att AFA försäkring (som hanterar avtalsförsäkringar för landstingsan- ställda) sänkt premien på sjukförsäkringen 2009. Enligt SKL bidrar reger- ingens tillskott på 17 miljarder kronor till att sektorn som helhet visar ett överskott på drygt 3 miljarder kronor 2010. Fallet i sysselsättningen mild- ras, planerade skattehöjningar kommer i de flesta fall att ställas in och ökade kostnader av ekonomiskt bistånd kan täckas utan att tränga undan annan verksamhet. Vid finansutskottets interna utfrågning om kommuner- nas ekonomi den 22 oktober 2009 framhöll SKL att den sänkta premien även skulle kunna få positiva effekter på överskottet 2010. För kommande år står kommunerna emellertid inför stora utmaningar såväl när det gäller demografiska utvecklingen som den rådande lågkonjunkturen. Utskottet har noterat, i budgetpropositionen, att regeringen noga följer utvecklingen inom kommunsektorn och avser att återkomma i 2010 års ekonomiska vår- proposition med bedömningar av det ekonomiska läget.

Utskottet har också noterat och är positivt till att regeringen även avser att utreda hur kommunsektorns inkomster kan få en ökad stabilitet över konjunkturcykeln. Enligt kommunernas balanskrav måste kommunerna bud-

101

2009/10:FiU1

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

getera balans mellan intäkter och kostnader och kompensera för underskott inom en treårsperiod. Enligt Finanspolitiska rådets kommentarer till budget- propositionen för 2010 är balanskravet en viktig anledning till att diskretio- nära beslut om tillfälliga statsbidragshöjningar blivit nödvändiga. Mot den bakgrunden är också Finanspolitiska rådet positivt till regeringens avise- rade utredning, i budgetpropositionen för 2010, om hur kommunsektorn ska få mer stabila inkomster över konjunkturcykeln.

Tillfälligt ökade statsbidrag en stabiliseringspolitisk, kostnadseffektiv åtgärd

Utskottet anser att det är ytterst angeläget att dämpa sysselsättningsfallet i kommuner och landsting genom kostnadseffektiva stimulansåtgärder. Enligt utskottet är regeringens tillfälligt ökade statsbidrag en stabiliserings- politisk åtgärd med hög kostnadseffektivitet. SKL underströk vid finansut- skottets interna utfrågning om kommunernas ekonomi den 22 oktober 2009, att statsbidrag till kommuner och landsting är ett effektivt sätt att bedriva stabiliseringspolitik då dessa medel stannar i landet, och i de allra flesta fall, används i verksamheten i stället för att sparas.

SKL betonade också fördelarna med generella bidrag framför specialdes- tinerade; generella bidrag kan användas direkt, vilket är angeläget i kristi- der, till skillnad från riktade bidrag där kommunen t.ex. först behöver ansöka om medlen. Även Finanspolitiska rådet anser att regeringens ytterli- gare kommunstöd bör ges i form av generellt stöd. Styrning av resurser till enskilda kommuner med större problem än andra riskerar enligt rådet att på lång sikt urholka kommunernas ansvarstagande. Även för att und- vika permanenta budgetförsvagningar bör stöden vara tillfälliga. Perma- nenta åtgärder riskerar också, enligt rådet, att förstärka en senare överhettning.

Oppositionspartierna föreslår extra tillskott till kommunsektorn i form av bl.a. riktade bidrag varav en del ställer krav på kommunerna i form av en motprestation. Ett gemensamt förslag är t.ex. skol-ROT, för att reno- vera skolans lokaler. Genom denna skol-ROT har kommunerna möjlighet att få tillbaka maximalt 50 % av arbetskostnaden, dvs. att de själva måste stå för minst halva kostnaden. Eftersom en motprestation föreligger blir det oklart hur stora nettotillskotten till kommunsektorn i verkligheten är. Även Vänsterpartiets förslag till investeringsstöd för projekt som tidigare- läggs förutsätter en kommunal medfinansiering. Denna typ av insatser motverkar höjningen av statsbidragen och förbättrar därmed inte kommu- nernas ekonomi, enligt utskottet.

Oppositionspartiernas höjning av socialavgifter förbättrar inte heller kom- munernas ekonomi utan leder tvärtom till ökade utgifter för arbetsgivarav- gifter och därmed till försämrade finanser för kommunsektorn.

Regeringen förstärker pensionärernas disponibla inkomster med 3,5 mil- jarder kronor 2010 genom sänkt inkomstskatt för de pensionärer som vid årets ingång fyllt 65 år. Oppositionspartierna ger inte något samlat besked

102

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2009/10:FiU1

kring pensionerna, men accepterar inte skillnaden i beskattning av pension och lön. Vänsterpartiet vill ha höjd skatt för alla pensionärer med förvärvs- inkomster över 20 000 kr i månaden. Socialdemokraterna inför ytterligare skattesänkningar för pensionärer motsvarande 3 miljarder kronor utöver det som regeringen satsar. Miljöpartiet gör andra prioriteringar och inför ytterligare skattesänkningar för 1 miljard kronor mer än regeringen. Utjäm- ningen av skattesatser mellan yrkesverksamma och pensionärer görs fram- för allt genom skattehöjningar för löntagare som är låg- och medelinkomst- tagare, i stället för rejäla skattesänkningar för pensionärerna. Förslaget om skattereduktion för arbetslöshetsavgiften innebär däremot att skatten för lön- tagare sänks, vilket i stället skulle motverka utjämningen av inkomster efter skatt mellan yrkesverksamma och pensionärer.

Välfärdens kärna ska prioriteras

Det är enligt utskottet viktigt att kommunerna prioriterar och satsar på väl- färdens kärna. I budgetpropositionen framgår att utvecklingen av befolk- ningens ålderssammansättning innebär en minskad efterfrågan på flera av kommunernas tjänster, såsom grundskola och gymnasieskola. För lands- tingen väntas däremot den demografiska utvecklingen innebära ökad efter- frågan på hälso- och sjukvård. Kommuner och landsting arbetar också med att styra om resurser efter förändringar i verksamheten.

Utskottet instämmer med regeringen i att kommuner och landsting i det rådande konjunkturläget måste arbeta mer aktivt med att effektivisera resurs- utnyttjandet i verksamheten. En ökad mångfald kan bidra till effektivare resursutnyttjande, om externa utförare i större utsträckning svarar för väl- färdstjänster, vilket regeringen också strävar efter.

Företagande

Oppositionspartierna föreslår höjda skatter för företag och kapital. Enligt utskottet skulle det driva kapital ur Sverige samtidigt som ökade kostnader skulle göra att det blir dyrare att anställa.

Utskottet noterar också att oppositionen är splittrad i dess politik för fler och växande företag. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet föreslår höjd arbetsgivaravgift med ca 10 miljarder kronor och återinförd förmögen- hetsskatt. Miljöpartiet återinför däremot inte förmögenhetsskatten. Vänster- partiet föreslår även höjd bolagsskatt.

Utskottet anser att en återinförd förmögenhetsskatt och höjd bolagsskatt skulle leda till ett sämre investeringsklimat jämfört med andra länder och därmed färre nyinvesteringar och färre jobb.

För att kompensera för höjda skatter föreslår Socialdemokraterna bl.a. att ett riskkapitalavdrag införs på prov 2010. Enligt utskottet är det en posi- tiv åtgärd men otillräcklig för att kompensera skattehöjningarnas negativa påverkan på investeringsklimatet. Räntan är också rekordlåg och torde knap- past utgöra ett hinder för den som vill investera i dag. Förslag till riskkapi-

103

2009/10:FiU1	2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN
	talavdrag har också behandlats av skatteutskottet (yttr. 2009/10:SkU1y).
	Enligt skatteutskottet ligger förslaget väl i linje med alliansregeringens
	ambitioner på detta område inom ramen för det utredningsarbete som reger-
	ingen aviserar, i budgetpropositionen, för att undersöka olika möjligheter
	att minska beskattningen av riskkapital i bolagssektorn. Skatteutskottet
	anser därför att det inte finns behov av ett tillkännagivande till regeringen
	i frågan och avstyrker därmed förslaget. Finansutskottet är inte av någon
	annan uppfattning i dessa frågor.
	Utskottet ställer sig bakom regeringens politik för fler och växande före-
	tag och anser att regeringens åtgärder stärker incitamenten att starta, driva
	och utveckla företag, ger ökad trygghet samt sänker företagens kostnader.
	Förslaget om sänkta egenavgifter för företagare och åtgärder för ökad trygg-
	het välkomnas också av oppositionen.
	Klimat, miljö och infrastruktur
	Utskottet ställer sig bakom regeringens ambition att vara pådrivande i de
	fortsatta internationella klimatförhandlingarna för att få till stånd en över-
	enskommelse kring klimatfrågan som inte bara omfattar industrialiserade
	länder utan även utvecklingsländerna. En ny internationell klimatöverens-
	kommelse förväntas kunna slutas vid FN:s klimatmöte i Köpenhamn i
	december 2009 och ta vid när det s.k. Kyotoprotokollets första åtagandepe-
	riod slutar i december 2012.
	Utskottet anser vidare att det är viktigt med kostnadseffektiva åtgärder
	inom klimatpolitiken. Regeringens ökade insatser för internationella klimat-
	investeringar är enligt Konjunkturinstitutets miljöekonomiska analyser en
	sådan åtgärd. Även minskade nedsättningar från den generella koldioxid-
	skattenivån för olika sektorer, som regeringen föreslår, är enligt Konjunk-
	turinstitutet en kostnadseffektiv åtgärd.
	Utskottet konstaterar att oppositionspartierna saknar en enhetlig syn på
	klimatpolitiken. Vad avser t.ex. skatter på energi- och miljöområdet har
	oppositionen olika förslag, se vidare kapitel 3. Samtliga oppositionspartier
	förespråkar dock mer satsningar på klimatinvesteringsprogram (Klimp). I
	samband med vårpropositionen 2007 kommenterade finansutskottet i sitt
	betänkande (bet. 2007/08:FiU20) oppositionens synpunkter på klimatinve-
	steringsprogrammen. Utskottet håller fast vid att oppositionens bild av
	Klimp är felaktig. Konjunkturinstitutets studie (specialstudie nr 12, 2007)
	visade att nästan 40 % av bidragen hade kunnat fördelas mer kostnadsef-
	fektivt, vilket varit ett tungt vägande skäl att ifrågasätta nyttan av Klimp i
	klimatarbetet.
	Vad avser oppositionspartiernas förslag om tillfälligt ROT-avdrag så har
	det behandlats av skatteutskottet (2009/10:SkU1y). Enligt utskottets
	mening är det nuvarande ROT-avdraget en långsiktig och strukturell åtgärd
	som är nödvändig om man ser allvarligt på svartarbete och dess följder i
	form av otrygga jobb, brister i försäkringsskydd, obefintligt konsument-

104

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2009/10:FiU1

skydd etc. Utvidgningen av det permanenta husavdraget till ROT-arbete och övergången till den s.k. fakturametoden har enligt skatteutskottet för- stärkt effekten ytterligare. Skatteutskottet avstyrker därför bestämt försla- gen om att skattereduktionen för husarbete ska ersättas med en tillfällig stimulans för byggsektorn. Finansutskottet är inte av någon annan uppfatt- ning i dessa frågor.

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till tidigareläggning av underhållsåtgärder inom vägnätet och förslag till ytterligare satsningar på redan pågående järnvägsinvesteringar. Ett lågt resursutnyttjande i svensk ekonomi och lediga resurser inom byggsektorn kan noteras. Utskottet anser därför att det är en effektiv åtgärd att öka de statliga investerings- och underhållsåtgärderna inom infrastrukturområdet. Regeringens politik innebär omfattande infrastrukturinvesteringar (t.ex. en särskild närtidssats- ning på vägar och järnvägar samt insatser för drift och underhåll) som är väl avvägda mot de behov, förutsättningar och resurser som finns. Ytterli- gare satsningar i närtid bedöms inte som realistiska.

Oppositionspartierna har ett gemensamt förslag om inrättandet av en risk- kapitalfond genom en extra utdelning från Vattenfall om 5 miljarder kronor. Finansutskottet har tidigare tagit ställning till förslaget (bet. 2008/09: FiU12) och har inte ändrat uppfattning. Eventuella åtgärder för att mot- verka konjunkturnedgången bör vara utformade för att ge maximal effekt på sysselsättningen på kort sikt och även stå i samklang med politikens inriktning att skapa långsiktigt goda förutsättningar för hög tillväxt och sys- selsättning. En engångstransferering under 2009 som motionärerna föreslår är enligt utskottets bedömning inte den mest lämpliga åtgärden i detta per- spektiv.

Det finansiella systemet

Tillsynen över finansiella marknader och finansiella institut i EU

Den 23 september lade EU-kommissionen fram ett förslag till lagstiftning gällande tillsynen över finansiella marknader och finansiella institut inom EU (Europeisk finansiell tillsyn, KOM(2009) 252). På makronivå föreslås inrättandet av ett oberoende råd för systemrisk (European Systemic Risk Board – ESRB) med syfte att följa och säkra den övergripande systemsta- biliteten inom alla finansiella sektorer. På mikronivå föreslås en tillsyns- struktur benämnd European System for Financial Supervisors (ESFS) bestående av ett nätverk av nationella finansiella tillsynsorgan som arbetar tillsammans med nya EU-tillsynsmyndigheter.

Regeringen uppger i budgetpropositionen att man prioriterar översynen av EU:s tillsyn av finansmarknaderna under det svenska ordförandeskapet i EU:s ministerråd. Målet är att under det svenska ordförandeskapet nå en överenskommelse om en ny framtida tillsynsstruktur inom EU. Utskottet välkomnar detta. Att man från svensk sida vill se en snabb process betona- des också av finansminister Anders Borg vid en intern utfrågning i finans-

105

2009/10:FiU1

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

utskottet den 13 oktober. Utskottet anser vidare att det är glädjande att också oppositionspartierna betonar betydelsen av det arbete för reformerad finansiell tillsyn som initierats av EU-kommissionen.

Statens viktigaste roll bör vara att övervaka och utöva tillsyn

Socialdemokraterna anser att regeringen tydligt borde markera att staten ska behålla sitt ägande i SBAB och Nordea, och Vänsterpartiet menar att statens ägande i Nordea borde utökas och SBAB:s verksamhet utvidgas med t.ex. lokala bankkontor. Regeringen bör också ges i uppdrag att utreda möjligheterna att bilda en statlig investeringsbank, enligt motionä- rerna. Finansutskottet har flera gånger tidigare behandlat frågor som rör försäljning av Nordea och SBAB (se bl.a. bet. 2008/09:FiU12, 2008/09: FiU17 och bet.2008/09:FiU39). Utskottet vidhåller sin tidigare ståndpunkt att statens viktigaste roll bör vara att övervaka och utöva tillsyn. På så sätt undviks de intressekonflikter som kan uppstå mellan staten som ägare av banken och som tillsynsansvarig och reglerare. Det innebär också att aktie- innehaven i Nordea och SBAB bör avyttras, men först då affärsmässiga grunder motiverar detta och skattebetalarna kan ges bästa möjliga affärs- mässiga utfall.

Beträffande vad Socialdemokraterna anför om stabilitetsavgiften avser utskottet att återkomma till detta i samband med behandlingen av regering- ens nyligen överlämnade proposition om stabilitetsavgifter (prop. 2009/10:30).

Ytterligare kunskap behövs för att förebygga finansiella kriser

Vänsterpartiet föreslår vidare att det bör tillsättas en bred parlamentarisk utredning – en finanskommission – med uppdraget att bl.a. hitta förklar- ingar till hur dagens kris uppkom. Utskottet har behandlat motsvarande förslag tidigare, senast i betänkande 2008/09:FiU17. Liksom tidigare instäm- mer utskottet i att det behövs ytterligare kunskap om de processer som har lett fram till finansoron och att det är viktigt med vetenskapligt välunder- byggda förslag till åtgärder, nationellt och internationellt, för att minska riskerna för, och förbättra hanteringen av, s.k. spekulativa bubblor och finansiella kriser. Därför är det välkommet att regeringen nu i budgetpropo- sitionen för 2010 aviserar att det genomförs ett nationellt långsiktigt pro- gram för finansmarknadsforskning. Det bör huvudsakligen vara inriktat på frågor rörande finansiella krisers uppkomst och hantering, enligt utskottets mening. Programmet ska utformas så att det stöder utvecklingen av interna- tionellt konkurrenskraftig forskning av hög vetenskaplig kvalitet och bidrar till en effektiv interaktion mellan forskare och finansmarknadens aktörer genom hög relevans i problemformulering och möjlighet till tillämpning. Årligen avsätts 30 miljoner kronor till forskning om de finansiella markna- derna.

106

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2009/10:FiU1

Finansutskottet tillstyrker regeringens riktlinjer

Mot bakgrund av vad som anförts ovan tillstyrker utskottet regeringens för- slag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. De alternativa förslagen till riktlinjer i oppositionspartiernas motioner avstyrks i motsvarande delar.

107

2009/10:FiU1

3 Beslut om utgiftsramar och beräkning av statsbudgetens inkomster 2010

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2010 i enlighet med regeringens förslag. Riksdagen godkän- ner också regeringens beräkningar av förändringen av anslagsbe- hållningar, myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskonto- ret och den kassamässiga korrigeringen för 2010.

Riksdagen godkänner regeringens förslag till beräkning av stats- budgetens inkomster för 2010.

Riksdagen godkänner regeringens beräkning av utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten 2010.

Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspen- sionssystemet vid sidan av statsbudgeten till 989 miljarder kro- nor 2009, 1 024 miljarder kronor 2010, 1 054 miljarder kronor 2011 och 1 074 miljarder kronor 2012. Riksdagen godkänner regeringens beräkning av taket för den offentliga sektorns utgif- ter 2010–2012.

Oppositionspartiernas alternativa förslag avslås. Jämför reservationerna 4 (s), 5 (v) och 6 (mp).

Detta kapitel behandlar det s.k. rambeslutet. I ett och samma beslut faststäl- ler riksdagen ramarna för de olika utgiftsområdena och godkänner en beräkning av statsbudgetens inkomster. I beslutet om utgiftsramarna ingår också att riksdagen godkänner ett antal budgetpåverkande poster, såsom beräkningen av myndigheternas förbrukning av anslagsbehållningar och hur anslagskrediterna kommer att utnyttjas under året.

Kapitlet är disponerat enligt följande. Inledningsvis i avsnitt 3.1 behand- lar utskottet den samlade nivån för statsutgifterna som den kommer till uttryck i utgiftstaket. I avsnitt 3.2 behandlar utskottet vilka ramar för 2010 som ska gälla för respektive utgiftsområde. I avsnitt 3.3 behandlar utskot- tet statsbudgetens övriga utgifter, dvs. förslag om anslagsbehållningar, myndigheternas in- och utlåning i Riksgäldskontoret samt kassamässig kor- rigering. I avsnitt 3.4 Statsbudgetens inkomster behandlar utskottet beräk- ningen av inkomsterna för 2009 och de olika skatteförslagen på inkomstsidan samt regeringens lagförslag. I detta avsnitt redovisar också utskottet sin bedömning av inkomster av statens verksamhet samt inkoms- ter av försåld egendom m.m. I avsnitt 3.5 presenteras också översiktligt regeringens och oppositionspartiernas budgetalternativ för 2010. Ålderspen- sionssystemet vid sidan av statsbudgeten behandlas i avsnitt 3.6. Slutligen, i avsnitt 3.7, tar finansutskottet ställning till de förslag och bedömningar som finns i de tidigare avsnitten.

108

3 BESLUT OM UTGIFTSRAMAR OCH BERÄKNING AV STATSBUDGETENS INKOMSTER 2010

2009/10:FiU1

3.1 Utgiftstak för staten och den offentliga sektorn

Utgiftstaket för staten omfattar utgifterna på statsbudgeten, exklusive utgifts- område 26 statsskuldsräntor, och utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten. Utgiftstaket för den offentliga sektorn utgörs av utgiftstaket för staten och beräknade utgifter i kommunsektorn. Nivån på utgiftstaket för den offentliga sektorn är således en funktion av det utgifts- tak som gäller för staten. En eliminering görs för interna transaktioner mellan staten och kommunsektorn och mellan staten och ålderspensionssy- stemet. Den största delen av de interna transaktionerna utgörs av statsbi- drag till kommunsektorn och av statliga ålderspensionsavgifter. Utgiftsta- ket för staten fastställs av riksdagen, men avseende utgiftstaket för den offentliga sektorn innebär riksdagens beslut endast att beräkningen god- känns.

Propositionen

Utgiftstak för staten

Utgiftstaket för staten utgör ett viktigt budgetpolitiskt åtagande som främ- jar budgetdisciplinen och stärker trovärdigheten i den ekonomiska politi- ken. Utgiftstaket ska sättas på ett sådant sätt att det ger förutsättningar att uppnå överskottsmålet om ett genomsnittligt finansiellt sparande i den offentliga sektorn på 1 % och därmed skapa förutsättningar för långsiktigt uthålliga offentliga finanser. Utgiftstaket understryker också behovet av prioriteringar mellan olika utgifter och förebygger en utveckling där skatte- uttaget stegvis måste höjas till följd av bristfällig utgiftskontroll.

Regeringen föreslår i punkt 2 i propositionen att utgiftstaken för 2009, 2010 och 2011 fastställs till 989, 1 024 respektive 1 054 miljarder kronor. I punkt 3 föreslår regeringen att utgiftstaket för 2012 fastställs till 1 074 miljarder kronor. För 2009, 2010 och 2011 finns utgiftstak för staten som riksdagen tidigare fastställt till 991, 1 020 respektive 1 050 miljarder kro- nor. För 2012 finns sedan tidigare en bedömning som regeringen gjorde i 2009 års ekonomiska vårproposition och som uppgick till 1 080 miljarder kronor. Förändringarna 2009–2011 beror på tekniska justeringar av utgifts- taken. Tekniska justeringar syftar till att utgiftstaket ska utgöra en lika stram begränsning för de offentliga utgifterna efter justeringen som före de förändringar som föranleder justeringen. Flertalet av de reformer som för- anleder en justering av utgiftstaket avser förändringar som påverkar statsbi- dragen till kommuner och landsting. Exempelvis föreslår regeringen att det särskilda grundavdraget för pensionärer höjs. Detta minskar kommunernas och landstingens skatteintäkter, och för att kommunernas och landstingens inkomster inte ska försämras föreslår regeringen därför att kommuner och landsting kompenseras med de belopp som motsvarar skattebortfallet. Änd- ringen av utgiftstaken innebär därmed inte någon förändring av den offent-

109

2009/10:FiU1

3 BESLUT OM UTGIFTSRAMAR OCH BERÄKNING AV STATSBUDGETENS INKOMSTER 2010

liga sektorns utgifter. Regeringens förslag till utgiftstak för 2009–2011 innebär följaktligen, med hänsyn tagen till den tekniska korrigeringen, att tidigare beslutade utgiftstak ligger fast.

Regeringen bedömer att en ökning av utgiftstaket på 20 miljarder kro- nor mellan 2011 och 2012 är lämplig med hänsyn tagen till konjunkturut- vecklingen, de offentliga finansernas långsiktiga uthållighet och regering- ens mål att utgiftstaket ska minska svagt som andel av BNP. Förslaget till utgiftstaket för 2012, exklusive tekniska justeringar, ligger därmed 10 mil- jarder kronor lägre än den bedömda nivån i 2009 års ekonomiska vårpro- position. Den realekonomiska och offentligfinansiella utvecklingen gör att regeringen anser att det finns skäl att förslaget till utgiftstak 2012 sätts lägre än den i 2009 års ekonomiska vårproposition bedömda nivån, för att främja en återgång till överskott i de offentliga finanserna. Ett stramare utgiftstak understöder en stram finanspolitik. Utgiftstaken har under flera år minskat eller varit konstanta som andel av BNP. Den ekonomiska kri- sen, med en svag eller fallande utveckling av BNP i löpande priser, medför dock att utgiftstaket som andel av BNP är högre vart och ett av åren 2009–2012 jämfört med 2008. Till följd av förslag i denna proposi- tion, inklusive tekniska justeringar av utgiftstaket, blir utgiftstaket 1 074 miljarder kronor 2012. Därmed skulle utgiftstaket fastställas på en nivå som motsvarar ca 32 % av BNP.

Utgiftstaket för den offentliga sektorn

Beräkningen av utgiftstaket för den offentliga sektorn föreslås enligt punkt 9 i propositionen uppgå till 1 582 miljarder kronor 2010, 1 624 miljarder kronor 2011 och 1 665 miljarder kronor 2012.

Tabell 3.1 Regeringens förslag till utgiftstak för staten och den offentliga sek- torn 2010–2012

Miljarder kronor

	2010	2011	2012
Summa utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor	788	789	785
Minskning av anslagsbehållningar	-4	-2	-1
Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten	224	231	242
Takbegränsade utgifter	1 007	1 017	1 025
Budgeteringsmarginal	17	37	49
Utgiftstak för staten	1 024	1 054	1 074
Procent av BNP	33,0	32,8	31,9
Kommunsektorns utgifter	734	733	752
Interna transaktioner	-175	-163	-160
Utgiftstak för den offentliga sektorn	1 582	1 624	1 665
Procent av BNP	51,0	50,5	49,5

Källor: Budgetpropositionen för 2010.

110

3 BESLUT OM UTGIFTSRAMAR OCH BERÄKNING AV STATSBUDGETENS INKOMSTER 2010

2009/10:FiU1

Motionerna

Socialdemokraterna föreslår i sin motion Fi260 yrkande 2 att utgiftstaket för staten fastställs till 1 059 miljarder kronor 2010 och 1 092 miljarder kronor 2011. För 2012 föreslår Socialdemokraterna (yrkande 3) att utgifts- taket fastställs till 1 098 miljarder kronor. Socialdemokraterna anger inte något skäl till det högre taket utan skriver att det ligger väl i linje med kravet på sunda offentliga finanser. Budgeteringsmarginalerna är därmed högre än regeringens förslag. Taken för den offentliga sektorn beräknas av motionärerna till 1 617 miljarder kronor 2010, 1 662 miljarder kronor 2011 och 1 689 miljarder kronor 2012 (yrkande 9).

Vänsterpartiet menar i sin motion Fi261 att det nuvarande systemet med utgiftstak bör avskaffas eller reformeras. Detta system gör det svårare att genomföra sociala reformer på statsbudgetens utgiftssida samtidigt som det inte finns något motsvarande golv för statens inkomster. I kombination med att investeringar ska direktavskrivas innebär konstruktionen att många viktiga investeringar riskerar att inte komma till stånd. Vänsterpartiet före- slår att regeringens förslag till utgiftstak för 2010–2011 avslås (yrkande 2). I konsekvens med detta föreslår motionärerna även att regeringens förslag till beräkning av utgiftstaket för den offentliga sektorn avslås (yrkande 3).

Miljöpartiet föreslår i motion Fi262 yrkande 2 att utgiftstaket för staten 2010–2012 fastställs till 1 037, 1 068 och 1 099 miljarder kronor. Dessa förslag innebär att Miljöpartiet står fast vid de utgiftstak som man föreslog hösten 2008 efter vissa tekniska justeringar. Budgeteringsmarginalerna är lägre än i regeringens förslag.

Tabell 3.2 Regeringens och oppositionspartiernas utgiftstak för staten

Miljarder kronor

	2010	2011	2012
Regeringen	1 024	1 054	1 074
Socialdemokraterna	+35	+38	+24
Vänsterpartiet
Miljöpartiet	+13	+14	+25

Källor: Budgetpropositionen för 2010, motion Fi260, motion Fi261, motion Fi262 och egna beräkningar.

3.2 Statsbudgetens utgifter 2010 per utgiftsområde

Regeringen föreslår i budgetpropositionen punkt 5 att utgifterna för 2010 fördelas på utgiftsområden på det sätt som framgår av tabell 3.3. Socialde- mokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet förordar alternativa förslag till utgiftsfördelning jämfört med regeringens förslag. Dessa framförs av Soci- aldemokraterna i motion Fi260 yrkande 5, Vänsterpartiet i motion Fi261 yrkande 5 och Miljöpartiet i motion Fi262 yrkande 4. Oppositionspartier- nas förslag i förhållande till regeringens framgår av tabell 3.3.

111

2009/10:FiU1 3 BESLUT OM UTGIFTSRAMAR OCH BERÄKNING AV STATSBUDGETENS INKOMSTER 2010

Tabell 3.3 Regeringens och oppositionspartiernas förslag till utgiftsramar för 2010

Miljoner kronor

Utgiftsområde		Regeringens	Avvikelser från regeringens förslag
		förslag		s		v		mp
1	Rikets styrelse	12 105	-633		-687			+58
2	Samhällsekonomi och finansförvaltning	12 171	+196		+183		+375
3	Skatt, tull och exekution	9 734		+35		+50		+50
4	Rättsväsendet	35 840	+100		-257			-60
5	Internationell samverkan	1 958		±0		±0		±0
6	Försvar och samhällets krisberedskap	45 501	-2 000		-2 000		-2 000
7	Internationellt bistånd	27 019		±0	+1	523	+1	000
8	Migration	5 751		+5	+174			+65
9	Hälsovård, sjukvård och social omsorg	58 708	+1	450	+930		+225
10	Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp	101 719	+3	030	+5	316	+2	503
11	Ekonomisk trygghet vid ålderdom	41 503		±0	+1	500		±0
12	Ekonomisk trygghet för familjer och barn	69 913	+410		+3	000		+20
13	Integration och jämställdhet	4 893		+50	+787		+109
14	Arbetsmarknad och arbetsliv	88 358	+7	065	+10	074	+1	754
15	Studiestöd	24 106	+1	850	+2	615	+3	219
16	Utbildning och universitetsforskning	53 561	+3	425	+1	058	+1	798
17	Kultur, medier, trossamfund och fritid	11 362	+271		+535		+400
18	Samhällsplanering, bostadsförsörjning m.m.	1 546	+414		+807		+230
19	Regional tillväxt	3 420		+50		±0		±0
20	Allmän miljö- och naturvård	5 245	+305		+800		+3	215
21	Energi	3 157	+311		+140		+456
22	Kommunikationer	40 056	+1	090	-12 531		+776
23	Areella näringar, landsbygd och livsmedel	19 082		+10	+131		+479
24	Näringsliv	5 499	+320		+530		+490
25	Allmänna bidrag till kommuner	75 563	+515		+14	324	+2	300
26	Statsskuldsräntor m.m.	23 170		±0		±0		±0
27	Avgiften till Europeiska gemenskapen	29 680		±0		±0		±0
	Minskning av anslagsbehållningar	-4 305	-810		-810		-810
	Summa utgiftsområden	806 317	+17	459	+28	191	+16	652

Källor: Budgetpropositionen för 2010, motion Fi260, motion Fi261, motion Fi262 och egna beräkningar.

Propositionen

I tabell 3.4 redovisas förändringarna av utgiftsramarna 2010 i förhållande till beräkningarna i 2009 års ekonomiska vårproposition uppdelade på de viktigaste förklaringsfaktorerna till utgiftsförändringarna. Den viktigaste för- klaringen till de föreslagna förändringarna av utgiftsramarna är de av regeringen föreslagna reformerna som uppgår till knappt 15 miljarder kro- nor. De makroekonomiska förutsättningarna har reviderats i liten utsträck- ning sedan 2009 års ekonomiska vårproposition. Sammantaget medför dock de makroekonomiska förändringarna att de takbegränsade utgifterna beräknas minska med 3,0 miljarder kronor 2010 i förhållande till bedöm- ningen i vårpropositionen. Den främsta orsaken till revideringen är att de underliggande utgifterna för arbetsmarknadspolitiska program revideras ned.

Utgifterna för 2010 har också förändrats jämfört med beräkningen i vår- propositionen till följd av nya prognoser för volymer inom främst regel- styrda transfereringssystem. Sammantaget innebär volymändringarna att de takbegränsade utgifterna minskar med 2,6 miljarder kronor 2010 i förhål- lande till beräkningen i vårpropositionen. Vissa reformer och förändringar

112

3 BESLUT OM UTGIFTSRAMAR OCH BERÄKNING AV STATSBUDGETENS INKOMSTER 2010

2009/10:FiU1

som regeringen föreslår i denna proposition föranleder en teknisk justering av utgiftstaket för staten. Sammantaget innebär denna typ av förändringar att de takbegränsade utgifterna ökar med 3,7 miljarder kronor för 2010.

Statliga myndigheter har vissa möjligheter att omfördela sina utgifter över tiden. Förskjutningar av detta slag redovisas som en gemensam beräk- ningspost benämnd Minskning av anslagsbehållningar. I förhållande till vårpropositionen har förbrukningen av anslagsbehållningarna reviderats ned med ca 5 miljarder kronor 2010.

Revideringar av utgifterna kan också motiveras av nya prognosmetoder, justeringar till följd av ny information, korrigeringar av tidigare gjorda fel och regeländringar utom regeringens direkta kontroll, t.ex. ändringar i EU:s regelverk. Sammantaget beräknas dessa övriga faktorer leda till att utgifterna revideras ned med i genomsnitt drygt 6 miljarder kronor 2010. Orsaken till revideringen på grund av dessa övriga faktorer är främst att utgifterna till ålderspensionssystemet beräknas bli betydligt lägre än i vår- propositionen. Det förklaras av att utgifterna inom ålderpensionssystemet nu beräknas med balansering och tre års glidande medelvärde för AP-fon- dernas värdetillgångar.

Tabell 3.4 Förändring av utgiftsramar 2010 jämfört med 2009 års ekonomiska vårproposition

Miljoner kronor

		Total		Varav
	förändring		Beslut/	Makro1	Volym	Övrigt3
			reform

	Utgiftsområde	2010	2010	2010	2010	2010

1	Rikets styrelse	284	618			-334
2	Samhällsekonomi och finansförvaltning	254	143	4	128	-21
3	Skatt, tull och exekution	8	111			-103
4	Rättsväsendet	2 378	2 592			-214
5	Internationell samverkan	309	301			8
6	Försvar och samhällets krisberedskap	-972	46			-1 018
7	Internationellt bistånd	181	-48	299	-254	185
8	Migration	80	88			-8
9	Hälsovård, sjukvård och social omsorg	675	479	69	-186	313
10	Ekonomisk trygghet vid sjukdom och	-3 873
	handikapp		-2 248	21	-1 839	193
11	Ekonomisk trygghet vid ålderdom	617	72	-39	-51	635
12	Ekonomisk trygghet för familjer och	183	46	30	287	-179
	barn
13	Integration och jämställdhet	-750	-643		-67	-40
14	Arbetsmarknad och arbetsliv	451	3 212	-2 7622		0
15	Studiestöd	2 801	1 019	32	1 518	232
16	Utbildning och universitetsforskning	995	1 072			-77
17	Kultur, medier, trossamfund och fritid	825	60			764

113

2009/10:FiU1	3 BESLUT OM UTGIFTSRAMAR OCH BERÄKNING AV STATSBUDGETENS INKOMSTER 2010

		Total		Varav
	förändring		Beslut/	Makro1	Volym	Övrigt3
			reform

	Utgiftsområde	2010	2010	2010	2010	2010

18	Samhällsplanering, bostadsförsörjning,
	byggande samt konsumentpolitik	9		74	-9	-56
19	Regional tillväxt	25	25			0
20	Allmän miljö- och naturvård	67	74			-7
21	Energi	549	280			269
22	Kommunikationer	1 117	1 019			98
23	Areella näringar, landsbygd och livs-	1 781	1 786			-5
	medel
24	Näringsliv	361	362			-1
25	Allmänna bidrag till kommuner	8 258	4 071			4 187
26	Statsskuldsräntor m.m.	-4 800				-4 800
27	Avgiften till Europeiska gemenskapen	-3 617				-3 617
	Minskning av anslagsbehållningar	-5 133				-5 133
	Summa utgiftsområden	3 062	14 539	-2 271	-473	-8 732
	Ålderspensionssystemet vid sidan av
	statsbudgeten	-6 054		-710	2 110	-3 234
	Takbegränsade utgifter	1 808	14 539	-2 981	-2 583	-7 166

Anm.: Anslagen är fördelade på de utgiftsområden de tillhör i statsbudgeten för 2010.

1Beräkningarna baseras på känslighetsberäkningar av hur utgifterna påverkas av ändrade makroekonomiska förutsättningar.

2Hela revideringen av prognosen inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, förutom de orsakade av beslut/reformer, har betraktats som en följd av ändrade makroekonomiska förutsättningar.

3Inklusive tekniska justeringar.

Källa: Budgetpropositionen för 2010.

Motionerna

Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet förordar alternativa för- slag till utgiftsfördelning jämfört med regeringens förslag. Oppositionspar- tiernas förslag i förhållande till regeringens framgår av tabell 3.3.

De största skillnaderna mellan regeringens och oppositionens utgiftsför- delningar finns för utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap där oppositionens förslag ligger 2 miljarder kronor lägre än regeringens. Oppositionspartierna förordar också högre ersättningsnivåer i trygghetssy- stemen och större utbildningsinsatser. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet har därför föreslagit högre ramar för utgiftsområde 10 Eko- nomisk trygghet och utgiftsområde 13 Arbetsliv, vilket får följdverkningar också för utgiftsområde 15 Studiestöd.

Framför allt Vänsterpartiet men också Miljöpartiet föreslår högre ramar för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommunerna. Inom utgiftsom- råde 22 Kommunikationer föreslår Vänsterpartiet betydligt lägre ram än regeringen. Det beror på att partiet anser att investeringar i infrastruktur i

114

3 BESLUT OM UTGIFTSRAMAR OCH BERÄKNING AV STATSBUDGETENS INKOMSTER 2010

2009/10:FiU1

stället ska få lånefinansieras via Riksgäldskontorets nettoutlåning. Belast- ningen på den offentliga sektorns finanser blir dock större genom partiets förslag än regeringens.

Övriga utskotts yttranden om utgiftsramarna

Sammanlagt tio utskott har yttrat sig över budgetpropositionens förslag till utgiftsramar och de motioner som väckts med anledning av propositionen. Fyra utskott, trafikutskottet, utbildningsutskottet, försvarsutskottet och utri- kesutskottet, har avstått från att yttra sig. I samtliga yttranden tillstyrks regeringens förslag. I tabell 3.2 visas en översiktlig sammanställning över de yttranden som kommit in. Av tabellen framgår huruvida regeringens förslag tillstyrks i yttrandet och om yttrandena innehåller eventuella avvi- kande meningar eller särskilda yttranden. Samtliga utskott som yttrat sig har tillstyrkt regeringens förslag till ramar för sina respektive utgiftsområ- den. Samtliga yttranden återfinns i sin helhet som bilagor i del 2 i detta betänkande.

Tabell 3.5 Yttranden med anledning av regeringens och partiernas förslag till ramar för utgiftsområden 2010


Utgiftsområde					Ställning till	Avvikande
Utgiftsområde			Utskott	Yttrande	propositionen	mening	Särskilda yttranden

1.	Rikets styrelse		KU	KU1y	Tillstyrks	s, v, mp
2.	Samhällsekonomi och finansförvaltning		FiU	–	–	–	SkU2y (gem. s, v, mp)
3.	Skatt, tull, exekution		SkU	SkU2y	Tillstyrks	s, v, mp	SkU2y (gem. s, v, mp)
4.	Rättsväsendet		JuU	JuU protokoll	Tillstyrks	s, v, mp
5.	Internationell samverkan		UU	–	–	–
6.	Försvar och samhällets krisberedskap		FöU	–	–	–
7.	Internationellt bistånd		UU	–	–	–
8.	Migration		SfU	SfU1y	Tillstyrks	s, v, mp
9.	Hälsovård, sjukvård och social omsorg		SoU	SoU1y	Tillstyrks	s, v, mp
10		Ekonomisk trygghet vid sjukdom	SfU	SfU1y	Tillstyrks	s, v, mp
11		Ekonomisk trygghet vid ålderdom	SfU	SfU1y	Tillstyrks	s, v, mp
12		Ekonomisk trygghet familjer och barn	SfU	SfU1y	Tillstyrks	s, v, mp
13		Integration och jämställdhet	AU	AU1y	Tillstyrks	s, v, mp
14		Arbetsmarknad och arbetsliv	AU	AU1y	Tillstyrks	s, v, mp
15		Studiestöd	UbU	–	–	–
16		Utbildning och universitetsforskning	UbU	–	–	–
17		Kultur, medier, trossamfund och fritid	KrU	KrU1y	Tillstyrks	s, v, mp
18		Samhällsplanering, bostadsförsörjning m.m.	CU	CU1y	Tillstyrks	s, v, mp
19		Regional tillväxt	NU	Nu1y	Tillstyrks	s, v, mp
20		Allmän miljö- och naturvård	MJU	MJU protokoll	Tillstyrks	s, v, mp
21		Energi	NU	NU1y	Tillstyrks	s, v, mp
22 Kommunikationer			TU	–	–	–
23		Areella näringar, landsbygd och livsmedel	MJU	MJU protokoll	Tillstyrks	s, v, mp
24		Näringsliv	NU	NU1y	Tillstyrks	s, v, mp
25		Allmänna bidrag till kommuner	FiU	–	–	–
26		Statsskuldsräntor m.m.	FiU	–	–	–
27		Avgiften till EU	FiU	–	–	–
Övrigt				–	–	–
Ålderspensionssystemet			SfU	–	–	–

115

2009/10:FiU1

3 BESLUT OM UTGIFTSRAMAR OCH BERÄKNING AV STATSBUDGETENS INKOMSTER 2010

3.3 Statsbudgetens övriga utgifter

Propositionen

Anslagsbehållningar

Statliga myndigheter har vissa möjligheter att fördela sina utgifter över tiden. Medel på ramanslag som inte utnyttjas under ett budgetår kan i viss utsträckning sparas och användas efterföljande budgetår. Myndigheter har också möjlighet att inom vissa gränser låna mot efterföljande års anslag. Förskjutningar av detta slag påverkar statsbudgetens utgifter och redovisas på budgetens utgiftssida som en beräkningspost kallad ökning/minskning av anslagsbehållningar. Regeringen beräknar att anslagsbehållningarna kom- mer att minska med ca 4 305 miljoner kronor under 2010 (punkt 6).

Riksgäldskontorets nettoutlåning

Riksgäldskontorets (RGK) nettoutlåning utgörs av förändringen av konto- rets in- och utlåning till myndigheter, affärsverk, vissa statliga bolag och fonder. De största delposterna utgörs av förändringar av in- och utbetal- ningar av premiepensionsmedel, Centrala studiestödsnämndens (CSN) net- toupplåning för finansiering av studielån och nettoutlåning för infrastruktur- investeringar. Inbetalningar av premiepensionsmedel placeras tillfälligt på ett konto i RGK tills de definitiva pensionsrätterna fastställts och tillgodo- förts på pensionsspararnas konton hos PPM. De årliga inbetalningarna beräknas successivt öka från 29 till 31 miljarder kronor under perioden 2009–2012. RGK:s nettoutlåning till CSN beräknas uppgå till 6 miljarder kronor per år fram till 2012. I jämförelse med 2009 års ekonomiska vårpro- position har nettoupplåningen för 2009 reviderats upp med 32 miljarder kronor trots att den högre låneramen för AB Svensk Exportkredit inte för- väntas utnyttjas. Riksbanken har beslutat om förstärkning av valutareser- ven med upp till 100 miljarder kronor. Regeringen beräknar Riksgäldskon- torets nettoutlåning 2010 till ca 21,6 miljarder kronor (punkt 11).

Kassamässig korrigering

Kassamässig korrigering är en beräkningspost som är nödvändig för att budgetsaldot ska bli identiskt med lånebehovet (med omvänt tecken). En kassamässig korrigering kan uppstå dels om betalningen respektive anslags- avräkningen sker olika budgetår, dels om det förekommer transaktioner över statsverkets checkräkning som inte har sin motsvarighet i anslag eller inkomsttitlar, eller vice versa. Regeringen beräknar den kassamässiga korri- geringen 2010 till ca 1,3 miljarder kronor (punkt 12).

116

3 BESLUT OM UTGIFTSRAMAR OCH BERÄKNING AV STATSBUDGETENS INKOMSTER 2010

2009/10:FiU1

Motionerna

Socialdemokraterna framför i motion Fi260 att riksdagen bör tillkännage för regeringen vad som anförs i motionen om att regeringen ska åter- komma till riksdagen med förslag om att effektivisera statliga myndighe- ter. Vänsterpartiet framför motsvarande i motion Fi261 och Miljöpartiet i motion Fi262. Socialdemokraternas (motion Fi260 yrkande 6), Vänsterpar- tiets (motion Fi261 yrkande 7) och Miljöpartiets (motion Fi262 yrkande 5) förslag innebär att posten minskning av anslagsbehållningar ökar med 810 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. I Vänsterpartiets bud- getmotion Fi261 yrkande 7 föreslås en ökning av posten Riksgäldskonto- rets nettoutlåning med 22,5 miljarder kronor 2010 och 16,9 respektive 17,9 miljarder kronor 2011 och 2012. Detta är främst en följd av att Väns- terpartiet anser att infrastrukturinvesteringar som princip ska finansieras genom lån i Riksgäldskontoret och att budgetlagen bör ändras i detta avse- ende. Vänsterpartiet lyfter därför över befintliga anslag för investeringar till Riksgäldskontoret och redovisar dessa som ökad nettoutlåning.

3.4 Statsbudgetens inkomster

I budgetpropositionen yrkande 4 föreslår regeringen att riksdagen godkän- ner beräkningen av statsbudgetens inkomster. Regeringens beräkning av statsbudgetens inkomster baserar sig på de regelförändringar som framgår av avsnitt 7 i budgetpropositionen. I tabell 3.6 redovisas en detaljerad tabell över statsbudgetens inkomster. I motionerna från Socialdemokra- terna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet redovisas alternativa inkomstberäk- ningar som baserar sig på de förslag som motionärerna lägger fram. Skatteutskottet, socialförsäkringsutskottet och arbetsmarknadsutskottet har i sina yttranden behandlat de förslag om regelförändringar som ligger till grund för inkomstberäkningarna. För en mer detaljerad beskrivning av dessa förslag hänvisar utskottet till dessa yttranden.

117

2009/10:FiU1 3 BESLUT OM UTGIFTSRAMAR OCH BERÄKNING AV STATSBUDGETENS INKOMSTER 2010

Tabell 3.6 Regeringens och oppositionspartiernas beräkning av statsbudgetens inkomster 2010

Miljarder kronor

	Regeringens		Avvikelser från regeringens förslag
		förslag	s	v	mp
	Skatt på arbete	864,6	+13,4	+41,6	+8,3
	Direkta skatter	477,1	+2,7	+21,5	+6,9
	Kommunal inkomstskatt	513,9	±0	±0	-1,0
	Statlig inkomstskatt	42,1	+7,6	-47,5	+0,3
	Allmän pensionsavgift	87,1	±0	±0	±0
	Skattereduktioner m.m.	-166,1	-4,9	+69,0	+7,6
	Artistskatt	0,1	±0	±0	±0
	Indirekta skatter	387,5	+10,7	+20,1	+1,4
	Arbetsgivaravgifter	392,0	+9,9	+9,3	+1,4
	Egenavgifter	11,5	±0	+0,4	±0
	Särskild löneskatt	31,6	±0	±0	±0
	Nedsättningar	-22,9	+0,8	+10,4	±0
	Skatt på tjänstegruppliv	1,1	±0	±0	±0
	Skatt på kapital	157,0	+3,2	+10,4	-0,2
	Skatt på kapital, hushåll	24,0	±0	±0	±0
	Skatt på företagsvinster	81,4	±0	+6,8	±0
	Avkastningsskatt	13,8	±0	±0	±0
	Fastighetsskatt och fastighetsavgift	25,9	-0,2	-0,2	-0,2
	Stämpelskatt	8,2	±0	±0	±0
	Förmögenhetsskatt	0,0	+3,4	+3,8	±0
	Kupongskatt m.m.	3,7	±0	±0	±0
	Arvs- och gåvoskatt	0,0	±0	±0	±0
	Skatt på konsumtion och insatsvaror	417,6	+3,3	+2,7	+7,7
	Mervärdesskatt	295,4	±0	±0	±0
	Skatt på tobak	11,3	±0	±0	±0
	Skatt på etylalkohol	4,4	±0	±0	±0
	Skatt på vin m.m.	4,6	±0	±0	+0,3
	Skatt på öl	3,2	±0	±0	±0
	Energiskatt	40,2	±0	±0	-0,1
	Koldioxidskatt	26,1	+1,9	+1,1	+3,4
	Övriga skatter på energi och miljö	4,9	+1,4	+2,0	+2,3
	Skatt på vägtrafik	16,4	±0	-0,1	+1,7
	Skatt på import	4,7	±0	±0	±0
	Övriga skatter	6,4	±0	-0,3	±0
	Restförda och övriga skatter	-5,0	±0	±0	±0
	Restförda skatter	-9,2	±0	±0	±0
	Övriga skatter	4,2	±0	±0	±0
	Totala skatteintäkter	1 434,3	+19,9	+54,7	+15,7
	avgår EU-skatter	-6,1	±0	±0	±0
	Offentliga sektorns skatteintäkter (periodiserat)	1 428,2	+19,9	+54,7	+15,7
	avgår kommunala inkomstskatter	-528,0	±0	±0	-1,0
	avgifter till ålderspensionssystemet	-178,5	±0	±0	±0
	Statens skatteintäkter (periodiserat)	721,6	+19,9	+54,7	+16,7
	Periodiseringar	-0,3	±0	±0	±0
	Uppbördsförskjutningar	-8,5	±0	±0	±0
	Betalningsförskjutningar	4,0	±0	±0	±0
	varav kommuner och landsting	4,0	±0	±0	±0
	varav ålderspensionssystemet	2,3	±0	±0	±0
	varav privat sektor	-1,0	±0	±0	±0
	varav kyrkosektorn	-1,1	±0	±0	±0
	Anstånd	4,3	±0	±0	±0
	1000 Skatter m.m. (kassamässigt)	721,4	+19,9	+54,7	+16,7
	Övriga inkomster (kassamässigt)	1,7	±0	-15,6	±0
	2000 Inkomster av statens verksamhet	40,8	±0	-8,5	±0
	3000 Inkomster av försåld egendom	0,0	±0	±0	±0
	4000 Återbetalning av lån	1,7	±0	±0	±0
	5000 Kalkylmässiga inkomster	8,9	±0	±0	±0
	6000 Bidrag från EU	13,9	±0	±0	±0
	7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet	-63,5	±0	±0	±0
	8000 Utgifter som ges som krediteringar på skattekontot	-0,1	±0	-7,1	±0
118	Summa statsbudgetens inkomster (kassamässigt)	723,0	+19,9	+39,1	+16,7

Källor: Budgetpropositionen för 2010, motion Fi260, motion Fi261, motion Fi262 och egna beräkningar.

3 BESLUT OM UTGIFTSRAMAR OCH BERÄKNING AV STATSBUDGETENS INKOMSTER 2010

2009/10:FiU1

Propositionen

Regeringen redovisar i budgetpropositionens avsnitt 7 Inkomster och skat- tefrågor kommande förslag på skatte- och avgiftsområdet tillsammans med en offentligfinansiell bedömning för budgetåret 2010. Samtliga åtgärder för- utom de förändrade nivåerna för socialavgifter kommer att föreslås i särskilda propositioner och redovisas därför som bedömningar. De offent- ligfinansiella effekterna av förslagen framgår av tabell 3.7 nedan.

Tabell 3.7 Offentligfinansiella effekter av ändrade skatte- och avgiftsregler

Miljarder kronor

	Effekt	Brutto-	Periodiserad	Varaktig
	från	effekt	effekt	effekt
		2010	2010
Direkt skatt på arbetsinkomster – förvärv-
sinkomstbeskattningen
Förstärkt jobbskatteavdrag, steg 4	1/1	-10,00	-10,00	-10,00
	2010
Ytterligare sänkt skatt för pensionärer	1/1	-3,50	-3,50	-3,50
	2010
Indirekt skatt på arbetsinkomster – social-
avgifter m.m.
Nedsatta egenavgifter för enskilda	1/1	-1,44	-1,15	-1,01
näringsidkare	2010
Sänkta egenavgifter till följd av förlängd	1/7	-0,13	-0,13	-0,25
karenstid för enskilda näringsidkare	2010
Skatt på kapitalägande – kapital- och
egendomsskatter
Vissa fastighetsrättsliga skattefrågor,	1/1	0,00	0,00	0,00
totalt	2010
varav: – utvidgad kommunal	1/1	-0,21	-0,21	-0,21
fastighetsavgift	2010
– slopat särskilt tillägg på	1/1	-0,005	-0,005	-0,005
bostadsuppskov	2010
– sänkt tak för uppskovsbelopp	1/1	0,215	0,215	0,215
	2010
Stämpelskatt vid vissa förvärv	1/1	0,07	0,07	0,07
	2010
Skatt på kapitalanvändning – företags-
skatter
Skattefri kapitalvinst och utdelning på	1/1	0,51	0,51	0,00
andelar inom handelsbolagssektorn	2010
Ändrade regler om beskattning av vissa	13/2	0,19	0,19	0,16
penninglån²	2009
Ändrade regler om beskattning av under-	5/6	0,30	0,30	0,30
skottsföretag²	2009

119

2009/10:FiU1	3 BESLUT OM UTGIFTSRAMAR OCH BERÄKNING AV STATSBUDGETENS INKOMSTER 2010

		Effekt	Brutto-	Periodiserad	Varaktig
		från	effekt	effekt	effekt
			2010	2010

	Skatt på konsumtion m.m. – energi- och
	miljöskatter
	Höjning av koldioxidskatten	1/1	0,29	0,26	0,24
		2010
	Höjd koldioxidskatt för uppvärmnings-	1/1			0,74
	bränslen m.m. inom jordbruks-, skogs-	2011
	bruks- och vattenbruksverksamheterna
	samt industri som inte omfattas av EU:s
	handel med utsläppsrätter
	Nedsättning av koldioxidskatten för ener-	1/1			0,04
	giintensiva företag (0,8-procentsregeln)	2011
	Sänkt återbetalning av koldioxidskatt för	1/1			0,46
	dieselolja i jordbruks- och skogsbruksma-	2011
	skiner
	Samordning mellan ekonomiska styrme-	1/1	0,26	0,22	0,10
	del för anläggningar som omfattas av	2011
	EU:s system för handel med utsläppsrätter
	Koldioxidskatt på naturgas och gasol vid	1/1			0,01
	drivmedelsanvändning	2011
	Omläggning av energiskatten på fossila	1/1			0,02
	uppvärmningsbränslen efter energiinne-	2011
	håll
	Energiskatt på fossila uppvärmnings-	1/1			0,12
	bränslen m.m. i vissa sektorer	2011
	Höjd energiskatt på dieselolja	1/1			1,58
		2011
	Energiskatteavdrag för vindkraft	1/1	0,08	0,06	0,06
		2010
	Slopad avfallsförbränningsskatt	1/10	-0,06	-0,06	-0,23
		2010
	Ökad koldioxidrelatering av fordonsskat-	1/1			0,09
	ten	2011
	Skattebefrielse för personbilar med bättre	1/7	-0,12	-0,12	-0,41
	miljöegenskaper	2009
	Justeringar i fordonsskatten för diesel-	1/1			-0,28
	drivna personbilar i det koldioxidskattere-	2011
	laterade skatteuttaget
	Följdändringar i den viktbaserade for-	1/1			-0,72
	donsskatten	2011
	Koldioxidbaserad fordonsskatt för lätta	1/1			0,48
	lastbilar, lätta bussar och husbilar	2011

120

3 BESLUT OM UTGIFTSRAMAR OCH BERÄKNING AV STATSBUDGETENS INKOMSTER 2010					2009/10:FiU1

	Effekt	Brutto-	Periodiserad	Varaktig
	från	effekt	effekt	effekt
		2010	2010

Slopad skatt på gödselmedel	1/1	-0,37	-0,27	-0,27
	2010
Summa		-13,97	-13,67	-12,25

Källa: Budgetpropositionen för 2010.

Skatter på arbetsinkomster – förvärsvinkomstbeskattningen

För att dämpa fallet i sysselsättningen och påskynda den kommande upp- gången förstärks jobbskatteavdraget med 10 miljarder kronor. Avdraget gör det mer lönsamt att arbeta för dem som i dag står utanför arbetsmark- naden och bidrar genom sänkta marginalskatter för låg- och medelinkomst- tagare till ett ökat arbetsutbud för dem som redan har ett arbete. Jobbskatteavdraget gör det även mer attraktivt att starta och bedriva aktiv näringsverksamhet. Såväl svenska som internationella erfarenheter visar att en politik som gör det mer lönsamt att arbeta är avgörande för att varak- tigt höja sysselsättningen och minska frånvaron på arbetsmarknaden. En lägre skatt på arbetsinkomster ökar dessutom individernas självbestäm- mande över den egna inkomsten och gör att fler kan försörja sig på sin lön. Förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2010 (avsnitt 7.2.1.1 För- stärkt jobbskatteavdrag).

Det förhöjda grundavdraget för personer som fyllt 65 år vid årets ingång förstärks med 3,5 miljarder kronor. Förstärkningen ger en skatte- sänkning med ca 1 000–1 200 kr per år för en pensionär med full garantipension. En utgångspunkt vid utformningen av det ytterligare för- höjda grundavdraget ska vara det sätt på vilket pensionerna skrivs ned 2010. Tyngdpunkten i kronor räknat bör läggas hos dem som får en större pensionsnedskrivning. En sådan utformning ökar välfärden för breda pen- sionärsgrupper. Förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2010 (avsnitt

7.2.1.2 Ytterligare sänkt skatt för pensionärer).

Skatter på arbetsinkomster – socialavgifter m.m.

De små företagens förutsättningar för utveckling och tillväxt förbättras genom att egenavgifterna för enskilda näringsidkare i åldern 26–64 år sätts ned med 5 procentenheter, dock högst 10 000 kr per år. En förutsättning bör vara att överskottet av näringsverksamheten överstiger 40 000 kr. Ned- sättningen bör vara förenlig med kommissionens regelverk för stöd av mindre betydelse och hanteras av Skatteverket som en del av deklarations- förfarandet. Det aviserade förslaget träder i kraft den 1 juli 2010 men tillämpas på inkomster som tas emot fr.o.m. den 1 januari 2010 (avsnitt

7.2.2.1 Nedsatta egenavgifter för enskilda näringsidkare).

Egenavgifterna sänks när karenstiden för enskilda näringsidkare för- längs. För försäkrade med inkomster av annat förvärvsarbete införs en karenstid om sju dagar i stället för en dag. Därmed kan sjukförsäkringsav-

121

2009/10:FiU1

3 BESLUT OM UTGIFTSRAMAR OCH BERÄKNING AV STATSBUDGETENS INKOMSTER 2010

giften sänkas med 0,74 procentenheter från den 1 juli 2010. Vidare bör denna grupp få möjlighet att välja mellan 7, 14, 30, 60 eller 90 dagars karenstid (avsnitt 7.2.2.2 Sänkta egenavgifter till följd av förlängd karens- tid för enskilda näringsidkare).

Utgiftsnivåerna inom sjukförsäkringen har förändrats, och detta medför att sjukförsäkringsavgiften för arbetsgivare sänks till 5,95 % och för egen- företagare till 6,78 %. Eftersom sysselsättningen minskar samtidigt som de utgifter som arbetsmarknadsavgiften ska finansiera ökar höjs arbetsmark- nadsavgiften för arbetsgivare till 4,65 % och för egenföretagare till 2,11 %. Då justeringen ska göras inom ramen för ett i princip oförändrat avgiftsuttag sänks den allmänna löneavgiften till 6,03 %. Regeringen före- slår att riksdagen antar två lagförslag som träder i kraft den 1 januari 2010 (avsnitt 7.2.2.3 Förändrade nivåer för socialavgifter).

Skatter på kapitalägande – kapital och egendomsskatter

Systemet med kommunal fastighetsavgift utvidgas så att det även omfattar fastigheter med småhus som saknar byggnadsvärde och tomtmark med små- hus på ofri grund. Som ett led i finansieringen sänks taket för uppskovsbe- lopp vid kapitalvinstbeskattning från 1,6 miljoner kronor till 1,45 miljoner kronor. Ändringarna bör träda i kraft den 1 januari 2010 (avsnitt 7.2.3.1 Vissa fastighetsrättsliga frågor).

Uttaget av stämpelskatt vid partiell delning och vid förfaranden enligt utländsk rätt som motsvarar partiell delning av bolag anpassas till interna- tionella förhållanden. Ändringarna bör träda i kraft den 1 januari 2010 (avsnitt 7.2.3.2 Stämpelskatt vid vissa förvärv). Den som flyttar från Sve- rige till ett annat land inom EES-området ska inte beskattas i samband med utflyttningen för vinst på andelar för vilken beskattningen tidigare skjutits på framtiden med tillämpning av reglerna för andelsbyten. Ändring- arna bör träda i kraft den 1 januari 2010 (avsnitt 7.2.3.3 Beskattning av andelsbyten vid utflyttning).

Skatter på kapitalanvändning – företagsskatter

En företagsskatteutredning tillsätts för att undersöka olika möjligheter att minska beskattningen av riskkapital i bolagssektorn och därmed göra vill- koren mer lika för investeringar som finansieras med eget kapital respek- tive lånat kapital. Utredningen ska lägga särskild vikt vid att olika åtgärder ska vara hållbara och försvarbara ur ett EU-perspektiv (avsnitt 7.2.4.1 Utredning om företagsbeskattning).

Andelar i handelsbolag och andelar som ägs av handelsbolag infogas i systemet med skattefria utdelningar och kapitalvinster. Ändringarna bör träda i kraft den 1 januari 2010. Lagändringarna har förberetts genom en skrivelse (skr. 2008/09:224) som lämnades till riksdagen den 17 juni 2009 (avsnitt 7.2.4.2 Skattefri kapitalvinst och utdelning på andelar inom han- delsbolagssektorn).

122

3 BESLUT OM UTGIFTSRAMAR OCH BERÄKNING AV STATSBUDGETENS INKOMSTER 2010

2009/10:FiU1

Åtgärder vidtas för att komma till rätta med vissa transaktioner via utländska holdingbolag som syftar till att kringgå reglerna om beskattning av kapitalvinster och utdelningar på kvalificerade andelar i fåmansföretag. Förslaget har aviserats i en skrivelse till riksdagen (skr. 2008/09:122), inlämnad den 12 februari 2009. Det bör tillämpas fr.o.m. den 13 februari 2009 (avsnitt 7.2.4.3 Ändrade regler om beskattning av vissa penninglån).

Skatteverket har i samband med sin kontrollverksamhet uppmärksammat att bestämmelserna om kapitaltillskott i flera fall har utnyttjats för att kringgå de spärregler som gäller för att motverka skattebetingad handel med förlustbolag. Detta har framför allt skett genom att en ägarförändring i ett underskottsföretag helt eller delvis har genomförts genom en riktad nyemission i syfte att otillbörligt öka förvärvsutgiften. De lagförslag som krävs för att hindra kringgåendet har aviserats i en skrivelse till riksdagen den 4 juni 2009 (skr. 2008/09:225). Lagförslagen bör tillämpas fr.o.m. den 5 juni 2009 (avsnitt 7.2.4.4 Ändrade regler om beskattning av underskotts- företag).

Mot bakgrund av vissa avgöranden i Regeringsrätten införs särskilda reg- ler som ger svenska moderföretag en möjlighet att i vissa begränsade fall dra av en slutlig förlust hos ett utländskt dotterföretag som hör hemma inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Ändringarna bör träda i kraft den 1 juli 2010 (avsnitt 7.2.4.5 Regler om avdrag för slutliga förluster i utländska dotterföretag).

Ett särskilt förfarande införs genom vilket Skatteverket kan lämna besked om framtida prissättning av internationella transaktioner mellan par- ter som är i ekonomisk intressegemenskap. Ändringarna bör träda i kraft den 1 januari 2010 (avsnitt 7.2.4.6 Förfarande för prissättningsbesked vid internationella transaktioner).

För att undvika konflikter mellan svensk rätt och gemenskapsrätten genomförs justeringar i reglerna om återföring av avsättningar till periodi- seringsfond och om uttagsbeskattning när Sverige förlorar beskattningsrät- ten på grund av ett skatteavtal. Ändringarna bör träda i kraft den 1 januari 2010 (avsnitt 7.2.4.7 Anstånd med inbetalning av skatt i samband med uttagsbeskattning, m.m.).

Skatter på konsumtion m.m. – energi- och miljöskatter

Regeringen bedömer att miljöskatter och andra ekonomiska styrmedel är av central betydelse för att Sveriges mål på klimat- och energiområdet ska kunna nås. Styrmedel ska utformas på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt och med hänsyn till medborgarnas förutsättningar. För att förbättra effektiviteten och styrningen i klimat- och energibeskattningen aviseras ett antal förändringar i uttaget av punktskatter. Huvuddelen av skatteåtgär- derna har presenterats i 2009 års klimatproposition (prop. 2008/09:162 En sammanhållen klimat- och energipolitik – Klimat). En del av förändring-

123

2009/10:FiU1	3 BESLUT OM UTGIFTSRAMAR OCH BERÄKNING AV STATSBUDGETENS INKOMSTER 2010
	arna genomförs 2010, men det stora flertalet av åtgärderna träder i kraft
	först 2011 (avsnitt 7.2.5.1 Effektivare skatter på klimat- och energiområ-
	det).
	Den generella koldioxidskatten höjs med 1 öre per kg koldioxid för att
	finansiera slopandet av den s.k. avfallsförbränningsskatten. Höjningen bör
	träda i kraft den 1 januari 2010 (avsnitt 7.2.5.2 Höjning av koldioxidskat-
	ten). Koldioxidskatten på bränslen för uppvärmning och drift av stationära
	motorer inom industrin utanför handelssystemet samt jordbruks-, skogs-
	bruks- och vattenbruksverksamheterna höjs från dagens 21 % till 60 % av
	den generella koldioxidskattenivån 2015. Ett första steg, till 30 %, tas
	2011. Motsvarande höjningar bör även göras för dieselolja som förbrukas i
	viss gruvindustriell verksamhet. De kommande förslagen bör träda i kraft
	den 1 januari 2011 respektive den 1 januari 2015 (avsnitt 7.2.5.3 Höjd kol-
	dioxidskatt för uppvärmningsbränslen m.m. inom vissa sektorer). Gränsen
	för att medge koldioxid- och energiskattelättnader för bränslen som för-
	brukas för framställning av värme i kraftvärmeproduktion bör sättas vid en
	verkningsgrad avseende el om minst 15 %. Den i dag successivt ökande
	koldioxidskattelättnaden, för kraftvärmeproduktion med en verkningsgrad
	avseende el om minst 5 % och mindre än 15 %, bör därmed slopas. Det
	kommande förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2011 (avsnitt 7.2.5.4
	Ändrad definition av begreppet kraftvärmeproduktion). Begränsningsnivån
	i den s.k. 0,8-procentsregeln, som omfattar energiintensiva industriföretag
	samt jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamheter, bör fasas ut i
	två steg. Det första steget bör tas 2011 genom att begränsningsnivån höjs
	från 0,8 till 1,2 % av de framställda produkternas försäljningsvärde. Där-
	efter bör regeln slopas helt 2015. De kommande förslagen bör träda i kraft
	den 1 januari 2011 respektive den 1 januari 2015 (avsnitt 7.2.5.5 Nedsätt-
	ning av koldioxidskatten för energiintensiva företag). Nuvarande återbetal-
	ning av koldioxidskatten för dieselolja i jordbruks- och skogsbruksmaski-
	ner med 2,38 kr per liter bör sänkas till 2,10 kr per liter 2011, 1,70 kr per
	liter 2013 och 0,90 kr per liter 2015. De kommande förslagen bör träda i
	kraft den 1 januari 2011, den 1 januari 2013 respektive den 1 januari 2015
	(avsnitt 7.2.5.6 Sänkt återbetalning av koldioxidskatt för dieselolja i jord-
	bruks- och skogsbruksmaskiner). Koldioxidskatten bör slopas för bränslen
	som förbrukas i industrianläggningar som omfattas av EU:s system för han-
	del med utsläppsrätter. Koldioxidskatten för bränslen som förbrukas i
	kraftvärmeanläggningar inom handelssystemet bör sänkas till 7 % av den
	generella koldioxidskattenivån. De kommande förslagen bör träda i kraft
	den 1 januari 2011. Nuvarande nivå om 94 % koldioxidskatt för övriga
	värmeanläggningar inom handelssystemet bör inte ändras (avsnitt 7.2.5.7
	Samordningen mellan ekonomiska styrmedel för anläggningar som omfat-
	tas av EU:s system för handel med utsläppsrätter). Koldioxidskatten på
	naturgas och gasol vid drivmedelsanvändning bör 2015 höjas till den gene-
	rella koldioxidskattenivån, som i dag motsvarar 105 öre per kg koldioxid.
	Höjningarna bör ske stegvis, genom höjningar till belopp som, i stället för

124

3 BESLUT OM UTGIFTSRAMAR OCH BERÄKNING AV STATSBUDGETENS INKOMSTER 2010

2009/10:FiU1

dagens 59 % för naturgas och 52 % för gasol, motsvarar 70 % 2011 och 80 % 2013, allt uttryckt i andel av den generella koldioxidskattenivån. De kommande förslagen bör träda i kraft den 1 januari 2011, den 1 januari 2013 och den 1 januari 2015 (avsnitt 7.2.5.8 Koldioxidskatt på naturgas och gasol vid drivmedelsanvändning). Det är för närvarande inte aktuellt att införa energiskatt på fasta trädbränslen som ved, flis, pelletts etc. och skogsindustrins returlutar eller torv. Skattefrihet bör tills vidare fortsätta att gälla för vegetabiliska och animaliska oljor och fetter m.m. samt för bio- gas som förbrukas som bränsle för uppvärmning. Energiskatten på råtall- olja kvarstår. Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2011 (avsnitt 7.2.5.9 Energiskattelättnader på biobränslen för uppvärmning). Eventuella framtida skattelättnader för biodrivmedel bör bedömas när infö- randet av ett kvotpliktssystem för dessa bränslen övervägs och i samband med genomförandet av de nya bränslespecifikationerna i bränslekvalitetsdi- rektivet (avsnitt 7.2.5.10 Framtida beskattning av biodrivmedel).

Energiskatten på fossila uppvärmningsbränslen bör struktureras om efter bränslets energiinnehåll. Utgångspunkten för omläggningen bör vara ener- giskattesatsen på eldningsolja, som med 2009 års skattesats om 797 kr per m3 motsvarar 8 öre per kWh. Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2011 (avsnitt 7.2.5.11 Omläggning av energiskatten på fos- sila uppvärmningsbränslen efter energiinnehåll). Energiskatt bör införas på fossila bränslen för uppvärmning och drift av stationära motorer i sektorer där energiskatten i dag är noll, dvs. inom industrin, jordbruks-, skogs- bruks- och vattenbruksverksamheterna samt för värmeproduktion i kraftvär- meverk. Energiskatten för sådan bränsleförbrukning bör dock sättas till en lägre nivå än förbrukning i övriga sektorer. Den lägre energiskattenivån bör motsvara EU:s minimiskattenivå för lätt eldningsolja. Motsvarande ener- giskatt införs också för dieselolja som förbrukas i viss gruvindustriell verksamhet. Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2011 (avsnitt 7.2.5.12 Energiskatten på fossila uppvärmningsbränslen m.m. i vissa sektorer). Energiskatten på dieselolja bör höjas i två steg med sam- manlagt 40 öre per liter, utöver den sedvanliga årliga indexomräkningen. En första höjning med 20 öre per liter bör träda i kraft den 1 januari 2011 och en andra höjning med 20 öre per liter den 1 januari 2013 (avsnitt

7.2.5.13 Höjd energiskatt på dieselolja).

Skattefriheten för vegetabiliska och animaliska oljor och fetter m.m. som förbrukas som bränsle för uppvärmning samt för biogas som för- brukas som drivmedel bör villkoras av att bränslena uppfyller hållbarhets- kriterierna i direktivet om förnybar energi. Om skattelättnader i form av s.k. pilotprojektsdispenser ges för andra biodrivmedel än biogas bör dessa skattelättnader villkoras av att bränslena uppfyller hållbarhetskriterierna. De nuvarande undantagen från skatteplikt för biogas bör slopas och skatte- friheten för biogas i stället åstadkommas genom avdrag i den skattskyldi-

125

2009/10:FiU1	3 BESLUT OM UTGIFTSRAMAR OCH BERÄKNING AV STATSBUDGETENS INKOMSTER 2010
	ges skattedeklaration eller återbetalning av skatten. Det kommande
	förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2011 (avsnitt 7.2.5.14 Skattefrihe-
	ten för vissa biobränslen villkoras av hållbarhetskriterier, m.m.).
	Den årliga omräkningen av koldioxid- och energiskattesatserna motsva-
	rande förändringar i konsumentprisindex bör för 2010 göras genom änd-
	ringar av skattesatserna i lagen (1994:1776) om skatt på energi.
	Omräkningen av koldioxid- och energiskattesatserna på fossila bränslen för
	2011, 2013 och 2015 bör göras på motsvarande sätt. I dessa fall bör dock
	omräkningarna baseras på prognostiserade förändringar i konsumentprisin-
	dex. För 2012, 2014, 2016 och framåt bör indexomräkningen av skattebe-
	loppen ske genom en förordning som utfärdas av regeringen med stöd av
	bestämmelser i lagen om skatt på energi. I dessa fall grundar sig beräk-
	ningen på faktiska förändringar i konsumentprisindex. Detsamma gäller
	energiskattesatserna på el för 2011 och framåt. De kommande förslagen
	bör träda i kraft den 1 januari 2010, den 1 januari 2011, den 1 januari
	2013 respektive den 1 januari 2015 (avsnitt 7.2.5.15 Omräkning av koldi-
	oxid- och energiskattesatserna efter prisutvecklingen).
	Den avtrappning som inleddes 2004 av avdraget för energiskatt på el
	som produceras i vindkraftverk bör slutföras genom att avdraget för havs-
	baserad vindkraft som i dag uppgår till 12 öre per kWh slopas. Det
	kommande förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2010 (avsnitt 7.2.5.16
	Energiskatteavdrag för havsbaserad vindkraft).
	Skatten på förbränning av hushållsavfall bör slopas fr.o.m. den 1 okto-
	ber 2010 (avsnitt 7.2.5.17 Slopad avfallsförbränningsskatt).
	I den koldioxidbaserade fordonsskatten bör koldioxidbeloppet höjas från
	15 till 20 kr per gram koldioxid som bilen släpper ut per kilometer.
	Utsläppsnivån för när koldioxidbeloppet börjar tas ut bör samtidigt höjas
	från 100 till 120 gram koldioxid per kilometer. Det kommande förslaget
	bör träda i kraft den 1 januari 2011 (avsnitt 7.2.5.18 Ökad koldioxidrelater-
	ing i fordonsskatten). Personbilar med bättre miljöegenskaper bör befrias
	från fordonsskatt under fem år från det att bilen togs i bruk för första
	gången. Samma krav som ställs på en bil för att ägaren ska vara berättigad
	till miljöbilspremie bör tills vidare gälla även för att en bil ska befrias från
	fordonsskatt. Ändringen bör träda i kraft den 1 januari 2010 och tillämpas
	för bilar som tas i bruk fr.o.m. den 1 juli 2009. Från den 1 januari 2011
	bör dock bilen uppfylla strängare avgaskrav för att omfattas av skattebefri-
	elsen (avsnitt 7.2.5.19 Skattebefrielse för personbilar med bättre miljöegen-
	skaper). Miljöfaktorn för dieseldrivna personbilar bör göras om till ett fast
	miljötillägg. Beräkningen av storleken på bränslefaktorn bör ändras så att
	den bestäms med utgångspunkt i skillnaden i drivmedelsskatt för bensin
	och dieselolja för en genomsnittlig dieseldriven personbil som kör en
	genomsnittlig årlig körsträcka. Med anledning av omkalibreringen av bräns-
	lefaktorn och med hänsyn till aviserade höjningar av skatten på dieselolja
	kan faktorn sänkas till 2,55 den 1 januari 2011 och till 2,4 den 1 januari
	2013 (avsnitt 7.2.5.20 Justeringar för dieseldrivna personbilar i det koldi-

126

3 BESLUT OM UTGIFTSRAMAR OCH BERÄKNING AV STATSBUDGETENS INKOMSTER 2010

2009/10:FiU1

oxidrelaterade skatteuttaget). Fordonsskatten för de bilar som beskattas efter vikt bör höjas för bensindrivna personbilar med ca 3 % och sänkas för dieseldrivna personbilar med 4 % den 1 januari 2011. Fordonsskatten för tunga bussar och tunga lastbilar bör samtidigt sänkas till EU:s minimi- skattenivåer för tunga lastbilar. Den 1 januari 2013 bör fordonsskatten för dieseldrivna personbilar sänkas ytterligare med ca 4 % (avsnitt 7.2.5.21 Följdändringar i den viktbaserade fordonsskatten). Lätta lastbilar, lätta bus- sar och husbilar som tas i bruk för första gången efter 2010 bör inordnas i den koldioxidbaserade fordonsskatten. Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2011 (avsnitt 7.2.5.22 Koldioxidbaserad fordonsskatt för lätta lastbilar och bussar). Fordonsskatten för tunga elhybridbussar bör sänkas till samma skattenivå som gäller för bensindrivna tunga bussar. Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2010 (avsnitt 7.2.5.23 Sänkt fordonsskatt för tunga elhybridbussar).

Skatten på gödselmedel slopas. Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2010 (avsnitt 7.2.5.24 Slopad skatt på gödselmedel).

Skatter på konsumtion m.m. – övriga punktskattefrågor

Lettland har fr.o.m. den 1 januari 2009 uppnått den fastställda minimibe- skattningen av cigaretter inom EU. Regeringen bedömer att beskattningen av privatinförsel av cigaretter från Lettland bör upphöra. Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2010 men tillämpas retroaktivt fr.o.m. den 1 januari 2009 (avsnitt 7.2.6.1 Privatinförsel av cigaretter).

Regeringen bedömer att det för närvarande inte finns förutsättningar för finansiering av ytterligare steg i avskaffandet av reklamskatten (avsnitt

7.2.6.2 Reklamskatt).

Skatter på konsumtion m.m. – mervärdesskatt

Nya mervärdesskatteregler om omsättningsland för tjänster, återbetalning till utländska företagare och periodisk sammanställning bör införas. De kommande förslagen bör i flertalet fall träda i kraft den 1 januari 2010 och i övrigt den 1 januari 2011, den 1 januari 2012 respektive den 1 janu- ari 2013 (avsnitt 7.2.7.2 Nya mervärdesskatteregler om omsättningsland, m.m.).

Statsbudgetens övriga inkomster

Av tabell 3.6 framgår regeringens beräkningar av statsbudgetens övriga inkomster 2010. Sammanlagt uppgår statsbudgetens övriga inkomster 2010 till knappt 2 miljarder kronor per år enligt regeringens prognos.

Under Inkomster av statens verksamhet redovisas bl.a. utdelningar från statligt aktieinnehav, affärsverkens inlevererade överskott, Riksbankens inle- vererade överskott, ränteinkomster och offentligrättsliga avgifter. Progno- sen för aktieutdelningar, exklusive AB Svenska Spel, uppgår till 14,7 miljarder kronor 2010. Motsvarande siffra för 2009 är ca 19 miljarder kro-

127

2009/10:FiU1	3 BESLUT OM UTGIFTSRAMAR OCH BERÄKNING AV STATSBUDGETENS INKOMSTER 2010
	nor. Den lägre prognosen för 2010 förklaras framför allt av genomförda
	försäljningar av statligt aktieinnehav och lägre förväntade utdelningar till
	följd av lägre förväntade vinster.
	Under Inkomster av försåld egendom redovisas försäljning av olika
	typer av statlig egendom. Försäljning av aktier i statligt ägda bolag utgör
	vanligtvis den största delen. För perioden 2010–2012 antas försäljningsin-
	komsterna beräkningstekniskt uppgå till noll kronor per år. I prognosen
	har inget antagande om försäljning av statliga apotek gjorts. Under Återbe-
	talning av lån redovisas bl.a. Återbetalning av studiemedel (avser lån
	upptagna före 1989) och Återbetalning av övriga lån. Under perioden 2010–
	2012 beräknas inkomsterna från studiemedelsavgifter minska eftersom anta-
	let återbetalare blir färre.
	Under Kalkylmässiga inkomster redovisas vissa avskrivningar och amor-
	teringar samt statliga pensionsavgifter, vilka utgör merparten av inkoms-
	terna. Under perioden 2010–2012 ökar inkomsterna något. Hela ökningen
	beror på ökade inkomster från statliga pensionsavgifter. Under Bidrag
	m.m. från EU redovisas bidrag från olika EG-fonder inom EU:s budget.
	De prognostiserade inkomsterna ökar något för åren framöver.
	De tillkommande inkomsterna under inkomsttitel 7000 består av EU-skat-
	ter och kommunala utjämningsavgifter avseende kostnadsutjämningssyste-
	met för verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa
	funktionshindrade. EU-skatterna, vilka omfattar tullmedel och den momsba-
	serade EU-avgiften, utgör den största delen av inkomsterna, ca 85 %.
	Under avräkningar redovisas intäkter som förs till fonder utanför stats-
	budgeten och kompensation för mervärdesskatt som betalats av statliga
	och kommunala myndigheter. Vissa krediteringar som ges på skattekonto
	är stöd som enligt nationalräkenskaperna är att likställa med utgifter. För
	att öka möjligheten att kontrollera statsutgifternas utveckling redovisas
	dessa utgifter under en egen inkomsttyp, inkomsttitel 8000. Det stora fler-
	talet skattekrediteringar har upphört eller flyttats till statsbudgetens utgifts-
	sida, vilket innebär att krediteringarna minskat från 13,7 miljarder kronor
	2006 till 0,1 miljarder kronor 2010.
	Motionerna
	Skatt på arbetsinkomster – förvärsvinkomstbeskattningen
	I Socialdemokraternas motion Fi260 yrkande 4 delvis, 12, 13, 18, 27 och
	28 av Mona Sahlin m.fl. avslås regeringens förslag om en förstärkning av
	jobbskatteavdraget. Det nuvarande jobbskatteavdraget trappas av. För den
	som tjänar 70 000 kr i månaden betyder avtrappningen en skattehöjning på
	ca 500 kr i månaden. Vid en månadsinkomst på ca 115 000 kr eller mer
	utgår inget jobbskatteavdrag, vilket betyder en skattehöjning på ca 1 500
	kr per månad. Avtrappningen görs med 1 % från ca 45 000 och ytterligare
	ca 1 % från 50 000 kr. Skatten för pensionärer sänks genom att grundav-
	draget höjs, mest för pensionärerna med normal inkomst. Reseavdraget

128

3 BESLUT OM UTGIFTSRAMAR OCH BERÄKNING AV STATSBUDGETENS INKOMSTER 2010

2009/10:FiU1

höjs med 50 öre för att kompensera för den höjning av koldioxidskatten med 6 öre som också föreslås. Avgifterna till arbetslöshetsförsäkringen sänks genom en skattereduktion som motsvarar 75 % av avgiften. Skattere- duktionen för husarbete ersätts med ett tidsbegränsat ROT-avdrag för upprustning av bostäder, en skol-ROT för renovering av skolor under peri- oden 2010–2012 och en kultur-ROT. De båda förstnämnda förslagen läggs fram tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Även i motion Ub557 yrkande 22 av Marie Granlund m.fl. (s) föreslås en skol-ROT.

I Vänsterpartiets motioner Fi261 (yrkandena 2–5, 10 och 12) av Lars Ohly m.fl. och Fi299 yrkandena (5, 7–9, 11, 34 och 44) av Lars Ohly m.fl. avslås förslaget om förstärkt jobbskatteavdrag. Motionärerna genom- för förändringar i grundavdraget som innebär att alla inkomster upp till en månadslön på 20 000 kr beskattas vid den nivå som tillämpas för lönta- gare 2009 (efter införande av jobbskatteavdrag 1, 2 och 3). Därefter görs en stegvis avtrappning. Möjligheten att göra grundavdrag vid högre inkoms- ter begränsas. Uppräkningen av skiktgränserna vid uttag av statlig inkomst- skatt sätts ned till konsumentprisindex plus 1 procentenhet. Reglerna om skattelättnader för utländska nyckelpersoner tas bort fr.o.m. 2010. För att underlätta rörligheten på arbetsmarknaden men också för att ge människor möjlighet att i större utsträckning bo kvar i utflyttningsbygder tas de tids- gränser som gäller för avdrag för dubbel bosättningsort bort. Beskatt- ningen av förmån av fri cykel slopas. Möjligheten att få skattereduktion för avgifter till fackförening och arbetslöshetskassa återinförs. Motionä- rerna anser att beslutet att slopa den särskilda löneskatten för personer som fyllt 65 år är orättvist eftersom människor med låga löner och försli- tande arbetsuppgifter sällan orkar arbeta fram till dagens pensionsålder, och de föreslår att undantaget slopas. Skattereduktionen för husarbete ersätts med ett tidsbegränsat ROT-avdrag för upprustning av bostäder och en skol-ROT för renovering av skolor under perioden 2010–2012. Dessa båda förslag läggs fram tillsamman med Socialdemokraterna och Miljöpar- tiet. Ett yrkande om avdrag för medlemskap i a-kassa och fackförening framställs också i motion A394 yrkande 3 av Josefin Brink m.fl. (v).

I Miljöpartiets motion Fi262 (yrkande 3 delvis, 8 och 9) av Maria Wet- terstrand m.fl. avslås regeringens förslag om en förstärkning av jobbskat- teavdraget, och det nuvarande jobbskatteavdraget trappas av för att öka progressiviteten i skattesystemet. Avtrappningen föreslås börja vid en inkomst på ca 43 000 kr i månaden. Vid en inkomst på 70 000 kr i måna- den betyder avtrappningen en skattehöjning på ca 500 kr i månaden. Avtrappning görs med 1 % från ca 43 000 kr och ytterligare ca 1 % från 50 000 kr. Motionärerna inför också en skattereduktion för föräldralediga, föräldraavdraget. Skattereduktionen ska vara utformad så att den i huvud- sak ger samma skattelättnad som jobbskatteavdragets första tre steg. Skat- tereduktionen blir vid en föräldrapenning på 16 700 kr före skatt ca 800 kr per månad. Beskattningen av förmånsbilar läggs om så att den baseras på bilens koldioxidutsläpp och skärps successivt. För dieselbilar höjs för-

129

2009/10:FiU1

3 BESLUT OM UTGIFTSRAMAR OCH BERÄKNING AV STATSBUDGETENS INKOMSTER 2010

månen ytterligare som kompensation för högre utsläpp av kväveoxider och partiklar. Nedsättning av förmånsskatten med 20 % för etanolbilar och 40 % för biogasbilar ligger kvar. Värdet av fritt drivmedel höjs från 1,2 till 2 gånger bränslepriset. Arbetsgivare får möjlighet att erbjuda sina anställda cykel som skattefri personalvårdsförmån. Skattereduktionen för husarbete ersätts med ett tidsbegränsat ROT-avdrag för upprustning av bostäder och en skol-ROT för renovering av skolor under perioden 2010– 2012. Dessa förslag läggs fram tillsammans med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet.

Skatter på arbetsinkomster – socialavgifter m.m.

I Socialdemokraternas motion Fi260 yrkandena 4 och 17 av Mona Sahlin m.fl. föreslås att nedsättningen av socialavgifter för unga avskaffas och för- ordas att arbetsgivaravgifterna i stället sänks tillfälligt med 15 procentenhe- ter för enmansföretagare som gör sin första anställning. Denna nedsättning ska enligt motionärerna gälla under 2010 och 2011.

I Vänsterpartiets motion Fi261 yrkandena 4 och 8 av Lars Ohly m.fl. avvisas nedsättningen av socialavgifter för unga och den generella sänk- ningen av socialavgifterna med 1 procentenhet. Motionärerna vill i stället att socialavgifterna för småföretag sätts ned, att avdrag på arbetsgivaravgif- terna medges för cykel och att arbetsgivaravgifterna sätts ned för den först anställde. Vidare förordar de att sjuklöneperioden för mindre företag slo- pas, vilket medför en kostnad för staten. De begär beslut om ökade utbetalningar till ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten. Motio- närerna anser att ATP-pensionerna ska räknas upp med 6 procentenheter, vilket minskar inkomsterna till statsbudgeten. I motion Fi299 yrkandena 10, 14–16, 34 och 45 av Lars Ohly m.fl. (v) avskaffas såväl nedsättningen av socialavgifter för unga som den generella sänkningen av socialavgif- terna med 1 procentenhet. Arbetsgivaravgifterna sänks med 5 procentenhe- ter på lönesummor upp till 800 000 kr, och egenavgifterna sänks för alla åldersgrupper med 7,5 procentenheter, dock högst 15 000 kr per år. I solo- företag sänks avgifterna till 10,21 % för den först anställde. Arbetsgivarav- gifter ska vidare slopas för cykel om arbetsgivaren köper en cykel till den anställde för högst 5 000 kr. Vidare begärs beslut om ökade utbetalningar till ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten. I motion Sk412 yrkandena 1–3 av Marie Engström m.fl. (v) begärs tillkännagivanden om sänkta arbetsgivar- och egenavgifter och sänkta arbetsgivaravgifter för solo- företag.

I Miljöpartiets motion Fi262 yrkandena 3 och 18 av Maria Wetterstrand m.fl. anförs att arbetsgivaravgifterna bör sättas ned med 10 procentenheter på lönesummor upp till 740 000 kr, att nedsättningen av arbetsgivaravgif- ter för unga i åldern 18–25 år ska avskaffas och att soloföretagare endast ska betala ålderspensionsavgiften för den först anställde under det första året.

130

3 BESLUT OM UTGIFTSRAMAR OCH BERÄKNING AV STATSBUDGETENS INKOMSTER 2010

2009/10:FiU1

Skatter på kapitalägande – kapital och egendomsskatter

I Socialdemokraternas motion Fi260 yrkande 14 av Mona Sahlin m.fl. före- slås att förmögenhetsskatt tas ut med 1 % på förmögenhet över 2 miljoner kronor för ensamstående och 4 miljoner kronor för sammanboende. Utta- get av förmögenhetsskatt ska vara högst 5 miljoner kronor för ensamstå- ende och 10 miljoner kronor för tvåpersonershushåll. Begränsningsregler ska införas för att hindra att sammanlagt mer än 60 % av inkomsten går bort i skatt. Det ska även finnas en begränsning av uttaget av förmögen- hetsskatt på fastigheter. Tillgångar i företag ska med vissa undantag ska vara fria från förmögenhetsskatt. Förslaget beräknas öka budgetens inkomst- sida med 3,4 miljarder kronor årligen 2010–2012.

I Vänsterpartiets motion Fi299 yrkande 18 av Lars Ohly m.fl. tas förmö- genhetsskatt ut med skattesatsen 0,75 % på fastigheter och 1,5 % på övriga skattepliktiga tillgångar. Ett fribelopp om 1,5 miljoner kronor ska gälla för ensamstående och 3 miljoner för sammanboende. Förslaget beräk- nas öka budgetens inkomstsida med 3,8 miljarder kronor årligen 2010–2012.

Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet lägger i motionerna Fi260 yrkande 32 av Mona Sahlin m.fl. (s), Fi261 yrkande 16 och Fi299 yrkande 17 av Lars Ohly m.fl. (v) samt Fi262 yrkande 13 av Maria Wet- terstrand m.fl. (mp) ett gemensamt förslag till ändringar i boendebeskatt- ningen. När det gäller enklare bostadshus och bostadshus på ofri grund delar motionärerna regeringens bedömningar men anser att finansieringen inte bör göras inom uppskovssystemet utan inom ramen för den samlade beskattningen av kapital och fastigheter. Motionärernas förslag till änd- ringar i boendebeskattningen innebär att en fastighetsskatt om 1 % ska införas på villor med taxeringsvärden över 4,5 miljoner kronor. Begräns- ningsregeln ska utvidgas så att fler med små inkomster får sänkt fastighets- skatt. Fastighetsskatten för hyreslägenheter och bostadsrätter ska enligt förslaget sänkas från 0,4 % till 0,22 % och neutraliteten mellan olika boen- deformer utredas. Motionärerna vill även, som ett första steg, slopa ränte- beläggningen av bostadsuppskov för belopp lägre än 200 000 kr. Räntebeläggningen av uppskov bör enligt motionärerna successivt tas bort, om det statsfinansiella läget tillåter det och det kan finansieras på ett för- delningspolitiskt acceptabelt sätt. I den föreslagna omläggningen ingår också ett förslag om att höja kapitalvinstskatten vid avyttring av bostaden från 22 % till 23 %.

Skatter på kapitalanvändning – företagsskatter

I Socialdemokraternas motion Fi260 yrkandena 19 och 20 av Mona Sahlin m.fl. förordas ett riskkapitalavdrag för den som investerar i ett nystartat företag. Avdrag ska kunna göras med 20 % av det investerade beloppet, dock maximalt 100 000 kr. Beloppet ska enligt förslaget kunna dras av mot skatt på inkomst av tjänst, fastighetsskatt och den förmögenhetsskatt som partiet vill införa. Vidare begärs ett tillkännagivande till regeringen

131

2009/10:FiU1

3 BESLUT OM UTGIFTSRAMAR OCH BERÄKNING AV STATSBUDGETENS INKOMSTER 2010

om att ett förslag om tonnageskatt ska tas fram snarast samtidigt som pro- blematiken kring den latenta skatteskulden till följd av avskrivningar m.m. vid en övergång till tonnagebeskattning får sin lösning.

I Vänsterpartiets motion Fi299 yrkande 19 och 20 av Lars Ohly m.fl. föreslås höjd bolagsskatt till 28 %, vilket beräknas öka budgetens inkomst- sida med 6,8 miljarder kronor årligen 2010–2012. Inom ramen för en sådan åtgärd finns bl.a. ett förslag till skattereduktion för forskningssats- ningar i företag med upp till 250 anställda med högst 35 % av företagets kostnader upp till ett tak på 2,8 miljoner kronor. Detta förslag finns även i motion Sk412 yrkande 4 av Marie Engström m.fl. (v).

Miljöpartiets motion Fi262 yrkande 18 i denna del av Maria Wetter- strand m.fl. innehåller ett förslag om slopad uttagsbeskattning av koopera- tivt ägda vindkraftverk för vilket partiet vill avsätta 10 miljoner kronor för nästa budgetår.

Skatter på konsumtion m.m. – energi- och miljöskatter

I Socialdemokraternas motion Fi260 yrkandena 21–25 av Mona Sahlin m.fl. föreslås att koldioxidskatten höjs med 6 öre mer än regeringen före- slår, vilket motsvarar en höjning av bensinpriset med 15 öre. Höjningen kompenseras med höjt reseavdrag. Regeringen bör återkomma med förslag till långsiktigt kompletterande stöd till havsbaserad vindkraft. I avvaktan på detta bör nuvarande stöd behållas. Fastighetsskatten på vattenkraftsan- läggningar och effektskatten på kärnkraft höjs med 20 %. Förslaget om slopad skatt på gödselmedel avvisas eftersom jordbruket är den största käl- lan till kväveutsläpp i havet och det behövs ökade incitament till minskade utsläpp. Skatt införs på fluorerade gaser i enlighet med Klimatberedning- ens förslag. Enligt motionen stimulerar skatten utbyte av kyl- och frysan- läggningar och luftkonditioneringsanläggningars köldmedium från sådana som innehåller fluorerade gaser.

I Vänsterpartiets motion Fi299 yrkandena 21–27, 29, 31–33, 35, 36, 39 och 40 av Lars Ohly m.fl. föreslås att skatten på bensin höjs med 75 öre under tre år. Koldioxidskatten bör 2010 höjas med 19 öre mer än reger- ingen föreslagit. Även skatten på diesel bör höjas med 75 öre under tre år. För 2010 föreslås att dieselskatten höjs med 17 öre mer än regeringen före- slagit. Motionärerna anser vidare att avfallsförbränningsskatten bör vara kvar. Enligt motionen ska höjda drivmedelsskatter växlas mot sänkt for- donsskatt på landsbygden, och busstrafiken ska slippa höjda drivmedels- kostnader genom ett restitutionsförfarande samtidigt som skatten på trafikförsäkringspremier för bussar avskaffas. Den minskade återbetal- ningen av koldioxidskatt för dieselolja i jordbruks- och skogsbruksmaski- ner bör kombineras med ett motsvarande stöd till den som lever upp till tydliga krav på minskade utsläpp. Innan koldioxidskatten slopas för bräns- len som förbrukas i industrianläggningar som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter bör utsläppen minska. Koldioxidskattebefrielsen för torv fasas ut under fem år. Det slopade energiskatteavdraget för havs-

132

3 BESLUT OM UTGIFTSRAMAR OCH BERÄKNING AV STATSBUDGETENS INKOMSTER 2010

2009/10:FiU1

baserad vindkraft avvisas. Inom den koldioxidbaserade fordonsskatten avskaffas den fiskala basskatten på 360 kr, och koldioxidbeloppet höjs från 15 till 24 kr per gram koldioxid. En miljöbaserad försäljningsskatt införs på nya personbilar, och fordonsskatten för tunga bussar sänks till 2000 års nivå för att stimulera kollektivtrafiken. Fastighetsskatten på vat- tenkraftsanläggningar och effektskatten på kärnkraft höjs med 10 % 2010 och höjs ytterligare 2011. Skatten på handelsgödsel och bekämpningsme- del höjs med 20 %. En klimatskatt införs på inrikesflyg. Skatten införs som en schabloniserad start- och landningsavgift. Skatten på alkylatbensin sänks, och en skatt införs på fritidsbåtar som finansierar fritidsbåtarnas infrastrukturkostnader.

I Miljöpartiets motion Fi262 yrkandena 18 (delvis) och 37 av Maria Wet- terstrand m.fl. föreslås att koldioxidskatten höjs med 12 öre 2010 och trappas upp till 60 öre 2012. Motionärerna anser att avfallsförbränningsskat- ten tills vidare bör vara kvar. Indexeringen bör kopplas till BNP-utveck- lingen för att skatternas styrande effekt inte ska urholkas. Den minskade återbetalningen av koldioxidskatt för dieselolja i jordbruks- och skogsbruks- maskiner bör kombineras med ett motsvarande stöd till den som lever upp till tydliga krav på minskade utsläpp. Upptrappningen av koldioxidskatten på naturgas och gasol bör inledas först 2013 och full skatt utgå 2017. Motionärerna bedömer att en för snabb upptrappning av koldioxidskatten hotar utbyggnaden av biogasproduktionen. Torv beläggs med koldioxid- skatt. I avvaktan på ett långsiktigt kompletterande stöd till havsbaserad vindkraft bör nuvarande stöd temporärt behållas. Inom fordonsskatten ska utsläppsnivån för uttag av koldioxidbeloppet i den koldioxidbaserade for- donsskatten inte höjas. Skattebefrielsen för personbilar med bättre miljö- egenskaper avvisas, och i stället införs ett system med nybilsskatt respektive nybilsbonus vid inköp av nya bilar. Den aviserade sänkningen av fordonsskatt avvisas vad gäller tunga lastbilar. En kilometerskatt för last- bilar ska utredas och införas senast den 1 januari 2012. Skatten på gödsel- medel bör inte slopas. I stället bör skatten höjas på sikt. Fastighetsskatten på vattenkraftsanläggningar och effektskatten på kärnkraft höjs. En skatt på fluorerade gaser införs och sätts till den nivå som gäller för industri som inte omfattas av utsläppshandeln. Intäkterna från trängselskatten i Stockholm används för förbättringar av kollektivtrafiken, Essingeleden beläggs med trängselskatt och skatten räknas årligen upp med inflationen. En koldioxidskatt på flyget utreds, och i avvaktan på ett förslag införs en tillfällig skatt per passagerare som ger motsvarande effekt för konsumen- ten. Skatten bör vara 300 kr för enkel inrikes resa och resa i Europa och 600 kr för enkel resa utanför Europa. En koldioxidbaserad registreringsav- gift utreds och införs fr.o.m. 2011 för nya båtmotorer till fritidsbåtar.

133

2009/10:FiU1

3 BESLUT OM UTGIFTSRAMAR OCH BERÄKNING AV STATSBUDGETENS INKOMSTER 2010

Skatter på konsumtion m.m. – övriga punktskattefrågor

I Vänsterpartiets motion Fi299 yrkande 41 av Lars Ohly m.fl. föreslås att lotteriskatten höjs. Enligt motionen var den sänkning av skatten som gjor- des 2008 inte befogad, och Vänsterpartiet gjorde då en annan bedömning än regeringen beträffande ATG:s utveckling.

I Miljöpartiets motion Fi262 yrkande 18 delvis av Maria Wetterstrand m.fl. föreslås att en tilläggsskatt införs på alkoläsk med 20 kr per liter kon- sumtionsfärdig dryck.

Statsbudgetens övriga inkomster

Vänsterpartiet vill återinföra och bygga ut anställningsstöden i form av skat- tekrediteringar och vill också att ålderpensionssystemet tillförs medel via en skattekreditering. I Vänsterpartiets motion Fi299 yrkande 43 av Lars Ohly m.fl. föreslås således att anställningsstöd och krediteringar med skat- teanknytning införs. Av yrkande 42 i samma motion framgår att partiet föreslår ett slopande av jämställdhetsbonusen för föräldralediga. Vänsterpar- tiet redovisar till följd av förslagen en inkomstminskning 2010 på 7,1 miljarder kronor under inkomsttypen 8000 Utgifter som ges som krediter- ingar på skattekontot.

Vänsterpartiet har också beräknat att inkomsterna från statens verksam- het, inkomsttyp 2000, ska bli 8,5 miljarder kronor lägre än enligt regering- ens beräkning. Det beror på att Vänsterpartiet föreslår att arbetslöshetsav- giften ska slopas.

Skatteutskottets och socialförsäkringsutskottets yttranden om inkomstberäkningen

Skatteutskottet har ingen invändning mot regeringens bedömning att ytterli- gare steg i reklamskattens avskaffande för närvarande inte kan tas men förutsätter att reklamskatten avskaffas i kommande förslag från regeringen. Utskottet delar i övrigt regeringens bedömningar och tillstyrker att reger- ingens beräkning av statsbudgetens inkomster godkänns. I anslutning till bedömningen att koldioxidskatten för naturgas och gasol vid drivmedelsan- vändning bör höjas stegvis till koldioxidskattens generella nivå fram till 2015 understryker skatteutskottet att det är viktigt att stimulera utbyggna- den av biogas. När det gäller det aviserade förslaget om att pilotprojekts- dispenser för andra biodrivmedel än biogas ska villkoras med att bränslena uppfyller hållbarhetskriterierna understryker skatteutskottet pilotprojektsdis- pensernas betydelse för utvecklingen av miljövänliga dieselprodukter.

Socialförsäkringsutskottet delar regeringens bedömningar, tillstyrker att regeringens lagförslag antas och tillstyrker att regeringens beräkning av statsbudgetens inkomster godkänns.

Skatteutskottet och socialförsäkringsutskottet avstyrker motionärernas för- slag.

134

3 BESLUT OM UTGIFTSRAMAR OCH BERÄKNING AV STATSBUDGETENS INKOMSTER 2010

2009/10:FiU1

3.5 Statsbudgeten i sammandrag

Utskottet har i de närmast föregående avsnitten behandlat de delposter som statsbudgeten är uppbyggd av. Skillnaden mellan statsbudgetens inkomster och summan av samtliga utgifter på utgiftsområden (inklusive förändring av anslagsbehållningar, Riksgäldskontorets nettoutlåning och den kassamässiga korrigeringen) utgör budgetsaldot, vilket definitionsmäs- sigt är liktydigt med statens lånebehov, men med omvänt tecken. Ett positivt budgetsaldo motsvaras således av ett lika stort negativt lånebehov. Budgetsaldot (och därmed lånebehovet) framkommer alltså som ett resultat av de delar som bygger upp budgeten. Riksdagen tar ställning till delarna, inte till saldot som sådant.

Tabell 3.8 Statsbudgetens inkomster, utgifter och saldo 2010

Miljarder kronor

	Regeringens
	förslag	s	v	mp
Inkomster	723,0	742,9	762,1	739,7
varav: Försäljningsinkomster	0,0	0,0	0,0	0,0
Utgifter	829,1	846,6	879,8	845,8
varav: Utgifter exkl. statsskuldsräntor	783,2	800,7	811,4	799,9
Statsskuldsräntor	23,2	23,2	23,2	23,2
Riksgäldskontorets nettoutlåning	21,6	21,6	44,1	21,6
Kassamässig korrigering	1,3	1,3	1,3	1,3
Statsbudgetens saldo	-106,1	-103,7	-117,5	-106,0
Saldo exkl. försäljningsinkomster	-106,1	-103,7	-117,5	-106,0

Källor: Budgetpropositionen för 2010, motion Fi260, motion Fi261, motion Fi262, samt egna beräkningar.

I tabell 3.8 presenteras ett sammandrag av regeringens och oppositionspar- tiernas budgetalternativ för 2009. Regeringens förslag innebär att statsbud- getens saldo uppgår till –106,1 miljarder kronor. Även oppositionspartier- nas alternativ visar underskott. Bakom denna skenbara likhet ligger dock stora skillnader mellan alternativen. Oppositionspartiernas alternativ uppvi- sar betydligt högre såväl inkomster som utgifter. Vänsterpartiets inkomster överstiger regeringens med drygt 39 miljarder kronor. Partiets jobbsatsning redovisas dock som en skattekreditering, dvs. som minskade inkomster. På samma sätt redovisas den överföring som föreslås till ålderspensionssyste- met. Krediteringarna uppgår till drygt 7 miljarder kronor 2010. Om kredi- teringarna i stället hade redovisats som utgifter hade utgifterna blivit motsvarande högre och skillnaden gentemot regeringens förslag ökat än mer. Den stora ökningen av Riksgäldskontorets nettoutlåning beror i huvud- sak på att Vänsterpartiet lånefinansierar infrastrukturinvesteringar i Riks- gäldskontoret.

135

2009/10:FiU1

3 BESLUT OM UTGIFTSRAMAR OCH BERÄKNING AV STATSBUDGETENS INKOMSTER 2010

3.6 Ålderspensionssystemet

Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten omfattar ålderspension i form av tilläggspension, inkomstpension, premiepension och administra- tionskostnader.

Propositionen

Regeringen föreslår i budgetpropositionen (punkt 7) att riksdagen godkän- ner beräkningen av utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten för 2010. Utgifterna beräknas till 223 501 miljoner kronor.

Motionerna

Socialdemokraterna föreslår att riksdagen godkänner deras beräkning av utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten i enlighet med tabell AA i motion Fi260 yrkande 7.

Vänsterpartiet föreslår, i motion Fi261 yrkande 8, att riksdagen beslutar om ökade utgifter vid sidan av statsbudgeten. Förslaget innebär en särskild uppräkning av en särskild grupp pensionärer med 6 % från 2010, vilket enligt motionärerna innebär ökade utgifter för ålderspensionssystemet med 1,9 miljarder kronor. Vänsterpartiet föreslår, i motion Fi299 (v) yrkande 45, att höjningen av tilläggspensionen finansieras via en kreditering av skat- tekontot.

3.7 Finansutskottets ställningstagande

Utgiftstaken

Utskottet kan konstatera att regeringen i och med sina förslag till utgifts- tak står fast vid de utgiftstak som riksdagen har fastställt för 2009–2011. För vart och ett av de tre åren har dock utgiftstaken ändrats till följd av tekniska justeringar som bl.a. beror på att regeringen kompenserar kommu- nerna för det inkomstbortfall som uppstår genom att grundavdraget för pensionärerna föreslås höjas. Förslaget till utgiftstak för 2012, exklusive tekniska justeringar, ligger 10 miljarder kronor lägre än den bedömda nivån i 2009 års ekonomiska vårproposition. Regeringens förslag till utgifts- tak för 2012 innebär en utgiftsnivå som främjar en återgång till överskott i de offentliga finanserna. De föreslagna utgiftstaken innebär också att utgifts- taken i enlighet med regeringens önskemål minskar något som andel av BNP.

Socialdemokraterna föreslår utgiftstak som är betydligt högre än reger- ingens och finansierar de ökade utgifterna med högre skatter inte minst på arbete. Att höja utgiftstaken på det sätt som motionärerna föreslår innebär

136

3 BESLUT OM UTGIFTSRAMAR OCH BERÄKNING AV STATSBUDGETENS INKOMSTER 2010

2009/10:FiU1

risker för att de offentliga utgifterna ökar permanent, och därmed minskar möjligheterna att återgå till överskott i de offentliga finanserna och nå sta- bilt hållbara offentliga finanser. Utskottet avvisar motionärernas förslag.

Vänsterpartiet föreslår inga utgiftstak alls, vilket är konsekvent givet motionärernas linje att systemet med utgiftstak bör avskaffas. Vänsterpar- tiet föreslår kraftiga utgiftsökningar, ibland redovisade som utgifter, ibland som minskade inkomster och ibland som ökad upplåning. Enligt utskottets uppfattning är detta en ansvarslös budgetpolitik.

Miljöpartiet håller, efter vissa tekniska justeringar, fast vid sina egna för- slag till utgiftstak som presenterades hösten 2008. Motionärerna föreslår betydande utgiftsökningar alla tre åren. Budgeteringsmarginalerna i Miljö- partiets förslag är mindre än i regeringens. Utskottet avvisar motionärernas förslag till ökade utgifter och anser att deras förslag till utgiftstak försvårar möjligheterna att nå långsiktigt hållbara offentliga finanser.

Finansutskottet tillstyrker därmed propositionen (punkterna 2, 3 och 9) och avstyrker motionerna Fi260 (s) yrkandena 2, 3 och 9, Fi261 (v) yrkan- dena 2 och 3 samt Fi262 (mp) yrkande 2.

Statsbudgetens utgifter

Finansutskottet konstaterar att de yttranden som inkommit från andra utskott alla tillstyrker regeringens förslag till ramar för utgiftsområden 2010.

I budgetpropositionen presenterar regeringen en politik som bl.a. innehål- ler kostnadseffektiva krisåtgärder och strukturella reformer i syfte att var- aktigt höja sysselsättningen. Finansutskottet har tidigare i detta betänkande ställt sig bakom regeringens riktlinjer för den ekonomiska politiken och tillstyrker även regeringens förslag till fördelning av utgifter på utgiftsra- mar enligt tabell 3.3. Utskottet tillstyrker därmed propositionen (punkt 5) och avstyrker motionerna Fi260 (s) yrkande 5, Fi261 (v) yrkande 5 och Fi262 (mp) yrkande 4.

Finansutskottet har tidigare, i kapitel 2 om riktlinjerna för den ekono- miska politiken och budgetpolitiken, avvisat såväl Vänsterpartiets förslag om att övergå till lånefinansiering som huvudprincip för investeringar i infrastruktur och avstyrkt oppositionspartiernas yrkande om att ändra beräk- ningen av minskningen av anslagsbehållningarna. Finansutskottet tillstyrker därmed regeringens beräkning av förändring av anslagsbehållningar, myn- digheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret och regeringens beräk- ning av den kassamässiga korrigeringen, alla för 2010.

Inkomsterna

De nu mer stabila ekonomiska utsikterna har inneburit att regeringen har reviderat upp skatteintäkterna jämfört med bedömningen i 2009 års ekono- miska vårproposition. Finansutskottet har i likhet med skatteutskottet och socialförsäkringsutskottet inte någon invändning mot regeringens bedöm-

137

2009/10:FiU1

3 BESLUT OM UTGIFTSRAMAR OCH BERÄKNING AV STATSBUDGETENS INKOMSTER 2010

ningar och tillstyrker därför regeringens lagförslag och regeringens beräk- ning av statsbudgetens inkomster såvitt nu är i fråga. Utskottet avstyrker motionärernas förslag.

I såväl Socialdemokraternas som Vänsterpartiets budgetalternativ före- slås att sysselsättningsstöd ges som skattekontokreditering på statsbudge- tens inkomstsida (Socialdemokraterna först fr.o.m. 2011). Regeringen har sedan budgetpropositionen för 2007 frångått att använda skattekontokredi- teringar för specifika stöd inom arbetsmarknadspolitiken. Problemet med skatteutgifter är att de normalt inte är tidsbegränsade och att de inte heller prövas i förhållande till andra utgifter i den årliga budgetprocessen. Tydlig- heten och transparensen i redovisningen minskar också när skattekontokre- diteringar tillämpas. Enligt utskottet finns det därför starka skäl som talar för att de förslag till anställningsstöd som Socialdemokraterna och Vänster- partiet har lämnat i sina budgetalternativ skulle ha kunnat lämnas som utgiftsförslag i stället. Enligt arbetsmarknadsutskottets yttrande (AU1y) skulle Vänsterpartiets sätt att använda krediteringar på skattekonto, om de blev verklighet, undergräva utgiftstakets funktion.

Ålderspensionssystemet

Utskottet kan konstatera att ålderspensionssystemet är autonomt från sta- ten. En reform som gynnar pensionärerna kan göras via skattesystemet. Finansutskottet tillstyrker regeringens beräkning av utgifterna för ålderspen- sionssystemet vid sidan av statsbudgeten för 2010 och avstyrker de aktu- ella motionsförslagen. Därmed tillstyrker utskottet propositionen (punkt 7) och avstyrker motionerna Fi260 (s) yrkande 7, Fi261 (v) yrkande 8 samt Fi299 (v) yrkande 45.

138

2009/10:FiU1

4 Fördelning av utgifter 2011 och 2012

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2011 och 2012 som riktlinje för regeringens budgetarbete. Oppositionspartiernas alternativa förslag till utgifts- områdesramar avstyrks.

Jämför reservationerna 7 (s), 8 (v) och 9 (mp).

Propositionen

Regeringen föreslår i budgetpropositionen att riksdagen ska godkänna den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2011 och 2012 som riktlinje för regeringens budgetarbete (punkt 8).

Motionerna

Förslag på alternativ till preliminär fördelning av utgifter på utgiftsområ- den för 2011 och 2012 framförs av Socialdemokraterna i motion Fi260 yrkande 8, Vänsterpartiet i motion Fi261 yrkande 6 och Miljöpartiet i motion Fi262 yrkande 6. Oppositionspartiernas förslag presenteras i förhål- lande till regeringens i tabellerna 4.1 och 4.2.

139

2009/10:FiU1 4 FÖRDELNING AV UTGIFTER 2011 OCH 2012

Tabell 4.1 Regeringens och oppositionspartiernas förslag till utgiftsramar 2011

Miljoner kronor

Utgiftsområde		Regeringens	Avvikelser från regeringen
		förslag		s		v		mp
1	Rikets styrelse	11 687	-460		-482		+131
2	Samhällsekonomi och finansförvaltning	12 342	+195		+172		+545
3	Skatt, tull och exekution	9 872		+35		+50		+50
4	Rättsväsendet	36 908	+100		-507			±0
5	Internationell samverkan	1 786		±0		±0		±0
6	Försvar och samhällets krisberedskap	46 391	-2 000		-2 000		-2 000
7	Internationellt bistånd	28 058		±0	+2	069	+1	000
8	Migration	5 580		+5	-316			-60
9	Hälsovård, sjukvård och social omsorg	59 975	+1	450	+2	166	+1	132
10	Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp	94 745	+3	230	+7	239	+2	703
11	Ekonomisk trygghet vid ålderdom	40 352		±0	+1	700	+150
12	Ekonomisk trygghet för familjer och barn	71 461	+510		+3	300	+3	220
13	Integration och jämställdhet	4 982		+10	+996		+626
14	Arbetsmarknad och arbetsliv	93 524	+8	865	+7	620	+2	367
15	Studiestöd	23 174	+1	800	+3	302	+3	202
16	Utbildning och universitetsforskning	53 631	+3	330	+2	633	+2	274
17	Kultur, medier, trossamfund och fritid	11 677	+271		+650		+600
18	Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande
	samt konsumentpolitik	1 262	+414		+1	607	+328
19	Regional tillväxt	3 395		+50		±0		±0
20	Allmän miljö- och naturvård	5 056	+405		+1	000	+4	088
21	Energi	2 778	+296		+464		+850
22	Kommunikationer	39 546	+1	540	-8 919		+4	927
23	Areella näringar, landsbygd och livsmedel	17 886		+10	+148		+529
24	Näringsliv	5 004	+400		+806		+690
25	Allmänna bidrag till kommuner	76 778	+515		+16	974	+5	350
26	Statsskuldsräntor m.m.	34 170		±0	+388			±0
27	Avgiften till Europeiska gemenskapen	30 842		±0		±0		±0
	Minskning av anslagsbehållningar	-2 493	-730		-725		-730
	Summa utgiftsområden	820 370	+20	241	+40	335	+31	972

Källor: Budgetpropositionen för 2010, motion Fi260, motion Fi261, motion Fi262, och egna beräkningar.

140

4 FÖRDELNING AV UTGIFTER 2011 OCH 2012 2009/10:FiU1

Tabell 4.2 Regeringens och oppositionspartiernas förslag till utgiftsramar 2012

Miljoner kronor

Utgiftsområde		Regeringens	Avvikelser från regeringen
		förslag		s		v		mp
1	Rikets styrelse	11 731	-1 190		-1 082		-495
2	Samhällsekonomi och finansförvaltning	12 442		+10	-173		+500
3	Skatt, tull och exekution	9 960		+35		+50		+50
4	Rättsväsendet	37 438	+100		-507			±0
5	Internationell samverkan	1 787		±0		±0		±0
6	Försvar och samhällets krisberedskap	47 102	-2 000		-2 000		-2 000
7	Internationellt bistånd	29 481		±0	+2	643	+1	000
8	Migration	5 325		±0	-316			-60
9	Hälsovård, sjukvård och social omsorg	61 290	+1	340	+2	166	+1	512
10	Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp	90 541	+3	380	+8	126	+2	803
11	Ekonomisk trygghet vid ålderdom	39 465		±0	+1	700	+300
12	Ekonomisk trygghet för familjer och barn	72 786	+560		+3	400	+5	720
13	Integration och jämställdhet	4 748		±0	+577		+626
14	Arbetsmarknad och arbetsliv	93 083	+8	445	+3	705	+5	064
15	Studiestöd	21 798	+1	210	+4	567	+3	127
16	Utbildning och universitetsforskning	51 703	+3	370	+3	700	+2	776
17	Kultur, medier, trossamfund och fritid	11 793	+271		+617		+800
18	Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande
	samt konsumentpolitik	1 110	+404		+2	607	+426
19	Regional tillväxt	3 239		+50		±0		±0
20	Allmän miljö- och naturvård	5 038	+355		+1	000	+5	298
21	Energi	2 286	+413		+604		+2	140
22	Kommunikationer	38 811	+1	500	-5 352		+8	873
23	Areella näringar, landsbygd och livsmedel	17 666		+10	+160		+749
24	Näringsliv	5 086	+450		+861		+820
25	Allmänna bidrag till kommuner	76 133	+115		+12	174	+2	720
26	Statsskuldsräntor m.m.	40 670		±0	+832			±0
27	Avgiften till Europeiska gemenskapen	32 862		±0		±0		±0
	Minskning av anslagsbehållningar	-1 192	-710		-1 400		-710
	Summa utgiftsområden	824 182	+18	118	+38	659	+42	039

Källor: Budgetpropositionen för 2010, motion Fi260, motion Fi261, motion Fi262, och egna beräkningar.

Finansutskottets ställningstagande

Förslagen till fördelning av utgifter på utgiftsområden 2011 och 2012 utgår från motsvarande fördelning av utgiftsramar för 2010. Tidigare i betänkandet har utskottet avstyrkt oppositionspartiernas förslag till riktlin- jer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken och i linje med detta även avstyrkt oppositionens förslag till fördelning av statsbudgetens utgif- ter på utgiftsområden för 2010.

Utskottet föreslår att den preliminära fördelningen på utgiftsområden för 2011 och 2012 godkänns i enlighet med regeringens förslag. Därmed till- styrker utskottet propositionen (punkt 8) och avstyrker motionerna Fi260

(s) yrkande 8, Fi261 (v) yrkande 6 och Fi262 (mp) yrkande 6.

141

2009/10:FiU1

5 Lån, bemyndiganden och garantier

5.1 Bemyndigande om upplåning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2010 ta upp lån enligt lagen (1988:1387) om statens upplåning och skuldförvalt- ning.

Propositionen

Statsbudgetens saldo är sedan 1997 identiskt med statens lånebehov. För att saldot ska överensstämma med statens lånebehov redovisas Riksgälds- kontorets nettoutlåning och en post för kassamässig korrigering över stats- budgeten på utgiftssidan, vid sidan av utgifterna inom de 27 utgiftsområ- dena. Under samtliga år 2009–2012 beräknas statsbudgetens saldo uppvisa ett underskott enligt redovisningen i budgetpropositionen. År 2010 beräk- nas statsbudgeten uppvisa ett underskott på 106 miljarder kronor, och för 2011 och 2012 beräknas underskottet till 72 respektive 51 miljarder kro- nor. Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret 2010 ta upp lån enligt lagen (1988:1387) om statens upplåning och skuldförvaltning.

Finansutskottets ställningstagande

Riksdagen ger enligt lagen (1988:1387) om statens upplåning och skulför- valtning regeringen befogenhet att för ett år i taget ta upp lån för staten. Finansutskottet tillstyrker att regeringen ges det i finansplanen begärda bemyndigandet (punkt 10).

5.2 Lån för myndigheternas investeringar i anläggningstillgångar

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2010 besluta om lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet upp till ett belopp om 32,5 miljar- der kronor.

142

5 LÅN, BEMYNDIGANDEN OCH GARANTIER

2009/10:FiU1

Propositionen

I budgetpropositionen (avsnitt 11.1.1) redovisas för varje utgiftsområde det beräknade sammanlagda behovet av låneramar för investeringar i anlägg- ningstillgångar för 2010. Den totala låneramen avser summan av de lån som regeringen via myndigheterna (exklusive Sjunde AP-fonden) högst får ha i Riksgäldskontoret under 2010 och innefattar även tidigare tagna lån. Regeringen beräknar att det behövs en sammantagen låneram på 32,5 mil- jarder kronor för 2010. För att möta oförutsedda behov kommer prelimi- närt 0,3 miljarder kronor initialt inte att fördelas till myndigheterna utan disponeras av regeringen. Jämfört med aktuella låneramar för 2009 innebär regeringens förslag en ökning med 0,8 miljarder kronor eller 2,5 %. Under perioden 2002 till 2009 har den genomsnittliga ökningstakten av lånera- men uppgått till ca 5 % per år. Vid halvårsskiftet 2009 uppgick myndighe- ternas totala skuld avseende investeringar i anläggningstillgångar till 23,6 miljarder kronor, vilket är ca 1,4 miljarder kronor mer än vid samma tid- punkt ett år tidigare.

Vid halvårsskiftet 2009 utnyttjades 74 % av den totala ramen, vilket kan jämföras med 73 % vid samma tidpunkt 2008 och 72 % vid samma tidpunkt 2007. Upplåningen ökar dock i regel under andra halvåret, vilket innebär att utnyttjandegraden vid utgången av året i regel är högre än ovan redovisade nivåer. Regeringen arbetar för att nyttjandegraden ska öka i för- hållande till den begärda låneramen, i enlighet med finansutskottets ställ- ningstagande i betänkande 2006/07:FiU1.

För 2010 föreslår regeringen att riksdagen beslutar att regeringen får besluta om lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet intill ett belopp om 32,5 miljarder kronor.

Finansutskottets ställningstagande

Nyttjandegraden av den låneram som beviljades för innevarande år är 74 %. Det är en ökning av nyttjandegraden med 1 procentenhet från före- gående år. Utskottet kan konstatera att utnyttjandegraden har ökat från 66 % till 74 % under perioden 2002–2009, enligt tabell 11.2 i budgetpro- positionen för 2010. Men fortfarande är nivån låg. Finansutskottet har vid flera tillfällen (bet. 2005/06:FiU1 s. 181, bet. 2006/07:FiU1 s. 129, bet. 2007/08:FiU1 s. 136, bet. 2008/09:FiU1 s. 147) påpekat att en så stor skill- nad mellan beviljade låneramar för myndigheter och faktiskt utnyttjade belopp kan innebära problem för den finansiella styrningen av myndighe- terna. I årets budgetproposition anger regeringen att den arbetar för att nyttjandegraden ska öka i förhållande till den begärda låneramen med hän- visning till finansutskottets påpekande.

143

2009/10:FiU1	5 LÅN, BEMYNDIGANDEN OCH GARANTIER
	Finansutskottet har i tidigare betänkanden (bl.a. bet. 2008/09:FiU1) påpe-
	kat att låneramen har ökat under en lång följd av år, även i förhållande till
	statsbudgetens utgifter. Mellan 2009 och 2010 ökar emellertid inte lånera-
	men i förhållande till utgifterna. Den begärda låneramen för 2010 motsva-
	rar 4 % av statsbudgetens utgifter, vilket den även gör för 2009.
	Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag till låneramar för myndig-
	heternas investeringar för 2010. Utskottet tillstyrker således att regeringen
	för 2010 får besluta om lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anlägg-
	ningstillgångar som används i statens verksamhet upp till ett belopp om
	32,5 miljarder kronor (punkt 13).

5.3 Myndigheternas räntekontokrediter

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2010 besluta om kredi- ter för myndigheternas räntekonton i Riksgäldskontoret till ett belopp om 19,8 miljarder kronor.

Propositionen

Varje myndighet har ett räntekonto med kredit i Riksgäldskontoret på vil- ket myndigheterna placerar överskottslikviditet och därigenom finansierar sitt behov av rörelsekapital. Storleken på krediten varierar men ligger nor- malt i intervallet 5–10 % av summan av myndighetens anslag, bidrag och avgiftsinkomster. I budgetpropositionen (avsnitt 11.1.2) redovisas beräk- nade kreditramar per utgiftsområde för 2010.

Regeringen föreslår att riksdagen beslutar att summan av kreditramarna för myndigheternas räntekonton (exklusive Sjunde AP-fonden) får uppgå till högst 19,8 miljarder kronor för 2010, varav 0,3 miljarder kronor initi- alt inte kommer att fördelas till myndigheterna. Den totala ramen är oförändrad jämfört med den ram som riksdagen beslutat om för 2009.

Myndigheterna hade en betydande inlåning på sina räntekonton vid halv- årsskiftet i år. En anledning till detta är det anslagssparande som myndig- heterna har byggt upp. Det kan även uppstå en likviditet från myndigheternas avgiftsfinansierade verksamhet. Endast 23 av 221 myndig- heter utnyttjade sin kredit vid halvårsskiftet.

Finansutskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i finansplanen om myndigheternas räntekontokrediter i Riksgäldskontoret (punkt 14).

144

5 LÅN, BEMYNDIGANDEN OCH GARANTIER

2009/10:FiU1

5.4 Sjunde AP-fondens lån och räntekontokredit i Riksgäldskontoret

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2010 för AP-fondens verksamhet dels besluta om lån i Riksgäldskontoret för invester- ingar i anläggningstillgångar som används i verksamheten till ett belopp av 5 miljoner kronor, dels besluta om kredit på ränte- konto i Riksgäldskontoret till ett belopp av 185 miljoner kronor.

Propositionen

Kostnaderna för Sjunde AP-fondens verksamhet ska täckas med förvalt- ningsavgifter som tas ur premiesparfonden och premievalsfonden. Det gäller även kostnaderna för att bygga upp verksamheten från grunden. För att åstadkomma neutralitet mellan generationer sprids kostnaderna under uppbyggnadsskedet över en längre period. För detta ändamål disponerar Sjunde AP-fonden krediter i Riksgäldskontoret.

Sjunde AP-fondens intäkter har beräknats uppgå till drygt 89 miljoner kronor för 2009, medan verksamhetens kostnader har uppskattats till knappt 112 miljoner kronor. Det balanserade underskottet, som uppgick till 158 miljoner kronor vid utgången av 2008, väntas därmed öka till 181 miljarder kronor under 2009.

Det försämrade resultatet förklaras av att Sjunde AP-fondens fondkapi- tal och därmed intäkter minskade kraftigt till följd av börsnedgången 2009. Prognosen för Sjunde AP-fondens behov av krediter är dock mer osäker än tidigare år främst till följd av de planerade förändringarna inom premie- pensionssystemet. Den tidigare förändringen av avtal om bl.a. resultatbe- roende avgifter, som Sjunde AP-fonden har ingått med externa kapitalför- valtare, innebär också en osäkerhet kring kostnaderna. Om dessa förvaltare överträffar vissa angivna mål för avkastningen belastas Sjunde AP-fonden av högre avgifter medan avkastningen tillfaller fonderna och därmed fond- spararna. De högre avgifterna utbetalas dock under förutsättning av en tillräckligt god avkastning.

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om en kredit i Riksgäldskontoret omfattande högst 185 miljoner kronor.

Finansutskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i finansplanen om Sjunde AP-fon- dens kredit på räntekonto i Riksgäldskontoret samt låneram i Riksgäldskon- toret för finansiering av anläggningstillgångar som används i verksamheten (punkt 15).

145

2009/10:FiU1

5 LÅN, BEMYNDIGANDEN OCH GARANTIER

5.5 Bemyndigande för ramanslag

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2010 besluta att ett ramanslag som inte avser förvaltningsändamål får överskridas om vissa villkor är uppfyllda.

Propositionen

Regeringen får med riksdagens bemyndigande besluta att ett ramanslag får överskridas, om detta är nödvändigt för att i en verksamhet täcka särskilda utgifter som inte var kända då anslaget anvisades eller för att ett av riksda- gen beslutat ändamål med anslaget ska kunna uppfyllas (6 § andra stycket lagen [1996:1059] om statsbudgeten).

Regeringen begär i budgetpropositionen (avsnitt 11.4) att den bemyndi- gas att under budgetåret 2010 få besluta att ett ramanslag som inte avser förvaltningsändamål får överskridas om ett riksdagsbeslut om anslag på till- läggsbudget inte hinner inväntas och överskridandet ryms inom det fast- ställda utgiftstaket för staten.

Enligt regeringen kan oundvikliga utgiftsökningar för de flesta raman- slag rymmas inom den högsta tillåtna anslagskrediten på 10 %. Något särskilt bemyndigande som ger regeringen befogenhet att besluta om över- skridande av ramanslag som anvisats för förvaltningsändamål anser reger- ingen därför inte att den behöver begära. Vid behov kommer ytterligare medel att begäras på tilläggsbudget. När det däremot gäller ramanslag som anvisats för regelstyrd verksamhet, icke påverkbara EU-relaterade utgifter, infriande av garantier samt oförutsedda utgifter kan så stora förändringar inträffa att utgifterna inte ryms inom den högsta tillåtna anslagskrediten.

Regeringen avser att i sådana fall i första hand återkomma till riksdagen med förslag om anslag på tilläggsbudget. Förändringar kan dock inträffa snabbt, och betalningarna kan behöva göras utan dröjsmål. Om anslag på tilläggsbudget inte hinner inväntas, bör regeringen bemyndigas att besluta om överskridande när de förutsättningar som anges i budgetlagen är upp- fyllda. Regeringen avser även fortsättningsvis att på tilläggsbudget föreslå förändringar av berörda anslag som ersätter de medgivna överskridandena. I Årsredovisning för staten 2008 (skr. 2008/09:101 avsnitt 5.3.4) lämnades en redovisning av vilka anslag som regeringen medgivit överskridanden för under 2008. Innevarande år har regeringen medgivit överskridande på utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning anslag 1:3 Avveck- ling av Verket för förvaltningsutveckling m.m. med 10 miljoner kronor, utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv anslag 1:11 Bidrag till löne- garantiersättning med 400 miljoner kronor samt utgiftsområde 25 All- männa bidrag till kommuner anslag 1:2 Statligt utjämningsbidrag för LSS-

146

5 LÅN, BEMYNDIGANDEN OCH GARANTIER

2009/10:FiU1

kostnader med 548 miljoner kronor. Anslagen har på tilläggsbudget tillförts motsvarande medel. Ett eventuellt utnyttjande av bemyndigandet senare i år kommer att redovisas i Årsredovisning för staten 2009.

Finansutskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i finansplanen om bemyndigande för ramanslag (punkt 16).

147

2009/10:FiU1

6 Lagförslagen vad gäller skattefrågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och förslag till lag om änd- ring i socialavgiftslagen (2000:980).

Propositionen

Som en följd av att utgiftsnivåerna förändrats föreslår regeringen (avsnitt

7.2.2.3 Förändrade nivåer för socialavgifter) att sjukförsäkringsavgiften sänks till 5,95 % för arbetsgivare och till 6,78 % för egenföretagare samt att arbetsmarknadsavgiften höjs till 4,65 % för arbetsgivare och till 2,11 % för egenföretagare. Då justeringen ska göras inom ramen för ett i princip oförändrat avgiftsuttag sänks den allmänna löneavgiften till 6,03 %.

Regeringens lagförslag återges i bilaga 2 i betänkandet.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet har i kapitel 3 Beslut om utgiftsramar och beräkning av statsbudgetens inkomster 2010 tillstyrkt regeringens förslag om förändrade nivåer för socialavgifter och tillstyrker följaktligen att regeringens lagför- slag antas (punkterna 17 och 18).

148

2009/10:FiU1

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1.Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpoliti- ken, punkt 1 (s)

av Thomas Östros (s), Sonia Karlsson (s), Monica Green (s), Hans Hoff (s), Jörgen Hellman (s) och Christina Zedell (s).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och bud- getpolitiken som Socialdemokraterna föreslår i reservationen. Därmed bifal- ler riksdagen motion

2009/10:Fi260 av Mona Sahlin m.fl. (s) yrkandena 1, 10, 11, 19, 23, 26, 29–31, 33 och 34 samt

avslår proposition 2009/10:1 Finansplanen punkt 1 och motionerna 2009/10:Fi204 av Ulla Andersson m.fl. (v),

2009/10:Fi210 av Ulla Andersson m.fl. (v), 2009/10:Fi231 av Luciano Astudillo (s), 2009/10:Fi234 av Carina Hägg (s), 2009/10:Fi236 av Lennart Axelsson (s), 2009/10:Fi240 av Hans Olsson m.fl. (s),

2009/10:Fi261 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkandena 1, 9, 11, 13–15, 17 och 18, 2009/10:Fi262 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp) yrkandena 1, 7, 10–12 och 14–19,

2009/10:Fi285 av Jan Ericson (m), 2009/10:Fi299 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 1,

Ställningstagande

Den ekonomiska krisen är inte över, utan den kommer att fördjupas i form av fler arbetslösa och en växande statsskuld. Sverige halkar efter. Vi ser att arbetslösheten växer snabbare i Sverige än i andra länder och att Sve- riges position gentemot övriga Europa har försämrats sedan 2006. Bland ungdomar är situationen än mer allvarlig. Vi socialdemokrater kan aldrig

149

2009/10:FiU1 RESERVATIONER

acceptera en sådan utveckling. Vi noterar också att det under denna man- datperiod skett ett trendbrott och den svenska BNP-utvecklingen är nu sämre än i EU. Vi invänder mot regeringens beskrivning att krisen i Sve- rige bara beror på vad som händer på våra exportmarknader. Den lägre svenska tillväxten förklaras av att svenska konsumenter har reagerat star- kare och förändrat sitt beteende snabbare till följd av krisen än vad människor i andra EU-länder har gjort. Detta kan i sin tur förklaras av de kraftiga nedskärningarna i trygghetssystemen som gör att människor kän- ner behov av att spara en större del av sina inkomster. Trots att Sverige halkar efter andra länder fortsätter regeringen i budgetpropositionen för 2010 med samma inriktning på sin politik: ensidiga skattesänkningar med lånade pengar. Vi socialdemokrater menar att detta är en oansvarig politik och har därför presenterat ett tydligt alternativ. Vi sätter jobben först. Vi vill möta den växande arbetslösheten med investeringar i framtidens jobb, utveckla kvaliteten i välfärden, skapa ökad rättvisa och ta ansvar för eko- nomin. Handlingskraft ska ersätta passivitet. Med våra förslag ska Sverige ta sig ur den ekonomiska krisen och samtidigt göra Sverige långsiktigt star- kare.

Fler jobb och utbildningsplatser

För att på ett effektivt sätt motarbeta arbetslöshet och tillgodose efterfrå- gan på kvalificerad arbetskraft vill vi satsa på högkvalitativ utbildning och se till att den offentliga sektorn får resurser att utveckla välfärden. Vi vill också motverka arbetslösheten i konjunkturkänsliga branscher och föreslår ett program som vi bedömer ger sammanlagt 100 000 fler jobb och utbild- ningsplatser nästa år jämfört med regeringens förslag. Av dessa är drygt 50 000 ökade utbildningsplatser och resterande jobb eller praktik genom bl.a. ökade investeringar i välfärden, infrastrukturinvesteringar, ökade ROT- avdrag och sänkta arbetsgivaravgifter för arbetslösa unga. Vi föreslår att arbetslösa som har kort eller ofullständig utbildning ska kunna få utbild- ningsbidrag för att komplettera sin utbildning inom komvux. Ytterligare platser tillförs också den kvalificerade yrkesutbildningen (KY) och högsko- lan. Det finns ett tydligt samband mellan utbildningsnivå och arbetslöshet. Genom att investera i utbildning får individen bättre möjligheter att få ett arbete och samhället kan bättre tillmötesgå efterfrågan på kvalificerad arbetskraft och stärka Sveriges konkurrenskraft.

Utveckla välfärden

Enligt regeringens prognoser i budgetpropositionen kommer antalet jobb i den offentliga sektorn att minska med 60 000 fram till 2011. En sådan drastisk nedskärning medför att kvaliteten i välfärden hotas. Vi socialdemo- krater vill i stället modernisera välfärden med bättre tillgänglighet och höjd kvalitet. För fler anställda i kommuner och landsting vill vi anslå 11 miljarder kronor mer än regeringen 2010–2012. Det betyder mer personal och bättre kvalitet i sjukvården samt ökad personaltäthet och mindre klas-

150

RESERVATIONER 2009/10:FiU1

ser i grundskolan. En del av tillskottet vill vi ge i form av ett sysselsätt- ningsstöd på 2 miljarder kronor 2011 och 3 miljarder kronor 2012 som ett sätt att förbättra kommunernas långsiktiga planeringsförutsättningar. Vid en offentlig utfrågning i finansutskottet den 12 mars ansåg Konjunkturinsti- tutet att det tidigare tillfälliga sysselsättningsstödet till kommunerna är en förklaring till varför sysselsättningen i den kommunala sektorn inte mins- kade under den förra lågkonjunkturen. Vi föreslår också riktade kommun- satsningar på 7 miljarder kronor, bl.a. statsbidrag till kollektivtrafik. Socialdemokraternas budgetmotion innebär att den kommunala välfärden får 18 miljarder kronor mer 2010–2012 än i regeringens förslag. Med våra förslag kommer arbetslösheten att bli lägre än med regeringens passiva poli- tik. Enligt Finanspolitiska rådet är det också mer effektivt på kort sikt att öka den offentliga konsumtionen än att sänka skatten på arbete.

Vi socialdemokrater anser att otryggheten har bidragit till att Sverige halkar efter, och vi vill förbättra tryggheten för arbetssökande. Vi motsät- ter oss tidigare försämringar i arbetslöshetsförsäkringen som resulterat i att en halv miljon människor har trängts ut ur arbetslöshetsförsäkringen. Vi föreslår en skattereduktion på upp till 75 % av a-kasseavgiften. Så snart det statsfinansiella läget tillåter ska ersättningsnivån höjas så att de flesta får ut 80 % av sin tidigare inkomst vid arbetslöshet. Till att börja med föreslås höjd ersättningsnivå till 80 % och att taket höjs successivt under budgetperioden. För att stärka tryggheten och för att hjälpa sjukskrivna att snabbt komma tillbaka till arbete avsätter vi i vår budgetmotion resurser för rehabilitering. Vi vill slopa utförsäkringen i sjukpenningen och föreslår att ersättningsnivån och taket i sjukpenningen höjs till 80 % respektive 8 prisbasbelopp 2010. De som utförsäkras från den tillfälliga sjuk- och akti- vitetsersättningen ska erbjudas ett lönebidrag och vi avsätter därför medel som motsvarar 10 000 lönebidrag 2012 riktade till ideell sektor och kultur- verksamhet.

Vi socialdemokrater vill också se till att barnen inte blir krisens förlo- rare och föreslår bland annat höjt underhållsstöd. Tillgången på barnom- sorg kvällar och helger ska öka genom mer flexibla barnomsorgslösningar. Vi föreslår också fri tandvård för unga mellan 19 och 24 år.

Investera i framtidens jobb

Många av framtidens jobb växer fram i små och medelstora företag. Vi avvisar Moderaternas idé om att Sverige ska konkurrera med låga löner och är övertygade om att vägen framåt är att konkurrera med högproduk- tiva varor och tjänster. Sverige behöver ett innovationslyft med fokus på att främja innovationskraften i små och medelstora företag. Mot den bak- grunden föreslår vi Socialdemokrater ett riskkapitalavdrag för den som investerar i ett nystartat företag. Den som investerar i ett nystartat företag kan få dra av 20 % av det investerade beloppet, dock max 100 000 kr. För att ge småföretag möjlighet att växa genom innovativa varor och tjäns- ter vill vi också öka forskningsanslaget till små och medelstora företag.

151

2009/10:FiU1 RESERVATIONER

Vi socialdemokrater anser att kostnaderna för företagen behöver sänkas och tryggheten förstärkas. Därför välkomnar vi regeringens sänkning av egenavgifterna för entreprenörer och det trygghetspaket som regeringen har lagt fram. Vi motsätter oss dock regeringens nedsättning av arbetsgi- var- och egenavgiften för unga och föreslår i stället ett riktat avdrag för alla som anställer en arbetslös ungdom i åldern 20–25 år. Finanspolitiska rådet anser att nedsatta socialavgifter för olika åldersgrupper är ett ineffek- tivt sätt att öka sysselsättningen. Dessutom föreslår vi en tillfällig nedsätt- ning av arbetsgivaravgiften med 15 procentenheter för den enmansföreta- gare som gör sin första anställning. Sverige är ett kunskapssamhälle som är beroende av att skapa och utveckla ny teknik och ny kunskap. Vi social- demokrater föreslår därför att forskningen tillförs större resurser än i regeringens budgetförslag. Vi föreslår också större infrastruktursatsningar än regeringen och vill öka ambitionsnivån för investeringar i järnväg och öka statsbidragen till kollektivtrafiken. Förslagen kan bidra till utökade arbetsmarknadsregioner och därmed till att höja arbetsmarknadens effekti- vitet. För att öka effektiviteten i transportsystemet föreslås också medel för att bygga ut E22 i Skåne. Vi vill öka möjligheten för ungdomar och stude- rande att få en bostad och föreslår ett investeringsstöd för hyresrätter som uppgår till 1,2 miljarder kronor 2010–2012.

Skatter och miljö

Vi socialdemokrater anser att skattesystemet har blivit orättvisare och krång- ligare, vilket skadar skattesystemets legitimitet. Till skillnad från reger- ingen tror vi inte att ökade klyftor är lösningen på Sveriges problem. Vi säger nej till regeringens politik att låna till skattesänkningar. För att göra skatterna rättvisare föreslår vi att en förmögenhetsskatt införs, att fastighets- skatten reformeras, att de med miljoninkomst får högre skatt och att skatteklyftan mellan löntagare och pensionärer i ett första steg halveras. Skatten för pensionärer sänks genom att vi tar ett rejält steg utöver den sänkning som regeringen genomför. Samtidigt avvisar vi regeringens s.k. fjärde steg i förvärvsavdraget. Sammantaget innebär detta att skillnaden i skatt mellan en pensionär med en normal inkomst och en löntagare med motsvarande inkomst halveras. Det faktum att vi inför en skattereduktion för avgiften till a-kassan påverkar inte denna halvering då denna skattere- duktion görs genom en motsvarande nedsättning av förvärvsavdraget. Reger- ingens skattepolitik har kraftigt gynnat dem som tjänar mest. Vi Socialdemokrater anser inte att de med inkomster på över en miljon kro- nor behöver något förvärvsavdrag. Därför vill vi successivt trappa av förvärvsavdraget så att det är helt borta vid inkomster på ca 115 000 kr per månad. Vi instämmer för övrigt i Finanspolitiska rådets kritik, i kom- mentarerna till budgetpropositionen för 2010, av regeringens språkbruk när det gäller att motivera olika reformer som exempelvis jobbskatteavdraget som ”strukturellt riktiga” i stället för att tydliggöra de målkonflikter som kan finnas mellan ökad sysselsättning och fördelningsmässiga hänsyn.

152

RESERVATIONER 2009/10:FiU1

Vi socialdemokrater anser att regeringens miljöambitioner är för låga och föreslår åtgärder som leder till den klimatomställning som behövs för miljöns och jobbens skull. Vi föreslår att 650 miljoner kronor satsas på klimatinvesteringsprogram (Klimp) 2010–2012. Programmen utformas så att de stöder de samhällsekonomiskt och klimatmässigt mest effektiva åtgär- derna. Vi vill också satsa på uthållig teknik och fasa ut fossilbaserad uppvärmning inom industrin. Vi socialdemokrater vill genom skatteföränd- ringar på miljöområdet öka effektiviteten i användandet av ändliga resur- ser. Koldioxidskatten är ett brett verkande och effektivt styrmedel och vi föreslår bl.a. höjd koldioxidskatt med 6 öre. För att styra energiförbruk- ningen i rätt riktning föreslår vi socialdemokrater skatteförändringar på energiskatteområdet. Fastighetsskatten på vattenkraft och skatten på ter- misk effekt ska höjas med 20 %.

Gemensamma förslag från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet

Utöver den inriktning som presenterats ovan har vi socialdemokrater ett antal gemensamma förslag tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpar- tiet på strategiskt viktiga områden.

För att förbättra särskilt de innovativa små och medelstora företagens tillgång på riskkapital bör en riskkapitalfond skapas genom en extra utdel- ning från Vattenfall på 5 miljarder kronor. Det behövs också offensiva investeringar för att stärka besöksnäringen och att staten i samarbete med kommuner, föreningar och företag tar ett ökat ansvar för att locka besö- kare till Sverige.

I syfte att motverka ungdomsarbetslösheten bör en omfattande satsning göras med bl.a. praktikplatser, utbildningsplatser, lärlingsplatser och första- jobbetavdrag. Sammanlagt bör 3,3 miljarder kronor avsättas 2010, 4 miljar- der kronor 2011 och 2,3 miljarder kronor 2012 i satsningen på unga.

Ett miljöfordonspaket bör sjösättas i syfte att minska bilismens miljöpå- verkan och bidra till att vi når våra klimatmål samtidigt som svensk fordonsindustris konkurrenskraft förstärks.

Ett utvidgat tidsbegränsat ROT-avdrag bör införas för att också inklu- dera flerfamiljshus och för att särskilt främja energi- och miljöbesparande åtgärder. Totalt tillförs 2,5 miljarder kronor per år för 2010–2012. I syfte att modernisera och förbättra arbetsmiljön i landets skolor införs också en s.k. skol-ROT vid renovering av skollokaler. För detta avsätts 400 miljo- ner kronor per år 2010–2012.

Vi anser att den samlade beskattningen av fastigheter bör utformas på ett sätt som bidrar till ett utifrån fördelningspolitiska hänsyn bättre skatte- system. Den totala finansiella effekten blir noll då förslaget handlar om omfördelningar inom fastighetsskattesystemet.

153

2009/10:FiU1 RESERVATIONER

Ett program bör genomföras för effektivisering av statliga myndigheter i form av exempelvis effektiviserad fastighetsanvändning och ökad samord- ning men även nedläggning och hopslagning av myndigheter. Sammanta- get beräknas besparingen bli 2,9 miljarder kronor under budgetperioden. Därutöver bör också ett program mot skattefusk och ekobrott sjösättas.

Offentliga finanser

Vi socialdemokrater står bakom det finanspolitiska ramverket och framhål- ler att systemet med utgiftstak har bidragit till en ansvarsfull finanspolitik och sunda statsfinanser, vilket är en förutsättning för uthållig tillväxt och stabil välfärd. Sunda offentliga finanser är även en fråga om rättvisa mot kommande generationer. Sverige ska tillbaka till överskott i de offentliga finanserna. Vi är starkt kritiska till att regeringen under mandatperioden har genomfört stora skattesänkningar, som har urholkat de offentliga finan- serna. Enligt riksdagens utredningstjänst har regeringens skattesänkningar ökat statens lånebehov med 80 miljarder kronor. Även i budgetpropositio- nen går regeringen vidare med att sänka skatten, och de gör det med lånade pengar. Detta trots att de tidigare skattesänkningarna främst har gått till ökat sparande, inte ökad sysselsättning. Skattesänkningarna är en inef- fektiv krispolitik. Vårt socialdemokratiska budgetalternativ innebär samman- taget att det finansiella sparandet i genomsnitt blir drygt 2 miljarder kronor starkare per år än i regeringens budgetalternativ. Därutöver är vi kritiska mot regeringens hantering av utgiftstaken och menar att kapitaltill- skottet till Nordea borde ha hanterats enligt ordinarie metod vid tillskott, inte genom kapitaltillskottsprogrammet vars syfte är krishantering.

Med det anförda föreslår vi att riksdagen godkänner Socialdemokrater- nas förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

2.Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpoliti- ken, punkt 1 (v)

av Ulla Andersson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och bud- getpolitiken som Vänsterpartiet föreslår i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2009/10:Fi204 av Ulla Andersson m.fl. (v), 2009/10:Fi210 av Ulla Andersson m.fl. (v),

2009/10:Fi261 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkandena 1, 9, 11, 13–15, 17 och 18, 2009/10:Fi299 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 1,

2009/10:So582 av Elina Linna m.fl. (v) yrkande 6 och 2009/10:MJ468 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkandena 11 och 36 samt

154

RESERVATIONER 2009/10:FiU1

avslår proposition 2009/10:1 Finansplanen punkt 1 och motionerna 2009/10:Fi231 av Luciano Astudillo (s),

2009/10:Fi234 av Carina Hägg (s), 2009/10:Fi236 av Lennart Axelsson (s), 2009/10:Fi240 av Hans Olsson m.fl. (s),

2009/10:Fi260 av Mona Sahlin m.fl. (s) yrkandena 1, 10, 11, 19, 23, 26, 29–31, 33 och 34,

2009/10:Fi262 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp) yrkandena 1, 7, 10–12 och 14–19,

2009/10:Fi285 av Jan Ericson (m),

2009/10:N388 av Tina Ehn m.fl. (mp) yrkande 11 och 2009/10:A307 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp) yrkande 4.

Ställningstagande

Investera Sverige ur krisen

Sverige har drabbats hårt av den globala finanskrisen. BNP faller mer i Sverige än i andra jämförbara länder, arbetslösheten är för första gången högre än EU-snittet, ungdomsarbetslösheten ökar rekordsnabbt och inkomst- klyftorna är de högsta sedan SCB började mäta dem. Vänsterpartiet anser att det är det en oacceptabel utveckling. Det hade behövts kraftfulla finans- politiska stimulanser för att mildra effekten av krisen, men regeringen fortsätter att låna till permanenta skattesänkningar i stället för att kraft- samla för jobben och värna välfärden. Det behövs satsningar för att för- bättra ungas levnadsvillkor och då framför allt på jobb, utbildning och bostadsbyggande.

För att ta Sverige ur krisen behövs en ekonomisk politik som fram- för allt prioriterar jobben. Genom samhällsekonomiskt effektiva invester- ingar i välfärd, miljöteknik, infrastruktur, en utvecklad industriproduktion och i bostadsinvesteringar och nybyggnation skapar Vänsterpartiet jobb och tar Sverige ur krisen. Satsningar på reguljära jobb samtidigt som var- sel och uppsägningar förhindras utgör kärnan i Vänsterpartiets politik.

Lågkonjunkturen innebär att investeringar hotas och skjuts på framtiden. För att motverka det föreslår vi ett investeringsstöd på 8 miljarder kronor till kommunsektorn 2010 för investeringar som hotas i lågkonjunkturen och för investeringar som behöver tidigareläggas för att stimulera ekono- min och skapa arbetstillfällen. Det handlar t.ex. om upprustning av skolor och sjukhus och om infrastrukturen för el, vatten, fjärrvärme, vägar och bostäder. Investeringarna beräknas skapa 12 000 arbetstillfällen.

155

2009/10:FiU1 RESERVATIONER

Investera i välfärden

Regeringens näst intill obefintliga stöd till kommunsektorn har inneburit att krisen slagit hårt mot kommunsektorn. Många har förlorat sina jobb vilket innebär att kvaliteten inom sjukvården, skolan och barn- och äld- reomsorgen kraftigt försämras. Inom Vänsterpartiet värnar vi kvaliteten i välfärden.

Barngrupperna i förskolan behöver minska, lärartätheten i skolorna behö- ver öka och hemtjänsten behöver mer tid för att ta hand om de äldre. För att möjliggöra det ökar vi antalet sysselsatta inom kommunsektorn genom ökade generella statsbidrag och tillfälligt konjunkturstöd. Vi ökar antalet offentliga jobb, som också är det mest samhällsekonomiskt effektiva sättet att skapa jobb på. Vårt tillskott är på 10 miljarder kronor mer än vad reger- ingen avsätter 2010, vilket motsvarar 20 000 anställda. De därpå följande åren avsätter vi 35 miljarder kronor mer än regeringen, vilket motsvarar 40 000 respektive 30 000 anställda.

Vänsterpartiet anser att det behövs satsningar på kompetensutveckling inom äldre- och handikappomsorgen. Vi föreslår därför ett välfärdslyft. Det behövs en långsiktig satsning som möjliggör kvalitetsförstärkningar genom att fler anställda får relevant utbildning så att de kan utveckla sitt arbete i handikappomsorgen.

Ett flertal kommuner uppger att det är brist på hyresrätter. Vänsterpar- tiet vill bygga bort bostadsbristen och inför därför ett investeringsbidrag. Vi satsar drygt 4 miljarder kronor och målet är ca 40 000 nya bostäder per år varav 20 000 ska vara hyresrätter. Varje byggmiljard motsvarar minst 1 000 nya jobb.

Vi anser vidare att det behövs en genomgripande kritisk granskning av privatiseringarnas samhällsekonomiska effekter. Kommunals granskning av hemtjänst- och förskoleföretag visade att vart femte företag hade anmärk- ningar för obetald skatt, moms eller skulder, och 60 % saknade kollektiv- avtal. Det är således oseriösa företag som på bräckliga grunder bedriver central välfärdsverksamhet med vinstsyfte.

Effektivare klimat- och miljöarbete

För att ta Sverige ur krisen behöver vi satsa samtidigt som det behövs en nödvändig miljö- och klimatomställning. Därför anser vi inom Vänsterpar- tiet anser att Sverige ska satsa på en Green New Deal, ett grönt stimulans- paket som innehåller satsningar på svensk sol- och vindkraft, en utbyggd järnvägstrafik med satsningar bl.a. på höghastighetsbanor och ökat banun- derhåll, en utökning av kollektivtrafiken, klimatsmarta hyreshus, ny miljö- teknik, landsbygdsutveckling och en grön svensk fordonsindustri. Genom investeringarna i infrastruktur skapar vi 4 500 nya jobb.

Vänsterpartiet är vidare positivt till förslag om finansieringsmekanismer, t.ex. avgift på flyg, sjöfart och utsläppshandel, för att samla medel för utvecklingsländernas anpassning till klimatförändringar. Förslag som Sve- rige hittills har varit kallsinnigt till. Vi anser att Sverige ska vara kraftigt

156

RESERVATIONER 2009/10:FiU1

drivande för att en ny finansieringsmekanism kommer till stånd. För ett mer målstyrt, effektivt och transparent klimatpolitiskt arbete anser vi att Sverige ska inrätta en statlig klimatbudget, i likhet med Storbritannien, utifrån de klimatpolitiska målen.

En arbetsmarknad för alla

Inom Vänsterpartiet för vi en politik för allas rätt till arbete. Vi satsar på beprövat effektiva åtgärder som komvux och arbetsmarknadsutbildningar och på att återinföra rekryteringsbidraget. Ungas arbetsmarknad ska stärkas genom t.ex. kunskapslyft för unga arbetslösa, arbetsmarknadsutbildningar och ett generationsväxlingsprogram för att inte en hel generation unga ska hamna utanför. Sverige står inför en stor generationsväxling på arbetsmark- naden. För att hantera den genomför Vänsterpartiet riktade insatser och utbildnings- och kompetenshöjande åtgärder som bidrar till att slussa in yngre personer i arbetslivet där pensionsavgångarna kommer att bli många framöver.

Sverige tillhörde de länder som borde ha klarat sig relativt billigt undan krisen, med starka offentliga finanser och stora löpande överskott i bytes- balansen. Både offentliga och andra stimulansförslag har varit i stort sett obefintliga jämfört med de största EU-länderna, vilket är en förklaring till att hushållens konsumtion utvecklats svagare än EU-snittet. En central för- klaring är regeringens försämringar av arbetslöshetsförsäkringen som inte längre ger en skälig inkomsttrygghet och där det blivit både svårare och dyrare att vara med. Regeringen har skapat en ny otrygghet i Sverige.

Fackets legitimitet har undergrävts och makten förflyttats från löntagar- kollektivet till arbetsgivarna. Dessutom tvingar regeringen ut sjuka männi- skor på arbetsmarknaden genom utförsäkring från sjukförsäkringen. Vänsterpartiet stärker och förbättrar i stället inkomstförsäkringarna så att de motsvarar människors behov av trygghet. Dessutom sänker vi avgiften till a-kassan och inför skattereduktion för a-kassan och fackföreningsavgif- ten.

Vänsterpartiets skattepolitik är utformad för att få fler människor i arbete, trygga välfärden, omfördela resurser och skapa förutsättningar för en hållbar utveckling. Regeringen har på mycket kort tid genomfört stora skattesänkningar som varit ineffektiva och orättvisa och som leder till en lönepress nedåt samtidigt som de skapat en växande klyfta mellan olika grupper i samhället. Vi inom Vänsterpartiet vill se ett mer rättvist skattesy- stem som motverkar de växande inkomstklyftorna. Vi föreslår höjd inkomst- skatt vid högre inkomster genom ett begränsat grundavdrag. Med Vänsterpartiets inkomstskatteförslag kommer nya grupper som i dag inte får del av regeringens jobbskatteavdrag att få skattesänkningar. Det gäller t.ex. pensionärer och människor som har sjuk- eller arbetslöshetsersätt- ningar, medan de som arbetar och tjänar upp till 20 000 kr får betala samma skatt som i dag. För Vänsterpartiet är likformigheten i skattesyste- met central, ingen ska diskrimineras.

157

2009/10:FiU1 RESERVATIONER

Industri- och näringspolitik

I en globaliserad värld är samhällets framtid, liksom sysselsättningen, beroende av att industri- och tjänsteproduktionen hela tiden förnyas. Det kräver ett medvetet agerande från statens sida när det gäller utbildning, infrastrukturinvesteringar och riskkapital samt hårdare kontroll över den finansiella marknaden. Det är naivt att tro att finansbranschens önskemål sammanfaller med vad som är bäst för samhällsekonomin. Vänsterpartiet vill därför tillsätta en bred parlamentarisk utredning – en finanskommis- sion – i syfte att förutsättningslöst se över den finansiella sektorns reglering.

Vi anser att staten bör ta ett större ansvar för den finansiella infrastruk- turen avseende betalningssystem, finansiella marknadsplatser, clearingverk- samhet m.m. Genom ett ökat statligt ägande av banker och en finansiell infrastruktur kan vi i högre grad garantera att kreditförsörjningen fungerar ansvarsfullt, att nödvändiga investeringar blir av och att de värsta for- merna av spekulation begränsas. Vänsterpartiet vill därför öka statens ägande i Nordea och att SBAB:s verksamhet utvidgas med t.ex. lokala bankkontor. Vi vill dessutom underlätta bildandet av nya lokala sparbanker.

Gemensamma förslag från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet

Utöver den inriktning som presenterats ovan har Vänsterpartiet ett antal gemensamma förslag tillsammans med Socialdemokraterna och Miljöpar- tiet på strategiskt viktiga områden.

Ett miljöfordonspaket bör sjösättas i syfte att minska bilismens miljöpå- verkan och bidra till att vi når våra klimatmål samtidigt som svensk fordonsindustris konkurrenskraft förstärks.

158

RESERVATIONER 2009/10:FiU1

Offentliga finanser

Vi anser att full sysselsättning ska vara det övergripande och överordnade målet för den ekonomiska politiken. Det ramverk och de institutionella för- hållanden som för tillfället omgärdar finans- och penningpolitiken för- svårar en politik för full sysselsättning. Vi tror inte att dessa ramverk är de mest ändamålsenliga för att understödja en politik för full sysselsätt- ning och en i övrigt god makroekonomisk utveckling.

De svenska offentliga finanserna hör i dag till de starkare i världen och vi i Vänsterpartiet anser att överskottsmålet spelat ut sin roll. Även Finans- politiska rådet kritiserar överskottsmålet för att vara otydligt. Vi föreslår att målet ersätts med ett mål för de offentliga finanserna där de i normal- fallet ska vara i balans över en konjunkturcykel.

Vi ifrågasätter också systemet med utgiftstak som gör det svårare att t.ex. motverka lågkonjunkturen med en aktiv arbetsmarknadspolitik. Vi anser vidare att utformningen av kommunsektorns balanskrav skadar såväl kommunernas verksamhet som en god och balanserad samhällsekonomisk utveckling. Kommunerna måste själva få utforma sin ekonomi och därige- nom få bättre planeringsförutsättningar.

Vidare anser vi att det bör införas en investeringsbudget för invester- ingar i infrastruktur. Nuvarande förfaringssätt är mycket märkligt och riskerar att leda till att viktiga samhällsinvesteringar inte kommer till stånd.

Vänsterpartiet anser vidare att Riksbankens penningpolitik ska under- stödja det övergripande målet om full sysselsättning i den ekonomiska politiken, i stället för att vägledas av målet om prisstabilitet, vilket riskerar att motverka finanspolitiska åtgärder för att öka sysselsättningen. Riksban- kens räntebeslut bör underställas riksbanksfullmäktige för att få till stånd en samverkande finans- och penningpolitik som understödjer det övergri- pande målet om full sysselsättning.

Med det anförda föreslår jag att riksdagen godkänner Vänsterpartiets för- slag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

159

2009/10:FiU1 RESERVATIONER

3.Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpoliti- ken, punkt 1 (mp)

av Mats Pertoft (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och bud- getpolitiken som Miljöpartiet föreslår i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2009/10:Fi262 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp) yrkandena 1, 7, 10–12 och 14–19,

2009/10:N388 av Tina Ehn m.fl. (mp) yrkande 11 och 2009/10:A307 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp) yrkande 4 och avslår proposition 2009/10:1 Finansplanen punkt 1 och motionerna 2009/10:Fi204 av Ulla Andersson m.fl. (v),

2009/10:Fi210 av Ulla Andersson m.fl. (v), 2009/10:Fi231 av Luciano Astudillo (s), 2009/10:Fi234 av Carina Hägg (s), 2009/10:Fi236 av Lennart Axelsson (s), 2009/10:Fi240 av Hans Olsson m.fl. (s),

2009/10:Fi260 av Mona Sahlin m.fl. (s) yrkandena 1, 10, 11, 19, 23, 26, 29–31, 33 och 34,

2009/10:Fi261 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkandena 1, 9, 11, 13–15, 17 och 18, 2009/10:Fi285 av Jan Ericson (m),

2009/10:Fi299 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 1, 2009/10:So582 av Elina Linna m.fl. (v) yrkande 6 och 2009/10:MJ468 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkandena 11 och 36.

Ställningstagande

Grön omställning en effektivare väg ur krisen

Världen och Sverige befinner sig i en djup konjunktursvacka och en glo- bal klimat- och miljökris. Moderna idéer, mod och initiativkraft behövs för att bygga en mer hållbar värld för framtiden. I ett historiskt perspektiv utgör kriser ofta ett tillfälle där man kan se tydliga trendbrott. Allt fler inser att samhället måste omformas och att ekonomisk utveckling och ska- pandet av nya jobb framöver måste gå hand i hand med omställning. För att möta konjunkturnedgången och klimat- och miljökrisen på ett offensivt sätt bör 43 miljarder kronor satsas under budgetperioden för att tidigare- lägga investeringar i hållbar infrastruktur, ny teknik, en hållbar energiför- sörjning och energieffektivering. Sammantaget beräknas 70 000 gröna helårsarbeten skapas till följd av dessa förslag. En grön omställning skulle stärka Sverige långsiktigt och skapa förutsättningar för en hållbar ekono-

160

RESERVATIONER 2009/10:FiU1

misk utveckling. Satsningar på forskning och utveckling av ny teknik skapar både nya jobb och nya affärsmöjligheter. Investeringar i klimat- smart infrastruktur minskar klimatutsläppen samtidigt som framkomlighe- ten och bekvämligheten ökar. Jag anser att kvaliteten och kapaciteten i järnvägsnätet bör förbättras genom ökat underhåll och genomförande av ett stort antal projekt, exempelvis höghastighetsjärnvägen Götalandsbanan och Ostlänken samt Norrbotniabanan. Jag anser också att det behövs breda ener- gieffektiviseringsprogram för att minska energianvändningen och samtidigt sänka energikostnaderna för den offentliga sektorn, företagen och hushål- len. 1 miljard kronor bör satsas under tre år för att skapa en stark svensk solenergimarknad, som både kan utveckla ny teknik och få i gång en svensk solenergiindustri. Vidare bör målet vara att minst 10 TWh biogas ska produceras före 2015 och att minst en biogasmack ska finnas i varje kommun senast 2020. För att få skjuts på biogasmarknaden bör ett natio- nellt biogasprogram sjösättas. Fordonsindustrin har drabbats hårt av den ekonomiska nedgången. För att klara omställningen till ett hållbart sam- hälle är en modernisering av fordonsindustrin viktig. Omställningen av fordonsinustrin bör ske både genom ekonomiska styrmedel och genom inve- steringar samt genom forskning och utveckling.

En ansvarsfull skattepolitik

Jag anser att det behövs en skattepolitik som syftar till att ge människor ökad frihet, större rättvisa och drivkraft att medverka till ett hållbart sam- hälle. Skattepolitiken måste anpassas till de utmaningar som samhället står inför. Skattepolitiken ska i större utsträckning än i dag användas för att klara klimat- och miljömålen. Offensiva miljöskatter är beprövade och har visat goda resultat. De klimat- och energirelaterade skatterna bör höjas med drygt 20 miljarder kronor under budgetperioden. Dessa skattehöj- ningar innebär samtidigt att Miljöpartiet inte anser att kraftigt höjda inkomst- skatter vare sig är nödvändiga, möjliga eller önskvärda. Miljöpartiets ambition är att låg- och medelinkomsttagare inte bör få någon inkomstskat- tehöjning. Miljöpartiet avvisar ett fjärde steg i jobbskatteavdraget. Det är orimligt att fortsätta att sänka skatten för dem som jobbar samtidigt som allt fler drabbas av arbetslöshet. För att öka progressiviteten i skattesyste- met och för att finansiera angelägna reformer bör det nuvarande jobbskat- teavdraget trappas av vid månadsinkomster över 43 000 kr. Jag anser också att klyftan mellan skatt på pension och skatt på arbete bör minska. Vidare anser jag att det bör införas en skattereduktion för föräldralediga i syfte att minska den orimliga skillnaden i vilken skatt man betalar när man är föräldraledig respektive när man jobbar. Jag instämmer för övrigt i Finanspolitiska rådets kritik, i kommentarerna till budgetpropositionen för 2010, av regeringens språkbruk när det gäller att motivera olika reformer, exempelvis jobbskatteavdraget, som ”strukturellt riktiga” i stället för att tydliggöra de målkonflikter som kan finnas mellan ökad sysselsättning och fördelningsmässiga hänsyn.

161

2009/10:FiU1 RESERVATIONER

Mänskligare trygghetssystem och kvalitet i välfärden

Miljöpartiet vill föra en politik för mänskligare trygghetssystem. Målet är att fler ska omfattas och att risken att bli utförsäkrad ska minska. På sikt bör taket i sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen vara detsamma, och båda systemen ska finansieras solidariskt över skattsedeln. Alla som riskerar arbetslöshet eller sjukdom ska känna att det finns robusta trygghets- system som fångar upp dem som tillfälligtvis inte kan arbeta. Jag anser att det bör införas ett system med s.k. arbetslivstrygghet. Systemet innebär att sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen slås ihop till ett nytt trygg- hetssystem som är skattefinansierat och där ersättningsnivåerna stegvis harmoniseras. Syftet är att skapa större helhetssyn, effektivitet och individ- fokus i socialförsäkringssystemet. Som ett första steg på vägen mot arbets- livstrygghet bör ett antal förändringar göras i dagens system som avhjälper en del akuta problem. Jag anser att alla som är sjuka ska få sjukpenning, och den bortre gränsen i den förlängda sjukpenningen ska slopas. Arbets- löshetsförsäkringen ska vara en omställningsförsäkring vid tillfällig arbets- löshet. Ersättningen under tillfällig arbetslöshet och taket i försäkringen bör höjas. Studerandevillkoret bör återinföras.

Kvaliteten i välfärden måste förbättras. Kommunerna måste ges rimliga planeringsförutsättningar och konjunkturstödet till kommunerna förlängas. Miljöpartiet vill satsa 4,6 miljarder kronor mer än regeringen i riktade stats- bidrag till kommunerna 2010, 6,6 miljarder kronor mer 2011 och 6,7 miljarder kronor mer 2012. Ytterligare 3 miljarder kronor aviseras i kon- junkturstöd till kommunsektorn 2011 och 2 miljarder kronor 2012. Från 2013 bör statsbidragen höjas permanent med 2 miljarder kronor. Samman- lagt innebär detta att 23 miljarder kronor mer tillförs kommunsektorn under 2010–2012 jämfört med regeringens förslag.

Miljöpartiet anser att det behövs en stor reform för högre kvalitet i hög- skolan. Medel ska avsättas för höjd kvalitet i undervisningen, för höjt studiemedel och för att förbättra studenternas kontakt med arbetslivet. Sko- lorna bör tillföras medel för att kunna utveckla mer individualiserad utbild- ning. Lärarlyftet bör förstärkas, och satsningar bör göras på ämnesundervis- ning på modersmål. Totalt satsar Miljöpartiet 2,3 miljarder kronor under budgetperioden för att höja kvaliteten i skolan. Ett nytt stöd, utbildningsvi- kariat, bör införas i syfte att öka rörligheten på arbetsmarknaden. Stödet riktas till dem som har anställning men som vill ta steget att vidareutbilda sig. Friåret bör återinföras från 2012. Arbetet med jämställdhet, mångfald, antidiskriminering och lika rätt ska prioriteras.

För Miljöpartiet är ett rikt och mångfasetterat kulturliv en av nycklarna till mänsklig livskraft. Miljöpartiet vill satsa på kulturen, bl.a. genom att bygga ut regionala kulturfonder och regionala kulturcentrum. Sammanlagt bör 1,8 miljarder kronor mer anslås på kulturområdet under budgetperio- den jämfört med regeringens förslag.

162

RESERVATIONER 2009/10:FiU1

Sjukvårdspolitiken behöver bygga mer på förebyggande och hälsofräm- jande principer. Genom att ha ett folkhälsoperspektiv i fokus på alla nivåer kan vi uppnå en bättre sammantagen hälsa till lägre kostnader.

För att skapa möjligheter för fler småbarnsföräldrar att gå ned i arbets- tid vill Miljöpartiet införa en ny del i föräldraförsäkringen kallad barntid. Reformen ger fler människor möjlighet att minska sin arbetstid utan att förlora kontakten med arbetslivet.

Entreprenörskap och nya företag

För att vi ska kunna utveckla det moderna Sverige och komma tillbaka i jobb och framtidstro behövs människor som vågar starta och driva företag. Entreprenören och företagaren måste ges de bästa förutsättningarna att bygga och utveckla samhället. Jag anser att det behövs flera reformer i syfte att stimulera företagandet. Socialavgifterna bör sänkas generellt med 10 procentenheter för småföretag, och soloföretagare bör få en nedsättning för den först anställda. Jag anser också att det behövs skatteincitament för att främja forskning och utveckling, i likhet med vad som införts i de flesta OECD-länder. För att underlätta övergången från att vara anställd till att starta näringsverksamhet bör det införas ett nytt stöd, företagsvika- riat. Förslaget har jobbfokus och syftar till rörlighet och inträde på arbets- marknaden.

Internationellt bistånd och ett fredsfrämjande insatsförsvar

Den ekonomiska nedgången är global och drabbar många fattiga länder hårt. De rika länderna har ett ansvar för att finansiera klimatinvesteringar i fattigare länder och att bidra till klimatanpassning. Miljöpartiet anser att det behövs större satsningar på bistånd och fattigdomsbekämpning, en mer öppen migrationspolitik och större satsningar på klimatåtgärder internatio- nellt jämfört med regeringen.

Omvandlingen av det svenska försvaret från ett invasionsförsvar till ett modernt, fredsfrämjande insatsförsvar bör fortsätta. Miljöpartiets budgetal- ternativ medför besparingar på närmare 6 miljarder kronor under budgetpe- rioden. Samtidigt vill Miljöpartiet satsa 380 miljoner kronor på fredsfräm- jande insatser och 553 miljoner kronor på kustbevakningen. Båda satsningarna handlar om ökade ambitionsnivåer internationellt.

Gemensamma förslag från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet

Utöver den inriktning som presenterats ovan har Miljöpartiet ett antal gemensamma förslag tillsammans med Socialdemokraterna och Vänsterpar- tiet på strategiskt viktiga områden.

163

2009/10:FiU1 RESERVATIONER

investeringar för att stärka besöksnäringen och att staten i samarbete med kommuner, föreningar och företag tar ett ökat ansvar för att locka besö- kare till Sverige.

Ett miljöfordonspaket bör sjösättas i syfte att minska bilismens miljöpå- verkan och bidra till att vi når våra klimatmål samtidigt som svensk fordonsindustris konkurrenskraft förstärks.

Offentliga finanser

Miljöpartiet står bakom det finanspolitiska ramverket med överskottsmål för den offentliga sektorn och utgiftstak för statens budget. Miljöpartiet är, i likhet med Finanspolitiska rådet, kritiskt mot att regeringen kringgår inten- tionerna bakom utgiftstaket genom att än en gång hänföra utgifter som avser 2010 till 2009. Detta urholkar trovärdigheten för utgiftstaket. Miljö- partiet gör ingen annan bedömning än regeringen när det gäller möjlighe- ten att klara överskottsmålet de kommande åren. Sammantaget innebär Miljöpartiets förslag att det finansiella sparandet är i genomsnitt 0,5 miljar- der kronor starkare än regeringens 2010–2012. Den offentliga sektorns inkomster är 17,2 miljarder kronor högre än regeringens 2010, och utgif- terna är 16,7 miljarder kronor högre 2010. För 2011 är inkomsterna 32,8 miljarder kronor högre och utgifterna 32,3 miljarder kronor högre. För 2012 är inkomsterna 42,2 miljarder kronor högre och utgifterna 42 miljar- der kronor högre.

Med det anförda föreslår jag att riksdagen godkänner Miljöpartiets för- slag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

164

RESERVATIONER 2009/10:FiU1

4.Beslut om utgiftsramar och beräkning av statsbudgetens inkomster 2010, punkt 2 (s)

av Thomas Östros (s), Sonia Karlsson (s), Monica Green (s), Hans Hoff (s), Jörgen Hellman (s) och Christina Zedell (s).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

2.Beslut om utgiftsramar och beräkning av statsbudgetens inkomster 2010

a)Utgiftstak för staten och den offentliga sektorn

Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensions- systemet vid sidan av statsbudgeten till 1 059 miljarder kronor för 2010, 1 092 miljarder kronor för 2011 och 1 098 miljarder kronor för 2012 samt godkänner beräkningen av taket för den offentliga sek- torns utgifter för 2010, 2011 och 2012 i enlighet med vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2009/10:Fi260 av Mona Sahlin m.fl. (s) yrkandena 2, 3 och 9 samt avslår proposition 2009/10:1 Finansplanen punkterna 2, 3 och 9 samt motionerna

2009/10:Fi261 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkandena 2 och 3 samt 2009/10:Fi262 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp) yrkande 2.

b)Statsbudgetens utgifter på utgiftsområden

Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2010 i enlighet med vad Socialdemokaterna föreslår i tabell 3.3 i betänkandet. Därmed bifaller riksdagen motion

2009/10:Fi260 av Mona Sahlin m.fl. (s) yrkande 5 och

avslår proposition 2009/10:1 Finansplanen punkt 5 och motionerna 2009/10:Fi261 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 5 och 2009/10:Fi262 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp) yrkande 4.

c)Statsbudgetens övriga utgifter

Riksdagen bifaller proposition 2009/10:1 Finansplanen punkterna 11 och 12 samt motion

2009/10:Fi260 av Mona Sahlin m.fl. (s) yrkande 6 och

avslår proposition 2009/10:1 Finansplanen punkt 6 och motionerna 2009/10:Fi261 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 7 och 2009/10:Fi262 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp) yrkande 5.

d)Statsbudgetens skatteinkomster

Riksdagen godtar Socialdemokraternas förslag på skatteområdet. Där- med bifaller riksdagen motionerna

2009/10:Fi260 av Mona Sahlin m.fl. (s) yrkandena 4 i denna del, 12– 18, 20–22, 24, 25, 27, 28 och 32 samt

2009/10:Ub557 av Marie Granlund m.fl. (s) yrkande 22 och

165

2009/10:FiU1 RESERVATIONER

avslår proposition 2009/10:1 Finansplanen punkterna 4, 17 och 18, alla i denna del, och motionerna

2009/10:Fi261 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkandena 4 i denna del, 10, 12 och 16,

2009/10:Fi262 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp) yrkandena 3 i denna del, 8, 9 och 13,

2009/10:Fi299 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkandena 2–12, 14–27, 29– 36, 38–41 och 44,

2009/10:Sk412 av Marie Engström m.fl. (v) yrkandena 1–4, 2009/10:T426 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 107 och 2009/10:A394 av Josefin Brink m.fl. (v) yrkande 3.

e)Statsbudgetens övriga inkomster

=Utskottet.

f)Statsbudgetens totala inkomster

Riksdagen godtar beräkningen av statsbudgetens inkomster för 2010 i enlighet med Socialdemokraternas alternativ i tabell 3.6 i betänkan- det. Därmed bifaller riksdagen motion

2009/10:Fi260 av Mona Sahlin m.fl. (s) yrkande 4 i denna del och avslår proposition 2009/10:1 Finansplanen punkt 4 i denna del och motionerna

2009/10:Fi261 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 4 i denna del och 2009/10:Fi262 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp) yrkande 3 i denna del.

g)Ålderspensionssystemet

Riksdagen godtar beräkningen av utgifterna för ålderspensionssyste- met vid sidan av statsbudgeten för 2010 i enlighet med Socialdemo- kraternas förslag i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2009/10:Fi260 av Mona Sahlin m.fl. (s) yrkande 7 och

avslår proposition 2009/10:1 Finansplanen punkt 7 och motionerna 2009/10:Fi261 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 8 och 2009/10:Fi299 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 45.

Ställningstagande

Vi anser att Socialdemokraternas förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken bör ligga till grund för beslutet om utgiftsra- mar och beräkning av statsinkomster för 2010. Det innebär att fördel- ningen av utgifter på utgiftsområden för 2010 ska göras på det sätt som föreslås i Socialdemokraternas motion Fi260 och som framgår av tabell 3.3 i betänkandet. Utgiftstaken för staten 2010–2012 fastställs i enlighet med förslagen i motionen. Statsbudgetens inkomster ska beräknas till de belopp som framgår av tabell 3.6 i betänkandet. Slutligen stöder vi även Socialdemokraternas övriga förslag i detta sammanhang. Regeringens för- slag avstyrks i berörda delar liksom övriga här aktuella motionsyrkanden.

166

RESERVATIONER 2009/10:FiU1

5.Beslut om utgiftsramar och beräkning av statsbudgetens inkomster 2010, punkt 2 (v)

av Ulla Andersson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

2.Beslut om utgiftsramar och beräkning av statsbudgetens inkomster 2010

a)Utgiftstak för staten och den offentliga sektorn

Riksdagen avslår regeringens förslag till utgiftstak för staten inklu- sive ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten för 2010, 2011 och 2012 samt avslår regeringens förslag att godkänna beräk- ningen av taket för den offentliga sektorns utgifter för 2010, 2011 och 2012. Därmed bifaller riksdagen motion

2009/10:Fi261 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkandena 2 och 3 samt

avslår proposition 2009/10:1 Finansplanen punkterna 2, 3 och 9 samt motionerna

2009/10:Fi260 av Mona Sahlin m.fl. (s) yrkandena 2, 3 och 9 samt 2009/10:Fi262 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp) yrkande 2.

b)Statsbudgetens utgifter på utgiftsområden

Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2010 i enlighet med vad Vänsterpartiet föreslår i tabell 3.3 i betän- kandet. Därmed bifaller riksdagen motion

2009/10:Fi261 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 5 och

avslår proposition 2009/10:1 Finansplanen punkt 5 och motionerna 2009/10:Fi260 av Mona Sahlin m.fl. (s) yrkande 5 och 2009/10:Fi262 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp) yrkande 4.

c)Statsbudgetens övriga utgifter

Riksdagen bifaller proposition 2009/10:1 Finansplanen punkt 12 och motion

2009/10:Fi261 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 7 och

avslår proposition 2009/10:1 Finansplanen punkterna 6 och 11 samt motionerna

2009/10:Fi260 av Mona Sahlin m.fl. (s) yrkande 6 och 2009/10:Fi262 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp) yrkande 5.

d)Statsbudgetens skatteinkomster

Riksdagen godtar Vänsterpartiets förslag på skatteområdet. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2009/10:Fi261 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkandena 4 i denna del, 10, 12 och 16,

2009/10:Fi299 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkandena 2–12, 14–27, 29– 36, 38–41 och 44,

167

2009/10:FiU1 RESERVATIONER

2009/10:Sk412 av Marie Engström m.fl. (v) yrkandena 1–4, 2009/10:T426 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 107 och 2009/10:A394 av Josefin Brink m.fl. (v) yrkande 3 och

avslår proposition 2009/10:1 Finansplanen punkterna 4, 17 och 18, alla i denna del, och motionerna

2009/10:Fi260 av Mona Sahlin m.fl. (s) yrkandena 4 i denna del, 12– 18, 20–22, 24, 25, 27, 28 och 32,

2009/10:Fi262 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp) yrkandena 3 i denna del, 8, 9 och 13 samt

2009/10:Ub557 av Marie Granlund m.fl. (s) yrkande 22.

e)Statsbudgetens övriga inkomster

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om jämställdhetsbonus och anställningsstöd. Därmed bifaller riksdagen motion

2009/10:Fi299 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkandena 42 och 43.

f)Statsbudgetens totala inkomster

Riksdagen godtar beräkningen av statsbudgetens inkomster för 2010 i enlighet med Vänsterpartiets alternativ i tabell 3.6 i betänkandet. Därmed bifaller riksdagen motion

2009/10:Fi261 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 4 i denna del och avslår proposition 2009/10:1 Finansplanen punkt 4 i denna del och motionerna

2009/10:Fi260 av Mona Sahlin m.fl. (s) yrkande 4 i denna del och 2009/10:Fi262 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp) yrkande 3 i denna del.

g)Ålderspensionssystemet

Riksdagen godtar beräkningen av utgifterna för ålderspensionssyste- met vid sidan av statsbudgeten för 2010 i enlighet med Vänsterparti- ets förslag i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2009/10:Fi261 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 8 och

2009/10:Fi299 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 45 och

avslår proposition 2009/10:1 Finansplanen punkt 7 och motion 2009/10:Fi260 av Mona Sahlin m.fl. (s) yrkande 7.

Ställningstagande

Jag anser att Vänsterpartiets förslag till riktlinjer för den ekonomiska poli- tiken och budgetpolitiken bör ligga till grund för beslutet om utgiftsramar och beräkning av statsinkomster för 2010. Det innebär att fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2010 ska göras på det sätt som föreslås i Vänsterpartiets motion Fi261 och som framgår av tabell 3.3 i betänkandet. Regeringens förslag till utgiftstak för 2010–2012 avstyrks. Statsbudgetens inkomster ska beräknas till de belopp som framgår av tabell 3.6 i betänkan-

168

RESERVATIONER 2009/10:FiU1

det. Slutligen stöder vi även Vänsterpartiets övriga förslag i detta samman- hang. Regeringens förslag avstyrks i berörda delar liksom övriga här aktuella motionsyrkanden.

6.Beslut om utgiftsramar och beräkning av statsbudgetens inkomster 2010, punkt 2 (mp)

av Mats Pertoft (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

2.Beslut om utgiftsramar och beräkning av statsbudgetens inkomster 2010

a)Utgiftstak för staten och den offentliga sektorn

Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderpensions- systemet vid sidan av statsbudgeten till 1 037 miljarder kronor för 2010, 1 068 miljarder kronor för 2011 och 1 099 miljarder kronor för 2012. Därmed bifaller riksdagen motion

2009/10:Fi262 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp) yrkande 2 och avslår proposition 2009/10:1 Finansplanen punkterna 2, 3 och 9 samt motionerna

2009/10:Fi260 av Mona Sahlin m.fl. (s) yrkandena 2, 3 och 9 samt 2009/10:Fi261 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkandena 2 och 3.

b)Statsbudgetens utgifter på utgiftsområden

Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2010 i enlighet med vad Miljöpartiet föreslår i tabell 3.3 i betänkan- det. Därmed bifaller riksdagen motion

2009/10:Fi262 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp) yrkande 4 och avslår proposition 2009/10:1 Finansplanen punkt 5 och motionerna 2009/10:Fi260 av Mona Sahlin m.fl. (s) yrkande 5 och 2009/10:Fi261 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 5.

c)Statsbudgetens övriga utgifter

Riksdagen bifaller proposition 2009/10:1 Finansplanen punkterna 11 och 12 samt motion

2009/10:Fi262 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp) yrkande 5 och avslår proposition 2009/10:1 Finansplanen punkt 6 och motionerna 2009/10:Fi260 av Mona Sahlin m.fl. (s) yrkande 6 och 2009/10:Fi261 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 7.

d)Statsbudgetens skatteinkomster

Riksdagen godtar Miljöpartiets förslag på skatteområdet. Därmed bifaller riksdagen motion

169

2009/10:FiU1 RESERVATIONER

2009/10:Fi262 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp) yrkandena 3 i denna del, 8, 9 och 13 samt

avslår proposition 2009/10:1 Finansplanen punkterna 4, 17 och 18, alla i denna del, och motionerna

2009/10:Fi260 av Mona Sahlin m.fl. (s) yrkandena 4 i denna del, 12– 18, 20–22, 24, 25, 27, 28 och 32,

2009/10:Fi261 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkandena 4 i denna del, 10, 12 och 16,

2009/10:Fi299 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkandena 2–12, 14–27, 29– 36, 38–41 och 44,

e)Statsbudgetens övriga inkomster

=Utskottet.

f)Statsbudgetens totala inkomster

Riksdagen godtar beräkningen av statsbudgetens inkomster för 2010 i enlighet med Miljöpartiets alternativ i tabell 3.6 i betänkandet. Där- med bifaller riksdagen motion

2009/10:Fi262 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp) yrkande 3 i denna del och

avslår proposition 2009/10:1 Finansplanen punkt 4 i denna del och motionerna

2009/10:Fi260 av Mona Sahlin m.fl. (s) yrkande 4 i denna del och 2009/10:Fi261 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 4 i denna del.

g) Ålderspensionssystemet

=Utskottet.

Ställningstagande

Jag anser att Miljöpartiets förslag till riktlinjer för den ekonomiska politi- ken och budgetpolitiken bör ligga till grund för beslutet om utgiftsramar och beräkning av statsinkomster för 2010. Det innebär att fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2010 ska göras på det sätt som föreslås i Miljöpartiets motion Fi262 och som framgår av tabell 3.3 i betänkandet. Regeringens förslag till utgiftstak för 2010–2012 avstyrks. Statsbudgetens inkomster ska beräknas till de belopp som framgår av tabell 3.6 i betänkan- det. Slutligen stöder vi även Miljöpartiets övriga förslag i detta samman- hang. Regeringens förslag avstyrks i berörda delar liksom övriga här aktuella motionsyrkanden.

170

RESERVATIONER 2009/10:FiU1

7.Fördelning av utgifter 2011 och 2012, punkt 3 (s)

av Thomas Östros (s), Sonia Karlsson (s), Monica Green (s), Hans Hoff (s), Jörgen Hellman (s) och Christina Zedell (s).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgifts- områden för 2011 och 2012 i enlighet med vad som anförs i reservatio- nen. Därmed bifaller riksdagen motion

2009/10:Fi260 av Mona Sahlin m.fl. (s) yrkande 8 och

avslår proposition 2009/10:1 Finansplanen punkt 8 och motionerna 2009/10:Fi261 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 6 och 2009/10:Fi262 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp) yrkande 6.

Ställningstagande

Vi anser att den preliminära fördelningen av utgifterna på utgiftsområden för 2011 och 2012 ska göras i enlighet med Socialdemokraternas förslag, vilket framgår av tabellerna 4.1 och 4.2 i betänkandet. Därmed tillstyrker vi Socialdemokraternas motion Fi260 i här aktuella delar. Regeringens för- slag avstyrks i berörda delar liksom övriga här aktuella motionsyrkanden.

8.Fördelning av utgifter 2011 och 2012, punkt 3 (v) av Ulla Andersson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen beslutar att godkänna den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2011 och 2012 i enlighet med vad som anförs i reser- vationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2009/10:Fi261 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 6 och

avslår proposition 2009/10:1 Finansplanen punkt 8 och motionerna 2009/10:Fi260 av Mona Sahlin m.fl. (s) yrkande 8 och 2009/10:Fi262 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp) yrkande 6.

Ställningstagande

Jag anser att den preliminära fördelningen av utgifterna på utgiftsområden för 2011 och 2012 ska göras i enlighet med Vänsterpartiets förslag, vilket framgår av tabellerna 4.1 och 4.2 i betänkandet. Därmed tillstyrker jag Vänsterpartiets motion Fi261 i här aktuella delar. Regeringens förslag avstyrks i berörda delar liksom övriga här aktuella motionsyrkanden.

171

2009/10:FiU1 RESERVATIONER

9.Fördelning av utgifter 2011 och 2012, punkt 3 (mp) av Mats Pertoft (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgifts- områden för 2011 och 2012 i enlighet med vad som anförs i reservatio- nen. Därmed bifaller riksdagen motion

2009/10:Fi262 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp) yrkande 6 och avslår proposition 2009/10:1 Finansplanen punkt 8 och motionerna 2009/10:Fi260 av Mona Sahlin m.fl. (s) yrkande 8 och 2009/10:Fi261 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 6.

Ställningstagande

Jag anser att den preliminära fördelningen av utgifterna på utgiftsområden för 2011 och 2012 ska göras i enlighet med Miljöpartiets förslag, vilket framgår av tabellerna 4.1 och 4.2 i betänkandet. Därmed tillstyrker jag Mil- jöpartiets motion Fi262 i här aktuella delar. Regeringens förslag avstyrks i berörda delar liksom övriga här aktuella motionsyrkanden.

172

2009/10:FiU1

Särskilt yttrande

Särskilt yttrande (s, v, mp)

Thomas Östros (s), Sonia Karlsson (s), Monica Green (s), Hans Hoff (s), Ulla Andersson (v), Jörgen Hellman (s), Christina Zedell (s) och Mats Per- toft (mp) anför:

Vi i Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet har flera gemen- samma förslag i våra budgetmotioner på ett antal strategiskt viktiga områ- den. Utskottsmajoriteten har, mot vår uttryckliga önskan, valt att behandla dessa förslag integrerat med våra övriga förslag under punkt 1 Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Vi står fast vid de gemensamma förslagen och har i våra respektive reservationer tillstyrkt dem.

För att förbättra särskilt de innovativa små och medelstora företagens tillgång på riskkapital bör en riskkapitalfond skapas, genom en extra utdel- ning från Vattenfall på 5 miljarder kronor. Det behövs också offensiva investeringar för att stärka besöksnäringen och att staten i samarbete med kommuner, föreningar och företag tar ett ökat ansvar för att locka besö- kare till Sverige.

Ett miljöfordonspaket bör sjösättas i syfte att minska bilismens miljöpå- verkan och bidra till att vi når våra klimatmål samtidigt som svensk fordonsindustris konkurrenskraft förstärks.

Ett program bör genomföras för effektivisering av statliga myndigheter i form av exempelvis effektiviserad fastighetsanvändning, ökad samordning och även nedläggning och hopslagning av myndigheter. Sammantaget beräk- nas besparingen bli 2,9 miljarder kronor under budgetperioden. Därutöver bör också ett program mot skattefusk och ekobrott sjösättas.

173

2009/10:FiU1

BILAGA 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2009/10:1 Budgetpropositionen för 2010 Finansplanen:

1.Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som regeringen föreslår (avsnitt 1).

2.Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensions- systemet vid sidan av statsbudgeten till 989 miljarder kronor för 2009, 1 024 miljarder kronor för 2010 och 1 054 miljarder kronor för 2011 (avsnitt 4.6).

3.Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensions- systemet vid sidan av statsbudgeten till 1 074 miljarder kronor för 2012 (avsnitt 4.6).

4.Riksdagen godkänner beräkningen av statsbudgetens inkomster för 2010 (avsnitt 7.3.1 och bilaga 1 avsnitt 2).

5.Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2010 i enlighet med vad regeringen föreslår (avsnitt 8.1.1 tabell 8.2).

6.Riksdagen godkänner beräkningen av förändringen av anslagsbehåll- ningar för 2010 (avsnitt 8.1.1 tabell 8.2).

7.Riksdagen godkänner beräkningen av utgifterna för ålderspensions- systemet vid sidan av statsbudgeten för 2010 (avsnitt 8.1.1 tabell 8.2).

8.Riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2011 och 2012 som riktlinje för regeringens bud- getarbete (avsnitt 8.1.2 tabell 8.3).

9.Riksdagen godkänner beräkningen av taket för den offentliga sek- torns utgifter för 2010, 2011 och 2012 (avsnitt 8.5).

10.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2010 ta upp lån enligt lagen (1988:1387) om statens upplåning och skuldförvaltning (avsnitt 9.1).

11.Riksdagen godkänner beräkningen av myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret för 2010 (avsnitt 9.1 tabell 9.1).

12.Riksdagen godkänner beräkningen av den kassamässiga korriger- ingen för 2010 (avsnitt 9.1 tabell 9.1).

13.Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2010 besluta om lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet intill ett belopp av 32 500 000 000 kronor (avsnitt 11.1.1).

14.Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2010 besluta om krediter för myndigheternas räntekonton i Riksgäldskontoret intill ett belopp av 19 800 000 000 kronor (avsnitt 11.1.2).

174

FÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE FÖRSLAG BILAGA 1

2009/10:FiU1

15.Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2010 för Sjunde AP-fon- dens verksamhet dels besluta om lån i Riksgäldskontoret för inve- steringar i anläggningstillgångar som används i verksamheten intill ett belopp av 5 000 000 kronor, dels besluta om kredit på ränte- konto i Riksgäldskontoret intill ett belopp av 185 000 000 kronor (avsnitt 11.1.3).

16.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2010, med de begräns- ningar som följer av 6 § andra stycket lagen (1996:1059) om statsbudgeten, besluta att ett ramanslag, med undantag för anslag anvisade för förvaltningsändamål, får överskridas om ett riksdagsbe- slut om anslag på tilläggsbudget inte hinner inväntas samt om överskridandet ryms inom utgiftstaket för staten (avsnitt 11.4).

17.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift (avsnitt 3.1 och 7.2.2.3).

18.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i socialav- giftslagen (2000:980) (avsnitt 3.2 och 7.2.2.3).

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2009

2009/10:Fi204 av Ulla Andersson m.fl. (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att tillsätta en finanskommission.

2009/10:Fi210 av Ulla Andersson m.fl. (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda privatiseringarnas samhällsekonomiska konsekven- ser.

2009/10:Fi231 av Luciano Astudillo (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en välfärdskommission för minskade klyftor i Sverige.

2009/10:Fi234 av Carina Hägg (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att offentligt redovisa hur mycket av skattebetalarnas pengar som försvinner som vinster till privata företag.

2009/10:Fi236 av Lennart Axelsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om effektiv användning av våra skattepengar.

175

2009/10:FiU1

BILAGA 1 FÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE FÖRSLAG

2009/10:Fi240 av Hans Olsson m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att motverka orättvisor i välfärden.

2009/10:Fi260 av Mona Sahlin m.fl. (s):

1.Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som föreslås i motionen.

2.Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensions- systemet vid sidan av statsbudgeten till 1 059 miljarder kronor för 2010 och 1 092 miljarder kronor för 2011 (se avsnitt 9 Sunda offent- liga finanser).

3.Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensions- systemet vid sidan av statsbudgeten till 1 098 miljarder kronor för 2012 (se avsnitt 9 Sunda offentliga finanser).

4.Riksdagen godkänner beräkningen av statsbudgetens inkomster för 2010 i enlighet med tabell AC.

5.Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2010 i enlighet med tabell AA.

6.Riksdagen godkänner beräkningen av förändringen av anslagsbehåll- ningar för 2010 i enlighet med tabell AA.

7.Riksdagen godkänner beräkningen av utgifterna för ålderspensions- systemet vid sidan av statsbudgeten för 2010 i enlighet med tabell AA.

8.Riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2011 och 2012 i enlighet med vad som anförs i motionen som riktlinje för regeringens budgetarbete i enlighet med tabell AA.

9.Riksdagen godkänner beräkningen av taket för den offentliga sek- torns utgifter för 2010, 2011 och 2012 i enlighet med tabell AA.

10.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inriktningen av skattepolitiken.

11.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att inte låna till skattesänkningar.

12.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag om höjt grundavdrag för pensionärer.

13.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag om skattereduktion i arbetslöshetsförsäkringen.

14.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag om förmögenhetsskatt.

176

FÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE FÖRSLAG BILAGA 1

2009/10:FiU1

15.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag om skattereduktioner för arbetsgivare som anställer arbetslösa unga.

16.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag om förstajobbetavdrag för arbetsgivare som anställer långtidsarbetslösa unga.

17.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag om sänkt skatt för entreprenörer som anställer.

18.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om skatteavdrag för hushållsnära tjänster.

19.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag om riskkapitalavdrag.

20.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om tonnageskatt.

21.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag om koldioxidskatt.

22.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om skatt på handelsgödsel.

23.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om energiinvesteringar och energiskatter.

24.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag om avdrag för havsbaserad vindkraft.

25.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag om miljöskatt för fluorerade gaser.

26.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag om att effektivisera statliga myndigheter.

27.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag om ett ROT-avdrag.

28.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag om ett ROT-avdrag för skollokaler.

29.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag om ett program för jobb, utbildning och praktik till unga.

177

2009/10:FiU1

BILAGA 1 FÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE FÖRSLAG

30.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma till riksdagen med ett program mot skattefusk.

31.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma till riksdagen med ett program för besöksnäringen.

32.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag om en förändrad fastighetsskatt.

33.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag till inrättande av en ny riskkapitalfond.

34.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag om ett program för att uppmuntra omställningen till fler miljöfordon.

2009/10:Fi261 av Lars Ohly m.fl. (v):

1.Riksdagen beslutar att godkänna utgångspunkterna för den ekono- miska politiken och budgetpolitiken i enlighet med vad som anförs i motionen (avsnitt 5.7).

2.Riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag till utgiftstak för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten för 2010 och 2011.

3.Riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag att godkänna beräk- ningen av taket för den offentliga sektorns utgifter för 2010, 2011 och 2012.

4.Riksdagen beslutar om förändrade inkomster för staten för 2010 enligt uppställning (tabell 14, avsnitt 9.7).

5.Riksdagen beslutar om förändrade utgifter för 2010 enligt uppställ- ning (tabell 16, avsnitt 11).

6.Riksdagen beslutar att godkänna den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2011 och 2012 (tabell 16, avsnitt 11).

7.Riksdagen beslutar att godkänna beräkningen av Riksgäldens netto- utlåning i enligt med vad som anförs i motionen angående investe- ringsbudget för väg- och järnvägsinvesteringar (avsnitt 5.7.3).

8.Riksdagen beslutar om ökade utbetalningar till ålderspensionssyste- met vid sidan av statsbudgeten i enlighet med vad som anförs i motionen om ökad utbetalning av tilläggspension (tabell 14, avsnitt 11.9).

9.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om värdesäkring av statsbidragen (avsnitt 5.2.3).

10.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med förslag om ett ROT-avdrag.

178

FÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE FÖRSLAG BILAGA 1

2009/10:FiU1

11.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med förslag om ett program för att uppmuntra omställningen till fler miljöfordon.

12.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med förslag om ett ROT-avdrag för skollokaler.

13.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med förslag om ett program för jobb, utbildning och praktik till unga.

14.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med förslag om ett program för besöksnäringen.

15.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med förslag till inrättande av en ny riskkapitalfond.

16.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med förslag om förändrad fastighetsskatt.

17.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma till riksdagen med ett program mot skattefusk.

18.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att återkomma med förslag om att effektivi- sera statliga myndigheter.

2009/10:Fi262 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp):

1.Riksdagen beslutar om de riktlinjer för den ekonomiska politik och budgetpolitik som föreslås i motionen.

2.Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderpensions- systemet vid sidan av statsbudgeten till 1 037 miljarder kronor för 2010, 1 068 miljarder kronor för 2011 och 1 099 miljarder kronor för 2012.

3.Riksdagen godkänner beräkningen av statsbudgetens inkomster för 2010 i enlighet med vad som anförs i motionen.

4.Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2010 i enlighet med vad som anförs i motionen.

5.Riksdagen godkänner beräkningarna av anslagsbehållningar för 2010 i enlighet med vad som anförs i motionen.

6.Riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2011 och 2012 i enlighet med vad som anförs i motionen.

7.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag om att effektivisera statliga myndigheter.

179

2009/10:FiU1

BILAGA 1 FÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE FÖRSLAG

8.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag om ett ROT-avdrag.

9.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag om ett ROT-avdrag för skollokaler.

10.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag om ett program för jobb, utbildning och praktik till unga.

11.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma till riksdagen med ett program mot skattefusk.

12.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma till riksdagen med ett program för besöksnäringen.

13.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag om en förändrad fastighetsskatt.

14.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag om inrättande av en ny riskkapitalfond.

15.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag på klimat-, miljö- och energiområdena.

16.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag på förändringar av trygghetssystemen.

17.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag på förbättringar av kvaliteten i välfärden.

18.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag i linje med vad som anförs i avsnittet Skatter.

19.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag om ett program för att uppmuntra omställningen till fler miljöfordon.

2009/10:Fi285 av Jan Ericson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över redovisningsprincipen för infrastrukturinvesteringar.

180

FÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE FÖRSLAG BILAGA 1

2009/10:FiU1

2009/10:Fi299 av Lars Ohly m.fl. (v):

1.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om målsättningen med Vänsterpartiets skattepoli- tik.

2.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om jobbskatteavdraget.

3.Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring i 63 kap. inkomstskattelagen enligt vad som anförs i motionen om förändringar av grundavdraget.

4.Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring i 65 kap. 5 § inkomstskattelagen enligt vad som anförs i motionen om uppräkning av skiktgränserna.

5.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om skattelättnader för utländska nyckelpersoner.

6.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om avdrag för dubbel bosättning.

7.Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring i inkomstskattelagen samt följdändringar i lagen (1197:324) om begränsning av skatt och i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter enligt vad som anförs i motionen om skattere- duktion för a-kassa och fackföreningsavgift.

8.Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring i lagen om skattereduktion för utgifter för hushållsarbete och lagen om ändring i skattebetalningslagen (1997:483) enligt vad som anförs i motionen om skattereduktion för hushållstjänster.

9.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om utformningen av ROT-avdraget.

10.Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring i socialavgiftslagen enligt vad som anförs i motionen om nedsättning av socialavgifter för unga.

11.Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring i socialavgiftslagen enligt vad som anförs i motionen om särskild löneskatt.

12.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om nystartsjobb och nyfriskjobb.

14.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om höjda socialavgifter.

15.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om reducering av arbetsgivaravgifter och mins- kade egenavgifter.

16.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om sänkta socialavgifter i soloföretag.

17.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om utformningen av fastighetsskatten.

181

2009/10:FiU1

BILAGA 1 FÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE FÖRSLAG

18.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om förmögenhetsskatt.

19.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om bolagsskatt.

20.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om kreditering på skattekonto avseende FoU.

21.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att avfallsförbränningsskatten bör vara kvar.

22.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om koldioxidskatt för bränslen som förbrukas i industrianläggningar som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter.

23.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om energiskatteavdrag för havsbaserad vindkraft.

24.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om handelsgödsel.

25.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om höjd bensinskatt.

26.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om höjd skatt på diesel.

27.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om sänkt fordonsskatt på landsbygden.

29.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om busstrafik och drivmedelsskatter.

30.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om busstrafik och fordonsskatter.

31.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om busstrafik och trafikförsäkringspremien.

32.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om koldioxidbaserad fordonsskatt.

33.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om försäljningsskatt.

34.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om slopad arbetsgivaravgift och förmånsskatt vid inköp av cykel.

35.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om klimatskatt på inrikesflyg.

36.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om skatt på fritidsbåtar och sänkt skatt på alky- latbensin.

38.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel.

39.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om utfasning av koldioxidskattebefrielsen för torv.

182

FÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE FÖRSLAG BILAGA 1

2009/10:FiU1

40.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om höjd fastighetsskatt på vattenkraft och höjd skatt på termisk effekt i kärnkraftverk.

41.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om lotteriskatt.

42.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om jämställdhetsbonus.

43.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om anställningsstöd och kreditering med skattean- knytning.

44.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om kreditering på skattekonto avseende skol-ROT.

45.Riksdagen beslutar om ökade utbetalningar till ålderspensionssyste- met vid sidan av statsbudgeten i enlighet med vad som anförs i motionen om ökad utbetalning av tilläggspension.

2009/10:Sk412 av Marie Engström m.fl. (v):

1.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om sänkta arbetsgivaravgifter.

2.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om sänkta egenavgifter.

3.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om sänkta arbetsgivaravgifter i soloföretag.

4.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om kreditering på skattekonto för satsning på forskning och utveckling i små och medelstora företag.

2009/10:So582 av Elina Linna m.fl. (v):

6.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om genomförandet av ett välfärdslyft.

2009/10:Ub557 av Marie Granlund m.fl. (s):

22.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ett ROT-program för skolan.

2009/10:T426 av Lars Ohly m.fl. (v):

107.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att bensin- och dieselskatten ska höjas med 75 öre mellan åren 2008 och 2010, dvs. 25 öre per år.

2009/10:MJ468 av Lars Ohly m.fl. (v):

11.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om nya finansieringsmekanismer för klimatanpass- ning.

183

2009/10:FiU1

BILAGA 1 FÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE FÖRSLAG

36.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att det i Sverige ska inrättas en statlig klimat- budget som ska läggas utifrån de klimatpolitiska målen.

2009/10:N388 av Tina Ehn m.fl. (mp):

11.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ett inrättande av en riskkapitalfond genom utdelning från Vattenfall.

2009/10:A307 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp):

4.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ställa om jobb- och näringspolitiken så att den bidrar till att lösa miljö- och klimatkrisen.

2009/10:A394 av Josefin Brink m.fl. (v):

3.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att införa avdragsrätt för medlemskap i a- kassa och fackförbund fr.o.m. den 1 januari 2010.

184

2009/10:FiU1

BILAGA 2

Statsbudgetens utgifter och inkomster 2010

Förslag till fördelning av utgifter på utgiftsområden

Tusental kronor

Utgiftsområde		Utskottets förslag
1	Rikets styrelse	12 104 763
2	Samhällsekonomi och finansförvaltning	12 170 643
3	Skatt, tull och exekution	9 733 974
4	Rättsväsendet	35 840 193
5	Internationell samverkan	1 958 437
6	Försvar och samhällets krisberedskap	45 501 075
7	Internationellt bistånd	27 019 445
8	Migration	5 751 126
9	Hälsovård, sjukvård och social omsorg	58 707 837
10	Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp	101 719 373
11	Ekonomisk trygghet vid ålderdom	41 503 000
12	Ekonomisk trygghet för familjer och barn	69 913 019
13	Integration och jämställdhet	4 892 844
14	Arbetsmarknad och arbetsliv	88 358 365
15	Studiestöd	24 106 052
16	Utbildning och universitetsforskning	53 560 766
17	Kultur, medier, trossamfund och fritid	11 362 087
18	Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt kon-	1 545 695
	sumentpolitik
19	Regional tillväxt	3 419 701
20	Allmän miljö- och naturvård	5 244 593
21	Energi	3 157 051
22	Kommunikationer	40 056 327
23	Areella näringar, landsbygd och livsmedel	19 082 120
24	Näringsliv	5 499 165
25	Allmänna bidrag till kommuner	75 563 489
26	Statsskuldsräntor m.m.	23 170 000
27	Avgiften till Europeiska gemenskapen	29 680 044
Summa utgiftsområden		810 621 184
Minskning av anslagsbehållningar		-4 304 607
Summa utgifter		806 316 577
Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret, netto		21 565 211
Kassamässig korrigering		1 261 000
Summa		829 142 788

185

2009/10:FiU1	BILAGA 2 STATSBUDGETENS UTGIFTER OCH INKOMSTER 2010
	Förslag till beräkning av inkomster per inkomsttitel

			1000-tal kronor

Skatt på arbete			864 634 303
1100	Direkta skatter på arbete		477 101 205
1110	Inkomstskatter		555 976 840
	1111	Statlig inkomstskatt	42 088 567
	1115	Kommunal inkomstskatt	513 888 273
1120	Allmän pensionsavgift		87 125 132
	1121	Allmän pensionsavgift	87 125 132
1130	Artistskatt		107 360
	1131	Artistskatt	107 360
1140	Skattereduktioner		-166 108 127
	1141	Allmän pensionsavgift	-87 100 022
	1144	Fastighetsavgift	-69 000
	1149	Bredband	0
	1151	Sjöinkomst	-77 637
	1152	Stormskador	0
	1153	Jobbavdrag	-74 061 468
	1154	Husarbeten	-4 800 000
1200	Indirekta skatter på arbete		387 533 098
1210	Arbetsgivaravgifter		392 017 209
	1211	Sjukförsäkringsavgift	69 485 493
	1212	Föräldraförsäkringsavgift	25 692 115
	1213	Arbetsskadeavgift	7 941 199
	1214	Ålderspensionsavgift	128 430 327
	1215	Efterlevandepensionsavgift	19 852 998
	1216	Arbetsmarknadsavgift	53 786 953
	1217	Allmän löneavgift	70 419 752
	1218	Ofördelade avgifter	0
	1219	Nedsatta avgifter	16 408 372
1240	Egenavgifter		11 475 156
	1241	Sjukförsäkringsavgift	2 364 945
	1242	Föräldraförsäkringsavgift	849 555
	1243	Arbetsskadeavgift	262 953
	1244	Ålderspensionsavgift, netto	4 251 848
	1245	Efterlevandepensionsavgift	656 278
	1246	Arbetsmarknadsavgift	792 779
	1247	Allmän löneavgift	2 296 798
	1248	Ofördelade avgifter	0
1260	Avgifter till pensionssystemet		-25 769 852
	1261	Avgifter till pensionssystemet	-25 769 852
1270	Särskild löneskatt		31 591 206
	1271	Pensionskostnader, företag	25 026 908
	1272	Pensionskostnader, staten	3 323 617

186

		STATSBUDGETENS UTGIFTER OCH INKOMSTER 2010	BILAGA 2	2009/10:FiU1

			1000-tal kronor
	1273	Förvärvsinkomster		2 158 636
	1274	Egenföretagare		1 082 045
	1275	Övrigt		0
1280	Nedsättningar		-22 905 714
	1281	Sjöfartsstöd		-2 128 591
	1282	Arbetsgivaravgifter	-16 408 372
	1283	Egenavgifter, generell nedsättning		-1 466 725
	1284	Egenavgifter, regional nedsättning		-74 026
	1285	Nystartjobb		-2 828 000
1290	Tjänstegruppliv			1 125 093
	1291	Tjänstegruppliv		1 125 093
1300	Skatt på kapital		157 025 014
1310	Skatt på kapital, hushåll			23 986 133
	1311	Skatt på kapital		38 815 291
	1312	Skattereduktion kapital	-14 991 212
	1313	Expansionsmedelsskatt		162 054
	1314	Skattereduktion riskkapital		0
1320	Skatt på företagsvinster			81 365 730
	1321	Skatt på företagsvinster		81 365 730
	1322	Skattereduktioner		0
1330	Kupongskatt			3 746 112
	1331	Kupongskatt		3 746 112
1340	Avkastningsskatt			13 821 498
	1341	Avkastningsskatt, hushåll		225 762
	1342	Avkastningsskatt, företag		13 209 445
	1343	Avkastningsskatt på individuellt pensionssparande		386 291
1350	Fastighetsskatt			25 935 356
	1351	Fastighetsskatt, hushåll		903 095
	1352	Fastighetsskatt, företag		10 557 987
	1353	Kommunal fastighetsavgift, hushåll		11 286 367
	1354	Kommunal fastighetsavgift, företag		3 187 907
1360	Stämpelskatt			8 170 185
	1361	Stämpelskatt		8 170 185
1380	Arvs- och gåvoskatt			0
	1381	Arvsskatt		0
	1382	Gåvoskatt		0
1400	Skatt på konsumtion och insatsvaror		412 889 075
1410	Mervärdesskatt		295 404 627
	1411	Mervärdesskatt	295 404 627
	1412	Skattelättnad för vissa byggtjänster		0
1420	Skatt på alkohol och tobak			23 440 216
	1421	Skatt på tobak		11 281 103
	1422	Skatt på etylalkohol		4 403 028

187

2009/10:FiU1	BILAGA 2 STATSBUDGETENS UTGIFTER OCH INKOMSTER 2010

			1000-tal kronor
	1423	Skatt på vin	4 374 472
	1424	Skatt på mellanklassprodukter	199 616
	1425	Skatt på öl	3 183 017
	1426	Privatinförsel av alkohol och tobak	-1 020
1430-1450 Skatt på energi och miljö			71 190 828
1430	Energiskatt		40 160 173
	1431	Skatt på elektrisk kraft	20 178 353
	1432	Energiskatt bensin	13 876 590
	1433	Energiskatt oljeprodukter	6 018 480
	1434	Energiskatt övrigt	86 750
1440	Koldioxidskatt		26 097 546
	1441	Koldioxidskatt bensin	11 320 510
	1442	Koldioxidskatt oljeprodukter	13 647 835
	1443	Koldioxidskatt övrigt	1 129 201
1450	Övriga skatter på energi och miljö		4 933 109
	1451	Svavelskatt	19 793
	1452	Skatt på råtallolja	802
	1453	Särskild skatt mot försurning	50 149
	1454	Skatt på bekämpningsmedel och gödsel	89 009
	1455	Skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer	4 112 000
	1456	Avfallsskatt	332 766
	1457	Avgifter till Kemikalieinspektionen	70 000
	1458	Övriga skatter	258 590
1470	Skatt på vägtrafik		16 445 455
	1471	Fordonsskatt	11 624 160
	1472	Vägavgifter	797 697
	1473	Trängselskatt	750 000
	1474	Skatt på trafikförsäkringspremier	3 273 598
1480	Övriga skatter		6 407 949
	1481	Systembolaget AB:s överskott	160 000
	1482	Inlevererat överskott från Svenska Spel AB	4 230 000
	1483	Skatt på spel	21 029
	1484	Lotteriskatt	1 332 395
	1485	Lotteriavgifter	31 083
	1486	Skatt på annonser och reklam	386 942
	1487	Koncessionsavgifter på televisionens område	0
	1488	Lokalradioavgifter	137 000
	1489	Avgifter till Granskningsnämnden	7 500
	1491	Avgifter för telekommunikation	102 000
	1492	Försäljningsskatt på motorfordon	0
1500	Skatt på import		4 746 137
	1511	Tullmedel	4 180 083
	1512	Jordbrukstullar och sockeravgifter	222 054

188

		STATSBUDGETENS UTGIFTER OCH INKOMSTER 2010	BILAGA 2	2009/10:FiU1

			1000-tal kronor
	1513	Avgifter till EU:s omstruktureringsfond för sockersektorn		344 000
1600	Restförda och övriga skatter			-5 007 665
1610	Restförda skatter			-9 202 773
	1611	Restförda skatter, hushåll		-3 136 305
	1612	Restförda skatter, företag		-6 066 468
1620	Övriga skatter, hushåll			2 271 361
	1621	Omprövningar aktuellt taxeringsår		-100 000
	1622	Omprövningar äldre taxeringsår		500 000
	1623	Anstånd		-355 421
	1624	Övriga skatter		1 900 647
	1625	Skattetillägg		228 936
	1626	Förseningsavgifter		97 199
1630	Övriga skatter företag			22 477
	1631	Omprövningar aktuellt taxeringsår		-1 000 000
	1632	Omprövningar äldre taxeringsår		400 000
	1633	Anstånd		-1 000 000
	1634	Övriga skatter		488 612
	1635	Skattetillägg		971 064
	1636	Förseningsavgifter		162 801
1640	Intäkter som förs till fonder			1 901 270
	1641	Insättningsgarantiavgifter		639 885
	1642	Avgifter till Kärnavfallsfonden		649 601
	1643	Bilskrotningsavgifter		0
	1644	Batteriavgifter		76 470
	1645	Kväveoxidavgifter		535 314
Totala skatteintäkter			1 434 286 864
1700	Avgående poster, skatter till EU			-6 118 491
1710	EU-skatter			-6 118 491
	1711	EU-skatter		-6 118 491
Offentliga sektorns skatteintäkter			1 428 168 373
1800	Avgående poster, skatter till andra sektorer		-706 523 899
1810	Skatter till andra sektorer		-706 523 899
	1811	Kommunala inkomstskatter	-528 020 976
	1812	Avgifter till AP-fonder	-178 502 923
Statens skatteintäkter			721 644 474
1900	Periodiseringar			-277 752
1910	Uppbördsförskjutningar			-8 519 874
	1911	Uppbördsförskjutningar		-8 519 874
1920	Betalningsförskjutningar			3 963 408
	1921	Kommuner och landsting		3 968 762

189

2009/10:FiU1	BILAGA 2 STATSBUDGETENS UTGIFTER OCH INKOMSTER 2010

			1000-tal kronor
	1922	Ålderpensionssystemet	2 282 826
	1923	Företag och hushåll	-961 283
	1924	Kyrkosamfund	-1 102 438
	1925	EU	-224 459
1930	Anstånd		4 278 714
	1931	Anstånd	4 278 714
1000	Statens skatteinkomster		721 366 722
2100	Rörelseöverskott		6 060 400
2110	Affärsverkens inlevererade överskott		440 300
	2114	Luftfartsverkets inlevererade överskott	25 000
	2116	Affärsverket Svenska Kraftnäts inlevererade utdelning och	407 000
		inleverans av motsvarighet till statlig skatt
	2118	Sjöfartsverkets inlevererade överskott	8 300
2120	Övriga myndigheters inlevererade överskott		20 100
	2124	Inlevererat överskott av Riksgäldskontorets garantiverksamhet	100
	2126	Inlevererat överskott av statsstödd exportkredit	20 000
2130	Riksbankens inlevererade överskott		5 600 000
	2131	Riksbankens inlevererade överskott	5 600 000
2200	Överskott av statens fastighetsförvaltning		268 000
2210	Överskott av fastighetsförvaltning		268 000
	2215	Inlevererat överskott av statens fastighetsförvaltning	268 000
2300	Ränteinkomster		5 866 100
2320	Räntor på näringslån		200
	2314	Ränteinkomster på lån till fiskerinäringen	300
	2316	Ränteinkomster på vattenkraftslån	0
	2322	Räntor på övriga näringslån, Kammarkollegiet	-800
	2323	Räntor på övriga näringslån	0
	2324	Ränteinkomster på lokaliseringslån	700
2340	Räntor på studielån		5 311 000
	2341	Ränteinkomster på statens lån för universitetsstudier och	0
		garantilån för studerande
	2342	Ränteinkomster på allmänna studielån	60 000
	2343	Ränteinkomster på studielån upptagna efter 1988	5 251 000
2390	Övriga ränteinkomster		554 900
	2391	Ränteinkomster på markförvärv för jordbrukets rationalisering	0
	2392	Räntor på intressemedel	0

190

		STATSBUDGETENS UTGIFTER OCH INKOMSTER 2010	BILAGA 2	2009/10:FiU1

			1000-tal kronor
	2394	Övriga ränteinkomster		39 900
	2397	Räntor på skattekonto m.m., netto		515 000
2400	Inkomster av statens aktier			14 727 000
2410	Inkomster av statens aktier			14 727 000
	2411	Inkomster av statens aktier		14 727 000
2500	Offentligrättsliga avgifter			12 156 987
	2511	Expeditions- och ansökningsavgifter		655 600
	2522	Avgifter för granskning av filmer och videogram		10 100
	2525	Finansieringsavgift från arbetslöshetskassor		8 806 000
	2526	Utjämningsavgift från arbetslöshetskassor		0
	2527	Avgifter för statskontroll av krigsmaterieltillverkning		24 200
	2528	Avgifter vid bergsstaten		12 000
	2529	Avgifter vid patent- och registreringsväsendet		110 400
	2531	Avgifter för registrering i förenings- m.fl. register		1 900
	2532	Avgifter vid kronofogdemyndigheterna		1 234 000
	2534	Avgifter för körkort och motorfordon		17 500
	2535	Avgifter för statliga garantier		0
	2537	Miljöskyddsavgifter		96 487
	2539	Täktavgift		16 500
	2541	Avgifter vid Tullverket		21 000
	2542	Patientavgifter vid tandläkarutbildningen		5 600
	2544	Avgifter vid Folkhälsoinstitutet		0
	2548	Avgifter för Finansinspektionens verksamhet		312 000
	2551	Avgifter från kärnkraftverken		244 200
	2552	Övriga offentligrättsliga avgifter		400 000
	2553	Registreringsavgift till Fastighetsmäklarnämnden		15 000
	2557	Avgifter vid statens internbank i Riksgäldskontoret		6 200
	2558	Avgifter för årlig revision		126 900
	2559	Avgifter för etikprövning av forskning		26 100
	2561	Efterbevaknings- och tillsynsavgifter		15 300
2600	Försäljningsinkomster			124 800
	2624	Inkomster av uppbörd av felparkeringsavgifter		54 800
	2625	Utförsäljning av beredskapslager		0
	2627	Offentlig lagring, försäljningsintäkter		70 000
2700	Böter m.m.			1 162 200
	2711	Restavgifter och dröjsmålsavgifter		91 000
	2712	Bötesmedel		995 000
	2713	Vattenföroreningsavgift m.m.		10 200
	2714	Sanktionsavgifter m.m.		50 000
	2717	Kontrollavgifter vid särskild skattekontroll		16 000

191

2009/10:FiU1	BILAGA 2 STATSBUDGETENS UTGIFTER OCH INKOMSTER 2010

			1000-tal kronor
2800	Övriga inkomster av statens verksamhet		460 000
	2811	Övriga inkomster av statens verksamhet	460 000
2000	Inkomster av statens verksamhet		40 825 487
3100	Inkomster av försålda byggnader och maskiner		0
3120	Statliga myndigheters inkomster av försålda byggnader och maskiner		0
	3125	Fortifikationsverkets försäljning av fastigheter	0
3200	Övriga inkomster av markförsäljning		0
	3211	Övriga inkomster av markförsäljning	0
3300	Övriga inkomster av försåld egendom		0
	3311	Inkomster av statens gruvegendom	0
	3312	Övriga inkomster av försåld egendom	0
3000	Inkomster av försåld egendom		0
4100	Återbetalning av näringslån		12 432
4120	Återbetalning av jordbrukslån		3 000
	4123	Återbetalning av lån till fiskerinäringen	3 000
4130	Återbetalning av övriga näringslån		9 432
	4131	Återbetalning av vattenkraftslån	0
	4132	Återbetalning av lån avseende såddfinansiering	0
	4136	Återbetalning av övriga näringslån, Kammarkollegiet	432
	4137	Återbetalning av övriga näringslån, Statens jordbruksverk	0
	4138	Återbetalning av tidigare infriade statliga garantier	0
	4139	Återbetalning av lokaliseringslån	9 000
4300	Återbetalning av studielån		1 605 500
	4311	Återbetalning av statens lån för universitetsstudier	0
	4312	Återbetalning av allmänna studielån	500
	4313	Återbetalning av studiemedel	1 605 000
4500	Återbetalning av övriga lån:		55 600
	4516	Återbetalning av utgivna startlån och bidrag	0
	4525	Återbetalning av lån för svenska FN-styrkor	20 000
	4526	Återbetalning av övriga lån	35 600
4000	Återbetalning av lån		1 673 532
5100	Avskrivningar och amorteringar		482 400

192

		STATSBUDGETENS UTGIFTER OCH INKOMSTER 2010	BILAGA 2	2009/10:FiU1

			1000-tal kronor
5120	Avskrivningar på fastigheter			478 000
	5121	Amortering på statskapital		478 000
5130	Uppdragsmyndigheters komplementkostnader			4 400
	5131	Uppdragsmyndigheters m.fl. komplementkostnader		4 400
5200	Statliga pensionsavgifter			8 401 000
	5211	Statliga pensionsavgifter		8 401 000
5000	Kalkylmässiga inkomster			8 883 400
6100	Bidrag från EG:s jordbruksfond			10 926 200
6110	Bidrag från EG:s jordbruksfonds garantisektion			10 945 000
	6111	Gårdsstöd		7 700 000
	6112	Kompletterande åtgärder perioden 1995–1999		0
	6113	Övriga interventioner		134 000
	6114	Exportbidrag		100 000
	6115	Djurbidrag		345 000
	6116	Offentlig lagring		12 000
	6117	Miljö-, struktur- och regionala åtgärder perioden 2000–2006		-2 000
	6118	EU:s landsbygdsfond 2007–2013		2 650 000
	6119	Övriga bidrag från EG:s jordbruksfonds garantisektion		6 000
6120	Bidrag från EG:s jordbruksfonds utvecklingssektion			-18 800
	6121	EG-finansierade struktur- och regionalstöd till jordbrukssek-		0
		torn m.m. perioden 1995–1999
	6122	EG-finansierade struktur- och regionalstöd till jordbrukssek-		-18 800
		torn m.m. perioden 2000–2006
6200	Bidrag från EG:s fiskefond			100 000
	6211	Bidrag från EG:s fiskefond perioden 1995–1999		0
	6212	Bidrag från EG:s fiskefond perioden 2000–2006		0
	6213	Bidrag från EG:s fiskefond perioden 2007–2013		100 000
6300	Bidrag från EG:s regionalfond			1 760 000
	6311	Bidrag från EG:s regionalfond perioden 1995–1999		0
	6312	Bidrag från EG:s regionalfond perioden 2000–2006		60 000
	6313	Bidrag från EG:s regionalfond perioden 2007–2013		1 700 000
6400	Bidrag från EG:s socialfond			800 000
	6411	Bidrag från EG:s socialfond perioden 1995–1999		0
	6412	Bidrag från EG:s socialfond perioden 2000–2006		0
	6413	Bidrag från EG:s socialfond perioden 2007–2013		800 000

193

2009/10:FiU1		BILAGA 2 STATSBUDGETENS UTGIFTER OCH INKOMSTER 2010

				1000-tal kronor
6500		Bidrag till transeuropeiska nätverk		235 000
		6511	Bidrag till transeuropeiska nätverk	235 000
6900		Övriga bidrag från EG		60 000
		6911	Övriga bidrag från EG	60 000
		6912	Stöd till sockernäringen	0
6000		Bidrag m.m. från EU		13 881 200
7100		Tillkommande skatter		9 150 839
7110		EU-skatter		6 342 951
		7111	Momsbaserad EU-avgift	1 510 954
		7112	Tullmedel	4 266 055
		7113	Jordbrukstullar och sockeravgifter	221 942
		7114	Avgifter till EU:s omstruktureringsfond för sockersektorn	344 000
7120		Kommunala utjämningsavgifter		2 807 888
		7121	Utjämningsavgift för LSS-kostnader	2 807 888
7200		Avräkningar		-72 627 426
7210		Intäkter som förs till fonder		-1 901 270
		7211	Intäkter som förs till fonder	-1 901 270
7220		Kompensation för mervärdesskatt		-70 726 156
		7221	Avräknad mervärdesskatt, statliga myndigheter	-25 429 605
		7222	Kompensation för mervärdesskatt, kommuner	-45 296 551
7000		Avräkningar m.m. i anslutning till		-63 476 587
		skattesystemet
8100		Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto		-125 000
		8111	Anställningsstöd	0
		8112	Stöd till utbildningsvikariat	0
		8114	Stöd till bredbandsinstallation	0
		8118	Stöd till skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare	0
		8119	Stöd för utbildning av personal i vård och äldreomsorg	25 000
		8123	Jämställdhetsbonus	-150 000
8000		Utgifter som redovisas som		-125 000
		krediteringar på skattekonto
9000		Löpande redovisade skatter m.m.		0
	Summa inkomster			723 028 754

194

2009/10:FiU1

BILAGA 3

Regeringens lagförslag

195

2009/10:FiU1

BILAGA 3 REGERINGENS LAGFÖRSLAG

196

REGERINGENS LAGFÖRSLAG BILAGA 3

2009/10:FiU1

Tryck: Elanders, Vällingby 2009

197