2009/10:CU28 En frivillig revision

Civilutskottets betänkande 2009/10:CU28
En frivillig revision

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2009/10:204 vari föreslås att små privata aktiebolag ska få välja om bolaget ska ha en revisor eller inte. Förslaget syftar till att aktiebolagen så långt som möjligt ska få avgöra vilka tjänster de behöver för sin organisation och förvaltning. Revisionsplikten inskränks enligt förslaget även för vissa andra företag, bl.a. handelsbolag. Enligt förslaget ska ett aktiebolag som inte är revisionspliktigt och som vill välja bort revision fatta ett beslut med den innebörden. Det föreslås vidare att den fasta mandattiden för revisorer i bl.a. aktiebolag ändras från fyra år till ett år.

I propositionen föreslås även att det gränsvärde som avgör om ett företag är skyldigt att upprätta årsredovisning på grund av sin storlek höjs. Detsamma gäller det gränsvärde som används för att skilja mellan större och mindre företag i årsredovisningslagen (1995:1554) och för att ange i vilka fall det ställs krav på särskilda kvalifikationer hos revisorn.

Slutligen föreslås att Skatteverket ska ha möjlighet att under löpande beskattningsår förelägga ett företag att lämna uppgifter eller visa upp handlingar för kontroll av att dokumentationsskyldigheten enligt 19 kap. 2 § lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter och 14 kap. 2 § skattebetalningslagen (1997:483) fullgörs.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 november 2010.

Ingen motion har väckts med anledning av propositionen, och utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens lagförslag.

I betänkandet finns ett särskilt yttrande.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

En frivillig revision

Riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551),

2. lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,

3. lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220),

4. lag om ändring i revisionslagen (1999:1079),

5. lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713),

6. lag om ändring i sparbankslagen (1987:619),

7. lag om ändring i lagen (1995:1570) om medlemsbanker,

8. lag om ändring i lagen (2002:149) om utgivning av elektroniska pengar,

9. lag om ändring i lagen (2004:46) om investeringsfonder,

10. lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,

11. lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,

12. lag om ändring i lagen (1992:160) om utländska filialer m.m.,

13. lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554),

14. lag om ändring i bokföringslagen (1999:1078),

15. lag om ändring i taxeringslagen (1990:324),

16. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483),

17. lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2009/10:204.

Stockholm den 8 juni 2010

På civilutskottets vägnar

Carina Moberg

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Carina Moberg (s), Inger René (m), Ewa Thalén Finné (m), Johan Löfstrand (s), Eva Bengtson Skogsberg (m), Lennart Pettersson (c), Christina Oskarsson (s), Jan Ertsborn (fp), Hillevi Larsson (s), Christine Jönsson (m), Gunnar Sandberg (s), Yvonne Andersson (kd), Anti Avsan (m), Egon Frid (v), Eva Sonidsson (s), Lars Tysklind (fp) och Jan Lindholm (mp).

Redogörelse för ärendet

År 2008 överlämnades delbetänkandena Avskaffande av revisionsplikten för små företag (SOU 2008:32) och Enklare redovisning (SOU 2008:67) till regeringen. Betänkandena har remissbehandlats. För att bredda och i viss mån komplettera beredningsunderlaget remitterades i mars 2010 en promemoria med ett utkast till lagtext med författningskommentar till en mindre krets instanser.

Regeringen föreslår – efter att ha hört Lagrådet – att riksdagen antar de förslag som läggs fram i propositionen om ändringar i aktiebolagslagen (2005:551), lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar, stiftelselagen (1994:1220), revisionslagen (1999:1079), årsredovisningslagen (1995:1554), bokföringslagen (1999:1078) m.fl. lagar.

Regeringens förslag finns i bilaga 1 och lagförslagen i bilaga 2.

Ingen motion har väckts med anledning av propositionen.

Utskottets överväganden

En frivillig revision

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen antar regeringens lagförslag.

Jämför särskilt yttrande (s, v, mp).

Bakgrund

Bestämmelser om revision finns i ett flertal lagar, se t.ex. 9 kap. aktiebolagslagen (2005:551), 8 kap. lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar, 10 kap. försäkringsrörelselagen (1982:713), 4 kap. stiftelselagen (1994:1220), 12 § lagen (1992:160) om utländska filialer m.m. samt 3 kap. 5 § och 23 kap. 7–10 §§ lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden.

Revisorns uppgift är att granska företagets årsredovisning och bokföring (räkenskapsrevision) samt ledningens förvaltning (förvaltningsrevision). Granskningen ska vara så ingående och omfattande som god revisionssed kräver. Om företaget är ett moderföretag, ska revisorn även granska koncernredovisningen och koncernföretagens inbördes förhållanden. Revisionen ska utmynna i en årlig granskningsrapport, en revisionsberättelse.

Många företag, bl.a. aktiebolag, ekonomiska föreningar, utländska filialer, banker, försäkringsbolag och stiftelser, är skyldiga att ha minst en revisor. Även handelsbolag med en eller flera juridiska personer som delägare är skyldiga att ha minst en revisor. Detsamma gäller också övriga handelsbolag, ideella föreningar samt enskilda näringsidkare som uppfyller mer än ett av följande villkor (gränsvärdet): 1. medelantalet anställda i företaget har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 50, 2. den redovisade balansomslutningen har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 25 miljoner kronor och 3. den redovisade nettoomsättningen har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 50 miljoner kronor. Vissa finansiella företag, bl.a. understödsföreningar, ska ha minst två revisorer. För koncerner gäller särskilda bestämmelser.

I det fjärde bolagsrättsliga direktivet (rådets fjärde direktiv 78/660/EEG) finns bestämmelser om lagstadgad revision, s.k. räkenskapsrevision. Enligt direktivet får medlemsstaterna befria vissa företag från revisionsplikten. Det gäller företag som på balansdagen inte överskrider två av följande tre delvärden: 1. medelantalet under räkenskapsåret anställda: 50, 2. balansomslutning: 4 400 000 euro och 3. nettoomsättning: 8 800 000 euro. Om ett företag på balansdagen överskrider eller upphör att överskrida två av delvärdena, inverkar detta förhållande på tillämpningen av undantagsbestämmelsen endast om förhållandet inträffar två räkenskapsår i följd. Undantag från revisionsplikten får inte medges för företag vars värdepapper är noterade på en reglerad marknad enligt direktivet om värdepappersmarknaden (Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EEG). En medlemsstat som gör undantag från revisionsplikten är enligt direktivet skyldig att införa lämpliga påföljder för ett företag som underlåter att upprätta årsbokslut eller förvaltningsberättelse (dvs. det som i Sverige benämns årsredovisning). Medlemsstaterna får dock tillåta företag under det angivna gränsvärdet att upprätta årsbokslut i förkortad form och undanta dem från skyldigheten att upprätta förvaltningsberättelse.

I svensk rätt har inte intagits något undantag från revisionsplikten enligt direktivet. Samtliga aktiebolag och vissa handelsbolag omfattas av kravet på lagstadgad revision.

Bestämmelser om revision av koncernredovisning finns i det sjunde bolagsrättsliga direktivet (rådets sjunde direktiv 83/349/EEG). Direktivet är tillämpligt på koncerner där moderföretaget eller något av dotterföretagen är ett bolag som omfattas av det fjärde bolagsrättsliga direktivet. Medlemsstaterna får i vissa fall medge undantag från skyldigheten att upprätta koncernredovisning. Bland annat får undantag medges om på moderföretagets balansdag de företag som skulle omfattas av en koncernredovisning tillsammans, enligt sina senaste årsbokslut, inte uppfyller ett visst gränsvärde. Detta gränsvärde är avsevärt högre än det som angetts ovan. Undantag får dock inte medges om ett av företagen har värdepapper som är noterade på en reglerad marknad. För redovisning i banker, andra finansiella institut respektive försäkringsföretag finns särskilda EU-direktiv som bankredovisnings- och försäkringsredovisningsdirektivet. Dessa direktiv hänvisar i åtskilliga avseenden, bl.a. i fråga om revisionsplikt, till de fjärde och sjunde bolagsrättsliga direktiven. Några undantagsmöjligheter motsvarande de som finns i dessa direktiv finns dock inte.

Samtliga medlemsstater inom EU, utom Sverige och Malta, utnyttjar – i större eller mindre utsträckning – möjligheten enligt EU:s fjärde bolagsrättsliga direktiv att undanta små företag från revisionsplikt. Regeringen redovisar resultatet av en dansk rapport enligt vilken uppskattningsvis 90 % av samtliga små bolag inom EU, som omfattas av direktivet, är undantagna från kravet på lagstadgad revision (Erhvervs- og Selskabsstyrelsen, Rapport om revisionspligten för B-virksomheder, 2005).

Propositionen

Regeringen konstaterar att EU:s redovisningsdirektiv slår fast vilka företag som ska vara revisionspliktiga. Direktivens syfte är att skapa en minsta gemensam skyddsnivå i medlemsstaterna för delägare, borgenärer och andra intressenter. I fråga om revision får medlemsstaterna undanta företag i betydande omfattning. Denna möjlighet som EU-rätten ger till undantag för små företag har hittills inte tagits till vara. Dagens revisionsplikt är, i ett internationellt perspektiv, långtgående. Det är mot denna bakgrund enligt regeringen naturligt att i arbetet med regelförenkling ompröva reglerna om revisionsplikt. En inskränkning av revisionsplikten ligger i linje med det arbete med regelförenkling för företagen som pågår inom EU, men måste dock ske med beaktande av andra viktiga intressen, t.ex. skyddet för en aktieägarminoritet.

I propositionen behandlar regeringen först frågan om vad en revision ska innehålla. Frågan om kravet på s.k. förvaltningsrevision, dvs. revisorns granskning av styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning, bör enligt regeringens bedömning beredas vidare i Regeringskansliet, och något förslag lämnas inte i den delen. Regeringen föreslår att en revisor, som har anmält en misstanke om brott till åklagare, genast ska pröva om han eller hon ska avgå från uppdraget. Om revisorns misstanke gäller bestickning eller mutbrott, ska skyldigheten att vidta åtgärder gälla oavsett vem som inom ramen för bolagets verksamhet misstänks för brottet. Revisorns skadeståndsansvar ska i viss mån begränsas. Regeringen bedömer dock att revisorns skyldighet att agera vid misstanke om brott i övrigt bör kvarstå oförändrad. Detsamma gäller skyldigheten att dels anmärka i revisionsberättelsen att bolaget inte har fullgjort sina skyldigheter i fråga om skatter och avgifter, dels sända en s.k. oren revisionsberättelse till Skatteverket.

När det gäller frågan om vilka företag som ska vara föremål för revision gör regeringen inledningsvis bedömningen att revisionsplikten, dvs. skyldigheten att ha en kvalificerad revisor, bör inskränkas. Regeringen föreslår att ett privat aktiebolag ska, något förenklat, ha minst en auktoriserad eller godkänd revisor, om bolaget uppfyller mer än ett av följande tre delvärden: 1. antal anställda i genomsnitt fler än 3 personer, 2. balansomslutning över 1,5 miljoner kronor och 3. nettoomsättning över 3 miljoner kronor. Detsamma ska gälla för ett handelsbolag i vilket en eller flera juridiska personer är delägare, om bolaget uppfyller det nämnda gränsvärdet, och för en utländsk filial som uppfyller det nämnda gränsvärdet. Ett handelsbolag och en ideell förening ska ha minst en auktoriserad revisor eller godkänd revisor som har avlagt revisorsexamen, om företaget uppfyller mer än ett av följande delvärden: 1. antal anställda i genomsnitt fler än 50 personer, 2. balansomslutning över 40 miljoner kronor och 3. nettoomsättning över 80 miljoner kronor. Detsamma ska gälla för aktiebolag, ekonomiska föreningar och stiftelser. Det krävs att den angivna nivån har uppnåtts två år i sträck. Regeringen bedömer att revisionsplikten dock bör bestå för alla finansiella företag och för stiftelser som är skyldiga att upprätta årsredovisning.

Regeringen föreslår att ett aktiebolag som huvudregel ska ha minst en kvalificerad revisor. Ett bolag som inte är revisionspliktigt ska dock kunna välja bort revision. Vill bolaget välja bort revision ska det fatta ett beslut med den innebörden. Bolagsstämman ska kunna utse en revisor, även om bolaget inte är revisionspliktigt och enligt bolagsordningen inte ska ha någon revisor.

Regeringen föreslår att den fasta mandattiden för revisorer i aktiebolag ska ändras från fyra år till ett år. Det ska vara möjligt att i bolagsordningen föreskriva en längre mandattid, dock längst fyra år. Motsvarande ska gälla för revisorer i sparbanker och medlemsbanker.

Regeringen behandlar även vissa aktiebolagsrättsliga frågor. Till skydd för aktieägarminoriteten förslås att dessa alltid ska kunna se till att en revisor utses av länsstyrelsen. Om styrelsen finner att en upplysning, som en aktieägare har begärt, inte kan lämnas utan väsentlig skada för bolaget, och bolaget inte har någon revisor, ska styrelsen informera aktieägaren om möjligheten att föreslå att en revisor utses av länsstyrelsen.

När det gäller frågan om vilka gränsvärden som ska användas i lagstiftningen för att skilja ut vilka företag som ska upprätta årsredovisning föreslår regeringen följande. Ett företag ska, något förenklat, upprätta årsredovisning på grund av sin storlek, om företaget uppfyller mer än ett av följande tre delvärden: 1. antal anställda i genomsnitt fler än 50 personer, 2. balansomslutning över 40 miljoner kronor och 3. nettoomsättning över 80 miljoner kronor. Det krävs att den angivna nivån har uppnåtts två år i sträck. Samma gränsvärde ska användas i årsredovisningslagen för att skilja mellan större och mindre företag.

I propositionen föreslår regeringen utökade kontrollmöjligheter för Skatteverket. Enligt förslaget ska Skatteverket ha möjlighet att under löpande beskattningsår förelägga företag att lämna uppgift eller visa upp handling eller lämna över en kopia av handling för att kontrollera att dokumentationsskyldigheten enligt lagen om självdeklarationer och kontrolluppgifter och skattebetalningslagen fullgörs. Föreläggandet ska kunna förenas med vite. Enligt regeringens bedömning finns det inte tillräckliga skäl för att nu införa en allmän bokföringskontroll med möjlighet till oannonserade besök. När det gäller upplysningar i självdeklarationen föreslås att en näringsidkare ska lämna uppgift om huruvida en uppdragstagare har biträtt vid upprättandet av årsbokslutet eller årsredovisningen. Uppgift ska vidare lämnas om huruvida årsredovisningen har varit föremål för revision.

De föreslagna ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna innebär att lagändringarna ska träda i kraft den 1 november 2010. De nya bestämmelserna i aktiebolagslagen m.fl. lagar om vilka företag som ska ha minst en kvalificerad revisor ska tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 oktober 2010. Detsamma gäller ändringarna i årsredovisningslagen och bokföringslagen. Ett revisionsuppdrag som har getts före lagens ikraftträdande får bestå till utgången av mandattiden, trots att mandattiden förkortas från fyra år till ett år.

Utskottet ställningstagande

Utskottet anser i likhet med regeringen att företag i Sverige inte bör åläggas mer betungande skyldigheter än vad som är nödvändigt. Det kan konstateras att möjligheten, som EU-rätten ger, till undantag för små företag hittills inte tagits till vara och att dagens revisionsplikt, i ett internationellt perspektiv, är långtgående. En inskränkt revisionsplikt skulle ge företagen – främst aktiebolagen – en större valfrihet i fråga om vilka tjänster företagen ska köpa för att på det bästa och mest kostnadseffektiva sättet ta till vara intresset av ordning och reda i verksamheten.

I detta sammanhang har Europeiska rådet betonat att kraftfulla gemensamma insatser från EU och medlemsstaterna är nödvändiga för att minska de administrativa bördorna, ge de europeiska företagen möjlighet att bli mer konkurrenskraftiga och stimulera Europas ekonomi. I ett meddelande om ett förenklat företagsklimat på områdena bolagsrätt, redovisning och revision anför kommissionen i fråga om revision att betoningen bör ligga på att minska de administrativa kostnaderna för små och medelstora företag för vilka kostnaderna är särskilt betungande.

Mot denna bakgrund anser utskottet att det är angeläget att de föreslagna förenklingarna genomförs för att minska de administrativa bördorna för företagen.

Regeringens lagförslag har inte mött några invändningar i motioner, och utskottet föreslår därför att riksdagen antar de framlagda lagförslagen.

Särskilt yttrande

En frivillig revision (s, v, mp)

Carina Moberg (s), Johan Löfstrand (s), Christina Oskarsson (s), Hillevi Larsson (s), Gunnar Sandberg (s), Egon Frid (v), Eva Sonidsson (s) och Jan Lindholm (mp) anför:

Vi ställer oss självfallet positiva till förslag som på olika sätt kan underlätta för små företag att driva sin verksamhet. Det är också positivt att små företag enligt förslaget kommer att få minskade administrativa pålagor. I sammanhanget beaktar vi även att i princip alla övriga medlemsstater inom EU utnyttjar, mer eller mindre, möjligheten enligt EU:s fjärde bolagsrättsliga direktiv att undanta små företag från revisionsplikt.

I syfte att motverka skattefelen som kan uppkomma på grund av den slopade revisionsplikten föreslår regeringen utökade kontrollmöjligheter för Skatteverket. Vi är tveksamma till om den föreslagna kontrollmöjligheten kommer att fungera som ett verkligt alternativ till dagens revisionsplikt. Behovet av verktyg för att stödja ordning och reda i företagen kan inte nog understrykas. Seriösa företagare ska inte behöva konkurreras ut av oseriösa och mindre nogräknade företagare.

Regeringen har emellertid uppgett att den avser att följa utvecklingen och återkomma till frågeställningen, om en inskränkning av revisionsplikten skulle visa sig leda till en oacceptabel ökning av skattefelen och den ytterligare kontrollmöjlighet för Skatteverket som föreslås inte skulle vara tillräcklig för att motverka detta. Mot denna bakgrund har vi slutligen stannat för att inte reservera oss. Vi avser dock att noga följa utvecklingen på området.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag