Kommersiell radio
– nya sändningsmöjligheter
Slutbetänkande av 2007 års utredning om kommersiell radio
Stockholm 2008
SOU 2008:96
SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.
Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax:
Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen, 2003.
– En liten broschyr som underlättar arbetet för den som ska svara på remiss. Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas på http://www.regeringen.se/remiss
Textbearbetning och layout har utförts av Regeringskansliet, FA/kommittéservice
Tryckt av Edita Sverige AB
Stockholm 2008
ISBN
ISSN
Till statsrådet och chefen för
Kulturdepartementet
Regeringen beslutade den 14 juni 2007 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att föreslå vilka villkor som bör gälla för den kommersiella radion i framtiden (dir. 2007:77). Den 19 december 2007 beslutade regeringen om tilläggsdirektiv för utredningen (dir. 2007:174).
Till särskild utredare förordnades fr.o.m. den 14 juni 2007 chefsrådmannen, numera lagmannen Martin Holmgren.
Som experter förordnades fr.o.m. den 24 september 2007 Eva Bengtsson, verksjurist vid Radio- och
Som sekreterare förordnades fr.o.m. den 1 oktober 2007 kammarrättsassessorn Karin Johansson.
Utredningen har antagit namnet 2007 års utredning om kommersiell radio.
Den 19 december 2007 överlämnade utredningen delbetänkandet Tillfälliga regler om tillstånd att sända kommersiell radio (SOU 2007:110).
Utredningen överlämnar härmed slutbetänkandet Kommersiell radio – nya sändningsmöjligheter (SOU 2008:96).
Uppdraget är med detta slutfört.
Stockholm i oktober 2008
Martin Holmgren
/ Karin Johansson
Innehåll
Sammanfattning ................................................................ | 13 | ||
Summary .......................................................................... | 23 | ||
Författningsförslag ............................................................. | 33 | ||
Del A – Bakgrund | |||
1 | Uppdrag och arbete.................................................... | 59 | |
1.1 | Uppdrag.................................................................................... | 59 | |
1.2 | Arbete ....................................................................................... | 59 | |
2 | Det svenska radiolandskapet ....................................... | 61 | |
2.1 | Public service............................................................................ | 61 | |
2.2 | Närradio.................................................................................... | 63 | |
2.3 | Kommersiell radio.................................................................... | 64 | |
3 | Historik och gällande rätt ............................................ | 67 | |
3.1 | Historik .................................................................................... | 67 | |
3.2 | Lokalradiolagen........................................................................ | 68 | |
3.2.1 | Lagens utgångspunkter ................................................ | 68 | |
3.2.2 | Auktion ......................................................................... | 69 | |
3.2.3 | Koncessionsavgift......................................................... | 70 | |
3.2.4 | Sändningarnas innehåll ................................................. | 70 | |
3.2.5 | Tillståndsperiod ............................................................ | 71 |
5
Innehåll SOU 2008:96
3.3 | Tillfälligt förbud mot att meddela nya tillstånd ..................... | 71 | |
3.4 | Tidigare utredningar................................................................. | 73 | |
3.4.1 | Lokal- och närradiokommittén.................................... | 73 | |
3.4.2 Utredningen om den framtida kommersiella | |||
radion ............................................................................. | 74 | ||
3.5 | Radio- och |
75 | |
3.5.1 | Tillstånd ......................................................................... | 75 | |
3.5.2 | Tillståndsperiod............................................................. | 75 | |
3.5.3 | Urvalsförfarande ........................................................... | 77 | |
3.5.4 | Koncessionsavgift ......................................................... | 78 | |
3.5.5 | Sändningarnas innehåll ................................................. | 78 | |
3.5.6 Reklam och annan annonsering ................................... | 79 | ||
3.5.7 | Sanktioner och tillsyn ................................................... | 82 |
3.6Tillfälliga regler under perioden 1 juli
2009 | ........................................................................................... | 82 | |
4 | Den .................................kommersiella radions aktörer | 85 | |
4.1 | Inledning................................................................................... | 85 | |
4.2 | Nätverken ................................................................................. | 86 | |
4.2.1 .................................................................... | MTG Radio | 86 | |
4.2.2 ...................................................................... | SBS Radio | 87 | |
4.3 | Branschens .................................ekonomiska förutsättningar | 87 | |
4.3.1 .................................................... | Vissa utgångspunkter | 87 | |
4.3.2 ................................................. | Nätverket MTG Radio | 89 | |
4.3.3 .................................................... | Nätverket SBS Radio | 90 | |
4.3.4 .............................Uppsala Musikradio City 106,5 AB | 90 | ||
4.3.5 ...........................................Planet 103,9 Södertälje AB | 91 | ||
4.3.6 .......................................Fria Radiobolaget i Borås AB | 92 | ||
4.3.7 Inte namngiven radiostation i nätverket MTG | |||
.............................................................................. | Radio | 93 | |
4.3.8 ............................Slutsatser i Ernst & Youngs rapport | 94 | ||
5 | Vissa ....................................................frekvensfrågor | 97 | |
5.1 | Uppdraget .....................................................enligt direktiven | 97 | |
5.2 | PTS ................rapport om frekvensplanering på |
97 |
6
SOU 2008:96 | Innehåll | |
5.2.1 Uppdraget till PTS........................................................ | 97 | |
5.2.2 Höjd sändningseffekt för befintlig kommersiell | ||
radio............................................................................... | 98 | |
5.2.3 Etablerande av nya rikstäckande |
98 | |
5.3 | Radiobranschens kommentarer till PTS frekvensrapport ... | 101 |
5.4 | Ytterligare utredning av PTS................................................. | 102 |
6 | Den digitala utvecklingen inom radions område........... | 105 |
6.1 | Inledning................................................................................. | 105 |
6.2 | Digitala radiosändningar i Sverige......................................... | 106 |
6.3Radio- och
utvecklingen ........................................................................... | 107 | ||
6.4 | Tillgängligt frekvensutrymme............................................... | 109 | |
6.5 | Digitalradio i andra länder..................................................... | 111 | |
6.5.1 | Inledning ..................................................................... | 111 | |
6.5.2 | Danmark ...................................................................... | 111 | |
6.5.3 | Finland ......................................................................... | 112 | |
6.5.4 | Norge ........................................................................... | 112 | |
6.5.5 | Storbritannien ............................................................. | 113 | |
7 | Internationell utblick ................................................ | 115 | |
7.1 | Danmark................................................................................. | 115 | |
7.1.1 | Allmänt ........................................................................ | 115 | |
7.1.2 | Lokala sändningstillstånd ........................................... | 115 | |
7.1.3 | Regionala sändningstillstånd ...................................... | 117 | |
7.1.4 | Rikstäckande sändningstillstånd ................................ | 117 | |
7.1.5 | Reklam och sponsring ................................................ | 118 | |
7.1.6 | Tillsyn och sanktioner ................................................ | 118 | |
7.2 | Norge | ...................................................................................... | 118 |
7.2.1 | Allmänt ........................................................................ | 118 | |
7.2.2 | Lokala sändningstillstånd ........................................... | 119 | |
7.2.3 | Nationella sändningstillstånd ..................................... | 121 | |
7.2.4 ................................................ | Reklam och sponsring | 121 | |
7.2.5 ................................................ | Tillsyn och sanktioner | 122 |
7
Innehåll SOU 2008:96
7.3 | Finland .................................................................................... | 122 | |
7.3.1 | Allmänt ........................................................................ | 122 | |
7.3.2 Lokala och regionala sändningstillstånd .................... | 122 | ||
7.3.3 | Nationella sändningstillstånd..................................... | 124 | |
7.3.4 | Reklam och sponsring................................................. | 124 | |
7.3.5 | Tillsyn och sanktioner ................................................ | 124 | |
7.4 | Storbritannien......................................................................... | 125 | |
7.4.1 | Allmänt ........................................................................ | 125 | |
7.4.2 | Lokala sändningstillstånd ........................................... | 125 | |
7.4.3 | Nationella sändningstillstånd..................................... | 127 | |
7.4.4 | Reklam och sponsring................................................. | 128 | |
7.4.5 | Tillsyn och sanktioner ................................................ | 128 | |
Del B – Överväganden och förslag | |||
8 | Analog kommersiell radio .......................................... | 131 | |
8.1 | Inledning................................................................................. | 131 | |
8.2 | Uppdraget enligt direktiven................................................... | 132 | |
8.3 | Den kommersiella radions förutsättningar........................... | 133 |
8.4Allmänt om urvalsmetod, koncessionsavgift och
tillståndsperiodens längd ....................................................... | 135 | |
8.4.1 | Urvalsmetod................................................................ | 136 |
8.4.2 | Koncessionsavgift ....................................................... | 141 |
8.4.3 | Tillståndsperiod........................................................... | 143 |
8.5Möjligheten att etablera ett eller flera nationella
sändningstillstånd................................................................... | 144 | ||
8.6 | Vissa begrepp i radio- och |
146 | |
8.7 | Möjligheten att etablera nya lokala sändningstillstånd ........ | 147 | |
8.8 | Urvalssystem .......................................................................... | 148 | |
8.8.1 | Utgångspunkter .......................................................... | 148 | |
8.8.2 | Möjliga urvalssystem................................................... | 149 | |
8.8.3 Utredningens överväganden om urvalsmetod........... | 152 | ||
8.9 | Tillståndsvillkor...................................................................... | 155 |
8
SOU 2008:96 | Innehåll | |
8.10 | Tillståndsperiod...................................................................... | 157 |
8.11 | Befintliga tillståndshavare...................................................... | 158 |
8.11.1 Inledning ..................................................................... | 158 | |
8.11.2 Skadeståndsproblematiken......................................... | 159 | |
8.11.3 Förvaltningsbeslut ...................................................... | 160 | |
8.11.4 Allmänt om ersättningsfrågan ................................... | 161 | |
8.11.5 Ersättning enligt grundlagen...................................... | 162 | |
8.11.6 Ersättning enligt avtalsrättsliga regler ....................... | 163 | |
8.11.7 Ersättning enligt skadeståndslagen m.m. .................. | 164 | |
8.11.8 Slutsatser i ersättningsfrågan ..................................... | 165 | |
8.11.9 Särskilda övergångsregler för befintliga | ||
tillståndshavare............................................................ | 166 | |
8.12 | Staten, landsting och kommuner ska inte kunna inneha | |
sändningstillstånd .................................................................. | 167 | |
8.13 | Innehav av flera tillstånd........................................................ | 167 |
8.14 | Överlåtelse av tillstånd .......................................................... | 169 |
8.15 | Återkallelse av tillstånd.......................................................... | 170 |
8.16 | Tillståndets upphörande i andra fall...................................... | 171 |
8.17 | Avgiftsregler........................................................................... | 173 |
8.18 | Överklagande ......................................................................... | 174 |
8.19 | Ikraftträdande ........................................................................ | 175 |
9 | Digital kommersiell radio .......................................... | 177 |
9.1 | Inledning................................................................................. | 177 |
9.2 | Tekniska förutsättningar för digitala radiosändningar ........ | 178 |
9.3 | Ett regelverk för digital kommersiell radio .......................... | 179 |
9.3.1 Behovet av en digitalisering........................................ | 179 | |
9.3.2 Sändningsutrymmet.................................................... | 180 | |
9.3.3 Ska tillstånd meddelas en särskild | ||
multiplexoperatör eller den som bedriver | ||
programverksamhet? .................................................. | 182 | |
9.4 | Tillståndsgivningen ................................................................ | 183 |
9 |
Innehåll | SOU 2008:96 | |
9.5 | Urvalskriterier ........................................................................ | 184 |
9.6 | Tillståndsvillkor...................................................................... | 188 |
9.7 | Avgift ...................................................................................... | 189 |
9.8 | Tillståndsperiod...................................................................... | 190 |
9.9Staten, landsting och kommuner ska inte kunna inneha
sändningstillstånd................................................................... | 191 | |
9.10 | Innehav av flera tillstånd ........................................................ | 191 |
9.11 | Överlåtelse av tillstånd........................................................... | 192 |
9.12 | Återkallelse av tillstånd .......................................................... | 193 |
9.13 | Tillståndets upphörande i andra fall...................................... | 195 |
9.14 | Överklagande.......................................................................... | 196 |
9.15 | Ikraftträdande......................................................................... | 196 |
10 | Övriga frågor ............................................................ | 197 |
10.1 | Sändningar på |
197 |
10.1.1 Uppdraget.................................................................... | 197 | |
10.1.2 Frekvensindelningen................................................... | 198 | |
10.1.3 Radio- och |
||
intresset att sända radio på |
199 | |
10.1.4 Digitala utsändningstekniker ..................................... | 200 | |
10.1.5 Utredningens bedömning........................................... | 200 | |
10.2 | Sponsring ................................................................................ | 201 |
10.2.1 Uppdraget.................................................................... | 201 | |
10.2.2 Sändningar i kommersiell radio kontra public | ||
service .......................................................................... | 202 | |
10.2.3 Utredningens bedömning........................................... | 203 | |
10.3 | Närradiosändningar................................................................ | 204 |
10.3.1 Bakgrund ..................................................................... | 204 | |
10.3.2 Utredningens bedömning........................................... | 206 |
10
SOU 2008:96 Innehåll
11 | Konsekvenser av förslagen......................................... | 207 |
11.1 | Inledning................................................................................. | 207 |
11.2 | Konsekvenser för befintliga tillståndshavare ....................... | 207 |
11.3 | Konsekvenser för staten ........................................................ | 209 |
11.4 | Digitala sändningar ................................................................ | 210 |
11.5 | Övriga konsekvenser ............................................................. | 212 |
12 | Författningskommentar ............................................. | 215 |
12.1 | Förslaget till lag om ändring i radio- och |
|
(1996:844) .............................................................................. | 215 | |
12.2 | Förslaget till förordning om ändring i förordningen | |
(2007:1190) med instruktion för Radio- och |
226 |
12.3Förslaget till förordning om ändring i förordningen (2007:1285) med bemyndigande för Radio- och TV-
verket att meddela vissa verkställighetsföreskrifter............. | 227 | |
12.4 Förslaget om upphävande av förordningen (1995:1220) | ||
om digitala ljudradiosändningar............................................ | 227 | |
Bilagor | ||
Bilaga 1 Kommittédirektiv ............................................................. | 229 | |
Bilaga 2 | Tilläggsdirektiv.................................................................. | 239 |
Bilaga 3 | Avgifter för tillstånd för 2008.......................................... | 241 |
Bilaga 4 | Ernst & Youngs rapport Analys av ekonomiska | |
förutsättningar för att sända kommersiell lokalradio ......... | 245 |
11
Sammanfattning
Inledning
Utredningen har haft i uppdrag att föreslå hur ett nytt regelverk för kommersiell radio kan utformas. Uppdraget omfattar i huvudsak frågor om tillståndsgivning, avgift, eventuella krav på innehållet i sändningar, nationell kommersiell radio, sponsring och sändningar på det s.k.
Tillstånd att sända kommersiell radio benämns i den nuvarande lagstiftningen för tillstånd att sända lokalradio. Detta begrepp förknippas dock ofta med P4:s regionala sändningar och inte med Mix Megapol, Lugna Favoriter eller någon annan kommersiell radiostation. För att bättre anpassa radio- och
Den kommersiella radiobranschen
Den 1 april 1993 blev det genom lokalradiolagen (1993:120) tillåtet att sända kommersiell radio i Sverige, förutsatt att tillstånd beviljades. En tillståndshavare var tvungen att sända program som hade framställts särskilt för den egna verksamheten minst en tredjedel av sändningstiden varje dygn. Tillstånden auktionerades ut till den som betalade mest. Auktionsbudet blev sedan den årliga koncessionsavgift som tillståndshavaren ålades att betala. Idag (2008) uppgår den genomsnittliga avgiften för ett sändningstillstånd till 1,6 miljoner kr per år. Vissa tillståndshavare betalar dock över 3 miljoner kr årligen.
Nivån på koncessionsavgifterna, i kombination med kravet på eget framställda program och en svagare annonsmarknad än vad
13
Sammanfattning | SOU 2008:96 |
som hade förväntats, medförde att många tillståndshavare fick svårt att få ekonomi i sina verksamheter redan kort tid efter att lokalradiolagen hade trätt i kraft. Flertalet slöt sig samman i nätverk, vilket ledde till ett likriktat utbud där några få aktörer dominerade hela branschen. I syfte att bryta nätverksföretagens dominans och förverkliga det ursprungliga syftet med mångfald och lokal förankring i den kommersiella radion, trädde nya regler i kraft den 1 juli 2001 i radio- och
Alla tillståndshavare med s.k. gamla tillstånd, dvs. tillstånd som hade erhållits efter budgivning vid auktion, hade möjlighet att återlämna sina tillstånd till Radio- och
Analog kommersiell radio
Utredningen föreslår att nuvarande lokalradiotillstånd i fortsättningen ska benämnas tillstånd att sända analog kommersiell radio. Efter kontakter med Post- och telestyrelsen har utredningen bedömt att det sannolikt finns utrymme att etablera ett antal nya
14
SOU 2008:96 | Sammanfattning |
sändningstillstånd i vissa områden i Sveriges inland. I storstadsområdena, på västkusten och i Mälardalen – områden som är kommersiellt mer attraktiva - förefaller det inte finnas möjlighet att etablera några nya sändningstillstånd.
Enligt utredningens förslag ska alla tillstånd att sända analog kommersiell radio fördelas av Radio- och
Tidigare regelverk har utformats på ett sätt som gör att nuvarande tillståndshavare har en mycket stark rätt att få sina sändningstillstånd förlängda. Utredningen har bedömt att om dessa tillståndshavare inte ges möjlighet att fortsätta bedriva sändningar inom sitt sändningsområde under en viss tid med förhållandevis generösa villkor, kommer staten sannolikt att få räkna med att behöva betala skadestånd för att deras tillstånd – i strid med gällande lagstiftning – upphör. Den tillståndshavare som vid utgången av 2009 har ett sändningstillstånd föreslås därför få rätt att fortsätta bedriva sändningar i fyra år. Denna rätt gäller automatiskt och någon särskild ansökan ska inte krävas. Avgiften för en sådan tillståndshavare ska vara 45 000 kr per år. Några krav på sändning av eget eller lokalt material ska inte ställas. Om en tillståndshavare inte vill fortsätta bedriva sändningar ska denne återlämna sitt tillstånd. Radio- och
Ett sändningstillstånd ska liksom tidigare få överlåtas om Radio- och
15
Sammanfattning | SOU 2008:96 |
den sändningsavgift som denne betalat. På motsvarande sätt ska inte den som övertar tillståndet vara skyldig att betala någon sändningsavgift till staten. Frågan om en eventuell kompensation för redan inbetald sändningsavgift får lösas civilrättsligt mellan parterna.
Någon ändring i gällande regler för när ett sändningstillstånd ska eller får återkallas föreslås inte. På begäran av tillståndshavaren ska därför ett sändningstillstånd återkallas. Vidare föreslås att Radio- och
Om en tillståndshavare försätts i konkurs eller träder i likvidation föreslås att tillståndet ska upphöra att gälla tre månader efter beslutet om konkurs eller likvidation. Det är en skillnad jämfört med idag, då tillståndet upphör att gälla omedelbart efter att ett sådant beslut har meddelats. Därmed ges konkursförvaltaren eller likvidatorn möjlighet att driva verksamheten vidare. Avlider en tillståndshavare föreslås att tillståndet liksom idag ska upphöra att gälla tre månader efter dödsfallet.
Finns det utrymme att sända nationell kommersiell radio på
En av utredningens huvuduppgifter har varit att bedöma om FM- bandet, dvs. frekvensintervallet 87,6 – 107,8 MHz, bör omplaneras så att det skapas möjlighet att sända nationell kommersiell radio. Post- och telestyrelsens rapport Frekvensplanering
16
SOU 2008:96 | Sammanfattning |
radiosändningar med digital teknik på det delvis redan utbyggda
Digital kommersiell radio
Utredningen bedömer att det analoga nätet, dvs.
Sverige har genom internationella överenskommelser tillgång till frekvensutrymme planerat för fyra sändarnät eller multiplexer (muxar) för digitalradiosändningar. Mux 1 omfattar ett nationellt nät och är ett s.k. singelfrekvensnät, vilket innebär att samma frekvens används i hela landet. Denna mux är utbyggd till att täcka ca 85 procent av befolkningen. Mux 2 är ett regionalt nedbrytbart nät och kan användas för att sända olika material i de olika regionerna. För närvarande är detta nät utbyggt så att det täcker ca 35 procent av befolkningen. Mux 3 och 4 är två nät som är lokalt nedbrytbara i 34 områden. Dessa nät är över huvud taget inte utbyggda.
Digitala radiosändningar ger, jämfört med analoga sändningar, framför allt möjlighet att sända fler kanaler till en lägre kostnad. Andra fördelar är bättre ljud och möjlighet till olika slag av interaktiva tjänster. Utvecklingen när det gäller digitalradio i närliggande länder som Danmark och Storbritannien har kommit betydligt längre än i Sverige. Flera aktörer har påpekat att en digitalisering av radion är helt nödvändig för att mediet på sikt ska kunna överleva. Tidigare har det funnits oklarheter om vilken teknik som bör väljas, men Radio- och
Utredningen anser att det är hög tid att nu skapa förutsättningar för att sända radio digitalt och lämnar författningsförslag som gör det möjligt att få tillstånd att sända digital kommersiell radio. Varje mux kan med den utvecklade tekniken DAB+ rymma upp till 20 nationella kanaler. Mux 1 och de delar av mux 2 som är tagna i drift är genom tidigare politiska beslut reserverade för Sveriges Radio. Det finns enligt utredningens bedömning skäl att se över denna fördelning om den kommersiella radiobranschen ska ges drivkraft att satsa på digital distribution. När mux 2 har byggts ut samt även
17
Sammanfattning | SOU 2008:96 |
mux 3 och 4, kommer det att finnas utrymme för ett mycket stort antal kanaler. Hur fördelningen av dessa mellan public service och de kommersiella aktörerna ska ske är en politisk fråga.
För att få tillstånd att sända digital kommersiell radio ska det enligt utredningens förslag krävas att en sökande har finansiella och tekniska förutsättningar att bedriva sändningsverksamhet under hela tillståndsperioden samt är beredd att samverka med övriga tillståndshavare i tekniska frågor. Tillstånden ska därefter fördelas av Radio- och
En tillståndsperiod ska enligt utredningens förslag löpa i sex år. Om det finns särskilda skäl ska Radio- och
En och samma tillståndshavare ska kunna inneha mer än ett tillstånd, men Radio- och
Ett tillstånd ska kunna överlåtas om Radio- och
På begäran av tillståndshavaren ska ett tillstånd återkallas. Liksom när det gäller analog kommersiell radio ska Radio- och TV- verket under vissa omständigheter kunna återkalla ett tillstånd, nämligen om
–tillståndshavaren inte inlett sändningsverksamheten inom sex månader efter tillståndets början,
–tillståndshavaren inte utnyttjat rätten att sända eller sänt endast i obetydlig omfattning under en sammanhängande tid av minst fyra veckor,
–tillståndshavaren väsentligt brutit mot radio- och
–staten, en kommun eller ett landsting förfogar över ett tillstånd att sända digital kommersiell radio, eller
–domstol funnit att ett program innefattat ett yttrandefrihetsbrott som innebär ett allvarligt missbruk av yttrandefriheten.
18
SOU 2008:96 | Sammanfattning |
Om en tillståndshavare försätts i konkurs eller träder i likvidation föreslås att tillståndet att sända digital kommersiell radio ska upphöra att gälla tre månader efter beslutet om konkurs eller likvidation. Avlider en tillståndshavare föreslås att tillståndet ska upphöra att gälla tre månader efter dödsfallet.
Sponsring
Om ett program som inte är en annons helt eller delvis har bekostats av någon annan än den som bedriver sändningsverksamheten, föreskrivs i radio- och
Sändningar på
19
Sammanfattning | SOU 2008:96 |
Vilka materiella bestämmelser i radio- och
Ikraftträdande
Samtliga bestämmelser föreslås träda i kraft den 1 januari 2010. Den som vid utgången av 2009 har ett tillstånd som har meddelats enligt lagen (2008:418) med tillfälliga bestämmelser om tillstånd att sända lokalradio har dock rätt att fortsätta bedriva sändningar inom sändningsområdet ifråga till utgången av 2013. Detta ska gälla utan särskild ansökan och mot en avgift på 45 000 kr per år.
Konsekvenser av förslagen
Utredningens förslag om särskilda övergångsregler för de befintliga tillståndshavarna innebär att dessa kommer att få avsevärt bättre ekonomiska villkor jämfört med idag. I princip samtliga av dessa tillståndshavare bedöms komma att fortsätta bedriva sändningar under den fyraåriga övergångsperioden. Därmed beräknas deras sammanlagda kostnader för avgifter minska från ca 130 miljoner kr per år till ca 4 miljoner kr per år. Omvänt kommer statens avgiftsintäkter för dessa tillstånd att minska med ca 125 miljoner kr per år, vilket under den fyraåriga övergångsperioden innebär en intäktsminskning med ca 500 miljoner kr. Fr.o.m. 2014 kommer dock staten på nytt att få avsevärda intäkter i form av sändningsavgifter för de analoga sändningstillstånden. Avgifterna har uppskattats uppgå till åtminstone hälften av vad nuvarande sändningstillstånd inbringar. Utifrån dagens förhållanden skulle det röra sig om minst ca 65 miljoner kr per år.
Det står klart att omfattande investeringar kommer att behöva göras för att de avsatta sändarnäten (multiplexerna) ska kunna byggas ut så att de täcker större delen av befolkningen. Olika aktörer kommer att beröras av dessa kostnader. Multiplex-
20
SOU 2008:96 | Sammanfattning |
operatören (en eller flera), dvs. de som äger och driver sändarnäten, kommer att vara de som bygger infrastrukturen. För att få täckning för sina investeringar behöver de ta ut en avgift av de som köper sändningsutrymme, dvs. public
Teracom gjorde inför Digitalradiokommitténs slutbetänkande
Digital Radio (SOU 2004:16) beräkningar av den årliga distributionskostnaden för en mux. Beloppen kan ge en indikation av vad dessa kostnader skulle kunna uppgå till om Teracom driver näten. För en annan operatör kan kostnadsbilden se annorlunda ut. Enligt Teracoms beräkningar uppgår den årliga distributionskostnaden för en mux som täcker 99,8 % av befolkningen till 150– 180 miljoner kr. Med en befolkningstäckning på 85 % blir kostnaden väsentligt lägre;
Som nämnts ovan kommer staten fr.o.m. 2014 att på nytt få avsevärda intäkter i form av sändningsavgifter för de analoga sändningstillstånden. Avgifterna är dock inte den enda inkomstkällan för staten när det gäller kommersiell radio. En mer vital bransch kan ge ökade sysselsättningsmöjligheter, vilket i sin tur genererar intäkter i form av bl.a. inkomstskatt för staten. Blir digitaliseringen framgångsrik kan radiolyssnandet generellt komma att öka, vilket gör att radion kan få en större andel av reklaminvesteringarna i massmedia. Vidare innebär utredningens förslag om möjlighet att lämna sponsringsmeddelanden i anslutning till s.k. enkla meddelanden om tid, väderlek eller liknande att tillståndshavarna får ökade möjligheter till sponsringsintäkter. Därmed kan också statens intäkter i form av mervärdesskatt och inkomstskatt öka.
21
Sammanfattning | SOU 2008:96 |
För de enskilda hushållen är det framför allt utredningens förslag om möjlighet att sända digital kommersiell radio som får konsekvenser i form av ett större kanalutbud. Andra fördelar är bättre ljudmottagning och möjlighet till interaktiva tjänster genom den särskilda radiomottagare som krävs för att kunna ta emot sändningarna.
22
Summary
Introduction
The commission has had the remit of making proposals on the design of a new regulatory framework for commercial radio. This remit consists mainly of issues relating to the granting of licences, fees, any requirements on the content of broadcasts, national commercial radio, sponsoring and broadcasts on the AM band.
A licence to broadcast commercial radio is referred to as a licence to broadcast local radio in the current legislation. However, this concept is often associated with P4’s regional broadcasts and not with Mix Megapol, Lugna Favoriter or any other commercial radio station. To better adapt the terminology of the Radio and TV Act to current conditions, the commission suggests that the concept local radio be replaced by commercial radio. It is proposed that such radio transmissions be of two kinds – analogue commercial radio and digital commercial radio.
The commercial radio industry
On 1 April 1993, the Local Radio Act (1993:120) legalised commercial radio broadcasts in Sweden, provided that a licence had been granted. A licensee had to broadcast programmes that had been produced specially for its own activity for at least a third of the transmission period each day. Licences were sold by auction to the highest bidder. The auction bid then became the annual licence fee that the licensee had to pay. The average fee for a broadcasting licence now (2008) amounts to SEK 1.6 million per year. However, certain licensees pay over SEK 3 million per year.
The level of licence fees together with the requirement for selfproduced programmes and a weaker advertising market than expected, led to a situation where many licensees got profitability
23
Summary | SOU 2008:96 |
problems in their activities quite quickly after the Local Radio Act had come into effect. A number of the licensees merged into networks, which resulted in a standardised offering where a few players dominated the entire industry. New rules came into force on 1 July 2001 in the Radio and Television Act (1996:844), aiming to break the domination of the network companies and to realise the original intention of diversity and local community roots in commercial radio. The licence fee was established to SEK 40,000 per year and the amount of
All licensees with “old” licences, i.e. licences that had been received after bids at an auction, were given the opportunity to return their licences to the Radio and TV Authority and
Analogue commercial radio
The commission proposes that the current local radio licence shall in future be referred to as a licence to broadcast analogue commercial radio. After contacts with the National Post and Telecom Agency, the commission considers that there is probably
24
SOU 2008:96 | Summary |
scope to establish a number of new broadcasting licences in certain inland areas in Sweden. It would not seem possible to establish any new broadcasting licences in the metropolitan areas, on the west coast and in Mälardalen – areas that are commercially more attractive.
According to the commission’s proposal, all licences to broadcast analogue commercial radio should be allocated by the Radio and TV Authority through a closed tendering procedure. A broadcasting licence is to be granted if it is considered that there are financial and technical prerequisites to engage in broadcasting throughout the whole of the licence period and to the applicant which has stated the highest transmission fee of all applicants in the application for the available licence. The transmission fee is to consist of a lump sum for the whole of the
Previous regulatory frameworks have been designed in such a way that they give current
25
Summary | SOU 2008:96 |
It shall, as before, be possible to transfer a broadcasting licence with the consent of the Radio and TV Authority. It is not proposed that the transferor should be entitled to any refund of a part of transmission fee that it has paid. Correspondingly, the party taking over the licence shall not be obliged to pay any transmission fee to the state. The issue of any compensation for a transmission fee that has already been paid will have to be resolved between the parties in accordance with the civil law.
It is not proposed that there should be any change in the current rules for when a broadcasting licence must or may be revoked. A broadcasting licence shall therefore be revoked at the request of the licensee. Furthermore, it is proposed that the Radio and TV Authority shall be able to revoke a licence on the same grounds as at present, e.g. if the licensee has not started broadcasting within six months of the start of the licence or if the licensee has not made use of the right to broadcast or only broadcasts to an insignificant extent during a period of four continuous weeks.
If a licensee is declared bankrupt or enters liquidation, it is proposed that the licence shall terminate three months after the decision on bankruptcy or liquidation. This is different from at present when the licence ceases immediately such a decision is announced. This enables the bankruptcy administrator or liquidator to continue operations. If a licensee dies, it is proposed that the licence terminates three months after death as at present.
Is there scope to broadcast national commercial radio on the FM band?
One of the main tasks of the commission has been to consider whether the FM broadcasting band, i.e. the frequency interval between 87.6 and 107.8 MHz, should be
26
SOU 2008:96 | Summary |
investments of at least between SEK 200 million and SEK 400 million, take at least
Digital commercial radio
The commission considers that the analogue network, i.e. the FM band, will not be closed down, at any rate for the next
Through international agreements, Sweden has access to a frequency range planned for four transmission networks or multiplexes (muxes) for digital radio broadcasts. Mux 1 consists of a national network and is what is referred to as a single frequency network, which means that the same frequency is used throughout the whole country. This mux has been built up to cover around 85 per cent of the population. Mux 2 is a regional network that can be broken down and used to broadcast different material in different regions. At present, this network has been built up so that it covers around 35 per cent of the population. Mux 3 and 4 are two networks that can be broken down into 34 areas. These two networks have not been built up at all.
Digital radio broadcasts provide, compared with analogue broadcasts, above all an opportunity to transmit more channels at a lower cost. Other benefits are better sound and the possibility of different kinds of interactive services. With regard to digital radio, neighbouring countries such as Denmark and the United Kingdom have made much more progress than Sweden. A number of players have pointed out that a digitalisation of radio is absolutely necessary for the
27
Summary | SOU 2008:96 |
technology is also that which the major radio players in Sweden have declared that they are prepared to invest in.
The commission considers that it is high time to create the prerequisites for digital radio broadcasting and makes proposals that make it possible to obtain a licence for digital commercial radio broadcasting. Every mux has room for 20 national channels with the DAB+ technology developed. Mux 1 and the parts of mux 2 which have been commissioned through previous political decisions are reserved for Swedish Radio. The commission takes the view that there is justification to reviewing this allocation if the commercial radio industry is to be furnished with the driving power to invest in digital distribution. When mux 2 has been built up as well as mux 3 and 4, there will be scope for a very large number of channels. The allocation of these between public service and the commercial players is a political issue.
According to the commission’s proposal, it is required, for a licence to be granted, that an applicant has the financial and technical ability to broadcast throughout the whole of the licence period and is prepared to collaborate with other licensees on technical issues. The licences shall subsequently be allocated by the Radio and TV Authority based on the scope for transmissions which can be used by different programme services to enable broadcasts to appeal to different interests and tastes, and by programme companies that are independent of one another. It is not proposed that there should be a fee for broadcasting digital commercial radio, although the Radio and TV Authority may charge an application fee.
According to the commission’s proposal, a licence period shall run for six years. If special reasons exist, the Radio and TV Authority may decide on a shorter period. It shall not be possible to extend licences.
One and the same licensee may hold more than one licence, although the Radio and TV Authority shall endeavour for the licences to be allocated to programme companies that are independent of one another. The state, a county council or a municipality shall, however, not be allowed to have a licence to broadcast digital commercial radio.
It shall be possible to transfer a licence with the consent of the Radio and TV Authority.
A licence shall be revoked at the request of the licensee. As in the case of analogue commercial radio, the Radio and TV
28
SOU 2008:96 | Summary |
Authority shall be able to revoke licences under certain conditions, namely if
–the licensee has not started broadcasting within six months of the beginning of the licence,
–the licensee has not used the right or only used it to an insignificant extent for a continuous period of at least four weeks,
–the licensee has significantly breached the provisions of the Radio and TV Act on advertising and sponsoring and improperly favoured commercial interests in programmes that are not advertising,
–the state, a municipality or a county council has a licence to broadcast digital commercial radio at its disposal, or
–a court has found that a programme contains a freedom of expression offence entailing a serious abuse of freedom of expression.
If a licensee is declared bankrupt or enters liquidation, it is proposed that the licence to broadcast commercial radio shall terminate three months after the decision on bankruptcy or liquidation. If a licensee dies, it is proposed that the licence terminate three months after the death.
Sponsoring
If a programme which is not an advertisement has been wholly or partly paid for by another party than that responsible for the broadcasting activity, the Radio and TV Act stipulates that information about the sponsor should be presented in an appropriate way at the beginning and end of the programme or in one of these places. When applying this provision, it is of key importance whether the broadcast constitutes a programme of its own or not. Unlike public service, it is not always as easy to distinguish programmes in commercial radio since broadcasts often take place in blocks where components of different length are interspersed with advertising. Taking into consideration that large parts of the Radio and TV Act are based on the concept of programme, the commission is not proposing any change regarding the definition or delimitation of what is a programme. However, the commission is proposing that it shall be possible for those engaging in broadcasting to have up to three short components on time, weather, news or similar, sponsored per full hour. This
29
Summary | SOU 2008:96 |
increases the possibilities for licensees to obtain income from sponsoring.
Broadcasts on the AM band
AM broadcasts are the name of radio transmissions that take place in the frequency bands for short, medium and long waves. However, these frequencies are not used for broadcasting radio at present and there is therefore some lack of clarity about what applies for obtaining a licence for such transmissions. The commission considers that these broadcasts, since they take place on frequencies below 3 gigahertz, are covered by the rules of the Radio and TV Act. With the intention of clarifying, it is proposed, however, that there shall be a statutory duty to obtain a licence regardless of the technology or form of modulation used to transmit radio waves.
The material regulations in the Radio and TV Act which are to be applied for AM broadcasts depend on the type of licence that the application relates to. The Government grants licences for public service broadcasts and the provisions of Chapter 3 of the Radio and TV Act are then applicable. If the application relates to local radio, it shall be considered by the Radio and TV Board under Chapter 4 of the Radio and TV Act. If the application relates to commercial radio, it shall be considered by the Radio and TV Board applying the provisions of Chapter 5 of the Radio and TV Act.
Coming into force
It is proposed that all provisions come into effect on 1 January 2010. A party who has a licence under the Act (2008:418) on Temporary Regulations to Broadcast Local Radio at the end of 2009 has, however, the right to continue broadcasting within the transmission area in question until the end of 2013. This shall apply without special application for a fee of SEK 45,000 per year.
30
SOU 2008:96 | Summary |
Consequences of the proposals
The proposals of the commission on special transitional rules for existing licensees mean that these will have considerably better financial conditions compared with at present. In principle, it is considered that all of these licensees will continue broadcasting during the
It is evident that extensive investments will be required to enable the dedicated transmission networks (multiplexes) to be built up so that they cover the major part of the population. Various players will be affected by these costs. The multiplex operator (one or more), i.e. those who own and operate the transmission networks, will construct the infrastructure. To cover their investments, they need to charge a fee from those who purchase broadcasting space, i.e. the public service companies and the commercial radio companies. A licensee who wishes to purchase transmission capacity in a mux for its broadcasts must thus pay for the proportion of the mux’s total capacity taken up by its broadcasts. The “price tag” will, of course, depend on whether there is competition for space or whether there is vacant space.
Teracom made estimates of the annual distribution cost of a mux for the Digital Radio Commission’s final report Digital Radio (SOU 2004:16). These amounts can provide an indication of what these costs could amount to if Teracom operates the networks. The cost picture could appear different for another operator. According to Teracom’s calculations, the annual distribution costs of a mux which covers 99.8 per cent of the population would be SEK 150– 180 million. The cost would be substantially lower with population coverage of 85 per cent; SEK
31
Summary | SOU 2008:96 |
channels are broadcast in a mux that covers 85 per cent of the population, the annual cost of such a channel or programme is estimated at around SEK 3.3 million per year (around SEK 40 million divided by 12). For a licensee who is only interested in a channel with regional coverage, more or less the county area, the annual cost can, according to Teracom, be estimated at around SEK 97 000 (SEK 3.3 million divided by 34 frequency areas).
As mentioned above, the state will receive considerable revenue from 2014 onwards in the form of broadcasting fees for the analogue broadcasting licences. However, these fees are not the only source of income for the state from commercial radio. A more vital industry can provide increased employment which in turn generates income for the state in the form of income tax. If digitalisation is successful, there may be a general increase in radio listening, which will enable the radio to obtain a larger proportion of advertising investments in the mass media. Furthermore, the proposal of the commission on the possibility of making sponsor announcements in connection with simple communications on time, weather or similar, provides licensees with increased opportunities to obtain sponsoring income. This may also increase the state’s income in the form of
For the individual households, it is above all the proposal of the commission on the possibility of broadcasting digital commercial radio which will have consequences in the form of a larger choice of channels. Other benefits will be better sound reception and the possibility of interactive services through the special radio receiver required to receive broadcasts.
32
Författningsförslag
1.Förslag till
lag om ändring i radio- och
Härigenom föreskrivs i fråga om radio- och
dels att 1 kap. 6 §, 5 kap., 6 kap. 7 a § och 9 kap. 9 § ska upphöra att gälla,
dels att 1 kap. 1 §, 2 kap. 1 och 2 §§, 3 kap.
dels att det i lagen ska införas ett nytt kapitel, 5 kap.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1kap.
1 §
I denna lag finns föreskrifter om sändningar av ljudradio- och
En sändning anses riktad till allmänheten endast om den samtidigt och utan särskild begäran är tillgänglig för vem som helst som vill ta emot den.
Av 2 § lagen (2008:418) med tillfälliga bestämmelser om tillstånd att sända lokalradio framgår att den lagen ska tillämpas istället för
–5 kap. 6 och 13 §§ radio- och
–punkt 3 a och b i övergångsbestämmelserna till lagen
33
Författningsförslag SOU 2008:96
(2001:272) om ändring i radio- och
2 kap. | ||
1 § | ||
För att sända ljudradio- eller | För att sända ljudradio- eller | |
radiovågor på frekvens under | radiovågor på | frekvens under |
3 gigahertz krävs tillstånd enligt | 3 gigahertz krävs tillstånd enligt | |
denna lag. | denna lag. | Tillståndsplikten |
gäller oavsett vilken teknik eller | ||
moduleringsform som används | ||
för att överföra radiovågorna. |
Tillstånd krävs inte för sändningar av sökbar
Föreskrifter om tillstånd att inneha eller använda radiosändare finns i lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation.
2 §
Tillstånd att sända
Tillstånd att till hela landet | Tillstånd att sända ljudradio- | |||||||
eller till utlandet sända ljudradio- | program meddelas av regeringen, | |||||||
program meddelas av regeringen. | om | sändningsverksamheten | ||||||
Regeringen | meddelar | också | finansieras med |
|||||
tillstånd att sända lokal digital | enligt lagen (1989:41) om radio | |||||||
ljudradio. | och TV i allmänhetens tjänst. | |||||||
Regeringen | meddelar | också | ||||||
tillstånd att sända ljudradio till | ||||||||
utlandet. | ||||||||
Tillstånd | att | sända | närradio | Tillstånd | att | sända | närradio | |
enligt 4 kap. och lokalradio | enligt 4 kap. och kommersiell | |||||||
enligt 5 kap. meddelas av Radio- | radio enligt 5 kap. meddelas av | |||||||
och |
Radio- och |
|||||||
Radio- och | Radio- | och | ||||||
34 |
SOU 2008:96 Författningsförslag
vidare | meddela tillstånd | att | vidare | meddela | tillstånd | att | ||||||||||
under en begränsad tid om | under en begränsad tid om | |||||||||||||||
högst två veckor sända ljud- | högst två veckor sända ljud- | |||||||||||||||
radioprogram | som | inte | är | radioprogram | som | inte | är | |||||||||
närradio eller lokalradio. Verket | närradio eller kommersiell radio. | |||||||||||||||
får förena ett sådant tillstånd | Verket får förena ett sådant | |||||||||||||||
med villkor enligt 3 kap. |
tillstånd | med | villkor enligt | |||||||||||||
samt besluta att föreskrifterna i | 3 kap. |
samt | besluta | att | ||||||||||||
6 och 7 kap. inte ska tillämpas | föreskrifterna i 6 och 7 kap. inte | |||||||||||||||
på sändningar som sker med | ska tillämpas på sändningar som | |||||||||||||||
stöd av ett sådant tillstånd. | sker med stöd av ett sådant | |||||||||||||||
tillstånd. | ||||||||||||||||
Om det finns särskilda skäl | Om det finns särskilda skäl | |||||||||||||||
får regeringen meddela tillstånd | får regeringen meddela tillstånd | |||||||||||||||
att sända | ljudradioprogram | i | att sända | ljudradioprogram | i | |||||||||||
lokala | sändningar | som | inte | lokala | sändningar | som | inte | |||||||||
uppfyller | kraven | för | närradio | uppfyller | kraven | för | närradio | |||||||||
eller lokalradio. | eller kommersiell radio. | |||||||||||||||
3 kap. Sändningar av TV- | 3 kap. Sändningar av TV- | |||||||||||||||
program och andra ljudradio- | program och andra ljudradio- | |||||||||||||||
program | än | närradio | och | program | än | närradio | och | |||||||||
lokalradio | kommersiell radio | |||||||||||||||
7 § | ||||||||||||||||
Ett tillstånd att sända TV- | Ett tillstånd att sända TV- | |||||||||||||||
program eller andra ljudradio- | program eller andra ljudradio- | |||||||||||||||
program | än | närradio | och | program | än | närradio | och | |||||||||
lokalradio | får | förenas | med | kommersiell radio | får | förenas | ||||||||||
villkor | som | innebär | att | med villkor som innebär att | ||||||||||||
sändningsrätten | ska | utövas | sändningsrätten | ska | utövas | |||||||||||
opartiskt och sakligt samt med | opartiskt och sakligt samt med | |||||||||||||||
beaktande av att en vidsträckt | beaktande av att en vidsträckt | |||||||||||||||
yttrandefrihet | och | yttrandefrihet | och | |||||||||||||
informationsfrihet | ska | råda | i | informationsfrihet | ska | råda | i | |||||||||
ljudradion och televisionen. | ljudradion och televisionen. |
35
Författningsförslag | SOU 2008:96 |
Ett tillstånd att sända TV- program eller andra ljudradioprogram än närradio och lokalradio får förenas med villkor om skyldighet att
8 §
Ett tillstånd att sända TV- program eller andra ljudradioprogram än närradio och kommersiell radio får förenas med villkor om skyldighet att
9 §
Ett tillstånd att sända TV- program eller andra ljudradioprogram än närradio och lokalradio får förenas med villkor om förbud mot att sända
Ett tillstånd att sända TV- program eller andra ljudradioprogram än närradio och kommersiell radio får förenas med villkor om förbud mot att sända
1.reklam eller andra annonser, och
2.även andra sponsrade program än sådana som anges i 7 kap. 8 § andra stycket, 9 § och 10 § andra stycket.
Ett sändningstillstånd får även förenas med villkor om förbud mot att diskriminera annonsörer.
10 §
Ett tillstånd att sända TV- program eller andra ljudradioprogram än närradio och lokalradio får förenas med villkor som innebär att ägarförhållandena och inflytandet i ett företag som får tillståndet inte får förändras mer än i begränsad omfattning.
Ett tillstånd att sända TV- program eller andra ljudradioprogram än närradio och kommersiell radio får förenas med villkor som innebär att ägarförhållandena och inflytandet i ett företag som får tillståndet inte får förändras mer än i begränsad omfattning.
4kap.
6 §
Ett | tillstånd | att | sända | Ett | tillstånd | att | sända |
närradio får inte ges till någon | närradio får inte ges till någon | ||||||
som har tillstånd att sända | som har tillstånd att sända | ||||||
lokalradio eller digital ljudradio. | kommersiell radio. | ||||||
Sändningstillståndet | gäller | Sändningstillståndet | gäller | ||||
inte om | tillståndshavaren får | inte om | tillståndshavaren får | ||||
tillstånd | att sända | lokalradio | tillstånd | att sända | kommersiell | ||
36 |
SOU 2008:96 | Författningsförslag |
eller digital ljudradio. Tillståndet att sända närradio upphör då från och med den dag sändningar får ske med stöd av tillståndet att sända lokalradio eller digital ljudradio.
radio. Tillståndet att sända närradio upphör då från och med den dag sändningar får ske med stöd av tillståndet att sända kommersiell radio.
5 kap. Kommersiell radio
Inledande bestämmelse
1 §
Med kommersiell radio avses andra tillståndspliktiga ljudradiosändningar än sådana som kräver tillstånd av regeringen eller som får ske endast under en begränsad tid enligt 2 kap. 2 § fjärde stycket eller som är närradio.
För sändningar som sker med analog utsändningsteknik tillämpas bestämmelserna i 2– 17 §§. Sker sändningarna med digital utsändningsteknik tillämpas
Analog kommersiell radio
Sändningsområde
2 §
Radio- och
1. vad som är tekniskt möjligt
37
Författningsförslag | SOU 2008:96 |
att nå från sändare med lämpligt läge,
2. hur möjligheterna att ta emot sändningar påverkas på andra håll, och
3. vad som är naturliga lokala intresseområden.
Varje sändningsområde ska utformas så att ett stort antal tillstånd kan lämnas. Flera tillstånd kan lämnas för samma sändningsområde.
3 §
Ett tillstånd att sända analog kommersiell radio innebär rätt att bedriva sådana sändningar som kan tas emot med god hörbarhet inom det sändningsområde som anges i tillståndet.
Krav på tillståndshavare
4 §
Tillstånd att sända analog kommersiell radio får endast lämnas till en fysisk eller juridisk person som bedöms ha finansiella och tekniska förutsättningar att bedriva sändningsverksamhet under hela tillståndsperioden.
Staten, landsting eller kommuner får inte inneha tillstånd att sända analog kommersiell radio, varken direkt eller indirekt genom
1. företag i vilket ett eller flera sådana subjekt har en del som för dem gemensamt motsvarar minst 20 procent av samtliga aktier eller andelar eller genom avtal har ett
38
SOU 2008:96 | Författningsförslag |
bestämmande inflytande, eller
2. ett företag som enligt
1 kap. 4 § årsredovisningslagen (1995:1554) är ett dotterföretag till ett företag som avses i 1.
5 §
Ingen får ha mer än ett tillstånd att sända analog kommersiell radio inom ett sändningsområde, om det inte finns särskilda skäl.
Ansökan
6 §
Radio- och
I en ansökan om tillstånd att sända analog kommersiell radio ska sökanden ange det belopp denne är villig att betala i sändningsavgift. Beloppet ska anges som ett engångsbelopp för hela tillståndsperioden.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om ansökningsförfarandet och vad en ansökan ska innehålla.
7 § | ||
I ett ärende | enligt | 6 § ska |
bestämmelserna | i | 17 § |
39 |
Författningsförslag | SOU 2008:96 |
förvaltningslagen (1986:223) om rätt för part att få del av uppgifter inte tillämpas på uppgifter som rör endast någon annan sökande.
Beviljande av tillstånd
8 §
Ett tillstånd att sända analog kommersiell radio ska beviljas den som uppfyller kraven i 4 § och som har angett den högsta sändningsavgiften av de sökande.
Betalning av sändningsavgift
9 §
Den som har fått tillstånd att sända analog kommersiell radio ska till Radio- och
10 §
Skyldigheten att betala sändningsavgift gäller från och med den dag då sändningar får bedrivas med stöd av tillståndet att sända analog kommersiell radio.
Ränta
11 §
Ränta enligt 6 § räntelagen ska betalas på sändningsavgift från och med den tidpunkt som anges i 10 §.
Radio- och
40
SOU 2008:96 | Författningsförslag |
om ränta.
12§
Betalning av sändningsavgift
och ränta sker genom insättning på ett särskilt konto som Radio- och
Verkställighet
13 §
Beslut om sändningsavgift och ränta får verkställas om avgiften eller räntan är obetald och förfallen till betalning. För sådan avgift och ränta tillämpas 12 kap. 6 § första stycket, 7 §, 12 § första stycket och 13 § samt 20 kap. skattebetalningslagen (1997:483).
14§
Radio- och
om ansvar avseende sändningsavgift för delägare i handelsbolag enligt 2 kap. 20 § lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag.
Om beslut enligt första stycket har fattats ska vad som sägs om tillståndshavare gälla ansvarig delägare och vad som sägs om sändningsavgift gälla för belopp som delägare är betalningsskyldig för.
15§
Om det finns särskilda skäl får
Radio- och
41
Författningsförslag | SOU 2008:96 |
sändningsavgift och ränta. Om det finns synnerliga skäl får Radio- och
16 §
Om en tillståndshavare överlåter sitt tillstånd enligt 24 § har denne inte rätt att återfå någon del av den sändningsavgift som betalats. Detsamma gäller om ett tillstånd upphör att gälla enligt 26 eller 27 §.
17 §
Sändningsavgift enligt denna lag omfattas av lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter.
Digital kommersiell radio
Sändningsutrymme
18 §
Regeringen beslutar vilket sändningsutrymme som i olika delar av landet får upplåtas för digital kommersiell radio.
Krav på tillståndshavare
19 §
Tillstånd att sända digital kommersiell radio får endast lämnas till en fysisk eller juridisk person som
1. bedöms ha finansiella och tekniska förutsättningar att
42
SOU 2008:96 | Författningsförslag |
bedriva sändningsverksamhet under hela tillståndsperioden, och 2. är beredd att samverka med övriga tillståndshavare i tekniska
frågor.
Vad som föreskrivs i 4 § andra stycket gäller också för tillstånd att sända digital kommersiell radio.
Ansökan
20 §
Radio- och
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om ansökningsförfarandet och vad en ansökan ska innehålla.
Fördelning av tillstånd
21 §
Radio- och
1.för olika programtjänster så att sändningarna kommer att tilltala olika intressen och smakriktningar,
2.för såväl nationella som
43
Författningsförslag | SOU 2008:96 |
lokala och regionala programtjänster, och
3. av flera av varandra oberoende programföretag.
Gemensamma bestämmelser
Tillståndsperiod
22 §
Ett tillstånd att sända kommersiell radio gäller i sex år.
Om det finns särskilda skäl får Radio- och
Villkor
23 §
Ett tillstånd att sända kommersiell radio får förenas med villkor som avser skyldighet att
1. sända program i en viss del av sändningsområdet eller som når en viss del av befolkningen inom området,
2. sända under en viss minsta tid,
3. använda en viss sändningsteknik och att samarbeta med andra tillståndshavare i tekniska frågor, och
4. använda en viss teknik för sådan inspelning som avses i 9 kap. 8 §.
Utöver vad som sägs i första stycket får ett tillstånd att sända digital kommersiell radio förenas med villkor som avser skyldighet att
44
SOU 2008:96 | Författningsförslag |
1.sända ett mångsidigt programutbud, och
2.inte förändra ägarförhållandena och inflytandet i företaget mer än i begränsad omfattning.
Innan Radio- och
Överlåtelse av tillstånd
24 §
Ett tillstånd att sända kommersiell radio får överlåtas om Radio- och
Om det tillstånd som överlåtelsen gäller avser analog kommersiell radio och förvärvaren redan har ett sådant tillstånd i samma sändningsområde, direkt eller indirekt genom företag i vilket förvärvaren har del som motsvarar minst 20 procent av samtliga aktier eller andelar eller genom avtal ensam har ett bestämmande inflytande, får överlåtelse medges endast om det föreligger särskilda skäl.
45
Författningsförslag | SOU 2008:96 |
En överlåtelse som Radio- och
25 §
Den som förvärvar ett tillstånd övertar överlåtarens rättigheter och skyldigheter enligt denna lag såvitt avser tiden efter beslutet om medgivande.
Om ett föreläggande enligt 10 kap. 9 § 2 eller 8 har meddelats mot den tidigare innehavaren, gäller föreläggandet även mot den nye innehavaren. Radio- och
Begäran om återkallelse av tillstånd
26 §
Om en tillståndshavare begär att hans tillstånd ska återkallas, ska tillståndet anses ha upphört att gälla den dag en sådan begäran kommit in till Radio- och
Tillståndets upphörande vid konkurs, likvidation och dödsfall
27 §
Försätts en tillståndshavare i konkurs eller träder i likvidation
46
SOU 2008:96 | Författningsförslag |
upphör tillståndet att gälla tre månader efter beslutet om konkurs respektive likvidation. Avlider en tillståndshavare upphör tillståndet att gälla tre månader efter dödsfallet.
Har en begäran om medgivande till överlåtelse av tillståndet kommit in till Radio- och TV- verket innan tillståndet upphört att gälla enligt första stycket ska begäran prövas enligt 24 §.
6 kap.
7 b §
Varningsmeddelanden som är av vikt för allmänheten och som skall skydda människor, egendom eller miljö skall sändas kostnadsfritt i lokalradio, om en myndighet begär det.
Varningsmeddelanden som är av vikt för allmänheten och som ska skydda människor, egendom eller miljö ska sändas kostnadsfritt i kommersiell radio, om en myndighet begär det.
7kap.
7 §
Annonser skall i TV- sändning sändas mellan programmen. Under förutsättning att villkoren i 7 a § uppfylls får annonser dock avbryta ett program om det sker på sådant sätt att – med hänsyn till naturliga pauser samt programmets sändningslängd och karaktär – varken programmets integritet och värde eller rättighetshavarnas rättigheter kränks.
Vid tillämpningen av första stycket samt 7 a och 7 b §§ skall ett program som inte består av
Annonser ska i
Vid tillämpningen av första stycket samt 7 a och 7 b §§ ska ett program som inte består av
47
Författningsförslag | SOU 2008:96 |
annat än, utom angivande av namn eller källa, ett enkelt meddelande om tid, väderlek, nyheter eller dylikt, inte betraktas som ett särskilt program.
annat än, utom angivande av namn eller källa, ett enkelt meddelande om tid, väderlek, nyheter eller liknande, inte betraktas som ett särskilt program.
8 § | ||||||||
Om ett program som inte är | Om ett program som inte är | |||||||
en annons helt eller delvis har | en annons helt eller delvis har | |||||||
bekostats av någon annan än | bekostats av någon annan än | |||||||
den som bedriver sändnings- | den som bedriver sändnings- | |||||||
verksamheten | eller | som | verksamheten | eller | som | |||
framställer | audiovisuella | verk | framställer | audiovisuella | verk | |||
(sponsrat | program), | skall | på | (sponsrat | program), ska | på | ||
lämpligt sätt i början och slutet | lämpligt sätt i början och slutet | |||||||
av programmet eller vid ettdera | av programmet eller vid ettdera | |||||||
tillfället anges vem eller vilka | tillfället anges vem eller vilka | |||||||
bidragsgivarna är. I sökbar text- | bidragsgivarna är | (sponsrings- | ||||||
TV skall ett sådant meddelande | meddelande). I sökbar |
|||||||
lämnas | löpande. | Sådana | ska ett | sådant | meddelande | |||
uppgifter behöver inte omges av | lämnas löpande. Ett sponsrings- | |||||||
signatur på det sätt som anges i | meddelande behöver inte omges | |||||||
1 § första stycket och skall inte | av signatur på det sätt som | |||||||
räknas in i den annonstid som | anges i 1 § första stycket och ska | |||||||
anges i 5 §. | inte räknas in i den annonstid | |||||||
som anges i 5 §. |
Ett program som huvudsakligen handlar om nyheter eller nyhetskommentarer får inte sponsras.
I kommersiell radio får ett sådant enkelt meddelande om tid, väderlek, nyheter eller liknande som anges i 7 § andra stycket omges av sponsringsmeddelanden, dock vid högst tre tillfällen under varje hel timme.
48
SOU 2008:96 | Författningsförslag |
10 kap.
9 §
Den som åsidosätter de bestämmelser som anges i denna paragraf får föreläggas att följa bestämmelserna. Ett föreläggande får förenas med vite. Detta gäller bestämmelser om
1. närradiosändningars och lokalradiosändningars innehåll samt skyldighet att i lokalradio sända eget material och program
med | lokal | anknytning | (5 kap. |
11 § | 2 och | 3, 6 kap. 6, | 7 och |
7 a §§), |
Den som åsidosätter de bestämmelser som anges i denna paragraf får föreläggas att följa bestämmelserna. Ett föreläggande får förenas med vite. Detta gäller bestämmelser om
1. närradiosändningars innehåll (6 kap. 6 och 7 §§),
2.beteckningar (6 kap. 9 §),
3.sändningsplikt eller skyldighet att tillhandahålla kanal för lokala kabelsändarföretag (8 kap. 1, 2 och 4 §§),
4.tillståndsvillkor enligt 3 kap. 8 § 1, 3,
5.skyldighet att lämna vissa upplysningar till Radio- och TV- verket (9 kap.
6.skyldighet att lämna inspelning (9 kap. 8 §),
7. varning (6 kap. 2 §), | 7. varning (6 kap. 2 §), eller | |||||||
8. skyldighet | att | årligen | ||||||
rapportera | till | Gransknings- | ||||||
nämnden för radio | och TV | |||||||
(9 kap. 9 §), eller | 8. skyldighet | att | lämna | |||||
9. skyldighet | att | lämna | ||||||
upplysningar | och | handlingar | upplysningar | och handlingar | ||||
enligt 9 kap. 7 §. | enligt 9 kap. 7 §. | |||||||
Föreläggande | enligt | första | Föreläggande | enligt | första | |||
stycket 1, 2 och |
stycket 1, 2 och |
|||||||
meddelas | av | Gransknings- | meddelas | av | Gransknings- | |||
nämnden för radio och TV. | nämnden för radio och TV. | |||||||
Föreläggande | enligt | första | Föreläggande | enligt | första | |||
stycket |
stycket |
|||||||
av Radio- och |
av Radio- och |
|||||||
Föreläggande | enligt | första | Föreläggande | enligt | första | |||
stycket 6 och 9 får även | stycket 6 och 8 får även | |||||||
meddelas | av | Konsument- | meddelas | av | Konsument- | |||
ombudsmannen. | ombudsmannen. | |||||||
49 |
Författningsförslag SOU 2008:96
13 § | |
Radio- och |
Radio- och |
ut en avgift av den som hos | ut en avgift av den som hos |
verket ansöker om tillstånd att | verket ansöker om tillstånd att |
sända |
sända |
kommersiell radio. |
Avgiften ska motsvara Radio- och
11 kap.
5 § | |
Tillstånd att sända lokalradio | Tillstånd att sända kom- |
får återkallas om | mersiell radio får återkallas om |
1.tillståndshavaren inte inlett sändningsverksamheten inom sex månader efter tillståndets början,
2.tillståndshavaren inte utnyttjat rätten att sända eller sänt endast i obetydlig omfattning under en sammanhängande tid av minst fyra veckor,
3.tillståndshavaren väsentligt brutit mot någon av föreskrifterna
i6 kap. 4 § samt 7 kap.
4.domstol funnit att ett program innefattat ett yttrandefrihetsbrott som innebär ett allvarligt missbruk av yttrandefriheten.
Förfogar | en | fysisk | eller | Förfogar | en | fysisk | eller | ||||
juridisk | person, | utan | tillstånd | juridisk | person, | utan | tillstånd | ||||
från Radio- och |
från Radio- och |
||||||||||
mer än ett tillstånd i ett | mer än ett tillstånd för analog | ||||||||||
sändningsområde, | direkt | eller | kommersiell | radio | i | ett | |||||
indirekt genom företag i vilket | sändningsområde, | direkt | eller | ||||||||
förvärvaren | har | del | som | indirekt genom företag i vilket | |||||||
motsvarar minst 20 procent av | förvärvaren | har | del | som | |||||||
samtliga aktier eller andelar eller | motsvarar minst 20 procent av | ||||||||||
genom avtal ensam har ett | samtliga aktier eller andelar eller | ||||||||||
bestämmande inflytande, får det | genom avtal ensam har ett | ||||||||||
eller de tillstånd återkallas som | bestämmande inflytande, får det | ||||||||||
har meddelats efter det första | eller de tillstånd återkallas som | ||||||||||
tillståndet. | har meddelats efter det första | ||||||||||
tillståndet. | |||||||||||
Har Radio- och |
Har Radio- och |
||||||||||
medgett | överlåtelse | trots | att | medgett | överlåtelse | trots att | |||||
tillståndshavaren | redan | har | tillståndshavaren | redan | har | ||||||
tillstånd att sända lokalradio i | tillstånd | att | sända | analog | |||||||
50 |
SOU 2008:96 Författningsförslag
samma sändningsområde, direkt | kommersiell | radio | i | samma | |||||
eller indirekt genom företag i | sändningsområde, | direkt | eller | ||||||
vilket tillståndshavaren | har | del | indirekt genom företag i vilket | ||||||
som motsvarar minst 20 procent | tillståndshavaren har | del | som | ||||||
av samtliga aktier eller andelar | motsvarar minst 20 procent av | ||||||||
eller genom avtal ensam har ett | samtliga aktier eller andelar eller | ||||||||
bestämmande | inflytande, | får | genom avtal ensam har ett | ||||||
tillståndet återkallas endast | om | bestämmande | inflytande, | får | |||||
beslutet om överlåtelse grundats | tillståndet återkallas endast | om | |||||||
på felaktiga eller ofullständiga | beslutet om överlåtelse grundats | ||||||||
uppgifter från tillståndshavaren. | på felaktiga | eller | ofullständiga | ||||||
Återkallelsen skall då avse det | uppgifter från tillståndshavaren. | ||||||||
eller de tillstånd som överlåtits. | Återkallelsen ska då avse det | ||||||||
eller de tillstånd som överlåtits. | |||||||||
Om | staten, | landsting | eller | Om staten, landsting | eller | ||||
kommuner innehar ett tillstånd | kommuner innehar ett tillstånd | ||||||||
att sända lokalradio på det sätt | att sända kommersiell radio på | ||||||||
som anges i 5 kap. 4 § andra | det sätt som anges i 5 kap. 4 § | ||||||||
stycket | skall | verket | återkalla | andra stycket ska verket åter- | |||||
detta tillstånd. | kalla detta tillstånd. |
13 kap.
1 a §
Beslut av Radio- och TV- verket om lokalradio får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol, om det gäller beslut om att
1.avslå ansökan om tillstånd,
2.inte medge överlåtelse av tillstånd,
3.inte förlänga ett tillstånd,
4.återkalla ett meddelat tillstånd, och
5.någon enligt 5 kap. 14 § tredje stycket skall anses som tillståndshavare.
Mål om överklagande av beslut som avses i första stycket 1 och 4
Beslut av Radio- och TV- verket om kommersiell radio får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol, om det gäller beslut om att
1.avslå en ansökan om tillstånd,
2.inte medge överlåtelse av ett tillstånd,
3.fastställa sändningsavgift eller ränta, och
4.återkalla ett meddelat tillstånd.
Mål om överklagande av beslut som avses i första stycket 1 och 4
51
Författningsförslag | SOU 2008:96 |
skall handläggas skyndsamt. Beslut som avses i första
stycket
ska handläggas skyndsamt.
Beslut som avses i första stycket 2 och 4 gäller omedelbart om inte något annat förordnas.
Överklagande av beslut enligt första stycket 3 påverkar inte skyldigheten att betala den avgift eller ränta som överklagandet avser.
3 §
Beslut av Granskningsnämnden för radio och TV, Radio- och
Förelägganden enligt 10 kap. 8 §, 9 § första stycket 1, 2, 4, 8 och 9 samt 10 § gäller omedelbart, om inte något annat förordnas.
Beslut av Granskningsnämnden för radio och TV, Radio- och
Förelägganden enligt 10 kap. 8 §, 9 § första stycket 1, 2, 4 och 8 samt 10 § gäller omedelbart, om inte något annat förordnas.
U
1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.
2.Genom lagen upphävs lagen (1992:72) om koncessionsavgift på televisionens och radions område. Lagen gäller dock fortfarande för de sändningar som skett före den 1 januari 2010.
3.Den som vid utgången av 2009 innehar ett sändningstillstånd som har meddelats enligt lagen (2008:418) med tillfälliga bestämmelser om tillstånd att sända lokalradio har rätt att bedriva sändningar inom det sändningsområde som tillståndet avser till utgången av år 2013 utan särskild ansökan.
4.En tillståndshavare som omfattas av tredje punkten ska betala sändningsavgift med 45 000 kr per år till utgången av 2013. Avgiften ska betalas före utgången av januari månad det kalenderår som avgiften avser.
52
SOU 2008:96 | Författningsförslag |
2.Förslag till
förordning om ändring i förordningen (2007:1190) med instruktion för Radio- och
Härigenom föreskrivs att 2 och 6 §§ förordningen (2007:1190) med instruktion för Radio- och
Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
2 §
Myndigheten ska särskilt
1. enligt radio- och
2. enligt radio- och
3.enligt radio- och
4.enligt radio- och
5. pröva | frågor | enligt lagen | 5. pröva | frågor | om |
(1992:72) | om koncessionsavgift | sändningsavgift | enligt 5 | kap. | |
på televisionens | och radions | radio- och |
|||
område, |
6. enligt radio- och
53
Författningsförslag | SOU 2008:96 |
7.pröva frågor om utgivningsbevis enligt 1 kap. 9 § yttrandefrihetsgrundlagen samt föra register över verksamhet enligt samma paragraf,
8.enligt lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden föra register över utgivare,
9.enligt radio- och
10.meddela föreskrifter och utöva tillsyn enligt 2 och 3 §§ förordningen (1998:32) om standarder för sändning av radio- och
11.enligt förordningen
(1995:1020) om digitala ljudradiosändningar utlysa tillstånd att sända digital radio och lämna förslag till regeringen om fördelning av sändningstillstånden,
12. meddela verkställighetsföreskrifter enligt förordningen (2007:1285) med bemyndigande för Radio- och
13. enligt 10 kap. 6 a och 6 b §§ radio- och
11. meddela verkställighetsföreskrifter enligt förordningen (2007:1285) med bemyndigande för Radio- och
meddela | vissa | verkställighets- | |
föreskrifter, och | |||
12. enligt 10 | kap. | 6 a och | |
6 b §§ | radio- | och | |
hantera | frågor | om | särskild |
avgift. |
U
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2010.
54
SOU 2008:96 | Författningsförslag |
3.Förslag till
förordning om ändring i förordningen (2007:1285) med bemyndigande för Radio- och
Härigenom föreskrivs att förordningen (2007:1285) med bemyndigande för Radio- och
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Regeringen bemyndigar med stöd av 8 kap. 13 § regeringsformen Radio- och
föreskrifter om | |
1. ansökningsförfarandet och | 1. ansökningsförfarandet och |
ansökans innehåll i fråga om de | ansökans innehåll i fråga om de |
tillstånd som avses i 3 kap. 3 och | tillstånd som avses i 3 kap. 3 och |
4 §§ radio- och |
4 §§ samt 5 kap. 6 och 20 §§ |
(1996:844), | radio- och |
2. avgiften enligt 10 kap. 13 § samma lag.
U
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2010.
55
Författningsförslag | SOU 2008:96 |
4.Förslag till
förordning om upphävande av förordningen (1995:1020) om digitala ljudradiosändningar
Härigenom föreskrivs att förordningen (1995:1020) om digitala ljudradiosändningar ska upphöra att gälla den 31 december 2009.
56
Del A
Bakgrund
1 Uppdrag och arbete
1.1Uppdrag
Utredningen har haft i uppdrag att lämna förslag till hur ett nytt regelverk för kommersiell radio kan utformas (dir. 2007:77 och 2007:174). I uppdraget ingår frågor om tillståndsgivning, koncessionsavgift, krav på sändning av eget material och program med lokal anknytning, nationell kommersiell radio, sponsring och lokalradiosändningar på det s.k.
I delbetänkandet Tillfälliga regler om tillstånd att sända kommersiell radio (SOU 2007:110) lämnade utredningen förslag på hur de tillstånd att sända kommersiell radio, vilka löper ut den 31 december 2008, tillfälligt kan förlängas i avvaktan på att ett nytt regelverk träder i kraft.
Direktiven finns i sin helhet i bilaga
1.2Arbete
Arbetet har bedrivits på sedvanligt sätt genom sammanträden med utredningens experter. Därutöver har utredaren och sekreteraren vid ett flertal tillfällen träffat företrädare för nätverken MTG Radio och SBS Radio, radiostationen City 106,5 i Uppsala och branschorganet RAB – Radiobranschen. Företrädare för närradiostationen Skärgårdsradion samt ett par aktörer med intresse av att börja sända kommersiell radio har varit i kontakt med utredningen. Vidare har ordföranden och sekreteraren träffat företrädare för Teracom AB och Sveriges Radio AB samt samrått med Public
Information om regelverken för kommersiell radio i Norge, Danmark, Finland och Storbritannien har inhämtats genom kontakter med respektive lands tillståndsmyndighet för
59
Uppdrag och arbete | SOU 2008:96 |
kommersiell radio. Vidare har information erhållits om möjligheterna att sända radio med låg effekt i Nya Zeeland.
Post- och telestyrelsens rapport Frekvensplanering
Bilaga 3 visar en sammanställning över de avgifter som tillståndshavarna betalar för 2008.
Revisionsfirman Ernst & Young AB har anlitats av utredningen för att analysera den kommersiella radiobranschens ekonomiska villkor. I detta har ingått att bedöma om nuvarande verksamheter generellt sett går med vinst eller förlust. Om den allmänna bilden är att verksamheterna går med förlust har det varit revisionsfirmans uppdrag att bedöma hur stor förlusten är i förhållande till respektive verksamhets omsättning och vad som krävs för att uppnå vinst. Uppdraget har också omfattat en redovisning av olika sätt att beräkna koncessionsavgiften på, t.ex. utifrån en viss andel av tillståndshavarens omsättning. Rapporten finns i sin helhet att läsa i bilaga 4.
Utredningen har vidare inhämtat ett sakkunnigutlåtande från Bertil Bengtsson, f.d. justitieråd samt professor i civilrätt vid Uppsala universitet. Bertil Bengtssons uppdrag har varit att bedöma om nuvarande lagstiftning, som ger innevarande tillståndshavare en långtgående rätt till förlängning, medför att staten riskerar att bli skadeståndsskyldig om dessa tillståndshavare inte får fortsatta sändningstillstånd inom ramen för det nya regelverk utredningen har i uppdrag att föreslå.
1TP PT Rapportnummer
60
2 Det svenska radiolandskapet
Detta kapitel ger en introduktion till det svenska radiolandskapet, som består av public
Det bör redan här noteras att det inte finns någon nationell kommersiell radiokanal. Att vissa kanaler (”format”) kan höras på flera orter runt om i landet beror på att var och en av de två stora aktörerna inom kommersiell radio – MTG Radio och SBS Radio – samarbetar inom var sitt nätverk och därmed kan sända ut ett enhetligt material inom nätverkets spridningsområde. Allt utbud är så gott som uteslutande producerat i Stockholm. Den kommersiella radion kritiseras därför ofta för att vara likriktad och sakna lokal anknytning.
2.1Public service
Sveriges Radio har sänt rikstäckande radio sedan 1925. Sändningarna är helt reklamfria och kallas för public service. Sveriges Radios verksamhet finansieras genom
•P1 sänder program med nyheter, samhällsaktuella ämnen, vetenskap, kultur, livsstil, teater och underhållning.
1TP PT Se 1 § lagen (1989:41) om finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst.
61
Det svenska radiolandskapet | SOU 2008:96 |
•P2 sänder klassisk musik, konstmusik, jazz och folkmusik. I kanalen sänds även program på finska och samiska samt ett tiotal invandrarspråk.
•P3 sänder musik riktad mot ungdomar (pop- och rockmusik, r’n’b/hiphop etc.) och program som bl.a. speglar populärkulturen.
•P4 är både en lokalkanal och en rikskanal. P4 Riks når hela Sverige medan P4:s lokala sändningar sker i 25 olika områden, från Malmö i söder till Kiruna i norr. Sändningarna innehåller nyheter, samhällsprogram, trafikinformation, sport, kultur och underhållning.
En genomsnittlig dag har Sveriges Radio ca fyra miljoner lyssnare. P4 är den enskilda kanal som har flest lyssnare, även jämfört med kommersiell radio.
Det finns klara mönster vad gäller de åldersgrupper som lyssnar på public service respektive kommersiell radio. Majoriteten av de som lyssnar till Sveriges Radios sändningar är över 50 år. Ungdomar lyssnar däremot i större utsträckning på kommersiell radio än på public service. I ålderskategorin
Nedanstående figur visar hur lyssnandet på public service respektive kommersiell radio skiljer sig åt mellan olika åldersgrupper (s.k. demografisk fördelning). Uppgifterna avser förhållandena under sista kvartalet 2007.
Figur 2.1 Demografisk fördelning av radiolyssnande
100% | |||||
80% | |||||
60% | Sveriges Radio | ||||
40% | |||||
20% | Kommersiell radio | ||||
0% | |||||
Källa: Ernst & Young. |
62
SOU 2008:96 | Det svenska radiolandskapet |
Samtliga Sveriges Radios sändningar kan avlyssnas i realtid på webben. Sändningarna lagras och finns tillgängliga för avlyssning t.o.m. 30 dagar efter sändning. Sveriges Radio har dessutom ett antal kanaler som inte sänds i
Sveriges Radio och Sveriges Utbildningsradio har sedan 1995 tillstånd att bedriva digitala sändningar med s.k.
2.2Närradio
Närradion är det ideella föreningslivets röst i etern. I varje kommun finns det en eller flera frekvenser för närradiosändningar. Många av de föreningar som sänder är politiska partier, kulturföreningar, församlingar inom svenska kyrkan och föreningar som sänder på andra språk än svenska. För närvarande finns det knappt 1 000 ideella föreningar med tillstånd att sända närradio.
En förening som vill sända närradio måste ansöka om tillstånd hos Radio- och
I de flesta sändningsområden finns det en närradioförening som sköter gemensam administration åt tillståndshavarna. En tillståndshavare måste alltid vara beredd att dela med sig av sin sändningstid om nya föreningar får tillstånd att sända i området.
63
Det svenska radiolandskapet | SOU 2008:96 |
2.3Kommersiell radio
Att inneha ett tillstånd till att sända privat lokalradio, dvs. kommersiell radio, innebär en rätt till en egen sändningsmöjlighet (frekvens) dygnet runt inom ett sändningsområde som täcker en eller flera kommuner. Tillstånden fördelas av Radio- och TV- verket. Det finns för närvarande 89 sändningstillstånd fördelade på 38 sändningsområden. Av dessa tillstånd finns tio i Stockholm, fem i Göteborg, tre vardera i Sundsvall, Skellefteå, Norrköping och Umeå samt två i nästan alla övriga sändningsområden.
MTG Radio är den största aktören på marknaden och driver den kommersiella radiokanal som har flest lyssnare – RIX FM. Kanalen når drygt 1,3 miljoner lyssnare varje dag. MTG Radio står även bakom formaten Lugna Favoriter, NRJ, Bandit Rock och Star FM.
Den andra stora aktören inom kommersiell radio, SBS Radio, sänder formaten Mix Megapol, The Voice, 106.7 Rockklassiker, Vinyl 107 och Radio 107.5. Mix Megapol är nätverkets största kanal med drygt 750 000 lyssnare varje dag.
Per september 2008 finns det fyra tillståndshavare som inte ingår i något av nätverken. Dessa tillståndshavare är Favorit 103,9 Södertälje, ONE FM, Radio Guld och East FM.
Ingen av de kommersiella aktörerna har tillstånd att sända digitalt. Däremot lägger många stationer ut sina sändningar på webben för avlyssning i realtid.
Nedanstående figur visar de största radiokanalerna i Sverige, sett till antalet lyssnare. Uppgifterna avser förhållandena under sista kvartalet 2007.
Figur 2.2 De största radiokanalerna i Sverige
2340 | ||||
tusental | ||||
dygn,per | 1337 | |||
lyssnare | 875 | 792 | ||
766 | ||||
Antal | 335 | |||
209 | 169 | |||
P4 | RIX FM P1 | P3 | Mix | Lugna The Voice NRJ |
Megapol favoriter |
Källa: Ernst & Young.
64
SOU 2008:96 | Det svenska radiolandskapet |
Kommersiell radio har varit tillåten i Sverige sedan 1993 års lokalradiolag (1993:120) infördes. Tillstånden auktionerades då ut till den som bjöd högst, varvid det högsta budet blev den årliga koncessionsavgift som tillståndshavaren blev tvungen att betala. Tillståndshavaren skulle under minst en tredjedel av sändningstiden varje dygn sända program som hade framställts särskilt för den egna verksamheten. Varje tillståndsperiod var åtta år.
När lokalradiolagen infördes var förväntningarna höga på att den kommersiella radiobranschen skulle bli vinstgivande. De bud som lades vid auktionerna blev därför betydligt högre än vad som hade förväntats. Det genomsnittliga beloppet för att få ett tillstånd var vid lagens införande ca en miljon kr. Avgifterna har sedan dess indexuppräknats och uppgår i dag i genomsnitt till ca 1,6 miljoner kr per år. Det finns dock 33 tillståndshavare som betalar mer än två miljoner kr per år för sina tillstånd och av dessa betalar fem tillståndshavare mer än tre miljoner kr per år. Den allra högsta avgiften uppgår till 3,7 miljoner kr per år. För många tillståndshavare utgör avgiften ca 20 procent av omsättningen.
De höga avgifterna ledde redan kort efter att lokalradiolagen hade trätt i kraft till en omfattande nätverksbildning med några få dominerande aktörer. För att uppnå det ursprungliga syftet med den kommersiella lokalradion – att stärka mångfalden och den lokala förankringen i etern – infördes med verkan fr.o.m. den 1 juli 2001 nya regler för tillståndsgivning i radio- och
Alla tillståndshavare med s.k. gamla tillstånd, dvs. tillstånd som erhållits efter budgivning vid auktion, hade möjlighet att återlämna sina tillstånd till Radio- och
65
Det svenska radiolandskapet SOU 2008:96
kunde inte vara säker på att återfå sitt tidigare tillstånd eftersom någon annan kunde erbjuda sig att sända mer eget och lokalt material. Endast en aktör valde att lämna tillbaka sitt tillstånd och ansöka om det på nytt. Följden har blivit att 81 av de sammanlagt 89 tillståndshavarna har gamla tillstånd för vilka de fortfarande betalar den avgift som fastställdes vid den auktion då tillståndet ropades in.
Nedanstående tabell visar skillnaderna mellan de gamla respektive nya tillstånden.
Tabell 2.1 | Skillnader mellan gamla respektive nya tillstånd för kommersiell | |||
radio | ||||
Gamla tillstånd | Nya tillstånd | |||
(dvs. tillstånd meddelade före den 1 juli 2001) | (dvs. tillstånd meddelade efter den 1 juli 2001) | |||
Antal tillstånd | 81 | 8 | ||
Fördelning av tillstånd | Auktionsförfarande där den som lämnat det | Urvalsförfarande där tre kriterier är avgörande: | ||
högsta budet fick tillståndet. | • | programinnehåll | ||
• | ägarförhållanden | |||
• | tekniska och finansiella | |||
förutsättningar | ||||
Programvillkor | Att sända program som framställts särskilt för | Att sända minst tre timmar eget material mellan | ||
den egna verksamheten under minst en | ||||
tredjedel av sändningstiden varje dygn. Inget | i konkurrens ställs krav på betydligt fler timmar | |||
krav på redaktionell bearbetning. | eget respektive lokalt material, beroende av vad | |||
tillståndshavaren åtog sig i samband med | ||||
tillståndsgivningen. Krav på redaktionell | ||||
bearbetning. | ||||
Avgifter | Varierar mycket beroende på vilka bud som | För 2008 uppgår avgiften till 44 000 kr per | ||
lades vid respektive auktion. För 2008 uppgår | tillstånd. Sammanlagt för de 8 nya tillstånden | |||
avgifterna till mellan ca 60 000 kr och | uppgår avgifterna för 2008 till 352 000 kr. | |||
3,7 miljoner kr. Sammanlagt för de 81 gamla | ||||
tillstånden uppgår avgifterna för 2008 till | ||||
drygt 130 miljoner kr. | ||||
66
3 Historik och gällande rätt
I detta kapitel ges först en kort bakgrund till att kommersiell radio infördes i Sverige. Därefter beskrivs motiven till och utformningen av de två regelverken för s.k. gamla respektive nya tillstånd att sända kommersiell radio.
3.1Historik
År 1991 blev det tillåtet att sända reklamfinansierad TV i Sverige. I samband därmed inledde regeringen ett arbete för att göra det möjligt att sända lokal reklamfinansierad radio. En särskild utredare gavs i uppdrag att redovisa de frekvenstekniska förutsättningarna för ytterligare radiosändningar, vilket resulterade i betänkandet
Tekniskt utrymme för reklamfinansierad radio (SOU 1991:108). Därefter utarbetade Kulturdepartementet departementspromemorian Regler och villkor för privatradio (Ds 1992:22), som innehöll förslag till en lag om privatradio. Tillstånd att sända sådan radio skulle enligt lagförslaget ges till den som vid auktion erbjöd sig att betala den högsta årliga koncessionsavgiften till staten. Avgiften skulle dock alltid uppgå till minst 50 000 kr per år. Förfarandet skulle ha formen av en öppen auktion. Utöver funktionen som urvalsinstrument skulle avgiften användas för att täcka kostnaderna för den tillståndsgivande myndigheten. Avgiften var dock, påpekades det i promemorian, inte avsedd att ge så stora intäkter att det blev fråga om en förstärkning av statskassan allmänt sett. De sammanlagda intäkterna bedömdes som högst komma att uppgå till 7 miljoner kr per år under de första åren.TPF1FPT
Den 1 januari 1992 trädde yttrandefrihetsgrundlagen (1992:1469, YGL) i kraft. Lagen föreskrev etableringsfrihet för ljudradio och television på motsvarande sätt som gällde för tryckta
1TP PT Se Ds 1992:22 s.
67
Historik och gällande rätt | SOU 2008:96 |
skrifter. Det framstod därför som angeläget med en lagstiftning som tillät kommersiella radiosändningar. För detta fanns det politisk enighet och på hösten samma år lade regeringen fram propositionen Privat lokalradio (prop. 1992/93:70). Riksdagen antog förslaget till ett regelverk för kommersiell lokalradio, och den 1 april 1993 trädde lokalradiolagen (1993:120) i kraft.
3.2Lokalradiolagen
3.2.1Lagens utgångspunkter
En bärande tanke med lokalradiolagen var att öka yttrandefriheten på ljudradioområdet.TPF2FPT Eftersom frekvensutrymmet i etern är begränsat kan dock principen om etableringsfrihet inte tillämpas fullt ut. 3 kap. 2 § första stycket YGL föreskriver därför att rätten att sända radioprogram på annat sätt än genom tråd får regleras genom lag, som innehåller föreskrifter om tillstånd och villkor för att sända. Etableringar av marksänd ljudradio förutsätter alltså någon form av tillståndsgivning.
I propositionen till lokalradiolagen anförde regeringen att det var angeläget att antalet självständiga röster i etern ökade väsentligt till följd av den nya lagstiftningen. Utländska erfarenheter hade visat att det fanns en stark tendens till kedjebildning genom att lokala radioföretag köptes upp av starkare konkurrenter, som på så sätt fick tillgång till ett stort antal sändare genom vilka de kunde sända ut i stort sett samma program. En sådan utveckling skulle enligt regeringen inte främja mångfalden i radion utan borde motverkas, bl.a. genom att varje radiostation fick en oberoende ställning med inriktning mot sitt lokala spridningsområde.TPF3FPT Staten, kommuner, landsting, dagstidningsutgivare och programföretag med tillstånd att sända public
2TP PT Se prop. 1992/93:70 s. 6.
3TP PT Se prop. 1992/93:70 s. 8.
68
SOU 2008:96 | Historik och gällande rätt |
3.2.2Auktion
För att få sända kommersiell radio inom ett visst sändningsområde krävdes det tillstånd av Radio- och
Radio- och
Ett antal remissinstanser hade varit kritiska till förslaget i departementspromemorian om att låta de sökandes betalningsvilja avgöra vem som skulle få ett tillstånd. Dessa remissinstanser förespråkade i stället ett urval utifrån de sökandes avsikter med verksamheten, vilket skulle skapa en innehållsmässig mångfald. Regeringen ansåg dock att urvalet skulle ske enligt ett auktionsförfarande och anförde bl.a. följande i propositionen till lokalradiolagen.TPF5FPT
På de platser där det finns marknadsmässigt utrymme för mer än en lokalradiostation är det sannolikt att de olika stationerna kommer att sträva efter att hålla olika programprofil, som ett sätt att attrahera olika delar av publiken och därmed framstå som mer effektiva reklammedier. Det är också troligt att stationerna successivt kommer att justera sin programinriktning för att anpassa den till publikens önskemål. En urvalsmetod som innebär att den sökande måste förbinda sig att hålla en viss programprofil skulle hindra en sådan anpassning och därmed kunna få till följd att stationer med höga programambitioner tvingades bort från marknaden. Det verkliga resultatet skulle bli att mångfalden minskade i jämförelse med en situation då olika radiostationer fritt får bestämma sitt programinnehåll. Till detta kommer att ett urval utifrån de sökandes planer och ambitioner skulle medföra ett oacceptabelt inslag av godtycke i tillståndsgivningen.
4TP PT Tillståndsmyndighet var fram till den 30 juni 1994 Styrelsen för lokalradiotillstånd. Därefter togs uppgiften över av det då nybildade Radio- och
5TP PT Se prop. 1992/93:70 s. 23.
69
Historik och gällande rätt | SOU 2008:96 |
Regeringen påpekade i propositionen att en tillståndshavare, som ansåg att avgiften inte längre avspeglade de marknadsmässiga möjligheterna i sändningsområdet, hade möjlighet att frånträda tillståndet och ansöka om det på nytt. Fanns det då flera sökande skulle resultatet av den nya auktionen bli avgörande för avgiften under återstoden av tillståndsperioden.TPF6FPT
3.2.3Koncessionsavgift
Lokalradiolagen utgick från att den kommersiella radion inte borde åsamka samhället några kostnader. Ett uttryck för detta var att en tillståndshavare som lägst skulle betala 20 000 kr per år, s.k. minimiavgift.TPF7FPT
Om en tillståndshavare fick sitt tillstånd efter budgivning uppgick den årliga koncessionsavgiften till det belopp som tillståndshavaren hade åtagit sig att betala vid auktionen. Den genomsnittliga koncessionsavgiften för att få ett tillstånd var vid mitten av
3.2.4Sändningarnas innehåll
En bärande princip i lokalradiolagen var att programmen skulle präglas av självständighet och ha en lokal karaktär. I lagen föreskrevs därför att en tillståndshavare skulle sända program som hade framställts särskilt för den egna verksamheten under minst en tredjedel av sändningstiden varje dygn. Med begreppet ”ha framställts särskilt för den egna verksamheten” avsågs i första hand program som radioföretaget själv hade ställt samman. Dessutom kunde för det mesta enstaka reportage och liknande, som utomstående hade erbjudit programföretaget, anses uppfylla kravet
6 | Se prop. 1992/93:70 s. 24. | |
TP | PT | |
7 | I departementspromemorian hade ett minsta belopp på 50 000 kr per år föreslagits, | |
TP | PT | |
se Ds 1992:22 s. 42. | ||
8 | Se SOU 1996:176 s. 138. | |
TP | PT |
70
SOU 2008:96 | Historik och gällande rätt |
på att ha framställts särskilt för den egna verksamheten. Syftet var att det inte skulle vara möjligt att använda en station till att enbart sända ut ett centralt producerat programutbud.TPF9FPT
3.2.5Tillståndsperiod
Varje tillståndsperiod enligt lokalradiolagen var åtta år. Den första perioden löpte under tiden 1 januari
Det fanns ingen begränsning för hur många gånger en tillståndshavare kunde få sitt tillstånd förlängt. Teoretiskt kunde därför en tillståndshavare få sitt tillstånd förlängt i evig tid, såvida inte denne misskötte sig så att det uppstod grund för att återkalla tillståndet.
3.3Tillfälligt förbud mot att meddela nya tillstånd
Syftet med lokalradiolagen var att stärka mångfalden och den lokala förankringen i etern. Lagen innehöll därför olika regler för att motverka maktkoncentration. Exempelvis kunde ingen få mer än ett sändningstillstånd och vissa radio- och
Vid lokalradiolagens införande var förväntningarna höga på att reklamradiomarknaden skulle utvecklas till en lönsam och expansiv bransch. Tillstånden kom därför att auktioneras ut till väsentligt
9TP PT Se prop. 1992/93:70 s. 27.
71
Historik och gällande rätt | SOU 2008:96 |
högre belopp än vad som hade förutsetts. Eftersom den årliga koncessionsavgift som varje tillståndshavare ålades att betala motsvarade inropsbudet, blev de löpande kostnaderna betydligt högre än vad aktörerna i branschen hade räknat med och många tillståndshavare fick svårt att få ekonomi i verksamheten. För att inte behöva lämna tillbaka sina tillstånd inledde tillståndshavarna olika former av samarbeten och nätverksbildningar.
Hösten 1994 uttalade konstitutionsutskottet att lokalradion inte hade utvecklats enligt lagens intentioner.TPF10FPT Enligt utskottet var de lokala stationerna ofta starkt beroende av centrala programnätverk och nätverksföretagen hade stärkt sin position genom att tillståndshavare, som från början varit självständiga, hade överlåtit sin verksamhet till företag som stod nätverken nära. Granskningsnämnden för radio och TV hade dessutom i ett avgörande hösten 1994TPF11FPT slagit fast att en tillståndshavare kunde uppfylla lagens krav på eget programinnehåll genom att under natten sända en individuell, förprogrammerad musikmix. Detta innebar att en station under resten av dygnet kunde sända enbart nätverksmaterial utan att bryta mot lagens bestämmelser. Mot den bakgrunden ansåg konstitutionsutskottet att det var nödvändigt att se över förutsättningarna för den kommersiella radion.
Utskottet lämnade förslag till en lag, som innebar att det tills vidare inte skulle få meddelas några nya tillstånd att sända kommersiell radio. Lagförslaget förklarades dock vilande i ett år,TPF12FPT vilket fick till följd att lagen (1995:1292) om tillfälliga bestämmelser i fråga om tillstånd att sända lokalradio – den s.k. stopplagen – kom att träda i kraft först den 7 december 1995. Lagen innebar att Radio- och
10TP PT Se 1994/95:KU25 s.
11TP PT Granskningsnämnden för radio och TV:s slutliga beslut 104/94 den 12 oktober 1994.
12TP PT Ett lagförslag som bl.a. gäller rätten till yttrandefrihet får på yrkande av minst tio riksdagsledamöter vilandeförklaras i ett år, se 2 kap. 12 § tredje stycket regeringsformen.
72
SOU 2008:96 | Historik och gällande rätt |
3.4Tidigare utredningar
3.4.1Lokal- och närradiokommittén
Som beskrivits ovan föreslog konstitutionsutskottet hösten 1994 att förutsättningarna för den kommersiella radion skulle ses över. Hösten 1995 tillsatte regeringen en parlamentarisk kommitté, som fick i uppdrag att lägga fram förslag om ändrade regler för lokala ljudradiosändningar. Enligt direktivenTPF13FPT för uppdraget skulle de nya reglerna ”förbättra möjligheterna att förverkliga de ursprungliga intentionerna i fråga om lokalradions mångfald och lokala förankring”.
År 1996 lämnade Lokal- och närradiokommittén betänkandet Den lokala radion (SOU 1996:176). Kommittén föreslog att sändningstillstånden inte längre skulle auktioneras ut, utan fördelas enligt särskilda kriterier av en nämnd bestående av politiskt tillsatta ledamöter. De kriterier som nämnden skulle ta hänsyn till var programverksamhetens inriktning, ägarförhållanden och finansiering. Ett grundläggande krav skulle enligt kommittén vara att den sökandes finansiella situation garanterade viss ekonomisk uthållighet. Tillstånden skulle fördelas så att det skapades en mångfald och ett spritt ägande i det totala medieutbudet inom varje enskilt sändningsområde. Med mångfald avsåg kommittén en spridning i såväl innehåll som åsikter. En hög andel egenproducerade program och ett lokalt ägande borde enligt kommittén premieras vid fördelningen av tillstånd. Som exempel på prioriteringen bland olika sökande angav kommittén att om det på en viss ort fanns flera lokaltidningar och en ortsinriktad närradio, vilka tillsammans täckte de lokala händelserna, kunde en sökande som ville bedriva nischradio med en speciell inriktning ges försteg. I ett sändningsområde som saknade lokaltidning kunde det däremot vara angeläget att prioritera en sökande som ville spegla de lokala händelserna på orten.TPF14FPT
Vid remissbehandlingen av betänkandet instämde flera remissinstanser i kommitténs kartläggning av lokalradions förhållanden och problem. Många remissinstanser påpekade dock att radioföretagen inte hade fått tid att utvecklas till en livskraftig bransch. Flera remissinstanser ifrågasatte om det var förenligt med YGL att ha detaljerade regler beträffande innehållet i radioprogram.
13TP PT Se dir. 1995:123.
14TP PT Se SOU 1996:176 s. 105 ff.
73
Historik och gällande rätt | SOU 2008:96 |
Ett annat problem som framhölls var att förslaget innebar att en tillståndshavare inte skulle kunna ändra i sin programverksamhet om inte nämnden i fråga först hade godkänt ändringarna.TPF15FPT Ett antal av de juridiska instanserna avstyrkte förslaget om att inte förlänga tillstånden efter år 2000 eftersom staten då riskerade berättigade skadeståndsanspråk från tillståndshavarna, som enligt lokalradiolagen hade en mycket långt gående rätt till förlängning. Med hänsyn till bl.a. remissinstansernas kritik ansåg regeringen att det inte var möjligt att genomföra förslagen. Betänkandet ledde således inte till några lagstiftningsåtgärder.
3.4.2Utredningen om den framtida kommersiella radion
År 1997 fick en särskild utredare i uppdrag att föreslå hur de framtida villkoren för den kommersiella lokalradion skulle utformas. Det sades uttryckligen i direktiven för uppdraget att utredaren skulle utgå från att sändningstillstånd inte skulle fördelas genom ett auktionsförfarande.TPF16FPT
I betänkandet Den framtida kommersiella lokalradion
(SOU 1999:14) lämnade utredningen förslag som i flera avseenden liknade de förslag som Lokal- och närradiokommittén hade lämnat. Utredningen föreslog att sändningsområdena skulle utformas så att de gav förutsättningar för mångfald och reella yttrandemöjligheter. Vad gällde urvalet föreslog utredningen att det inledningsvis skulle baseras på kriterierna ägarförhållanden och den mängd eget material en sökande förklarade sig beredd att sända. Tillståndsmyndigheten skulle eftersträva ett ägande som gjorde att antalet aktörer på den lokala marknaden ökade och att det sändes en hög andel program som var unika för programföretaget i fråga. Om antalet sökande därefter fortfarande var fler än antalet sändningstillstånd skulle programverksamhetens format, dvs. sändningarnas inriktning eller nisch (t.ex. kultur, sport, nöje) beaktas. Utredningen påpekade att avsikten med det s.k. formatkriteriet inte var att tillståndsmyndigheten skulle ”agera smakdomare”.TPF17FPT I stället skulle myndigheten se till att det blev en mångfald i etern genom att skapa utrymme för olika format. Därefter, ifall antalet sökande fortfarande översteg antalet tillgängliga tillstånd, fanns utrymme för
15TP PT Jfr stadgandet i 3 kap. 4 § YGL att den som sänder radioprogram självständigt avgör vad som ska förekomma i programmen.
16TP PT Se dir. 1997:11 s. 6.
17TP PT Se SOU 1999:14 s. 167 ff.
74
SOU 2008:96 | Historik och gällande rätt |
tillståndsmyndigheten att tillämpa skön (dvs. sitt eget tycke och omdöme) vid urvalet.
Utredningens förslag fick kritik från flera remissinstanser på den grunden att kriteriet programverksamhetens format innebar påtagliga risker för förhandsgranskning och censur. En annan synpunkt som fördes fram var att kriterierna gav utrymme för godtycke.
Efter vissa omarbetningar lämnade regeringen en proposition vars förslag i huvudsak anslöt till vad utredningen hade föreslagit. Den 1 juli 2001 trädde nya regler i kraft.
3.5Radio- och
3.5.1Tillstånd
Tillstånd att sända kommersiell radio får enligt 5 kap. 4 § radio- och
Tidigare kunde ingen nationellt sett ha mer än ett tillstånd att sända kommersiell radio. Genom radio- och
Ett tillstånd att sända kommersiell radio får förenas med villkor. De villkor som är tillåtna framgår av 5 kap. 10 och 11 §§ radio- och
Ett tillstånd får överlåtas om Radio- och
3.5.2Tillståndsperiod
Varje tillståndsperiod är fyra år enligt 5 kap. 6 § radio- och
75
Historik och gällande rätt | SOU 2008:96 |
tiden 1 januari
En tillståndshavare har enligt 5 kap. 13 § radio- och
•det finns grund att återkalla tillståndet,
•tillståndshavaren väsentligt har brutit mot villkor som förenats med sändningstillståndet,
•tillståndshavaren väsentligt har brutit mot bestämmelsen om sändning av eget materialTPF18FPT och det inte finns särskilda skäl för att tillståndet ändå ska förlängas, eller
•förändringar i tekniken eller i användningen av radiofrekvenser på grund av internationella överenskommelser som Sverige har anslutit sig till medför att ett nytt tillstånd med samma villkor inte skulle meddelas.
Om Radio- och
I samband med att de nya reglerna om tillstånd att sända kommersiell radio infördes i radio- och
Den lösning som valdes för de befintliga tillståndshavarna var att införa särskilda övergångsbestämmelser (2001:272) i radio- och
18TP PT Enligt 6 kap. 7 a § radio- och
76
SOU 2008:96 | Historik och gällande rätt |
avgiften ska dessa tillståndshavare betala den avgift som fastställts i samband med auktionsförfarandet.TP PT
3.5.3Urvalsförfarande
När ett sändningsutrymme för ett område blir ledigt, ska detta enligt 5 kap. 3 § radio- och
En väsentlig skillnad i det nya regelverket, jämfört med det tidigare, är att auktionsförfarandet har ersatts av ett urvalsförfarande som Radio- och
•att sändningarna i hög grad utgörs av eget material och program med lokal anknytning,
•att dominans över nyhetsförmedling och opinionsbildning motverkas,
•att möjligheterna till mångfald tas till vara, och
•att den som får tillstånd har finansiella och tekniska förutsättningar att bedriva verksamheten varaktigt med god kapacitet och kvalitet.
Med eget material avses program som har tillkommit enbart för den egna verksamheten och som har bearbetats redaktionellt. I begreppet redaktionell bearbetning ligger att det ska ha utförts ett visst mått av självständigt arbete. Det ställs dock inte krav på någon
77
Historik och gällande rätt | SOU 2008:96 |
journalistisk nivå av materialet.TPF19FPT Med lokalt material avses program med anknytning till det egna sändningsområdet.
3.5.4Koncessionsavgift
Koncessionsavgiften för ett sändningstillstånd som meddelats enligt radio- och
Avgiften för ett sändningstillstånd som har meddelats enligt lokalradiolagen uppgår till det belopp tillståndshavaren betalade vid den auktion då denne ropade in tillståndet.TPF21FPT Beloppet justeras årligen utifrån förändringar i det allmänna prisläget. I samband med att reglerna för de nya tillstånden infördes uttalade regeringen att det skulle kunna uppfattas som oskäligt, i förhållande till de sökande som inte hade kommit i fråga vid auktionerna, om avgifterna för de äldre tillstånden sattes ned till 40 000 kr. De tillståndshavare som fått sina tillstånd före den 1 juli 2001 blev därför även fortsättningsvis tvungna att betala det avgiftsbelopp som hade fastställts vid auktion. Regeringen påpekade att det alltid fanns möjlighet för den som innehade ett äldre tillstånd att frånträda detta och ansöka om tillståndet på nytt enligt det nya regelsystemet.
För närvarande finns det 81 tillståndshavare som har fått sina tillstånd genom att ha lagt det högsta budet vid auktion. Endast en tillståndshavare har valt att lämna tillbaka sitt tillstånd och ansöka om det på nytt för att få ned koncessionsavgiften till ca 40 000 kr. Det nya tillståndet förenades då samtidigt med betydligt mer långtgående villkor om programinnehåll än vad som hade gällt enligt det gamla tillståndet.
3.5.5Sändningarnas innehåll
Lokalradiolagen föreskrev att varje lokalradiostation skulle sända sådana program som hade framställts särskilt för den egna verksamheten under minst en tredjedel av sändningstiden varje dygn. Ett av
19TP PT Se prop. 1999/2000:55 s.
20TP PT Se 4 b § lagen (1992:72) om koncessionsavgift på televisionens och radions område.
21TP PT Se punkt 2 i övergångsbestämmelserna (2001:273) till lagen (1992:72) om koncessionsavgift på televisionens och radions område.
78
SOU 2008:96 | Historik och gällande rätt |
de uppmärksammade problemen med lokalradiolagen var dock att programutbudet endast till en mindre del bestod av program med lokal inriktning. I syfte att stärka den lokala profilen föreskrivs numera i 6 kap. 7 a § radio- och
I fråga om tillstånd som meddelats enligt lokalradiolagen gäller enligt punkt 3 b) i övergångsbestämmelserna (2001:272) till radio- och
3.5.6Reklam och annan annonsering
Tillåten annonsmängd
I 7 kap. radio- och
Enligt 7 kap. 5 § får annonser i radio och TV sändas högst tolv minuter under en timme mellan hela klockslag. När det gäller radiosändningar som inte omfattar en timme mellan hela klockslag får annonser sändas under högst 15 procent av sändningstiden.
Sponsrade programT T
I 7 kap. 8 § finns en särskild regel för sponsrade program. Ett sponsrat program är ett program som inte är en annons, men som helt eller delvis har bekostats av någon annan än den som bedriver sändningsverksamheten. För sådana program ska det anges på lämpligt sätt, antingen i början och slutet av programmet eller vid ett av dessa tillfällen, vem eller vilka bidragsgivarna är. Nyhetsprogram får inte sponsras. Sponsringsmeddelanden är normalt att betrakta som reklam men är undantagna från reglerna om särskild
79
Historik och gällande rätt | SOU 2008:96 |
signatur i 1 § och största tillåtna annonstid i 5 §. För att bestämmelserna om annonssignatur och största tillåtna annonstid inte ska riskera att bli innehållslösa har Granskningsnämnden för radio och TV (Granskningsnämnden) utarbetat praxis över vad som utgör ett program och därmed får omges av sponsringsmeddelanden.
En annan regel av betydelse för möjligheten att sända sponsringsmeddelanden är 6 kap. 4 § radio- och
Enligt Granskningsnämndens praxis får inte heller sponsringsmeddelandena innehålla reklambetonade tillägg eller uppgifter om sponsorns adress, telefonnummer,
– Sveriges största vitvarukedja” och ”GoGreen – hälsosam mat från Axa”. Skälet till att meddelandena fällts är att de innehåller värderande omdömen – att Elon är Sveriges största vitvarukedja och att GoGreen erbjuder hälsosam mat. Neutralt utformade sponsringsmeddelande som godtagits är t.ex. ”Com Hem – bredband och TV”, ”Bally James Duff´s – puben på Centralen” och
”Allergimedicinen Kestine”. Dessa meddelanden innehåller endast neutrala tillägg som bidrar till att identifiera sponsorn. Sponsringsmeddelanden som utformats i strid med bestämmelsen i 6 kap. 4 § står även i strid med bestämmelsen i 7 kap. 8 § att sponsringsmeddelanden ska lämnas på lämpligt sätt.
Begreppen sändning kontra program
Ett sponsringsmeddelande ska, som framgått ovan, lämnas i början och i slutet av ett program, eller vid ett av dessa tillfällen. För att få sponsras måste en sändning utgöra ett eget program. En sändning som endast är ett kort inslag i ett annat program får alltså inte sponsras.
En central fråga vid tillämpning av bestämmelsen om sponsring är vad som utgör ett program. I propositionen till radio- och
22TP PT Se prop. 1992/93:70 s. 30.
80
SOU 2008:96 | Historik och gällande rätt |
att vissa program inte räknas in när det gäller att avgöra när annonser får sättas in. Regeringen uttalade vidare att de omständigheter som Granskningsnämnden beaktar vid sin prövning av programbegreppet är av betydelse.TPF23FPT
Skillnaden mellan TV- och radiomediet gör att det inte är lika enkelt att avgöra vad som är ett program i radio, jämfört med vad som är ett program i TV. En
Granskningsnämnden har i sin praxis tagit hänsyn till följande omständigheter när det gäller att avgöra om en sändning utgör ett program eller inte. Ju fler av nedanstående omständigheter som är uppfyllda, desto mer talar för att sändningen utgör ett särskilt program.
• Presentationen av sändningen
Har sändningen ett eget/särskilt namn och vinjett och en särskild programledare/presentatör? Sänds programmet från en särskild sändningslokal?
• Sändningens tema
Har sändningen något eller några synbara teman som skiljer det från de omkringliggande sändningarna? Det kan även vara av vikt om sändningen har någon särskiljande form eller tillhör en särskild genre.
• Sändningstiden
Finns det en i förväg angiven sändningstid, som visar när programmet börjar respektive slutar? I så fall är det en omständighet som talar för att det är fråga om ett särskilt program. En sändning bör dessutom ha en viss minimilängd för att skilja den från s.k. trailrar (som förannonserar ett kommande program) och liknande.TPF24FPT
23TP PT Se prop. 1995/96:160 s. 68.
24TP PT En trailer betraktas inte som ett eget program. Det är därför inte tillåtet att omge en trailer med sponsringsmeddelanden.
81
Historik och gällande rätt | SOU 2008:96 |
3.5.7Sanktioner och tillsyn
För att ett regelverk ska efterlevas krävs att det finns sanktioner att tillgripa vid eventuella överträdelser mot reglerna. Enligt 10 kap. 1 § radio- och
Enligt radio- och
Att återkalla ett sändningstillstånd är en inskränkning i yttrandefriheten. Utgångspunkten är därför att den som har fått ett sändningstillstånd ska få bedriva sändningsverksamhet under hela tillståndstiden och att återkallelse får ske först när det finns mycket starka skäl för det.TPF25FPT I 11 kap. 5 § radio- och
3.6Tillfälliga regler under perioden 1 juli
Som nämnts i kapitel 1 har utredningen haft i uppdrag att i ett delbetänkande föreslå hur de nuvarande tillstånden, som alla löper ut den 31 december 2008, tillfälligt ska kunna förlängas i avvaktan på att ett nytt regelverk kan träda i kraft. Enligt direktiven är målsättningen att de nya reglerna ska börja gälla den 1 januari 2010.
25TP PT Se prop. 1999/2000:55 s.
82
SOU 2008:96 | Historik och gällande rätt |
Med grund i utredningens förslag i delbetänkandet Tillfälliga regler om tillstånd att sända kommersiell radio (SOU 2007:110) har lagen (2008:418) med tillfälliga bestämmelser om tillstånd att sända lokalradio utfärdats. Lagen gäller under perioden 1 juli 2008– 31 december 2009 och innebär i korthet att reglerna för samtliga tillstånd, såväl gamla som nya, är oförändrade fram till utgången av 2009. En tillståndshavare kan dock vid utgången av 2008 – när samtliga innevarande tillstånd löper ut – få tillståndet förlängt i endast ett år, i stället för i antingen fyra (för nya tillstånd) eller åtta (för gamla tillstånd).
Den tillståndshavare som vill få sitt tillstånd förlängt under 2009 måste ansöka om detta senast den 31 augusti 2008 (4 §). Senast två månader därefter, dvs. den 31 oktober 2008, ska Radio- och
Förutsättningarna för att få ett tillstånd förlängt är desamma som enligt gällande regelverk. Ett äldre tillstånd ska förlängas såvida det inte finns grund för att återkalla tillståndet (vilket i princip bara kan ske om tillståndshavaren allvarligt har misskött rätten att sända radio). Ett nytt tillstånd ska också förlängas, såvida inte
•det finns grund för att återkalla tillståndet,
•tillståndshavaren väsentligt har brutit mot villkor som förenats med sändningstillståndet,
•tillståndshavaren väsentligt har brutit mot bestämmelsen om sändning av eget material och det inte finns särskilda skäl för att tillståndet ändå ska förlängas, eller
•förändringar i tekniken eller i användningen av radiofrekvenser på grund av internationella överenskommelser som Sverige har anslutit sig till medför att ett nytt tillstånd med samma villkor inte skulle meddelas.
Den tillfälliga lagen ger även möjlighet till en andra tillståndperiod om högst ett år (3 § tredje stycket). En ansökan om en sådan ytterligare period ska ges in till Radio- och
26TP PT Se prop. 2007/08:106 s. 15.
83
4Den kommersiella radions aktörer
Detta kapitel beskriver aktörerna inom den svenska kommersiella radiobranschen; framför allt rör det sig om de två nätverken MTG Radio och SBS Radio. Kapitlet bygger i allt väsentligt på uppgifter från dessa nätverk samt på en rapport som revisionsfirman Ernst & Young upprättat för utredningens räkning. Rapporten återfinns i sin helhet i bilaga 4.
4.1Inledning
Det finns för närvarande 89 tillstånd att sända kommersiell radio. De enskilda tillståndshavarna, dvs. de aktörer som formellt bedriver sändningarna, är så gott som uteslutande någon form av bolag – aktiebolag, handelsbolag eller kommanditbolag. Det förekommer också (men är ovanligt) att ett sändningstillstånd innehas av en privatperson.
Varje tillståndshavarbolag ägs som regel i sin tur av andra bolag inom eller utom den kommersiella radiosfären, av privatpersoner eller av tidningar. Tre större ägargrupperingar kan urskiljas – MTG Radio, SBS Radio och NRJ. Dessa nätverk kontrollerar tillsammans 70TPF1FPT av de 89 tillstånden. Övriga tillstånd – 19 stycken – kontrolleras av andra rättssubjekt.
Produktionen av program inom den kommersiella radion sker i mycket stor utsträckning centralt. Framför allt sker den gemensamma produktionen inom ramen för de så kallade programnätverken, där de två största är RIX FM (som ingår i
1TP PT Siffran avser förhållandena per september 2008.
85
Den kommersiella radions aktörer | SOU 2008:96 |
Förutom att produceras centralt sänds programmen samtidigt i flera sändningsområden inom respektive programnätverk.
4.2Nätverken
4.2.1MTG Radio
MTG Radio är det största radionätverket i Sverige och driver totalt 54 stationer på olika orter. Bolaget ägs av Modern Times Group MTG AB, som är verksamt inom bl.a. TV, radio, elektronisk handel och andra medierelaterade tjänster. I MTG:s nätverk ingår drygt 200 medarbetare, vilket avser MTG:s egen personal och personal anställd hos samarbetspartners. All programproduktion sker centralt vid MTG Radios huvudkontor i Stockholm. Detta gör att samma format kan sändas ut på ett stort antal orter runt om i landet.
De format som MTG Radio sänder är RIX FM, Lugna Favoriter, NRJ (sänds i Stockholm, Göteborg och Malmö), Bandit Rock (sänds i Stockholm och Göteborg) och Star FM (sänds enbart i Stockholm). RIX FM är den enskilt största radiokanalen i Sverige. Stationen sänder från 36 olika orter och har ca 1,3 miljoner lyssnare per dygn. Formatet Lugna Favoriter sänds i 13 sändningsområden.
Av nätverkets sammanlagt 54 sändningstillstånd är MTG Radio delägare i 19 stycken. Samtliga tillståndshavare inom ägarnätverket ägs i olika proportioner av bolagen Kinnevik Radio AB, MTG Radio AB och
MTG Radio äger således mindre än hälften av samtliga sändningstillstånd som ingår i nätverket. För att kunna sända de egna formaten har MTG Radio slutit olika former av samarbetsavtal med de bolag som innehar de övriga sändningstillstånden. Avtalen är inte allmänna handlingar men av en översyn som Radio- och
2TP PT Se Granskningsnämnden för radio och TV, Kommersiell lokalradio – en kartläggning till och med 2007 s. 21 (rapport nr 24 i nämndens skriftserie).
3TP PT Se Radio- och
86
SOU 2008:96 | Den kommersiella radions aktörer |
reklamtid. Merparten av försäljningsverksamheten sker av säljare vid huvudkontoret men det finns även ett antal lokala säljkontor på olika orter i landet.
4.2.2SBS Radio
SBS Radio är det andra stora kommersiella radionätverket. Bolaget ägs av det tyska mediebolaget ProsiebenSat1, som bedriver verksamhet inom radio och TV. SBS Radio driver totalt 31 radiostationer på olika orter i Sverige och har ca 160 medarbetare. Till skillnad från MTG Radio innehar SBS Radio alla sina sändningstillstånd själva, antingen direkt eller indirekt via helägda dotterbolag.
SBS Radio sänder fem olika format – Mix Megapol, The Voice, 106.7 Rockklassiker, Vinyl 107 och Radio 107.5. De två sistnämnda formaten sänds enbart i Stockholm. Mix Megapol är nätverkets största format med ca 750 000 lyssnare per dygn. Programproduktionen sker i huvudsak i Stockholm men stationerna i Göteborg, Malmö och Borås har egna lokala redaktioner. Mix Megapol/Radio City i Göteborg har 12 anställda och sänder enbart egenproducerat material dygnet runt. Förhållandena är desamma i Malmö. Mix
Försäljning av reklamtid sker genom huvudkontoret i Stockholm samt via 18 lokala försäljningskontor.
4.3Branschens ekonomiska förutsättningar
4.3.1Vissa utgångspunkter
En kommersiell radiostation finansierar sin verksamhet genom intäkter av annonser och sponsring. Dessa intäkter ska täcka kostnader för personal, koncessionsavgift, teknisk utrustning m.m. Av kommersiellt driven verksamhet brukar i förlängningen krävas att den ska gå med vinst för att ägarna inte ska lägga ned rörelsen.
En av uppgifterna enligt direktiven är att bedöma om det finns anledning att anpassa koncessionsavgiftens nivå för att bättre spegla den kommersiella radions marknadssituation. Utredningen har därför gett i uppdrag åt revisionsfirman Ernst & Young att
87
Den kommersiella radions aktörer | SOU 2008:96 |
analysera den kommersiella radiobranschens ekonomiska förutsättningar med särskilt beaktande av koncessionsavgifterna och kraven på sändning av eget och lokalt material. Uppdraget har gått ut på att bedöma om nuvarande verksamheter generellt sett går med vinst eller förlust. Om den allmänna bilden är att verksamheterna går med förlust har det varit revisionsfirmans uppdrag att bedöma hur stor förlusten är i förhållande till respektive verksamhets omsättning och vad som krävs för att uppnå vinst.
Ernst & Young har analyserat de två nätverken MTG Radio och SBS Radio samt de fristående aktörerna Uppsala Musikradio City 106,5 ABTPF4FPT och Planet 103,9 Södertälje AB. Även Fria Radiobolaget i Borås AB, som sedan mars 2006 ingår i SBS Radios nätverk, och en av MTG Radios stationer (inte namngiven) har analyserats. Det material som Ernst & Young haft tillgång till är årsredovisningar för samtliga berörda aktiebolag, företagspresentationer från MTG Radio och SBS Radio, information från MTG Radio respektive Uppsala Musikradio om koncessionsavgifter i relation till omsättningen samt sammanställningar avseende historiska koncessionsavgifter från Radio- och
Ett begrepp som används i redovisningen nedan är rörelsemarginal. Detta är detsamma som en rörelses resultat dividerat med dess omsättning. Förenklat anger rörelsemarginalen hur stor del av varje omsatt krona i en rörelse som blir kvar för att täcka räntor, skatt och ge eventuell vinst.
Omsättning
-kostnader för sålda varor
-övriga kostnader i rörelsen
-avskrivningar
= Rörelseresultat
-finansiella poster
-skatt
= Årets vinst
Rörelsemarginal = RörelseresultatU U Omsättning
4TP PT Bolaget ingår numera i ett av MTG:s programnätverk.
88
SOU 2008:96 | Den kommersiella radions aktörer |
Ett annat begrepp som bör nämnas är ”proforma”, som förekommer i figurerna nedan när det gäller intäkterna och kostnaderna för nätverken MTG Radio och SBS Radio. Proforma används för att framhäva att en redovisning inte omfattar samma bolagskonstruktioner historiskt som vid den tidpunkt då redovisningen görs. Om exempelvis ett bolag köper ett annat bolag omfattar aktuella siffror för det köpande bolaget båda bolagen till skillnad från historiskt, då endast det egna bolaget är inkluderat. För att åstadkomma jämförbarhet inkluderas det köpta bolaget även historiskt, vilket kallas för proforma.
4.3.2Nätverket MTG Radio
Av MTG Radios årsredovisning för 2006 framgår att annonsintäkterna det året uppgick till 330 miljoner kr. Jämfört med året innan motsvarade det en ökning i omsättningen med 26 %. Enligt Ernst & Youngs rapport gjorde
Koncessionsavgifterna varierar kraftigt för de olika tillstånd som ingår i MTG:s nätverk. De allra flesta tillstånden är s.k. gamla tillstånd för vilka avgiften baseras på historisk budgivning. Ställt i relation till den totala omsättningen uppgår koncessionsavgifterna sammanlagt, dvs. för alla tillstånd som ingår i nätverket, till ca 20 %.
Enligt MTG Radios egna uppgifter kan ca 85 % av nätverkets totala kostnadsmassa hänföras till de olika stationer och tillstånd som ingår i nätverket. Resterande 15 % motsvarar gemensamma, fasta kostnader som t.ex. teknisk utrustning.
Tabell 4.1 | Nätverket MTG Radio | – rörelsens | intäkter och kostnader | |
(proforma) | ||||
Tkr | 2005 | 2006 | ||
Nettoomsättning | 262 735 | 330 256 | ||
Kostnad för sålda varor | ||||
Bruttoresultat | 111 766 | 163 388 | ||
Försäljnings- och administrationskostnader | ||||
Rörelseresultat | 46 868 | |||
Källa: Ernst & Young. |
89
Den kommersiella radions aktörer | SOU 2008:96 |
4.3.3Nätverket SBS Radio
SBS Radios annonsintäkter uppgick räkenskapsåret 2006 till ca 260 miljoner kr, vilket innebar en ökning i omsättningen med 8 % jämfört med året innan. Liksom för MTG Radio är de allra flesta tillstånden s.k. gamla tillstånd för vilka koncessionsavgifterna varierar kraftigt. Den sammanlagda kostnaden för koncessionsavgifterna utgör drygt 20 % av den totala omsättningen.
Räkenskapsåret 2005 gjorde SBS Radio en förlust på 51 miljoner kr. Året efter, dvs. räkenskapsåret 2006, uppgick förlusten till 40 miljoner kr. Av nätverkets totala kostnader kan ca 60 % hänföras till de enskilda sändningstillstånden; framför allt kostnader för viss teknik, direkta försäljningskostnader och koncessionsavgifter. Ytterligare ca 25 % av den totala kostnadsmassan är hänförlig till enskilda radiostationer, främst i form av kostnader för produktion av egen morgonshow och marknadsföring. Kvarvarande ca 15 % av den totala kostnadsmassan utgör overheadkostnader som bärs av nätverket. Detta är således samma fördelning som för MTG Radio avseende kostnader som kan hänföras till separata stationer, sändningstillstånd och overheadkostnader.
Tabell 4.2 | Nätverket | SBS Radio | – rörelsens intäkter och kostnader | |
(proforma) | ||||
TKr | 2005 | 2006 | ||
Nettoomsättning | 239 620 | 257 912 | ||
Övriga intäkter | 2 510 | 2 720 | ||
Kostnad för sålda varor | ||||
Bruttoresultat | 74 021 | 106 535 | ||
Försäljningskostnader | ||||
Administrationskostnader | ||||
Rörelseresultat | ||||
Källa: Ernst & Young. |
4.3.4Uppsala Musikradio City 106,5 AB
Uppsala Musikradio City 106,5 AB (Uppsala Musikradio) sänder kommersiell radio i Uppsala. Bolaget är ett helägt dotterbolag till Upsala Nya Tidning AB. För räkenskapsåret 2008 uppgår
90
SOU 2008:96 | Den kommersiella radions aktörer |
koncessionsavgiften till knappt 2,9 miljoner kr, vilket motsvarar ca 20 % av omsättningen.
Bolaget var under många år fristående från de två stora nätverken. Sedan den 30 juni 2008 har Uppsala Musikradio ett programsamarbete med MTG Radio och sänder ut formatet Lugna Favoriter. Under den tid som stationen var fristående från nätverken producerade den själv allt eget material med undantag för morgonshowen, som stationen köpte av SBS Radio. Vid de möten utredningen haft, inte bara med företrädare för Uppsala Musikradio utan även med MTG Radio och SBS Radio, framgår att det är viktigt att ha en ambitiös morgonshow för att locka lyssnare vilket i sin tur generar reklamintäkter. En morgonshow är dock så dyr att producera att en enskild station sällan kan bära den kostnaden själv.
Under tiden som fristående aktör köpte Uppsala Musikradio vissa ekonomifunktioner från moderbolaget Upsala Nya Tidning AB. För detta betalade bolaget marknadsmässiga priser. Räkenskapsåret 2005 gjorde bolaget en förlust på ca 850 000 kr medan räkenskapsåret 2006 resulterade i en vinst på 68 000 kr. Mellan åren 2005 och 2006 ökade omsättningen med 1,5 miljoner kr.
Tabell 4.3 | Uppsala Musikradio City 106,5 AB – rörelsens intäkter och | |||
kostnader | ||||
Tkr | 2005 | 2006 | ||
Nettoomsättning | 11 506 | 13 009 | ||
Programkostnader | ||||
Övriga externa kostnader | ||||
Personalkostnader | ||||
Avskrivningar av immateriella och | ||||
materiella anläggningstillgångar | ||||
Rörelseresultat | 68 | |||
Källa: Ernst & Young. |
4.3.5Planet 103,9 Södertälje AB
Planet 103,9 Södertälje AB, som inte är knutet till något av de två nätverken, sänder kommersiell radio i Södertälje. Bolaget har ett s.k. nytt tillstånd med krav på att sända eget och lokalt material. För detta tillstånd betalar bolaget 44 000 kr i koncessionsavgift för räkenskapsåret 2008.
91
Den kommersiella radions aktörer | SOU 2008:96 |
Räkenskapsåret 2006 uppgick bolagets intäkter till ca 400 000 kr, vilket var i nivå med intäkterna året innan. I Ernst & Youngs rapport konstateras att verksamheten för räkenskapsåret 2005 resulterade i en förlust på 9 000 kr. Detta motsvarade en s.k. negativ rörelsemarginal på
Tabell 4.4. Planet 103,9 Södertälje AB – rörelsens intäkter och kostnader
TKr | 2005 | 2006 |
Nettoomsättning | 392 | 393 |
Programkostnader | ||
Övriga externa kostnader | ||
Rörelseresultat | 26 | |
Källa: Ernst & Young. |
4.3.6Fria Radiobolaget i Borås AB
Fria Radiobolaget i Borås AB (Fria Radiobolaget) var tidigare knutet till ägarnätverket Fria Media. Den 1 mars 2006 köpte SBS Radio bolaget och det ingår därför numera i
Redan före SBS Radios förvärv köpte Fria Radiobolaget en betydande del av sina funktioner och produkter externt, bl.a. vissa försäljningstjänster och morgonshow från SBS Radio. Bortsett från morgonshowen, som är densamma som den show Mix Megapol sänder, producerar Fria Radiobolaget alla sina sändningar självt. För detta ändamål har bolaget discjockeys och lokala säljare anställda.
Räkenskapsåret 2005 uppgick bolagets intäkter till knappt 5,2 miljoner kr. Det året resulterade i en vinst på 68 000 kr, vilket motsvarade en positiv rörelsemarginal på 1 %. Intäkterna för 2006 var i stort sett desamma som året innan, dvs. knappt 5,2 miljoner kr. Räkenskapsåret 2006 innebar en vinst på 874 000 kr, vilket motsvarade en positiv rörelsemarginal på 17 %. Den ökade lönsamheten beror enligt Ernst & Youngs rapport på att bolaget minskat
92
SOU 2008:96 | Den kommersiella radions aktörer |
sina kostnader för försäljning och administration. Detta förklaras till stor del av att Fria Radiobolaget erhåller vissa tjänster samt sin morgonshow från SBS Radio utan kostnad.
Tabell 4.5 Fria Radiobolaget i Borås AB – rörelsens intäkter och kostnader
TKr | 2005 | 2006 |
Nettoomsättning | 5 173 | 5 199 |
Kostnad för sålda tjänster | ||
Bruttoresultat | 3 177 | 3 184 |
Försäljningskostnader | ||
Administrationskostnader | ||
Rörelseresultat | 68 | 874 |
Källa: Ernst & Young. |
4.3.7Inte namngiven radiostation i nätverket MTG Radio
I syfte att ge en bild av vilka kostnader som krävs för att driva en radiostation har MTG Radio lämnat information om en av sina radiostationer. Stationen har ett s.k. gammalt tillstånd och betalar således en koncessionsavgift som baserar sig på budgivning. Enligt önskemål från MTG Radio är stationen inte namngiven och siffrorna anges i procentsatser i stället för tusentals kronor.
De personer som arbetar direkt för radiostationen är discjockeys och den tekniska personal som krävs för att sända programmen. Management, ekonomi och övriga overheadtjänster sköts centralt av MTG Radio. För detta betalar varje enskild station ersättning som baserar sig på vissa nyckeltal enligt ett internt debiteringssystem.
Intäkterna genereras i form av annonsintäkter från en central säljkår inom MTG Radio. Dessa intäkter kan fullt ut hänföras till radiostationens verksamhet. Försäljningskostnaderna baseras på den provision som betalas till den centrala säljkåren.
93
Den kommersiella radions aktörer SOU 2008:96
Tabell 4.6 | Inte namngiven radiostation – rörelsens intäkter och kostnader | |||
Tkr | 2005 | 2006 | ||
Nettoomsättning | 100 % | 100 % | ||
Koncessionsavgift | ||||
Programkostnader | ||||
Försäljningskostnader | ||||
Interndebitering | ||||
Övriga kostnader | ||||
Rörelseresultat | ||||
Källa: Ernst & Young.
Av tabellen framgår att koncessionsavgiften motsvarade 43 % av företagets intäkter (nettoomsättning) 2005 och ungefär detsamma (42 %) året efter. Räkenskapsåret 2005 resulterade i en förlust på 46 % av nettoomsättningen och räkenskapsåret 2006 i en förlust på 43 % av nettoomsättningen. Den något förbättrade lönsamheten berodde på att försäljningskostnaderna minskade. Det kan konstateras att koncessionsavgiftens storlek ungefär motsvarade radiostationens förlust (rörelseresultat). Om någon koncessionsavgift inte hade betalats hade radiostationen således uppvisat ett ungefärligt nollresultat.
4.3.8Slutsatser i Ernst & Youngs rapport
Ernst & Young konstaterar i rapporten att de ekonomiska förutsättningarna för att sända kommersiell radio historiskt sett inte varit särskilt gynnsamma. Även om marknadsförutsättningarna förefaller goda och koncessionsavgifterna minskat i förhållande till respektive verksamhets omsättning, har dessa omständigheter enligt revisionsfirman inte varit tillräckliga för att generellt sett skapa ekonomiskt gynnsamma förutsättningar att sända kommersiell radio. Av de aktörer som ingått i urvalet för analysen är det endast MTG Radio, som är det största nätverket på marknaden och dessutom innehar den enskilt största kommersiella radiokanalen, som visar lönsamhet vid dagens nivå av koncessionsavgifter. Att endast MTG Radio förmår uppvisa lönsamhet, i kombination med att en betydande del av de stora nätverkens kostnadsmassor består av fasta kostnader, indikerar enligt Ernst & Young att det föreligger stordriftsfördelar för att sända kommersiell radio.
94
SOU 2008:96 | Den kommersiella radions aktörer |
Det gap som behöver överbryggas för att uppvisa vinst i verksamheten varierar från aktör till aktör. Ernst & Young har gjort simuleringar i syfte att bedöma det ekonomiska utfallet (rörelsemarginalen) för respektive radioverksamhet när koncessionsavgiften beräknas som en viss andel av omsättningen. Resultatet av simuleringen redovisas i nedanstående tabell. ”N.a.” står för ”not available”, vilket innebär att det inte funnits tillräcklig information för att presentera rättvisande siffror.
Tabell 4.7 Rörelsemarginal vid olika nivåer av koncessionsavgift
Simulerad koncessionsavgift i procent (%) av omsättningen | ||||||
0 % | 10 % | 18 % | 20 % | 30 % | 40 % | |
MTG Radio | 33 % | 23 % | 3 % | |||
15 % | 13 % | |||||
Radiostation ägd av MTG | ||||||
SBS Radio | 1 % | |||||
Fria Radiobolaget i Borås | 18 % | 8 % | 0 % | |||
Uppsala Musikradio | 21 % | 11 % | 3 % | 1 % | ||
Planet 103,9 Söderstälje | n.a. | n.a. | n.a. | n.a. | n.a. | n.a. |
Genomsnittlig rörelsemarginal | 14 % | 4 % | ||||
Källa: Ernst & Young. |
Tabellen visar att om verksamheterna inte skulle belastas med någon koncessionsavgift alls (kolumnen 0 %) är det endast en av rörelserna i urvalet – den inte namngivna radiostationen hos MTG Radio – som skulle uppvisa ett negativt rörelseresultat (- 1 %). Skulle koncessionsavgifterna uppgå till 10 % av de undersökta verksamheternas omsättning visar MTG Radio, Fria Radiobolaget och Uppsala Musikradio positiva rörelseresultat för räkenskapsåret 2006. Fria Radiobolagets och Uppsala Musikradios vinster ska dock ses i ljuset av att båda dessa bolag på något sätt är eller har varit kopplade till SBS Radio. Sannolikt hade inget av dessa bolag – särskilt inte Fria Radiobolaget – kunnat nå samma lönsamhet om de med egna medel hade producerat en morgonshow. Det förtjänar dessutom noteras att Fria Radiobolaget på fristående basis, dvs. innan SBS Radio övertog verksamheten, knappt lyckades uppvisa ett positivt rörelseresultat för räkenskapsåret 2005 trots att bolaget har ett s.k. nytt tillstånd som innebär en årlig koncessionsavgift på endast drygt 40 000 kr.
Om det totala beloppet av de koncessionsavgifter som utgår ska vara detsamma som i dagsläget, skulle koncessionsavgifterna
95
Den kommersiella radions aktörer | SOU 2008:96 |
behöva sättas till 18 % i relation till omsättningen. Vid en sådan nivå visar endast MTG Radio och Uppsala Musikradio vinst. Som nämnts ovan är dock inte siffrorna för Uppsala Musikradio helt rättvisande eftersom bolaget – under den tid det fortfarande var fristående – köpte sin morgonshow från SBS Radio.
96
5 Vissa frekvensfrågor
5.1Uppdraget enligt direktiven
Enligt direktiven ska utredningen med utgångspunkt i Post- och telestyrelsens (PTS) rapport Frekvensplanering
5.2PTS rapport om frekvensplanering på
5.2.1Uppdraget till PTS
Regeringen gav i juni 2007 PTS i uppdrag att analysera vissa frågor om frekvensplanering på
•Redovisa olika alternativ för att göra ytterligare rikstäckande ljudradiosändningar på
•Analysera frekvensanvändning och sändningseffekter för att
möjliggöra bl.a. ökad hörbarhet för lokala privata ljudradio-
1TP PT Rapport nummer
97
Vissa frekvensfrågor | SOU 2008:96 |
sändningar. En analys skulle även göras av hur en höjning av tillåtna sändningseffekter påverkar etablerande av ytterligare rikstäckande sändningar.
•Redovisa vilka konsekvenser förändringarna skulle medföra för de befintliga aktörerna på radiomarknaden, beskriva konsekvenser när det gäller behov av internationell koordinering, uppskatta kostnaderna för förändringarna samt tidsåtgången för en fullständig koordinering av de redovisade handlingsmöjligheterna.
För att kunna besvara frågeställningarna gav PTS i uppdrag åt konsultföretaget Progira AB att genomföra en teknisk studie. Denna studie har därefter legat till grund för PTS bedömning.
5.2.2Höjd sändningseffekt för befintlig kommersiell radio
Av PTS rapport framgår att det inte är möjligt att generellt höja sändningseffekten för den kommersiella radion. Dels skulle en sådan höjning störa grannländernas radioanvändning, dels skulle de kommersiella aktörernas egna sändningsnät komma att påverkas i viss utsträckning. I områden där det spektrummässigt är trångt, t.ex. i Skåne, skulle dessutom en effektökning för befintliga sändare begränsa möjligheten att skapa fler rikstäckande nät på
5.2.3Etablerande av nya rikstäckande
PTS bedömer i rapporten att det är tekniskt möjligt att skapa ett eller flera nya rikstäckande
98
SOU 2008:96 | Vissa frekvensfrågor |
vad alternativ A gör. Samtliga uppgifter nedan avser alternativ A, dvs. omplanering inom befintlig frekvensplan, såvida inget annat sägs.
En omplanering innefattar följande moment och ungefärlig tidsåtgång.
•Framtagande av en ny nationell frekvensplan; ca
•Internationell koordinering; ca
•Nationell licensiering; ca 6 månader.
•Uppbyggnad av nät; ca 12 månader för ett nät med 75 % täckning och ca 18 månader för ett nät med 90 % täckning.
Den stora kostnaden för att etablera ett eller flera nät är infrastrukturen, dvs. att sätta upp nya master med tillhörande utrustning.
•För att etablera ett nät med 75 % täckning krävs uppskattningsvis 200 nya sändare. Den totala investeringskostnaden för ett sådant nät kan beräknas till ca 200 miljoner kr.
•För att etablera ett nät med 90 % täckning krävs ca 330 nya sändare. Den totala investeringskostnaden för ett sådant nät kan beräknas till ca 300 miljoner kr.
Tabell 5.1 Totala investeringskostnader för att etablera ett nytt
Alternativ A | Alternativ A | Alternativ A | Alternativ B | |
med 65 % | med 75 % | med 90 % | ||
täckning | täckning | täckning | ||
Frekvensplan | 4 | 6 | 9 | 15 |
Internationell | 3 | 4 | 6 | 10 |
koordinering | ||||
Licensiering | 10 | 15 | 20 | 30 |
Uppbyggnad av | 160 | 200 | 300 | |
nät (investering) | ||||
Kostnad befintliga | 20 | 30 | 50 | |
aktörer | ||||
Totalt | 197 | 255 | 385 | |
Källa: PTS rapport Frekvensplanering
Av tabellen framgår att kostnaden för att etablera ett nationellt nät med 65 % täckning kan beräknas till knappt 200 (197) miljoner kr. Om nätet har 75 % täckning kan kostnaden beräknas till ca 250
99
Vissa frekvensfrågor | SOU 2008:96 |
(255) miljoner kr och har det 90 % täckning kan kostnaden beräknas till knappt 400 (385) miljoner kr. Alternativ B, dvs. en total omplanering av frekvensplanen, skulle medföra kostnader i intervallet
PTS förespråkar en omplanering inom befintlig frekvensplan, dvs. alternativ A, med reservation för att en ökad användning av digital radio kan vara en komplikation i sammanhanget. Myndigheten betonar att en omplanering kräver ytterligare arbete med frekvensplanering inom landet och koordinering med de grannländer som berörs. Till det kommer en detaljerad analys av vilken befintlig radioanvändning som behöver ändras eller tas bort för att nationella sändningar ska bli möjliga. Behovet av sådana ändringar kan enligt PTS förväntas vara störst i storstadsområdena där frekvensanvändningen redan i dag är mer intensiv.
Det är således möjligt att skapa ett nytt rikstäckande
I rapportenTPF2FPT uttalar PTS avslutningsvis att ”givet vad som pågår på radiomarknaden med en inriktning mot digitala sändningar kan frågan ställas om det är värt att i ett så här sent skede i användningen av ett analogt system genomföra de åtgärder som krävs till de kostnader det innebär”.
2TP PT A.a. s. 36.
100
SOU 2008:96 | Vissa frekvensfrågor |
5.3Radiobranschens kommentarer till PTS frekvensrapport
Branschorganet Radiobranschen (RAB) har inkommit med två yttranden över PTS rapport. I dessa yttranden har RAB i huvudsak anfört följande.
Ett tillstånd att sända kommersiell radio innebär rätt att bedriva sådana sändningar som kan tas emot med god hörbarhet i hela det geografiska område som tillståndet omfattar. Av PTS rapport framgår att det går att skapa ett rikstäckande analogt nät med 65 % yttäckning, men att nuvarande tillståndshavare som sänder kommersiell radio i så fall skulle påverkas negativt. Utöver den konstaterade effektsänkningen som flertalet tillståndshavare skulle drabbas av kan det bli nödvändigt att vissa inarbetade frekvenser byts ut mot nya, i dag oanvända, frekvenser som är sämre placerade på
RAB delar inte PTS bedömning att en fullständig omkoordinering av det analoga
101
Vissa frekvensfrågor | SOU 2008:96 |
5.4Ytterligare utredning av PTS
Utredningen har i anledning av rapporten ställt ett antal kompletterande frågor till PTS. De frågeställningar som utredningen önskat få besvarade är på vilket sätt och i vilken utsträckning de befintliga kommersiella radiosändningarna kommer att påverkas av en omplanering som skapar utrymme för ett nytt nationellt nät. Specifika frågor som har ställts är
a)om det finns regionala skillnader i en sådan påverkan mellan exempelvis storstad och landsbygd,
b)om etablerandet av ett nationellt nät skulle medföra att vissa av de befintliga tillståndshavarna förlorar möjligheten att sända på sina nuvarande frekvenser, och
c)om det är möjligt att förebygga en negativ påverkan på befintliga kommersiella radiosändningar genom att nya rikstäckande sändningar startar etappvis och i olika områden (i stället för att starta samtidigt i hela landet).
Utredningen har vidare önskat svar på hur stor befolkningsmängd de tre alternativen med 65 %, 75 % respektive 90 % geografisk täckning motsvarar.
PTS har i ett yttrande till utredningenTPF3FPT i huvudsak uppgett följande. På vilket sätt, och i vilken utsträckning, befintlig lokal kommersiell radio kommer att påverkas av ett nytt nationellt nät är svårt att avgöra i detalj utan en sådan noggrann analys som görs inom ramen för ett frekvensplaneringsarbete. Ett rimligt antagande är emellertid att påverkan främst kommer att bestå i en försämring av såväl täckningsområden som hörbarhet. Påverkan kan antas vara störst i storstadsområdena vilket kan leda till ett minskat antal lyssnare för lokal kommersiell radio. En annan aspekt att beakta är den s.k. frekvensidentiten, dvs. att en radiostation är starkt förknippad med den frekvens som den sänder på. Om ett nytt nät införs kan det komma att krävas att vissa av de befintliga tillståndshavarna måste byta frekvens. En förlorad frekvensidentitet kan få avsevärda konsekvenser när det gäller marknadsföring och återuppbyggnad av varumärket. Resursmässigt är det rimligt att införa sändningar på en ny nationell frekvens etappvis, men att göra så bedöms inte minska de negativa konsekvenserna
3TP PT PTS promemoria
102
SOU 2008:96 | Vissa frekvensfrågor |
för nuvarande tillståndshavare. De kommer således ändå att drabbas av mindre täckningsområden och sämre hörbarhet.
På utredningens fråga om vilken befolkningstäckning de tre alternativen med olika grad av yttäckning innebär, har PTS uppgett att
•65 % yttäckning motsvarar i genomsnitt 78 % befolkningstäckning,
•75 % yttäckning motsvarar i genomsnitt 86 % befolkningstäckning, och
•90 % yttäckning motsvarar i genomsnitt 99 % befolkningstäckning.
I avsnitt 8.5 behandlar utredningen frågan om det, med grund i PTS rapport, bör införas möjlighet att sända nationell kommersiell radio på
103
6Den digitala utvecklingen inom radions område
6.1Inledning
Ljudradiosändningar kan bedrivas med olika tekniker och utnyttja olika frekvensområden. Analog radio sänds för närvarande i framför allt det s.k.
Sändningar med digital teknik ger bättre ljud och skapar plats för fler kanaler än vad motsvarande analoga sändningar gör. Den digitala teknik som används mest är Digital Audio Broadcasting (DAB). Precis som FM är DAB en teknik som används för marksänd radio. Tekniken fungerar väl för mobil mottagning och gör det möjligt för ett obegränsat antal lyssnare att ta del av sändningarna samtidigt. DAB har vidareutvecklats i form av DAB+, som ökar sändningskapaciteten två till tre gånger jämfört med den ursprungliga
I FM har varje radiokanal – t.ex. P1 – en egen frekvens. I DAB sänds däremot flera kanaler tillsammans i ett frekvensblock (även kallad multiplex eller mux). Ett sådant frekvensblock ger utrymme för minst sex programtjänster (dvs. kanaler) och en del andra datatjänster. Ett ”nät” utgörs av innehållet i en mux. Med DAB+ kan en mux rymma upp till 20 kanaler.
För att kunna lyssna på digitala sändningar krävs en särskild radiomottagare – en
105
Den digitala utvecklingen inom radions område | SOU 2008:96 |
bilder på ett text/bildfönster. I anslutning till sändningar kan det därmed gå att få information om t.ex. programnamn, medverkande eller låttitlar. Allt fler mottagare är dessutom utrustade med en möjlighet att lagra ljud, vilket gör att det går att spela upp tidigare sändningar. Kostnaden för en
6.2Digitala radiosändningar i Sverige
Våren 1995 beslutade riksdagen att låta Sveriges Radio, Sveriges Utbildningsradio (Utbildningsradion) och privata programföretag inleda radiosändningar med digital teknik. Sändningarna skulle ske i begränsad omfattning och efter särskilda beslut av regeringen. Syftet var att Sveriges Radio, Utbildningsradion och andra radioföretag skulle få prova den nya digitala tekniken och att allmänheten skulle få möjlighet att bedöma för- och nackdelar med denna. Sändningarna skulle inledningsvis förekomma i ett begränsat antal områden i såväl storstadsregionerna som i andra delar av landet. Regeringen bedömde att sändningsverksamheten skulle finansieras av de medverkande företagen utan att staten skulle anslå särskilda medel. Vidare ansåg regeringen att ett beslut om att byta sändningsteknik – från analog till digital teknik – kunde fattas först när det fanns omfattande erfarenhet av den nya tekniken. När de digitala sändningarna hade pågått en tid skulle därför en utvärdering ske.
Hösten 1995 inledde Sveriges Radio provsändningar med
1TP PT Teracom hade det formella tillståndet, men MTG Radio stod för innehållet i sändningarna.
106
SOU 2008:96 | Den digitala utvecklingen inom radions område |
Vid introduktionen av digital radio 1995 beräknade Teracom att sändningarna i
Den parlamentariskt sammansatta Digitalradiokommittén föreslog 2004 i sitt slutbetänkande Digital radio (SOU 2004:16) att
6.3Radio- och
Radio- och
Radio- och
2 | PT Se skr. 2005/06:66. |
TP | |
3 | PT Framtidens radio - delrapport 1 (dnr 54/2006), Framtidens radio - delrapport 2 (dnr |
TP |
345/2007) och Framtidens radio - slutrapport (dnr 578/2008).
107
Den digitala utvecklingen inom radions område | SOU 2008:96 |
rapporten har de olika teknikerna analyserats. Den tredje och sista rapporten redovisar slutresultatet. Rapporterna är avsedda att utgöra underlag för riksdagens och regeringens strategi avseende framtida satsningar på digitalradion.
I sammanfattningen av slutrapporten konstaterar Radio- och
Radion har under lång tid varit det största massmediet, men den har på senare år tappat lyssnare. Däremot ökar mediekonsumtionen totalt sett. Ungdomarna överger de traditionella medierna och de vill själva bestämma när, var och hur de tar del av medieinnehåll, exempelvis på Internet och i mobiltelefonen. En konsumentundersökning från våren 2008 visar att 45 % av radiolyssnarna vill ha fler och nya funktioner i radion. Lyssnarna är mest intresserade av att enkelt kunna söka radiostation, få bättre ljudkvalitet och hörbarhet samt öka tillgängligheten för personer med syn- och hörselnedsättningar. Lyssnarna vill också ha ett större utbud av radiokanaler över hela landet.
Radion behöver utvecklas för att möta konsumenternas behov. Men radiomediet kan inte utan svårighet utvecklas i dagens
Det finns flera olika tekniker för digitalradio, som gör att den bland annat kan sändas i
De största aktörerna på radioområdet anser att DAB+ är den teknik för rikstäckande digital ljudradio som i dag förefaller mest lämpad för Sverige. DAB+ är en uppgraderad version av den beprövade DAB- standarden och kan ge plats för omkring 80 rikstäckande radiokanaler i det planerade frekvensutrymmet. Liksom DAB är DAB+ standardiserad och harmoniserad med övriga Europa. Utvecklingen i
108
SOU 2008:96 | Den digitala utvecklingen inom radions område |
Europa är viktig att ta hänsyn till vid val av teknik. De tekniker som Sverige väljer för mediedistribution bör vara standardiserade av europeiska standardiseringsorgan och användas i frekvensutrymmen som är planerade och harmoniserade med övriga länder enligt internationella överenskommelser. En gemensam digitalradioteknik i Europa är också en förutsättning för ett rikt utbud av radiomottagare till överkomliga priser.
6.4Tillgängligt frekvensutrymme
Internationella Teleunionen (ITU) har hand om fördelningen av frekvensutrymme mellan olika länder. Hittills har endast ett visst frekvensutrymme – kallat band III – tagits i anspråk för digitala radiosändningar. Band III omfattar området
Post- och telestyrelsen (PTS) presenterade i juni 2008 en delrapportTPF4FPT med anledning av ett regeringsuppdrag att redovisa en planeringslösning för marksänd
4TP PT Se PTS rapport Planeringslösning för marksänd digital TV - VHF
109
Den digitala utvecklingen inom radions område SOU 2008:96
Tabell 6.1 | Tillgängligt frekvensutrymme omräknat till antal ljudradio- | ||||
program | |||||
Mux nr | Antal regioner | MHz/region | Total bit rate | Kanaler/mux DAB+ | |
1 | 1 | 1,75 MHz | 1152 kbit/s | 20 | |
2 | 20 | 1,75 MHz | 1152 kbit/s | 20 | |
3 | 34 | 1,75 MHz | 1152 kbit/s | 20 | |
4 | 34 | 1,75 MHz | 1152 kbit/s | 20 | |
Summa | 7 MHz | 4,6 Mbit/s | 80 |
Källa: Teracom.
Sammanlagt är det möjligt att skapa fyra rikstäckande sändarnät, varav tre är regionalt nedbrytbara. Varje sändarnät eller multiplex kan med
Mux 3 och 4 är två nät som vart och ett kan brytas ned lokalt i 34 områden, vilka motsvarar dagens sändningsområden för analog kommersiell radio. Dessa nät ger utrymme för 20 nationella kanaler i varje, och för varje enskilt tillstånd kan olika material sändas i 34 olika områden. Inget av näten är dock utbyggda och för att skapa sändningsmöjligheter krävs omfattande investeringar. Det har inte varit möjligt för utredningen att bedöma de kostnaderna.
110
SOU 2008:96 | Den digitala utvecklingen inom radions område |
6.5Digitalradio i andra länderTPF5FPT
6.5.1Inledning
Det sänds digitalradio på många håll runt om i världen; för närvarande pågår sändningar i ungefär 30 länder. I Sveriges närhet är det framför allt Danmark, Norge och Storbritannien som har satsat på utbyggnad av digital radio.TP PT
DAB är det marksända digitalradiosystem som hittills har fått störst genomslag internationellt, bortsett från USA och Japan. I USA hindrar frekvensplaneringen att DAB införs, och där har man i stället valt att satsa på satellitradio för nationell täckning.
I Europa finns ännu ingen officiell och gemensam syn på vilken teknik för digitalradio som ska väljas. DAB är dock den teknik som är mest utbredd. Utformningen av
6.5.2Danmark
I juni 2006 slöt Danmarks regering ett medieavtal, som bl.a. innebär att den digitala radion via DAB ska byggas ut i Danmark. Beslutet om utbyggnaden baserades på förutsättningen att staten ska auktionera ut sändningsmöjligheter och att det därefter är upp till radiobranschens aktörer att utnyttja dessa möjligheter. Det är således tillståndshavarna själva som finansierar både programverksamheten samt etableringen och driften av sändarnäten.
I Danmark finns kanalerna i två nationella sändarnät. På sikt kommer public
5TP PT Texten i detta avsnitt bygger i allt väsentligt på kapitel 12 i Radio- och
111
Den digitala utvecklingen inom radions område | SOU 2008:96 |
tills beslut hade fattats om att omplanera
Våren 2007 uppskattades utomhustäckningen med DAB i Danmark till nästan 100 %. Mer än 1,3 miljoner danskar, eller 23 % av befolkningen, har tillgång till en
6.5.3Finland
DAB introducerades i Finland 1998 av public
DAB har hittills inte haft någon framgång i Finland. I slutet av 2005 beslutade YLE att tills vidare stoppa sina sändningar i
6.5.4Norge
Norge började provsändningar med DAB i mitten av
Det finns två sändarnät under utbyggnad; ett nationellt och ett regionalt. Det regionala nätet disponeras i sin helhet av NRK medan kapaciteten i det nationella nätet huvudsakligen är avsett för kommersiella aktörer. I april 2008 täckte dessa nät ca 80 % av
112
SOU 2008:96 | Den digitala utvecklingen inom radions område |
landets befolkning. Norge har en topografi (terrängförhållanden) som är besvärlig för marksändningar och NRK anser sig inte kunna finansiera både digitala och analoga sändningar som når hela befolkningen. NRK vill att det analoga
6.5.5Storbritannien
Storbritannien är det land som först startade digitala radiosändningar baserad på
En undersökning utförd i början av 2008 visade att knappt 11 % av allt radiolyssnande i Storbritannien sker via DAB och att närmare en tredjedel av befolkningen äger en
113
7 Internationell utblick
Detta kapitel beskriver regelverken för kommersiell radio i Danmark, Norge, Finland och Storbritannien. I avsnitt 6.5 har utvecklingen vad gäller digital radio i dessa länder beskrivits.
7.1Danmark
7.1.1Allmänt
Regelverket för kommersiell radio finns i lov nr. 338 af 11. april 2007 om radioog fjernsynsvirksomhed och bekendtgørelse nr. 1627 af 13. december 2006 om lokal radioog fjernsynsvirksomhed. Bekendtgørelse nr. 1368 af 15. december 2005 om reklame og sponsorering i radio og fjernsyn innehåller kompletterande regler om reklam i radio.
Lokala radio- och
7.1.2Lokala sändningstillstånd
Det finns ca 130 lokala sändningstillstånd för kommersiell radio i Danmark. Flera sändningstillstånd kan beviljas inom ett och samma sändningsområde och en tillståndshavare kan inneha flera tillstånd. Det finns inte några restriktioner för vem som kan få ett sändningstillstånd, t.ex. att medieföretag skulle vara uteslutna.
115
Internationell utblick | SOU 2008:96 |
Fördelning av tillstånd
Fördelningen av tillstånd sker via ”udbud”. Det innebär att Radioog tvnævnet annonserar att det finns lediga sändningstillstånd att ansöka om. Den sökande ska ange sina ekonomiska förutsättningar (t.ex. hur stationen ska finansieras) och vilken inriktning programverksamheten ska ha (t.ex. om den kommer att rikta sig till bestämda målgrupper). Efter att ansökningstiden gått ut utvärderar Radioog
Sändningarnas innehåll
Det finns inga särskilda krav på vad sändningarna ska innehålla för de tillståndshavare som fått sina tillstånd före den 1 januari 2006. För tillstånd meddelade efter det datumet ska dock tillståndshavaren sända det programinnehåll som denne uppgett i sin ansökan.
Tillståndsperiod
Samtliga innevarande tillstånd har förlängts till utgången av 2010 och eventuella nya tillstånd som meddelas dessförinnan kommer att gälla till utgången av 2010. Regelverket innehåller ingen föreskrift om längden på varje tillståndsperiod. Däremot föreskriver bekendtgørelsen om lokal radioog fjernsynsvirksomhed uttryckligen att ett tillstånd högst får löpa till den 31 december 2010. Bakgrunden är att det danska
1TP PT Se kungörelse nr. 1627 af 13. december 2006 om lokal radioog fjernsynsvirksomhed § 6 stk. 1.
116
SOU 2008:96 | Internationell utblick |
Avgift
Den som har fått ett sändningstillstånd betalar ingen avgift för detta, men IT- och telestyrelsen tar ut en avgift för det tekniska tillståndet avseende den aktuella frekvensen.
7.1.3Regionala sändningstillstånd
I juni 2003 auktionerades en
7.1.4Rikstäckande sändningstillstånd
Samtidigt som det regionala tillståndet FM6 auktionerades ut sommaren 2003 bjöds det rikstäckande tillståndet FM5 ut. Holländska Sky Radio lade det högsta budet och fick mot en årlig avgift på 54 miljoner danska kr rätt att bedriva sändningar i åtta år. Hösten 2005 valde dock Sky Radio att lämna tillbaka tillståndet.
I augusti 2006 auktionerades tillståndet för FM5 ut på nytt. TV 2 Radio ropade in tillståndet mot ett åtagande om att betala 23 miljoner danska kronor per år i åtta år. Sändningarna startade den 1 februari 2007 och omfattas av en rad public
Liksom när det gäller det regionala tillståndet ska TV 2 Radio betala en rörlig avgift, utöver den årliga avgiften, när omsättningen når en viss storlek.
117
Internationell utblick | SOU 2008:96 |
7.1.5Reklam och sponsring
Före och efter varje sändning av reklam ska det sändas en särskild signatur för att skilja reklamen från sändningarna i övrigt. Signaturen ska bestå av en ljudsignal, en speakerröst eller bådadera. Reklam får sändas under högst 15 % av den sammanlagda sändningstiden per dag, eller högst tolv minuter per timme.
Ett sponsringsmeddelande ska klart ange sponsorns namn, logotyp, produkt eller liknande. Meddelandet ska sändas i början eller i slutet av ett program, eller vid båda tillfällena. Ett sponsringsmeddelande får inte sändas i ett program, utan endast mellan två program. Om ett program har en eller två sponsorer, får sponsringsmeddelandet vara i högst tio sekunder. Har ett program tre eller fler sponsorer får sponsringsmeddelandet vara i högst 30 sekunder.
7.1.6Tillsyn och sanktioner
Radioog
7.2Norge
7.2.1Allmänt
Regelverket för kommersiella radiosändningar finns i lov om kringkasting av 4 december 1992 nr. 127 och i forskrift om kringkasting av 28 februari 1997 nr. 153.
Den centrala administrativa myndigheten Medietilsynet har hand om tillståndsgivningen samt utövar tillsyn över att regelverket för kommersiell radio efterlevs.
118
SOU 2008:96 | Internationell utblick |
7.2.2Lokala sändningstillstånd
Det finns ca 240 tillstånd att sända lokal kommersiell radio. Flera sändningstillstånd kan beviljas inom ett och samma sändningsområde och en tillståndshavare kan inneha flera sändningstillstånd. Det finns inte några restriktioner för vem som kan inneha ett sändningstillstånd, t.ex. att medieföretag skulle vara uteslutna.
Fördelning av tillstånd
Medietilsynet kungör när lokala sändningstillstånd är lediga och när ansökningstiden går ut. Det finns tre typer av tillstånd:
•
•Allmennradiokonsesjon, som ger en rätt till minst tolv timmars sammanhängande sändningstid varje vardag. Resten av sändningstiden på frekvensen ifråga fördelas genom förhandlingar med de som fått s.k. nisjeradiokonsesjon, se nedan.
•Nisjeradiokonsesjon, som är ett tillstånd med begränsningar vad gäller möjligheterna till intäkter från reklam och sponsring. Till skillnad från de två övriga typerna av tillstånd ställs inga krav på sändningar med lokalt innehåll. Eftersom denna typ av tillstånd mer liknar den svenska närradion än privat lokalradio, behandlas inte nisjeradion i den fortsatta framställningen.
För att komma i fråga för ett tillstånd måste en sökande uppfylla vissa grundläggande krav.
•Branschkunskap, vilket innebär att det i den sökandes organisation ska ingå minst en person med dokumenterad erfarenhet av att sända radio.
•Ekonomiska förutsättningar. Den sökande ska visa att denne har förutsättningar för att sända radio enligt vad som uppgetts i ansökan under hela tillståndsperioden. Det ska finnas resultatbudgetar för de första verksamhetsåren och erforderliga investeringar ska vara ekonomiskt säkrade. Utifrån de handlingar som ges in ska tillståndsmyndigheten kunna bedöma om sökandens programplaner stämmer överens med dennes ekonomiska förutsättningar.
119
Internationell utblick | SOU 2008:96 |
•Sändning av lokalt innehåll minst 30 minuter varje vardag. Lokala nyheter och information, reportage från lokala arrangemang, trafikinformation, väderrapporter etc. räknas som lokalt innehåll. Musik som är av relevans för ett program med lokalt innehåll, t.ex. ett reportage om en lokal artist, kan räknas som sådant innehåll. Däremot räknas inte musik från hitlistor och liknande som lokalt innehåll.
Om flera sökande uppfyller de grundläggande förutsättningarna enligt ovan, beaktar Medietilsynet följande kriterier vid fördelningen av tillstånd.
•Den mängd lokalt innehåll som en sökande åtar sig att sända utöver minimikravet (30 minuter varje vardag).
•Om den sökande kommer att etablera en redaktion eller liknande inom sändningsområdet.
•Om den sökande bidrar till en ökad ägarmångfald på den lokala mediemarknaden. En sökande som inte äger några aktier eller andelar i en ortstidning,
Ett tillstånd får överlåtas endast om Medietilsynet tillåter det.
Sändningarnas innehåll
De åtaganden som en sökande har gjort avseende lokalt innehåll är förpliktigande om den sökande får sändningstillståndet ifråga.
Tillståndsperiod
Alla innevarande tillstånd löpte ut den 1 juli 2008. Längden på en tillståndsperiod var tidigare fem år, men är numera sju år. Innevarande tillståndsperiod löper under tiden 1 juli
120
SOU 2008:96 | Internationell utblick |
Avgift
För tillstånd att sända lokal kommersiell radio utgår ingen avgift.
7.2.3Nationella sändningstillstånd
Det finns för närvarande två tillstånd att sända rikstäckande, eller nästan rikstäckande, kommersiell radio i det norska
Under år 1993 t.o.m. 2003 hade P4 Radio Hele Norge (P4) tillstånd att sända på det s.k. fjärde
P4, som således förlorade tillståndet för det fjärde
Tillstånden för de rikstäckande, eller nästan rikstäckande, kanalerna innehåller krav på innehållet i sändningarna. T.ex. är P4 skyldig att ha en egen nyhetsredaktion, som ska täcka både norska och internationella händelser. Minst två av nyhetssändningarna per dag ska vara på samiska. Kultursändningarna ska präglas av bredd och variation. Vidare ska minst 35 % av den musik som spelas vara producerad i Norge.
7.2.4Reklam och sponsring
Reklam som sänds i radio ska vara klart avskiljbar från övriga sändningar genom en särskild signatur. Högst 20 % av sändningstiden per timme får bestå av reklam och per dygn är gränsen satt vid 15 %, räknat av daglig sändningstid.
Ett sponsringsmeddelande ska lämnas i början eller slutet av ett program, eller vid båda dessa tillfällen. Om ett program har en sponsor, får sponsringsmeddelandet vara i högst tio sekunder. Har ett program tre eller fler sponsorer får sponsringsmeddelandet vara i högst 30 sekunder.
121
Internationell utblick | SOU 2008:96 |
7.2.5Tillsyn och sanktioner
Medietilsynet utövar tillsyn över att regelverket för kommersiell radio efterlevs. De sanktioner nämnden har att tillgripa är varning, avgift, böter och återkallelse av tillstånd. Om en tillståndshavare bryter mot reglerna för sändning av reklam kan Medietilsynet besluta att tillståndshavaren inte får sända reklam under viss tid.
7.3Finland
7.3.1Allmänt
Regelverket för kommersiell radio finns huvudsakligen i lagen om televisions- och radioverksamhet (744/1998).
För att sända radio i det analoga marknätet krävs tillstånd (koncession). Om sändningarna ska pågå högst tre månader söks tillståndet hos Kommunikationsverket och i annat fall hos regeringen. Tillstånd för att sända radio i det digitala marknätet söks hos Kommunikationsverket om verksamheten ska pågå högst tre månader eller högst åtta timmar per vecka.
7.3.2Lokala och regionala sändningstillstånd
Det finns ca 60 tillstånd för lokala sändningar och tio tillstånd för riksomfattande och därmed jämförliga sändningar i det analoga marknätet. Flera sändningstillstånd kan beviljas inom ett och samma område och en tillståndshavare kan inneha mer än ett sändningstillstånd.
Fördelning av tillstånd
Grunden för att fördela tillstånd framgår av lagen om televisions- och radioverksamhet. Tillståndsmyndigheten ska vid sin tillståndsgivning
sträva efter att främja yttrandefriheten och göra programutbudet mångsidigare samt tillgodose behoven hos särskilda grupper bland allmänheten med beaktande av den sammantagna televisionsverksamhet och radioverksamhet som utövas på området.TPF2FPT
2TP PT Se 10 § lagen om televisions- och radioverksamhet (744/1998).
122
SOU 2008:96 | Internationell utblick |
En sökande ska vara solvent, dvs. kreditvärdig, och uppenbart ha förmåga att kunna bedriva regelbundna sändningar enligt sin ansökan. Om det finns flera sökande till ett ledigt tillstånd ska tillståndet ges till den vars verksamhet på bästa sätt uppfyller vad som sägs i lagen om televisions- och radioverksamhet, dvs. att programutbudet blir mer mångsidigt och att behoven hos särskilda grupper bland allmänheten kan tillgodoses. I det ligger att tillståndsmyndigheten ska beakta det befintliga programutbudet och hur utbudet i sin helhet kommer att se ut till följd av nya tillstånd som meddelas. Det finns inte några särskilt definierade programformat, utan en sökande kan fritt föreslå format.
Ett tillstånd får inte överlåtas till någon annan. Om den faktiska bestämmanderätten i förhållande till tillståndshavaren ändras, t.ex. genom att denne förvärvas av ett annat bolag, kan tillståndsmyndigheten godkänna förändringen eller återkalla tillståndet.
Sändningarnas innehåll
En sökande ska sända på det sätt som denne har uppgett i sin tillståndsansökan.
Tillståndsperiod
Ett tillstånd kan beviljas för högst tio år. Samtliga innevarande tillstånd löper under 2007 t.o.m. 2011, dvs. i fem år. Ett tillstånd kan inte förlängas utan ledigförklaras när det löper ut.
Avgift
Den som ansöker om sändningstillstånd ska betala en ansökningsavgift på 1 000 euro om ansökan ska prövas av regeringen. Ska ansökan prövas av Kommunikationsverket är avgiften 100 euro. Varje tillståndshavare betalar dessutom en tillsynsavgiftTPF3FPT, som är avsedd att täcka kostnaderna för tillsynen på TV- och radioområdet. För ett lokalt eller regionalt tillstånd är avgiften 800 euro.
3TP PT Se 35 c § lag om televisions- och radioverksamhet 9.10.1998/744.
123
Internationell utblick | SOU 2008:96 |
7.3.3Nationella sändningstillstånd
1997 startade Finlands första nationella kommersiella radiokanal – Radio Nova. Kanalen sänder musik samt nyhetsbulletiner varje timme.
Det finns numera sammanlagt tio tillstånd för nationell och därmed jämförbar sändningsverksamhet. Tillstånden fördelas på samma sätt som tillstånden för lokala sändningar, dvs. utifrån de grunder som anges i lagen om televisions- och radioverksamhet. Samtliga innevarande tillstånd löper under perioden 1 januari 2007– 31 december 2011. Flera tillstånd har beviljats för stationer som profilerar sig mot pop- och rockmusik, men även till en station vars sändningar särskilt riktar sig till kvinnor, en station med kristen profil, en station med inriktning mot soul, groove och jazz, en station som sänder klassisk musik och en station med rysk profil.
Tillsynsavgiften är 8 000 euro när tillståndet avser en rikstäckande eller därmed jämförlig frekvensanvändning.
7.3.4Reklam och sponsring
Radioreklam får sändas under högst 10 % av den dagliga sändningstiden. Under två på varandra följande timmar får dock reklam sändas i högst 24 minuter.
Om ett program är sponsrat ska sponsorns namn anges tydligt i början eller i slutet av programmet. Det finns vissa begränsningar för vilka program som får sponsras, bl.a. får inte företag som tillverkar tobaksprodukter sponsra program.
7.3.5Tillsyn och sanktioner
Kommunikationsverket utövar tillsyn över att lagen om televisions- och radioverksamhet och övriga bestämmelser på området följs. Om en tillståndshavare bryter mot regelverket kan Kommunikationsverket utfärda en anmärkning/varning samt förelägga tillståndshavaren att åtgärda felet eller försummelsen. Ett sådant beslut kan förenas med vite. Vid allvarligare överträdelser kan Kommunikationsverket återkalla tillståndet.
124
SOU 2008:96 | Internationell utblick |
7.4Storbritannien
7.4.1Allmänt
Regler för kommersiell radio finns i Communications Act 2003 och i Broadcasting Act 1990/1996.
Office of Communications (Ofcom) handlägger och prövar ansökningar om tillstånd för kommersiell radio. Inom myndigheten har tillståndsgivningen delegerats till en särskild nämnd – the Radio Licensing Committee.
7.4.2Lokala sändningstillstånd
Det finns ca 300 lokala sändningstillstånd för analog radio i Storbritannien. Sändningar sker både på
Fördelning av tillstånd
Ofcom har i uppgift att åstadkomma en bredd och variation i det lokala radioutbudet. I Communications Act 2003 section 3 (2) sägs att Ofcom ska garantera
the availability throughout the United Kingdom of a wide range of television and radio services which (taken as a whole) are both of high quality and calculated to appeal to a variety of tastes and interests, and the maintenance of a sufficient plurality of providers of different television and radio services.
Vid sin tillståndsgivning ska myndigheten således se till att det skapas mångfald och att programutbudet sammantaget tilltalar olika intressen och smakriktningar.
En sökande ska ha tekniska och ekonomiska förutsättningar att under hela tillståndsperioden kunna sända det programformat som denne uppgett i sin ansökan. Därutöver ska Ofcom bl.a. beakta i vilken utsträckning den sökandes format tilltalar olika intressen och smakriktningar hos lyssnarna i sändningsområdet, liksom om det sökta formatet inte finns sedan tidigare. En sökande ska vidare ange hur mycket lokalt material denne kommer att sända. Med lokalt material avses intervjuer, reportage, nyheter etc. som är av särskilt intresse för de som bor eller arbetar i sändningsområdet.
125
Internationell utblick | SOU 2008:96 |
Den som ansöker om ett lokalt sändningstillstånd ska betala en ansökningsavgift. Avgiften varierar beroende på hur många lyssnare som finns i området och om det är ett tillstånd på FM- eller AM- bandet. Följande tabell visar de ansökningsavgifter som gäller för 2007/2008.
Tabell 7.1 Ansökningsavgift för lokalt sändningstillstånd
Typ av tillstånd | Befolkning | ||||
Kategori A | Mer än 4,5 miljoner | 50 000 | £ | 14 500 | £ |
Kategori B | 25 000 | £ | 8 000 | £ | |
Kategori C | 400 |
10 000 | £ | 3 500 | £ |
Kategori D | 5 000 | £ | 1 000 | £ | |
Källa: Ofcom.
Sändningarnas innehåll
Det format och de närmare preciseringar som en sökande uppgett i sin tillståndsansökan blir villkor för ett senare meddelat tillstånd. Några materiella ändringar vad gäller sändningarnas innehåll får då inte göras i förhållande till vad som uppgetts i ansökningen.
Tillståndsperiod
Varje tillståndsperiod var tidigare åtta år, men uppgår numera till tolv år. Om en tillståndshavare åtar sig att även sända digitalt, kan tillståndet förlängas i ytterligare en period.
Avgift
Den som har fått ett tillstånd betalar två avgifter – en som baserar sig på radiostationens omsättning för kalenderåret 2005 (Broadcasting Act licence fee) och en som baserar sig på antalet vuxna lyssnare i sändningsområdet (Wireless Telegraphy Act licence fee). För 2007/2008 uppgår avgifterna till följande belopp.
126
SOU 2008:96 Internationell utblick
Tabell 7.2 | Omsättningsbaserad avgift | |||||
Omsättning | % av omsättning | |||||
0,248 % | ||||||
0,371 % | ||||||
mer än 5 miljoner £ | 0,557 % | |||||
Källa: Ofcom. | ||||||
Tabell 7.3 | Avgift baserad på befolkningen i sändningsområdet | |||||
Befolkning | Avgift |
Avgift |
||||
Färre än 100 000 vuxna | 339 £ | 226 £ | ||||
För varje ytterligare grupp om 100 000 vuxna | 509 £ | 339 £ |
Källa: Ofcom.
7.4.3Nationella sändningstillstånd
Det finns tre nationella analoga sändningstillstånd i Storbritannien. Att ansöka om ett nationellt tillstånd kostar 100 000 £. Ansökningsavgiften återbetalas inte.
Vid beviljande av nationella tillstånd ska Ofcom se till att det blir en mångfald i etern. En av stationerna ska uteslutande eller till huvudsaklig del bestå av ”speech”, dvs. program med samtal och diskussioner, och den andra stationen av annan musik än populärmusik.
De stationer som har fått sändningstillstånd är Classic FM (sänder klassisk musik), Virgin (sänder pop- och rockmusik) och talkSPORT (en sportkanal som bl.a. sänder matchreferat och studiointervjuer).
Samtliga tillstånd meddelades i början av
127
Internationell utblick | SOU 2008:96 |
7.4.4Reklam och sponsring
Reklam och sponsringsmeddelanden ska vara klart avskiljbara från sändningarna i övrigt. Nyhetssändningar och sändningar där aktuella händelser kommenteras får inte sponsras. En sponsor får inte påverka det redaktionella innehållet i ett program. För radio finns det inte några uttryckliga tidsgränser avseende hur mycket reklam och sponsringsmeddelanden som får sändas.
7.4.5Tillsyn och sanktioner
Ett sändningstillstånd är förenat med villkor, som motsvarar vad tillståndshavaren i fråga uppgett i sin ansökan. Om tillståndshavaren inte uppfyller dessa villkor finns det ett antal sanktioner som Ofcom kan tillgripa. Tillståndshavaren kan påföras en avgift eller få en varning. Vidare kan tillståndet återkallas tillfälligt eller, i mer allvarliga fall, definitivt.
128
Del B
Överväganden och förslag
8 Analog kommersiell radio
Detta kapitel innehåller utredningens överväganden och förslag vad gäller analog kommersiell radio, dvs. sådan kommersiell radio som idag sänds på det s.k.
8.1Inledning
När lokalradiolagen infördes 1993 var förväntningarna höga på att reklamradiomarknaden skulle utvecklas till en lönsam och expansiv bransch. Tillstånden kom därför att auktioneras ut till väsentligt högre belopp än vad som hade förutsetts. Eftersom den årliga koncessionsavgift som varje tillståndshavare ålades att betala motsvarade inropsbudet, blev de löpande kostnaderna betydligt högre än vad som visade sig vara ekonomiskt försvarbart. I de flesta fall motsvarade – och motsvarar fortfarande – koncessionsavgiften ungefär 20 procent av omsättningen. De höga avgifterna gjorde det svårt att nå lönsamhet. Många tillståndshavare slöt sig samman i nätverk, vilket gjorde det möjligt att sända ut liknande material och därmed hålla de egna kostnaderna nere. Resultatet blev ett tämligen likriktat utbud bestående av pop- och rockmusik, varvat med reklam.
De nya regler som trädde i kraft 2001 var ett försök från statsmaktens sida att uppnå det ursprungliga syftet med den kommersiella radion, nämligen en ökad mångfald i etern. Tillstånden skulle inte längre auktioneras ut utan fördelas utifrån särskilda kriterier, där den mängd eget och lokalt material som en aktör åtog sig att sända blev utslagsgivande. Koncessionsavgiften sattes till 40 000 kr per år. För att komma i åtnjutande av ett
131
Analog kommersiell radio | SOU 2008:96 |
tillstånd gjorde dock de sökande mycket omfattande åtaganden vad gäller sändning av eget och lokalt material, i en del fall upp till 24 timmar per dygn. Dessa åtaganden blev därefter villkor, som knöts till de enskilda sändningstillstånden. Eftersom kostnaderna för att producera så mycket lokalt och eget material är höga, har även flera av dessa tillståndshavare anslutit sig till de etablerade nätverken. Således har varken auktionsmetoden eller metoden med urval enligt särskilda kriterier lett till den eftersträvade mångfalden.
8.2Uppdraget enligt direktiven
Enligt direktiven ska en utgångspunkt för utredningens arbete vara att en livskraftig kommersiell radio är viktig för mångfalden och konkurrensen på hela radioområdet. För att uppnå detta behöver den kommersiella radion förutsättningar som kan bidra till att branschen kan utvecklas av egen kraft och vara ett attraktivt publik- och annonsmedium. En målsättning är att skapa ett regelverk som gäller för alla som har tillstånd att sända lokal kommersiell radio och som främjar mångfald inom mediet.
Vad gäller själva tillståndsgivningen bör, enligt direktiven, inriktningen vara att utlysnings- och tillståndsförfarandet ska baseras på ekonomiska förutsättningar hos de sökande företagen och på deras möjligheter att bidra till mångfald i radioutbudet. En stabil finansiell situation och goda konkurrensförhållanden inom radiobranschen bör därvid eftersträvas. Det konstateras i direktiven att avgiften innebär en stor ekonomisk börda för många tillståndshavare och att radion som annonsmedium inte har motsvarat de högt ställda förväntningar som präglade auktionerna under
132
SOU 2008:96 | Analog kommersiell radio |
8.3Den kommersiella radions förutsättningar
Att skapa mångfald inom kommersiell radio har varit lagstiftarens ambition ända sedan radiomediet avreglerades 1993. Med mångfald brukar mediepolitiskt avses såväl en yttre mångfald genom ett antal olika aktörer, som en inre mångfald genom en innehållsmässig bredd i sändningarna.TPF1FPT
Ernst & Youngs rapport (se bilaga 4) bekräftar bilden av en bransch, som under många år haft svårt att nå lönsamhet. De flesta tillståndshavare förefaller ha gått med förlust varje år sedan de började sina sändningar. Endast under de
Tabell 8.1 Koncessionsavgifter för s.k. gamla tillstånd att sända lokalradio
Årlig avgift (kr) | Antal tillståndshavare | |
5 | ||
250 | 12 | |
500 | 14 | |
17 | ||
28 | ||
5 | ||
Källa: Radio- och
För att kunna fortsätta sin verksamhet har tillståndshavarna ingått olika former av samarbetsavtal, vilket innebär att de huvudsakligen sänder det utbud som antingen MTG Radio eller SBS Radio producerar. I många fall innebär avtalen också att tillståndshavarna använder sig av MTG Radios respektive SBS Radios försäljningsorganisationer för radioreklam. Samarbetet har under senare år blivit mer formaliserat än vad det varit tidigare och Radio- och TV- verket har därför granskat om nätverksbildningen strider mot
1TP PT Se SOU 1996:176 s. 78.
133
Analog kommersiell radio | SOU 2008:96 |
gällande regelverk.TPF2FPT Verket har dock funnit verksamheten förenlig med gällande rätt.
En stor del av kostnaderna för att bedriva radioverksamhet består av fasta kostnader för koncessionsavgift, personal, utrustning och lokaler. Detta förhållande gynnar stora aktörer, som har större möjligheter att fördela sina fasta kostnader på fler enheter än vad mindre aktörer har. Av de tillståndshavare som har analyserats i rapporten visar endast MTG Radio – som är det största nätverket och dessutom innehar den enskilt största kommersiella radiokanalen (RIX FM) – lönsamhet vid dagens avgiftsnivåer.
Andra medier, såsom dagspress och TV, är inte skyldiga att betala någon koncessionsavgift till staten. Det kan därför å ena sidan sättas ifråga varför rätten att inneha ett sändningstillstånd ska vara avgiftsbelagd. Å andra sidan kan det anses rimligt att privata rättssubjekt, som får möjlighet att använda och göra vinst av en sådan allmän och begränsad resurs som frekvensutrymmet utgör, ska betala ersättning till staten. Det senare synsättet är t.ex. fullt accepterat när det gäller tilldelning av
En principiell fråga vid utformningen av ett nytt regelverk är vilken funktion i samhället den kommersiella radion ska ha, sett till önskemålet att yttrande- och informationsfriheten ska främjas. Att stärka yttrandefriheten samt öka mångfalden och den lokala förankringen i etern har varit målsättningar ända sedan radiomediet avreglerades.
En kommersiell radiostation driver sin verksamhet genom de intäkter som försäljningen av radioreklam inbringar. Det innebär att en station måste ha ett utbud som kan attrahera tillräckligt många lyssnare för att i sin tur locka annonsörer. Dessutom bör verksamheten – åtminstone i förlängningen – generera en viss vinst för ägaren/ägarna. Under 2007 uppgick de sammanlagda intäkterna för den kommersiella radiobranschen till ca 650 miljoner kr. Från intäkterna bör dock räknas bort ca 125 miljoner kr, vilket motsvarar vad tillståndshavarna betalade i koncessionsavgift till staten. Kvar att disponera för verksamheterna blev därmed ett belopp på ca 525 miljoner kr.
2TP PT Enligt 11 kap. 5 § radio- och
134
SOU 2008:96 | Analog kommersiell radio |
Public service är offentligt finansierad radio (och TV), som har till uppgift att erbjuda ett allsidigt utbud där det ska finnas ”något för alla”. Sveriges Radio erbjuder inte bara nyheter, samhällsprogram, vetenskap, kultur, sport m.m., utan även smalare program som exempelvis riktar sig till olika minoritetsgrupper. När det t.ex. gäller nyhetsbevakning har Sveriges Radio 15 utrikeskorrespondenter runt om i världen. För budgetåret 2007 uppgick bolagets anslag till 2,3 miljarder kr, dvs. ungefär fyra gånger så mycket som den kommersiella radion kunde disponera för programverksamhet.
Det är tydligt att förutsättningarna för att bedriva programverksamhet skiljer sig väsentligt åt mellan public service och kommersiell radio. Att den kommersiella radion ska kunna vara ett jämbördigt alternativ till Sveriges Radio har aldrig varit eftersträvat och framstår inte heller som möjligt. Däremot är det önskvärt att den kommersiella radion kan vara ett komplement till public service och erbjuda ett varierat utbud som består av annat än musik. Kan branschens förutsättningar förbättras – framför allt genom att koncessionsavgifterna anpassas till rådande marknadssituation – skapas förutsättningar för att de enskilda verksamheterna ska kunna visa överskott.
En aktör kan i och för sig välja att dela ut ett överskott som vinst till sina ägare, snarare än att investera medlen i den egna verksamheten. Dagens medievärld präglas dock av stor konkurrens och snabb förändring och det ligger i varje aktörs intresse att utveckla sin verksamhet, och kunna erbjuda något som andra inte har, för att skapa eller vidmakthålla en marknadsposition. Utredningen bedömer därför utsikterna som relativt goda att frigjorda ekonomiska utrymmen kommer att användas för att utveckla de enskilda verksamheterna och skapa nya programformat. Kan dessutom digitala sändningar etableras – vilket närmare beskrivs i kapitel 9 – kan bredden i utbudet öka och den mångfald i etern som eftersträvas bli förverkligad.
8.4Allmänt om urvalsmetod, koncessionsavgift och tillståndsperiodens längd
Utredningen har ovan redogjort för de förhållanden – direktiven för uppdraget och de faktiska förhållanden som den kommersiella radion verkar under – vilka bildar utgångspunkt för förslaget till ett nytt regelverk. I detta avsnitt beskrivs olika metoder och principer
135
Analog kommersiell radio | SOU 2008:96 |
vad gäller urval, koncessionsavgift och längden på tillståndsperioden. Avsnitt 8.8 innehåller ett antal urvalsalternativ och utredningens förslag på vilken metod som bör väljas.
8.4.1Urvalsmetod
Lottdragning
Allmänt om metoden
Ett sätt att fördela tillstånd att sända kommersiell radio är genom lottdragning. Med en sådan metod fördelas sändningstillstånden slumpmässigt bland de sökande. I departementspromemorian
Regler och villkor för privatradio (Ds 1992:22), som föregick propositionen med förslag till lokalradiolag, avfärdades lottdragning som urvalsmetod med bl.a. motiveringen att metoden inte tar hänsyn till de sökandes faktiska förmåga och intresse av att bedriva sändningar.TPF3FPT För att metoden ska kunna användas på ett seriöst sätt bör det därför vara en förutsättning att en sökande har tekniska och ekonomiska förutsättningar att bedriva sändningsverksamhet under hela tillståndsperioden.
Förhållandena i närliggande länder
Såvitt är känt är det inget land i Sveriges närhet som använder metoden med lottdragning för att fördela sändningstillstånd för kommersiell radio.
För- och nackdelar med lottdragning
De argument som brukar anföras för ett urval grundat på lottdragning är följande.
• Alla har lika stor möjlighet att få ett tillstånd.
De argument som brukar anföras mot ett urval grundat på lottdragning är följande.
•Metoden tar ingen hänsyn till de sökandes lämplighet och förmåga att driva verksamheten.
•Metoden ger ett slumpmässigt resultat.
3TP PT Se Ds 1992:22 s. 44.
136
SOU 2008:96 | Analog kommersiell radio |
Auktion
Allmänt om metoden
Auktion är ett förfarande där den som erbjuder sig att betala högst belopp för ett ledigförklarat sändningstillstånd får tillståndet. Budet kan antingen avse ett årligt belopp under hela tillståndsperioden eller ett engångsbelopp. Att betala ett engångsbelopp innebär normalt sett en större finansiell belastning på en tillståndshavare än vad en årlig avgift innebär.
En auktion sker vanligtvis offentligt där alla sökande får veta vilka bud som de andra sökande lägger. En variant är att budgivningen sker slutet i form av ett anbudsförfarande där varje sökande anger hur stort belopp – årligt eller engångsbelopp – denne är villig att betala. Efter anbudstidens utgång jämförs de inkomna anbuden med varandra och tillståndet tilldelas den som lagt högst bud. Efter avslutat anbudsförfarande bör det endast vara det vinnande budet som offentliggörs.
Förhållandena i närliggande länder
Auktionsmetoden ingår som ett moment vid fördelning av tillstånd att sända nationell kommersiell radio i bl.a. Norge, Danmark och Storbritannien. För att komma i fråga för ett nationellt tillstånd ska en sökande uppfylla vissa grundläggande kriterier. Därutöver är det avgörande vem av de sökande som har erbjudit det högsta beloppet (årligt belopp eller ett engångsbelopp) för tillståndet i fråga. Fördelningen av tillstånd att sända lokal kommersiell radio i dessa länder sker dock enligt särskilda kriterier.
För- och nackdelar med auktion
Följande argument brukar anföras för ett urval enligt auktionsmetoden.
•Reglerna för fördelning av tillstånd är klara och tydliga.
•I en marknadsekonomi avgör lyssnarna vad som ska sändas och då ska även valet av vilka som ska sända kommersiell radio ske på marknadsmässig grund, dvs. utifrån vem som betalar mest.
137
Analog kommersiell radio | SOU 2008:96 |
Följande argument brukar anföras mot ett urval enligt auktionsmetoden.
•Endast kapitalstarka aktörer kan komma i fråga.
•Det finns en risk att bulvaner medverkar vid offentligt hållna auktioner och pressar upp priserna.
•Höga avgifter skapar en andrahandsmarknad för sändningstillstånd och bidrar till att ett fåtal stora aktörer dominerar branschen.
Urval enligt särskilda kriterier
Allmänt om metoden
En urvalsmetod som väsentligt skiljer sig från auktionsmetoden och som brukar ses som den metodens motsats är urval enligt särskilda kriterier – ibland även kallad ”skönhetstävling”. Varje sökande bedöms utifrån vissa på förhand bestämda kriterier, t.ex. finansiella och tekniska förutsättningar att bedriva sändningsverksamhet och hur mycket eget och/eller lokalt material som den sökande kommer att sända. Metoden ersatte 2001 lokalradiolagens auktionsförfarande i syfte att skapa en större mångfald i etern.
För att ett urval som grundas på särskilda kriterier ska upplevas som rättvist, särskilt för den som inte får ett sökt tillstånd, krävs att den sökande uppfyller sina åtaganden om programinnehåll under hela tillståndstiden. Sändningstillstånden är därför förenade med villkor om skyldighet att sända den mängd eget material och program med lokal anknytning som den sökande angett.TPF4FPT Granskningsnämnden för radio och TV övervakar att kraven efterlevs.
När urvalet av tillståndshavare sker enligt särskilda kriterier är avgiften vanligtvis bestämd i förväg. År 2001 fastställdes koncessionsavgiften till 40 000 kr per år. Idag (2008) uppgår avgiften efter indexuppräkning till 44 000 kr per år.
4TP PT Se prop. 1999/2000:55 s. 58.
138
SOU 2008:96 | Analog kommersiell radio |
Tillståndsgivning för marksänd
Tillstånd till marksänd
Kostnaden för en ansökan är 30 000 kr. Beloppet är avsett att täcka Radio- och
I 3 kap. 3 och 4 §§ radio- och
•för olika
•för såväl nationella som lokala och regionala
•av flera av varandra oberoende programföretag.
Den första | omgången sändningstillstånd | löper | under | perioden |
1 april |
har tillstånd | getts till | ||
40 nationella | programtjänster och 14 | lokala | eller | regionala |
programtjänster. Ytterligare drygt 30 ansökningar kom in rörande de nationella programtjänsterna, men avslogs av Radio- och TV- verket.
Det kan noteras att vad som sägs om att sändningarna ska ”tilltala olika intressen och smakriktningar” är påfallande likt utformningen av det brittiska regelverket för tillstånd att sända lokal kommersiell radio, se nedan.
139
Analog kommersiell radio | SOU 2008:96 |
Förhållandena i närliggande länder
Samtliga länder som har behandlats i kapitel 7, dvs. Danmark, Norge, Finland och Storbritannien, fördelar tillstånden för lokal kommersiell radio enligt någon form av särskilda kriterier.
I Danmark ska den som ansöker om ett ledigt sändningstillstånd ange vilken inriktning programverksamheten ska ha och sina finansiella förutsättningar att sända enligt den gjorda ansökningen. Tillstånden fördelas med utgångspunkt i att programutbudet i varje lokalt område ska ha en allsidig karaktär (”tilladelser fordeles ved skønhedskonkurrence”)TPF5FPT. En tillståndshavare är skyldig att sända det programinnehåll som denne angett i sin ansökan.
Regelverket i Norge innebär att en sökande ska ha branschkunskap och finansiella förutsättningar att kunna sända programinnehåll enligt sin ansökan. Dessutom ställs krav på sändningar med lokalt innehåll minst 30 minuter varje vardag. Om flera sökande uppfyller dessa villkor ska tillståndsmyndigheten därutöver beakta
•den mängd lokalt innehåll som en sökande åtar sig att sända utöver minimikravet på 30 minuter varje vardag,
•om den sökande avser att etablera en redaktion eller liknande inom sändningsområdet, och
•om den sökande bidrar till en ökad ägarmångfald på den lokala mediemarknaden.
Enligt lagstiftningen i Finland ska den som ansöker om ett lokalt sändningstillstånd ha finansiella förutsättningar att sända den programverksamhet denne uppgett i sin ansökan. Vid fördelningen av tillstånd ska tillståndsmyndigheten
sträva efter att främja yttrandefriheten och göra programutbudet mångsidigare samt tillgodose behoven hos särskilda grupper bland allmänheten med beaktande av den sammantagna televisionsverksamhet och radioverksamhet som utövas på området.TPF6FPT
Den som ansöker om tillstånd att sända lokal kommersiell radio i Storbritannien ska ha tekniska och finansiella förutsättningar att kunna sända det programformat denne uppgett i sin ansökan under hela tillståndsperioden. En sökande ska även ange hur mycket
5TP PT Se § 6 stk. 1 bekendtgørelse nr. 1627 af 13. december 2006 om lokal radioog fjernsynsvirksomhed.
6TP PT Se 10 § lag om televisions- och radioverksamhet 9.10.1998/744.
140
SOU 2008:96 | Analog kommersiell radio |
lokalt material denne kommer att sända. Utöver dessa förhållanden ska tillståndsmyndigheten vid urvalet beakta i vilken utsträckning den sökandes format tilltalar olika intressen och smakriktningar (”appeal to a variety of tastes and interests”)TPF7FPT hos lyssnarna i sändningsområdet samt om det sökta formatet inte finns sedan tidigare.
För- och nackdelar med urval enligt särskilda kriterier
Följande argument brukar anföras för ett urval enligt särskilda kriterier.
•Metoden skapar ägarmångfald.
•Metoden skapar en innehållsmässig mångfald.
Följande argument brukar anföras mot ett urval enligt särskilda kriterier.
•Metoden kan strida mot den grundlagsfästa yttrande- och informationsfriheten liksom förbudet mot censur om staten bestämmer vad för slags program som ska få sändas.
•Metoden skapar risk för godtycke.
•Metoden medför att en tillståndshavare är förhindrad att ändra format. Ifall det ursprungliga formatet visar sig inte vara ekonomiskt hållbart är det därför risk för att tillståndshavaren måste lägga ned sin verksamhet under löpande tillståndsperiod.
•Erfarenheterna har visat att flertalet av de tillståndshavare som har s.k. nya tillstånd inte uppfyller de åtaganden som de gjorde i samband med att de erhöll tillstånden.
8.4.2Koncessionsavgift
Det finns som regel ett samband mellan urvalsmetod och koncessionsavgift på så sätt att om urvalet sker med grund i särskilda kriterier, brukar koncessionsavgiften vara bestämd på förhand. Används auktionsmetoden kan avgiften inte vara bestämd på förhand, eftersom den kommer att avgöras genom budgivningen vid auktionen.
7TP PT Se Communications Act 2003 section 3 (2).
141
Analog kommersiell radio | SOU 2008:96 |
Metoder
Följande metoder är de vanligaste för att fastställa storleken på koncessionsavgiften.
1.Avgiften fastställs till ett fast belopp, som antingen kan vara ett årligt belopp eller ett engångsbelopp för hela tillståndsperioden. Beloppet kan bygga på en marknadsmässigt styrd prissättning som vid ett auktionsförfarande, eller på en i förhand fastställd avgift som exempelvis ska motsvara tillståndsmyndighetens kostnader.
2.Avgiften utgår med en viss procentandel av radiostationens omsättning. Konstruktionen innebär att ju mer intäkter en station får, desto mer ska stationen betala i avgift. I och för sig kan detta anses rimligt, eftersom stationen därmed kan anses öka sin betalningsförmåga. Å andra sidan kan avgiftskonstruktionen ses som en förtäckt annonsskatt och det kan ifrågasättas varför en station som är framgångsrik när det gäller annons- och sponsringsintäkter ska vara tvungen att betala en högre avgift än en mindre framgångsrik station.
3.Avgiften utgår med ett belopp som grundar sig på befolkningsunderlaget i sändningsområdet. Att låta avgiften basera sig på befolkningsunderlaget grundar sig på en tanke att ju större detta underlag är, desto större är möjligheterna att få reklamintäkter.
Ernst & Young har, som framgår av tidigare avsnitt, haft i uppdrag att närmare utreda nuvarande tillståndshavares ekonomiska villkor. I uppdraget har ingått att redovisa vilken avgiftsnivå som en tillståndshavare generellt sett kan klara av, samtidigt som dennes verksamhet genererar en viss vinst. Av rapporten framgår att det som krävs för att vinst ska uppvisas varierar från aktör till aktör. Om ingen koncessionsavgift, eller en mycket marginell sådan (t.ex. 40 000 kr per år) utgår, skulle samtliga aktörer som Ernst & Young analyserat uppvisa ett nollresultat eller en vinst.
Förhållandena i Sveriges grannländer och Storbritannien
Det tas inte ut någon avgift för att sända lokal kommersiell radio i Danmark, Finland eller Norge. I Finland utgår dock en avgift för att få en ansökan om tillstånd att sända kommersiell radio
142
SOU 2008:96 | Analog kommersiell radio |
behandlad och i Danmark utgår en avgift för den tekniska användningen av frekvensen i fråga.
Avgiften för lokal kommersiell radio baseras i Storbritannien på dels radiostationens omsättning, dels befolkningsmängden i sändningsområdet.
8.4.3Tillståndsperiod
Att sända kommersiell radio kräver investeringar, som kan vara omfattande, för tillståndshavaren. En tillståndsperiod får därför inte vara för kort. Samtidigt finns det skäl för att en tillståndsperiod inte bör vara alltför lång, nämligen att den tekniska utvecklingen kan göra att förändringar blir nödvändiga och att nya aktörer ska ha möjlighet att börja sända kommersiell radio.
Nuvarande regler
Tillståndsperioden enligt lokalradiolagen var åtta år med en i princip obegränsad rätt till förlängning. Enligt nu gällande regler i radio- och
Förhållandena i Sveriges grannländer och Storbritannien
I Norge var tillståndsperioden tidigare fem år för att sända lokal kommersiell radio. Fr.o.m. den 1 juli 2008 har tillståndsperioden förlängts till sju år. Syftet med ändringen är att skapa bättre villkor för tillståndshavarna genom ökade möjligheter att planera verksamheten. En tillståndshavare har inte rätt till förlängning av sitt tillstånd utan när tillståndsperioden har löpt ut måste denne ansöka om tillståndet på nytt i konkurrens med övriga intressenter.
De flesta sändningstillstånd för lokal kommersiell radio i Danmark löper i fem år. För närvarande finns det ingen uttrycklig regel angående tillståndsperiodens längd. Detta beror på att ett förslag har lagts om att omplanera det danska
Lokala sändningstillstånd i Finland löper i fem år. Regelverket föreskriver dock att de kan löpa i upp till tio år.
143
Analog kommersiell radio | SOU 2008:96 |
I Storbritannien var varje tillståndsperiod tidigare åtta år, men är numera tolv år. Om en tillståndshavare åtar sig att även sända digitalt kan tillståndet förlängas.
8.5Möjligheten att etablera ett eller flera nationella sändningstillstånd
Bedömning: Att etablera ett nytt
En av utredningens huvuduppgifter är att bedöma om det finns förutsättningar att införa ett eller flera tillstånd att sända nationell kommersiell radio. I direktiven sägs att det för att öka konkurrensen och mångfalden på radiomarknaden är önskvärt att kunna skapa utrymme för sådan radio med ett brett och mångsidigt innehåll. Vidare sägs att utredningen särskilt ska analysera möjligheterna att sända analogt (dvs. i
Utredningen har i kapitel 5 redogjort för Post- och telestyrelsens (PTS) rapport Frekvensplanering
•Alternativ 1 innebär etablerande av ett
8TP PT Rapport nr
144
SOU 2008:96 | Analog kommersiell radio |
kr, varav 160 miljoner kr avser investeringskostnader för master och liknande.
•Alternativ 2 innebär ett
•Alternativ 3 innebär etablerande av ett
Tidsåtgången för att bygga ett nytt nät beräknas för samtliga alternativ ta åtminstone fyra år. Ett nytt nät kommer dessutom i samtliga fall att påverka de tillståndshavare som idag sänder kommersiell radio negativt. Enligt PTS kommer dessa tillståndshavares sändningar att drabbas av sämre täckning och minskad hörbarhet. Påverkansgraden kan förväntas bli störst i storstadsområdena, där frekvensanvändningen redan i dag är mer intensiv. Detta kan i sin tur leda till färre lyssnare och ett minskat intresse för kommersiell radio.
Enligt 5 kap. 5 § radio- och
Av PTS rapport framgår alltså att det är tekniskt möjligt att etablera ett nytt
145
Analog kommersiell radio | SOU 2008:96 |
200 eller 400 miljoner kr. Hur kostnaderna skulle kunna fördelas mellan staten och de kommersiella aktörerna är en politisk fråga och inget som PTS har lämnat förslag på. Oavsett vilket alternativ som väljs kommer det att ta åtminstone fyra år att etablera nätet i fråga. Ett nytt nät kommer dessutom att medföra störningar för de tillståndshavare som idag sänder kommersiell radio. Dessa störningar kan i vissa fall antas bli så omfattande att en tillståndshavare blir tvungen att byta frekvens. Med hänsyn till dels kostnaderna, dels tidsåtgången och dels den negativa påverkan ett nytt
8.6Vissa begrepp i radio- och
Förslag: Begreppet lokalradio i radio- och
Ända sedan lokalradiolagen infördes har tillstånd att sända kommersiell radio benämnts tillstånd att sända lokalradio. För många lyssnare är dock inte Mix Megapol, Lugna Favoriter etc. synonymt med lokalradio. Istället är det P4:s regionala sändningar med lokala nyheter och information som förknippas med begreppet ifråga. För att bättre anpassa lagens terminologi till rådande förhållanden föreslår utredningen att begreppet lokalradio ersätts med kommersiell radio.
I kapitel 9 föreslår utredningen att det ska skapas förutsättningar att sända kommersiell radio med digital teknik och lämnar författningsförslag som möjliggör detta. Därmed föreslår utredningen att två slag av kommersiell radio ska regleras i radio- och
146
SOU 2008:96 | Analog kommersiell radio |
8.7Möjligheten att etablera nya lokala sändningstillstånd
Bedömning: Det finns sannolikt möjlighet att etablera ytterligare lokala analoga sändningstillstånd i vissa områden i inlandet. I vilken utsträckning dessa sändningsmöjligheter kan vara kommersiellt gångbara har inte utredningen haft underlag för att bedöma.
Utredningen har enligt direktiven i uppdrag att bedöma om det finns skäl att ändra frekvensplaneringen på
PTS rapport Frekvensplanering
Både SBS Radio och MTG Radio ansökte under 2008 hos Radio- och
Frågan om möjligheten att etablera ytterligare lokala sändningstillstånd för analog kommersiell radio ligger nära frågan om en utökning av befintliga sändningsområden. Om det är möjligt att utöka de sändningsområden som finns idag, bör det enligt utredningens mening alternativt vara möjligt att etablera vissa nya
9TP PT Rapport nummer
147
Analog kommersiell radio | SOU 2008:96 |
sändningstillstånd. Detta förefaller dock bara vara möjligt i vissa sändningsområden i inlandet. Hur de kommersiella förutsättningarna för sådana nya sändningar ser ut har inte utredningen haft möjlighet att bedöma.
8.8Urvalssystem
Förslag: Tillstånd att sända analog kommersiell radio ska fördelas genom ett slutet anbudsförfarande. Den som bedöms ha finansiella och tekniska förutsättningar att bedriva sändningsverksamhet under hela tillståndsperioden och som i sin ansökan om det lediga tillståndet har angett den högsta sändningsavgiften ska beviljas tillståndet. Sändningsavgiften ska anges som ett engångsbelopp för hela tillståndsperioden. Det ska inte ställas några krav på sändning av eget eller lokalt material.
8.8.1Utgångspunkter
Som konstaterats i avsnitt 8.1 har varken auktionsmetoden eller metoden med urval enligt särskilda kriterier fungerat särskilt bra när det gäller att uppnå mångfald och lokal förankring i den kommersiella radion. Båda regelverken har resulterat i en kraftig nätverksbildning med ett fåtal stora aktörer. Trots att avgiften för ett s.k. nytt tillstånd endast uppgår till drygt 40 000 kr per år har även flertalet av dessa tillståndshavare anslutit sig till nätverk. Orsaken kan antas vara att kostnaderna för att producera eget och lokalt material är så pass höga att det krävs samordningsvinster för att ha råd att producera sådana sändningar.
I direktiven sägs att den kommersiella radiobranschen behöver förutsättningar som gör att den kan utvecklas av egen kraft. Utredningen ska därför bedöma om det finns anledning att anpassa koncessionsavgiftens nivå för att bättre spegla den kommersiella radions marknadssituation. När det gäller innehållet i sändningarna anges att en utgångspunkt bör vara att branschen i så hög grad som möjligt själv kan bedöma i vilken mån radioutbudet bör vara unikt för en radiostation, lokalt förankrat eller redaktionellt bearbetat.
Uppdraget enligt direktiven är inte, med tanke på den kommersiella radions historiska förhållanden, helt enkel. Vad gäller
148
SOU 2008:96 | Analog kommersiell radio |
koncessionsavgiften kan uppgiften inte tolkas på annat sätt än att avgiften behöver sänkas. I vart fall gäller detta för de tillståndshavare som har äldre tillstånd, vars avgifter baserar sig på buden vid de auktioner då tillstånden ropades in. Av Ernst & Youngs utredning framgår, som tidigare nämnts, att om ingen avgift alls utgår skulle de flesta aktörer uppvisa ett nollresultat eller en vinst.
8.8.2Möjliga urvalssystem
Med grund i de metoder för urval och koncessionsavgift som har redovisats i avsnitt 8.4.1 och 8.4.2, har utredningen skissat ett antal urvalsalternativ för analog kommersiell radio. Eftersom utredningen anser att det inte är försvarbart att bygga ut ett nytt analogt nät för rikstäckande kommersiell radio, är avsikten att något av de nedanstående alternativen ska tillämpas vid fördelning av de tillstånd som idag benämns lokalradiotillstånd. Radio- och TV- verket förutsätts, oavsett vilken metod som används, utlysa ett ledigt tillstånd och vara den myndighet som har hand om tillståndsgivningen.
Alternativ 1: Lottdragning
Ett alternativ är att låta lotten avgöra vem som ska få ett sändningstillstånd. För att inte riskera att en tillståndshavare blir tvungen att lägga ned sin verksamhet på grund av att denne saknar ekonomiska och/eller tekniska förutsättningar att bedriva sändningar, bör det ställas vissa grundläggande behörighetskrav. Dessa krav bör innefatta tekniska och finansiella förutsättningar att bedriva sändningar under hela tillståndsperioden. Kraven kan bl.a. uppfyllas genom att den sökande visar upp budgetar för samtliga verksamhetsår.
Fördelen med lottdragning är att alla sökande har lika stor möjlighet att få ett tillstånd. En betydande nackdel är dock att det inte finns några incitament för de enskilda tillståndshavarna att utveckla och/eller göra investeringar i verksamheten om möjligheten att få fortsätta sända är helt slumpartad.
149
Analog kommersiell radio | SOU 2008:96 |
Alternativ 2: Offentlig auktion
Den auktionsmetod som användes i lokalradiolagen ledde till höga bud och därmed till höga koncessionsavgifter. Vid den tidpunkten var branschen helt ny och oprövad och buden lades med utgångspunkt i att varje tillstånd skulle kunna förlängas med minst en åttaårsperiod. Ett nytt, tidigare oprövat, alternativ är att auktionera ut tillstånden för bestämda tidsperioder på t.ex. fyra eller sex år utan rätt till förlängning. Vid periodens utgång ska således tillståndshavaren vara tvungen att lämna tillbaka tillståndet och ansöka om det på nytt i konkurrens med övriga sökande.
Med erfarenheterna från
Alternativ 3: Slutet anbudsförfarande
En variant av auktionsmetoden är att ge tillståndet till den som i ett slutet anbudsförfarande, där ingen känner till vilka anbud övriga sökande lämnar, avger det högsta budet för att få inneha tillståndet under tillståndsperioden. Genom att varje sökande lämnar in ett beloppsmässigt preciserat anbud, kommer denne att noga behöva överväga vilket belopp som är ekonomiskt gångbart för att driva stationen i fråga. För att en anbudshandling ska prövas bör det ställas vissa grundläggande krav på sökanden, nämligen att denne ska ha tekniska och finansiella förutsättningar att bedriva sändningar. Sedan dessa krav uppfyllts ska de anbud som de sökande lämnat vara avgörande för vem som erhåller tillståndet. Genom att anbuden lämnas förseglade minskar risken för att de drivs upp på ett omotiverat sätt. Förfarandet har därigenom stora likheter med offentlig upphandling.
Nackdelen med metoden är att den, liksom offentligt hållna auktioner, sannolikt kommer att utesluta mindre aktörer som saknar ett starkt finansiellt stöd, i vart fall när det gäller sändningstillstånd i större städer.
150
SOU 2008:96 | Analog kommersiell radio |
Alternativ 4: Urval enligt särskilda kriterier
I samtliga de länder som utredningen har studerat fördelas tillstånd för lokala kommersiella radiosändningar enligt särskilda kriterier. Det ställs därvid grundläggande krav på att en sökande ska ha tekniska och finansiella förutsättningar för att bedriva sändningar enligt sin ansökan. Den sökande ska därutöver ange vilken inriktning eller profil denne ska ha på sändningarna. I bl.a. Norge ställs också krav på att sända en viss mängd lokalt material.
En möjlig urvalsmetod skulle vara att ha kriterier, liknande de som används i de nordiska grannländerna och i Storbritannien. Detta är även den modell som används i lagstiftningen för tillstånd att sända
Antag att det inom ett sändningsområde finns två befintliga tillstånd. Ett av dessa har tilldelats en aktör som huvudsakligen sänder popmusik. Till det andra tillståndet finns det tre sökande varav den första huvudsakligen kommer att sända sport och pop/rock, den andra jazz/blues och den tredje klassisk musik. Vem av dessa kan anses ha ett utbud som, i kombination med den tillståndshavare som sänder popmusik, bäst tilltalar olika intressen och smakriktningar? Är det sport och pop/rock, eller en av de renodlade musikkanalerna med jazz/blues alternativt klassisk musik? Bedömningen kommer ofrånkomligen att präglas av ett relativt stort mått av godtycke. Även om det inte förefaller finnas några hinder mot att sätta upp den typen av kriterier, är det svårt att skapa klara och tydliga regler. Erfarenheterna av de nya tillstånden för kommersiell radio, där få av tillståndshavarna har lyckats uppfylla de åtaganden om sändning av eget/lokalt material som de gjorde i samband med att de fick tillstånden, talar också emot detta alternativ.
151
Analog kommersiell radio | SOU 2008:96 |
Alternativ 5: En kombination av auktion och särskilda kriterier
Av alternativ 4 framgår att det är svårt att fördela tillstånd på ett sätt som ska ge en bredd – tilltala olika intressen och smakriktningar – om det i ett sändningsområde bara finns två eller tre tillstånd. I landets två största städer – Stockholm och Göteborg – finns det dock fler tillstånd; tio i Stockholm och fem i Göteborg. Ett alternativ är att i dessa städer fördela tillstånden så att sändningarna, sett som en helhet, kommer att tilltala olika intressen och smakriktningar. I resten av landet skulle tillstånden kunna fördelas på annat sätt, t.ex. genom ett slutet anbudsförfarande. Fördelen med en sådan metod är att det kan skapa en bredd i sändningarna i åtminstone storstäderna. Nackdelen är att regelverket då inte kommer att vara detsamma i hela landet.
8.8.3Utredningens överväganden om urvalsmetod
En förutsättning – oavsett vilken urvalsmetod som väljs – är att en tillståndshavare ska ha förmåga att bedriva sändningar under hela tillståndsperioden. Detta är ett villkor som ställs upp i såväl de övriga nordiska ländernas lagstiftning vad gäller kommersiell radio som i radio- och
Det renodlade, öppna auktionsförfarande som användes i lokalradiolagen utgör grunden till de ekonomiska svårigheter och bristande mångfald som den kommersiella radiobranschen präglas av. Utredningen bedömer därför att den metoden inte bör användas på nytt.
Vad gäller metoden med lottdragning framstår den som allt för godtycklig och kan inte förespråkas.
Metoden med att fördela sändningstillstånd enligt särskilda kriterier – s.k. skönhetstävling – har använts sedan 2001 utan att det har lett till en ökad mångfald i etern. Reglerna för innehållet i sändningarna har kringgåtts, och ägarkoncentrationen har faktiskt ökat jämfört med den period under vilken tillstånden auktionerades ut. Utgångspunkten i direktiven att branschen i så hög grad som möjligt själv kan bedöma i vilken mån radioutbudet bör vara unikt för en radiostation, lokalt förankrat eller redaktionellt bearbetat, är
152
SOU 2008:96 | Analog kommersiell radio |
dessutom svår att förena med en metod som bygger på att innehållet i sändningarna på något sätt är reglerat. Med tanke på att det i de flesta sändningsområden endast finns två eller tre sändningstillstånd går det inte heller att skapa en bredd i sändningsutbudet på samma sätt som inom
Att fördela sändningstillstånd genom ett slutet anbudsförfarande har inte tidigare prövats. Ett sådant förfarande skulle innebära att Radio- och
Fördelen med ett anbudsförfarande är att en sökande noga måste tänka igenom vilken avgift denne är beredd att betala. Buden kan därmed förväntas bli både ekonomiskt bärkraftiga och marknadsmässiga. Genom att förfarandet sker slutet finns ingen risk för att anbuden höjs på ett omotiverat sätt, vilket skedde vid lokalradiolagens auktioner.
Nackdelen med att använda ett slutet anbudsförfarande, där högsta lämnade bud blir avgörande för vem som får ett sändningstillstånd, är att mindre aktörer utan ett starkt finansiellt stöd knappast kan komma ifråga för att få ett tillstånd, åtminstone inte i
153
Analog kommersiell radio | SOU 2008:96 |
de större städerna. Samtidigt är det emellertid en realitet att kommersiell radio måste vara ekonomiskt bärkraftig för att sändningar ska kunna bedrivas. Frågan bör enligt utredningens mening ställas om det för kommersiellt driven verksamhet, helt utan statliga subventioner, är möjligt att uppnå en sådan mångfald som var syftet när den kommersiella radion infördes. Naturligtvis ska mångfald alltjämt vara en målsättning, men den historiska bilden av kommersiell radio i Sverige visar att det målet inte alltid är så väl förenligt med de krav på vinst som ställs i kommersiellt driven verksamhet.
Utredningen föreslår således att tillstånd att sända lokal kommersiell radio ska fördelas genom ett slutet anbudsförfarande. Några krav på innehållet i det som sänds, t.ex. att viss andel av sändningarna ska vara eget eller lokalt material, ska inte ställas.
Det skulle, åtminstone i teorin, kunna hända att två sökande lämnar exakt samma anbud. I sådant fall får Radio- och
En situation som bör belysas är det fall att en och samma aktör lämnar högsta bud på mer än ett ledigt sändningstillstånd inom samma sändningsområde. I radio- och
Tre tillstånd ledigförklaras inom ett och samma sändningsområde – tillstånd A, B respektive C.
•Tillstånd A söks av två aktörer – Radiokompaniet och Musikbolaget, varav Radiokompaniet lämnar det högsta anbudet.
•Tillstånd B söks endast av Radiokompaniet.
•Tillstånd C söks av tre aktörer – Radiokompaniet, Klassiska Klubben och Sportbolaget. För detta tillstånd anger Radiokompaniet det högsta anbudet, Klassiska Klubben det näst högsta anbudet och Sportbolaget det lägsta anbudet.
10TP PT Se 13 § PTS föreskrifter (PTSFS 2007:10) om tillstånd att använda radiosändare i 1900- 1905
154
SOU 2008:96 | Analog kommersiell radio |
Eftersom Radiokompaniet är enda sökande till tillstånd B ska bolaget, förutsatt att det uppfyller kraven på tekniska och finansiella förutsättningar, tilldelas det tillståndet. För att avgöra om Radiokompaniet även ska tilldelas tillstånd A och C, för vilka Radiokompaniet angett den högsta sändningsavgiften av samtliga sökande, måste Radio- och
8.9Tillståndsvillkor
Förslag: Ett tillstånd att sända analog kommersiell radio får förenas med villkor som avser skyldighet att
1.sända program i en viss del av sändningsområdet eller som når en viss del av befolkningen inom området,
2.sända under en viss minsta tid,
3.använda en viss sändningsteknik och att samarbeta med andra tillståndshavare i tekniska frågor, och
4.använda en viss teknik vid s.k. referensbandning.
Innan ett tillståndsbeslut meddelas, ska den sökande ges tillfälle att ta del av och yttra sig över de villkor som myndigheten avser att förena med tillståndet.
Ett sändningstillstånd får enligt gällande lagstiftning förenas med villkor av olika slag. Enligt 5 kap. 10 § radio- och
•sända program i en viss del av sändningsområdet eller som når en viss del av befolkningen inom området,
•sända under en viss minsta tid,
•använda en viss sändningsteknik och att samarbeta med andra tillståndshavare i tekniska frågor, och
155
Analog kommersiell radio | SOU 2008:96 |
• använda en viss teknik vid s.k. referensbandning.
Av 5 kap. 11 § följer att ett sändningstillstånd även får förenas med villkor som avser skyldighet att
•inte förändra ägarförhållandena och inflytandet i företaget mer än i begränsad omfattning,
•sända en viss mängd eget material, och
•sända en viss mängd program med lokal anknytning.
Vidare sägs i 5 kap. 12 § att innan Radio- och
Av 3 kap. 2 § YGL framgår att sändningsrätten får regleras genom lag som innehåller föreskrifter om tillstånd och villkor för att sända. I propositionen till nu gällande bestämmelser i radio- och
Nuvarande möjlighet att förena ett sändningstillstånd med villkor om att inte förändra ägarförhållandena och inflytandet i det företag som erhåller sändningstillstånd mer än i begränsad omfattning beror på att ägarförhållandena är ett urvalskriterium när det finns flera sökande till ett ledigt tillstånd. Eftersom utredningen nu föreslår att det enda urvalskriteriet ska vara hur stor sändningsavgift en sökande är beredd att betala, bör varken villkor om ägarförhållanden eller krav på att sända eget eller lokalt material kunna förenas med ett sändningstillstånd. Övriga villkor framstår dock som väl avvägda. Det bör således kunna ställas krav på att sändningarna sker i en viss del av sändningsområdet och når en minsta andel av befolkningen i området. Att en tillståndshavare ska sända under viss minsta tid grundar sig i att det är av stor betydelse för yttrande- och informationsfriheten att avsatta radiofrekvenser används. Den snabba tekniska utvecklingen gör det angeläget att kunna ställa krav på tillståndshavarna om samverkan i tekniska frågor. Liksom idag bör den sökande ges möjlighet att ta
11TP PT Se prop. 1999/2000:55 s.
156
SOU 2008:96 | Analog kommersiell radio |
del av villkoren innan Radio- och
8.10Tillståndsperiod
Förslag: Ett tillstånd att sända analog kommersiell radio ska gälla i sex år. Om det finns särskilda skäl ska Radio- och
Ett tillstånd ska inte kunna förlängas utan ska ledigförklaras efter utgången av tillståndsperioden.
En tillståndsperiods längd är en avvägning mellan olika intressen; dels behöver en tillståndshavare skälig tid för att planera sin verksamhet och kunna se resultatet av gjorda investeringar och nedlagt arbete, dels bör det finnas en möjlighet för nya aktörer att etablera sig på marknaden inom överskådlig tid. Det behöver dessutom finnas regler som gör det möjligt att återkalla ett tillstånd om en tillståndshavare missköter sin sändningsrätt.
Att bevilja tillstånd för tolv år i taget, som t.ex. i Storbritannien, leder till att aktörskretsen blir mycket orörlig. Det tar då lång tid för någon ny aktör att över huvud taget kunna komma i fråga för ett sändningstillstånd. I Sveriges grannländer är tillståndsperioden mellan fem och sju år. Detta framstår som en mer rimlig längd med beaktande av att tillståndshavarna ska ges möjlighet att sända under förhållandevis lång tid men också att nya aktörer ska kunna etablera sig inom överskådlig tid.
De gamla tillstånden, dvs. tillstånden enligt lokalradiolagen, beviljades för åtta år i taget. Tillståndsperioden för de nya tillstånden, dvs. tillstånden enligt radio- och
Tillstånd att sända
157
Analog kommersiell radio | SOU 2008:96 |
uppgetts vara att en tillståndshavare ska få bättre förutsättningar att planera sin verksamhet.
De hittillsvarande regelverken med en långtgående rätt till förlängning har bidragit till en statiskhet i tillståndshavarkretsen. Dessutom har regleringen lett till problem avseende möjligheterna att få ett tillstånd att upphöra. Med hänsyn till detta föreslår utredningen att ett tillstånd inte ska kunna förlängas. Vad gäller längden på en tillståndsperiod framstår det som rimligt att tillämpa samma tidsperiod som för
8.11Befintliga tillståndshavare
Förslag: Den som innehar ett sändningstillstånd som har meddelats enligt lagen (2008:418) med tillfälliga bestämmelser om tillstånd att sända lokalradio har rätt att bedriva sändningar inom det sändningsområde som tillståndet avser till utgången av år 2013 utan särskild ansökan. Avgiften för en sådan tillståndshavare ska under åren
Ett sändningstillstånd som blir ledigt före den 31 december 2013 ska utlysas och fördelas enligt de nya reglerna med slutet anbudsförfarande.
8.11.1Inledning
En utgångspunkt enligt direktiven är att en livskraftig kommersiell radio är viktig för mångfalden och konkurrensen på hela radioområdet. För att uppnå detta behöver den kommersiella radion förutsättningar som kan bidra till att branschen kan utvecklas av egen kraft och vara ett attraktivt publik- och annonsmedium.
Utredningen har i avsnitt 8.10 föreslagit att det inte längre ska vara möjligt att förlänga ett tillstånd. Frågan uppstår då hur de befintliga tillståndshavarna ska behandlas. Det är inte givet att de ska få fortsätta bedriva sändningar när det nya regelverket träder i
158
SOU 2008:96 | Analog kommersiell radio |
kraft. Samtidigt har de gjort stora investeringar och under lång tid bedrivit verksamhet trots lönsamhetsproblem. Eftersom utredningsuppdraget syftar till att radiobranschens villkor ska förbättras, finner utredningen det skäligt att de befintliga tillståndshavarna får möjlighet att fortsätta bedriva sändningar under en övergångsperiod. Till detta kommer en rättslig aspekt, nämligen att om alla tillstånd ska fördelas enligt det nya regelverket fr.o.m. den 1 januari 2010 kan staten bli skadeståndsskyldig till följd av att nuvarande tillståndshavare fråntas sin lagliga rätt att förlänga sina tillstånd. Detta analyseras nedan.
8.11.2Skadeståndsproblematiken
Av de nuvarande 89 tillståndshavarna har 81 stycken fått sina tillstånd i början av
I utredningens delbetänkande föreslogs en tillfällig lag som skulle reglera tillståndsperiodens längd. Med grund i detta förslag har lagen (2008:418) med tillfälliga bestämmelser om tillstånd att sända lokalradio antagits. Lagen gäller under tiden 1 juli 2008– 31 december 2009 och innebär att de tillståndshavare, vars tillstånd löper ut den 31 december 2008, har rätt till ett års förlängning, dvs. fram till den 31 december 2009. Dessutom ger lagen möjlighet till ytterligare en förlängningsperiod om högst ett år (jfr avsnitt 3.6). Detta är sammantaget en väsentlig inskränkning i förhållande till gällande regelverk, som ger samtliga tillståndshavare en mycket stark rätt att få sina sändningstillstånd förlängda. En tillståndshavare med ett s.k. gammalt tillstånd kan nekas förlängning endast om det finns grund för att återkalla tillståndet. Har en tillståndshavare ett s.k. nytt tillstånd kan denne nekas förlängning av fler skäl än att det finns grund för återkallelse, t.ex. om tillståndshavaren väsentligt har brutit mot villkor som förenats med sändningstillståndet. Generellt gäller dock att regelverken ger de befintliga tillståndshavarna en i princip evig rätt till förlängning, såvida de inte missköter rätten att sända radio.
12TP PT Se Ernst & Youngs rapport s. 32.
159
Analog kommersiell radio | SOU 2008:96 |
Lokal- och närradiokommittén föreslog 1996 att de dåvarande tillståndshavarna inte skulle få sina tillstånd förlängda efter utgången av 2000. Det förslaget resulterade i stark remisskritik och flertalet juridiska remissinstanser menade att staten riskerade långtgående skadeståndsanspråk om tillståndshavarna fråntogs rätten till förlängning. Även Utredningen om den framtida kommersiella lokalradion berörde frågan om staten kan bli skadeståndsskyldig ifall den antar ny lagstiftning, som innebär att innevarande tillståndshavare i strid med gällande rätt inte längre kan få sina tillstånd förlängda. Utredningen föreslog dock inte att tillstånden vid någon tidpunkt faktiskt skulle upphöra att gälla och frågan ställdes därför inte på sin spets.
Det är angeläget att även andra tillståndshavare än de som idag har sändningstillstånd framöver ska kunna komma ifråga för att sända kommersiell radio. Samtidigt går det dock inte att bortse från att de nuvarande tillståndshavarna har en mycket stark rätt att få sina tillstånd förlängda. Utredningen har därför närmare analyserat frågan om under vilka förutsättningar staten skulle kunna ådra sig en skadeståndsskyldighet om rätten till förlängning av befintliga sändningstillstånd tas bort. Nedan redogörs först (avsnitt 8.11.3) för de möjligheter en myndighet generellt sett har att ändra ett tidigare meddelat beslut. På utredningens uppdrag har f.d. justitierådet Bertil Bengtsson närmare granskat frågeställningen och resonemangen i avsnitt
8.11.3Förvaltningsbeslut
Förvaltningslagen (1986:223) är den lag som reglerar myndigheternas handläggning av ärenden. Därutöver finns det materiella bestämmelser i de olika lagar som reglerar förvaltningsrättens skilda rättsområden, t.ex. radio- och
Beslut som en förvaltningsmyndighet fattar kallas för förvaltningsbeslut. Sådana beslut kan delas upp i två kategorier – gynnande respektive betungande beslut.
13TP PT Dnr 47 i utredningens diarium.
160
SOU 2008:96 | Analog kommersiell radio |
Ett gynnande beslut går ut på att tillföra den som beslutet avser en förmån av något slag. Beslutet kan t.ex. vara ett tillstånd (tillstånd att sända kommersiell radio, tillstånd att demonstrera, tillstånd att servera alkohol etc.) eller beviljande av ekonomiskt bidrag (sjukpenning, försörjningsstöd etc.).
Ett betungande beslut innehåller ett krav eller påbud som är förpliktande för den enskilde. Det kan röra sig om ett föreläggande att riva en olagligt uppförd tillbyggnad till ett hus, ett beslut att dra in en persons körkort eller ett beslut om att påföra en skatt eller avgift.
Förvaltningslagen reglerar inte möjligheten att ändra eller upphäva ett förvaltningsbeslut. I praxis har dock vissa principer utvecklats. Betungande beslut anses i allmänhet kunna ändras i såväl mildrande som skärpande riktning. För gynnande beslut är huvudregeln att sådana varken får återkallas eller ändras. Regeln motiveras av hänsynen till den enskildes trygghet; denne har ofta förlitat sig på beslutet och vidtagit en rad åtgärder till följd av det. Undantag från regeln om att gynnande beslut inte kan ändras eller återkallas har dock i praxis skett om
•tvingande säkerhetsskäl gör återkallelse nödvändig (t.ex. hänsyn till trafikfara eller hälsofara),
•beslutet har baserats på vilseledande uppgifter från den enskilde, eller
•det finns ett återkallelseförbehåll antingen i själva beslutet eller i den tillämpliga författningstexten.
8.11.4Allmänt om ersättningsfrågan
Att inte förlänga ett tillstånd att sända kommersiell radio är att betrakta som en återkallelse av tillståndet. Frågan om statens eventuella ersättningsskyldighet vid sådan återkallelse kan diskuteras utifrån främst tre skilda synsätt.
1.Ingreppet är grundlagsstridigt (alternativt strider mot Europakonventionen) och leder därför till ersättningsskyldighet. Det förutsätts då att ingreppet inte har direkt stöd i lag.
2.Ingreppet strider mot en avtalsliknande utfästelse (tyst eller uttrycklig) och medför ersättning närmast enligt avtalsrättsliga principer.
161
Analog kommersiell radio | SOU 2008:96 |
3.Ingreppet innebär felaktig myndighetsutövning (när det inte varit tillräckligt motiverat av ett allmänt intresse) och leder därför till skadeståndsskyldighet enligt 3 kap. 2 § skadeståndslagen (SkL).
8.11.5Ersättning enligt grundlagen
2 kap. 18 § regeringsformen (RF) skyddar rätten till egendom. Bestämmelsen innebär att ingen kan tvingas avstå sin egendom till det allmänna eller någon enskild genom expropriation eller annat sådant förfogande, utom när det krävs för att tillgodose angelägna allmänna intressen. Vidare ska den som genom expropriation eller annat sådant förfogande tvingas avstå sin egendom vara tillförsäkrad ersättning för förlusten. Denna ersättning ska bestämmas enligt grunder som anges i lag. Om den som tvingats avstå egendom haft rätt till ersättning enligt 2 kap. 18 § RF, anses han eller hon kunna föra ersättningstalan med åberopande av bestämmelsen.TPF14FPT I så fall måste dock ytterligare en förutsättning vara uppfylld, nämligen att ingreppet ska betraktas som expropriation eller annat sådant förfogande. Ersättning vid rådighetsinskränkning utgår nämligen bara när rådighetsinskränkningen avser fast egendom. Det kan diskuteras vad kravet på expropriation närmare innebär, men det måste åtminstone i princip föreligga en förmögenhetsöverföring. I vissa gränsfall kan denna grundsats möjligen frångås. Det är möjligt att Europakonventionen och Europadomstolens praxis kan ha påverkat svensk rätt i vart fall efter 1994. När det gäller kommersiell radio har det i realiteten gällt viss konkurrens om rätten att få bedriva sådana sändningar; tillstånden har ju tilldelats efter auktion mellan flera sökande. Om man i förtid tar ifrån en tillståndshavare hans tillstånd blir – åtminstone teoretiskt sett – utrymmet större för andra att bedriva verksamheten. Åtgärden kan på det viset sägas innebära en sorts förmögenhetsöverföring, även om den inte är särskilt markerad.
I 2 kap. 20 § RF behandlas rätten att bedriva näring eller att utöva yrke. Begränsningar i denna rätt får införas endast för att skydda angelägna allmänna intressen och aldrig i syfte enbart för att gynna vissa personer eller företag ekonomiskt. Någon rätt till ersättning föreskrivs inte i den paragrafen. Man får emellertid räkna med möjligheten att bestämmelsen i vart fall indirekt kan få betydelse för sådana ersättningskrav.
14TP PT Se prop. 1997/98:45 II s. 516 och även NJA 1989 s. 20.
162
SOU 2008:96 | Analog kommersiell radio |
Av intresse är även det stöd som 2 kap. 23 § RF numera ger för att beakta Europakonventionens regler och Europadomstolens praxis vid tillämpning av svensk rätt, närmast genom att en lagregel tolkningsvis kan ges ett innehåll som motsvarar konventionens krav. Det är också tänkbart att Europakonventionen, vid konflikt med nationella lagbestämmelser, bör ges en särskild vikt.TPF15FPT Något skydd för rätten till näring förekommer i och för sig inte i konventionen. Däremot har Europadomstolen i en rad fall bedömt återkallelse av ett tillstånd att bedriva viss verksamhet som ett ingrepp i egendom. Liksom annars är det ett oproportionerligt ingrepp i den enskildes rätt som är förbjudet. Såvitt gäller indragning av tillstånd förutsätts att tillståndshavaren har haft berättigade förväntningar att få behålla tillståndet och att fortsätta utöva verksamheten i fråga. I annat fall anses indragningen tillåten enligt artikel 1 andra stycket i tilläggsprotokollet till Europakonventionen. För frågan vad som är ett proportionerligt ingrepp har det väsentlig betydelse i vad mån ersättning utgår.TP PT
8.11.6Ersättning enligt avtalsrättsliga regler
En myndighets beslut att meddela eller återkalla ett tillstånd är typiska fall av myndighetsutövning. I sådana fall anses inte vanliga avtalsrättsliga regler vara tillämpliga. Från den enskildes synpunkt kan situationen påminna om ett avtal och han kan anse sig kunna lita på uttalanden från det allmännas sida vid tillkomsten av lagstiftningen eller myndighetsbeslutet. Men detta lär knappast vara tillräckligt för att man ska anse att det föreligger ett vanligt civilrättsligt avtal. Samtidigt kan framhållas att just auktionsförfarandet när det gäller tillstånden att sända kommersiell radio ger en särskild avtalsrättslig prägel åt tillståndsgivningen.
Av intresse är också i vad mån man över huvud taget kan tala om ”evighetsavtal”. Det står klart att sådana avtal på hur lång tid som helst i princip erkänns av lagstiftningen; ett exempel är servitutTPF16FPT, dvs. olika nyttjanden som en fastighetsägare kan få av angränsande fastigheter. I rättspraxis har framhållits att ”evighetsavtal” inte kan anses som ”oskäliga i och för sig” och därför utan vidare skulle kunna jämkas enligt 36 § avtalslagen.TPF17FPT Även om rättsläget inte kan
15TP PT Se prop. 1993/94:117 s. 37 och 1993/94:KU24 s. 15. 16TP PT Se 14 kap. 1 § jordabalken.
17TP PT Se NJA 1994 s. 359.
163
Analog kommersiell radio | SOU 2008:96 |
anses alldeles klart, torde man – när inte 36 § kan åberopas – i de allra flesta fall kunna tolka avtalet så att det måste ha viss begränsning i tiden. Detta innebär att avtalet i varje fall ska kunna sägas upp när förhållandena har ändrats i inte oväsentlig utsträckning. Den saken kan ha betydelse när man diskuterar vilket ingrepp en förtida återkallelse av tillståndet innebär för tillståndshavarens del.
8.11.7Ersättning enligt skadeståndslagen m.m.
Om en myndighet har agerat felaktigt eller försumligt vid återkallelse av ett tillstånd grundar detta rätt till skadestånd för tillståndshavaren (3 kap. 2 § skadeståndslagen). Kraven på vad som är en korrekt myndighetsutövning är stränga. Bedömningen av om myndigheten har agerat felaktigt eller försumligt ska ske med utgångspunkt i vad den enskilde rimligen kan begära från myndighetens sida. Han har på detta vis ett gott skydd mot feltolkningar och bristande hänsyn från det allmännas sida, däremot inte när man från detta håll hanterat återkallelsefrågan helt korrekt. Det är tänkbart att en lagstiftning som strider mot en rättighetsregel i grundlagen, t.ex. 2 kap. 20 § RF, skulle bedömas som fel eller försummelse enligt 3 kap. 2 § skadeståndslagen; också normgivning är nämligen att anse som myndighetsutövning. Möjligheten för en tillståndshavare att få ersättning på denna grund lär dock i praktiken vara starkt begränsad, särskilt när det gäller lagar som riksdagen har utfärdat.
Ytterligare en ersättningsgrund ska beröras, nämligen ett ansvar för det allmänna oberoende av vållande ifall återkallelsen innebär en kränkning av den enskildes rätt enligt Europakonventionen. De senaste årens rättspraxis har visat att detta är en möjlighet att räkna med.TPF18FPT Vad som krävs för ett sådant ansvar är emellertid oklart när det gäller egendomsskyddet. Bestämmelsen i artikel 1 i tilläggsprotokollet om regleringen av nyttjande av egendom är som framgått obetydligt preciserad; det avgörande blir en fråga om proportionalitet mellan ingreppets grund och ingreppets verkningar. Om den nya lagstiftningen kan motiveras med tillräckligt vägande samhällshänsyn lär i varje fall ingreppet vara tillåtet enligt denna bestämmelse.
18TP PT Se särskilt NJA 2006 s. 462 och NJA 2007 s. 584.
164
SOU 2008:96 | Analog kommersiell radio |
8.11.8Slutsatser i ersättningsfrågan
I Bertil Bengtssons promemoria anges sammanfattningsvis följande om statens eventuella skadeståndsskyldighet för det fall nuvarande tillståndshavare inte får sina tillstånd förlängda.
Det är alltså en rad olika grunder som kan tänkas för en skadeståndsskyldighet för staten. Vad som framför allt bör betonas är emellertid att de begränsningar i tillståndshavarnas rätt att bedriva sin verksamhet som den tänkta lagstiftningenTPF19FPT skulle innebära inte kan anses grundade på sådana viktiga samhällshänsyn som allmänt sett ansetts motivera en återkallelse utan ersättningsskyldighet. Det är inte några säkerhets- eller miljösynpunkter utan närmast ekonomiska hänsyn som motiverat en omläggning av tillståndssystemet. Inte heller har omständigheterna när tillstånden meddelades gett anledning att förutse en återkallelse av sådana skäl som här blivit aktuella, även om tillståndshavarna – oavsett lagens innehåll – knappast kunnat utgå från en evig rättighet att bedriva radioverksamhet. Resultatet skulle alltså bli, att staten får räkna med en ersättningsskyldighet som antingen kan grundas på regeringsformen eller på avtalsrättsliga paralleller – som nämnt ger auktionsförfarandet ett särskilt stöd för sådana resonemang.
Frågan har ställts hur man skulle bedöma en reglering som innebär att nuvarande tillståndshavare får tillstånd utan konkurrens under en viss övergångsperiod med sänkta avgifter för att sedan få konkurrera på samma villkor som andra sökande. Tillståndshavaren måste som sagt räkna med att förutsättningarna för tillstånd förändras med tiden. Eventuellt kan en reducerad skadeståndsskyldighet kunna diskuteras i detta fall. Vad som här kan anses rimligt beror till stor del på de villkor som gäller under denna period, bl.a. i vilken utsträckning avgifterna minskas. Är villkoren mycket förmånliga för tillståndshavaren kan man tänka sig att han anses till fullo kompenserad för att tillståndet upphör efter periodens slut.
Vad angår skadeståndets storlek framgår av diskussionen om återkallelser av olika tillstånd att man ofta velat inskränka ersättningen till kostnader föranledda av återkallelsen och investeringar som nu blir utan mening, däremot inte utebliven vinst. Någon sådan begränsning gäller inte vid skadestånd enligt 3 kap. 2 § SkL. Vad angår ersättning grundad på 2 kap. 18 § andra stycket RF har Lagrådet hänvisat till miljöbalkens ersättningsregler, som skulle tillämpas analogt – dock med en allmän skälighetsbedömning.TPF20FPT Det är ganska tvivelaktigt om man i det aktuella fallet kan utesluta ersättning för utebliven vinst – låt vara att de berörda företagen knappast synes särskilt vinstgivande. Om man föreskriver en övergångsperiod enligt vad som nyss sagts, kan det verka mera försvarligt att begränsa ersättningen, exempelvis till de
19TP PT Vad som avses är utredningens förslag till ett nytt regelverk för kommersiell radio.
20TP PT Se prop. 1997/98.45 II s. 516.
165
Analog kommersiell radio | SOU 2008:96 |
kostnader och onödiga investeringar som föranleds av tillståndets upphörande.
8.11.9Särskilda övergångsregler för befintliga tillståndshavare
Mot bakgrund av den rättsliga analysen ovan bedömer utredningen att staten torde få räkna med att behöva betala skadestånd om inte de befintliga tillståndshavarna får fortsätta bedriva sändningar under en övergångsperiod med generösa villkor vad gäller både avgift och krav på innehåll. Eftersom samtliga tillstånd ger en långtgående rätt till förlängning är det nödvändigt att samtliga tillståndshavare omfattas av övergångsreglerna för att staten ska gå skadeslös. Avgiften behöver därför sättas till 45 000 kr per år, för att inte de tillståndshavare med nya tillstånd ska behöva betala mer
– och därmed få sämre villkor – än tidigare.TPF21FPT Detta får anses gälla även om kraven på sändning av eget och lokalt material blir lättare eller t.o.m. helt upphör.
Det är inte lätt att bedöma hur lång övergångsperioden bör vara. Eftersom flertalet tillståndshavare har gått med förlust under många år kan det ifrågasättas om de över huvud taget kommer att lida någon skada ifall tillstånden upphör. Samtidigt har dock dessa tillståndshavare investerat i bl.a. lokaler, personal och utrustning och de kan ha slutit hyreskontrakt för flera år framåt. Skulle deras rätt att sända kommersiell radio abrupt upphöra vid utgången av 2009 kommer de således i vart fall att lida skada genom de avvecklingskostnader som uppstår om de inte beviljas nya tillstånd vid tillämpning av det nya regelverket.
Vid en sammantagen bedömning med hänsyn tagen till dels att staten inte ska riskera skadeståndsskyldighet, dels att det inte ska ta allt för lång tid innan det nya regelverket kan träda i kraft, föreslår utredningen att övergångsperioden sätts till fyra år. Som framgår av avsnitt 8.19 föreslås det nya regelverket träda i kraft den 1 januari 2010. Därmed bör övergångsperioden löpa under åren
21TP PT Dessa tillståndshavare betalar för 2008 avgift med 44 000 kr. Efter indexuppräkning kan avgiften för 2009 antas uppgå till 45 000 kr.
166
SOU 2008:96 | Analog kommersiell radio |
havare vara 45 000 kr per år. Utredningen har vad gäller det nya urvalsförfarandet (se avsnitt 8.8.3) föreslagit att det inte ska ställas några krav på innehållet i sändningarna. Detta ställningstagande grundar sig på vad som sägs i direktiven om att en utgångspunkt bör vara att branschen i så hög grad som möjligt själv kan bedöma i vilken mån radioutbudet bör vara unikt för en radiostation, lokalt förankrat eller redaktionellt bearbetat. För att främja branschen bör detta gälla även för de tillståndshavare som ges rätt att fortsätta bedriva sändningar till utgången av 2013. Dessa behöver således inte sända en viss andel eget eller lokalt material.
8.12Staten, landsting och kommuner ska inte kunna inneha sändningstillstånd
Bedömning: Staten, landsting och kommuner ska liksom tidigare inte kunna inneha tillstånd att sända analog kommersiell radio, varken direkt eller indirekt.
Enligt gällande rätt får inte staten, ett landsting eller en kommun inneha tillstånd att sända kommersiell radio. För att undvika att bestämmelsen kringgås får inte heller sådana organ inneha sändningstillstånd genom företag i vilka de äger minst 20 procent av samtliga aktier eller andelar, eller genom avtal har ett bestämmande inflytande. Bakgrunden till bestämmelsen är att den kommersiella radion inte ska vara ett språkrör för myndigheter.TPF22FPT Detta skäl är fortfarande relevant och det saknas därför anledning att ändra regleringen i den delen.
8.13Innehav av flera tillstånd
Bedömning: En tillståndshavare ska liksom tidigare kunna inneha flera sändningstillstånd men inte inom ett och samma sändningsområde, såvida det inte finns särskilda skäl.
Lokalradiolagen föreskrev att en tillståndshavare inte fick inneha mer än ett sändningstillstånd. Förbudet gällde även indirekt
22TP PT Se prop. 1999/2000:55 s. 39.
167
Analog kommersiell radio | SOU 2008:96 |
innehav genom företag i vilket tillståndshavaren på grund av aktie- eller andelsinnehav eller avtal ensam hade ett bestämmande inflytande. Bestämmelsen infördes i syfte att öka antalet självständiga röster i etern. Utvecklingen blev dock den motsatta, eftersom det visade sig vara lätt att kringgå reglerna.
Under arbetet med reglerna för de s.k. nya tillstånden, dvs. tillstånden enligt radio- och
Utredningens förslag till urvalsmetod innebär att, förutsatt att en aktör har finansiella och tekniska förutsättningar att bedriva sändningar under hela tillståndsperioden, betalningsviljan blir avgörande för vem som får ett tillstånd. Detta står således i motsats till vad regeringen anförde ovan om att ett avgiftssystem som inte styrs av aktörernas betalningsförmåga kan bidra till att ägandet inte koncentreras till ett fåtal aktörer. Dock har det visat sig att inte heller bestämmelserna för de nya tillstånden har kunnat bryta nätverksbildningen. Antalet aktörer har snarare blivit än färre än under lokalradiolagens tid. På
23TP PT Se prop. 1999/2000:55 s.
168
SOU 2008:96 | Analog kommersiell radio |
satsningar i branschen, om det inte skulle vara tillåtet att inneha mer än ett tillstånd. Utredningen bedömer därför att det även fortsättningsvis ska vara möjligt att inneha flera tillstånd, men inte inom ett och samma sändningsområde såvida det inte finns särskilda skäl.
8.14Överlåtelse av tillstånd
Förslag: Ett sändningstillstånd ska liksom enligt gällande rätt få överlåtas om Radio- och
Enligt gällande rätt får ett sändningstillstånd överlåtas om Radio- och
I propositionen till reglerna om de nya tillstånden anförde regeringen att möjligheterna för ett företag att få kredit var väsentligt större om ett tillstånd kunde överlåtas. Kredit kunde i sin tur vara nödvändigt för att en tillståndshavare skulle kunna investera i sin verksamhet. Om ett sändningstillstånd inte fick överlåtas kunde det därför utgöra ett hinder för att etablera nya företag, vilket vore negativt från mångfaldssynpunkt. Ett annat skäl för att tillåta överlåtelse var att kommersiellt drivna bolag borde ha möjlighet att överlåta sina tillgångar.TP F25FPT
24TP PT Enligt 10 kap. 9 § radio- och
25TP PT Se prop. 1999/2000:55 s.
169
Analog kommersiell radio | SOU 2008:96 |
Nyss nämnda skäl för att tillåta att ett tillstånd överlåts är fortfarande relevanta. Utredningen ser därför inget skäl för att föreslå en ändring av reglerna. Förslaget om att sändningsavgiften ska betalas som ett engångsbelopp, istället för ett årligt belopp, innebär dock att en tillståndshavare som vill överlåta sitt tillstånd kommer att ha betalat in beloppet för hela tillståndsperioden, när överlåtelsen sker. Frågan är om det ska vara möjligt för tillståndshavaren att i ett sådant fall få tillbaka det belopp som kan anses belöpa på återstoden av perioden. Tanken bakom det nya regelverket är att en tillståndshavare noggrant ska bedöma vilken avgift denne är beredd att betala för att få använda sitt sändningstillstånd under sex år. Finner denne efter en viss tid att förutsättningarna inte är sådana som han bedömde vid lämnandet av budet, eller att något annat har inträffat som gör att tillståndshavaren inte vill eller kan fortsätta bedriva sändningar, bör det vara tillståndshavarens sak att avtala om eventuell ersättning med den som övertar tillståndet. Frågan bör således lösas civilrättsligt mellan parterna utan statens inblandning. Ett sådant synsätt ligger i linje med tillståndens kommersiella natur.
8.15Återkallelse av tillstånd
Bedömning: Någon ändring i sak görs inte i reglerna om återkallelse av tillstånd.
Att återkalla ett sändningstillstånd innebär en inskränkning i yttrandefriheten. Ett tillstånd får därför återkallas endast om det finns mycket starka skäl för det och åtgärden inte framstår som alltför ingripande för den enskilde tillståndshavaren.
I 11 kap. radio- och
1.tillståndshavaren inte inlett sändningsverksamheten inom sex månader efter tillståndets början,
2.tillståndshavaren inte utnyttjat rätten att sända eller sänt endast i obetydlig omfattning under en sammanhängande tid av minst fyra veckor,
170
SOU 2008:96 | Analog kommersiell radio |
3.tillståndshavaren väsentligt brutit mot vissa föreskrifter i 6 och 7 kap. radio- och
4.domstol funnit att ett program innefattat ett yttrandefrihetsbrott som innebär ett allvarligt missbruk av yttrandefriheten.
Det är även möjligt att återkalla ett tillstånd om tillståndshavaren under tillståndstiden direkt eller indirekt förvärvar ytterligare ett tillstånd i strid med radio- och
De regler som gäller idag om återkallelse av tillstånd är väl avvägda. Utredningen bedömer därför att de bör vara kvar oförändrade.
8.16Tillståndets upphörande i andra fall
Förslag och bedömning: Om en tillståndshavare försätts i konkurs eller träder i likvidation upphör tillståndet att gälla tre månader efter beslutet om konkurs eller likvidation. Avlider en tillståndshavare ska liksom enligt gällande rätt tillståndet upphöra att gälla tre månader efter dödsfallet.
Om en tillståndshavare försätts i konkurs eller träder i likvidation föreskrivs i 5 kap. 19 § radio- och
26TP PT Se prop. 1992/93:70 s. 51.
171
Analog kommersiell radio | SOU 2008:96 |
Om en tillståndshavare avlider föreskrivs i 5 kap. 20 § radio- och
Bestämmelsen om att ett tillstånd upphör att gälla tre månader efter en tillståndshavares dödsfall är väl avvägd. Utredningen ser därför inga skäl att föreslå någon förändring av den bestämmelsen. Vad däremot gäller det fall att en tillståndshavare försätts i konkurs eller träder i likvidation, finns det anledning att överväga om inte även i de fallen tillståndet bör upphöra att gälla först efter en viss tid. Därigenom får nämligen konkursboet eller likvidatorn möjlighet att fortsätta bedriva verksamheten. I propositionen till lokalradiolagen motiverades inte närmare varför det skulle vara mindre lämpligt att ett sändningstillstånd blir en tillgång i tillståndshavarens konkursbo. Liksom i andra fall när en rörelse försätts i konkurs framstår det som skäligt att konkursförvaltaren eller likvidatorn kan fortsätta bedriva verksamheten under viss tid. Utredningen föreslår därför att tillståndet ska upphöra att gälla tre månader från det att tingsrätten fattat beslut om försättande i konkurs eller likvidation. Kan konkursförvaltaren eller likvidatorn under denna tremånadersfrist finna en aktör som är beredd att ta över verksamheten, blir det möjligt att ansöka om överlåtelse av tillståndet hos Radio- och
27TP PT A. a. s. 51.
172
SOU 2008:96 | Analog kommersiell radio |
8.17Avgiftsregler
Förslag: Lagen (1992:72) om koncessionsavgift på televisionens och radions område upphävs. Avgiftsbestämmelserna förs istället in i radio- och
De tillståndshavare som har äldre tillstånd betalar koncessionsavgift med stöd av reglerna i den upphävda lokalradiolagen.TPF28FPT Avgiften uppgår till det bud tillståndshavaren lade vid den auktion där denne erhöll tillståndet och räknas upp i förhållande till gällande konsumentprisindex varje år. De tillståndshavare som har nya tillstånd betalar avgift enligt regelverket i lagen (1992:72) om koncessionsavgift på televisionens och radions område (koncessionsavgiftslagen).
Genom övergången från analoga till digitala
I och med att utredningen föreslår att koncessionsavgiften ska ersättas med en sändningsavgift, som ska basera sig på ett slutet anbudsförfarande, behöver bestämmelserna i dessa delar ändras. I avsnitt 8.8.3 har utredningen föreslagit att en tillståndshavare ska betala sändningsavgift med ett belopp som motsvarar vad tillståndshavaren angett i sin ansökan om det lediga tillståndet. Betalningsskyldigheten föreslås gälla från och med den dag som sändningar får bedrivas med stöd av tillståndet. Om betalning inte inkommer föreslås liksom idag ränta utgå från förfallodagen. Betalning bör anses ha skett den dag som beloppet har bokförts på konto hos Radio- och
28TP PT Se 4 b § lagen (1992:72) om koncessionsavgift på televisionens och radions område och punkt 2 i övergångsbestämmelserna (2001:273) till samma lag.
29TP PT Skyldigheten gällde i praktiken endast TV 4 AB.
173
Analog kommersiell radio | SOU 2008:96 |
I övrigt föreslås ingen ändring i sak i gällande bestämmelser om återbetalning, verkställighet, ansvar för delägare i handelsbolag samt om anstånd och befrielse från avgift. Dessa bestämmelser bör således i princip föras över oförändrade till radio- och
8.18Överklagande
Bedömning och förslag: Liksom enligt gällande rätt ska ett beslut om att avslå en ansökan om sändningstillstånd, att inte medge överlåtelse av ett tillstånd och att återkalla ett tillstånd kunna överklagas. Ett beslut genom vilket sändningsavgift eller ränta har fastställts ska också kunna överklagas. Eftersom ett tillstånd inte längre kommer att kunna förlängas tas möjligheten att överklaga ett sådant beslut bort.
I 13 kap. radio- och
-att avslå en ansökan om sändningstillstånd,
-att inte medge överlåtelse av ett tillstånd,
-att inte förlänga ett tillstånd,
-att återkalla ett tillstånd, och
-att någon ska anses som tillståndshavare vid förändring av ett sändningsområdes omfattning, överklagas.
Liksom tidigare bör det vara möjligt att överklaga ett beslut om att avslå en ansökan om sändningstillstånd, att inte medge överlåtelse av ett tillstånd och att återkalla ett tillstånd. Detsamma gäller ett beslut genom vilket Radio- och
Enligt utredningens förslag ska Radio- och
174
SOU 2008:96 | Analog kommersiell radio |
Eventuella förändringar av sändningsområden bör ske mellan två tillståndsperioder. Om en sådan ändring av något skäl skulle dra ut på tiden, blir det möjligt för verket att vänta med att ledigförklara det eller de tillstånd som berörs av förändringen. Ingen tillståndshavare kommer därmed att påverkas av ett beslut om ändrad indelning. Att rätten till förlängning upphör medför att den särskilda regeln i 5 kap. 14 § radio- och
8.19Ikraftträdande
Förslag: Det nya regelverket ska träda i kraft den 1 januari 2010.
I direktiven för uppdraget sägs att en målsättning är att det nya regelverket ska träda i kraft den 1 januari 2010. Den temporära regleringen genom lagen (2008:418) med tillfälliga bestämmelser om tillstånd att sända lokalradio gör det möjligt för Radio- och
Utredningen föreslår att det nya regelverket ska träda i kraft den 1 januari 2010.TP SomPT har beskrivits i avsnitt 8.11.9 föreslås särskilda övergångsregler gälla för de som har fått sina tillstånd enligt den tillfälliga lagen. Dessa övergångsregler ska enligt utredningens förslag gälla till utgången av 2013. Eftersom villkoren under övergångsperioden är så förmånliga för de befintliga tillståndshavarna bedömer utredningen att de allra flesta kommer att använda sig av rätten att fortsätta bedriva sändningar. I praktiken kommer därför de nya reglerna för analoga sändningstillstånd att tillämpas först fr.o.m. 2014. Eventuella tillstånd som lämnas tillbaka till Radio- och
175
9 Digital kommersiell radio
Detta kapitel innehåller utredningens överväganden och förslag om möjligheterna att sända kommersiell radio med digital utsändningsteknik.
9.1Inledning
Utredningen har i avsnitt 8.5 bedömt att det inte bör skapas ett analogt nät för sändning av nationell kommersiell radio. Skälen för den bedömningen är dels kostnaderna, dels tidsåtgången och dels den negativa påverkan ett nytt nät skulle få för befintliga tillståndshavare. Av direktiven framgår dock att det för att öka konkurrensen och mångfalden på radiomarknaden är önskvärt att kunna skapa utrymme för nationell kommersiell radio med ett brett och mångsidigt innehåll. Frekvensutrymmet i etern är som påpekats tidigare begränsat, men om sändningar kan ske med digital teknik skulle antalet möjliga radiokanaler kunna öka väsentligt.
Frågan om en digitalisering av radion har diskuterats i över ett decennium. Som framgår av avsnitt 6.2 började Sveriges Radio försökssändningar med
På
1TP PT Se PTS rapport
177
Digital kommersiell radio | SOU 2008:96 |
marknätet helt ner i Sverige och numera sker alla
9.2Tekniska förutsättningar för digitala radiosändningar
Radio- och
Som beskrivits i avsnitt 6.4 har Sverige tillgång till frekvensutrymme planerat för fyra sändarnät eller multiplexer (s.k. muxar) för digitalradiosändningar. Mux 1 omfattar ett nationellt nät och är ett s.k. singelfrekvensnät, vilket innebär att samma frekvens används i hela landet. Mux 2, som är ett regionalt nedbrytbart nät, kan användas för att sända olika material i de olika regionerna. Regionalt nedbrytbara nät kan också användas för nationella sändningar om samma innehåll sänds i de olika regionerna. Mux 3 och 4 är två nät som är lokalt nedbrytbara i 34 områden, vilka i princip motsvarar dagens sändningsområden för analog kommersiell radio.
Varje mux kan med
178
SOU 2008:96 | Digital kommersiell radio |
Mux 1 och 2 är utbyggda så att de täcker ca 85 % respektive 35 % av Sveriges befolkning. Mux 3 och 4 är över huvud taget inte utbyggda.
Sveriges Radio, Sveriges Utbildningsradio (Utbildningsradion), MTG Radio och SBS Radio har i en skrivelse den 28 maj 2008 till Radio- och
9.3Ett regelverk för digital kommersiell radio
Förslag och bedömning: Ett regelverk som gör det möjligt att sända digital kommersiell radio införs. Regeringen ska besluta om sändningsutrymme. Tillstånd ska meddelas den som bedriver programverksamhet. Det befintliga
9.3.1Behovet av en digitalisering
Att släcka ned det analoga nätet, dvs.
Fördelarna med digital radiodistribution är många; framför allt rör det sig om möjligheten att sända fler kanaler till en lägre kostnad. Andra fördelar är bättre ljud och möjlighet till olika slag av interaktiva tjänster. I Sveriges närmaste omvärld har framför allt Danmark och Storbritannien kommit långt när det gäller utvecklingen av digitalradion. En ofta framförd uppfattning från branschföreträdare är att en digitalisering är nödvändig för att radion på sikt ska kunna överleva som medium. Enligt utredningens bedömning är det mot denna bakgrund hög tid att skapa förutsättningar för att sända radio digitalt. Tidigare har det funnits oklarheter om vilken teknik som bör väljas, men Radio- och TV- verkets rapport ger ett tydligt stöd för att DAB+ är den teknik som bör väljas. Denna teknik är också den som de stora aktörerna – de två public
179
Digital kommersiell radio | SOU 2008:96 |
radioföretagen i Sverige – förklarat sig beredda att satsa på. Liksom DAB är DAB+ standardiserad och harmoniserad med övriga Europa, vilket skapar förutsättningar för ett stort utbud av radiomottagare till överkomliga priser.
9.3.2Sändningsutrymmet
Av avsnitt 6.4 framgår att tillgängligt utrymme för digitala radiosändningar för närvarande finns i det frekvensutrymme som benämns band III. När det gäller ianspråktagandet av detta frekvensutrymme för Sveriges del aktualiseras frågan om hur utrymmet ska fördelas mellan public
Ett exempel på hur användningen av spektrum blivit föremål för regeringens överväganden berör tillståndsgivningen för de markbundna digitala
Förutsättningarna för digitalradio skiljer sig emellertid från
180
SOU 2008:96 | Digital kommersiell radio |
detta utrymme från mobilteleindustrin och förutsättningarna för radiobranschen att expandera sin frekvensanvändning i det koordinerade utrymmet torde vara goda. Den snabba teknikutvecklingen gör dock att situationen kan förändras och det finns därmed anledning att denna fråga blir föremål för regeringens övervägande. Utredningen föreslår således att regeringen ska besluta om det sändningsutrymme som i olika delar av landet får upplåtas för sådana sändningar. Regleringen blir därmed identisk med
Fördelningen av det tillgängliga utrymmet är som nämnts ovan en fråga om hur stort utrymme som ska användas för public
Både mux 1 och mux 2 är således för närvarande reserverade för public
2TP PT Orsaken till den varierande fördelningen i det regionala nätet är att Sveriges Radio skulle få möjlighet att regionalt sända en programtjänst motsvarande regionala P4 i de 19 områdena. Detta innebar ett behov av 25 % av kapaciteten i det regionala nätet. Eftersom det regionala nätet för
181
Digital kommersiell radio | SOU 2008:96 |
9.3.3Ska tillstånd meddelas en särskild multiplexoperatör eller den som bedriver programverksamhet?
Teracom är nätoperatör i såväl det analoga som det digitala marknätet. Nätoperatörskapet innebär att Teracom äger och driver det digitala marknätet. Företaget sköter således multiplexeringen, dvs. den tekniska sammanföringen av de programbärande signalerna till en frekvenskanal, och distribuerar signalerna till konsumenterna (s.k. multiplexoperatör). Teracoms affärsidé är att sälja sin överföringskapacitet till marknadens aktörer.
Det finns inga principiella hinder mot att andra aktörer än Teracom etablerar nät. På den analoga sidan har t.ex. SBS Radio ett eget sändarnät och är på så sätt sin egen operatör.
I lagstiftningsärendet om marksänd
Regeringen ansåg dock att det fanns skäl som talade emot en sådan ordning som Radio- och
3TP PT Se SOU 2004:39 s. 143 ff.
182
SOU 2008:96 | Digital kommersiell radio |
företag rätt att förfoga över en del av sändningsutrymmet för digitala marksändningar. Istället skulle tillstånden till de enskilda programföretagen innebära rätt att sända ett visst antal programtjänster i vissa områden under hela eller en viss del av dygnet.TPF4FPT
Som nämnts ovan är det en fråga om tillstånden ska fördelas direkt till de aktörer som ska sända digital kommersiell radio, eller om en eller flera operatörer – multiplexoperatörer – ska tilldelas sändningsutrymme och sedan i sin tur få fördela utrymmet till olika programföretag. Att välja den senare modellen innebär för det första att någon form av urval och godkännande av operatörerna behöver ske. För det andra innebär modellen att operatörsföretagen ges mycket stora befogenheter genom rätten att få fördela tillstånden. Även om villkor för en sådan fördelning kan ställas upp från statens sida, inger det allvarliga betänkligheter att en operatör ges sådana befogenheter på yttrandefrihetens område. Utredningen anser därför att tillstånden ska beviljas de aktörer (programföretag) som kommer att bedriva sändningar.
9.4Tillståndsgivningen
Förslag: Radio- och
På
Eftersom Radio- och
4TP PT Se prop. 2007/08:8 s.
5TP PT Se prop. 2007/08:8 s.
183
Digital kommersiell radio | SOU 2008:96 |
ljudradio. Förordningen (1995:1020) om digitala ljudradiosändningar innehåller närmare regler för hur sådan tillståndsgivning ska gå till, bl.a. att regeringen ska fastställa vilket sändningsutrymme som ska upplåtas till privata programföretag och att Radio- och
9.5Urvalskriterier
Förslag: Den som får tillstånd att sända digital kommersiell radio ska ha finansiella och tekniska förutsättningar att bedriva sändningsverksamhet under hela tillståndsperioden samt vara beredd att samverka med övriga tillståndshavare i tekniska frågor. Radio- och
Det kan antas att intresset för att sända digital kommersiell radio kommer att vara större än det sändningsutrymme som finns tillgängligt. Någon form av urvalskriterier behöver därför finnas.
Liksom för tillstånd att sända analog kommersiell radio bör det krävas av en sökande att denne har finansiella och tekniska förutsättningar att bedriva sändningar under hela tillståndsperioden. Detta kan t.ex. ske genom att den sökande i samband med sin ansökan ger in en affärsplan samt en budget för de två eller tre första verksamhetsåren av tillståndsperioden.
När det gäller fördelningen av tillstånd att sända analog kommersiell radio har utredningen föreslagit ett slutet anbudsförfarande, där den som erbjuder det högsta beloppet för en tillståndsperiod ska få tillståndet ifråga. En sökandes betalningsförmåga kommer således att vara avgörande för den typen av
184
SOU 2008:96 | Digital kommersiell radio |
sändningstillstånd. För sändningar av digital kommersiell radio gör sig dock delvis andra överväganden gällande vad avser urvalsförfarandet. Det rör sig dels om en helt ny typ av radiosändningar för vilka det kan vara svårt att beräkna det kommersiella värdet, dels om sändningar som företrädesvis kommer att rikta sig till hela landet och för vilka det sammantaget är rimligt att ställa högre krav på ett varierat och allsidigt utbud. En annan omständighet som påverkar urvalsförfarandet är att det tillgängliga frekvensutrymmet för digital radio inte alls är lika begränsat som för analog radio. Utredningen har i avsnitt 9.3.2 uppskattat att det redan i mux 2, sedan den byggts ut, kommer att finnas åtminstone tio nationella tillstånd att fördela för digital kommersiell radio. Detta betyder att de skäl som anförts mot att göra ett urval bland de sökande utifrån särskilda kriterier (jfr avsnitt 8.8.2) inte gör sig gällande för digitala sändningstillstånd. I direktiven för utredningsuppdraget sägs också att inriktningen för utlysnings- och tillståndsförfarandet ska vara att det ger förutsättningar för en nationell kommersiell radio med ett brett och mångsidigt innehåll. För att uppnå detta syfte bör inte de sökandes betalningsvilja vara avgörande, utan snarare vilket utbud var och en avser att sända och på vilket sätt det samlade utbudet – dvs. de digitala sändningarna sett som en helhet – kan tilltala allmänheten i stort. I likhet med vad som gäller på
Urvalet ska givetvis, så långt som det är möjligt, ske på objektiva grunder. Exakt hur fördelningen av tillstånd kommer att se ut blir dock beroende av vilka aktörer som söker tillstånd i varje tillståndsomgång och hur dessa aktörers programförklaringar ser ut. En målsättning bör som anförts ovan vara att det samlade utbudet kommer att tilltala olika intressen och smakriktningar. Detta är samma uttryckssätt som används i 3 kap. 4 § radio- och
185
Digital kommersiell radio | SOU 2008:96 |
a variety of tastes and interests”). Det bör även vara möjligt att i viss mån beakta ägarförhållandena hos de sökande så att flera av varandra oberoende programföretag kan konkurrera om lyssnarna.
En fråga är om ett urvalsförfarande av detta slag kan anses strida mot regeringsformens bestämmelser om yttrandefrihet och informationsfrihet. I 2 kap. 1 § regeringsformen föreskrivs att varje medborgare i förhållande till det allmänna är tillförsäkrad yttrandefrihet, dvs. frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor. Rätten till informationsfrihet innebär en frihet att inhämta och ta emot upplysningar samt att i övrigt ta del av andras yttranden.
Av intresse är även följande bestämmelser i yttrandefrihetsgrundlagen (YGL):
•1 kap. 3 §, som anger att det inte får förekomma att något som är avsett att framföras i ett radioprogram först måste granskas av en myndighet eller något annat organ (s.k. censurförbud).
•3 kap. 2 §, som anger att det allmänna ska sträva efter att radiofrekvenserna tas i anspråk på ett sätt som leder till största möjliga yttrande- och informationsfrihet.
•3 kap. 4 §, som anger att den som sänder radioprogram självständigt avgör vad som ska förekomma i programmen.
Både Lokalradiokommittén och Utredningen om den framtida kommersiella lokalradion lämnade på
I propositionen med förslag till den gällande ordningen för tillstånd att sända
6TP PT Se prop. 2007/08:8 s. 47.
186
SOU 2008:96 | Digital kommersiell radio |
Det som närmare behöver övervägas är hur urvalskriteriet, att det särskilt ska beaktas att sändningsutrymmet ska kunna tas i anspråk för olika programtjänster så att sändningarna kommer att tilltala olika intressen och smakriktningar, förhåller sig till YGL. Till att börja med bör det uppmärksammas att inga kategorier av sökande ges något försteg i konkurrensen om sändningstillstånd. Tvärtom ger det föreslagna urvalskriteriet möjlighet för alla programföretag, oavsett programinriktning, att delta i tillståndsgivningen. Det torde vara väl förenligt med grundlagen och kravet på att det allmänna ska eftersträva att radiofrekvenserna tas i anspråk på ett sätt som leder till vidaste möjliga yttrandefrihet. Frågan är vidare hur urvalskriteriet förhåller sig till det motsvarande kravet om att eftersträva vidaste möjliga informationsfrihet. Kriteriet kan i och för sig sägas innebära att staten i någon mening ingriper i den enskildes frihet att inhämta och motta upplysningar eftersom staten bestämmer vilka programföretag som ska få tillstånd. Samtidigt säkerställer kriteriet att frekvensutrymmet för digital marksänd TV, som endast kan innehålla ett visst antal programtjänster, inte används på ett sådant sätt att den enskilde endast kan få del av viss information. Enligt regeringens mening skapar det föreslagna urvalskriteriet i stället goda förutsättningar för att den enskilde ska ges möjlighet till information med olikartad inriktning. Enligt regeringens bedömning bör därför ett sådant urvalskriterium även stå i överensstämmelse med grundlagens krav på en strävan efter största möjliga informationsfrihet.
Lagrådet hade ingen erinran mot förslaget om urvalskriterium.TPF7FPT Det förefaller därför inte finnas några hinder ur grundlagssynpunkt att på radioområdet ha motsvarande urvalskriterier som på TV- området, dvs. att de kommersiella radiosändningar som kommer att ske med digital teknik ska tilltala olika intressen och smakriktningar. Det bör i sammanhanget noteras att det är de sökande själva som anger inriktningen på sina sändningar, och alltså inget som den tillståndsgivande myndigheten utformar. Därmed kan den redaktionella självständigheten hos de sökande, som senare får tillstånd, inte sättas i fråga.
7TP PT Se Lagrådets yttrande över lagförslaget, prop. 2007/08:8 s. 123.
187
Digital kommersiell radio | SOU 2008:96 |
9.6Tillståndsvillkor
Förslag: Ett tillstånd att sända digital kommersiell radio får förenas med villkor som avser skyldighet att
1.sända program i en viss del av sändningsområdet eller som når en viss del av befolkningen inom området,
2.sända under en viss minsta tid,
3.använda en viss sändningsteknik och att samarbeta med andra tillståndshavare i tekniska frågor,
4.använda en viss teknik vid s.k. referensbandning,
5.inte förändra ägarförhållandena och inflytandet i företaget mer än i begränsad omfattning, och
6.sända ett mångsidigt programutbud.
Innan Radio- och
I avsnitt 8.9 har redogjorts för de villkor som utredningen föreslår ska kunna förenas med ett sändningstillstånd för analog kommersiell radio. Dessa villkor är desamma som enligt nu gällande 5 kap. 10 § radio- och
De digitala tillstånden kommer att fördelas enligt andra kriterier än de analoga tillstånden. Radio- och
188
SOU 2008:96 | Digital kommersiell radio |
rimligt att programförklaringarna blir tillståndsvillkor. Om en tillståndshavare väsentligt skulle bryta mot ett sådant villkor, bör det kunna bli aktuellt att återkalla tillståndet. Ett beslut om återkallelse får enligt 11 kap. 7 § radio- och
Eftersom Radio- och
När det gäller
9.7Avgift
Förslag: Den som ansöker om tillstånd att sända digital kommersiell radio ska betala en ansökningsavgift. Någon ytterligare avgift ska inte utgå.
Utredningen har vad gäller tillstånd att sända analog kommersiell radio föreslagit att en tillståndshavare ska vara skyldig att betala en sändningsavgift. Avgiften ska motsvara det belopp som tillståndshavaren angett i sin ansökan om det lediga tillståndet. I detta ligger alltså att tillståndshavaren ska bedöma vad innehavet av tillståndet
189
Digital kommersiell radio | SOU 2008:96 |
är värt. Själva formen av urvalsförfarande förutsätter således att någon form av avgift utgår.
Fördelningen av tillstånd att sända digital kommersiell radio kommer att ske utifrån andra kriterier än vad som gäller för tillstånd att sända analog kommersiell radio. Avgörande kommer att vara Radio- och
Den ordning som utredningen föreslår för digital kommersiell radio är i allt väsentligt densamma som för
9.8Tillståndsperiod
Förslag: Ett tillstånd att sända digital kommersiell radio ska gälla i sex år. Om det finns särskilda skäl ska Radio- och TV- verket kunna besluta om en kortare tid. Ett tillstånd ska inte kunna förlängas.
Utredningen har i avsnitt 8.10 föreslagit att ett tillstånd att sända analog kommersiell radio som huvudregel ska gälla i sex år. Digital kommersiell radio kommer att vara en helt ny företeelse och det rör sig om sändningar med en teknik som kan förväntas kräva en hel del utvecklingsarbete. Dessa omständigheter skulle tala för att tillståndsperioden bör vara längre än sex år. Marksändningarna av
190
SOU 2008:96 | Digital kommersiell radio |
därför att tillståndsperioden för digital kommersiell radio ska vara sex år, men att Radio- och
9.9Staten, landsting och kommuner ska inte kunna inneha sändningstillstånd
Förslag: Staten, landsting och kommuner ska inte kunna inneha tillstånd att sända digital kommersiell radio, varken direkt eller indirekt.
I avsnitt 8.12 har utredningen föreslagit att staten, ett landsting eller en kommun inte ska få inneha tillstånd att sända analog kommersiell radio. Detta är samma reglering som har gällt ända sedan lokalradiolagen infördes. Det bakomliggande skälet är att den kommersiella radion inte ska vara ett språkrör för en myndighet. Någon anledning att göra en annan bedömning för de digitala tillstånden föreligger inte. Varken staten, ett landsting eller en kommun ska således kunna inneha tillstånd att sända digital kommersiell radio.
9.10Innehav av flera tillstånd
Förslag: En tillståndshavare ska kunna inneha mer än ett sändningstillstånd för digital kommersiell radio. Det bör dock eftersträvas att tillstånden ska fördelas till flera av varandra oberoende programföretag.
För analog kommersiell radio har utredningen föreslagit att, i likhet med gällande rätt, en tillståndshavare ska kunna inneha flera sändningstillstånd, men inte inom ett och samma sändningsområde såvida det inte finns särskilda skäl. Sådana skäl kan vara om det inte finns någon annan sökande till de lediga tillstånden i sändningsområdet eller att det finns flera sökande men att endast en uppfyller kraven på tekniska och finansiella förutsättningar. I
191
Digital kommersiell radio | SOU 2008:96 |
storstadsområdena, där det finns flera tillstånd att fördela inom ett sändningsområde, kan det också anses föreligga särskilda skäl att bevilja en aktör mer än ett tillstånd.
Utredningens förslag till regelverk för digitala kommersiella radiosändningar skapar utrymme för en ny typ av sändningar. Det är sannolikt att det kommer att krävas relativt omfattande resurser av de aktörer som vill börja sända. Om en och samma aktör inte får ha mer än ett tillstånd motverkas incitamenten för att utveckla och investera i sådan verksamhet. Utredningen föreslår därför att en och samma tillståndshavare ska kunna inneha mer än ett tillstånd att sända digital kommersiell radio. Radio- och
9.11Överlåtelse av tillstånd
Förslag: Ett tillstånd att sända digital kommersiell radio ska få överlåtas om Radio- och
Utredningen har vad gäller tillstånd att sända analog kommersiell radio föreslagit att ett tillstånd ska få överlåtas om Radio- och
Den reglering som nu föreslås för digital kommersiell radio är i många delar densamma som för
192
SOU 2008:96 | Digital kommersiell radio |
överlåter tillståndet i syfte att göra sig en vinst på värdet som det betingar.
Det finns således skäl som talar mot att ett tillstånd att sända digital kommersiell radio ska få överlåtas. Dock kan det motverka incitamenten att utveckla och investera i digitalradio om överlåtelse inte får ske. Såväl gällande regler som de regler utredningen har föreslagit för de analoga tillstånden ger möjlighet till överlåtelse. Möjligheterna för ett företag att få kredit är väsentligt större om ett tillstånd kan överlåtas. Med krav på att Radio- och
För tillstånd att sända digital kommersiell radio kommer det inte att utgå någon sändningsavgift, utan endast en ansökningsavgift. Till skillnad mot de analoga tillstånden uppstår vid överlåtelse av ett digitalt tillstånd därmed inte frågan om reglering av sändningsavgiften mellan den som överlåter respektive övertar sändningstillståndet.
9.12Återkallelse av tillstånd
Förslag: Ett tillstånd att sända digital kommersiell radio ska återkallas på begäran av tillståndshavaren. Tillståndet ska anses ha upphört att gälla den dag en sådan begäran kommer in till Radio- och
Ett tillstånd får återkallas om
1.tillståndshavaren inte inlett sändningsverksamheten inom sex månader efter tillståndets början,
2.tillståndshavaren inte utnyttjat rätten att sända eller sänt endast i obetydlig omfattning under en sammanhängande tid av minst fyra veckor,
3.tillståndshavaren väsentligt brutit mot radio- och TV- lagens bestämmelser om reklam och sponsring eller om
193
Digital kommersiell radio | SOU 2008:96 |
otillbörligt gynnande av kommersiella intressen i program som inte är reklam,
4.domstol funnit att ett program innefattat ett yttrandefrihetsbrott som innebär ett allvarligt missbruk av yttrandefriheten, eller
5.staten, en kommun eller ett landsting förfogar över ett tillstånd att sända digital kommersiell radio.
För tillstånd att sända analog kommersiell radio har utredningen, som framgår av avsnitt 8.15, föreslagit att i princip samma regler som idag gäller för återkallelse även ska gälla fortsättningsvis. Eftersom det i grunden inte är någon större skillnad mellan analog kommersiell radio och digital kommersiell radio, är det rimligt att förutsättningarna för att återkalla ett tillstånd är desamma. En återkallelse av ett sändningstillstånd innebär en inskränkning i yttrandefriheten och utgångspunkten ska därför vara att den som har fått ett sändningstillstånd ska få bedriva sändningsverksamhet under hela tillståndsperioden. Återkallelse får därmed inte ske om det inte finns mycket starka skäl för det. Liksom tidigare ska det krävas att en återkallelse inte framstår som alltför ingripande för att åtgärden ska få vidtas.TPF8FPT
Om en tillståndshavare själv begär att tillståndet ska återkallas, ska detta givetvis hörsammas av tillståndsmyndigheten. Tillståndet ska då anses ha upphört samma dag som begäran om återkallelse kom in till Radio- och
Det är av stor vikt att ett sändningstillstånd utnyttjas. Om tillståndet inte utnyttjas bör det återkallas och utlysas på nytt så att någon annan får möjlighet att utnyttja tillståndet. Liksom när det gäller analoga tillstånd att sända kommersiell radio bör det därför vara möjligt att återkalla ett tillstånd om tillståndshavaren inte inlett sändningsverksamheten inom sex månader efter det att tillståndet började löpa. Samma bör gälla om en tillståndshavare har påbörjat sändningar men dessa sker i mycket blygsam skala. Som sändning i obetydlig omfattning bör kunna betraktas inte bara sändningar som pågår endast under en liten del av dygnet utan även t.ex. brus, fågelkvitter eller korta inspelade programslingor.TPF9FPT
8TP PT Se prop. 1999/2000:55 s. 66.
9TP PT Se prop. 1999/2000:55 s. 67.
194
SOU 2008:96 | Digital kommersiell radio |
Det är viktigt att en tillståndshavare följer radio- och
Som angetts i avsnitt 9.9 föreslås att det allmänna, dvs. staten, ett landsting eller en kommun, inte ska kunna inneha ett tillstånd att sända digital kommersiell radio. Skulle det uppmärksammas att så ändå är fallet, föreslår utredningen att tillståndet ska återkallas.
Enligt gällande rätt får ett sändningstillstånd återkallas om domstol funnit att ett program innefattat ett yttrandefrihetsbrott som innebär ett allvarligt missbruk av yttrandefriheten. Detta bör även gälla för ett tillstånd att sända digital kommersiell radio.
9.13Tillståndets upphörande i andra fall
Förslag: Om en tillståndshavare försätts i konkurs eller träder i likvidation ska tillståndet upphöra att gälla tre månader efter beslutet om konkurs respektive likvidation. Avlider en tillståndshavare ska tillståndet upphöra att gälla tre månader efter dödsfallet.
Utredningen har i avsnitt 8.16 föreslagit att ett tillstånd att sända analog kommersiell radio ska upphöra att gälla tre månader efter det att en tillståndshavare har försatts i konkurs, trätt i likvidation eller avlidit. Regleringen vad gäller konkursrespektive likvidationsfallet är ny i förhållande till vad som gäller idag; ett sådant tillstånd upphör nämligen att gälla omedelbart efter ett beslut om att tillståndshavaren har försatts i konkurs eller trätt i likvidation.
För det fall att en tillståndshavare försätts i konkurs eller träder i likvidation är det rimligt att konkursförvaltaren respektive likvidatorn ges möjlighet att fortsätta bedriva verksamheten viss tid. Därmed skapas möjlighet att finna en aktör som är villig att ta över driften av verksamheten och sändningstillståndet. Sammantaget bör därför regleringen vara densamma för digitala tillstånd som för analoga.
Det kan antas att en tillståndshavare i de allra flesta fall kommer att vara ett bolag eller annan juridisk person. Dock skulle det kunna förekomma att en fysisk person är tillståndshavare. En
195
Digital kommersiell radio | SOU 2008:96 |
bestämmelse om konsekvenserna vid dödsfall behövs därför och det är rimligt att regleringen är densamma som för analoga tillstånd, dvs. att tillståndet upphör att gälla tre månader efter dödsfallet.
9.14Överklagande
Förslag: Radio- och
Enligt nu gällande lydelse av 13 kap. 1 a § radio- och
9.15Ikraftträdande
Förslag: Bestämmelserna om digital kommersiell radio ska träda i kraft den 1 januari 2010.
Utredningens förslag vad gäller möjligheterna att sända digital kommersiell radio bör träda i kraft samtidigt som de nya reglerna för analoga tillstånd att sända kommersiell radio. Även om det krävs omfattande investeringar för att i första hand mux 2 och sedermera även mux 3 och 4 ska kunna nå ut till större delen av befolkningen, innebär utredningens förslag ändå att tillstånd att sända digital kommersiell radio kan meddelas redan från det datumet.
196
10 Övriga frågor
Detta kapitel innehåller utredningens överväganden och förslag i de delar av uppdraget som avser sändningar på
10.1Sändningar på
Bedömning och förslag: Radio- och
10.1.1Uppdraget
Enligt 2 kap. 1 § radio- och
Utredningen om den framtida kommersiella lokalradion föreslog 1999 i sitt betänkande Den framtida kommersiella lokalradion att sändningar på det s.k.
197
Övriga frågor | SOU 2008:96 |
utredningens uppdrag att lämna förslag till åtgärder som skulle underlätta en introduktion av digital radio.TPF1FPT
I propositionen Kommersiell lokalradio uttalade regeringen att den delade utredningens bedömning att sändningar på
10.1.2Frekvensindelningen
Radiofrekvensspektrat är indelat i olika frekvensområden eller frekvensband. Internationella Teleunionen (ITU) fastställer grundindelningen och fördelar frekvenser mellan länder vid internationella konferenser. Därefter fördelas frekvenserna för olika slag av radiotrafik inom respektive land. I Sverige har Post- och telestyrelsen hand om sist nämnda uppgift.
Tabellen nedan visar ett utdrag ur ITU:s uppdelning i frekvensband.
Tabell 10.1 | Frekvensband | |
Frekvensband | Symbol | Annan benämning |
LF | långvågsbandet | |
MF | mellanvågsbandet (lägre delen) och | |
gränsvågsbandet (övre delen) | ||
HF | kortvågsbandet | |
VHF | ||
UHF |
Källa: Nationalencyklopedin.
Överföringen av radiosignaler sker vanligtvis genom frekvensmodulering (FM) eller amplitudmodulering (AM). FM och AM är således olika tekniker för att överföra signalerna. Vid sidan om FM
1TP PT Se SOU 1999:14 s. 216.
2TP PT Se prop. 1999/2000:55 s. 75.
198
SOU 2008:96 | Övriga frågor |
och AM sker en snabb utveckling av olika digitala tekniker som kan användas inom skilda områden av frekvensbanden.
Som framgår av tabell 10.1 ligger
Radiosändningar med
10.1.3Radio- och
Radio- och
26 intresseanmälningar har inkommit till följd av Radio- och
Slutsatsen av den undersökning som Radio- och
199
Övriga frågor | SOU 2008:96 |
10.1.4Digitala utsändningstekniker
Digital Radio Mondiale (DRM) är ett digitalt utsändningssystem för radio i frekvensbanden under 30 MHz. I praktiken innebär det att systemet kan användas i de band som idag används för analog utsändning med
För att anpassa DRM för högre frekvenser och för att förbättra ljudkvaliteten har tekniken DRM+ utvecklats. Denna teknik är avsedd för frekvenser i intervallet
10.1.5Utredningens bedömning
Enligt 2 kap. 1 § radio- och
Radio- och
-public service,
-närradio, och
3TP PT Se Radio- och
200
SOU 2008:96 | Övriga frågor |
-lokalradio (som utredningen föreslår ska benämnas kommersiell radio).
De materiella reglerna för dessa typer av sändningar finns i 3 kap. (public service), 4 kap. (närradio) respektive 5 kap. (kommersiell radio) radio- och
•Avser ansökningen sändningar inom public service ska ansökningen prövas av regeringen med tillämpning av reglerna i 3 kap. radio- och
•Om ansökningen avser närradiosändningar ska den prövas av Radio- och
•Avser ansökningen kommersiella radiosändningar ska den prövas av Radio- och
I den mån det blir aktuellt ska radio- och
10.2Sponsring
Förslag: Det ska vara tillåtet att lämna sponsringsmeddelanden i anslutning till ett enkelt meddelande om tid, väderlek, nyheter eller liknande. Sådana meddelanden får dock inte lämnas vid fler än tre tillfällen under en hel timme.
10.2.1Uppdraget
Om ett program som inte är en annons helt eller delvis har bekostats av någon annan än den som bedriver sändningsverksamheten (sponsrat program), ska enligt 7 kap. 8 § radio- och
201
Övriga frågor | SOU 2008:96 |
början och slutet av programmet eller vid ett av dessa tillfällen. Nyhetsprogram får inte sponsras.
Vid tillämpning av sponsringsbestämmelsen är det en central fråga om en sändning utgör ett program eller inte. Av 7 kap. 7 § andra stycket radio- och
I direktiven påpekas att den kommersiella radions karaktär är sådan att det sker snabba skiften mellan kortare inslag, ofta med samma programledare. Mot denna bakgrund ska utredningen analysera hur programbegreppet och bestämmelserna om sponsring i radio- och
10.2.2Sändningar i kommersiell radio kontra public service
Det är en tydlig skillnad mellan programutbudet i kommersiell radio jämfört med public service, inte bara till själva innehållet utan också hur sändningarna är uppbyggda. Programtablåerna för Sveriges Radios sändningar i P1, P2 och P3 visar tydligt avskilda program, vilka ibland sänds under bara några minuter. Få program sänds mellan hela klockslag. Ofta startar ett program några minuter in i en timme, eller på annan tid som inte är ”jämn” (t.ex. kl. 12.10, 14.02, 17.35 etc.).
Programtablåerna för de olika kommersiella radiokanalerna visar att sändningarna nästan uteslutande består av s.k. blocksändningar. Varje sådan sändning varar vanligtvis mellan två och fyra timmar och startar vid ett helt klockslag. En eller två programledare leder sändningarna som huvudsakligen består av musik, men också innehåller intervjuer med gäster i studion, nyhetssammanfatt-
202
SOU 2008:96 | Övriga frågor |
ningar, väderleksrapporter etc. Tävlingar, till vilka lyssnarna ringer in för att medverka i direktsändning, är också vanligt förekommande.
10.2.3Utredningens bedömning
Sponsringsmeddelanden är en form av reklam. De räknas dock inte in i den högsta tillåtna reklam/annonsmängden på tolv minuter per timme. Skälet till detta kan antas vara att den som sänder är skyldig att lämna uppgift om ifall ett program är sponsrat (jfr 7 kap. 8 § radio- och
För en näringsidkare är det ofta mer attraktivt att vara en sponsor än en ”vanlig” annonsör. Sponsorn får nämligen en exklusiv eller mer framträdande exponering av sitt namn, medan annonsörens meddelande vanligtvis placeras i ett längre eller kortare reklamblock. Det är inte ovanligt att en lyssnare byter kanal när det kommer ett reklamblock, för att sedan återvända till kanalen när reklamsändningen är över.
En given utgångspunkt för utredningen är att det inte ska ske någon förändring i skyldigheten att lämna ett sponsringsmeddelande, när ett program har sponsrats. En annan utgångspunkt är att det behövs någon form av reglering för när och hur sponsringsmeddelanden får sändas för att inte annonsbestämmelserna ska urholkas.
Granskningsnämnden för radio och TV och förvaltningsdomstolarna har skapat en relativt omfattande praxis av vad för slag av sändningar som utgör egna program och som därmed får omges av sponsringsmeddelanden. De faktorer som spelar in vid den bedömningen är i huvudsak presentationen av sändningen, dess tema, om det finns en i förväg bestämd sändningstid och sändningens längd. Det faktum att Granskningsnämndens tillsyn har lett till en rikhaltig praxis för vilka faktorer som ska beaktas vid bedömningen av om en sändning utgör ett program eller inte, indikerar att det kan finnas gränsdragningsproblem. Att ändra själva programbegreppet är dock ett mycket omfattande arbete och skulle kunna leda till svårigheter eftersom stora delar av radio- och
5TP PT Se prop. 1990/91:149 s. 133.
203
Övriga frågor | SOU 2008:96 |
istället att det införs en fakultativ, dvs. en frivillig, regel som möjliggör för programföretagen att låta sponsra sådana enkla meddelanden om tid, väderlek och liknande som idag inte får sponsras. Denna möjlighet ska alltså gälla utöver skyldigheten att ange om ett program är sponsrat enligt 7 kap. 8 § första stycket radio- och
10.3Närradiosändningar
Bedömning: Det kan finnas en risk för att närradiolagstiftningen används för utsändningar som i allt väsentligt är desamma som i en kommersiell radiokanal. Utredningens förslag i betänkandet kan dock antas minska de kommersiella aktörernas intresse av närradion.
10.3.1Bakgrund
Närradion är det ideella föreningslivets röst i etern. I varje kommun finns det en eller flera frekvenser för närradiosändningar. Många av de föreningar som sänder är politiska partier, kulturföreningar, församlingar inom svenska kyrkan och föreningar som sänder på andra språk än svenska.
En förening som vill sända närradio måste ansöka om tillstånd hos Radio- och
204
SOU 2008:96 | Övriga frågor |
får liksom i kommersiell radio sändas i tolv minuter per timme. Närradion är dock avsedd för ideella föreningar och föreningen får därför inte gynna sina medlemmar ekonomiskt.
Utredningen har uppmärksammats på att det förekommer närradiokanaler, som formellt drivs av en ideell förening, men där den faktiska driften av och innehållet i sändningarna inte i någon större utsträckning skiljer sig från en vanlig kommersiell radiokanal. I bakgrunden finns vanligtvis en eller flera finansiärer och verksamhetens syfte är att genom försäljning av radioreklam kunna driva sändningar, vars syfte är att generera vinst. Aktörer som idag har tillstånd att sända lokal kommersiell radio har för utredningen påtalat att det därigenom uppstår osund konkurrens, eftersom de själva betalar mångmiljonbelopp årligen för många av sina tillstånd medan ett närradiotillstånd inte kostar någonting. Det har under första halvåret 2008 även förekommit artiklar i dagspressen som indikerar att sådana förhållanden föreligger.TPF6FPT
Radio- och
I rapporten föreslås vidareTPF8FPT att det ska bli lättare för en tillståndshavare att få ett större sändningsområde. Enligt nuvarande regelverk omfattar varje sändningsområde en kommun och endast om det finns synnerliga skäl kan Radio- och
6 | PT Se t.ex. artikeln ”Företag vill åt den billiga närradion”, Dagens Nyheter den 22 mars 2008. |
TP | |
7 | PT Se Radio- och |
TP | |
8 | PT A. a. s. |
TP |
205
Övriga frågor | SOU 2008:96 |
utrymme och att någon hänsyn därvid inte tas till kommersiella intressen.
MTG Radio har anfört att Radio- och
10.3.2Utredningens bedömning
Närradiolagstiftningens syfte är att ge det ideella föreningslivet en röst i etern. Det finns därför regler om bl.a. vem som får inneha ett sådant sändningstillstånd. I de allra flesta fall kan det antas att sändningarna fungerar som tänkt, dvs. som föreningslivets radio. De omständigheter som kommit utredningen till del pekar dock på att närradion i vissa fall används i kommersiellt syfte. Förslagen i Radio- och
9TP PT Se MTG Radios pressmeddelande ”MTG Radio avser utöka med närradio” den 13 mars 2008.
10TP PT Se artiklarna ”MTG går in i närradion”, Dagens Media den 14 mars 2008, och ”MTG Radio vill satsa på närradio”, Resumé samma dag.
206
11 Konsekvenser av förslagen
11.1Inledning
Enligt 14 § kommittéförordningen (1998:1474) ska, om förslagen i ett betänkande påverkar kostnaderna eller intäkterna för staten, kommuner, landsting, företag eller andra enskilda, en beräkning av dessa konsekvenser redovisas i betänkandet. Om förslagen innebär samhällsekonomiska konsekvenser i övrigt, ska dessa redovisas. När det gäller kostnadsökningar och intäktsminskningar för staten, kommuner eller landsting ska kommittén föreslå en finansiering.
Vidare ska enligt 15 § kommittéförordningen sådana konsekvenser av förslagen redovisas som har betydelse för den kommunala självstyrelsen, brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet, för sysselsättning och offentlig service i olika delar av landet, för små företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt i förhållande till större företags, för jämställdheten mellan kvinnor och män eller för möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen.
11.2Konsekvenser för befintliga tillståndshavare
Bedömning: De befintliga tillståndshavare, som använder sig av möjligheten enligt övergångsbestämmelserna att fortsätta bedriva sändningar till utgången av 2013, kommer att få avsevärt förbättrade ekonomiska villkor jämfört med idag. I princip samtliga bedöms komma att bedriva sändningar under den fyraåriga övergångsperioden. Det innebär att dessa tillståndshavares sammanlagda kostnader för avgifter kommer att sjunka från ca 130 miljoner kr per år till ca 4 miljoner kr per år under åren
207
Konsekvenser av förslagen | SOU 2008:96 |
Utredningens förslag i kapitel 8 innebär att de 81 tillståndshavare som har s.k. gamla tillstånd kommer att få fortsätta bedriva sändningar utan särskild ansökan i fyra år mot en årlig sändningsavgift på 45 000 kr. Eftersom samtliga av dessa tillståndshavare idag betalar väsentligt högre avgifter – för 2008 uppgår avgifterna för gruppen som en helhet till ca 130 miljoner kr – är det sannolikt att i princip samtliga kommer att använda sig av möjligheten till fortsatt sändningsrätt. Avgifterna för varje år kommer i sådant fall att uppgå till ca 3,6 miljoner kr (81 tillståndshavare x 45 000 kr) för dessa tillståndshavare tillsammans.
Även de åtta tillståndshavare som har s.k. nya tillstånd omfattas av förslaget om fortsatt sändningsrätt i fyra år. För dessa får i och för sig inte förslaget några ekonomiska konsekvenser eftersom de redan idag betalar avgift med motsvarande belopp (40 000 kr per år, som indexuppräknas). Genom utredningens förslag att det inte längre ska ställas några krav på sändning av eget eller lokalt material, kommer dock även dessa tillståndshavare att få betydande lättnader och deras kostnader för produktion av sådant material kommer att sänkas.
Fr.o.m. 2014 kommer samtliga tillstånd att sända analog kommersiell radio att fördelas genom ett slutet anbudsförfarande. Eventuella tillstånd som ledigförklaras dessförinnan kommer också att fördelas genom ett sådant anbudsförfarande. Eftersom villkoren under övergångsperioden är så förmånliga bedömer utredningen det som mindre sannolikt att någon som har rätt att fortsätta bedriva sändningar under den särskilda övergångsperioden kommer att avstå från att göra så. Det är därmed i egentlig mening först 2014 som flertalet tillstånd kommer att ledigförklaras och först då som staten kan tillgodogöra sig några större avgiftsintäkter. Hur stora avgifter det föreslagna systemet med anbudsförfarande kommer att inbringa är mycket svårt att säga eftersom det rör sig om förhållanden som ligger sju år framåt i tiden. Med beaktande av att avgifterna som uppstod till följd av auktionsförfarandet blev högre än vad som var kommersiellt gångbart för tillståndshavarna i längden, bedömer utredningen att de anbud som lämnas sannolikt kommer att ligga under de belopp som auktionerna resulterade i. Ett antagande, som dock är behäftat med ett stort mått av osäkerhet, är att avgifterna sammanlagt kommer att uppgå till åtminstone 50 % av nuvarande belopp. I vilken mån avgifterna kan bli större än så kan utredningen inte bedöma. Frågan beror också på utvecklingen vad gäller digitalradio; om det digitala lyssnandet
208
SOU 2008:96 | Konsekvenser av förslagen |
har kommit långt 2014, kan måhända intresset för de analoga sändningstillstånden ha minskat. Till belysande av svårigheterna att bedöma de framtida avgiftsnivåerna kan också nämnas att i den departementspromemoria, som föregick lokalradiolagen, uppskattades auktionerna inbringa högst sju miljoner kr per år till statskassan. Det verkliga utfallet blev dock ca 100 miljoner kr per år.
11.3Konsekvenser för staten
Bedömning: Förslaget att nuvarande tillståndshavare ska få fortsatt sändningsrätt i fyra år till en årlig kostnad av 45 000 kr innebär att statens intäkter av koncessionsavgifterna kommer att minska med ca 125 miljoner kr per år. För hela övergångsperioden beräknas intäkterna minska med ca 500 miljoner kr. Fr.o.m. 2014 kommer staten på nytt att få avsevärda intäkter från de analoga sändningstillstånden.
Utredningens förslag att samtliga tillståndshavare ska erbjudas fortsatt sändningsrätt i fyra år mot en årlig avgift på 45 000 kr innebär kraftiga intäktsminskningar för staten vad gäller de tillståndshavare som har äldre tillstånd. Dessa betalar för närvarande ca 130 miljoner kr per år tillsammans, men kommer fr.o.m. 2010 endast att betala ca 4 miljoner kr per år. Det innebär således intäktsminskningar för staten på ca 125 miljoner kr per år i fyra år eller ca 500 miljoner kr för hela övergångsperioden.
Redan i direktiven till uppdraget sägs att avgiften för många tillståndshavare innebär en stor ekonomisk börda, som kraftigt reducerar deras möjligheter att utveckla verksamheten, samt att utredningen mot den bakgrunden ska bedöma om det finns anledning att anpassa koncessionsavgiftens nivå för att bättre spegla den kommersiella radions marknadssituation. Det sägs vidare i direktiven att den kommersiella radion behöver förutsättningar som kan bidra till att branschen kan utvecklas av egen kraft och vara ett attraktivt publik- och annonsmedium. Om den kommersiella radiobranschen på sikt ska kunna överleva och vara en vital bransch, krävs det att koncessionsavgifterna sänks. Vad gäller avgiftsnivån är det därför närmast omöjligt att lämna förslag som inte innebär att statens intäkter minskar. Det förtjänar
209
Konsekvenser av förslagen | SOU 2008:96 |
i det sammanhanget påpekas att när reglerna för de nya tillstånden infördes 2001 sänktes koncessionsavgifterna kraftigt. Statsmakten tog således redan då ställning till att alla tillstånd skulle kunna innebära en avgiftsnivå på ca 40 000 kr per år. Samma sak inträffade när det nya regelverket för tillstånd att sända
Som har sagts i avsnitt 11.2 kommer staten fr.o.m. 2014 att på nytt få avsevärda intäkter i form av sändningsavgifter för de analoga sändningstillstånden. Avgifterna har uppskattats till åtminstone hälften av vad nuvarande sändningstillstånd inbringar. Utifrån dagens förhållanden skulle det röra sig om åtminstone ca 65 miljoner kr per år. Avgifterna är dock inte den enda inkomstkällan för staten när det gäller kommersiell radio. En mer vital bransch kan ge ökade sysselsättningsmöjligheter, vilket i sin tur genererar intäkter i form av bl.a. inkomstskatt för staten. Blir digitaliseringen framgångsrik kan radiolyssnandet generellt komma att öka, vilket gör att radion kan få en större andel av reklaminvesteringarna i massmedia. Vidare innebär utredningens förslag om möjlighet att lämna sponsringsmeddelanden i anslutning till s.k. enkla meddelanden om tid, väderlek eller liknande att tillståndshavarna får ökade möjligheter till sponsringsintäkter. Därmed kan också statens intäkter i form av mervärdesskatt och inkomstskatt öka.
11.4Digitala sändningar
Bedömning: Det kommer att krävas omfattande investeringar för att bygga ut sändarnäten för digitalradio. Kostnaderna måste fördelas mellan de som bygger ut näten och tillståndshavarna.
En konsument behöver köpa en digital radiomottagare för att kunna ta emot sändningarna.
Utredningen har i kapitel 9 lämnat förslag till ett regelverk som gör det möjligt att sända kommersiell radio med digital teknik. Vidare har utredningen föreslagit att sändningstillstånden ska fördelas av Radio- och
210
SOU 2008:96 | Konsekvenser av förslagen |
för myndighetens hantering av dessa ärenden kommer således inte att uppstå.
Som Radio- och
Det står klart att omfattande investeringar kommer att behöva göras för att de avsatta sändarnäten (multiplexerna) ska kunna byggas ut så att de täcker större delen av befolkningen. Olika aktörer kommer att beröras av dessa kostnader. Multiplexoperatören (en eller flera), dvs. de som äger och driver sändarnäten, kommer att vara de som bygger infrastrukturen. För att få täckning för sina investeringar behöver de ta ut en avgift av de som köper sändningsutrymme, dvs. public
Teracom gjorde inför Digitalradiokommitténs slutbetänkande Digital Radio (SOU 2004:16) beräkningar av vad den årliga distributionskostnaden för en mux uppgår till. Beloppen kan ge en indikation av vad dessa kostnader skulle kunna uppgå till om Teracom driver näten. För en annan operatör kan kostnadsbilden se annorlunda ut. Enligt Teracoms beräkningar uppgår den årliga distributionskostnaden för en mux som täcker 99,8 % av befolkningen till
1TP PT Se Radio- och
211
Konsekvenser av förslagen | SOU 2008:96 |
Kostnaden för en enskild tillståndshavare beror på hur många kanaler eller program som sänds i muxen. Om det antas att 12 kanaler eller program sänds ut i en mux som täcker 85 % av befolkningen, kan den årliga kostnaden för en sådan kanal eller program beräknas till ca 3,3 miljoner kr per år (ca 40 miljoner kr dividerat med 12). För en tillståndshavare som enbart är intresserad av en regionalt täckande kanal, i det närmast motsvarande länsindelningen, kan den årliga kostnaden enligt Teracom uppskattas till ca 97 000 kr per år (3,3 miljoner kr dividerat med 34 frekvensområden).
En fråga i sammanhanget är hur fördelningen i näten mellan public
För konsumenterna kommer en utbyggnad av digital radio framför allt att medföra ett större utbud av kanaler. Andra fördelar är bättre ljud och möjlighet till olika slag av interaktiva tjänster eftersom en mottagare kan visa bl.a. textinformation och bilder. Detta innebär nya möjligheter jämfört med nuvarande analoga radiosändningar. Nackdelen för konsumenterna är att de måste investera i nya radiomottagare för att kunna ta emot sändningarna. För närvarande (2008) uppgår kostnaden för de billigaste DAB- mottagare till 400 kr. Kostnaden för en mottagare som kan ta emot sändningar som sker med DAB+ är högre eftersom i dagsläget endast ett fåtal mottagare klarar detta.
11.5Övriga konsekvenser
Bedömning: Förslagen bedöms inte medföra påtagliga konsekvenser i något av de andra avseenden som sägs i 15 § kommittéförordningen.
Utredningen har inte funnit att förslagen har påtagliga konsekvenser i något av de andra avseenden som sägs i 15 § kommittéförordningen, nämligen för den kommunala självstyrelsen, brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet, för sysselsättning och offentlig service i olika delar av landet, för små
212
SOU 2008:96 | Konsekvenser av förslagen |
företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt i förhållande till större företags, för jämställdheten mellan kvinnor och män eller för möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen.
213
12 Författningskommentar
I detta kapitel kommenteras de föreslagna ändringarna i radio- och
12.1Förslaget till lag om ändring i radio- och TV- lagen (1996:844)
1 kap.
1 §
Ändringen innebär att hänvisningen till lagen (2008:418) med tillfälliga bestämmelser om tillstånd att sända lokalradio försvinner.
215
Författningskommentar | SOU 2008:96 |
2 kap.
1 §
Bestämmelsen har kompletterats med angivande av att tillståndsplikten gäller oavsett vilken teknik eller moduleringsform som används för att överföra radiovågorna. Såväl sändningar på det s.k.
2 §
Ändringarna i paragrafen är en följd av att begreppet lokalradio har ersatts med kommersiell radio samt av att Radio- och
3 kap.
Ändringarna är föranledda av att begreppet lokalradio har ersatts med kommersiell radio.
216
SOU 2008:96 | Författningskommentar |
4 kap.
6 §
Ändringen är i huvudsak föranledd av att begreppet lokalradio har ersatts med kommersiell radio.
5 kap.
1 §
Första stycket motsvarar i princip vad som tidigare gällt enligt 5 kap. 1 §.
Av andra stycket framgår att olika regler i kapitlet ska tillämpas beroende på om sändningarna sker med analog eller digital utsändningsteknik. För sändningar som sker med analog teknik, vilket motsvarar de tidigare lokalradiotillstånden, ska bestämmelserna i
2 §
Bestämmelsen ersätter och motsvarar i allt väsentligt vad som tidigare gällt enligt samma paragraf.
3 §
Bestämmelsen motsvarar vad som tidigare gällt enligt 5 kap. 5 § första stycket radio- och
4 §
Första stycket, som har utformats efter förebild av de krav som ställs för tillstånd att få sända
217
Författningskommentar | SOU 2008:96 |
Andra stycket motsvarar vad som tidigare gällt enligt 5 kap. 4 § andra stycket radio- och
5 §
Bestämmelsen motsvarar vad som tidigare gällt enligt 5 kap. 4 § första stycket andra meningen radio- och
Innehav av ett tillstånd att sända digital kommersiell radio utgör inget hinder mot att inneha tillstånd att sända analog kommersiell radio. Liksom tidigare kan en och samma aktör ha flera sändningstillstånd om de har meddelats inom olika sändningsområden. Se avsnitt 8.13.
6 §
Bestämmelsen behandlar ansökningsförfarandet för tillstånd att sända analog kommersiell radio. Liksom tidigare ska Radio- och
Av andra stycket framgår att en sökande ska ange det belopp denne är beredd att betala i sändningsavgift för hela tillståndsperioden. Beloppet ska anges som ett engångsbelopp. Att sändningsavgiften ska anges beror på att den är ett avgörande kriterium för vem som ska beviljas tillståndet, se kommentaren till 5 kap. 8 §. Närmare bestämmelser om ansökningsförfarandet och innehållet i en ansökan förutsätts bli meddelade genom verkställighetsföreskrifter. Se vidare avsnitt 8.8.3.
7 §
Bestämmelsen, som har utformats efter förebild av 20 § förordningen (2003:396) om elektronisk kommunikation, behandlar en parts rätt till insyn i ett ärende om tillstånd att sända analog kommersiell radio. Som framgår av 5 kap. 8 § radio- och
218
SOU 2008:96 | Författningskommentar |
är sändningsavgiftens belopp avgörande för vem som ska beviljas ett sökt tillstånd. Enligt 8 kap. 6 § sekretesslagen (1980:100), 2 § sekretessförordningen (1980:657) och 112:e punkten i bilagan till sistnämnda förordning gäller sekretess för bl.a. uppgifter om en enskilds affärs- eller driftförhållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs. Huvudregeln är således att de uppgifter som en sökande lämnar om sina finansiella förutsättningar, inbegripet den sändningsavgift denne är beredd att betala för tillståndsperioden, kommer att kunna lämnas ut till den som så begär såvida inte myndigheten (Radio- och
Enligt 17 § förvaltningslagen får ett ärende som avser myndighetsutövning mot en enskild inte avgöras utan att en sökande har underrättats om en uppgift som har tillförts ärendet genom någon annan än honom själv och han har fått tillfälle att yttra sig över uppgiften. Det finns således en viss risk för att ekonomiskt känsliga uppgifter – t.ex. storleken av en erbjuden sändningsavgift – skulle kunna lämnas ut till övriga sökande. För att motverka detta föreskrivs i bestämmelsen att parts rätt att få del av uppgifter enligt 17 § förvaltningslagen inte ska tillämpas på uppgifter som rör endast någon annan sökande.
8 §
I paragrafen anges grunden för beviljande av tillstånd att sända analog kommersiell radio. En sökande ska dels uppfylla kraven på finansiella och tekniska förutsättningar enligt 5 kap. 4 § radio- och
9 §
Av bestämmelsen framgår att den som får tillstånd att sända analog kommersiell radio ska till Radio- och
219
Författningskommentar | SOU 2008:96 |
10 §
Bestämmelsen ersätter och motsvarar vad som tidigare gällt enligt 6 a § första stycket första meningen lagen (1992:72) om koncessionsavgift på televisionens och radions område (koncessionsavgiftslagen).
11 §
Bestämmelsen ersätter och motsvarar i allt väsentligt vad som tidigare gällt enligt 7 § första stycket koncessionsavgiftslagen.
12 §
Bestämmelsen ersätter och motsvarar i allt väsentligt vad som tidigare gällt enligt 8 § koncessionsavgiftslagen.
13 §
Bestämmelsen ersätter och motsvarar i allt väsentligt vad som tidigare gällt enligt 10 § första stycket koncessionsavgiftslagen.
14 §
Bestämmelsen ersätter och motsvarar i allt väsentligt vad som tidigare gällt enligt 11 § koncessionsavgiftslagen.
15 §
Bestämmelsen ersätter och motsvarar i allt väsentligt vad som tidigare gällt enligt 15 § koncessionsavgiftslagen.
16 §
Bestämmelsen är ny. Ett sändningstillstånd ska beviljas den som erbjuder den högsta sändningsavgiften i form av ett engångsbelopp för hela tillståndsperioden. Eftersom skyldigheten att betala avgift gäller från och med den dag sändningar får bedrivas (jfr 5 kap. 10 §), ska sändningsavgiften för en tillståndsperiod vara betald när perioden inleds. Om en tillståndshavare under en löpande tillståndsperiod överlåter sitt tillstånd, har denne inte rätt att återfå någon del av den sändningsavgift som betalats. Omvänt blir den som övertar sändningstillståndet inte skyldig att betala någon avgift till staten; avgiften är ju redan betald. Frågan om en eventuell ekonomisk reglering mellan den tidigare respektive nye tillståndshavaren får parterna avtala om sinsemellan. Se vidare avsnitt 8.14.
220
SOU 2008:96 Författningskommentar
17 §
Bestämmelsen motsvarar vad som tidigare gällt enligt 17 § koncessionsavgiftslagen.
18 §
Bestämmelsen, som är ny, har utformats efter förebild av vad som anges om sändningsutrymmet för
19 §
Bestämmelsen är ny och anger de grundläggande krav som ställs på en tillståndshavare. Kraven motsvarar vad som gäller för tillstånd att sända
20 §
Bestämmelsen är ny och anger att Radio- och
21 §
Av bestämmelsen, som är ny, framgår hur sändningstillstånden ska fördelas. Kriterierna är desamma som gäller för
221
Författningskommentar | SOU 2008:96 |
tillgängligt utrymme bör sändningarna i första hand utnyttjas för ett brett utbud när det gäller programgenrer och inriktning mot olika publikgrupper och intresseområden. De aktörer som söker tillstånd bör ange sin programinriktning, t.ex. musik, sport, kultur, barnprogram, samhällsbevakning etc. Radio- och
22 §
Av bestämmelsen framgår att ett tillstånd att sända kommersiell radio gäller i sex år. Detta gäller för både analoga och digitala sändningstillstånd. Vid utgången av en tillståndsperiod ska Radio- och
Om det finns särskilda skäl får Radio- och
23 §
Bestämmelsen anger de villkor som får ställas på en tillståndshavare.
Första stycket omfattar både analoga och digitala sändningstillstånd och motsvarar vad som tidigare gällt enligt 5 kap. 10 § radio- och
Andra stycket gäller enbart digitala sändningstillstånd. Att ett sådant tillstånd får förenas med villkor om krav på ett mångsidigt programutbud har att göra med att urvalskriterierna har utformats så att Radio- och
222
SOU 2008:96 | Författningskommentar |
villkor om att inte förändra ägarförhållandena och inflytandet i företaget mer än i begränsad omfattning.
Tredje stycket motsvarar delvis vad som tidigare gällt enligt 5 kap. 12 § radio- och
Se vidare avsnitt 8.9 och 9.6.
24 §
Bestämmelsen reglerar de förutsättningar under vilka ett sändningstillstånd får överlåtas och motsvarar i huvudsak vad som tidigare gällt enligt 5 kap. 16 § radio- och
25 §
Bestämmelsen ersätter och motsvarar vad som tidigare gällt enligt 5 kap. 17 § radio- och
26 §
Av bestämmelsen följer att om en tillståndshavare begär att hans tillstånd ska återkallas, ska tillståndet anses ha upphört att gälla den dag en sådan begäran kommit in till Radio- och
27 §
Ett sändningstillstånd upphör att gälla om en tillståndshavare försätts i konkurs, träder i likvidation eller avlider. Regleringen vad gäller konkurs och dödsfall har ändrats i förhållande till tidigare bestämmelse i 5 kap. 19 § radio- och
223
Författningskommentar | SOU 2008:96 |
efter dödsfallet, jfr tidigare lydelse av 5 kap. 20 §. Se vidare avsnitt 8.16 och 9.13.
6kap.
7b §
Ändringen består i att begreppet lokalradio har ersatts med kommersiell radio.
7 kap.
7 §
Ändringen är endast av redaktionell art.
8 §
Bestämmelsen avser sponsring.
Genom det nya tredje stycket införs en möjlighet att lämna sponsringsmeddelanden i anslutning till sådana enkla meddelanden om tid, väderlek, nyheter eller liknande som anges i 7 kap. 7 § radio- och
10 kap.
9 §
Ändringarna i bestämmelsen är en följd av att kraven på sändning av eget material och program med lokal anknytning upphört att gälla liksom en tillståndshavares därmed förenade skyldighet att
224
SOU 2008:96 | Författningskommentar |
årligen rapportera till Granskningsnämnden för radio och TV hur åtagandena har uppfyllts.
13 §
Radio- och
11 kap.
5 §
Ändringarna består i huvudsak av att begreppet lokalradio har ersatts med kommersiell radio.
13 kap.
1 a §
Bestämmelsen har ändrats till följd av att möjligheten att få ett sändningstillstånd förlängt har upphört. Ändringarna i övrigt är huvudsakligen av redaktionell art. Se avsnitt 8.18 och 9.14.
3 §
Ändringen är av redaktionell art.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Punkt 1
Lagen träder i kraft den 1 januari 2010.
Punkt 2
Lagen (1992:72) om koncessionsavgift på televisionens och radions område (koncessionsavgiftslagen) har upphävts. Bestämmelser om avgift för tillstånd att sända analog kommersiell radio finns i 5 kap.
225
Författningskommentar SOU 2008:96
avgiftsbeslut som fattats avseende analoga
Punkt 3
Den som vid utgången av 2009 innehar ett tillstånd som har meddelats enligt lagen (2008:418) med tillfälliga bestämmelser om tillstånd att sända lokalradio har rätt att fortsätta bedriva sändningar inom det sändningsområde som tillståndet avser till utgången av år 2013. Denna rätt gäller med automatik och någon särskild ansökan behövs således inte. Det innebär att den möjlighet som Radio- och
Punkt 4
En tillståndshavare som omfattas av tredje punkten ska betala en årlig avgift på 45 000 kr under åren
12.2Förslaget till förordning om ändring i förordningen (2007:1190) med instruktion för Radio- och
Ändringen i 2 § andra punkten är en följd av att begreppet lokalradio har ersatts med kommersiell radio.
I femte punkten har en redaktionell ändring gjorts till följd av att lagen (1992:72) om koncessionsavgift på televisionens och radions område har upphävts och begreppet koncessionsavgift ersatts med sändningsavgift.
Elfte punkten har upphävts till följd av att förordningen (1995:1020) om digitala ljudradiosändningar har upphävts.
226
SOU 2008:96 | Författningskommentar |
12.3Förslaget till förordning om ändring i förordningen (2007:1285) med bemyndigande för Radio- och
Genom ändringen bemyndigas Radio- och
12.4Förslaget om upphävande av förordningen (1995:1220) om digitala ljudradiosändningar
Av 2 kap. 2 § radio- och
227
Bilaga 1
Kommittédirektiv
Översyn av villkor för kommersiell radio | Dir. |
2007:77 | |
Beslut vid regeringssammanträde den 14 juni 2007
Sammanfattning av uppdraget
En särskild utredare ges i uppdrag att föreslå vilka villkor som bör gälla för den kommersiella radion i framtiden. Uppdraget omfattar bl.a. frågor om krav på sändning av eget material och program med lokal anknytning, sponsring, koncessionsavgift, tillståndsgivning, nationell kommersiell radio och lokalradiosändningar på det s.k.
Samtliga tillstånd att sända lokalradio löper ut den 31 december 2008. Utredaren skall föreslå de insatser och författningsändringar som behövs för att förlänga de nuvarande tillstånden i avvaktan på att nya regler träder i kraft.
Utredaren skall redovisa de delar av uppdraget som rör sponsring och förlängning av nuvarande tillstånd senast den 31 december 2007. Övriga delar av uppdraget skall redovisas senast den 30 september 2008.
Bakgrund
Genom lokalradiolagen (1993:120), som trädde i kraft den 1 april 1993, blev privata reklamfinansierade ljudradiosändningar (lokalradio) tillåtna (prop. 1992/93:70, bet. 1992/93:KU15, rskr. 1992/93:168). En utgångspunkt när lokalradion infördes var enligt propositionen att förstärka yttrandefriheten genom ökad mångfald i etern. Varje lokalradiostation skulle få en oberoende ställning med inriktning mot sitt lokala spridningsområde och det skulle slås vakt om programverksamhetens självständighet och lokala karaktär. Tillstånden fördelades genom auktioner. Auktionspriset blev sedan
229
Bilaga 1 | SOU 2008:96 |
den årliga koncessionsavgiften, där den högsta avgiften uppgår till drygt 3 miljoner kronor per år.
I november 1994 utnyttjade konstitutionsutskottet sin initiativrätt och lade fram förslag till en lag som skulle innebära att det till utgången av 1995 inte skulle beviljas nya tillstånd att sända lokalradio (bet. 1994/95:KU25, rskr. 1994/95:26). Utskottet ansåg att det var nödvändigt att se över lagstiftningen och sedan utskottet tagit ett nytt initiativ beslutade riksdagen hösten 1995 om tillfälliga bestämmelser i fråga om tillstånd att sända lokalradio (bet. 1995/96:KU16, rskr. 1995/96:50). Lagen trädde i kraft den 16 december 1995 och förlängdes vid tre tillfällen. Den 1 juli 2001 trädde nya regler för den kommersiella lokalradion i kraft (prop. 1999/2000:55, bet. 2000/01:KU22, rskr. 2000/01:222). Reglerna fördes in i radio- och
Radio- och
Övergångsbestämmelser
För tillstånd meddelade före den 1 juli 2001 tillämpas särskilda övergångsbestämmelser i radio- och
Lagrådet kritiserade förslaget att de upphävda avgiftsbestämmelserna i lokalradiolagen skall fortsätta att gälla på obegränsad tid för de befintliga tillstånden. Lagrådet ansåg att det borde finnas en sluttidpunkt även i fråga om de upphävda avgiftsbestämmelserna, lämpligen samma som gäller för övriga undantag, dvs. utgången av 2008. Den dåvarande regeringen ansåg dock att den avgift som fastställts vid auktionsförfarandet borde gälla för de befintliga tillstånden även under kommande tillståndsperioder. Regeringen
230
SOU 2008:96 | Bilaga 1 |
hänvisade till att villkoren för den kommersiella lokalradion sedan länge varit kända och att branschen själv medverkat till att sätta nivån på koncessionsavgifterna. En nedsättning för de nuvarande tillståndshavarna skulle däremot kunna uppfattas som oskälig i förhållande till de sökande som inte kom i fråga vid auktionerna. Regeringen påpekade vidare att den som bedriver verksamhet inom lokalradion alltid har möjlighet att frånträda sitt tillstånd och ansöka på nytt enligt det nya regelsystemet (prop. 1999/2000:55, s. 81 f.). Konstitutionsutskottet uttalade sitt stöd för regeringens ståndpunkt (bet. 1999/2000:KU15) och riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet. 2000/01:KU22, rskr. 2000/01:222).
Den kommersiella lokalradion i dag
I dag finns 89 sändningstillstånd för kommersiell lokalradio och sändningarna når ca 75 procent av Sveriges befolkning i 38 olika sändningsområden. Av dessa tillstånd finns tio i Stockholm, fem i Göteborg och två vardera i nästan alla övriga sändningsområden.
81 sändningstillstånd är meddelade före den 1 juli 2001 och för dessa gäller vissa av de äldre reglerna i den upphävda lokalradiolagen. Koncessionsavgiften varierar mellan ca 60 000 kronor och ca 3,7 miljoner kronor per år. Avgifterna är högst i storstadsregionerna. Endast åtta tillståndshavare sänder enligt de nya reglerna och betalar en årlig koncessionsavgift på 43 000 kronor. Endast en tillståndshavare har återlämnat sitt tillstånd, ansökt på nytt och tilldelats ett tillstånd enligt det nya regelsystemet. Samtliga sändningstillstånd gäller t.o.m. den 31 december 2008.
Två stora nätverk dominerar marknaden för kommersiell lokalradio, MTG Radio och SBS Radio. Utvecklingen har gått från konkurrens till samarbete, vilket till stor del beror på ekonomiska svårigheter i branschen. En svag annonsmarknad och de höga koncessionsavgifterna försämrar lönsamheten i branschen. På flera orter i norra Sverige saknas intresse och ekonomiska möjligheter att driva en radiostation. Tillstånden har därför inte kunnat fördelas i dessa områden.
Enligt SifoMedias mätning av radiolyssnandet var den kommersiella lokalradions räckvidd, hos personer mellan 9 och 79 år, ca 35 procent ett genomsnittligt dygn under det första kvartalet 2007.
231
Bilaga 1 | SOU 2008:96 |
Lokalradiosändningar på
Teknikutveckling och digitala ljudradiosändningar
Sedan införandet av kommersiell radio har nya distributionstekniker utvecklats. I dag nås radiolyssnarna inte endast via
I Sverige finns två frekvenser koordinerade för sändning av digital rundradio, en nationell och en regionalt nedbrytbar. SR och Sveriges Utbildningsradio AB (UR) har sedan våren 1995 haft tillstånd att sända ljudradio med digital sändningsteknik i begränsad omfattning. För närvarande når SR:s och UR:s digitala sändningar ca 35 % av hushållen genom sändningar i framför allt storstadsområdena. För kommersiella radioföretag finns utrymme avsatt i den regionalt nedbrytbara frekvensen. Inget kommersiellt radioföretag har hittills valt att sända digitalt.
232
SOU 2008:96 | Bilaga 1 |
I en skrivelse till riksdagen i december 2005 (skr. 2005/06:66) gjorde den dåvarande regeringen bedömningen att det inte var aktuellt att besluta om en utbyggnad av de digitala radiosändningarna med
Utgångspunkter för utredningens arbete
En utgångspunkt vid införandet av den kommersiella lokalradion var att förstärka yttrandefriheten genom ökad mångfald i programutbudet. Varje lokalradiostation skulle ha en oberoende ställning med inriktning mot sitt lokala spridningsområde. I dag befinner sig den kommersiella lokalradion i en situation som skiljer sig betydligt från de utgångspunkter som vägledde införandet av privat reklamfinansierad radio. Lokalradion har som annonsmedium inte motsvarat de höga förväntningar som präglade auktionsförfarandet och bl.a. höga koncessionsavgifter har begränsat branschens utvecklingsmöjligheter. Statsmakterna har heller inte fattat beslut som har främjat branschens utveckling och egen växtkraft.
En utgångspunkt för utredningens arbete skall vara att en livskraftig kommersiell radio är viktig för mångfalden och konkurrensen på hela radioområdet. För att uppnå detta behöver den kommersiella radion förutsättningar som kan bidra till att branschen kan utvecklas av egen kraft och vara ett attraktivt publik- och annonsmedium. En målsättning skall vara att skapa ett regelverk som gäller för alla som har tillstånd att sända kommersiell lokalradio och som främjar mångfald inom radion.
Utredningsuppdraget
Utredaren skall utifrån en analys av förutsättningarna för den kommersiella radion ta fram ett underlag om vilka villkor som bör gälla för branschen i framtiden. Utredaren skall lämna de förslag till insatser och författningsändringar som föranleds av övervägandena.
233
Bilaga 1 | SOU 2008:96 |
I de fall utredaren lämnar förslag som har ekonomiska konsekvenser skall kostnadsberäkningar redovisas. I förekommande fall skall även relevanta
Frågan om regler för annonstid i radio och TV (Ds 2007:3) bereds i Regeringskansliet och skall inte ingå i utredarens uppdrag.
Frågor som anges i det följande skall särskilt övervägas.
Sändning av eget material och program med lokal anknytning
Reglerna för hur stor mängd eget material och program med lokal anknytning som måste sändas skiljer sig åt beroende på när det ursprungliga tillståndet meddelades. För tillstånd meddelade före den 1 juli 2001 gäller att sådana program som framställts särskilt för den egna verksamheten skall sändas under minst en tredjedel av sändningstiden varje dygn. Det finns inga krav på redaktionell bearbetning av materialet eller när på dygnet det egna materialet skall sändas. För tillstånd meddelade den 1 juli 2001 eller senare gäller att eget material skall sändas under minst tre timmar varje dygn under tiden
Beslut av Granskningsnämnden för radio och TV visar att bestämmelserna om sändning av eget material ofta inte efterlevs på ett tillfredsställande sätt. Representanter för den privata radiobranschen anser att intresset är litet för program med lokal anknytning i kommersiell lokalradio hos både lyssnare och annonsörer. Program av detta slag är mycket resurskrävande och har svårt att konkurrera med SR:s regionala kanal P4.
Utredaren skall mot denna bakgrund bedöma om det finns skäl att förändra kravet på sändning av eget material eller om kravet kan avskaffas. Detsamma gäller de villkor som kan ställas avseende material med lokal anknytning. En utgångspunkt bör vara att branschen i så hög grad som möjligt själv kan bedöma i vilken mån radioutbudet bör vara unikt för en radiostation, lokalt förankrat eller redaktionellt bearbetat.
234
SOU 2008:96 | Bilaga 1 |
Sponsring
Enligt 7 kap. 8 § radio- och
Den kommersiella radions karaktär är sådan att det sker snabba skiften mellan kortare inslag, ofta med samma programledare.
Mot denna bakgrund skall utredaren analysera hur programbegreppet och bestämmelserna om sponsring i radio- och
Förlängning av nuvarande tillstånd
För närvarande finns 89 tillståndshavare för kommersiell lokalradio. Av dessa sänder endast åtta enligt reglerna i radio- och TV- lagen. För resterande 81 tillståndshavare gäller vissa äldre regler i lokalradiolagen. Av övergångsbestämmelserna till radio- och TV- lagen framgår att vissa bestämmelser i lokalradiolagen skall gälla till och med utgången av 2008. Av övergångsbestämmelserna till lagen (1992:72) om
235
Bilaga 1 | SOU 2008:96 |
Koncessionsavgift
I dag förekommer stora variationer i nivån på koncessionsavgiften. För många tillståndshavare innebär avgiften en stor ekonomisk börda som kraftigt reducerar deras möjligheter att utveckla verksamheten. Branschen har förvisso själv medverkat till avgiftens höga nivåer, men samlade erfarenheter visar tydligt att radion som annonsmedium inte har motsvarat de högt ställda förväntningarna som präglade auktionerna. Mot denna bakgrund skall utredaren bedöma om det finns anledning att anpassa koncessionsavgiftens nivå för att bättre spegla den kommersiella radions marknadssituation.
Lokalradiosändningar på
Frekvenserna för sändning av lokal och regional radio på det s.k.
Mot denna bakgrund skall utredaren ta ställning till om radio- och
Tillståndsgivning
Före den 1 juli 2001 fördelades tillstånden för kommersiell lokalradio genom auktionsförfarande där den som åtog sig att betala det högsta beloppet för den årliga avgiften också fick tillståndet.
För tillstånd meddelade efter den 1 juli 2001 gäller att Radio- och
236
SOU 2008:96 | Bilaga 1 |
få tillståndet behövt åta sig att sända betydligt fler timmar eget och lokalt innehåll.
Utredaren skall analysera och bedöma konsekvenserna för tillståndsgivningen med utgångspunkt i övriga förslag som utredaren lämnar. Inriktningen bör vara att utlysnings- och tillståndsförfarandet baseras på ekonomiska förutsättningar hos de sökande företagen och på deras möjligheter att bidra till mångfald i radioutbudet. En stabil finansiell situation och goda konkurrensförhållanden inom radiobranschen bör eftersträvas.
Frekvensfrågor och tillstånd för nationell kommersiell radio
Tillstånd för kommersiell radio ges i dag endast för sändningar i ett lokalt sändningsområde. Samarbete i rikstäckande nätverk kring innehållsproduktion och annonsförsäljning har gjort att den lokala förankringen successivt försvagats. Lönsamheten i branschen har varit låg.
Regeringen har gett Post- och telestyrelsen (PTS) i uppdrag att analysera frågor om bl.a. frekvensplanering och sändningseffekter på
Med utgångspunkt i PTS redovisning skall utredaren bedöma om det finns skäl att förändra frekvensplaneringen på
Utredaren skall också föreslå vilka villkor som bör gälla för bl.a. utlysnings- och tillståndsförfarande samt koncessionsavgift om ett nationellt tillstånd införs. Inriktningen skall vara att utlysnings- och tillståndsförfarandet utformas på ett sådant sätt att det ger förutsättningar för en nationell kommersiell radio med ett brett och mångsidigt innehåll.
237
Bilaga 1 | SOU 2008:96 |
Konsekvenserna för SR:s och UR:s verksamhet skall särskilt beaktas i ljuset av att regeringen värnar radio i allmänhetens tjänst – dess hörbarhet, tillgänglighet och möjligheter att utvecklas i en föränderlig medievärld. Även konsekvenserna för närradion skall beaktas.
Utredningsarbetet
Utredaren skall samverka med berörda myndigheter samt med Radiobranschen, SR, UR, Teracom AB och andra intressenter. Utredaren skall fortlöpande samråda med utredningen om radio och TV i allmänhetens tjänst (Ku 2007:04) samt beakta resultatet av den beredning som pågår av frågan om ändrade regler för annonstid i radio och TV.
Utredaren skall i sitt arbete noga följa arbetet inom andra områden som rör kommersiell radio. Erfarenheter från andra länder skall beaktas i den utsträckning det är motiverat.
Utredaren får utöver vad som anges i direktiven lämna de förslag till insatser och författningsändringar som utredaren finner lämpliga för att förbättra förutsättningarna för den kommersiella radion.
Utredaren skall redovisa de delar av uppdraget som rör
sponsring och förlängning | av nuvarande tillstånd senast den |
31 december 2007. Övriga | delar skall redovisas senast den |
30 september 2008. | |
(Kulturdepartementet) |
238
Bilaga 2
Kommittédirektiv
Tilläggsdirektiv till 2007 års utredning om | Dir. |
kommersiell radio (Ku 2007:05) | 2007:174 |
Beslut vid regeringssammanträde den 19 december 2007
Bakgrund
Med stöd av regeringens bemyndigande den 14 juni 2007 tillkallade chefen för Kulturdepartementet en särskild utredare med uppdrag att göra en översyn av villkor för kommersiell radio (dir. 2007:77). Utredarens uppgift är att föreslå vilka villkor som bör gälla för den kommersiella radion i framtiden. Uppdraget omfattar bl.a. frågor om krav på sändning av eget material och program med lokal anknytning, sponsring, koncessionsavgift, tillståndsgivning, nationell kommersiell radio och lokalradiosändningar på det s.k. AM- bandet.
Samtliga tillstånd att sända lokalradio löper ut den 31 december 2008. Utredaren ska föreslå de insatser och författningsändringar som behövs för att förlänga de nuvarande tillstånden i avvaktan på att nya regler träder i kraft.
Enligt direktiven ska utredaren redovisa de delar som rör sponsring och förlängning av nuvarande tillstånd senast den 31 december 2007. Övriga delar av uppdraget ska redovisas senast den 30 september 2008.
Ändrad redovisningstidpunkt för del av uppdraget
Uppdraget till den särskilde utredaren ändras på så sätt att tidpunkten för redovisning av frågan om sponsring flyttas fram. Detta innebär att sponsringsfrågan ska redovisas senast den 30 september 2008.
(Kulturdepartementet)
239
Bilaga 3
Avgifter för tillstånd för 2008
Äldre tillstånd
Tillståndsnr | Tillståndshavare | Ursprunglig | Uppräknad | Avrundad | Avgift per |
avgift | avgift | avgift | kvartal | ||
AB 01:01 | 3 000 000 | 3 749 681 | 3 749 600 | 937 400 | |
AB 01:02 | Mix Megapol.se AB | 1 600 000 | 1 999 830 | 1 999 800 | 499 950 |
AB 01:03 | Lugna Favoriter 104,7 i | 1 700 000 | 2 124 819 | 2 124 800 | 531 200 |
Stockholm HB | |||||
AB 01:04 | RBS Broadcasting AB | 1 900 000 | 2 374 798 | 2 374 700 | 593 675 |
AB 01:05 | Kimtevill HB | 1 700 000 | 2 124 819 | 2 124 800 | 531 200 |
AB 01:06 | Radio City AB | 1 800 000 | 2 249 809 | 2 249 800 | 562 450 |
AB 01:07 | Power i Stockholm HB | 1 900 000 | 2 374 798 | 2 374 700 | 593 675 |
AB 01:08 | Rockklassiker Sverige AB | 2 400 000 | 2 999 745 | 2 999 700 | 749 925 |
AB 01:09 | Vinyl AB | 2 300 000 | 2 874 755 | 2 874 700 | 718 675 |
AB 01:10 | 2 100 000 | 2 624 777 | 2 624 700 | 656 175 | |
AC 01:1 | Umeå Radiointressenter KB | 425 000 | 531 205 | 531 200 | 132 800 |
AC 01:2 | Björn Widstrand | 475 000 | 593 699 | 593 600 | 148 400 |
AC 02:1 | RBS Broadcasting AB | 650 000 | 812 431 | 812 400 | 203 100 |
AC 02:2 | Radio National Skellefteå AB | 140 000 | 174 985 | 174 900 | 43 725 |
BD 01:1 | Radio National Luleå AB | 50 000 | 62 495 | 62 400 | 15 600 |
BD 01:2 | RBBD Broadcasting AB | 80 000 | 99 991 | 99 900 | 24 975 |
C 01:1 | Uppsala Musikradio City | 2 300 000 | 2 874 755 | 2 874 700 | 718 675 |
106,5 AB | |||||
C 01:2 | RBS Broadcasting AB | 2 300 000 | 2 874 755 | 2 874 700 | 718 675 |
D 01:1 | RBDS Broadcasting AB | 790 000 | 987 416 | 987 400 | 246 850 |
D 02:1 | Radio Air 104,5 i Hällby och | 500 000 | 624 947 | 624 900 | 156 225 |
Eskilstuna HB | |||||
D 02:2 | SBS Radio AB | 450 000 | 562 452 | 562 400 | 140 600 |
D 03:1 | Radio Nova AB | 400 000 | 499 957 | 499 900 | 124 975 |
D 03:2 | Forum & Marknad 107,7 i | 325 000 | 406 215 | 406 200 | 101 550 |
Nyköping HB | |||||
241
Bilaga 3 | SOU 2008:96 | |||||
Tillståndsnr | Tillståndshavare | Ursprunglig | Uppräknad | Avrundad | Avgift per | |
avgift | avgift | avgift | kvartal | |||
E 01:1 | Fria Media i Östergötland AB | 1 500 000 | 1 874 840 | 1 874 800 | 468 700 | |
E 01:2 | SBS Radio AB | 1 000 000 | 1 249 894 | 1 249 800 | 312 450 | |
E 02:1 | Göta Radiokanal i Linköping | 1 200 000 | 1 499 872 | 1 499 800 | 374 950 | |
AB | ||||||
E 02:2 | David Olsson | 1 100 000 | 1 374 883 | 1 374 800 | 343 700 | |
Radioproduktion AB | ||||||
F 01:1 | Radio Match AB | 1 750 000 | 2 187 314 | 2 187 300 | 546 825 | |
F 01:2 | Jönköpings Reklamradio | 1 450 000 | 1 812 346 | 1 812 300 | 453 075 | |
106,0 HB | ||||||
F 02:1 | SBS Radio AB | 340 000 | 424 964 | 424 900 | 106 225 | |
F 02:2 | RBS Broadcasting AB | 300 000 | 374 968 | 374 900 | 93 725 | |
G 01:1 | Växjö Reklamradio 104,3 | 1 100 000 | 1 374 883 | 1 374 800 | 343 700 | |
HB | ||||||
G 01:2 | Radio Hit FM Melodicum AB | 1 000 000 | 1 249 894 | 1 249 800 | 312 450 | |
H 01:1 | RBS Broadcasting AB | 1 650 000 | 2 062 325 | 2 062 300 | 515 575 | |
H 01:2 | Reklamradio FMK AB | 1 000 000 | 1 249 894 | 1 249 800 | 312 450 | |
I 01:1 | RBS Broadcasting AB | 400 000 | 499 957 | 499 900 | 124 975 | |
I 01:2 | Östersjöns Reklamradio AB | 325 000 | 406 215 | 406 200 | 101 550 | |
K 01:1 | Fria Media i Blekinge AB | 700 000 | 874 926 | 874 900 | 218 725 | |
K 01:2 | RBKR Broadcasting AB | 400 000 | 499 957 | 499 900 | 124 975 | |
L 01:1 | RBS Broadcasting AB | 1 350 000 | 1 687 356 | 1 687 300 | 421 825 | |
L 01:2 | Reklammedia 107,3 i | 1 400 000 | 1 749 851 | 1 749 800 | 437 450 | |
Kristianstad HB | ||||||
M 01:1 | GH Giga Hertz HB | 1 800 000 | 2 249 809 | 2 249 800 | 562 450 | |
M 01:2 | RBM Broadcasting AB | 2 200 000 | 2 749 766 | 2 749 700 | 687 425 | |
M 02:1 | SBS Radio AB | 2 350 000 | 2 937 250 | 2 937 200 | 734 300 | |
M 02:2 | Radio City AB | 1 200 000 | 1 499 872 | 1 499 800 | 374 950 | |
M 03:1 | Radio Stella AB | 2 150 000 | 2 687 271 | 2 687 200 | 671 800 | |
M 03:2 | Radio 2000 107,6 i | 2 800 000 | 3 499 702 | 3 499 700 | 874 925 | |
Helsingborg HB | ||||||
N 01:1 | Radio Rix i Halland AB | 2 000 000 | 2 499 787 | 2 499 700 | 624 925 | |
N 01:2 | RBS Broadcasting AB | 1 900 000 | 2 374 798 | 2 374 700 | 593 675 | |
N 02:1 | Radio Rix i Halland AB | 400 000 | 499 957 | 499 900 | 124 975 | |
O 01:1 | Radio Storpannan 104,8 i | 3 050 000 | 3 812 176 | 3 812 100 | 953 025 | |
Göteborg HB | ||||||
O 01:2 | RBG Broadcasting AB | 3 000 000 | 3 749 681 | 3 749 600 | 937 400 | |
O 01:3 | Göteborg Air 105,9 HB | 2 550 000 | 3 187 229 | 3 187 200 | 796 800 | |
O 01:4 | Radio City AB | 2 250 000 | 2 812 261 | 2 812 200 | 703 050 | |
O 01:5 | SBS Radio AB | 2 300 000 | 2 874 755 | 2 874 700 | 718 675 | |
242 |
SOU 2008:96 | Bilaga 3 | |||||
Tillståndsnr | Tillståndshavare | Ursprunglig | Uppräknad | Avrundad | Avgift per | |
avgift | avgift | avgift | kvartal | |||
O 02:1 | SBS Radio AB | 220 000 | 274 977 | 274 900 | 68 725 | |
O 02:2 | RBO Broadcasting AB | 230 000 | 287 476 | 287 400 | 71 850 | |
P 01:2 | RadioIndustri Xerkses i | 1 650 000 | 2 062 325 | 2 062 300 | 515 575 | |
Borås AB | ||||||
P 02:1 | Trestad Air 105,0 HB | 1 700 000 | 2 124 819 | 2 124 800 | 531 200 | |
P 02:2 | RBS Broadcasting AB | 1 900 000 | 2 374 798 | 2 374 700 | 593 675 | |
R 01:1 | SBS Radio AB | 1 350 000 | 1 687 356 | 1 687 300 | 421 825 | |
R 01:2 | RBS Broadcasting AB | 1 950 000 | 2 437 293 | 2 437 200 | 609 300 | |
S 01:1 | Svensk Radiopartner Radio | 600 000 | 749 936 | 749 900 | 187 475 | |
City AB | ||||||
S 01:2 | Reklammedia 104,4 i Kil och | 700 000 | 874 926 | 874 900 | 218 725 | |
Karlstad HB | ||||||
T 01:1 | SBS Radio AB | 1 900 000 | 2 374 798 | 2 374 700 | 593 675 | |
T 01:2 | NAradio AB | 1 000 000 | 1 249 894 | 1 249 800 | 312 450 | |
U 01:1 | Bra Radio i Västerås AB | 1 300 000 | 1 624 862 | 1 624 800 | 406 200 | |
U 01:2 | SBS Radio AB | 1 300 000 | 1 624 862 | 1 624 800 | 406 200 | |
W 01:1 | SBS Radio AB | 2 000 000 | 2 499 787 | 2 499 700 | 624 925 | |
W 01:2 | RBS Broadcasting AB | 2 300 000 | 2 874 755 | 2 874 700 | 718 675 | |
W 02:1 | RBS Broadcasting AB | 270 000 | 337 471 | 337 400 | 84 350 | |
W 02:2 | SBS Radio AB | 140 000 | 174 985 | 174 900 | 43 725 | |
X 01:1 | Rix Gävle/Sandviken KB | 800 000 | 999 915 | 999 900 | 249 975 | |
X 01:2 | SBS Radio AB | 900 000 | 1 124 904 | 1 124 900 | 281 225 | |
X 02:1 | Tryckeri AB Ljusnan | 325 000 | 406 215 | 406 200 | 101 550 | |
X 02:2 | RBS Broadcasting AB | 800 000 | 999 915 | 999 900 | 249 975 | |
Y 01:1 | Media Intressenterna | 700 000 | 874 926 | 874 900 | 218 725 | |
Sundsvall/Härnösand KB | ||||||
Y 01:2 | Katarina Joneström | 600 000 | 749 936 | 749 900 | 187 475 | |
Y 02:1 | Radio |
220000 | 274 977 | 274 900 | 68 725 | |
Y 02:2 | RBS Broadcasting AB | 700000 | 874 926 | 874 900 | 218 725 | |
Z 01:1 | Östersund Air 104,0 HB | 1750000 | 2 187 314 | 2 187 300 | 546 825 | |
Totalt | 104 505 000 | 130 620 137 | 130 615 700 | 32 653 925 | ||
243
Bilaga 3 SOU 2008:96
Nya tillstånd
Tillståndsnr | Tillståndshavare | Ursprunglig | Uppräknad | Avrundad |
avgift | årsavgift 2008 | årsavgift 2008 | ||
AC 01:3 | SBS Radio AB | 40 000 | 44 760 | 44 000 |
AC 02:3 | SBS Radio AB | 40 000 | 44 760 | 44 000 |
BD 02:1 | SBS Radio AB | 40 000 | 44 760 | 44 000 |
D 01:2 | Planet 103,9 Södertälje AB | 40 000 | 44 760 | 44 000 |
E 02:3 | 40 000 | 44 760 | 44 000 | |
P 01:1 | Fria Radiobolaget i Borås AB | 40 000 | 44 760 | 44 000 |
Y 01:3 | SBS Radio AB | 40 000 | 44 760 | 44 000 |
Z 01:2 | Insatsen 3752 AB | 40 000 | 44 760 | 44 000 |
Totalt | Summa | 320 000 | 358 080 | 352 000 |
244
Statens offentliga utredningar 2008
Kronologisk förteckning
1.Barlastvattenkonventionen – om Sveriges anslutning. N.
2.Immunitet för stater och deras egendom. UD.
3.Skyddet för den personliga integriteten. Bedömningar och förslag. Ju.
4.Omreglering av apoteksmarknaden. S.
5.Könsdiskriminerande reklam. Kränkande utformning av kommersiella meddelanden. IJ.
6.Fastighetsmäklaren och konsumenten. Ju.
7.Världsklass! Åtgärdsplan för den kliniska forskningen. U.
8.Bidrag på lika villkor. U.
9.Transportinspektionen. En myndighet för all trafik. + Bilagor. N.
10.21+1
11.Frihet för studenter – om hur kår- och nationsobligatoriet kan avskaffas. U.
12.Finansiella sektorn bär frukt. Analys av finansiella sektorn ur ett svenskt perspektiv. Fi.
13.Bättre kontakt via nätet – om anslutning av förnybar elproduktion.
+ Annex: Grid issues for electricity production based on renewable energy sources in Spain, Portugal, Germany, and United Kingdom. N
14.Timmar, kapital och teknologi
– vad betyder mest?
En analys av produktivitetsutvecklingen med hjälp av tillväxtbokföring. Fi.
15.LOV att välja – Lag Om Valfrihetssystem. S.
16.Förtursförklaring i domstol. Ju.
17.Frivux – valfrihet i vuxenutbildningen. U.
18.Evidensbaserad praktik inom social tjänsten– till nytta för brukaren. S.
19.Att slutförvara långlivat farligt avfall i undermarksdeponi i berg. M.
20.Patentskydd för biotekniska uppfinningar. Ju.
21.Permanent förändring. Globalisering, strukturomvandling och sysselsättningsdynamik. Fi.
22.Ett stabsstöd i tiden. Fi.
23.Konsulär katastrofinsats. UD.
24.Svensk klimatpolitik. M.
25.Ett energieffektivare Sverige +Bilaga. N.
26.Värna språken – förslag till språklag. Ku.
27.Framtidsvägen – en reformerad gymnasieskola + Bilagedel. U.
28.Apoteksdatalagen. S.
29.Yrkeshögskolan. För yrkeskunnande i förändring. U.
30.Forskningsfinansiering – kvalitet och relevans. U.
31.Miljödomstolarna – domkretsar
–lokalisering – handläggningsregler. M.
32.Avskaffande av revisionsplikten för små företag. Ju.
33.Detaljhandel med vissa receptfria läkemedel. S.
34.Lättare att samverka
–förslag om förändringar i samtjänstlagen. Fi.
35.
+ Engelsk översättning. Ku.
36.Svenska Spels nätpoker. En utvärdering. Fi.
37.Vårdval i Sverige. S.
38.EU, allmännyttan och hyrorna. + Bilagor. Fi.
39.Framtidens polisutbildning. Ju.
40.Bredband till hela landet. N.
41.Människohandel och barnäktenskap
–ett förstärkt straffrättsligt skydd
+ bilaga. Ju.
42.Normgivningsmakten. Expertgruppsrapport Ju.
43.Tre rapporter till Grundlagsutredningen. Ju.
44.Transportinspektionen. Ansvarslag för vägtrafiken m.m. N.
45.Rapporter från en
46.Handel med läkemedel för djur. S.
47.Frågor om hyra och bostadsrätt. Ju.
48.En utvecklad havsmiljöförvaltning. M.
49.Aktiekapital i privata aktiebolag. Ju.
50.Skyddet för samhällsviktig verksamhet. Fö.
51.Värdigt liv i äldreomsorgen. S.
52.Legitimation och skärpta behörighetsregler. U.
53.Styra rätt! Förslag om Sjöfartsverkets organisation.N.
54.Obligatorisk arbetslöshetsförsäkring. A.
55.Kustbevakningens rättsliga befogenheter. Fö.
56.Mångfald som möjlighet. Åtgärder för ökad integration på landsbygden. Jo.
57.Skattelättnader för hushållstjänster. Fi.
58.Egenansvar – med professionellt stöd. IJ.
59.Föreningsfostran och tävlingsfostran. En utvärdering av statens stöd till idrotten. Ku.
60.Personnummer och samordningsnummer. Fi.
61.Krisberedskapen i grundlagen. Översyn och internationell utblick. Expertgruppsrapport Ju.
62.Myndighet för miljön
– en granskning av Naturvårdsverket. M.
63.Förstärkt skydd för företagshemligheter. Ju.
64.Kontinuitet och förändring. + Lättläst + Daisy. Ku.
65.Sekretess och offentliga biträden i utlänningsärenden. Ju.
66.Arbetsförmåga?
En översikt av bedömningsmetoder i Sverige och andra länder. S.
67.Enklare redovisning. Ju.
68.Bygg – helt enkelt! M.
69.Välja fritt och välja rätt. Drivkrafter för rationella utbildningsval. Fi.
70.Slutförvaring av kärnavfall. Kärnavfallsrådets yttrande över SKB:s
71.Uppföljning av kriminalvårdens effektiviseringsarbete. Ju.
72.Effektivare signaler. N.
73.Kemikalietillsyn
–organisation och finansiering. M.
74.Rätt och riktigt. Åtgärder mot felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Fi.
75.Ägande och förvaltning av hyreshus. Ju.
76.
77.Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service för vissa personer med funktionsnedsättning. + Bilagor
+ Lättläst + Daisy. S.
78.Eftersök av trafikskadat vilt. En kostnad för trafikförsäkringen? S.
79.Revisorers skadeståndsansvar. Ju.
80.Beskattningstidpunkten för näringsverksamhet. Fi.
81.Stalkning – ett allvarligt brott. Ju.
82.Vägen tillbaka för överskuldsatta. Ju.
83.Avgifter inom arbetslöshetsförsäkringen. A.
84.Alkolås för rattfyllerister och körkortsprov i privat regi. N.
85.Straff i proportion till brottets allvar. Ju.
86.Prövning av vindkraft. M.
87.Åklagarväsendets brottsbekämpning. Integritet – Effektivitet. Ju.
88.Elektroniskt kungörande av författningar. Ju.
89.Trygghetssystemen för företagare. N.
90.Svensk export och internationalisering. Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande. UD.
91.En svensk veteranpolitik, del 2. Ansvaret för personalen före, under och efter internationella militära insatser. Fö
92.Konkurrens på spåret. N.
93.Partsinsyn och ny teknik i domstol, m.m. Ju.
94.Tillval i hyresrätt. Ju.
95.Enklare semesterregler. A.
96.Kommersiell radio
–nya sändningsmöjligheter. Ku.
Statens offentliga utredningar 2008
Systematisk förteckning
Justitiedepartementet
Skyddet för den personliga integriteten. Bedömningar och förslag. [3]
Fastighetsmäklaren och konsumenten. [6] Förtursförklaring i domstol. [16]
Patentskydd för biotekniska uppfinningar. [20]
Avskaffande av revisionsplikten för små företag. [32]
Framtidens polisutbildning. [39]
Människohandel och barnäktenskap – ett förstärkt straffrättsligt skydd+ bilaga. [41]
Normgivningsmakten. Expertgruppsrapport XI. [42]
Tre rapporter till Grundlagsutredningen. [43] Frågor om hyra och bostadsrätt. [47] Aktiekapital i privata aktiebolag. [49] Krisberedskapen i grundlagen.
Översyn och internationell utblick. Expertgruppsrapport. [61]
Förstärkt skydd för företagshemligheter. [63]
Sekretess och offentliga biträden i utlänningsärenden. [65]
Enklare redovisning. [67]
Uppföljning av kriminalvårdens effektiviseringsarbete. [71]
Ägande och förvaltning av hyreshus. [75] Revisorers skadeståndsansvar. [79] Stalkning – ett allvarligt brott. [81] Vägen tillbaka för överskuldsatta. [82] Straff i proportion till brottets allvar. [85]
Åklagarväsendets brottsbekämpning. Integritet – Effektivitet. [87]
Elektroniskt kungörande av författningar. [88] Partsinsyn och ny teknik i domstol, m.m. [93] Tillval i hyresrätt. [94]
Utrikesdepartementet
Immunitet för stater och deras egendom. [2] Konsulär katastrofinsats. [23]
Svensk export och internationalisering. Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande. [90]
Försvarsdepartementet
Skyddet för samhällsviktig verksamhet. [50] Kustbevakningens rättsliga befogenheter. [55]
En svensk veteranpolitik, del 2.
Ansvaret för personalen före, under och efter internationella militära insatser. [91]
Socialdepartementet
Omreglering av apoteksmarknaden. [4]
21+1
LOV att välja – Lag Om Valfrihetssystem. [15]
Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten
– till nytta för brukaren. [18] Apoteksdatalagen. [28]
Detaljhandel med vissa receptfria läkemedel. [33]
Vårdval i Sverige. [37]
Handel med läkemedel för djur. [46] Värdigt liv i äldreomsorgen. [51]
Arbetsförmåga?
En översikt av bedömningsmetoder i Sverige och andra länder. [66]
Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service för vissa personer med funktionsnedsättning. + Bilagor + Lättläst + Daisy. [77]
Eftersök av trafikskadat vilt. En kostnad för trafikförsäkringen. [78]
Finansdepartementet
Finansiella sektorn bär frukt.
Analys av finansiella sektorn ur ett svenskt perspektiv. [12]
Timmar, kapital och teknologi
– vad betyder mest?
En analys av produktivitetsutvecklingen med hjälp av tillväxtbokföring. [14]
Permanent förändring. Globalisering, strukturomvandling och sysselsättningsdynamik. [21]
Ett stabsstöd i tiden. [22]
Lättare att samverka
– förslag om förändringar i samtjänstlagen. [34]
Svenska Spels nätpoker. En utvärdering. [36]
EU, allmännyttan och hyrorna. + Bilagor. [38]
Skattelättnader för hushållstjänster. [57] Personnummer och samordningsnummer. [60]
Välja fritt och välja rätt. Drivkrafter för rationella utbildningsval. [69]
Rätt och riktigt. Åtgärder mot felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. [74]
Beskattningstidpunkten för näringsverksamhet. [80]
Utbildningsdepartementet
Världsklass! Åtgärdsplan för den kliniska forskningen. [7]
Bidrag på lika villkor. [8]
Frihet för studenter – om hur kår- och nationsobligatoriet kan avskaffas. [11]
Frivux – valfrihet i vuxenutbildningen. [17]
Framtidsvägen – en reformerad gymnasieskola + Bilagedel. [27]
Yrkeshögskolan. För yrkeskunnande i förändring. [29]
Forskningsfinansiering – kvalitet och relevans.[30]
Legitimation och skärpta behörighetsregler. [52]
Jordbruksdepartementet
Mångfald som möjlighet. Åtgärder för ökad integration på landsbygden. [56]
Miljödepartementet
Att slutförvara långlivat farligt avfall i undermarksdeponi i berg. [19]
Svensk klimatpolitik. [24]
Miljödomstolarna – domkretsar – lokalisering
– handläggningsregler. [31]
En utvecklad havsmiljöförvaltning. [48]
Myndighet för miljön
– en granskning av Naturvårdsverket. [62] Bygg – helt enkelt! [68]
Slutförvaring av kärnavfall. Kärnavfallsrådets yttrande över SKB:s
Kemikalietillsyn
– organisation och finansiering. [73] Prövning av vindkraft. [86]
Näringsdepartementet
Barlastvattenkonventionen – om Sveriges anslutning. [1]
Transportinspektionen. En myndighet för all trafik. + Bilagor. [9]
Bättre kontakt via nätet – om anslutning av förnybar elproduktion.
+ Annex: Grid issues for electricity production based on renewable energy sources in Spain, Portugal, Germany, and United Kingdom. [13]
Ett energieffektivare Sverige + Bilaga. [25] Bredband till hela landet. [40]
Transportinspektionen. Ansvarslag för vägtrafiken m.m. [44]
Styra rätt! Förslag om Sjöfartsverkets organisation. [53]
Effektivare signaler. [72]
Alkolås för rattfyllerister och körkortsprov i privat regi. [84]
Trygghetssystemen för företagare. [89] Konkurrens på spåret. [92]
Integrations- och jämställdhetsdepartementet
Könsdiskriminerande reklam.
Kränkande utformning av kommersiella meddelanden. [5]
Rapporter från en
Kulturdepartementet
Värna språken – förslag till språklag. [26]
+ Engelsk översättning.[35]
Föreningsfostran och tävlingsfostran.
En utvärdering av statens stöd till idrotten. [59]
Kontinuitet och förändring. + Lättläst + Daisy. [64]
Kommersiell radio
– nya sändningsmöjligheter. [96]
Arbetsmarknadsdepartementet
Obligatorisk arbetslöshetsförsäkring. [54] Avgifter inom arbetslöshetsförsäkringen. [83] Enklare semesterregler. [95]