Möjlighet att leva som andra
Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning
Lättläst sammanfattning
Slutbetänkande av
Stockholm 2008
SOU 2008:77
Det här är en lättläst sammanfattning
av en utredning om LSS och personlig assistans som regeringen har bett
Det viktigaste med arbetet har varit
att personer med funktionsnedsättningar ska kunna leva som andra.
Det här är LSS och LASS
LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.
Det är en lag som ger särskilda rättigheter
till en del personer med funktionsnedsättningar, till exempel rätt till bostad med service,
rätt till daglig verksamhet och rätt till kontaktperson
och rätt till personlig assistans.
Det är en extra lag och Socialtjänstlagen, Hälso- och sjukvårdslagen och andra lagar gäller också för dem som har rättigheter enligt LSS.
LASS är lagen om assistansersättning och ger rätt till personlig assistent för dem som behöver mycket stöd.
En personlig assistent hjälper en person i vardagslivet, till exempel med att äta, klä på sig
eller prata med andra.
LSS och LASS började att gälla 1994 och nu vill regeringen undersöka
hur lagarna har fungerat
och om den behöver ändra något i dem.
3
Kort om de viktigaste förslagen
•
•Det ska bara vara en lag med både stöd enligt LSS och stöd till personlig assistans.
•Det ska stå tydligt i LSS på ett ställe
vilka rättigheter lagen ger
och vad som menas med ett bra stöd. Nu står det på flera ställen.
• Det ska vara tydliga regler i lagen
om hur de som har ansvar ska ge stöd och service så att det blir lika för alla.
• Regeringen ska undersöka
hur människor med funktionsnedsättningar kan leva som andra med hjälp av
både LSS och Socialtjänstlagen.
•LSS ska gälla samma personer som tidigare.
•Ingen som har fyllt 65 år ska kunna få stöd enligt LSS om han eller hon inte haft det innan.
De som har stöd när de fyller 65 år har rätt att ha kvar det stödet.
Men de som har rätt till daglig verksamhet har det tills de fyller 67 år.
•Barn ska ha rätt att tala om vilket stöd de vill ha.
•En regel i LSS ska ge rätt att tala med barn
utan att fråga dem som har vård om barnet,
men bara om Socialtjänstlagen får en sådan regel också.
4
• Alla personliga assistenter för barn och unga ska kontrolleras i olika register.
Det gäller inte om en förälder också är assistent åt barnet.
De som söker jobb för att ge
Företag som inte kontrollerar sin personal kan förlora sitt tillstånd.
•Staten ska ha ansvar för och betala personlig assistans.
Försäkringskassan ska sköta pengarna.
•Det ska bara gå att få personlig assistent mer än 20 timmar i veckan.
•Den som bara behöver vård med
till exempel att äta och klä på sig ska inte ha personlig assistans. Det gäller inte barn och unga.
•Det ska alltid finnas ett avtal mellan den som har assistans och den som ordnar den.
•Det ska vara större krav på dem som ordnar assistans.
•Företag ska bara få tillstånd om de kan ge bra stöd.
•Staten ska kontrollera personlig assistans
på samma sätt som den kontrollerar kommunernas stöd enligt LSS och Socialtjänstlagen.
5
•Socialstyrelsen ska undersöka hur
•Den egna kommunen ska ha kvar ansvaret för
som bor i en bostad med service i en annan kommun.
•Bostad för vuxna ska vara
gruppbostad, bostad med särskild service för vuxna och särskilt anpassad bostad.
•De som bor i en gruppbostad eller bostad med särskild service ska inte ha personlig assistent.
•Regeringen ska undersöka hur personer i gruppbostäder
ska slippa betala för rummet alla har tillsammans och inte behöva betala högre hyra
än andra för samma bostad.
•Ett nytt stöd ska ge rätt
till stöd i den egna bostad som inte är en gruppbostad.
Det ska vara ungefär som hemtjänst.
Om det stödet finns behövs inte ledsagarservice och ska inte finnas med i den nya lagen.
•Personer med psykiska funktionsnedsättningar ska ha rätt till daglig verksamhet.
•Socialstyrelsen ska undersöka
om andra som har rätt till LSS också behöver daglig verksamhet.
6
• Socialstyrelsen ska arbeta för
att det ska finnas fler kontaktpersoner i framtiden.
•Råd och stöd ska istället kallas särskilt expertstöd.
Det stödet kan vara att personer med kunskap om något särskilt ger stöd, till exempel sjukgymnaster, logopeder
eller psykologer.
•En person som har rätt till LSS ska kunna få en individuell plan.
•Den nya lagen kan börja att gälla
tidigast år 2010.
7
1. Det här har kommittén arbetat med
Kommittén har undersökt skillnader och likheter mellan LSS och andra lagar.
Den har undersökt hur LSS fungerar och vad samhället kan göra för att
personer med funktionsnedsättningar ska kunna leva som andra. Politiker från flera partier,
personer från myndigheter och från handikappföreningar har varit med i kommittén.
Personlig assistans
Kommittén har särskilt undersökt personlig assistans, vilka som ska ha ansvar för assistansen,
skillnader mellan dem som sköter assistans, hur de anställer personliga assistenter
och vilka som ska betala för assistansen.
Kommittén har följt planer och regler
Regeringen har bestämt och planerat vad alla i samhället ska göra
för att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva som andra.
De planerna finns i Från patient till medborgare, Sveriges handlingsplan för handikappolitik.
och också FNs konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
Planerna och FNs konvention finns lättlästa på www.lattlast.se under
Där finns också FNs Barnkonvention.
8
2. Om LSS och LASS
LSS ger rättigheter med olika slags stöd till dessa personer:
1.Personer med utvecklingsstörning och olika slags autism.
2.Personer som i vuxen ålder fått en hjärnskada
på grund av en olycka eller sjukdom och har svårt att förstå.
3. Personer som har andra stora funktionsnedsättningar och som behöver mycket stöd.
Lagen började att gälla 1994
och den kom till för att personer med funktionsnedsättningar hade sämre liv än andra
och inte kunde bestämma över sina egna liv och över det stöd de behövde.
De lagar som fanns räckte inte.
LASS, Lagen om rätt till personlig assistent kom samtidigt. Staten har betalat en del av den,
kommunerna en del.
LSS och LASS är en del av hela samhället och ska fungera ihop med andra lagar
och regler om diskriminering och tillgänglighet.
3. Hur många har fått stöd enligt LSS?
År 2007 hade 58 tusen personer stöd enligt LSS.
Det var litet fler män än kvinnor.
De flesta hade en utvecklingsstörning eller olika slags autism.
9
Barn och ungdomar mellan 10 och 29 år hade mest stöd och då var det oftast korttidshem av olika slag.
De vuxna hade oftast daglig verksamhet, bostad med service och kontaktperson.
Det är stora skillnader i landet på hur mycket stöd och service
kommunerna och landstingen ger.
Hur många har fått personlig assistent?
Nästan 15 tusen personer hade personlig assistent under 2007.
Det var lite fler män än kvinnor
och framför allt unga människor och äldre. Pojkar mellan 0 och 19 år hade också ofta personlig assistent.
Det är stora skillnader mellan vuxna och barn när det gäller hur många timmar
de har personlig assistent. Föräldrarna sköter sina barn
och barnen har inte personlig assistent i skolan eller på daghem.
Det är skillnader i landet
på hur många som har personlig assistent. Dubbelt så många har det i Norrbotten jämfört med Västmanland och Uppsala.
Privata företag
Privata företag sköter personlig assistent åt nästan hälften av dem som har det. 2006 fanns det 450 sådana företag.
10
Kostnader
LSS och LASS kostade nästan 42 miljarder kronor 2006. Kommunerna betalade ungefär två tredjedelar
och staten en tredjedel.
Kostnaderna för LSS utom personlig assistans har blivit större för varje år
för att fler, framför allt unga, har haft stöd eftersom man upptäckt olika typer av autism, som man inte visste om förut.
Kostnaderna för assistans har också blivit mycket större. 1995 kostade det 4 miljarder kronor,
nu kostar det 18 miljarder kronor.
Det beror på att fler har personlig assistent och att de har fler timmar.
Rätt till personlig assistent för personer över 65 år
har gjort att det har kostat mycket mer.
Kostnaderna för LSS och LASS har ökat
mer än kostnaderna för annan service i samhället.
Personliga assistenter
Fler har blivit personliga assistenter
och det är ett nytt yrke som inte fanns förut.
År 2007 fanns det omkring
70 tusen personliga assistenter.
Litet fler än hälften av dem var anställda av kommunerna, resten av privata företag.
En fjärdedel av alla personliga assistenter är släktingar till den som har en assistent.
Omkring 15 tusen personer har arbetat
i bostäder med service och nästan 6 tusen personer har arbetat på en daglig verksamhet.
11
Gör LSS och LASS att människor kan leva som andra?
LSS och LASS är viktiga
men det är lika viktigt att samhället är tillgängligt så att alla kan komma in överallt,
kan vara med på kultur och fritid
och kan få information som de förstår. Arbete och utbildning är också viktigt.
De som har personlig assistent har fått möjlighet att bestämma mer själva över sina liv,
men det går inte att säga om
de lättare har fått arbete eller kunnat studera.
4. Rätt till stöd och service
Behövs LSS?
behöver de rättigheter som finns i LSS lika mycket nu som när LSS kom.
De ska känna sig trygga med att få det stöd de behöver.
Men det är nödvändigt att Socialtjänstlagen fungerar för att LSS ska fungera.
Annars blir det så att bara LSS ger stöd till människor med funktionsnedsättningar.
• LSS ska finnas kvar och ge rättigheter till personer som behöver mycket stöd
för att de har funktionsnedsättningar länge.
12
• Regeringen ska undersöka hur Socialtjänstlagen kan ge personer med funktionsnedsättningar möjlighet att leva som andra.
LSS är en lag som ger extra stöd
LSS ska vara en lag som ger extra rättigheter, inte istället för Socialtjänstlagen.
Det ska inte finnas något i LSS och Socialtjänstlagen som tvingar människor till något.
LSS ska bara ska gälla för vissa personer, ett visst slags stöd och
bara vissa myndigheter ska ha ansvar. Annars har rättigheterna inget värde.
Stöd och service enligt LSS måste vara så
att var och en förstår vilka rättigheter den har. Det är också viktigt att få stöd enligt andra lagar om det inte finns med i LSS.
De som ger stöd och service
ska följa regler och kunna kontrolleras.
Människor som behöver stöd enligt LSS har olika behov.
Det finns inga regler i LSS
om hur de som har ansvar ska ge stöd och då kan människor få sämre stöd.
• Rättigheterna i LSS och LASS ska finnas i en tydlig lag så att alla förstår vilket stöd och service lagen gäller.
13
•Regeringen ska snabbt undersöka om det behövs en särskild lag
som kan hindra en person från att göra något som är farligt.
•Regeringen ska skriva in regler i LSS
för hur de som har ansvar ska ge stöd och service.
Vad är meningen med lagen?
Det som står i LSS
stämmer med det som står i regeringens planer
för hur personer med funktionsnedsättningar ska kunna leva.
LSS ska ge dem som behöver mycket stöd möjlighet att leva som andra,
som inte behöver stöd.
Men man kan följa lagen på olika sätt. Man kan arbeta på andra sätt
med att ge stöd och service
och personerna får ändå sina rättigheter.
LSS ska ge ett gott liv
för personer med funktionsnedsättningar som behöver stöd.
De ska inte behöva leva på så litet pengar som Socialtjänstlagen ger rätt till,
även om det kan hända någon gång.
• Det ska stå tydligt i LSS på ett ställe
vilka rättigheter lagen ger och vad som menas med ett bra stöd. Nu står det på olika ställen.
14
• Regeringen ska undersöka skillnaderna mellan LSS och Socialtjänstlagen
och hur människor med funktionsnedsättningar kan leva som andra
med hjälp av de lagarna.
Vilka ska ha rätt till stöd enligt LSS?
LSS ska fortsätta att ge stöd
till personer som behöver mycket stöd och service för att de har funktionsnedsättningar länge.
Det räcker inte med att ha en viss funktionsnedsättning utan man måste också behöva mycket stöd.
Kommittén tycker att det är viktigt
att personer som har andra stora funktionsnedsättningar än utvecklingsstörning och autism
ska behöva mycket stöd för att ha rätt till
•LSS ska gälla samma personer som tidigare.
•Ordet autism och autismliknande tillstånd ska ändras till autismspektrumtillstånd.
•Socialstyrelsen ska undersöka närmare
kunskap om olika slags autism och vilka personer det gäller och ge råd till kommunerna
om hur de ska arbeta med
personer med utvecklingsstörning eller olika slags autism.
15
Ingen som är över 65 år ska kunna få stöd enligt LSS om han eller hon inte haft det innan.
De som har stöd när de fyller 65 år har rätt att ha kvar det stödet.
Men de som har rätt till daglig verksamhet har det tills de fyller 67 år.
LSS och barn
Barn och ungdomar ska kunna bestämma mer om det stöd de har enligt LSS.
Därför ska det finnas en regel i LSS som säger att barn har rätt att
säga vad de tycker om det stöd och service de har.
•Det ska finnas en ny regel i LSS och det ska vara samma som i artikel 3 i FNs barnkonvention.
Där står det att alla alltid ska tänka på vad som är bäst för barnet
när de bestämmer sådant som gäller barn.
•Det ska finnas en ny regel i LSS
om att barn ska ha rätt
att tala om vilket stöd de vill ha och få information om olika stöd.
Det beror på hur gammalt barnet är och hur mycket barnet förstår
om det kan det.
• Socialstyrelsen ska ta fram sätt att arbeta för att få veta vad ett barn tycker.
16
•Det ska finns en regel i LSS om rätt att tala med barn
utan att fråga dem som har vård om barnet
men bara om regeringen tycker att det ska finnas en sådan regel i Socialtjänstlagen.
•Alla som arbetar som personliga assistenter för barn och unga ska kontrolleras i olika register. Det gäller inte om den som vårdar barnet
också är assistent åt barnet.
Samma sak gäller dem som söker jobb för att ge
•Om ett privat företag inte gör den kontrollen ska de kunna förlora sitt tillstånd
att ge
•Det ska vara samma kontroll av
•De som anställer personal
ska få information om att de har rätt att kontrollera dem som söker jobb i olika register.
Det här vill kommittén utveckla i LSS och i samhället
Det krävs mycket arbete
för att LSS ska fungera bra i verkligheten. Det gäller både när man bestämmer
om stöd och hur stödet blir. Det är viktigt att stöden blir så som det är meningen med LSS.
17
en person med funktionsnedsättningar kan få.
Regeringens planer för hur samhället ska vara för personer med funktionsnedsättningar
ska bli verklighet år 2010.
Då kan regeringen undersöka vad alla kan göra
för att personer med funktionsnedsättningar ska få bra liv.
Staten har arbetat med forskning och utveckling om socialtjänsten
och det ska också gälla LSS.
Regeringen bör särskilt undersöka hjälpmedel till exempel om det behövs mer kunskap
och om alla inte kan välja vad de behöver och vill ha om de bara kan välja ur listor på vissa hjälpmedel.
Kunskap har stor betydelse
när det gäller stöd och service för personer med funktionsnedsättningar.
Regeringen måste arbeta med att ge personal kunskap
och se till att det finns personal.
18
Kontroll
Det är nödvändigt
att kontrollera hur LSS fungerar.
Både de som har ansvar och de som ger stöd behöver det.
Det har oroat kommittén.
Om det inte finns någon bra kontroll litar ingen på lagen.
Regeringen arbetar med förslag på hur socialtjänsten ska kontrolleras.
Det är också nödvändigt när det gäller LSS. Det är särskilt viktigt
att regeringen ser till att förslaget blir verklighet om att ge mer pengar
till kontroll både av socialtjänst
och av stöd till personer med funktionsnedsättningar.
5. Vilka ska ha ansvar för stöd och service?
LSS ska ge samma rätt till alla som har rätt till
och därför är det viktigt att bestämma vilka som ska ha ansvar för LSS.
Samhället måste vara säker på att lagen fungerar och att det finns kunskap och tillräckligt med pengar.
19
Nu har kommunerna haft det största ansvaret och om staten ska ta mer ansvar
kan det påverka på olika sätt för olika personer.
Men det har också varit problem med att både staten och kommunen har haft ansvar för personlig assistans. Kommunen betalar till exempel för assistans
som den själv inte har bestämt om.
Personer som behöver service skulle kunna få pengar till service och själva bestämma
vilken service de vill köpa.
Men de som behöver ett särskilt stöd länge skulle kanske inte känna sig trygga då
och det skulle inte finnas någon bra planering för varje person. Därför tycker kommittén att
kommunerna fortfarande ska ha ansvaret för LSS, men att staten ska ha ansvar för personlig assistans.
•Staten ska ha ansvar för och betala personlig assistans.
Kommunen ska ha ansvar för resten i LSS.
•Regeringen ska särskilt undersöka
om det är bra eller dåligt
att staten, kommunerna och landsting
har ansvar för olika sorters stöd till personer med funktionsnedsättningar.
• Regeringen ska undersöka om det är bra eller dåligt
att staten har hela ansvaret för personlig assistans och om något behöver ändras.
20
6. Personlig assistans
Så ska det också vara i framtiden.
Det är också viktigt att den som har en personlig assistent kan bestämma om det stöd han eller hon har.
De som har personlig assistent tycker att det är mycket bra. De har fått bättre stöd
och kunnat bestämma mer själva än tidigare.
Personlig assistans kostar mycket men många människor behöver det
och det kan vara billigare än andra sätt att ge stöd på.
Men nu börjar det kosta så mycket att det är risk för att det i framtiden
blir svårt att ge alla den assistans de kan behöva.
Därför är det viktigt att personlig assistans inte blir dyrare.
Det är också svårt att veta
vad den personliga assistenten ska ge för stöd
och många tycker olika om vad människor behöver.
Därför ger
som ska göra så att kostnaderna för assistans blir 3 miljarder kronor mindre
under
21
Regler och ansvar
Det måste bli tydligare regler om personlig assistans.
Därför ska alla reglerna om assistans finnas i samma lag som LSS.
Det ska alltså bara finnas en lag.
Staten ska betala för personlig assistans. Försäkringskassan ska sköta statens pengar till assistans.
Det måste också gå att kontrollera hur assistansen fungerar.
Men de tydligare reglerna om personlig assistans får inte göra så att det blir mindre och sämre
av annat
Därför måste det kontrolleras hur det nya ansvaret fungerar.
•LASS ska inte längre finnas som egen lag utan personlig assistans ska stå med i LSS.
•Staten ska betala för personlig assistans. Försäkringskassan ska sköta statens pengar till det.
Behov
Personlig assistans har utvecklats under åren
för att det har visat sig att människor behöver mer assistans än man trodde.
22
Det kan vara stor skillnad på
vad man tycker att en person behöver för stöd. Det kan vara svårt att bestämma
vad just en person behöver och hur många timmar.
Även i framtiden ska personlig assistans vara till för personer som behöver stöd varje dag i sitt vanliga liv,
till exempel med att äta och klä på sig men också med annat i livet.
Personen måste kunna tala om i förväg vad den behöver och Försäkringskassan måste
räkna ut hur mycket assistans som behövs på samma sätt i hela landet.
•Det ska bara gå att få personlig assistans mer än 20 timmar i veckan.
•Det ska gå att få tid för att få stöd av assistenten med att prata med andra människor
om personen som har assistent klarar det.
•Den som har personlig assistent ska behöva
både stöd i sitt vardagsliv till exempel med att klä på sig och äta och annat stöd.
Den som bara behöver stöd med det nödvändiga ska inte få personlig assistans.
Det gäller inte barn och ungdomar tills de fyllt 21 år.
• LSS ska ha tydligare regler
så att man kan bestämma om stöd på samma sätt för alla.
• Regeringen ska föreslå
att den som behöver ha med sin assistent på sjukhus ska kunna ha det en länge tid än nu.
23
Så här ska personlig assistans skötas och så här ska den vara
Personlig assistans gör
att många kan bestämma mer över sina liv och över det stöd de har.
Därför ska det vara stora krav på dem som har assistans,
dem som sköter assistansen
och på de personliga assistenterna.
Men de som ordnar assistansen måste få tydligare regler
om hur de ska ge bra assistans.
Staten måste också ta ansvar för att assistansen är bra
så att de som har assistans kan leva som andra med hjälp av assistenten.
•Det ska alltid finnas ett avtal mellan den som har assistans och den som ordnar den.
•Det ska vara större krav på på den som ordnar assistans så att assistansen är bra.
Socialstyrelsen ska arbeta fram regler för hur man kontrollerar
dem som ordnar assistans.
Det gäller både kommunen och privata företag.
24
•Det ska stå i LSS att privata företag bara ska få tillstånd om de kan ge bra stöd. Socialstyrelsen ska ta fram arbetssätt
för hur man kan kontrollera det.
•De som ordnar assistans för barn och ungdomar ska se till att barnen och ungdomarna
kan bli vuxna och inte behöva sin familj lika mycket sedan. Släktingar som arbetar som assistenter
ska få det stöd de behöver
för att kunna sköta arbetet bra.
Socialstyrelsen och länsstyrelserna ska ta fram arbetssätt för hur man kontrollerar assistans
för barn och ungdomar.
•Försäkringskassan ska ge alla som har assistans information om vad de har rätt till och vad de måste göra.
Så här ska personlig assistans betalas
Tidigare har kommuner och staten betalat personlig assistans per timme.
Det har fungerat bra och ska fortsätta, men bara staten ska betala i fortsättningen.
Men det ska inte gå att använda pengarna till annat än personlig assistans.
• Assistans på vardagar ska betalas med en summa.
Assistans på nätter och helger ska betalas med en högre summa och då ska assistenten också få mer betalt.
• Den del som betalar andra kostnader ska vara lika stor som den var 1997.
25
Kontroll
Det finns olika sätt
att kontrollera personlig assistans som staten har ansvar för.
Det viktigaste måste vara
att var och en får bestämma och välja.
Det måste gå att ordna personlig assistans så att alla får just det de behöver eftersom det kan vara stora skillnader.
•Kontrollen av personlig assistans ska vara en del av statens kontroll
av allt som staten ger stöd till och har ansvar för.
•
tillstånd för att ordna personlig assistans,
möjlighet att ge straff till dem som inte följer reglerna och att alla som själva vill anställa en personlig assistent måste anmäla det.
Allt det gäller även när staten har ansvar.
Det ska gå att ta tillbaka ett tillstånd
om någon som ordnar assistans inte sköter ekonomin.
• En länsstyrelse för hela landet ska ge tillstånd för att få ordna assistans.
De myndigheter som nu ger tillstånd och som kontrollerar stöd av olika slag ska också göra det
när det gäller personlig assistans och få mer personal till det.
Försäkringskassan ska informera dem som ska ha personlig assistans
om hur de kan välja bland dem som sköter det.
26
Myndigheter som ger tillstånd och kontrollerar ska se till att det är lätt att få veta
vilka som har fått tillstånd.
• Pengarna för assistans ska betalas direkt till dem som ordnar assistans.
Försäkringskassan ska kräva
att de som ordnar assistans rapporterar om hur de använt pengarna.
7. Om landstingens och kommunernas ansvar för kostnader och bra stöd
Det är viktigt att alla kommuner och landsting ger lika bra
De ska planera och undersöka vilka som behöver stöd.
Människors möjlighet att bestämma och välja är lika viktigt.
Det ska inte vara någon skillnad på vem som har ansvar.
Det gäller lika mycket som för personlig assistans.
Kommunerna ska arbeta med
att öka människors möjlighet att bestämma mer själva. Det behövs också kunskaper hos dem som sköter
LSS har kostat mer för att fler har fått
framför allt unga människor och äldre.
Det är viktigt att var och en får vad den behöver men inte mer än nödvändigt.
27
• Socialstyrelsen ska fortsätta
att undersöka hur
så att alla kan se hur bra det är.
•Socialstyrelsen och länsstyrelserna ska ta fram arbetssätt för
hur de ska kontrollera kommunernas och landstingens
•Lagen om att få välja ska också gälla kommunens
•Kommunerna ska göra en plan för hur de som har rätt till
ska kunna få det de behöver.
Man ska ha sitt
att man då inte längre kan få stöd av sin egen kommun. Ibland samarbetar kommuner
om bostäder med service
och då kan det bli oklart vem som har ansvaret. Det blir dåligt för den som har
och framtiden blir osäker.
28
• En ny regel i Socialtjänstlagen
ska säga att den egna kommunen har kvar ansvar för stöd enligt LSS
även om en person får en bostad med service i en annan kommun.
Kommunen ska också ge stöd enligt LSS, som kräver kunskap som bara finns
på några platser i landet.
• Socialstyrelsen ska undersöka
om staten ska ta större ansvar för center
som har särskild kunskap om ovanliga funktionsnedsättningar eller om sådant som personer med funktionsnedsättningar behöver om är ovanligt.
Alla som har stöd enligt LSS
måste kunna få den kunskapen också. Socialstyrelsen ska undersöka hur centrena ska arbeta och om staten behöver betala en del av dem.
Bostad
Bostaden är viktig för alla människor
och därför är bostad med service viktig i LSS. Det ska finnas stöd i bostaden
som passar var och en.
Det får inte bli så att alla som bor i en gruppbostad får samma slags stöd
och som kanske inte passar just den personen.
29
Vuxna kan behöva väldigt olika slags stöd i sin bostad.
En del behöver mycket stöd, andra behöver bara litet stöd för att livet ska fungera.
Nu är stödet bra och de flesta trivs
men fler skulle kunna bestämma mer själva, framför allt att få göra
just det den personen vill.
En del personer betalar högre hyra
än andra som har samma slags lägenhet för att de också betalar
för det rum alla har tillsammans. Det stämmer inte med att
människor med funktionsnedsättningar inte ska behöva betala mer än andra. Det stod tydligt när man skrev LSS.
•Bostad för vuxna enligt LSS ska vara tre olika slags bostäder:
Det ska vara gruppbostad, bostad med särskild service för vuxna och särskilt anpassad bostad.
•De som ska få rätt till gruppbostad
eller bostad med särskild service ska ha rätt till
och behöva hjälp i sin bostad.
•De som bor i gruppbostad och bostad med särskild service för vuxna ska inte också ha personlig assistent.
•Den som bor i gruppbostad
ska själv betala för sin fritid, men inte betala för personal.
30
• Regeringen ska snabbt undersöka
hur en person ska slippa att betala högre hyra än andra för sin bostad i en gruppbostad
eller bostad med särskild service för vuxna.
Stöd och service i en vanlig bostad
Nu ger inte LSS rätt till stöd i en vanlig bostad som många som har rätt till
även om de inte har personlig assistent.
Fler skulle kunna bestämma mer själva om LSS gav rätt till stöd i en vanlig bostad.
•Det ska finnas en ny regel i LSS som ger rätt till stöd
i den egna bostaden.
Det ska vara ungefär som hemtjänst
och man ska kunna få stöd högst 40 timmar i veckan.
•Om den rätten kommer med i LSS
ska rätt till ledsagarservice tas bort. Avlösarservice ska finnas kvar.
• Regeringen ska bestämma om det ska stå tydligare
vilket
31
Att ha något att göra på dagarna, sysselsättning
Människor behöver arbete eller något att göra på dagarna för att kunna vara med i samhället.
Det är mycket viktigt att förstå
att personer som har daglig verksamhet också kan arbeta.
Först ska man undersöka
om personen kan få ett vanligt arbete med stöd, som Arbetsförmedlingen ordnar.
Om inte det går ska personen få rätt till daglig verksamhet.
Den dagliga verksamheten ska ge möjligheter att vara med i samhället
och att kanske få ett vanligt arbete med lön.
Människor med psykiska funktionsnedsättningar som har rätt till stöd enligt LSS
ska ha rätt till daglig verksamhet om de får aktivitetsersättning
eller sjukersättning från Försäkringskassan. I framtiden kan alla som har rätt till
Många som har psykiska funktionsnedsättningar har arbetat tidigare.
De ska först ha rätt till daglig verksamhet. Sedan kan de kanske börja arbeta igen.
Ungefär 7 tusen personer med psykiska funktionsnedsättningar skulle söka om daglig verksamhet
om de hade rätt till det.
Det skulle kosta nästan 500 miljoner kronor.
32
•Man måste ha rätt till aktivitetsersättning eller sjukersättning från Försäkringskassan för att få daglig verksamhet.
•Socialstyrelsen ska arbeta fram regler
för hur den dagliga verksamheten ska kunna ge fler möjlighet att få vanligt arbete med lön.
•Varje person som har fått daglig verksamhet ska få vara med och planera
så att han eller hon får göra något som passar. Det ska stå i en aktivitetsplan.
•Personer med psykiska funktionsnedsättningar ska ha rätt till daglig verksamhet och Socialstyrelsen ska undersöka
hur den kan utvecklas.
Kommunerna ska under tre år
få mer pengar av staten för att ordna det.
•Personer ska ha rätt till daglig verksamhet tills de fyller 67 år.
De ska också kunna ha daglig verksamhet eller sysselsättning efter det
som liknar den de har haft tidigare.
•En rapport ska tala om
hur många personer med psykiska funktionsnedsättningar som har daglig verksamhet.
• Socialstyrelsen ska undersöka om andra som har rätt till LSS också behöver daglig verksamhet.
33
Personligt stöd och individuell plan
Personer som har rätt till LSS behöver ofta stöd av en person
för att kunna ha nytta av
Ibland är det svårt att skilja på olika slags personligt stöd och vilka lagar som bestämmer om dem.
Regeringen ska särskilt arbeta för att alla samarbetar och planerar
stöd till personer med funktionsnedsättningar.
Det är viktigt att undersöka att alla får det stöd de behöver och att det är bra
både när det gäller
• Socialstyrelsen ska ta reda på all kunskap och olika sätt för att skaffa kontaktpersoner, så att det finns kontaktpersoner i framtiden.
•Det stöd som kallas råd och stöd ska istället heta särskilt expertstöd
så att man kan skilja på det och annat personligt stöd.
Det stödet kan vara att personer med kunskap om något särskilt ger stöd, till exempel sjukgymnaster, logopeder
eller psykologer.
•När en person får
ska personen vara med och göra en individuell plan där det står vilka stöd personen kommer att ha
det närmaste året.
• Siffror om
och hur många som har fått individuell plan.
34
8. När ska lagen börja gälla?
att planerna för att alla med funktionsnedsättningar ska kunna leva som andra
kan bli verklighet med hjälp av den nya LSS.
Men
Den nya lagen kan börja gälla tidigast år 2010.
Då har Försäkringskassan, länsstyrelserna, kommunerna och landstingen hunnit förbereda sig.
En del som är nytt i lagen kan ta mer tid. Dessutom finns det förslag på nya utredningar för att lagen ska kunna fungera.
Det är viktigt att undersöka vad de olika förslagen kommer att kosta.
• Kommunerna ska ändra besluten
om personlig assistans, ledsagarservice och bostad under två år när lagen har börjat att gälla
så att det stämmer med den nya lagen.
•Försäkringskassan ska undersöka hur den ska sköta den nya assistansersättningen.
•Socialstyrelsen ska under
undersöka hur den nya
35