Kustbevakningens rättsliga befogenheter

Betänkande av Utredningen om Kustbevakningens befogenheter

Stockholm 2008

SOU 2008:55

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90

E-post: order.fritzes@nj.se Internet: www.fritzes.se

Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen, 2003.

– En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas på http://www.regeringen.se/remiss

Textbearbetning och layout har utförts av Regeringskansliet, FA/kommittéservice

Tryckt av Edita Sverige AB

Stockholm 2008

ISBN 978-91-38-22991-0

ISSN 0375-250X

Till statsrådet Sten Tolgfors

Regeringen beslutade den 25 januari 2007 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att göra en översyn av regleringen av Kust- bevakningens befogenheter i den brottsbekämpande och ordnings- hållande verksamheten samt lämna förslag till en modernare och mer ändamålsenlig författningsreglering (dir. 2007:5).

Till särskild utredare förordnades från och med den 13 februari 2007 överåklagaren Gunnel Lindberg.

Som experter att biträda utredningen förordnades den 27 mars 2007 polismästaren Gunnar Edeland, juristen Karin Engstrand, vice chefsåklagaren Katarina Johansson Welin, regionchefen Kenneth Neijnes, rättssakkunnige, numera ambassadrådet, Peter Scharmer, kanslirådet Daniel Ström och chefsjuristen Annika W. Wikingsson.

Som sekreterare anställdes från och med den 2 maj 2007 hovrätts- assessorn Li Wallén.

Genom tilläggsdirektiv den 4 oktober 2007 fick utredningen i uppdrag att även utreda möjligheten att ge Kustbevakningen för- undersökningsrätt när det gäller vissa fiskebrott (dir. 2007:139).

Utredningen om Kustbevakningens befogenheter överlämnar härmed betänkandet Kustbevakningens rättsliga befogenheter

(SOU 2008:55). Uppdraget är därmed slutfört.

Experterna har i allt väsentligt ställt sig bakom utredningens överväganden och förslag. Betänkandet har därför formulerats i vi- form.

Stockholm i maj 2008

Gunnel Lindberg

/Li Wallén

Innehåll

Förkortningar.....................................................................		29
Sammanfattning ................................................................		31
Författningsförslag .............................................................		41
1	Förslag till lag (2009:00) om Kustbevakningens och en
	kustbevakningstjänstemans rättsliga befogenheter ...............	41
Bilaga..................................................................................................		60

2 Förslag till förordning (2009:000) om Kustbevakningens och en kustbevakningstjänstemans rättsliga befogen-

	heter ..........................................................................................	62
3	Förslag till lag om ändring i lagen (1958:205) om
	förverkande av alkoholhaltiga drycker m.m...........................	66
4	Förslag till lag om ändring i delgivningslagen (1970:428).....	69
5	Förslag till lag om ändring i lagen (1976:1090) om
	alkoholutandningsprov............................................................	71
6	Förslag till lag om ändring i lagen (1980:424) om
	åtgärder mot förorening från fartyg .......................................	73
7	Förslag till lag om ändring i polislagen (1984:387)................	79
8	Förslag till lag om ändring i jaktlagen (1987:259) .................	81
9	Förslag till lag om ändring i fiskelagen (1993:787)................	82
10	Förslag till lag om ändring i lagen (1996:701) om Tullverkets
	befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom
	Europeiska unionen .................................................................	84
		5

Innehåll SOU 2008:55

11	Förslag till lag om ändring i körkortslagen (1998:488) .........	86
12	Förslag till lag om ändring i lagen (1998:714) om ersättning
	vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder....................	87
13	Förslag till lag om ändring i lagen (1999:216) om ögon-
	undersökning vid misstanke om vissa brott i trafiken ...........	88
14	Förslag till lag om ändring i lagen (2000:1225) om straff
	för smuggling............................................................................	89
15	Förslag till lag om ändring i fartygssäkerhetslagen
	(2003:364).................................................................................	91
16	Förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716).......	94
17	Förslag till lag om ändring i lagen (2006:263) om transport
	av farligt gods............................................................................	95

18 Förslag till förordning om ändring i förordningen (1967:502) om utdrag ur folkbokföringsdatabasen i och

	för utredning angående brott, m.m.........................................	96
19	Förslag till förordning om ändring i ordningsbots-
	kungörelsen (1968:199) ...........................................................	97
20	Förslag till förordning om ändring i kungörelsen (1969:590)
	om ersättning vid förundersökning i brottmål.......................	98
21	Förslag till förordning om ändring i författningssamlings-
	förordningen (1976:725)..........................................................	99

22 Förslag till förordning om ändring i förordningen (1978:677) med instruktion för Statens kriminaltekniska

	laboratorium ...........................................................................	100
23	Förslag till förordning om ändring i bötesverkställighets-
	förordningen (1979:197)........................................................	102
24	Förslag till förordning om ändring i förordningen
	(1980:789) om åtgärder mot förorening från fartyg ............	105
25	Förslag till förordning om ändring i jaktförordningen
	(1987:905)...............................................................................	106

6

SOU 2008:55		Innehåll
26	Förslag till förordning om ändring i förordningen
	(1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen	... 107
27	Förslag till förordning om ändring i fartygssäkerhets-
	förordningen (2003:438) .......................................................	108
28	Förslag till förordning om ändring i vägmärkes-
	förordningen (2007:90) .........................................................	110
1	Inledning.................................................................	111
1.1	Utredningens direktiv............................................................	111
1.2	Utredningsarbetet..................................................................	112
2	Framväxten av Kustbevakningen ................................	115
2.1	En ny rollfördelning ..............................................................	115
2.2	En ny civil myndighet............................................................	117
2.3	Bildandet av den nya myndigheten .......................................	118
3	En introduktion till Kustbevakningen och dess
	verksamhet..............................................................	121
3.1	Inledning.................................................................................	121
3.2	Övergripande verksamhet enligt regleringsbrevet...............	122
3.3	Uppgifter enligt myndighetens instruktion .........................	125
3.4	Geografiskt verksamhetsområde ..........................................	127
4	Kustbevakningens organisation ..................................	129
4.1	Inledning.................................................................................	129
4.2	Den centrala ledningen ..........................................................	129
4.3	Den regionala och lokala organisationen..............................	130
4.4	Operativ ledning och resurser...............................................	132
4.5	Utbildning ..............................................................................	133

7

Innehåll SOU 2008:55

5	Kustbevakningens nationella och internationella
	samverkan ...............................................................		135
5.1	Inledning.................................................................................		135
5.2	Nationell samverkan ..............................................................		135
	5.2.1	Polisväsendet ...............................................................	135
	5.2.2	Åklagarväsendet ..........................................................	140
	5.2.3	Tullverket ....................................................................	141
	5.2.4	Sjöfartsverket ..............................................................	143
	5.2.5	Fiskeriverket................................................................	147
	5.2.6	Försvarsmakten...........................................................	149
	5.2.7	Samverkan med andra .................................................	150
5.3	Internationell samverkan .......................................................		152
	5.3.1	Allmänt om samverkan...............................................	152
	5.3.2 Baltic Sea Region Border Control Cooperation .......		152
	5.3.3	Östersjösamarbetet.....................................................	153
	5.3.4	Samarbetet inom EU...................................................	154
	5.3.5	Helsingforskonventionen, Bonnavtalet och
		Köpenhamnsavtalet.....................................................	159
	5.3.6 Viss övrig internationell samverkan...........................		160
6	Informationsutbyte....................................................		161
6.1	Inledning.................................................................................		161
6.2	Allmänt om informationsutbytet..........................................		162
6.3	Sekretesslagen.........................................................................		163
	6.3.1 Prövningen i det enskilda fallet..................................		163
	6.3.2 Sekretess i den brottsbekämpande verksamheten.....		164
	6.3.3 Sekretess i kontroll- och tillsynsverksamheten.........		164
	6.3.4	Sekretessbrytande bestämmelser................................	166
6.4	Behandling av personuppgifter inom Kustbevakningen......		169

6.5 Kustbevakningens information till andra brotts-

bekämpande myndigheter......................................................		170
6.5.1	Informationsutbytet i allmänhet................................	170
6.5.2 Anmälningsskyldighet vid vissa typer av
	ingripanden..................................................................	171
6.5.3	Annan information .....................................................	173

8

SOU 2008:55

Innehåll

6.6 Kustbevakningens information till andra tillsyns-

myndigheter ...........................................................................		173
6.6.1	Sjöinformation och fartygsinformation ....................	173
6.6.2	Gränskontroll..............................................................	174
6.6.3	Fiskerikontroll ............................................................	174

6.7 Kustbevakningens information från andra myndigheter i

den brottsbekämpande verksamheten ..................................		175
6.7.1	Registertillgång för brottsbekämpning .....................	175
6.7.2	Tillgång till annan information ..................................	180

6.8 Kustbevakningens information från samverkande

	tillsynsmyndigheter ...............................................................		180
	6.8.1	Inledning .....................................................................	180
	6.8.2	Registertillgång i tillsynsverksamheten.....................	181
	6.8.3 Tillgång till annan information ..................................		182
6.9	Avslutande anmärkningar......................................................		183
7	Närmare om Kustbevakningens uppdrag .....................		185
7.1	Inledning.................................................................................		185
7.2	Uppgiften att bedriva sjöövervakning ..................................		185
7.3	Förebygga, förhindra, utreda och lagföra brott ...................		186
	7.3.1	Brottsförebyggande och brottsbekämpande
		verksamhet ..................................................................	186
	7.3.2	Föreläggande av ordningsbot.....................................	189
7.4	Ordningshållning och förebyggande av brott......................		191
7.5	Vattenföroreningsavgift ........................................................		191
7.6	Kontroll- och tillsynsverksamhet .........................................		191
	7.6.1	Allmänt........................................................................	191
	7.6.2 Sjötrafik, sjösäkerhet och transport av farligt
		gods..............................................................................	192
	7.6.3	Sjöfartsskydd och hamnskydd ...................................	192
	7.6.4	Gränskontroll..............................................................	193
	7.6.5	Fiskerikontroll ............................................................	196
	7.6.6 Kontroll- och tillsynsverksamhet i övrigt .................		196
7.7	Utvidgat uppdrag att övervaka fisket ...................................		197
			9

Innehåll SOU 2008:55

	7.7.1	Nationell reglering ......................................................	197
	7.7.2	Nordostatlantiska fiskerikommissionen ...................	198
7.8	Utvidgat uppdrag att övervaka EU:s gränser .......................		198
7.9	Miljöräddningstjänst m.m. till sjöss ......................................		199
7.10	Samordning av de civila behoven av sjöövervakning och
	sjöinformation ........................................................................		201
7.11	Medverkan i internationellt samarbete .................................		202
7.12	Uppdragsverksamhet .............................................................		203
7.13	Sammanfattning: Ett brett verksamhetsområde...................		203
8	Geografisk avgränsning..............................................		205
8.1	Inledning.................................................................................		205
8.2	Några grundläggande begrepp...............................................		206
8.3	Polisiärt uppdrag ....................................................................		206
8.4	Vattenföroreningslagen..........................................................		207
8.5	Gränskontroll av personer .....................................................		208
8.6	Gränskontroll av varor...........................................................		209
8.7	Fiskeriövervakning .................................................................		210
8.8	Kontroll av farligt gods ..........................................................		211
8.9	Miljöräddning till sjöss...........................................................		212
9	Grundläggande regler för tvångsingripanden m.m.........		215
9.1	Inledning.................................................................................		215
9.2	Allmänna principer för tvångsingripanden ...........................		216
9.3	Närmare om regleringen i regeringsformen .........................		217
9.4	Europakonventionen..............................................................		219
9.5	Rättegångsbalken....................................................................		220

10

SOU 2008:55 Innehåll

9.6	Polislagen................................................................................		221
9.7	Administrativa tvångsmedel..................................................		222
10	Allmänt om brottsutredningen ...................................		225
10.1	Inledning.................................................................................		225
10.2	Förundersökningsförfarandet ...............................................		225
10.3	Straffprocessuella tvångsmedel .............................................		228
	10.3.1	Gripande som myndighetsåtgärd ............................	228
	10.3.2	Envarsgripande .........................................................	229
	10.3.3	Beslag ........................................................................	230
	10.3.4	Husrannsakan...........................................................	231
	10.3.5	Kroppsvisitation.......................................................	233
	10.3.6	Kroppsbesiktning.....................................................	234
	10.3.7	Avvikande bestämmelser .........................................	235
11	Befogenheter enligt gällande rätt .................................		237
11.1	Inledning.................................................................................		237
11.2	Lagen och förordningen om Kustbevakningens medverkan
	vid polisiär övervakning (LKP).............................................		238
	11.2.1	Allmänt .....................................................................	238
	11.2.2	Rättsområden med polisiära befogenheter .............	239
	11.2.3	Straffprocessuella befogenheter ..............................	240
	11.2.4	LKP:s förhållande till vattenföroreningslagen .......	241
	11.2.5	Befogenheter att avvisa, avlägsna eller omhänderta
		personer ....................................................................	242
	11.2.6	Möjligheten att stoppa och visitera fartyg och
		att inbringa fartyg till svensk hamn ........................	242
	11.2.7	Avgränsning av befogenheterna i tiden ..................	243
	11.2.8	Biträde med förundersökningsåtgärder ..................	244
	11.2.9	Verkställande av en tjänsteåtgärd............................	244
	11.2.10	Rätt att utöva befogenheterna.................................	245
	11.2.11	Rapporteringsskyldighet..........................................	245
	11.2.12	Sammanfattning av befogenheterna enligt LKP.....	246
11.3	Vattenföroreningslagen .........................................................		247
	11.3.1	Allmänt om regleringen...........................................	247
	11.3.2	Administrativa befogenheter...................................	250
			11

Innehåll

SOU 2008:55

	11.3.3 Brottsutredande uppgifter och straff-
		processuella befogenheter .....................................	251
Brott mot smugglingslagen och annan tullagstiftning ..................			255
11.4 Allmänt om Kustbevakningens roll...................................			255
11.5	Smugglingslagen .................................................................		255
	11.5.1	Allmänt om regleringen.........................................	255
	11.5.2	Befogenheter ..........................................................	258
11.6	Tullagstiftningen i övrigt....................................................		262
	11.6.1 Tullagen och tullförordningen samt
		tullkodexen .............................................................	262
	11.6.2	Befogenheter ..........................................................	264
	11.6.3 Lagen om förbud i vissa fall mot införsel av
		spritdrycker ............................................................	266
	11.6.4 Lagen om Tullverkets befogenheter vid Sveriges
		gräns mot annat land inom Europeiska unionen
		(inregränslagen) .....................................................	267
	11.6.5 Lagen om punktskattekontroll av transporter
		m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energi-
		produkter................................................................	268
	11.6.6 Lagen och förordningen om kontroll av
		produkter med dubbla användningsområden
		och av tekniskt bistånd ..........................................	270
	11.6.7 Lagen om handel med vissa varor som kan
		användas till dödsstraff eller tortyr m.m.
		(verkställandelagen)...............................................	271
	11.6.8 Lagen om straff för terroristbrott och lagen
		om särskild utlänningskontroll .............................	273
Narkotikalagstiftningen ..................................................................			274
11.7	Narkotikastrafflagen...........................................................		274
	11.7.1	Allmänt om regleringen.........................................	274
	11.7.2	Befogenheter ..........................................................	275
11.8 Lagen och förordningen om kontroll av narkotika ..........			276
	11.8.1	Allmänt om regleringen.........................................	276
	11.8.2	Befogenheter ..........................................................	277

12

SOU 2008:55 Innehåll

Sjötrafik och sjösäkerhet m.m........................................................			277
11.9	Sjölagen ...............................................................................		277
	11.9.1	Allmänt om regleringen ........................................	277
	11.9.2	Befogenheter..........................................................	279
	11.9.3	Förordningen med verkställighetsföreskrifter
		till 10 kap. sjölagen ................................................	279
11.10	Sjötrafikförordningen ........................................................		279
	11.10.1 Allmänt om regleringen ........................................		279
	11.10.2 Befogenheter..........................................................		280
11.11	Fartygssäkerhetslagen och fartygssäkerhets-
	förordningen.......................................................................		281
	11.11.1 Allmänt om regleringen ........................................		281
	11.11.2 Befogenheter..........................................................		283
11.12	Lagen och förordningen om vilotid för sjömän ...............		283
	11.12.1 Allmänt om regleringen ........................................		283
	11.12.2 Befogenheter..........................................................		284
11.13	Mönstringslagen .................................................................		284
	11.13.1 Allmänt om regleringen ........................................		284
	11.13.2 Befogenheter..........................................................		285
11.14	Förordningen om trafik med höghastighetsfartyg...........		286
	11.14.1 Allmänt om regleringen ........................................		286
	11.14.2 Befogenheter..........................................................		286
11.15	Vattenskoterförordningen.................................................		287
	11.15.1 Allmänt om regleringen ........................................		287
	11.15.2 Befogenheter..........................................................		287
11.16	Förordningen om tillstånd till sjöfart i inrikes trafik
	med utländskt fartyg m.m..................................................		287
	11.16.1 Allmänt om regleringen ........................................		287
	11.16.2 Befogenheter..........................................................		288
11.17	Svävarfartsförordningen.....................................................		289
	11.17.1 Allmänt om regleringen ........................................		289
	11.17.2 Befogenheter..........................................................		289
11.18	Kungörelsen om kompetenskrav för förare av större
	fritidsbåtar...........................................................................		289
			13

Innehåll

SOU 2008:55

	11.18.1 Allmänt om regleringen.........................................	289
	11.18.2 Befogenheter ..........................................................	290
11.19	Förordningen om lotsning m.m. .......................................	290
	11.19.1 Allmänt om regleringen.........................................	290
	11.19.2 Befogenheter ..........................................................	290
11.20	Förordningen med vissa bestämmelser om fartygs
	identifiering.........................................................................	291
	11.20.1 Allmänt om regleringen.........................................	291
	11.20.2 Befogenheter ..........................................................	291
11.21	Fartygsregisterförordningen..............................................	291
	11.21.1 Allmänt om regleringen.........................................	291
	11.21.2 Befogenheter ..........................................................	292
11.22	Lagen om registrering av båtar för yrkesmässig sjöfart
	m.m......................................................................................	292
	11.22.1 Allmänt om regleringen.........................................	292
	11.22.2 Befogenheter ..........................................................	292
11.23	Lagen och förordningen om lastning och lossning av
	bulkfartyg ............................................................................	293
	11.23.1 Allmänt om regleringen.........................................	293
	11.23.2 Befogenheter ..........................................................	294
11.24	Lagen om inrättande, utvidgning och avlysning av
	allmän farled och allmän hamn ..........................................	294
	11.24.1 Allmänt om regleringen.........................................	294
	11.24.2 Befogenheter ..........................................................	295
11.25	Lagen om inrättande, utvidgning och avlysning av
	allmän flottled .....................................................................	295
	11.25.1 Allmänt om regleringen.........................................	295
	11.25.2 Befogenheter ..........................................................	295
11.26	Lagen och förordningen om transport av farligt gods .....	296
	11.26.1 Allmänt om regleringen.........................................	296
	11.26.2 Befogenheter ..........................................................	297
11.27	Containerlag........................................................................	298
	11.27.1 Allmänt om regleringen.........................................	298
	11.27.2 Befogenheter ..........................................................	298

14

SOU 2008:55		Innehåll
11.28	Förordningen om skeppsmätning .....................................	299
	11.28.1 Allmänt om regleringen ........................................	299
	11.28.2 Befogenheter..........................................................	299
Sjöfartsskydd och hamnskydd........................................................		299
11.29	Lagen och förordningen om sjöfartsskydd.......................	299
	11.29.1 Allmänt om regleringen ........................................	299
	11.29.2 Befogenheter..........................................................	302
11.30	Lagen och förordningen om hamnskydd..........................	304
	11.30.1 Allmänt om regleringen ........................................	304
	11.30.2 Befogenheter..........................................................	304
Utlänningars inresa till, utresa från eller vistelse i Sverige ...........		306
11.31	Utlänningslagen och utlänningsförordningen..................	306
	11.31.1 Allmänt om regleringen ........................................	306
	11.31.2 Befogenheter..........................................................	308
Miljöfrågor.......................................................................................		309
11.32	Miljöbalken .........................................................................	309
	11.32.1 Allmänt om regleringen ........................................	309
	11.32.2 Befogenheter..........................................................	311
11.33	Avfallsförordningen ...........................................................	312
	11.33.1 Allmänt om regleringen ........................................	312
	11.33.2 Befogenheter..........................................................	312
11.34	Förordningen om svavelhaltigt bränsle.............................	312
	11.34.1 Allmänt om regleringen ........................................	312
	11.34.2 Befogenheter..........................................................	313
11.35	Artskyddsförordningen .....................................................	313
	11.35.1 Allmänt om regleringen ........................................	313
	11.35.2 Befogenheter..........................................................	314
11.36	Förordningen om områdesskydd enligt miljöbalken.......	314
	11.36.1 Allmänt om regleringen ........................................	314
	11.36.2 Befogenheter..........................................................	315
11.37	Lagen och förordningen om Antarktis .............................	315
	11.37.1 Allmänt om regleringen ........................................	315
	11.37.2 Befogenheter..........................................................	316
		15

Innehåll

SOU 2008:55

11.38	Förordningen om förbud m.m. i vissa fall i samband med
	hantering, införsel och utförsel av kemiska produkter ......	316
	11.38.1 Allmänt om regleringen.........................................	316
	11.38.2 Befogenheter ..........................................................	317
11.39	Gränsälvsöverenskommelsen mellan Sverige och
	Finland.................................................................................	317
	11.39.1 Allmänt om regleringen.........................................	317
	11.39.2 Befogenheter ..........................................................	318
Den ekonomiska zonen och kontinentalsockeln ..........................		318
11.40	Lagen och förordningen om Sveriges ekonomiska zon ...	318
	11.40.1 Allmänt om regleringen.........................................	318
	11.40.2 Befogenheter ..........................................................	319
11.41	Lagen om kontinentalsockeln och kontinentalsockel-
	förordningen .......................................................................	320
	11.41.1 Allmänt om regleringen.........................................	320
	11.41.2 Befogenheter ..........................................................	321
Jakt och fiske m.m...........................................................................		322
11.42	Fiskelagen och förordningen om fisket, vattenbruket
	och fiskerinäringen .............................................................	322
	11.42.1 Allmänt om regleringen.........................................	322
	11.42.2 Befogenheter ..........................................................	323
11.43	Lagen om EG:s förordningar om den gemensamma
	fiskeripolitiken....................................................................	324
	11.43.1 Allmänt om regleringen.........................................	324
	11.43.2 Befogenheter ..........................................................	325
11.44	Lagen om fiskevårdsområden ............................................	325
	11.44.1 Allmänt om regleringen.........................................	325
	11.44.2 Befogenheter ..........................................................	326
11.45	Jaktlagen och jaktförordningen .........................................	326
	11.45.1 Allmänt om regleringen.........................................	326
	11.45.2 Befogenheter ..........................................................	327
11.46	Vapenlagen ..........................................................................	327
	11.46.1 Allmänt om regleringen.........................................	327
	11.46.2 Befogenheter ..........................................................	328
16

SOU 2008:55		Innehåll
11.47	Lagen om skatt på energi ...................................................	329
	11.47.1 Allmänt om regleringen ........................................	329
	11.47.2 Befogenheter..........................................................	329
Internationellt samarbete rörande brottsbekämpning och
	internationell rättslig hjälp.................................................	330
11.48	Lagen och förordningen om internationellt polisiärt
	samarbete ............................................................................	330
	11.48.1 Allmänt om regleringen ........................................	330
	11.48.2 Befogenheter..........................................................	332
11.49	Lagen och förordningen om internationellt
	tullsamarbete.......................................................................	332
	11.49.1 Allmänt om regleringen ........................................	332
	11.49.2 Befogenheter..........................................................	333
11.50	Lagen om överlämnande från Sverige enligt en europeisk
	arresteringsorder ................................................................	334
	11.50.1 Allmänt om regleringen ........................................	334
	11.50.2 Befogenheter..........................................................	335
11.51	Lagen om vissa former av internationellt samarbete i
	brottsutredningar ...............................................................	335
	11.51.1 Allmänt om regleringen ........................................	335
	11.51.2 Befogenheter..........................................................	336
11.52	Lagen om internationell rättslig hjälp i brottmål .............	337
	11.52.1 Allmänt om regleringen ........................................	337
	11.52.2 Befogenheter..........................................................	337
11.53	Lagen om erkännande och verkställighet inom
	Europeiska unionen av frysningsbeslut ............................	338
	11.53.1 Allmänt om regleringen ........................................	338
	11.53.2 Befogenheter..........................................................	339
Fornminnen och sjöfynd m.m........................................................		339
11.54	Lagen med vissa bestämmelser om sjöfynd ......................	339
	11.54.1 Allmänt om regleringen ........................................	339
	11.54.2 Befogenheter..........................................................	340
11.55	Lagen och förordningen om kulturminnen m.m. ............	340
	11.55.1 Allmänt om regleringen ........................................	340
		17

Innehåll

SOU 2008:55

	11.55.2 Befogenheter ..........................................................	341
11.56	Lagen om skydd för gravfriden vid vraket efter
	passagerarfartyget Estonia..................................................	341
	11.56.1 Allmänt om regleringen.........................................	341
	11.56.2 Befogenheter ..........................................................	342
Skyddsobjekt och militära skyddsområden ...................................		342
11.57	Lagen och förordningen om samhällsviktiga
	anläggningar ........................................................................	342
	11.57.1 Allmänt om regleringen.........................................	342
	11.57.2 Befogenheter ..........................................................	344
Lagstiftning med enbart administrativa befogenheter ..................		344
11.58	Lagen och förordningen om skydd mot olyckor..............	344
	11.58.1 Allmänt om regleringen.........................................	344
	11.58.2 Befogenheter ..........................................................	345
11.59	Lagen och förordningen om skydd mot internationella
	hot mot människors hälsa ..................................................	345
	11.59.1 Allmänt om regleringen.........................................	345
	11.59.2 Befogenheter ..........................................................	347
11.60	Tillträdesförordningen .......................................................	347
	11.60.1 Allmänt om regleringen.........................................	347
	11.60.2 Befogenheter ..........................................................	348
12	Havsrättskonventionen och svensk jurisdiktion..........	349
12.1	Inledning .............................................................................	349
12.2	En introduktion till havsrättskonventionen .....................	350
	12.2.1 Indelning i vattenområden ....................................	350
	12.2.2 Olika typer av stater och deras rättigheter...........	351
12.3	Territorialitetsprincipen .....................................................	351
12.4	Flaggstatsprincipen.............................................................	352
12.5	Hamnstatsprincipen ...........................................................	352
12.6	Svenskt sjöterritorium........................................................	353
	12.6.1 Inre vatten ..............................................................	353

18

SOU 2008:55		Innehåll
12.6.2	Territorialhavet ......................................................	354
12.7 Vattenområden utanför svenskt sjöterritorium ...............		355
12.7.1	Angränsande zon ...................................................	355
12.7.2	Den ekonomiska zonen ........................................	356
12.7.3	Det fria havet .........................................................	357
12.8 Jurisdiktion över utländska fartyg inom det egna
territoriet.............................................................................		358
12.8.1	Territoriell jurisdiktion .........................................	358
12.8.2 Rätten till oskadlig genomfart ..............................		358
12.8.3 Inskränkningar i rätten till oskadlig genomfart ....		359
12.8.4 Restriktioner i fråga om jurisdiktion i
	territorialhavet .......................................................	360

12.9 Rätten att utöva myndighet utanför det egna

	territoriet.............................................................................	361
	12.9.1 Allmänna utgångspunkter.....................................	361
	12.9.2 Jurisdiktion i den ekonomiska zonen...................	362
12.10	Skydd mot inspektioner och andra undersökningar ........	364
12.11	I havsrättskonventionen reglerad jurisdiktion .................	365
	12.11.1 Sjöröveri .................................................................	365
	12.11.2 Hot pursuit ............................................................	365
12.12	Havsrättskonventionen och LKP......................................	366
	12.12.1 Brottsbekämpning .................................................	366
	12.12.2 Tillsyn och ordningshållning ................................	368
12.13	Svensk straffrättslig jurisdiktion .......................................	369
	12.13.1 Brottsbalkens regler ..............................................	369
	12.13.2 Annan författningsreglering .................................	371
12.14	Flaggstatsrapportering .......................................................	374
13	Pågående översyner och lagstiftningsarbete..............	377
13.1	Inledning.............................................................................	377
13.2	Regeringsförslag .................................................................	378
	13.2.1 Rattfylleri och sjöfylleri ........................................	378
	13.2.2 Förverkande av utbyte av brottslig verksamhet ....	379
	13.2.3 Administrativa sanktioner på fiskeområdet.........	380
		19

Innehåll SOU 2008:55

13.3	Gränskontrollfrågor ...........................................................		381
	13.3.1	Gränskontrollutredningen ....................................	381
	13.3.2	Inregränslagsutredningen......................................	383
13.4	Fiskefrågor ..........................................................................		384
	13.4.1	Utredningen om fiskerikontrollen .......................	384
	13.4.2	Fiskelagsutredningen.............................................	386
13.5	Utredningar som rör informationsutbyte.........................		386
	13.5.1	Kustbevakningens personuppgiftshantering........	386
	13.5.2 Rambeslut om behandling av personuppgifter ....		389
	13.5.3	Polisdatalagen.........................................................	389
	13.5.4	Åklagarväsendets personuppgiftsbehandling.......	390
13.6	Andra lagstiftningsärenden av intresse..............................		391
	13.6.1 Behörighetsbevis för fritidsbåtar och
		fritidsskepp.............................................................	391
	13.6.2	Tillsynsutredningen ...............................................	392
	13.6.3	Skyddslagsutredningen..........................................	393
	13.6.4	Lotsutredningen.....................................................	394
	13.6.5	Barlastvattenutredningen ......................................	395
14	Internationell utblick..............................................		397
14.1	Inledning .............................................................................		397
14.2	Finland	.................................................................................	397
14.3	Danmark..............................................................................		402
14.4	Norge...................................................................................		403
ÖVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG
15	En ny författningsreglering......................................		407
15.1	Allmänna utgångspunkter ..................................................		407
15.2	Övergripande brister i den nuvarande regleringen ...........		408
15.3	En ny författningsreglering................................................		410
15.4	Avgränsningen till vissa verksamhetsgrenar .....................		411

20

SOU 2008:55 Innehåll

16	Lagens geografiska tillämpningsområde ...................		413
16.1	Behövs det en ny reglering?...............................................		413
16.2	Nuvarande geografiska avgränsningar ..............................		414
	16.2.1	Författningsregleringen ........................................	414
	16.2.2	Internationella åtaganden......................................	416
16.3	En uttrycklig geografisk avgränsning?..............................		419
16.4	Den nya lagens geografiska tillämpningsområde .............		421
	16.4.1	Allmänna utgångspunkter.....................................	421
	16.4.2 Alternativ 1 – Det svenska sjöterritoriet..............		422
	16.4.3 Alternativ 2 – Utgångspunkt i allmänt och
		enskilt vatten..........................................................	423
	16.4.4 Vilket alternativ bör väljas?...................................		424
16.5	Avgränsningen inom det svenska sjöterritoriet................		425
	16.5.1	Allmänna utgångspunkter.....................................	425
	16.5.2	Insjöar ....................................................................	426
	16.5.3	Vattendrag och kanaler .........................................	430
	16.5.4 Bukter och vikar samt annat inre vatten ..............		433
	16.5.5	Hamnar ..................................................................	433
16.6	Områden utanför svenskt sjöterritorium .........................		434
	16.6.1	Allmänna utgångspunkter.....................................	434
	16.6.2	Sveriges ekonomiska zon ......................................	436
	16.6.3 Den svenska delen av kontinentalsockeln............		437
	16.6.4	Utsläpp av olja .......................................................	438
	16.6.5	Dumpning av avfall................................................	438
	16.6.6	Fiske .......................................................................	439
	16.6.7	Jakt..........................................................................	440
16.7	Områden på land ................................................................		440
	16.7.1	Allmänna utgångspunkter.....................................	440
	16.7.2	Hamnars landområde ............................................	442
	16.7.3 Särskilt om vissa glesbefolkade områden .............		444
17	Kustbevakningens framtida roll i
	brottsbekämpningen ..............................................		445
17.1	Allmänna utgångspunkter..................................................		445
17.2	Myndighetens roll ska utvecklas .......................................		447
			21

Innehåll

SOU 2008:55

17.3	En tydligare roll ..................................................................		449
17.4	Ett mera självständigt ansvar..............................................		451
17.5	Ett tudelat verksamhetsområde .........................................		455
17.6	Kustbevakningens självständiga uppgift ...........................		457
	17.6.1	Allmänna utgångspunkter .....................................	457
	17.6.2 Den sakliga avgränsningen av rätten att inleda
		förundersökning ....................................................	458
	17.6.3	Tidpunkten för åklagarinträde ..............................	479
17.7	Uppgifter som biträde ........................................................		480
	17.7.1	Allmänna utgångspunkter .....................................	480
	17.7.2	Begränsning i tiden ................................................	485
	17.7.3	Kustbevakningstjänstemannens befogenheter
		som biträde åt annan myndighet ...........................	486
	17.7.4 Saklig avgränsning av verksamheten som
		biträde åt annan myndighet ...................................	488
	17.7.5 Ska Kustbevakningen ha rätt att neka till en
		begäran om biträde? ...............................................	489
18	Rätten att ingripa i den brottsbekämpande
	verksamheten........................................................		491
18.1	Allmänna utgångspunkter ..................................................		491
18.2	Förundersökningsledare.....................................................		492
18.3	Förundersökningsåtgärder.................................................		493
	18.3.1	Allmänt om primärutredning ................................	493
	18.3.2 Förhör och andra primärutredningsåtgärder .......		495
	18.3.3 Medtagande och hämtning till förhör m.m..........		495
18.4	Gripande och hävande av ett beslut om gripande.............		497
18.5	Förvar	..................................................................................	500
18.6	Beslag och hanteringen av beslagtagen egendom..............		501
18.7	Avspärrning . ...............................................................m.m		504
18.8	Husrannsakan .....................................................................		505
18.9	Kroppsvisitation .................................................................		508

22

SOU 2008:55 Innehåll

18.10	Kroppsbesiktning ...............................................................		510
18.11	Annan undersökning..........................................................		511
18.12	Preja, borda och inbringa fartyg till hamn ........................		512
18.13	Stoppa fartyg, fordon eller annat transportmedel ............		514
18.14	Rapporteringsskyldighet och rapporteftergift .................		516
	18.14.1 Rapporteringsskyldighet.......................................		516
	18.14.2 Rapporteftergift.....................................................		517
19	Medel för att genomföra en tjänsteåtgärd.................		519
19.1	Allmänna utgångspunkter..................................................		519
19.2	Nödvärnsrätten...................................................................		520
19.3	Allmänna principer för ingripanden..................................		521
19.4	Våldsanvändning.................................................................		522
	19.4.1 Rätten att använda våld .........................................		522
	19.4.2	Användning av fängsel ..........................................	525
	19.4.3	Användning av skjutvapen ....................................	527
	19.4.4	Användning av pepparspray..................................	528
	19.4.5 Andra hjälpmedel vid våldsanvändning................		530
19.5	Kroppsvisitation i skydds- och identifieringssyfte ..........		531
20	Kustbevakningens framtida ordningshållande
	verksamhet ...........................................................		535
20.1	Allmänna utgångspunkter..................................................		535
20.2	Ett tudelat verksamhetsområde.........................................		537
20.3	Kustbevakningens självständiga uppgift ...........................		539
	20.3.1	Ordningshållning i allmänhet ...............................	539
	20.3.2 Ordningshållning inriktad på sjöfartsskydd
		och hamnskydd......................................................	543
	20.3.3 Slutsatser .....................................................................		545
20.4	Uppgifter som biträde........................................................		545
	20.4.1 Biträde vid ordningshållning i allmänhet .............		545
	20.4.2 Ingripanden vid nödliknande situationer.............		547
			23

Innehåll

SOU 2008:55

20.5 Behovet av nya eller ändrade befogenheter för

	ordningshållning .................................................................	549
	20.5.1 Allmänna utgångspunkter .....................................	549
	20.5.2 Avvisa, avlägsna eller tillfälligt omhänderta
	personer som stör ordningen ................................	550
	20.5.3 Rätten att avvisa eller avlägsna vid
	tillträdesförbud ......................................................	551
20.6	Omhändertagande på grund av berusning ........................	552
20.7	Dokumentation av ingripanden .........................................	554
20.8	Krav på förmansprövning...................................................	555

20.9 Behandlingen av en omhändertagen och andra

	rättssäkerhetsfrågor ............................................................	556
20.10	Visitation och användning av fängsel ................................	558
	20.10.1 Visitation ................................................................	558
	20.10.2 Användning av fängsel...........................................	559
20.11	Preja, borda och inbringa fartyg till hamn ........................	560
20.12	Rapportering .......................................................................	561
21	Den framtida kontroll- och tillsynsverksamheten .......	563
21.1	Allmänna utgångspunkter ..................................................	563
21.2	Begreppen kontroll och tillsyn ..........................................	564

21.3 Bör Kustbevakningens kontroll- och tillsynsverksamhet

	särskiljas?.............................................................................	566
21.4	En tydligare gräns mellan olika åtgärder ...........................	569
21.5	En tudelning av verksamhetsområdet?..............................	573
21.6	Författningsregleringen......................................................	574
21.7	En allmän proportionalitetsregel .......................................	577
21.8	Den framtida gränskontrollen ...........................................	578
21.9	Den framtida fiskerikontrollen..........................................	581

24

SOU 2008:55 Innehåll

21.10	Andra förändringar av kontroll- och tillsyns-
	verksamheten......................................................................		584
	21.10.1 Farligt gods ............................................................		584
	21.10.2 Fartygssäkerhet......................................................		586
21.11	Krav på återrapportering....................................................		590
21.12	Rapporteftergift..................................................................		591
21.13	Befogenheter för kontroll och tillsyn ...............................		593
	21.13.1 Allmänna utgångspunkter.....................................		593
	21.13.2 En generell befogenhetsreglering? .......................		594
	21.13.3 Tillträde till viss plats ............................................		595
	21.13.4 Tillgång till handlingar ..........................................		596
	21.13.5 Rätten att preja, borda och inbringa fartyg..........		596
	21.13.6 Rätten att stoppa fordon och andra
		transportmedel.......................................................	598
	21.13.7 Rätten att hindra fortsatt färd...............................		600
	21.13.8 Våldsanvändning som medel för att genomföra
		en tjänsteåtgärd......................................................	600
22	Andra frågor som rör verksamheten ...........................		603
22.1	Återstående frågor..............................................................		603
22.2	Uppbörd..............................................................................		603
	22.2.1	Allmänt om uppbördsförfarandet ........................	603
	22.2.2	Uppbörd av vattenföroreningsavgifter.................	605
	22.2.3 Deposition av böter m.m. .....................................		607
22.3	Förverkande av alkoholhaltiga drycker.............................		609
22.4	Ordningsbot .......................................................................		611
22.5	Sekretess..............................................................................		613
22.6	Delgivning...........................................................................		615
22.7	Vissa praktiska frågor vid utredning av brott ...................		616
22.8	Uppdrag åt polisen .............................................................		620
22.9	Teckengivning ....................................................................		621

25

Innehåll SOU 2008:55

22.10	Flyttning av fordon.............................................................		622
22.11	Författningssamling............................................................		623
23	Konsekvenserna av förslagen för andra myndigheter
	än Kustbevakningen...................................................		625
23.1	Allmänna utgångspunkter ..................................................		625
23.2	Polisen	.................................................................................	625
	23.2.1	Brottsbekämpningen .............................................	625
	23.2.2	Ordningshållningen ...............................................	627
	23.2.3	Kontroll- och tillsynsverksamheten .....................	627
23.3	Åklagarmyndigheten ..........................................................		628
23.4	Tullverket ............................................................................		629
	23.4.1	Brottsbekämpningen .............................................	629
	23.4.2	Kontroll- och tillsynsverksamheten .....................	630
23.5	Fiskeriverket .......................................................................		630
23.6	Sjöfartsverket ......................................................................		631
23.7	Naturvårdsverket ................................................................		632
24	Konsekvenserna av förslagen för Kustbevakningen........		633
24.1	Allmänna utgångspunkter ..................................................		633
24.2	Myndighetens och tjänstemännens ändrade roller ...........		634
	24.2.1	Den brottsbekämpande verksamheten .................	634
	24.2.2	Den ordningshållande verksamheten....................	640
	24.2.3	Kontroll- och tillsynsverksamheten .....................	642
24.3	Utbildningsbehovet............................................................		643
	24.3.1	Dagens utbildning..................................................	643
	24.3.2 Behovet av en ny eller ändrad utbildning .............		644
24.4	De ekonomiska konsekvenserna av våra förslag...............		647
	24.4.1	Förundersökningsledning och brottsutredning...	647
	24.4.2	Beslagshantering ....................................................	648
	24.4.3	Anpassning av IT-stödet .......................................	648
	24.4.4	Utbildning m.m. ....................................................	649
	24.4.5	Sammanfattande bedömning.................................	651
26

SOU 2008:55		Innehåll
24.5	Konsekvenser för arbetsmiljön..........................................	652
24.6	Andra konsekvenser...........................................................	653
25	Ikraftträdande och övergångsbestämmelser .................	655
25.1	Ikraftträdande.....................................................................	655
25.2	Övergångsbestämmelser ....................................................	656
26	Författningskommentar..............................................	657
26.1	Inledning.............................................................................	657
26.2	Lagen och dess uppbyggnad ..............................................	657
	26.2.1 Övergripande frågor..............................................	657
	26.2.2 Lagens struktur och huvudsakliga innehåll..........	658

26.3 Förslaget till lag (2009:000) om Kustbevakningens och

en kustbevakningstjänstemans rättsliga befogenheter.....

661

26.4 Förslaget till förordning (2009:000) om Kustbevak- ningens och en kustbevakningstjänstemans rättsliga

befogenheter .......................................................................

730

26.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1958:205) om

förverkande av alkoholhaltiga drycker m.m. ....................

731

26.6 Förslaget till lag om ändring i delgivningslagen

(1970:428)...........................................................................

731

26.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (1976:1090) om

alkoholutandningsprov ......................................................

733

26.8 Förslaget till lag om ändring i lagen (1980:424) om

	åtgärder mot förorening från fartyg..................................	733
26.9	Förslaget till lag om ändring i polislagen (1984:387).......	734
26.10	Förslaget till lag om ändring i jaktlagen (1987:259).........	735
26.11	Förslaget till lag om ändring i fiskelagen (1993:787).......	735

27

Innehåll

SOU 2008:55

26.12 Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:701) om Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett

annat land inom Europeiska unionen ................................	736
26.13 Förslaget till lag om ändring i körkortslagen
(1998:488) ...........................................................................	736

26.14 Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:714) om ersättning vid frihetsberövanden och andra

tvångsåtgärder .....................................................................

737

26.15 Förslaget till lag om ändring i lagen (1999:216) om ögonundersökning vid misstanke om vissa brott i

	trafiken ................................................................................	737
26.16	Förslaget till lag om ändring i lagen (2000:1225) om
	straff för smuggling ............................................................	738
26.17	Förslaget till lag om ändring i fartygssäkerhetslagen
	(2003:364) ...........................................................................	738
26.18	Förslaget till lag om ändring i utlänningslagen
	(2005:716) ...........................................................................	740
26.19	Förslaget till lag om ändring i lagen (2006:263) om
	transport av farligt gods .....................................................	741
Bilagor
1	Kommittédirektiv 2007:5 ...................................................	743
2	Tilläggsdirektiv 2007:139 ...................................................	755

28

Förkortningar

a. anförd, anförda

a.a.	anfört arbete
bet.	betänkande
CITES	Convention on International Trade in Endangered
	Species of Wild Fauna and Flora
dir.	direktiv
dnr	diarienummer
Ds	promemoria i departementsserien
EEG	Europeiska ekonomiska gemenskapen, numera EG
EG	Europeiska gemenskapen
EU	Europeiska unionen
FAP	Föreskrifter och allmänna råd för polisväsendet
FN	Förenta nationerna
FOR	Förordning, norsk rätt
Fö	Försvarsdepartementet
HD	Högsta domstolen
JO	Justitieombudsmannen
Jo	Jordbruksdepartementet
KBV FAR	Kustbevakningens föreskrifter och allmänna råd
LKP	lagen (1982:395) om Kustbevakningens medverkan
	vid polisiär övervakning

29

Förkortningar

SOU 2008:55

NEAFC	North East Atlantic Fisheries Commission
	(Nordostatlantiska fiskerikommissionen)
NJA	Nytt juridiskt arkiv, avdelning 1
Ot. prp.	Odelstingsproposition, norska regeringen
prop.	proposition
RH	Rättsfall från hovrätterna
RP	den finska Regeringens proposition till Riksdagen
RPSFS	Rikspolisstyrelsens författningssamling
RÅFS	Riksåklagarens författningssamling
skr.	regeringens skrivelse
SFS	Svensk författningssamling
SJÖFS	Sjöfartsverkets författningssamling
SKL	Statens kriminaltekniska laboratorium
SOU	Statens offentliga utredningar
SvJT	Svensk Juristtidning
SÖ	Sveriges överenskommelser med främmande
	makter
ÅFS	Åklagarmyndighetens författningssamling

30

Sammanfattning

Kustbevakningen behöver en ny lagstiftning

Sedan Kustbevakningen bildades år 1988 har varken myndighetens uppgifter eller kustbevakningstjänstemännens rättsliga befogenheter setts över i ett sammanhang, trots samhällsutvecklingen och att myndigheten successivt har fått nya uppgifter och ökade befogen- heter. Den nuvarande befogenhetsregleringen är utspridd i ett fler- tal lagar, vilket försvårar tillämpningen. Vidare är den för verksam- heten mest centrala författningen, lagen (1982:395) om Kustbevak- ningens medverkan vid polisiär övervakning (LKP), både otydlig och inkonsekvent.

Rätten att ingripa mot brott varierar beroende på vilket brott ingripandet avser. Gränserna för de sakliga verksamhetsområdena är oklara. Dessutom är Kustbevakningens geografiska verksamhets- område otydligt och oenhetligt reglerat i de olika författningarna.

Dagens reglering är ineffektiv eftersom Kustbevakningen och dess tjänstemän – med undantag för utredning av brott mot vatten- föroreningslagen och rätten att utfärda ordningsbot för enstaka brott – i stor utsträckning agerar osjälvständigt och med begränsat eget ansvar som biträde åt andra myndigheter.

En inkonsekvent och otydlig lagstiftning är en nackdel inte enbart för myndighetens egen verksamhet, och de myndigheter den sam- verkar med, utan även för medborgarna. Otydligheterna riskerar att gå ut över både rättssäkerheten och rättstryggheten, bl.a. genom att myndighetens befogenheter och uppdrag inte överensstämmer med allmänhetens förväntningar.

De nu angivna bristerna i den nuvarande regleringen medför att Kustbevakningen behöver en helt ny lagstiftning.

31

Sammanfattning

SOU 2008:55

Vad ska lagen omfatta?

Vi föreslår en ny lag med en samlad och enhetlig reglering av Kust- bevakningens och en kustbevakningstjänstemans rättsliga befogen- heter som omfattar de tre områdena brottsbekämpning, ordnings- hållning samt kontroll och tillsyn. Den reglering som finns i lagen (2000:1225) om straff för smuggling berörs dock i princip inte.

Kustbevakningens geografiska verksamhetsområde

Utgångspunkter

En viktig utgångspunkt för våra förslag är att Kustbevakningen och dess tjänstemän ska verka på platser där det är naturligt med hän- syn till deras kompetens och resurser. Verksamhetsområdet ska utformas efter samhällets och medborgarnas behov och med sikte på att myndigheternas samlade resurser ska användas effektivt. Samtidigt måste hänsyn tas till internationella överenskommelser om användningen av havet och dess resurser.

Kustbevakningens verksamhet har sin naturliga tyngdpunkt till sjöss och myndighetens huvuduppgifter rör verksamhet som bedrivs på vatten; främst i det kustnära sjöterritoriet, på territorialhavet och i den ekonomiska zonen. Vi anser att denna ordning i princip ska vara oförändrad och att verksamhetsområdet ska regleras så enhetligt som möjligt.

Avgränsningen inom svenskt sjöterritorium

Den geografiska avgränsningen av verksamhetsområdet måste av rättssäkerhetsskäl vara tydlig. Därför krävs det detaljerade regler.

Med dessa utgångspunkter har vi avgränsat Kustbevakningens verksamhetsområde såvitt avser områden inom svenskt sjöterritorium så att detta, utöver vid kusterna belägna bukter och vikar samt sådant inre vatten som utgörs av vattenområden innanför och mellan öar, holmar och skär, omfattar

• insjöarna Vänern och Mälaren,

• Trollhätte kanal och Södertälje kanal och de övriga vattenom- råden som förbinder Vänern med Västerhavet och Mälaren med Östersjön,

32

SOU 2008:55

Sammanfattning

• vissa kortare sträckor på andra älvar och vattendrag där Kust- bevakningen i dag bedriver verksamhet och som särskilt anges i författning, samt

• hamnars vattenområden.

Avgränsningen utanför svenskt sjöterritorium

Kustbevakningens uppdrag sträcker sig i dag i flera avseenden utan- för det svenska sjöterritoriet. Utvecklingen internationellt påverkar myndigheten i hög grad och har lett till att Kustbevakningen fått nya uppgifter utanför det svenska sjöterritoriet. Verksamhets- områdets avgränsning har utformats med hänsyn till dessa faktorer. I den nya lagen bör det tydligare än i dag framgå att Kustbevak- ningen bedriver verksamhet och därför har befogenheter:

• inom Sveriges ekonomiska zon,

• på den svenska delen av kontinentalsockeln,

• när detta följer av en internationell överenskommelse som ingåtts efter riksdagens godkännande eller en EG-rättsakt som är bindande för Sverige och som ger behörig svensk myndighet rätt att utöva myndighet i annan stats sjöterritorium, ekonomiska zon, angränsande zon eller annat område, eller på fartyg som befinner sig i ett sådant område, samt Kustbevakningen eller en kustbevakningstjänsteman har pekats ut som behörig, och

• på vissa områden utanför svenskt sjöterritorium när detta följer av den särskilda regleringen i fiskelagen, jaktlagen, sjötrafikför- ordningen och lagen om åtgärder mot förorening från fartyg.

Områden på land

Kustbevakningen har i dag i viss utsträckning till uppdrag att verka på land dels i anslutning till sjöterritoriet, dels i svensk ekonomisk zon. Det finns vidare några författningar som uttryckligen ger Kustbevakningen uppgifter på land. Detta gäller i första hand transport av farligt gods, hamnskydd och inre utlänningskontroll.

Även om Kustbevakningens verksamhet på land är starkt be- gränsad så har vi urskiljt vissa situationer där Kustbevakningen i

33

Sammanfattning

SOU 2008:55

dag bedriver sådan verksamhet och bör göra det även i framtiden. Detta gäller

• där rätten att verka på land följer av en särskild författnings- reglering, eller en författningsenlig överenskommelse med en annan myndighet avseende kontroll och tillsyn, och

• om den händelse som är grunden för ingripandet ligger inom Kustbevakningens geografiska verksamhetsområde och det är nödvändigt för att kunna fullgöra uppgiften att ingripandet på- börjas eller avslutas på land.

Ett exempel på det förstnämnda är åtgärder under en förunder- sökning, tex. att hålla kompletterande förhör. Vidare kan det bl.a. av säkerhetsskäl vara nödvändigt att utföra en uppgift på land i stället för från ett fartyg. Som exempel kan nämnas hastighets- mätning med laser, där det ibland kan vara lämpligare att mäta från land ut mot vattnet om hastighetsbegränsningen t.ex. avser en trång passage. Ett annat exempel är fiskerikontroller som ibland, efter det att fartyg inbringats till hamn, kan medföra att åtgärder vidtas i hamnars landområden.

De rättsliga befogenheterna

Brottsbekämpning

Den brottsbekämpande verksamheten är i första hand en uppgift för polisen och åklagarväsendet. Eftersom vi inte föreslår några ändringar i detta avseende är deras huvudansvar oförändrat. Vi anser emellertid att Kustbevakningen, som redan i dag bedriver förundersökning om vissa brott, i ökad uträckning bör utnyttjas som en resurs vid brottsbekämpning. Syftet med detta är att effek- tivare utnyttja samhällets samlade resurser och att fler brott ska kunna beivras. Kustbevakningen bör därför få en utökad självständig rätt att ingripa mot sådana brott som har ett naturligt samband med myndighetens uppdrag att bedriva sjöövervakning. Kustbevakning- ens ansvar för brottsbekämpningen ökar därigenom. Samtidigt ska myndigheten och dess tjänstemän liksom i dag kunna biträda andra myndigheter med brottsbekämpande uppgifter.

Detta motiverar enligt vår mening att man delar in Kustbevak- ningens verksamhet i två skikt.

34

SOU 2008:55

Sammanfattning

• Ett direkt verksamhetsområde som inrymmer Kustbevakningens självständiga brottsbekämpande uppgifter med möjlighet att in- gripa direkt, utan någon annan myndighets inblandning. Verk- samheten ska bestå av att förebygga, förhindra och upptäcka brottslig verksamhet, ingripa vid misstanke om brott, utreda brott och beivra brott. Inom detta verksamhetsområde ska Kustbevakningen ha rätt att inleda och också bedriva förunder- sökning om vissa brott av enkel beskaffenhet.

• Ett indirekt verksamhetsområde inom vilket Kustbevakningen och dess tjänstemän kan biträda en annan myndighet. När Kust- bevakningen faktiskt befinner sig på eller i närheten av en brotts- plats ska myndigheten, som biträde åt en annan myndighet och med denna myndighets samtycke, kunna göra omedelbara in- gripanden mot brott som annars ligger utanför Kustbevakning- ens självständiga verksamhetsområde. Myndigheten och dess tjänstemän ska också kunna biträda förundersökningsledare i större utsträckning än i dag.

Vilka brott ska Kustbevakningen självständigt kunna ingripa mot?

Kustbevakningens rätt att inleda förundersökning och, i fråga om brott av enkel beskaffenhet, också bedriva förundersökning om- fattar enligt vårt förslag främst brott som myndigheten upptäcker när den bedriver sjöövervakning och som man redan i dag kan in- gripa mot antingen självständigt eller i egenskap av biträde.

Det rör sig till stor del om brott där utredningen normalt kan påbörjas och slutföras på brottsplatsen eller i nära anslutning till brottet.

Kustbevakningens rätt att inleda förundersökning omfattar enligt förslaget främst ”sjörelaterade brott”, dvs. brott med en uppenbar anknytning till vatten och trafik på eller i anslutning till vatten. Vi har också särskilt vägt in om en kustbevakningstjänsteman enligt nuvarande regler får utfärda ordningsbot för brottstypen. Vid urvalet har vi vidare tagit hänsyn till brottens straffvärde. Ett brott som bestraffas med böter är vanligtvis lättare att utreda och utred- ningen kan oftast helt eller till största delen genomföras direkt på plats. Bötesbrott preskriberas dessutom redan efter två år. Med hänsyn till den korta preskriptionstiden måste utredningsarbetet och det efterföljande arbetet fram till lagföringen vara effektivt och koncentrerat. Slutligen har vi sett till andra faktorer, såsom kust-

35

Sammanfattning

SOU 2008:55

bevakningstjänstemännens särskilda kompetens att utreda t.ex. fiske- brott.

Kustbevakningens rätt att inleda förundersökning ska enligt vårt förslag omfatta

• vattenförorening och vissa andra brott som rör miljölagstift- ningen,

• brott som rör sjötrafik, sjösäkerhet och sjöfartsskydd,

• brott mot smugglingslagen och sådana författningar som denna lag hänvisar till,

• brott som rör fiske- och jaktlagstiftning m.m.,

• brott mot regler om särskilt skyddsvärda områden,

• brott som berör Sveriges ekonomiska zon och den svenska delen av kontinentalsockeln,

• samt några andra udda brottstyper, bl.a. transport av farligt gods.

När Kustbevakningen bedriver förundersökning ska samma regler gälla för myndigheten som för en polismyndighet och samma regler för en kustbevakningstjänsteman som för en polisman.

Åklagare ska överta ledningen av förundersökningen så snart saken inte är av enkel beskaffenhet eller om det annars finns sär- skilda skäl.

En kustbevakningstjänstemans befogenheter

Utgångspunkten är att kustbevakningstjänstemannens rätt att in- gripa mot brott ska regleras enhetligt och gälla generellt för sådana brott som omfattas av den nya lagens tillämpningsområde. Överlag föreslår vi få förändringar jämfört med dagens reglering i fråga om de åtgärder som en kustbevakningstjänsteman får vidta. Däremot föreslår vi att regleringen av åtgärder under förundersökning ska gälla generellt, dvs. att det inte längre ska bero enbart på brotts- typen om en viss åtgärd får vidtas eller inte. Vidare samlas reg- leringen, som i dag är utspridd i flera olika lagar, i den nya lagen och anpassas till vad som gäller när en polisman eller tulltjänsteman vidtar motsvarande åtgärd. Regleringen anpassas också till att verk- samheten huvudsakligen bedrivs till sjöss.

En kustbevakningstjänsteman förutsätts självmant vidta de första brottsutredande åtgärderna i anslutning till att brottet upptäcks, t.ex. att hålla förhör och genomföra andra utredningsåtgärder på platsen

36

SOU 2008:55

Sammanfattning

för brottet. Till dessa åtgärder hör också rätten att ta med en person till förhör eller att gripa en person.

Under förundersökningen får en kustbevakningstjänsteman – om förutsättningarna i övrigt är uppfyllda – en generell rätt som mot- svarar vad som gäller för en polisman att ta egendom i beslag eller förvar, att spärra av ett fartyg, eller en plats eller att förbjuda till- träde till visst område, och att i brådskande fall gripa någon eller göra husrannsakan eller annan undersökning samt att genomföra kroppsvisitation.

Reglerna om medlen för att genomföra tjänsteåtgärder samlas också i den nya lagen. I allt väsentligt regleras en kustbevaknings- tjänstemans rätt att använda våld, att visitera personer och att an- vända fängsel på samma sätt som gäller för en polisman eller annan tjänsteman och i huvudsaklig överensstämmelse med vad som gäller i dag. I fråga om rapporteringsskyldighet och rapporteftergift ska samma regler som i dag gälla.

Hur fungerar det indirekta verksamhetsområdet och biträdesrollen?

Kustbevakningens biträdesroll ska avse alla typer av brott och kan i princip aktualiseras om

• en kustbevakningstjänsteman upptäcker ett brott som ligger utanför det direkta verksamhetsområdet och det finns skäl att ingripa omedelbart samt den behöriga myndigheten ställer sig bakom åtgärden,

• en annan brottsbekämpande myndighet begär biträde på grund av en inträffad händelse eller i en pågående förundersökning, eller

• en annan brottsbekämpande myndighet begär biträde med planerade insatser.

Innan förundersökning har hunnit inledas får en kustbevaknings- tjänsteman som biträder en annan myndighet, i samma utsträck- ning som en polisman, hålla förhör och vidta andra utrednings- åtgärder som är av betydelse för utredningen. Åtgärderna ska så snart som möjligt anmälas för den som har rätt att leda förunder- sökning rörande brottet.

Kustbevakningen ska ha rätt att neka en annan myndighet bi- träde, t.ex. när det med hänsyn till myndighetens övriga verksamhet

37

Sammanfattning

SOU 2008:55

inte är möjligt att lämna biträde. Detta gäller dock inte biträde åt åklagare i en förundersökning.

Ordningshållning

Den ordningshållande verksamheten är i första hand en uppgift för polisen. Eftersom vi inte föreslår några ändringar i detta avseende är polisens huvudansvar oförändrat. Vi anser emellertid att Kust- bevakningen, som redan i dag har vissa uppgifter och befogenheter att ingripa mot ordningsstörningar och förhindra brott, i ökad utsträckning bör kunna utnyttjas som en resurs. Syftet med detta är att utnyttja samhällets samlade resurser effektivare.

Även den ordningshållande verksamheten skiktas i två verksam- hetsområden.

• Det direkta verksamhetsområdet inrymmer Kustbevakningens självständiga uppgifter i ordningshållningen och den självstän- diga rätt en kustbevakningstjänsteman har redan i dag att ingripa mot den som genom sitt uppträdande till sjöss stör ordningen eller utgör omedelbar fara för ordningsstörning. En kustbevak- ningstjänsteman får enligt förslaget vidare, precis som i dag, in- gripa för att avvärja en konkret och omedelbar fara för brott. Denna rätt föreslås nu omfatta alla typer av brott. Även ordnings- hållning enligt lagen om sjöfartsskydd och lagen om hamnskydd ska, på samma sätt som i dag, ingå bland de självständiga upp- gifterna.

• Inom det indirekta verksamhetsområdet får Kustbevakningen och en kustbevakningstjänsteman rätt att – efter överenskommelse i det enskilda fallet – biträda en polismyndighet med ordnings- hållning i en oförutsedd situation eller vid en planerad större insats. Kustbevakningen ska ha rätt att neka biträde, t.ex. när det med hänsyn till myndighetens övriga verksamhet inte är möjligt att lämna biträde.

Vidare ska en kustbevakningstjänsteman ha rätt att på eget initiativ ingripa mot en ordningsstörning vid allvarlig fara för liv eller hälsa, om det krävs ett omedelbart ingripande för att avvärja faran och denna inte lämpligen kan hindras på annat sätt. Förslaget stämmer väl överens med de förväntningar som allmänheten ofta har på Kustbevakningens personal och deras möjligheter att ingripa.

38

SOU 2008:55

Sammanfattning

Kontroll och tillsyn

Vi har konstaterat att det inom området för kontroll och tillsyn inte är möjligt att skapa en samlad befogenhetsreglering för Kust- bevakningen och dess tjänstemän. Det främsta skälet till detta är att området berör många myndigheter och spänner över ett alltför stort antal författningar av vitt skilda slag för att en samlad reglering ska vara rimlig. På samma sätt som i dag kommer därför de närmare rättsliga förutsättningarna för kontroll och tillsyn att framgå av den särskilda författning som ligger till grund för åtgärden.

Däremot anser vi att den nya lagen bör innehålla vissa allmänna bestämmelser, som ska vara gemensamma för all kontroll- och tillsynsverksamhet som Kustbevakningen och dess tjänstemän utför. Vi föreslår att det införs en särskild regel om proportionalitet mellan åtgärden och det intrång eller men som åtgärden innebär för enskilda. Vi föreslår också en generell regel om en kustbevaknings- tjänstemans rätt att preja, borda och, i sista hand, inbringa fartyg till hamn för att genomföra en kontroll.

Några effekter av förslagen

Våra förslag innebär att Kustbevakningens uppgift att bedriva sjöövervakning blir tydligare och att arbetet inom områdena för brottsbekämpning, ordningshållning samt kontroll och tillsyn kan bedrivas effektivare.

Detta beror framför allt på

– den samlade lagstiftningen,

– det mera enhetliga geografiska verksamhetsområdet,

– den tydligare yrkesrollen, och

– de generellt tillämpliga reglerna.

När det gäller brottsbekämpningen vill vi också särskilt peka på de utökade möjligheterna att inleda och bedriva förundersökning, som innebär att färre myndigheter engageras i varje enskilt ärende.

Det sistnämnda får särskild betydelse för fiskerikontrollen och vi bedömer att ett ökat antal överträdelser av fiskelagstiftningen kan lagföras. Även möjligheten att skydda miljön och beivra sjö- relaterade miljöbrott förstärks genom förslagen, bl.a. genom att en kustbevakningstjänsteman får rätt att spärra av områden i brotts- bekämpande syfte och att avlägsna personer som överträder bestäm- melser om områdesskydd.

39

Sammanfattning

SOU 2008:55

Ytterligare effektivitetsvinster uppnås genom att Kustbevak- ningens möjligheter att i enskilda fall kunna biträda andra myndig- heter ökar.

De föreslagna förändringarna gynnar även medborgarna. Det blir genom den nya lagstiftningen tydligt i vilka fall en kustbevak- ningstjänsteman får ingripa mot enskilda och vilka befogenheter han eller hon har. Medborgarna främjas också av en tydligare gräns mellan kontroll- och tillsynsåtgärder och den brottsbekämpande verksamheten. Vi föreslår vidare en rad andra bestämmelser, bl.a. om allmänna principer för ingripanden mot enskilda och om dokumentation av ingripanden, som innebär att rättssäkerheten stärks.

40

Författningsförslag

1 Förslag till

lag (2009:00) om Kustbevakningens och en kustbevakningstjänstemans rättsliga befogenheter

Härigenom föreskrivs följande.

1 kap. Inledande bestämmelser

Lagens innehåll

1 § I denna lag finns bestämmelser om Kustbevakningens och en kustbevakningstjänstemans uppgifter och rätt att självständigt ansvara för eller biträda annan myndighet i verksamhet som avser

1. brottsbekämpning,

2. ordningshållning, och

3. kontroll och tillsyn.

Särskilda bestämmelser om rätten att ingripa mot brott finns i

1. lagen (2000:1225) om straff för smuggling eller en författning som omfattas av den lagen, och

2. lagen (2008:000) om Tullverkets och Kustbevakningens befo- genheter att ingripa mot rattfylleri.TPF1FPT

I fråga om Kustbevakningens och en kustbevakningstjänstemans uppgifter och ansvar för skydd mot olyckor finns bestämmelser i lagen (2003:778) om skydd mot olyckor.

1 TP PT Lagen föreslagen genom prop. 2007/08:53.

41

Författningsförslag

SOU 2008:55

Definitioner

2 § I denna lag betyder

1. biträde: uppgift eller ingripande som förutsätter initiativ, god- kännande eller medverkan av annan myndighet,

2. svenskt sjöterritorium: svenskt inre vatten och svenskt territo- rialhav i enlighet med den närmare avgränsning som anges i lagen (1966:374) om Sveriges sjöterritorium,

3. fartyg: varje farkost som används eller kan användas till trans- port på vattnet,

4. förman: den som i en viss verksamhet i förhållande till någon annan leder och ansvarar för den verksamheten,

5. hamnanläggning: en sådan hamnanläggning som omfattas av artikel 3.1–3.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 725/2004 av den 31 mars 2004 om förbättrat sjöfartsskydd på fartyg och i hamnanläggningar.

2 kap. Lagens geografiska tillämpningsområde m.m.

Inom svenskt sjöterritorium

1 § Denna lag tillämpas inom det svenska sjöterritoriet på Kust- bevakningens självständiga brottsbekämpande och ordningshållande uppgifter och, om inte annat föreskrivs, vid kontroll och tillsyn. Verksamheten på inre vatten omfattar dock endast

1. Vänern och Mälaren samt Trollhätte kanal och Södertälje kanal och övrigt vattenområde som förbinder Vänern med Västerhavet och Mälaren med Östersjön,

2. vid kusterna belägna hamnar, bukter och vikar,

3. vattenområden innanför och mellan öar, holmar och skär intill räta linjer som regeringen bestämmer med stöd av lagen (1966:374) om Sveriges sjöterritorium, samt

4. utöver 1–3 följande sträckor på älvar och andra vattendrag

a) Torneälven uppströms till Vitakari udde,

b) Kalixälven uppströms till Rolfs,

c) Luleälven uppströms till Karlsviks sydligaste udde,

d) Piteälven uppströms till Bergsviken,

e) Skellefteälven uppströms till slussen i Bergsbyn,

f) Umeälven uppströms till Lundåkern,

g) Ångermanälven uppströms till Dannero,

h) Indalsälven uppströms till norra spetsen av Bogrundet,

42

SOU 2008:55

Författningsförslag

i) Ljungan uppströms till Essvik,

j) Gävleån uppströms till Alderholmsbron, och

k) Dalälven uppströms till Älvkarleby.

2 § Denna lag får tillämpas även inom andra vattenområden än dem som anges i 1 § i de fall Kustbevakningen eller en kustbevaknings- tjänsteman utövar författningsenligt biträde åt polismyndighet, åkla- gare, Tullverket eller annan myndighet.

Utanför svenskt sjöterritorium

3 § Utanför svenskt sjöterritorium tillämpas denna lag

1. inom Sveriges ekonomiska zon och på den svenska delen av kontinentalsockeln, och

2. när detta följer av en internationell överenskommelse som in- gåtts efter riksdagens godkännande eller en EG-rättsakt som är bindande för Sverige och som ger behörig svensk myndighet rätt att utöva myndighet i annan stats sjöterritorium, ekonomiska zon, angränsande zon, annat område eller på fartyg som befinner sig i ett sådant område samt Kustbevakningen eller en kustbevaknings- tjänsteman har pekats ut som behörig.

4 § Utöver vad som sägs i 3 § tillämpas denna lag utanför svenskt sjöterritorium i fråga om

1. fiske enligt särskilda bestämmelser i fiskelagen (1993:787),

2. jakt enligt särskilda bestämmelser i jaktlagen (1987:259),

3. internationella sjövägsregler enligt särskilda bestämmelser i sjötrafikförordningen (1986:300), och

4. utsläpp av olja och andra skadliga ämnen enligt särskilda bestäm- melser i lagen (1980:424) om åtgärder mot förorening från fartyg och föreskrifter som har meddelats med stöd av denna.

Särskilda bestämmelser om ingripanden mot utländska fartyg

5 § Vid tillämpningen av denna lag ska i fråga om utländska fartyg sådana begränsningar som följer av allmänt erkända folkrättsliga grundsatser beaktas.

43

Författningsförslag

SOU 2008:55

Områden på land

6 § Denna lag omfattar områden på land i de fall detta följer av

1. en särskild författningsreglering,

2. en författningsenlig överenskommelse med annan myndighet avseende kontroll och tillsyn, eller

3. ett författningsenligt uppdrag att biträda polismyndighet, åklagare, Tullverket eller annan myndighet med en viss åtgärd.

7 § Utan hinder av vad som sägs i 6 § har en kustbevakningstjänste- man rätt att påbörja eller avsluta ett ingripande på land om

1. den händelse som ligger till grund för ingripandet inträffar inom det geografiska verksamhetsområde som anges i 1–4 §§ och

2. ingripandet avser ett brott som omfattas av bilagan till denna

lag.

3 kap. Allmänna bestämmelser

Brottsbekämpning och ordningshållning

Allmänna principer för ingripanden

1 § För att genomföra en uppgift som omfattas av bestämmelserna i denna lag ska en kustbevakningstjänsteman, med iakttagande av vad som föreskrivs i lag eller annan författning, ingripa på ett sätt som är försvarligt med hänsyn till åtgärdens syfte och övriga om- ständigheter. Måste tvång tillgripas, ska detta ske endast i den form och den utsträckning som behövs för att det avsedda resultatet ska uppnås.

Ett ingripande som begränsar någon av de grundläggande fri- och rättigheter som anges i 2 kap. regeringsformen måste ha uttryckligt stöd i lag eller annan författning.

Medel för att genomföra en tjänsteåtgärd

2 § En kustbevakningstjänsteman får, i den mån andra medel är otillräckliga och det med hänsyn till omständigheterna är försvar- ligt, använda våld för att genomföra en tjänsteåtgärd, om

44

SOU 2008:55

Författningsförslag

1. tjänstemannen möts med våld eller hot om våld,

2. någon som ska anhållas eller annars med stöd i lag berövas fri- heten försöker undkomma eller tjänstemannen annars möts av mot- stånd när ett frihetsberövande ska verkställas,

3. det är fråga om att avvärja en straffbelagd handling eller fara för liv, hälsa eller värdefull egendom eller för omfattande skada i miljön,

4. tjänstemannen med stöd i lag ska avvisa eller avlägsna någon från ett visst område eller utrymme eller verkställa eller biträda vid kroppsvisitation, kroppsbesiktning eller annan liknande åtgärd, vid beslag eller annat omhändertagande av egendom eller vid husrann- sakan,

5. tjänstemannen med stöd i lag ska stoppa ett fartyg, fordon eller annat transportmedel eller ska kontrollera ett fartyg eller fordon eller dess last, eller

6. tjänstemannen annars med stöd i lag ska bereda sig tillträde till eller spärra av byggnad, rum eller område.

I fall som avses i första stycket 4 och 6 får våld mot person brukas endast om kustbevakningstjänstemannen eller den som han eller hon biträder möts av motstånd.

I 24 kap. brottsbalken finns också föreskrifter om rätten att i vissa fall använda våld.

3 § En kustbevakningstjänsteman, som med stöd i lag griper eller annars omhändertar eller avlägsnar någon, får i anslutning till ingri- pandet kroppsvisitera den som åtgärden riktar sig mot i den utsträck- ning som är nödvändig för att

1. av säkerhetsskäl kunna ta om hand vapen eller andra farliga föremål, eller

2. fastställa identiteten, om personen vägrar att lämna uppgift om sin identitet eller det finns anledning att anta att uppgifterna som lämnas är oriktiga.

4 § En kustbevakningstjänsteman får belägga en person som är gripen, anhållen eller häktad för brott, med fängsel om det

1. under transport och annan vistelse utanför förvaringslokalen är nödvändigt av säkerhetsskäl, eller

2. i övrigt krävs för att betvinga våldsamt uppträdande av den frihetsberövade, om andra medel visar sig otillräckliga och åtgärden är oundgängligen nödvändig med hänsyn till den frihetsberövades egen eller annans säkerhet till liv eller hälsa.

45

Författningsförslag

SOU 2008:55

Detsamma gäller om en kustbevakningstjänsteman omhändertar eller på annat sätt inskränker någons rörelsefrihet.

Användning av fängsel ska antecknas i protokoll. Protokollet ska, utöver vad som anges i 5 §, innehålla uppgift om

1. fängslets art,

2. tiden när fängslet anbringades och när det togs bort, samt

3. skälen till åtgärden.

Dokumentation

5 § Protokoll ska föras över gripande och över ingripande som innebär att någon avvisas, avlägsnas eller omhändertas. Av proto- kollet ska framgå

1. vem som har fattat beslutet,

2. grunden för beslutet och tidpunkten när det har fattats,

3. vem eller vilka som har deltagit i ingripandet,

4. vem eller vilka som ingripandet har riktat sig mot,

5. tiden för ingripandet och

6. vad som i övrigt har förekommit vid ingripandet.

Ansvarig för att protokoll upprättas är, i fråga om uppgifter som avses i första stycket 1 och 2, den som har fattat beslutet och i fråga om uppgifter som avses i första stycket 3–6, den som varit förman vid ingripandet.

I rättegångsbalken finns bestämmelser om protokoll över förvar,TPF2FPT beslag, husrannsakan, kroppsvisitation och kroppsbesiktning. Sär- skilda bestämmelser om protokoll över kroppsvisitation finns också i lagen (2000:1225) om straff för smuggling.

Kontrollverksamhet

6 § Vad som sägs i 2 § första stycket 1 och 4–6 gäller även i kon- trollverksamhet.

2 TP PT Under förutsättning att riksdagen antar regeringens förslag i prop. 2007/08:68.

46

SOU 2008:55

Författningsförslag

4 kap. Brottsbekämpning

Det självständiga verksamhetsområdets sakliga omfattning

1 § Kustbevakningen får, i fråga om brott som anges i bilagan till denna lag, självständigt

1. förebygga, förhindra och upptäcka brottslig verksamhet,

2. ingripa vid misstanke om brott,

3. utreda brott, eller

4. beivra brott.

Kustbevakningen får också bistå förundersökningsledare med utredningen av brott.

I fråga om brott som har begåtts i den ekonomiska zonen, på den svenska delen av kontinentalsockeln, eller inom annat område som omfattas av 2 kap. 3 § 2, får Kustbevakningen, med de begräns- ningar som följer av 2 kap. 5 och 6 §§, ingripa enligt första stycket oavsett brottstyp.

När en kustbevakningstjänsteman ingriper mot sådana brott som anges i första eller andra stycket får han eller hon ingripa i den omfatt- ning som följer av detta kapitel eller annan reglering som anges i 1 kap. 1 § andra stycket och 2 kap. 3 och 4 §§.

Kustbevakningens självständiga uppgift

Inleda förundersökning

2 § Kustbevakningen får besluta att inleda förundersökning enligt 23 kap. rättegångsbalken om brott mot någon av de författningar som anges i bilagan till denna lag. De befogenheter och skyldigheter som undersökningsledaren har enligt rättegångsbalken gäller då Kustbe- vakningen.

Om saken inte är av enkel beskaffenhet, ska ledningen av för- undersökningen övertas av åklagaren så snart någon skäligen kan misstänkas för brottet. Åklagaren ska också i andra fall överta led- ningen av förundersökningen när det behövs av särskilda skäl.

Kustbevakningen ska förordna särskilda befattningshavare att utföra myndighetens uppgifter.

47

Författningsförslag

SOU 2008:55

En kustbevakningstjänstemans självständiga rätt att ingripa mot brott

Förhör och andra utredningsåtgärder

3 § Innan en förundersökning har hunnit inledas, har en kustbe- vakningstjänsteman samma rätt som en polisman har enligt 23 kap. 3 § tredje stycket rättegångsbalken att hålla förhör och vidta andra utredningsåtgärder som är av betydelse för utredningen av brott som anges i bilagan till denna lag.

Medtagande till förhör

4 § Vid brott som anges i bilagan till denna lag har en kustbevak- ningstjänsteman samma rätt som en polisman har enligt 23 kap. 8 § rättegångsbalken att uppmana någon att följa med till förhör och att ta med någon till förhör.

Gripande

5 § En kustbevakningstjänsteman har samma rätt som en polisman har enligt 24 kap. 7 § första stycket rättegångsbalken att i brådskan- de fall gripa den som misstänks för brott som anges i bilagan till denna lag. Åtgärden ska skyndsamt anmälas till åklagaren.

Den rätt och de skyldigheter i förhållande till den som gripits som följer av rättegångsbalken ska gälla för en kustbevakningstjänsteman i samma utsträckning som för en polisman.

I fråga om dokumentation gäller 3 kap. 5 §.

Förvar

6 § En kustbevakningstjänsteman har samma rätt som en polisman har enligt 26 kap. 3 § rättegångsbalken att för brott som anges i bilagan till denna lag ta egendom i förvar.

48

SOU 2008:55

Författningsförslag

Beslag

7 § En kustbevakningstjänsteman har samma rätt som en polisman har enligt 27 kap. 4 § rättegångsbalken att ta egendom i beslag i an- ledning av brott som anges i bilagan till denna lag.

Om beslag verkställs av någon annan än undersökningsledaren eller åklagaren och denne inte har beslutat om beslaget, ska anmälan skyndsamt göras till undersökningsledaren som omedelbart ska pröva om beslaget ska bestå.

Om det i lag eller förordning finns avvikande bestämmelser om beslag gäller dessa.

Avspärrning m.m.

8 § För säkerställande av utredning om brott som anges i bilagan till denna lag har en kustbevakningstjänsteman samma rätt som en polisman har enligt 27 kap. 15 § rättegångsbalken att spärra av ett fartyg, en byggnad eller ett rum, förbjuda tillträde till visst område samt att meddela förbud mot att flytta visst föremål eller att annan liknande åtgärd vidtas.

Husrannsakan

9 § En kustbevakningstjänsteman har samma rätt som en polisman har enligt 28 kap. 5 § rättegångsbalken att i brådskande fall göra husrannsakan i anledning av brott som anges i bilagan till denna lag.

Husrannsakan får genomföras även om påföljden för gärningen endast kan bestämmas till böter till följd av bestämmelserna i lagen (1996:517) om begränsning av tillämpningen av svensk lag vad gäller vissa brott begångna på utländska fartyg eller 41 § första stycket fiskelagen (1993:787).

I fråga om brott mot lagen (2000:1225) om straff för smuggling eller mot andra författningar som anges i 1 § samma lag finns sär- skilda bestämmelser om husrannsakan.

49

Författningsförslag

SOU 2008:55

Kroppsvisitation

10 § En kustbevakningstjänsteman har samma rätt som en polisman har enligt 28 kap. 13 § rättegångsbalken att utan förordnande enligt 28 kap. 4 och 13 §§ rättegångsbalken göra kroppsvisitation med anledning av brott som anges i bilagan till denna lag.

I fråga om brott mot lagen (2000:1225) om straff för smuggling eller mot andra författningar som anges i 1 § samma lag finns sär- skilda bestämmelser om kroppsvisitation.

Annan undersökning

11 § En kustbevakningstjänsteman har samma rätt som en polisman har enligt 28 kap. 10 § rättegångsbalken att göra annan undersök- ning med anledning av brott som anges i bilagan till denna lag.

Brottsmisstankar mot underåriga

12 § I fråga om brott som har begåtts av den som är under 18 år finns bestämmelser i lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare.

Kustbevakningens befogenheter när myndigheten självständigt bekämpar brott

Åtgärder efter ett gripande

13 § När Kustbevakningen leder en förundersökning gäller den rätt och de skyldigheter i förhållande till den som gripits och som följer av rättegångsbalken för Kustbevakningen i samma utsträckning som för en polismyndighet.

Hantering av beslagtagen egendom m.m.

14 § Beslagtagen egendom ska förvaras av Kustbevakningen, om inte annat är föreskrivet eller åklagaren bestämmer något annat.

I vapenlagen (1996:67) finns särskilda bestämmelser om omhän- dertagande av vapen och ammunition.

50

SOU 2008:55

Författningsförslag

15 § Om inget annat följer av lag eller annan författning får egen- dom som har tagits i beslag och som kan antas bli förverkad ome- delbart säljas av Kustbevakningen om

1. egendomen inte kan vårdas utan fara för att den förstörs,

2. vården av egendomen är förenad med alltför stora kostnader,

eller

3. det annars finns särskilda skäl.

Egendom som sägs i första stycket får istället förstöras, om den

1. inte kan säljas,

2. kan befaras komma till brottslig användning, eller

3. annars är olämplig för försäljning.

Om egendom, som sålts eller förstörts, inte förverkas, har ägaren eller annan rättsinnehavare rätt till ersättning. För egendom som sålts lämnas dock inte ersättning med högre belopp än vad som influtit vid försäljningen. Om egendomen har förstörts, lämnas ersättning med skäligt belopp.

16 § Särskilda bestämmelser om hanteringen av beslag av alkohol- haltiga drycker finns i lagen (1958:205) om förverkande av alkohol- haltiga drycker m.m.

Verksamhetsområdets sakliga omfattning vid biträde åt annan myndighet

17 § Kustbevakningen får i ett enskilt fall efter begäran av annan myndighet ingripa även mot andra brott än dem som anges i bila- gan till denna lag.

18 § En kustbevakningstjänsteman får ingripa enligt 17 §

1. efter förfrågan från Kustbevakningen eller en kustbevaknings- tjänsteman till polismyndighet eller Tullverket om biträde i ett enskilt fall, om biträdet godkänts av denna myndighet, eller

2. efter framställan från en polismyndighet eller Tullverket om biträde i ett enskilt fall som godkänts av Kustbevakningen.

19 § Ifråga om en kustbevakningstjänstemans rätt att ingripa mot brott enligt 18 § innan förundersökning har hunnit inledas gäller 3 och 4 §§.

I fråga om biträde åt förundersökningsledare gäller 26 §.

51

Författningsförslag

SOU 2008:55

20 § Om ett beslut om biträde enligt 17 § inte utan väsentlig olägen- het kan avvaktas har en kustbevakningstjänsteman samma rätt som en polisman har enligt 24 kap. 7 § rättegångsbalken att gripa en per- son och enligt 27 kap. 4 § rättegångsbalken att ta egendom i beslag.

I fråga om dokumentation gäller 3 kap. 5 §.

Avslag på en begäran om biträde

21 § Kustbevakningen har rätt att i ett enskilt fall avslå en fram- ställan av en polismyndighet eller Tullverket om biträde.

I fråga om biträde åt förundersökningsledare gäller 26 §.

Rapportering

22 § En kustbevakningstjänsteman som enligt bestämmelserna i detta kapitel biträder en annan myndighet ska genast rapportera vidtagna åtgärder och ingripanden till den behöriga myndigheten.

Gemensamma bestämmelser om verkställighetsåtgärder m.m.

Preja, borda och inbringa fartyg till hamn

23 § En kustbevakningstjänsteman har, om inte annat följer av 2 kap. 5 §, rätt att preja, borda och hålla kvar ett fartyg under den tid som krävs för att hålla förhör enligt 23 kap. rättegångsbalken eller använda tvångsmedel enligt 24–28 kap. rättegångsbalken. Om det uppenbart behövs för att åtgärden ska kunna vidtas, får fartyget även inbringas till hamn.

Finns det inte längre grund för en åtgärd enligt första stycket ska den omedelbart upphöra.

Ett fartyg får inte hållas kvar längre än sex timmar utan att den tjänsteman som beslutat om åtgärden anmäler åtgärden till sin för- man. Har åtgärden inte redan upphört ska förmannen omedelbart pröva om beslutet ska bestå.

52

SOU 2008:55 Författningsförslag

Stoppa fartyg

24 § En kustbevakningstjänsteman har, om inte annat följer av 2 kap. 5 §, rätt att stoppa ett fartyg om det

1. finns anledning att anta att någon som färdas i fartyget har gjort sig skyldig till brott som tjänstemannen får ingripa mot,

2. av någon annan anledning behövs för att med stöd i lag ingripa mot någon som färdas i fartyget, genom att beröva honom eller henne friheten, på annat sätt inskränka hans eller hennes rörelsefrihet eller underkasta honom eller henne kroppsvisitation eller kroppsbesikt- ning,

3. behövs för att med stöd i lag genomföra husrannsakan i far- tyget, eller

4. behövs för att kontrollera fartyget eller den som för detta eller fartygets last med stöd av särskild reglering.

Stoppa fordon eller annat transportmedel

25 § En kustbevakningstjänsteman har rätt att stoppa ett fordon eller ett annat transportmedel om det

1. finns anledning att anta att någon som färdas i fordonet har gjort sig skyldig till brott som tjänstemannen får ingripa mot,

2. av någon annan anledning behövs för att med stöd i lag ingri- pa mot någon som färdas i fordonet, genom att beröva honom eller henne friheten, på annat sätt inskränka hans eller hennes rörelsefri- het eller underkasta honom eller henne kroppsvisitation eller kropps- besiktning,

3. behövs för att med stöd i lag genomföra husrannsakan i for- donet, eller

4. behövs för att kontrollera fordonet, föraren eller fordonets last med stöd av särskild reglering.

Biträde åt förundersökningsledare

26 § Om det med hänsyn till brottets beskaffenhet eller omstän- digheterna i övrigt är lämpligt, kan en förundersökningsledare upp- dra åt Kustbevakningen eller en kustbevakningstjänsteman att biträda vid förundersökningen och utföra de utredningsåtgärder som begärs. Om förundersökningen leds av åklagare är kustbevakningstjänste- mannen skyldig att lämna det biträde som begärs.

53

Författningsförslag

SOU 2008:55

Rapporteringsskyldighet m.m.

27 § Får en kustbevakningstjänsteman kännedom om ett brott som begåtts inom lagens geografiska tillämpningsområde enligt 2 kap. och myndighetens verksamhetsområde enligt 1 § ska tjänstemannen rapportera detta till sin förman så snart det kan ske.

28 § En kustbevakningstjänsteman som ingriper med stöd av 3– 11 §§ eller 20 § ska genast anmäla detta till den som har rätt att leda förundersökningen.

29 § Har brott som inte ingår i bilagan till denna lag begåtts i den ekonomiska zonen eller på svensk del av kontinentalsockeln, ska saken skyndsamt anmälas till åklagare. Detsamma gäller vid annat brott som begåtts utanför svenskt territorium.

Rapporteftergift

30 § En kustbevakningstjänsteman får lämna rapporteftergift om brottet med hänsyn till omständigheterna i det särskilda fallet är obe- tydligt och det är uppenbart att brottet inte skulle föranleda annan påföljd än böter.

5 kap. Ordningshållande verksamhet

Verksamhetsområdets sakliga omfattning

1 § Kustbevakningen bedriver självständig verksamhet för att för- hindra sådana störningar av allmän ordning som avser

1. uppträdande till sjöss,

2. störningar enligt 20 § andra stycket lagen (2004:487) om sjö- fartsskydd, och

3. störningar enligt 4 kap. 7 § andra stycket lagen (2006:1209) om hamnskydd.

2 § Utöver vad som sägs i 1 § får Kustbevakningen ingripa mot stör- ningar av allmän ordning om en polismyndighet begär biträde med en viss åtgärd i anledning av

1. en oförutsedd händelse, eller

2. en planerad insats.

54

SOU 2008:55

Författningsförslag

En kustbevakningstjänstemans rätt att ingripa mot en ordningsstörning

Avvisa, avlägsna eller tillfälligt omhänderta personer

3 § I fall som anges i 1 och 2 §§ får en kustbevakningstjänsteman, när det är nödvändigt för att ordningen ska kunna upprätthållas, självständigt ingripa mot den som genom sitt uppträdande stör den allmänna ordningen eller utgör en omedelbar fara för denna genom att avvisa eller avlägsna personen från visst område eller utrymme. Detsamma gäller om en sådan åtgärd behövs för att en straffbelagd handling ska kunna avvärjas.

Är en åtgärd som avses i första stycket otillräcklig för att det avsedda resultatet ska uppnås, får personen tillfälligt omhändertas. Rätten att tillfälligt omhänderta en person gäller dock inte vid ingri- panden enligt 1 § 2 eller 3.

I fråga om dokumentation gäller 3 kap. 5 §.

Allvarlig fara för liv eller hälsa

4 § Utan hinder av bestämmelserna i 1 och 2 §§ får en kustbevak- ningstjänsteman ingripa mot en ordningsstörning om ett omedel- bart ingripande är nödvändigt för att hindra allvarlig fara för liv eller hälsa och faran inte lämpligen kan hindras på något annat sätt. Tjänstemannen har då de befogenheter som anges i 3 §.

Biträde åt polismyndighet

5 § En kustbevakningstjänsteman får, efter godkännande av polis- myndigheten i det enskilda fallet, ingripa mot den som stör allmän ordning och har då de befogenheter som anges i 3 §.

Bestämmelser om omhändertagande

6 § Den som har omhändertagits enligt 3 § ska underrättas om anledningen till omhändertagandet så snart som möjligt.

55

Författningsförslag

SOU 2008:55

7 § Den som har verkställt ett omhändertagande ska skyndsamt anmäla åtgärden till sin förman. Om omhändertagandet inte redan har upphört ska förmannen omedelbart pröva om det ska bestå.

Innebär förmannens beslut att den som har omhändertagits enligt 3 § ska hållas kvar, ska förmannen skyndsamt underrätta polismyn- digheten om omhändertagandet och skälet till detta. Den omhänder- tagne ska så snabbt som möjligt överlämnas till polismyndigheten, som på nytt ska pröva om omhändertagandet ska bestå.

8 § Vid omhändertagande enligt 3 § ska tillses att åtgärden inte orsakar den omhändertagne större olägenhet än som är oundviklig med hänsyn till åtgärdens syfte eller väcker onödig uppmärksamhet. Den som har omhändertagits får inte underkastas annan inskränk- ning i sin frihet än som behövs med hänsyn till ändamålet med åtgär- den, ordning eller säkerhet.

Den omhändertagne får tas i förvar om det är nödvändigt med hän- syn till ordning eller säkerhet. Den som är under femton år får dock inte tas i förvar.

9 § Ska någon gripas enligt 24 kap. rättegångsbalken, får personen inte omhändertas enligt 3 § eller hållas kvar enligt 7 § andra stycket.

Avvisa eller avlägsna vid tillträdesförbud

10 § Om någon försöker tränga in på ett område eller i ett utrym- me till vilket tillträde har förbjudits med stöd av lag eller annan författning, får en kustbevakningstjänsteman avvisa eller avlägsna personen från området eller utrymmet, när det är nödvändigt för att ordning eller säkerhet ska kunna upprätthållas. Detsamma gäller den som vägrar lämna ett sådant område eller utrymme.

Ordningsstörningar på fartyg och i hamnar

11 § I lagen (2004:487) om sjöfartsskydd och lagen (2006:1209) om hamnskydd finns särskilda bestämmelser om en kustbevaknings- tjänstemans rätt att ingripa för att upprätthålla ordning och säkerhet

1. på fartyg,

2. i hamnanläggningar, och

3. i hamnars områden.

56

SOU 2008:55

Författningsförslag

Preja, borda och inbringa fartyg till hamn

12 § Om det behövs för att ingripa mot en ordningsstörning enligt detta kapitel får en kustbevakningstjänsteman, om inte annat följer av 2 kap. 5 §, preja, borda och hålla kvar samt, om det uppenbart behövs för att kunna hindra ordningsstörningen, inbringa ett fartyg till svensk hamn.

Finns det inte längre grund för en åtgärd enligt första stycket ska den omedelbart upphöra.

Ett fartyg får inte hållas kvar längre än sex timmar utan att den tjänsteman som beslutat om åtgärden anmäler åtgärden till sin för- man. Har åtgärden inte redan upphört ska förmannen omedelbart pröva om beslutet ska bestå.

Rapportering m.m.

13 § Om en kustbevakningstjänsteman ingriper självständigt mot en ordningsstörning enligt 3 eller 4 § ska behörig polismyndighet genast underrättas.

14 § En kustbevakningstjänsteman som biträder en polismyndighet i sådan verksamhet som avses i 2 § ska genast rapportera vidtagna åtgärder till den behöriga myndigheten.

6 kap. Kontroll- och tillsynsverksamhet

Krav på proportionalitet

1 § En kustbevakningstjänsteman får besluta om en kontroll- eller tillsynsåtgärd endast om skälen för åtgärden uppväger det intrång eller men i övrigt som åtgärden innebär för enskilda.

Preja, borda och inbringa fartyg till hamn

2 § Om det behövs för att genomföra en i annan författning reg- lerad kontroll får en kustbevakningstjänsteman, om inte annat följer av 2 kap. 5 §, preja, borda och, om det uppenbart behövs för att genomföra kontrollen, inbringa ett fartyg till svensk hamn.

57

Författningsförslag

SOU 2008:55

Om det i lag eller annan författning finns avvikande bestämmel- ser gäller dessa.

Stoppa fordon eller annat transportmedel

3 § Har en kustbevakningstjänsteman rätt att ta alkoholutandnings- prov eller göra ögonundersökning i enlighet med särskilda före- skrifter, får tjänstemannen stoppa fordon eller annat transportmedel för att ta provet eller genomföra undersökningen.

4 § Särskilda bestämmelser om rätten att stoppa fordon eller andra transportmedel för att genomföra kontroll finns i

1. tullagen (2000:1281), och

2. lagen (2006:263) om transport av farligt gods.

Rätt till tillträde

5 § Särskilda bestämmelser om rätt att få tillträde till fartyg, andra transportmedel, anläggningar och andra utrymmen eller områden för att göra nödvändiga undersökningar finns i

1. lagen (1966:314) om kontinentalsockeln,

2. lagen (1971:850) med anledning av gränsälvsöverenskommelsen den 16 september 1971 mellan Sverige och Finland,

3. lagen (1979:377) om registrering av båtar för yrkesmässig sjöfart m.m.,

4. lagen (1980:424) om åtgärder mot förorening från fartyg,

5. fiskelagen (1993:787),

6. sjölagen (1994:1009),

7. förordningen (1994:1162) om skeppsmätning,

8. lagen (1994:1709) om EG:s förordningar om den gemensamma fiskeripolitiken,

9. lagen (1994:1776) om skatt på energi,

10. lagen (1996:701) om Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska unionen,

11. miljöbalken (1998:808),

12. tullagen (2000:1281),

13. fartygssäkerhetslagen (2003:364),

14. lagen (2003:778) om skydd mot olyckor,

15. lagen (2004:487) om sjöfartsskydd,

58

SOU 2008:55

Författningsförslag

16. utlänningslagen (2005:716),

17. lagen (2006:263) om transport av farligt gods,

18. lagen (2006:924) om Antarktis, och

19. lagen (2006:1209) om hamnskydd.

Rätt att ingripa enligt särskild reglering

6 § Utöver bestämmelserna i denna lag har Kustbevakningen och en kustbevakningstjänsteman rätt att vidta de åtgärder som anges i den författning som ligger till grund för kontrollen eller tillsynen.

En åtgärd enligt första stycket kan utföras inom det geografiska och sakliga tillämpningsområde som gäller för den författning som tillämpas.

U

Denna lag träder i kraft den … Genom lagen upphävs lagen (1982:395) om Kustbevakningens medverkan vid polisiär övervak- ning.

59

Författningsförslag

SOU 2008:55

Bilaga

Författningar med straffbestämmelser och enskilda straffbestäm- melser angående vilka Kustbevakningen får inleda förundersök- ning enligt 4 kap. 1 § lagen (2009:000) om Kustbevakningens och en kustbevakningstjänstemans rättsliga befogenheter

Sjöfartsskydd

- 22–24 §§ lagen (2004:487) om sjöfartsskydd

Sjötrafik och sjösäkerhet

- Kungörelsen (1970:344) om kompetenskrav för förare av större fritidsbåtar,

- förordningen (1974:235) om tillstånd till sjöfart i inrikes trafik med utländskt fartyg m.m.,

- förordningen (1975:929) med vissa bestämmelser om fartygs iden- tifiering,

- förordningen (1982:569) om lotsning m.m.,

- lagen (1983:293) om inrättande, utvidgning och avlysning av all- män farled och allmän hamn,

- lagen (1983:294) om inrättande, utvidgning och avlysning av all- män flottled,

- mönstringslagen (1983:929),

- 5 kap. 1 § sjötrafikförordningen (1986:300),

- svävarfartsförordningen (1986:305),

- förordningen (1993:1053) om användning av vattenskoter,

- sjöfylleri enligt 20 kap. 4 och 5 §§ sjölagen (1994:1009),

- andra brott enligt 20 kap. 1–3 och 6–11 §§ sjölagen (1994:1009),

- lagen (1998:958) om vilotid för sjömän, och

- förordningen (1998:1355) om trafik med höghastighetsfartyg.

Smugglingsbrott m.m.

- Lagen (2000:1225) om straff för smuggling och de brott som anges i 1 § samma lag.

60

SOU 2008:55

Författningsförslag

Vattenförorening och andra brott som rör miljön

- 2 kap. 2–4 §§ lagen (1980:424) om åtgärder mot förorening från fartyg,

- 15 kap. 31 och 32 §§, 29 kap. 1–2 a och 4 §§ miljöbalken (1998:808), och

- avfallsförordningen (2001:1063).

Överträdelser av fiske- och jaktlagstiftningen m.m.

- Lagen (1981:533) om fiskevårdsområden,

- jaktlagen (1987:259),

- fiskelagen (1993:787),

- lagen (1994:1709) om EG:s förordningar om den gemensamma fiskeripolitiken, och

- vapenlagen (1996:67).

Överträdelser som rör fornminnen och vrak

- Lagen (1988:950) om kulturminnen m.m., och

- lagen (1995:732) om skydd för gravfriden vid vraket efter passa- gerarfartyget Estonia.

Övrig reglering

- Lagen (1966:314) om kontinentalsockeln,

- lagen (1990:217) om skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m.,

- lagen (1992:1140) om Sveriges ekonomiska zon,

- lagen (1994:1776) om skatt på energi, och

- 16 § tredje stycket lagen (2006:263) om transport av farligt gods.

61

Författningsförslag

SOU 2008:55

2 Förslag till

förordning (2009:000) om Kustbevakningens och en kustbevakningstjänstemans rättsliga befogenheter

Regeringen föreskriver följande.

Definitioner

1 § Termer i denna förordning har samma betydelse och tillämp- ningsområde som i lagen (2009:000) om Kustbevakningens och en kustbevakningstjänstemans rättsliga befogenheter.

Med befäl avses den tjänsteman som har ansvaret för samordning och ledning av den verksamhet han eller hon leder.

Befälsordning m.m.

2 § Det ska av arbetsordningen eller av order framgå vem som är befäl vid ett uppdrag som flera kustbevakningstjänstemän utför gemensamt. I annat fall är den person som har den högsta befatt- ningen befäl. Om flera kustbevakningstjänstemän har lika höga befattningar är den befäl som har haft befattningen längst tid eller, om de har haft befattningen lika länge, den till levnadsåldern äldste.

Vad som anges i första stycket påverkar inte en befälhavares sär- skilda uppgifter och ansvar till följd av annan reglering.

3 § En kustbevakningstjänsteman ska följa de order eller direktiv som ges i tjänsten. Bestämmelser om att lydnadsplikt i vissa fall befriar från ansvar finns i 24 kap. 8 § brottsbalken.

Behörighetskrav

4 § Beslut om att inleda förundersökning och annat beslut av undersökningsledare får fattas av

1. chef vid regional ledning vid Kustbevakningen, eller

2. annan tjänsteman som Kustbevakningen utser och som har erforderlig utbildning.

62

SOU 2008:55

Författningsförslag

5 § Beslut om användning av tvångsmedel får fattas endast av tjänsteman vid Kustbevakningen som innehar en befattning som är förenad med sådan behörighet och som har genomgått erforderlig utbildning för ändamålet. Detsamma gäller verkställighet av tvångs- medel.

Uppträdande i anställningen

6 § En kustbevakningstjänsteman ska i sitt arbete uppträda på ett sätt som inger förtroende och aktning. Tjänstemannen ska uppträda hövligt, hänsynsfullt och med fasthet samt iaktta självbehärskning och undvika vad som i allmänhet kan uppfattas som utslag av ovän- lighet eller småaktighet. Tjänstemannen ska ge de upplysningar i anställningen som kan och får lämnas. Uppgifterna ska vara säkra och får inte främja ryktesspridning.

7 § Skadas någon till följd av ingripande av en kustbevaknings- tjänsteman och är skadan inte obetydlig, ska tjänstemannen genast se till att den skadade får den vård som behövs och anmäla det inträf- fade till sin förman.

Underrättelseskyldighet

8 § En kustbevakningstjänsteman ska underrätta sin närmaste för- man om sådana förhållanden i övrigt som rör arbetet och som för- mannen bör känna till.

Legitimation

9 § Varje kustbevakningstjänsteman ska vid myndighetsutövning eller annan tjänsteåtgärd på begäran uppge sitt namn, upplysa om vem som är närmast överordnad och, när det begärs, visa upp tjänste- kort eller på annat sätt styrka sin behörighet.

De närmare föreskrifter om legitimation som behövs utöver för- ordningen (1958:272) om tjänstekort meddelas av Kustbevakningen.

63

Författningsförslag

SOU 2008:55

Användning av skjutvapen i tjänsten

10 § En kustbevakningstjänsteman har samma rätt som annan till nödvärn enligt 24 kap. 1 § brottsbalken. Om det i en sådan situation är försvarligt med hänsyn till det våld eller hot om våld som möter kustbevakningstjänstemannen och omständigheterna i övrigt får tjänstemannen, med de begränsningar som följer av 12 och 13 §§, använda skjutvapen.

11 § I fall som avses i 24 kap. 2 § brottsbalken eller i 3 kap. 2 § lagen (2009:000) om Kustbevakningens och en kustbevakningstjänste- mans rättsliga befogenheter får en kustbevakningstjänsteman, om andra medel är otillräckliga, använda skjutvapen för att

1. gripa den som på sannolika skäl är misstänkt för ett brott som omfattas av Kustbevakningens verksamhetsområde enligt 4 kap. 1 § lagen om Kustbevakningens och en kustbevakningstjänstemans rätts- liga befogenheter,

2. hindra någon från att rymma eller för att gripa någon som har rymt, om han är häktad, anhållen eller gripen för brott eller om han är dömd för ett sådant brott till fängelse och intagen i anstalt, eller

3. gripa någon enligt 4 kap. 5 § femte stycket lagen (2003:1156) om överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder.

12 § En kustbevakningstjänsteman som uppträder i grupp under direkt ledning av befäl får använda skjutvapen endast på order av den som har befälet, om inte gruppen eller annan utsätts för sådant angrepp eller hot om angrepp att vapen oundgängligen måste använ- das omedelbart.

13 § Innan en kustbevakningstjänsteman använder skjutvapen, ska tjänstemannen särskilt beakta risken för att utomstående skadas. Skottlossning inom ett område där många människor bor eller vistas ska i det längsta undvikas. Innan skott avlossas, ska kustbevaknings- tjänstemannen ge tydlig varning genom tillrop, om sådan varning inte är obehövlig. Om skjutvapen måste användas, ska kustbevak- ningstjänstemannen, när omständigheterna inte tvingar till annat, först avlossa varningsskott.

Vid skottlossning mot person ska eftersträvas att endast för tillfället oskadliggöra personen.

64

SOU 2008:55

Författningsförslag

14 § När en kustbevakningstjänsteman har använt skjutvapen, ska tjänstemannen lämna en rapport om händelsen till chefen för sjö- övervakningsavdelningen.

Kustbevakningen meddelar närmare föreskrifter om när rappor- tering ska ske.

Användning av pepparspray i tjänsten

15 § Med pepparspray avses i denna förordning en vätska som består av ett pepparextrakt av capsaicin (oleoresin capsicum) och som med hjälp av drivgas kan sprutas ut i form av en koncentrerad stråle i avsikt att reta ögonen på och tillfälligt förblinda den mot vilken strålen riktas.

16 § Användning av pepparspray ska ske med hänsyn tagen till den smärta och det obehag som åtgärden innebär för den som utsätts för sprayen.

17 § Pepparspray får användas bara om uppgiften inte kan lösas på något annat, mindre ingripande sätt.

Bemyndiganden

18 § Kustbevakningen får meddela närmare föreskrifter angående

1. utbildning,

2. rapporteringsskyldighet,

3. dokumentation,

4. användning av vapen och andra hjälpmedel vid våldsanvänd- ning, och

5. befälsfrågor.

Kustbevakningen kan även meddela föreskrifter med stöd av 4 § myndighetsförordningen (2007:515).

19 § Innan Kustbevakningen fattar beslut om föreskrifter som berör annan myndighet ska Kustbevakningen samråda med denna.

U

Denna förordning träder i kraft den … Genom förordningen upp- hävs förordningen (1983:124) om Kustbevakningens medverkan vid polisiär övervakning.

65

Vid beslag av egendom som avses i 1 § ska vad som i allmän- het är föreskrivet om beslag i brottmål tillämpas, dock med föl- jande avvikelser:

1. Beslagtagen egendom får bevisligen förstöras om värdet är ringa eller om det annars måste anses försvarligt att för- störa egendomen. I annat fall får egendomen säljas. Spritdrycker, vin, starköl och öl får säljas till den som har rätt att tillverka eller att bedriva partihandel med sådana varor enligt alkohollagen (1994:1738). Annan egendom får säljas på det sätt som med hän- syn till egendomen är lämpligt. Intäkter vid försäljning av beslag- tagen egendom tillfaller staten.

Beslut om att förstöra eller sälja egendom får fattas av under- sökningsledaren eller åklagaren. I de fall som avses i 23 kap. 22 § första stycket rättegångsbalken får sådant beslut fattas även av polismyndigheten eller Kustbe- vakningen.

Författningsförslag

SOU 2008:55

3 Förslag till

lag om ändring i lagen (1958:205) om förverkande av alkoholhaltiga drycker m.m.

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1958:205) om förverkande av alkoholhaltiga drycker m.m. ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 §TPF3FPT

Vid beslag av egendom som avses i 1 § skall vad som i allmän- het är föreskrivet om beslag i brottmål tillämpas, dock med föl- jande avvikelser:

1. Beslagtagen egendom får bevisligen förstöras om värdet är ringa eller om det annars måste anses försvarligt att för- störa egendomen. I annat fall får egendomen säljas. Spritdrycker, vin, starköl och öl får säljas till den som har rätt att tillverka eller att bedriva partihandel med sådana varor enligt alkohollagen (1994:1738). Annan egendom får säljas på det sätt som med hän- syn till egendomen är lämpligt. Intäkter vid försäljning av beslag- tagen egendom tillfaller staten.

Beslut om att förstöra eller sälja egendom får fattas av under- sökningsledaren eller åklagaren. I de fall som avses i 23 kap. 22 § första stycket rättegångsbalken får sådant beslut fattas även av polismyndigheten.

3 TP PT Senaste lydelse SFS 2005:286.

66

SOU 2008:55

Författningsförslag

Om ett beslag hävs och egen- domen är förstörd eller såld enligt denna paragraf, skall ersättning betalas av allmänna medel. Ersätt- ningens storlek skall motsvara egendomens pris vid försäljning till allmänheten eller vad som annars är skäligt. Beslut om er- sättning fattas av åklagaren. Den som drabbats av beslaget får be- gära rättens prövning av beslutet om ersättning. Det skall ske inom en månad från det han eller hon fick del av beslutet. Ansökan görs vid den domstol som kunnat pröva beslaget. Ersättning betalas ut av länsstyrelsen på begäran av åklagaren.

1 a. Om värdet på en beslag- tagen alkoholhaltig dryck är ringa, får en polisman besluta att drycken bevisligen skall förstö- ras. Även i dessa fall tillämpas 1 tredje stycket.

2. Om polisman verkställer beslag och förelägger förverkan- de av den beslagtagna egendomen

iföreläggande av ordningsbot, skall anmälan om beslaget göras hos polismyndigheten.

3. I fråga om sådana drycker som avses i 1 § tredje stycket och som förtärs eller förvaras i

strid med villkor enligt 2 kap. 16 § andra stycket första mening- en eller med 2 kap. 18 § eller med 4 kap. 4 § ordningslagen (1993:1617) eller med 9 kap. 2 § järnvägslagen (2004:519) har den som tjänstgör som ordningsvakt

Om ett beslag hävs och egen- domen är förstörd eller såld enligt denna paragraf, ska ersättning betalas av allmänna medel. Ersätt- ningens storlek ska motsvara egendomens pris vid försäljning till allmänheten eller vad som annars är skäligt. Beslut om er- sättning fattas av åklagaren. Den som drabbats av beslaget får be- gära rättens prövning av beslutet om ersättning. Det ska ske inom en månad från det han eller hon fick del av beslutet. Ansökan görs vid den domstol som kunnat pröva beslaget. Ersättning betalas ut av länsstyrelsen på begäran av åklagaren.

1 a. Om värdet på en beslag- tagen alkoholhaltig dryck är ringa, får en polisman eller en kustbevakningstjänsteman besluta att drycken bevisligen ska för- störas. Även i dessa fall tilläm- pas 1 tredje stycket.

2. Om en polisman verkställer beslag och förelägger förverkan- de av den beslagtagna egendomen

iföreläggande av ordningsbot, ska anmälan om beslaget göras hos polismyndigheten.

3. I fråga om sådana drycker som avses i 1 § tredje stycket och som förtärs eller förvaras i

strid med villkor enligt 2 kap. 16 § andra stycket första mening- en eller med 2 kap. 18 § eller med 4 kap. 4 § ordningslagen (1993:1617) eller med 9 kap. 2 § järnvägslagen (2004:519) har den som tjänstgör som ordningsvakt

67

Författningsförslag

SOU 2008:55

vid en allmän sammankomst eller offentlig tillställning eller inom ett trafikföretags område eller dess färdmedel eller som befattningshavare i säkerhets- eller ordningstjänst vid järnväg samma rätt att ta egendomen i beslag som enligt rättegångs- balken tillkommer en polisman.

Ordningsvakt eller befatt- ningshavare i säkerhets- eller ord- ningstjänst vid järnväg som har verkställt beslag skall skyndsamt anmäla detta till polismyndig- heten och överlämna den beslag- tagna egendomen.

U

Denna lag träder i kraft den …

68

vid en allmän sammankomst eller offentlig tillställning eller inom ett trafikföretags område eller dess färdmedel eller som befattningshavare i säkerhets- eller ordningstjänst vid järnväg samma rätt att ta egendomen i beslag som enligt rättegångs- balken tillkommer en polisman.

En ordningsvakt eller befatt- ningshavare i säkerhets- eller ord- ningstjänst vid järnväg som har verkställt beslag ska skyndsamt anmäla detta till polismyndig- heten och överlämna den beslag- tagna egendomen.

Som fullt bevis att delgivning har skett på sätt som anges i in- tyget gäller intyg som i tjänsten utfärdas av stämningsman, tjänsteman vid svensk utlands- myndighet, åklagare, polisman, kustbevakningstjänsteman, krono- fogde, exekutiv tjänsteman vid Kronofogdemyndigheten samt tjänsteman vid någon av följande inrättningar, nämligen

1. kriminalvårdsanstalt,

2. häkte,

3. hem som avses i 12 § lagen (1990:52) med särskilda bestäm- melser om vård av unga och i 22 § lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall,

4. sådan enhet som avses i 6 § första stycket lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård och i 5 § lagen (1991:1137) om rättspsy- kiatrisk undersökning, om delgiv- ningen avser den som är intagen där. Samma vitsord tillkommer intyg av Notarius publicus och intyg av nämndeman i tingsrätt vid delgivning för tingsrättens räkning.

69

SOU 2008:55

Författningsförslag

4 Förslag till

lag om ändring i delgivningslagen (1970:428)

Härigenom föreskrivs att 24 och 29 §§ delgivningslagen (1970:428) ska ha följande lydelser.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

24 §TPF4FPT

Som fullt bevis att delgivning har skett på sätt som anges i in- tyget gäller intyg som i tjänsten utfärdas av stämningsman, tjänsteman vid svensk utlands- myndighet, åklagare, polisman, kronofogde, exekutiv tjänsteman vid Kronofogdemyndigheten samt tjänsteman vid någon av följande inrättningar, nämligen

1. kriminalvårdsanstalt,

2. häkte,

3. hem som avses i 12 § lagen (1990:52) med särskilda bestäm- melser om vård av unga och i 22 § lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall,

4. sådan enhet som avses i 6 § första stycket lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård och i 5 § lagen (1991:1137) om rättspsy- kiatrisk undersökning, om delgiv- ningen avser den som är intagen där. Samma vitsord tillkommer intyg av Notarius publicus och intyg av nämndeman i tingsrätt vid delgivning för tingsrättens räkning.

4 TP PT Senaste lydelse SFS 2006:750.

För att verkställa delgivning har stämningsman, åklagare, polis- man, kustbevakningstjänsteman, kronofogde och exekutiv tjänste- man vid Kronofogdemyndighet- en rätt att få tillträde till enskilt område som inte utgör bostad.

Vägras någon annan än en polisman tillträde som han enligt första stycket har rätt till, ska polismyndigheten på begäran av honom lämna biträde. En polis- man får, efter beslut av polismyn- digheten, själv bereda sig tillträde.

Författningsförslag SOU 2008:55

Vid särskild postdelgivning har intyg av befattningshavare vid postbefordringsföretag som avses i 3 § andra stycket sådant vitsord

som anges i första stycket.	Intyg att delgivning skett på
Intyg att delgivning skett på
utrikes ort skall gälla som fullt	utrikes ort ska gälla som fullt
bevis att delgivning skett på sätt	bevis att delgivning skett på sätt
som anges i intyget, om intygs-	som anges i intyget, om intygs-
givarens behörighet styrkes av	givarens behörighet styrks av
tjänsteman vid svensk utlands-	tjänsteman vid svensk utlands-
myndighet. Intyg om delgivning	myndighet. Intyg om delgivning
på utrikes ort gäller som fullt	på utrikes ort gäller som fullt
bevis även utan sådant bestyr-	bevis även utan sådant bestyr-
kande som nyss nämnts, om	kande som nyss nämnts, om
detta följer av överenskommelse	detta följer av överenskommelse
med främmande stat.	med främmande stat.

29 §TPF5FPT

För att verkställa delgivning har stämningsman, åklagare, polis- man, kronofogde och exekutiv tjänsteman vid Kronofogdemyn- digheten rätt att få tillträde till enskilt område som inte utgör bostad.

Vägras annan än polisman till- träde som han enligt första styck- et har rätt till, skall polismyndig- het på begäran av honom lämna biträde. Polisman får, efter beslut av polismyndighet, själv bereda sig tillträde.

U

Denna lag träder i kraft den …

5 TP PT Senaste lydelse SFS 2006:684.

70

SOU 2008:55

Författningsförslag

5 Förslag till

lag om ändring i lagen (1976:1090) om alkoholutandningsprov

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1976:1090) om alkohol- utandningsprov ska ha följande lydelse.

Föreslagen lydelse enligt	Föreslagen lydelse
prop. 2007/08:53
	6
	1 §TPF FPT

Alkoholutandningsprov får tas på den som skäligen kan miss- tänkas för brott som avses i 4 § lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott, 30 § lagen (1990:1157) om säkerhet vid tunnelbana och spårväg, 20 kap. 4 § sjölagen (1994:1009), 10 kap. 2 § järnvägslagen (2004:519) eller annat brott, på vilket fängelse kan följa, om provet kan ha betydelse för utredning om brottet.

Alkoholutandningsprov tas av

1. en polisman,

2. en tjänsteman vid Tullverket eller Kustbevakningen, om miss- tanken gäller brott som avses i 4 § lagen om straff för vissa trafik- brott, eller

3. en tjänsteman vid Kustbevakningen, om misstanken gäller brott som avses i 20 kap. 4 § sjölagen.

En tjänsteman vid Tullverket eller Kustbevakningen som ska ta ett alkoholutandningsprov har samma befogenhet som en polis- man har enligt 22 § polislagen (1984:387) att stoppa ett fordon eller ett annat transportmedel.

En tjänsteman vid Tullverket som ska ta ett alkoholutandnings- prov har samma befogenhet som en polisman har enligt 22 § polis- lagen (1984:387) att stoppa ett fordon eller ett annat transport- medel.

I fråga om en kustbevaknings- tjänstemans rätt att stoppa fordon finns bestämmelser i lagen (2009:000) om Kustbevakningens och en kustbevakningstjänstemans befogenheter.

6 TP PT Senaste lydelse SFS 2004:522.

71

Författningsförslag

SOU 2008:55

Provtagningen ska ske på ett sätt som inte utsätter den på vilken provet tas för allmän uppmärksamhet. Om särskilda skäl inte för- anleder något annat, ska provet tas i täckt fordon eller fartyg eller inomhus i avskilt rum.

U

Denna lag träder i kraft den …

72

SOU 2008:55

Författningsförslag

6 Förslag till

lag om ändring i lagen (1980:424) om åtgärder mot förorening från fartyg

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1980:424) om åtgärder mot förorening från fartyg

dels att 11 kap. 1–8 och 17 §§ ska upphöra att gälla,

dels att nuvarande 11 kap. 9–16 §§ ska betecknas 11 kap. 1–8 §§, dels att de nya 11 kap. 1–8 §§ ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
9 §	11 kap.
	7
	1 §TPF FPT

Beslut om att hålla förhör en- ligt 23 kap. eller om att använda tvångsmedel enligt 24–28 kap. rättegångsbalken ombord på ett utländskt fartyg som befinner sig utanför svenskt inre vatten skall meddelas av åklagaren eller rätten.

Vid fara i dröjsmål har en tjänsteman vid Kustbevakningen eller en polisman befogenhet att vidta åtgärd enligt första stycket, om åtgärden är sådan att en kustbevakningstjänsteman eller polisman annars får besluta om den enligt detta kapitel eller enligt rättegångsbalken.

Åtgärden skall skyndsamt anmälas till åklagaren, som ome- delbart skall pröva frågan om åt- gärder beträffande fartyget.

Beslut om att hålla förhör en- ligt 23 kap. eller om att använda tvångsmedel enligt 24–28 kap. rättegångsbalken ombord på ett utländskt fartyg som befinner sig utanför svenskt inre vatten ska meddelas av åklagaren eller rätten.

Vid fara i dröjsmål får en tjänsteman vid Kustbevakningen eller en polisman vidta åtgärd enligt första stycket, om åtgär- den är sådan att en kustbevak- ningstjänsteman eller en polisman annars får besluta om den enligt rättegångsbalken eller lagen (2009:000) om Kustbevakningens och en kustbevakningstjänstemans rättsliga befogenheter.

Åtgärden ska skyndsamt anmälas till åklagaren, som ome- delbart ska pröva frågan om åt- gärder beträffande fartyget.

7 TP PT Senaste lydelse SFS 2001:1294.

73

SOU 2008:55

2 §TPF8FPT

Ombord på ett utländskt far- tyg som befinner sig i Sveriges territorialhav får åtgärder som avses i 1 § vidtas endast om det finns grundad anledning att anta att ett förbjudet utsläpp har skett från fartyget inom Sveriges sjö- territorium eller att det på farty- get i svenskt inre vatten har be- gåtts ett brott som avses i 10 kap. 3 eller 4 §.

Om utsläpp har skett från ett utländskt fartyg i Sveriges eko- nomiska zon, gäller i fråga om rätt att vidta åtgärder vad som föreskrivs i 3 och 4 §§.

Författningsförslag

10 §

Ombord på ett utländskt far- tyg som befinner sig i Sveriges territorialhav får åtgärder som avses i 9 § vidtas endast om det finns grundad anledning att anta att ett förbjudet utsläpp har skett från fartyget inom Sveriges sjö- territorium eller att det på farty- get i svenskt inre vatten har be- gåtts ett brott som avses i 10 kap. 3 eller 4 §.

Om utsläpp har skett från ett utländskt fartyg i Sveriges eko- nomiska zon, gäller i fråga om rätt att vidta åtgärder vad som föreskrivs i 11 och 12 §§.

11 §		9
		3 §TPF FPT
Ombord på ett utländskt far-		Ombord på ett utländskt far-
tyg som befinner sig i Sveriges		tyg som befinner sig i Sveriges
territorialhav eller ekonomiska		territorialhav eller ekonomiska
zon får åtgärder som avses i 9 §		zon får åtgärder som avses i 1 §
vidtas med anledning av ett ut-		vidtas med anledning av ett ut-
släpp i den ekonomiska zonen		släpp i den ekonomiska zonen
endast		endast
1. om det är klarlagt att det		1. om det är klarlagt att det
har skett ett förbjudet utsläpp		har skett ett förbjudet utsläpp
från fartyget, och		från fartyget, och
2. detta utsläpp har medfört		2. detta utsläpp har medfört
eller kan medföra betydande ska-		eller kan medföra betydande ska-
dor på den svenska kusten eller		dor på den svenska kusten eller
därmed	sammanhängande in-	därmed	sammanhängande in-
tressen eller på tillgångar inom		tressen eller på tillgångar inom
Sveriges	sjöterritorium eller i	Sveriges	sjöterritorium eller i
Sveriges ekonomiska zon.		Sveriges ekonomiska zon.

Trots bestämmelserna i första stycket får förhör enligt 23 kap., beslag enligt 27 kap. i form av oljeprov eller husrannsakan enligt 28 kap. 1 § rättegångsbalken genomföras om det finns grundad anled-

8 TP PT Senaste lydelse av tidigare 10 § SFS 2001:1294. 9TP PT Senaste lydelse av tidigare 11 § SFS 2001:1294.

74

SOU 2008:55

Författningsförslag

ning att anta att det har skett ett förbjudet utsläpp från fartyget i den ekonomiska zonen och

1. utsläppet har medfört eller kan medföra betydande förorening av den marina miljön, och

2. fartygets befälhavare har vägrat att lämna uppgifter om fartygets identitet och registreringshamn, senaste och nästa anlöpningshamn eller annan relevant information som har begärts, eller har lämnat uppgifter som uppenbarligen inte överensstämmer med verkliga för- hållanden, och

3. ett ingripande mot fartyget är påkallat av omständigheterna i övrigt.

12 §

Åtgärder som avses i 9 § får, utöver vad som anges i 10 och 11 §§, vidtas mot ett utländskt fartyg som befinner sig utanför Sveriges sjöterritorium om de förutsättningar som anges i 10 eller 11 § föreligger och fartyget har blivit föremål för omedelbart förföljande. Rätten till omedel- bart förföljande upphör när far- tyget kommer in på en annan stats territorialhav.

13 §

I fråga om ett utländskt far-

tyg som har sådant certifikat som avses i 4 kap. 1 § eller motsva- rande handlingar utfärdade av behöriga utländska myndigheter och som medför handlingar som avses i 5 kap. 1 § skall dessa handlingar granskas innan andra utredningsåtgärder vidtas. När handlingarna har granskats får en åtgärd som avses i 9 § vidtas en- dast om granskningen av hand-

4 §TPF10FPT

Åtgärder som avses i 1 § får, utöver vad som anges i 2 och 3 §§, vidtas mot ett utländskt fartyg som befinner sig utanför Sveriges sjöterritorium om de förutsättningar som anges i 2 eller 3 § föreligger och fartyget har blivit föremål för omedelbart förföljande. Rätten till omedel- bart förföljande upphör när far- tyget kommer in på en annan stats territorialhav.

5 §TPF11FPT

I fråga om ett utländskt far- tyg som har sådant certifikat som avses i 4 kap. 1 § eller motsva- rande handlingar utfärdade av behöriga utländska myndigheter och som medför handlingar som avses i 5 kap. 1 § ska dessa handlingar granskas innan andra utredningsåtgärder vidtas. När handlingarna har granskats får en åtgärd som avses i 1 § vidtas en- dast om granskningen av hand-

10 TP PT Senaste lydelse av tidigare 12 § SFS 2001:1294. 11TP PT Senaste lydelse av tidigare 13 § SFS 2001:1294.

75

Författningsförslag

SOU 2008:55

lingarna inte är tillräcklig för att bekräfta en misstanke om att det på fartyget har begåtts ett sådant brott som avses i 1 §.

lingarna inte är tillräcklig för att bekräfta en misstanke om att det på fartyget har begåtts ett brott mot bestämmelserna i denna lag eller mot föreskrifter som har med- delats med stöd av denna lag. Detta gäller även om gärningen föranleder ansvar enligt brotts- balken eller miljöbalken.

14 §	12
	6 §TPF FPT

En tjänsteman vid Kustbevakningen eller en polisman får stoppa ett fartyg och hålla kvar det under den tid som behövs för att hålla förhör enligt 23 kap. rättegångsbalken eller använda ett tvångs- medel enligt 24–28 kap. rättegångsbalken.

Om det	uppenbart behövs		Om det uppenbart behövs
för att åtgärden skall kunna vid-			för att åtgärden ska kunna vidtas
tas får fartyget även föras in till			får fartyget även föras in till
hamn.			hamn.
Hålls ett fartyg kvar av skäl			Hålls ett fartyg kvar av skäl
som anges i 11 § andra stycket			som anges i 3 § andra stycket får
får fartyget föras in till hamn			fartyget föras in till hamn en-
endast om det uppenbart behövs			dast om det uppenbart behövs
för att en husrannsakan skall			för att en husrannsakan ska kunna
kunna genomföras. Fartyget skall			genomföras. Fartyget ska där-
därefter omedelbart		tillåtas att	efter omedelbart tillåtas att avgå,
avgå, om det inte efter husrann-			om det inte efter husrannsakan
sakan finns förutsättningar enligt			finns förutsättningar enligt 3 §
11 § första	stycket	att vidta	första stycket att vidta någon
någon ytterligare åtgärd.			ytterligare åtgärd.
Finns det inte längre fog för			Finns det inte längre fog för
en åtgärd skall den omedelbart			en åtgärd ska den omedelbart
hävas.			hävas.

15 §

Om en åtgärd avseende ett

utländskt fartyg har vidtagits med stöd av detta kapitel skall kon- suln eller den närmaste diplo-

7 §TPF13FPT

Om en åtgärd avseende ett utländskt fartyg har vidtagits med stöd av detta kapitel ska konsuln eller den närmaste diplomatiske

12 TP PT Senaste lydelse av tidigare 14 § SFS 2001:1294. 13TP PT Senaste lydelse av tidigare 15 § SFS 2001:1294.

76

SOU 2008:55

Författningsförslag

matiske representanten för den stat där fartyget är registrerat (flaggstaten) genast underrättas om åtgärden och omständighe- terna kring denna. Sådan under- rättelse skall, när så är möjligt, även lämnas till sjöfartsmyndig- heten i samma stat.

Väcks åtal för brott som avses i 1 § och har brottet begåtts på ett utländskt fartyg i Sveriges territorialhav eller ekonomiska zon skall flaggstaten underrättas om åtalet på det sätt som anges i första stycket.

representanten för den stat där fartyget är registrerat (flaggsta- ten) genast underrättas om åt- gärden och omständigheterna kring denna. Sådan underrättelse ska, när så är möjligt, även läm- nas till sjöfartsmyndigheten i samma stat.

Väcks åtal för ett brott mot bestämmelserna i denna lag eller mot föreskrifter som har meddelats med stöd av denna lag och har brottet begåtts på ett utländskt fartyg i Sveriges territorialhav eller ekonomiska zon ska flagg- staten underrättas om åtalet på det sätt som anges i första stycket. Detta gäller även om gär- ningen föranleder ansvar enligt brottsbalken eller miljöbalken.

16 §

Har en förundersökning in- letts om brott mot en bestäm- melse om förbud mot utsläpp av olja eller andra skadliga ämnen och kan det skäligen befaras att brottet har begåtts på ett fartyg registrerat i en främmande stat, skall regeringen eller den myn- dighet som regeringen bestäm- mer pröva om den staten skall upplysas om överträdelsen och tillställas utredningen i syfte att lagföringen i stället skall ske där (flaggstatsrapport).

Regeringen eller den myndig- het som regeringen utser med- delar föreskrifter om flaggstats-

8 §TPF14FPT

Har en förundersökning in- letts om brott mot en bestäm- melse om förbud mot utsläpp av olja eller andra skadliga ämnen och kan det skäligen befaras att brottet har begåtts på ett fartyg registrerat i en främmande stat, ska regeringen eller den myn- dighet som regeringen bestäm- mer pröva om den staten ska upplysas om överträdelsen och tillställas utredningen i syfte att lagföringen i stället ska ske där (flaggstatsrapport).

Regeringen eller den myndig- het som regeringen utser med- delar föreskrifter om flaggstats-

14 TP PT Senaste lydelse av tidigare 16 § SFS 2001:1294.

77

Författningsförslag

SOU 2008:55

rapport vid otillåtna utsläpp av skadliga ämnen och om flagg- statsrapport i fråga om andra brott som avses i 1 §.

U

Denna lag träder i kraft den …

78

rapport vid otillåtna utsläpp av skadliga ämnen och om flagg- statsrapport i fråga om brott mot bestämmelserna i denna lag eller mot föreskrifter som har meddelats med stöd av denna lag. Detta gäller även om gärningen föranle- der ansvar enligt brottsbalken eller miljöbalken.

SOU 2008:55

Författningsförslag

7 Förslag till

lag om ändring i polislagen (1984:387)

Härigenom föreskrivs att 29 § polislagen (1984:387) ska ha följan- de lydelse.

Föreslagen lydelse enligt				Föreslagen lydelse
prop. 2007/08:53
				15
			29 §TPF FPT
Vad som föreskrivs			i 10 §	Vad som föreskrivs i 10 §
första stycket 1, 2 och 4 gäller				första stycket 1, 2 och 4 gäller
även sådan vaktpost eller annan				även sådan vaktpost eller annan
som vid Försvarsmakten tjänst-				som vid Försvarsmakten tjänst-
gör för bevakning eller för att				gör för bevakning eller för att
upprätthålla ordning och före-				upprätthålla ordning.		Bestäm-
skrifterna i 10 § första stycket 1–4				melsen i 10 § första stycket 2
även tjänsteman vid Kustbevak-				gäller dessutom den som annars
ningen som enligt särskilda be-				med stöd i lag ska verkställa ett
stämmelser medverkar vid polisiär				frihetsberövande	och	bestäm-
övervakning. Bestämmelsen i 10 §				melsen i samma paragraf första
första stycket 2 gäller dessutom				stycket 4 den som i myndighets-
den som annars med laga stöd				utövning har befogenhet att verk-
ska verkställa ett frihetsberö-				ställa någon sådan åtgärd som
vande och bestämmelsen i samma				där anges. Vid ingripande med
paragraf första stycket 4 den				stöd av 10 § första stycket 4
som i myndighetsutövning har				tillämpas också	andra	stycket
befogenhet att verkställa någon				samma paragraf. Bestämmelsen i
sådan åtgärd som där anges. Vid				10 § första stycket 5 gäller även
ingripande med		stöd av 10 §		en tjänsteman	vid Tullverket
första stycket 4 tillämpas också				som utövar befogenhet som där
andra stycket	samma paragraf.			anges för trafiknykterhetskon-
Bestämmelsen	i	10 §	första	troll.

stycket 5 gäller även en tjänste- man vid Tullverket eller Kust- bevakningen som utövar befogen- het som där anges för trafik- nykterhetskontroll.

15 TP PT Senaste lydelse SFS 2008:70.

79

Författningsförslag

SOU 2008:55

När den som avses i första stycket med laga stöd berövar någon friheten eller avlägsnar någon, tillämpas också 19 § första stycket 1.

Bestämmelserna i 10 a och	Bestämmelserna i		10 a	och
13 §§ gäller också en ordnings-	13 §§ gäller också en ordnings-
vakt, om inte annat framgår av	vakt, om inte annat framgår av
hans eller hennes förordnande.	hans eller	hennes förordnande.
Har en ordningsvakt omhänder-	Har en ordningsvakt omhänder-
tagit någon, gäller dock att den	tagit någon, gäller dock att den
omhändertagne skyndsamt ska	omhändertagne skyndsamt ska
överlämnas till närmaste polis-	överlämnas till närmaste polis-
man. I fråga om befogenhet för en	man.
tjänsteman vid Kustbevakningen
att tillämpa 13 § finns särskilda
bestämmelser.	I fråga om en kustbevaknings-
	tjänstemans	befogenheter		finns
	särskilda bestämmelser		i	lagen
	(2009:000) om Kustbevakningens
	och en kustbevakningstjänstemans
	rättsliga befogenheter.

U

Denna lag träder i kraft den …

80

SOU 2008:55

Författningsförslag

8 Förslag till

lag om ändring i jaktlagen (1987:259)

Härigenom föreskrivs att 47 § jaktlagen (1987:259) ska ha följan- de lydelse.

Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse
		16
	47 §TPF FPT
Ertappas någon på bar gärning		Ertappas någon på bar gärning
då han begår jaktbrott, får vilt		då han begår jaktbrott, får vilt
och sådan egendom som enligt		och sådan egendom som enligt
49 § kan antas bli förverkad eller		49 § kan antas bli förverkad eller
som kan antas ha betydelse för		som kan antas ha betydelse för
utredning om brottet tas i beslag		utredning om brottet tas i beslag
av jakträttshavaren eller av någon		av jakträttshavaren eller av någon
som företräder honom. Samma		som företräder honom. Samma
befogenhet tillkommer därtill för-		befogenhet har särskilt förord-
ordnade jakttillsynsmän samt		nade jakttillsynsmän samt behö-
därtill behöriga	tjänstemän vid	riga tjänstemän vid Kustbevak-
kustbevakningen	och tullverkets	ningen och Tullverket.
gränsbevakning.		Har egendom tagits i beslag
Har egendom tagits i beslag
skall anmälan om detta skynd-		ska anmälan om detta skynd-
samt göras till polis- eller åkla-		samt göras till polismyndighet
garmyndigheten. Den som tar		eller åklagare. En kustbevaknings-
emot anmälan skall förfara som		tjänsteman, som tagit egendom i
om han själv gjort beslaget.		beslag, ska anmäla beslaget till
		undersökningsledaren eller åkla-
		gare. Den som tar emot anmälan

ska förfara som om han själv gjort beslaget.

För att undvika att vilt som har tagits i beslag förstörs, får djuret efter värdering säljas på lämpligt sätt.

U

Denna lag träder i kraft den …

16 TP PT Senaste lydelse SFS 1988:435.

81

Författningsförslag

SOU 2008:55

9 Förslag till

lag om ändring i fiskelagen (1993:787)

Härigenom föreskrivs att 47 § fiskelagen (1993:787) ska ha följan- de lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	17
	47 §TPF FPT

Om någon ertappas på bar gärning när han begår brott enligt denna lag, får beslag göras av fisk, redskap, fiskefartyg eller andra föremål som

1. skäligen kan antas ha betydelse för utredning av brottet, eller

2. kan antas bli föremål för förverkande enligt denna lag. Befogenheter enligt första stycket tillkommer fisketillsynsman

som förordnats därtill och annan befattningshavare hos Fiskeri- verket, länsstyrelsen eller annan myndighet i vars uppgifter det ingår att övervaka efterlevnaden av bestämmelser om fiske och, om fisket kränker enskild fiskerätt, den som innehar fiskerätten eller den som företräder honom.

Om egendom har tagits i be-	Om egendom har tagits i be-
slag enligt första stycket ska detta	slag enligt första stycket ska detta
skyndsamt anmälas till polis- eller	skyndsamt anmälas till polismyn-
åklagarmyndigheten. Den som	dighet eller åklagare. Den som tar
tar emot anmälan skall förfara	emot anmälan ska förfara som
som om han själv gjort beslaget.	om han själv gjort beslaget. En
	kustbevakningstjänsteman, som
	tagit egendom i beslag, ska an-
	mäla beslaget till undersöknings-
	ledaren eller åklagare.

Om innehavaren av enskild fiskerätt eller den som företräder honom har tagit fisk i beslag, får dock fiskerättshavaren behålla fisken utan att anmäla det, om beslaget bara grundar sig på denna

lag.
Fisk som tagits i beslag och	Fisk som tagits i beslag och
som uppenbarligen bör förklaras	som uppenbarligen bör förklaras
förverkad skall omedelbart efter	förverkad ska omedelbart efter
beslaget släppas ut i det vatten-	beslaget släppas ut i det vatten-

17 TP PT Senaste lydelse SFS 1995:1388.

82

SOU 2008:55

Författningsförslag

område där den fångats, om den är levnadsduglig och det kan ske utan särskilda kostnader eller besvär.

U

Denna lag träder i kraft den …

område där den fångats, om den är levnadsduglig och det kan ske utan särskilda kostnader eller besvär.

83

Författningsförslag

SOU 2008:55

10 Förslag till

lag om ändring i lagen (1996:701) om Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska unionen

Härigenom föreskrivs att 12 § lagen (1996:701) om Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska unionen ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	18
12 §TPF FPT
Polisen och Kustbevakningen	Polisen och Kustbevakningen
är skyldiga att medverka i kon-	är skyldiga att medverka i kon-
trollverksamheten enligt denna	trollverksamheten enligt	denna
lag. Vad som sägs i 5–7 och 13 §§	lag.
om Tullverket och en tulltjänste-
man gäller vid sådan medverkan
också polismyndigheten och Kust-
bevakningen samt en polisman
och en tjänsteman vid Kustbevak-
ningen.	Kustbevakningen ska	utföra
	varukontroll av sjötrafiken.
	Vad som sägs i 5–7 och 13 §§
	om Tullverket och en tulltjänste-
	man gäller vid medverkan eller
	vid självständig kontroll	enligt
	andra stycket också polismyndig-

heten och Kustbevakningen samt en polisman och en tjänsteman vid Kustbevakningen.

Ett befordringsföretag är skyldigt att göra anmälan till Tull- verket om det i företagets verksamhet uppkommer misstanke om att en försändelse innehåller narkotika som kan tas i beslag enligt

18 TP PT Senaste lydelse SFS 2000:1232.

84

SOU 2008:55

Författningsförslag

lagen (2000:1225) om straff för smuggling samt att på begäran av Tullverket överlämna en sådan försändelse till verket.

U

Denna lag träder i kraft den …

85

En polisman, som har ett kör- kort med behörigheten B, får i tjänsteutövning köra varje slag av körkortspliktigt fordon en kor- tare sträcka.

Detsamma ska gälla om en kustbevakningstjänsteman eller en tulltjänsteman, som i tjänsteutöv- ning ingriper vid misstanke om rattfylleri, av trafiksäkerhetsskäl måste flytta ett fordon.

Författningsförslag

SOU 2008:55

11 Förslag till

lag om ändring i körkortslagen (1998:488)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 12 § körkortslagen (1998:488) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 kap.

12 § Polis som har ett körkort med

behörigheten B får i tjänsteutöv- ning köra varje slag av körkorts- pliktigt fordon en kortare sträcka.

U

Denna lag träder i kraft den …

86

Den som åsamkas person- skada eller sakskada genom våld som utövas med stöd av 10 § eller 23 § första stycket första meningen polislagen (1984:387), 2 kap. 17 § utsökningsbalken, 6 kap. 2 och 10 §§ tullagen (2000:1281) eller 3 kap. 2 eller 6 § lagen (2009:000) om Kustbe- vakningens och en kustbevak- ningstjänstemans rättsliga befogen- heter har rätt till ersättning, om den skadelidande inte har betett sig på ett sådant sätt att det varit påkallat att använda våld mot hans eller hennes person eller egendom.

87

SOU 2008:55

Författningsförslag

12 Förslag till

lag om ändring i lagen (1998:714) om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder

Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (1998:714) om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

8 §TPF19FPT

Den som åsamkas person- skada eller sakskada genom våld som utövas med stöd av 10 § eller 23 § första stycket första meningen polislagen (1984:387), 2 kap. 17 § utsökningsbalken eller 6 kap. 2 och 10 §§ tullagen (2000:1281) har rätt till ersätt- ning, om den skadelidande inte har betett sig på ett sådant sätt att det varit påkallat att använda våld mot hans eller hennes per- son eller egendom.

U

Denna lag träder i kraft den …

19 TP PT Senaste lydelse SFS 2000:1304.

Författningsförslag

SOU 2008:55

13 Förslag till

lag om ändring i lagen (1999:216) om ögonundersökning vid misstanke om vissa brott i trafiken

Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1999:216) om ögonunder- sökning vid misstanke om vissa brott i trafiken ska ha följande lydelse.

Föreslagen lydelse enligt	Föreslagen lydelse
prop. 2007/08:53

4 §

En ögonundersökning enligt denna lag genomförs av

1. en polisman, eller

2. en tjänsteman vid Tullverket eller Kustbevakningen, om miss- tanken gäller brott som avses i 4 § lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott.

En tjänsteman vid Tullverket	En tjänsteman vid Tullverket
eller Kustbevakningen som ska	som ska genomföra en ögon-
genomföra en ögonundersökning	undersökning har samma befo-
har samma befogenhet som en	genhet som en polisman har en-
polisman har enligt 22 § polis-	ligt 22 § polislagen (1984:387) att
lagen (1984:387) att stoppa ett	stoppa ett fordon. I fråga om en
fordon.	kustbevakningstjänstemans rätt att
	stoppa fordon finns bestämmelser
	i lagen (2009:000) om Kustbevak-
	ningens och en kustbevaknings-
	tjänstemans befogenheter.

Undersökningen ska göras på ett sätt som inte utsätter den som undersöks för allmän uppmärksamhet. Om särskilda skäl inte för- anleder något annat, ska undersökningen genomföras i ett täckt fordon eller inomhus i ett avskilt rum. Om den undersökte begär det ska det föras ett protokoll vid undersökningen och utfärdas ett bevis om utförd åtgärd.

U

Denna lag träder i kraft den …

88

SOU 2008:55

Författningsförslag

14 Förslag till

lag om ändring i lagen (2000:1225) om straff för smuggling

Härigenom föreskrivs att 19 § lagen (2000:1225) om straff för smuggling ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
19 §			eller	Kustbevak-
Tullverket får fatta beslut om	Tullverket
att inleda förundersökning enligt	ningen får fatta beslut om att
23 kap. rättegångsbalken angå-	inleda	förundersökning			enligt
ende brott enligt denna lag eller	23 kap.	rättegångsbalken			angå-
andra brott som avses i 1 §	ende brott enligt denna lag eller
andra stycket. De befogenheter	andra	brott	som	avses	i 1 §
och skyldigheter som undersök-	andra stycket. De befogenheter
ningsledaren har enligt rätte-	och skyldigheter som undersök-
gångsbalken gäller i sådant fall	ningsledaren har enligt rätte-
Tullverket. Tullverket skall för-	gångsbalken gäller i sådant fall
ordna särskilda befattningshavare	Tullverket eller Kustbevakningen.
i verket att fullgöra verkets upp-	Myndigheten ska förordna sär-
gifter.	skilda befattningshavare att full-
	göra dess uppgifter.
Är saken inte av enkel be-	Är saken inte av enkel be-
skaffenhet, skall ledningen av för-	skaffenhet, ska ledningen av för-
undersökningen övertas av åkla-	undersökningen övertas av åkla-
garen så snart någon skäligen kan	garen så snart någon skäligen kan
misstänkas för brottet. Åklagar-	misstänkas för brottet. Åklagaren
en skall även annars överta led-	ska även annars överta ledningen,
ningen, när detta är påkallat av	när detta är påkallat av särskilda
särskilda skäl.	skäl.
När en förundersökning leds	När en förundersökning leds
av en åklagare, får åklagaren anlita	av en åklagare, får åklagaren anlita
biträde av Tullverket. Åklagaren	biträde av Tullverket eller Kust-
får också uppdra åt tjänstemän	bevakningen. Åklagaren får också
vid verket att vidta en viss åtgärd	uppdra åt tjänstemän vid Tull-
som hör till förundersökningen,	verket eller Kustbevakningen att
om det är lämpligt med hänsyn	vidta en viss åtgärd som hör till
till åtgärdens beskaffenhet.	förundersökningen,			om	det är
					89

Författningsförslag

SOU 2008:55

lämpligt med hänsyn till åtgär- dens beskaffenhet. Leds förunder- sökningen av Tullverket får verket anlita biträde av Kustbevakningen eller en kustbevakningstjänsteman.

U

Denna lag träder i kraft den …

90

SOU 2008:55

Författningsförslag

15 Förslag till

lag om ändring i fartygssäkerhetslagen (2003:364)

Härigenom föreskrivs att 5 kap. 1, 17 och 19 §§ fartygssäker- hetslagen (2003:364) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

5 kap.

1 §TPF20FPT

Sjöfartsverket utövar, om något annat inte anges, tillsyn enligt denna lag och föreskrifter meddelade med stöd av lagen när det gäller

1. fartyg och deras utrustning, drift, lastning, lossning och säker- hetsorganisation,

2. säkring av last som ännu inte har förts ombord,

3. rederiers säkerhetsorganisation, och

4. arbetsmiljön ombord.

När det gäller inspektion enligt	Regeringen, eller den myndig-
8 § utövas tillsyn även av Kustbe-	het som regeringen utser, meddelar
vakningen i den utsträckning som	föreskrifter om i vilken utsträck-
Sjöfartsverket beslutar i samråd	ning tillsyn enligt 8 § får utövas
med Kustbevakningen.	även av Kustbevakningen.
I frågor som avser arbets-	I frågor som avser arbets-
miljön skall tillsynen också avse	miljön ska tillsynen också avse
efterlevnaden av arbetsmiljölagen	efterlevnaden av arbetsmiljölagen
(1977:1160) och lagen (1998:958)	(1977:1160) och lagen (1998:958)
om vilotid för sjömän samt före-	om vilotid för sjömän samt före-
skrifter meddelade med stöd av	skrifter meddelade med stöd av
dessa lagar. Sådan tillsyn utövas	dessa lagar. Sådan tillsyn utövas
i samverkan med Arbetsmiljö-	i samverkan med Arbetsmiljö-
verket.	verket.

Bestämmelser om tillsyn av livsmedelshanteringen finns i livs- medelslagen (2006:804).

20 TP PT Senaste lydelse SFS 2006:830.

91

Den som verkställer en till- synsförrättning eller biträder vid en sådan förrättning har rätt att få tillträde till fartyget, eller till lastbärare som har skiljts av för sjö- transport men inte lastats ombord på fartyget, för att göra kontroller och undersökningar och ta prov där, som han eller hon behöver, samt ta del av de handlingar om fartyget som finns ombord. För uttagna prov lämnas inte någon ersättning.

Om last i en lastbärare inte har säkrats tillräckligt eller har säkrats på ett sådant sätt att lastbäraren ombord på ett fartyg kan orsaka allvarlig skada på person eller egendom, får förrättningsmannen hindra att lastbäraren förs om- bord på fartyget.

Vid förrättningarna ska det om möjligt undvikas att fartyget fördröjs eller att någon annan olägenhet uppkommer.

Författningsförslag

SOU 2008:55

17 § Den som verkställer en till-

synsförrättning eller biträder vid en sådan förrättning har rätt att få tillträde till fartyget och att göra de undersökningar och ta de prov där som han eller hon be- höver samt ta del av de handlingar om fartyget som finns ombord. För uttagna prov lämnas inte någon ersättning.

Vid förrättningarna skall det om möjligt undvikas att fartyget fördröjs eller att någon annan olägenhet uppkommer.

19 §

När Kustbevakningen utövar	När Kustbevakningen utövar
tillsyn enligt vad som sägs i 1 §	tillsyn enligt vad som sägs i 1 §
andra stycket eller biträder enligt	andra stycket eller biträder enligt
18 §, har tjänstemän vid Kust-	18 §, har tjänstemän vid Kust-
bevakningen de befogenheter att	bevakningen, utöver vad som
vidta åtgärder som anges i 2 och	anges i 17 §, de befogenheter att
4 §§ lagen (1982:395) om Kustbe-	vidta åtgärder som anges i lagen
vakningens medverkan vid polisiär	(2009:000) om Kustbevakningens

92

SOU 2008:55 Författningsförslag

övervakning. Därvid gäller före-	och en kustbevakningstjänstemans
skrifterna i 5, 6, 8 och 9 §§ nämn-	befogenheter.
da lag.
U
Denna lag träder i kraft den …

93

Författningsförslag

SOU 2008:55

16 Förslag till

lag om ändring i utlänningslagen (2005:716)

Härigenom föreskrivs att 9 kap. 9 § utlänningslagen (2005:716) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 kap.

9 §

En utlänning som vistas i Sverige är skyldig att på begäran av en polisman visa upp pass eller andra handlingar som visar att han eller hon har rätt att uppehålla sig i Sverige. Utlänningen är också skyldig att efter kallelse av Migrationsverket eller polismyndigheten komma till verket eller myndigheten och lämna uppgifter om sin vistelse här i landet. Om utlänningen inte gör det, får han eller hon hämtas genom polismyndighetens försorg. Om det på grund av en utlän- nings personliga förhållanden eller av någon annan anledning kan antas att utlänningen inte skulle följa kallelsen, får han eller hon

hämtas utan föregående kallelse.
Kustbevakningen skall med-	Kustbevakningen	ska med-
verka i polisens kontrollverksam-	verka i polisens kontrollverksam-
het som sägs i första stycket	het enligt första stycket genom
genom kontroll av och i anslut-	kontroll av och i anslutning till
ning till sjötrafiken. Om kontrol-	sjötrafiken. Myndigheten är dess-
len utövas av Kustbevakningen,	utom skyldig att i annat fall
skall pass eller andra handlingar	biträda polisen vid kontroll enligt
visas upp för tjänstemannen vid	första stycket. Om	kontrollen
Kustbevakningen.	utövas av Kustbevakningen, ska
	pass eller andra handlingar visas

upp för tjänstemannen vid Kust- bevakningen.

Kontroll enligt första och andra styckena får vidtas endast om det finns grundad anledning att anta att utlänningen saknar rätt att uppehålla sig här i landet eller om det annars finns särskild anled- ning till kontroll.

U

Denna lag träder i kraft den …

94

95

Om en transport sker i strid mot lagen eller mot föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen och transporten inte kan fortsätta utan påtaglig risk för skada, får

– en polisman hindra fortsatt transport på väg, och

– en tjänsteman vid den till- synsmyndighet som avses i 13 § första stycket andra meningen hindra fortsatt transport från hamnar.

SOU 2008:55

Författningsförslag

17 Förslag till

lag om ändring i lagen (2006:263) om transport av farligt gods

Härigenom föreskrivs att 15 § lagen (2006:263) om transport av farligt gods ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

15 § Om en transport sker i strid

mot lagen eller mot föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen och transporten inte kan fortsätta utan påtaglig risk för skada, får

– en polis hindra fortsatt trans- port på väg, och

– en tjänsteman vid den till- synsmyndighet som avses i 13 § första stycket andra meningen inom myndighetens tillsynsområde hindra fortsatt transport från hamnar.

U

Denna lag träder i kraft den…

Författningsförslag

SOU 2008:55

18 Förslag till

förordning om ändring i förordningen (1967:502) om utdrag ur folkbokföringsdatabasen i och för utredning angående brott, m.m.

Härigenom föreskrivs att förordningen (1967:502) om utdrag ur folkbokföringsdatabasen i och för utredning angående brott, m.m.TPF21FPT ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Domstol, länsstyrelse, åklagar- myndighet och polismyndighet äger i och för utredning angå- ende brott erhålla utdrag ur folk- bokföringsdatabasen beträffande viss person.

Rikspolisstyrelsen äger erhålla sådant utdrag när utdraget behövs för styrelsens verksamhet.

Utdrag enligt första och andra styckena skall avfattas enligt for- mulär som fastställs av Skatte- verket efter samråd med Åklagar- myndigheten.

U

Föreslagen lydelse

Domstol, länsstyrelse, åklagar- myndighet, polismyndighet och Kustbevakningen har i och för utredning angående brott rätt till utdrag ur folkbokföringsdata- basen beträffande viss person.

Rikspolisstyrelsen har rätt till sådant utdrag när utdraget behövs för styrelsens verksamhet.

Utdrag enligt första och andra styckena ska avfattas enligt for- mulär som fastställs av Skatte- verket efter samråd med Åklagar- myndigheten.

Denna förordning träder i kraft den …

21 TP PT Senaste lydelse SFS 2004:1292.

96

SOU 2008:55

Författningsförslag

19 Förslag till

förordning om ändring i ordningsbotskungörelsen (1968:199)

Härigenom föreskrivs att 20 § ordningsbotskungörelsen (1968:199) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	22
20 §TPF FPT
Rikspolisstyrelsen bestämmer	Rikspolisstyrelsen bestämmer
på vilket sätt och under vilken	på vilket sätt och under vilken
tid utfärdade förelägganden skall	tid utfärdade förelägganden ska
förvaras.	förvaras.
Närmare föreskrifter för verk-	Närmare föreskrifter för verk-
ställigheten av de bestämmelser	ställigheten av de bestämmelser
i 48 kap. rättegångsbalken som	i 48 kap. rättegångsbalken som
rör föreläggande av ordningsbot	rör föreläggande av ordningsbot
meddelas av Rikspolisstyrelsen.	meddelas av Rikspolisstyrelsen.
I fråga om brott som avses i 4	I fråga om brott som avses i 4
och 9 §§ lagen (2000:1225) om	och 9 §§ lagen (2000:1225) om
straff för smuggling och försök	straff för smuggling och försök
till sådant brott får sådana före-	till sådant brott får sådana före-
skrifter även meddelas av Tull-	skrifter även meddelas av Tull-
verket. I fråga om brott enligt	verket. I fråga om brott enligt
5 kap. 1 § sjötrafikförordningen	5 kap. 1 § sjötrafikförordningen
(1986:300) får sådana föreskrifter	(1986:300) och brott enligt 16 §
även meddelas av Kustbevak-	tredje stycket lagen (2006:263)
ningen. Innan någon av myndig-	om transport av farligt gods får
heterna beslutar föreskrifter som	sådana föreskrifter även medde-
berör någon av de andra myn-	las av Kustbevakningen. Innan
digheternas verksamhetsområde	någon av myndigheterna beslutar
skall de samråda med varandra.	föreskrifter som berör någon av
	de andra myndigheternas verk-

samhetsområde ska de samråda med varandra.

U

Denna förordning träder i kraft den …

22 TP PT Senaste lydelse SFS 2006:84.

97

Utbetalningar, som enligt denna kungörelse ankommer på myndighet som anges i 3 § eller på åklagare, ska göras efter rek- visition så att lämpligt förskott betalas ut. Rikspolisstyrelsen an- svarar för utbetalning efter beslut av polismyndighet, Åklagarmyn- digheten efter beslut av åklagare och Kustbevakningen efter beslut av myndigheten.

Författningsförslag

SOU 2008:55

20 Förslag till

förordning om ändring i kungörelsen (1969:590) om ersättning vid förundersökning i brottmål

Härigenom föreskrivs att 3 och 5 §§ kungörelsen (1969:590) om ersättning vid förundersökning i brottmål ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse
	3 §
Beslut över begäran om ersätt-		Beslut angående begäran om
ning meddelas av polismyndig-		ersättning meddelas av polismyn-
heten.	Om förundersökningen	digheten eller Kustbevakningen i
ledes av åklagaren, får även han		fråga om förundersökning	som
meddela sådant beslut.		leds av dem eller av åklagaren.
Talan mot beslut som avses i		Ett beslut enligt första stycket
första stycket föres hos länssty-		får överklagas till allmän förvalt-
relsen genom besvär inom två		ningsdomstol inom två veckor från
veckor från den dag då den hörde		den dag då den hörde fick del av
fick del av beslutet.		beslutet.
Mot	länsstyrelsens beslut får	Länsrättens beslut får	inte
talan ej föras.		överklagas.
	23
	5 §TPF	FPT

För bestridande av de utbetal- ningar, som enligt denna kun- görelse ankommer på polismyn- dighet eller åklagare, skall efter rekvisition utanordnas lämpliga förskott, i det förra fallet av riks- polisstyrelsen och i det senare av Åklagarmyndigheten.

U

Denna förordning träder i kraft den …

23 TP PT Senaste lydelse SFS 2004:1272.

98

SOU 2008:55

Författningsförslag

21 Förslag till

förordning om ändring i författningssamlings- förordningen (1976:725)

Härigenom föreskrivs att bilaga 1 till författningssamlingsförord- ningen (1976:725) ska ha följande lydelse.

Bilaga 1TPF24FPT

Författningssamlingar för centrala myndigheter

Utgivande myndighet	Benämning	Förkortning	Särskild
			föreskrift
– – – – – – – –
Kronofogde-	Kronofogdemyndighetens	KFMFS
myndigheten	författningssamling
Kustbevakningen	Kustbevakningens	KBVFS
	författningssamling
Lantmäteriverket	Lantmäteriverkets	LMVFS
	författningssamling
– – – – – – – –
Migrationsverket	Migrationsverkets	MIGRFS
	författningssamling
Naturvårdsverket	Naturvårdsverkets	NFS
	författningssamling
Patent- och	Patent- och Registrerings-	PRVFS
Registreringsverket	verkets författningssamling
– – – – – – – –

U

Denna förordning träder i kraft den …

24 TP PT Senaste lydelse SFS 2007:1229.

99

Kriminalteknisk undersökning som utförs på begäran av polis- myndighet, åklagare, Kustbevak- ningen eller domstol är kost- nadsfri. Utförs undersökning på begäran av domstol i mål, vari endast målsägande för talan, ska avgift dock erläggas till labora- toriet.

För kriminalteknisk under- sökning som utförs efter fram- ställning av annan än myndighet som anges i första stycket samt för annan än kriminalteknisk undersökning ska avgift erläggas till laboratoriet.

Laboratoriet ska ge företräde åt undersökning som begärs av polismyndighet, åklagare, Kustbe- vakningen eller domstol.

Författningsförslag

SOU 2008:55

22 Förslag till

förordning om ändring i förordningen (1978:677) med instruktion för Statens kriminaltekniska laboratorium

Härigenom föreskrivs att 4 och 5 §§ förordningen (1978:677) med instruktion för Statens kriminaltekniska laboratorium ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4 § Laboratoriet skall ge företräde

åt undersökning som begärs av polismyndighet, åklagare eller domstol.

5 § Kriminalteknisk undersökning

som utförs på begäran av polis- myndighet, åklagare eller domstol är kostnadsfri. Utförs undersök- ning på begäran av domstol i mål, vari endast målsägande för talan, skall avgift dock erläggas till laboratoriet.

För kriminalteknisk under- sökning som utförs efter fram- ställning av annan än myndighet som anges i första stycket samt för annan än kriminalteknisk undersökning skall avgift erläg- gas till laboratoriet.

100

SOU 2008:55 Författningsförslag

Rikspolisstyrelsen	fastställer		Rikspolisstyrelsen	fastställer
avgiftens storlek. Grunden		för	avgiftens storlek. Grunden för
avgiftssättningen skall	vara	full	avgiftssättningen ska	vara full
kostnadstäckning.			kostnadstäckning.

U

Denna förordning träder i kraft den …

101

Författningsförslag

SOU 2008:55

23 Förslag till

förordning om ändring i bötesverkställighets- förordningen (1979:197)

Härigenom föreskrivs att 2, 3, 4, 11 och 26 §§ bötesverkställig- hetsförordningen ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
25
2 §TPF	FPT
Förskottsbetalning av böter	Förskottsbetalning av böter
sker till polismyndighet eller, i	sker till polismyndighet. I mål
mål varmed Tullverket tar befatt-	som Tullverket eller Kustbevak-
ning, till verket.	ningen tar befattning med får för-
	skottsbetalning även ske till respek-
	tive myndighet.
	Kustbevakningen ska redovisa
	mottagna medel till Rikspolissty-
	relsen.
26
3 §TPF	FPT
Verkställighet på grund av	Verkställighet på grund av
föreläggande eller på grund av	föreläggande eller på grund av
dom eller slutligt beslut som	dom eller slutligt beslut som
meddelats av tingsrätt eller hov-	meddelats av tingsrätt eller hov-
rätt skall, med de begränsningar	rätt ska, med de begränsningar
som framgår av andra och tredje	som framgår av andra och tredje
styckena, i första hand ske	styckena, i första hand ske
genom uppbörd. Rikspolissty-	genom uppbörd. Rikspolissty-
relsen är central uppbördsmyn-	relsen är central uppbördsmyn-
dighet.	dighet.
Uppbörd får inte ske i fråga om böter och belopp som avser

särskild rättsverkan av brott, om betalningsskyldighet har ålagts flera med solidariskt betalningsansvar.

Uppbörd får inte ske, om kvarstad beslutats till säkerhet för betalningsskyldighetens fullgörande.

	När en domstol dömer ut ett	När en domstol dömer ut ett
belopp som kan bli föremål för		belopp som kan bli föremål för
25	PT Senaste lydelse SFS 1999:490.
TP
26	PT Senaste lydelse SFS 1999:490.
TP

102

Kronofogdemyndigheten får begära biträde av Tullverket eller Kustbevakningen för att driva in böter, när den bötfällde antas vara ombord på fartyg, som anlöper svensk hamn.

103

Har betalning av böter er- lagts i förskott, ankommer det på Rikspolisstyrelsen eller på Tullverket, om verket mottagit medlen, att ta dessa i anspråk för verkställighet.

När Tullverket mottagit för- skottsmedel ska Rikspolisstyrel- sen underrätta verket om ut- gången i det mål eller ärende som förskottsbetalningen avser.

SOU 2008:55

Författningsförslag

uppbörd enligt denna paragraf, skall domstolen samtidigt upp- lysa den bötfällde om möjlig- heten till frivillig betalning.

Grundas betalning för böter på ett föreläggande av ordnings- bot, som har utfärdats beträffan- de någon som endast tillfälligt uppehåller sig här i landet, får be- talningen tas emot av en tjänste- man inom polisväsendet eller en tulltjänsteman. Inbetalda medel skall i sådant fall redovisas till Rikspolisstyrelsen eller, då böter- na har betalts till en tulltjänste- man, till Tullverket.

uppbörd enligt denna paragraf, ska domstolen samtidigt upplysa den bötfällde om möjligheten till frivillig betalning.

Grundas betalning för böter på ett föreläggande av ordnings- bot, som har utfärdats beträffan- de någon som endast tillfälligt uppehåller sig här i landet, får be- talningen tas emot av en tjänste- man inom polisväsendet, en tull- tjänsteman eller en kustbevak- ningstjänsteman. Inbetalda medel ska i sådant fall redovisas till Rikspolisstyrelsen eller, då böter- na har betalts till en tulltjänste- man, till Tullverket.

4 §TPF27FPT

Har betalning av böter er- lagts i förskott, ankommer det på Rikspolisstyrelsen, om medlen mottagits av polismyndighet, och på Tullverket, om verket mottagit medlen, att ta dessa i anspråk för verkställighet.

När Tullverket mottagit för- skottsmedel skall Rikspolisstyrel- sen underrätta verket om ut- gången i det mål eller ärende som förskottsbetalningen avser.

11 §TPF28FPT

Kronofogdemyndigheten får be- gära biträde av Tullverket för att driva in böter, när den bötfällde antas vara ombord på fartyg, som anlöper svensk hamn.

27 TP PT Senaste lydelse SFS 1999:490.

28 TP PT Senaste lydelse SFS 2006:761.

De ytterligare föreskrifter som behövs för verkställighet av bestämmelserna om uppbörd, indrivning, redovisning och för- vandling av böter meddelas av Kronofogdemyndigheten, Åkla- garmyndigheten, Rikspolissty- relsen, Tullverket, Kustbevak- ningen och Domstolsverket, var och en för sitt verksamhetsom- råde.

Författningsförslag

SOU 2008:55

Tullverket skall i övrigt med- verka vid verkställighet av bötes- straff som döms ut enligt lagen (2000:1225) om straff för smugg- ling, tullagen (2000:1281) eller tullförordningen (2000:1306).

Tullverket ska i övrigt med- verka vid verkställighet av bötes- straff som döms ut enligt lagen (2000:1225) om straff för smugg- ling, tullagen (2000:1281) eller tullförordningen (2000:1306).

Detsamma gäller Kustbevakning- en.

26 §TPF29FPT

De ytterligare föreskrifter som behövs för verkställighet av bestämmelserna om uppbörd, indrivning, redovisning och för- vandling av böter meddelas av Kronofogdemyndigheten, Åkla- garmyndigheten, Rikspolissty- relsen, Tullverket och Domstols- verket, var och en för sitt verk- samhetsområde.

U

Denna förordning träder i kraft den …

29 TP PT Senaste lydelse SFS 2006:761.

104

Underrättelser enligt 11 kap. 7 § lagen (1980:424) om åtgär- der mot förorening från fartyg ska lämnas av förundersöknings- ledaren.

SOU 2008:55

Författningsförslag

24 Förslag till

förordning om ändring i förordningen (1980:789) om åtgärder mot förorening från fartyg

Härigenom föreskrivs att 9 kap. 7 § förordningen (1980:789) om åtgärder mot förorening från fartyg ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

9 kap.

7 §TPF30FPT

Underrättelser enligt 11 kap. 15 § lagen (1980:424) om åtgär- der mot förorening från fartyg skall lämnas av förundersöknings- ledaren.

U

Denna förordning träder i kraft den …

30 TP PT Senaste lydelse: SFS 2001:1292.

105

Författningsförslag

SOU 2008:55

25 Förslag till

förordning om ändring i jaktförordningen (1987:905)

Härigenom föreskrivs att 22 § jaktförordningen (1987:905) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	31
	22 §TPF FPT

Skjutvapen får inte medföras vid färd med motordrivet fordon i terräng. Förvaras ett skjutvapen i ett motordrivet fortskaffnings- medel får det inte finnas ammunition i vapnets patronläge eller

magasin.
Första stycket gäller inte	Första stycket gäller inte
1. bevakningspersonal, militär	1. bevakningspersonal, militär
personal eller polis under tjänste-	personal, en polisman eller en
utövning,	kustbevakningstjänsteman under
2. vid sådan jakt som bedrivs	tjänsteutövning,
med stöd av bestämmelserna i	2. vid sådan jakt som bedrivs
20 §, eller	med stöd av bestämmelserna i
3. när undantag medgetts med	20 §, eller
stöd av 21 §.	3. när undantag medgetts med
	stöd av 21§.

Första stycket första meningen gäller inte heller vid sådan trans- port av fällt vilt som sker med stöd av 1 § andra stycket 5 terräng- körningsförordningen (1978:594).

U

Denna förordning träder i kraft den …

31 TP PT Senaste lydelse SFS 1998:1000.

106

SOU 2008:55

Författningsförslag

26 Förslag till

förordning om ändring i förordningen (1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen

Härigenom föreskrivs att 5 kap. 1 a § förordningen (1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
5 kap.
	32
1 a §TPF FPT
Fiskeriverket skall till Kust-	Fiskeriverket ska till Kustbe-
bevakningen lämna sådana upp-	vakningen lämna sådana uppgifter
gifter om fiskefartyg, yrkesfiske-	om fiskefartyg, yrkesfiskelicenser
licenser och fartygstillstånd som	och fartygstillstånd som Kustbe-
Kustbevakningen behöver för sin	vakningen behöver för sin verk-
verksamhet inom fiskerikontrol-	samhet inom fiskerikontrollen.
len.	Kustbevakningen	ska	till
	Fiskeriverket lämna sådana upp-
	gifter om brott och om iaktta-
	gelser vid kontroll och tillsyn som
	Fiskeriverket behöver
	1. för sin verksamhet inom
	fiskerikontrollen, eller
	2. för handläggning av frågor
	om sanktionsavgift,	licenser	och
	tillstånd.

U

Denna förordning träder i kraft den …

32 TP PT Senaste lydelse SFS 2000:1454.

107

Författningsförslag

SOU 2008:55

27 Förslag till

förordning om ändring i fartygssäkerhetsförordningen (2003:438)

Härigenom föreskrivs att det i fartygssäkerhetsförordningen (2003:438) ska införas tre nya paragrafer, 6 kap. 13–15 §§, av följan- de lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

6 kap.

13 §

Sjöfartsverket får meddela när- mare föreskrifter om tillsyn enligt 5 kap. 1 och 8 §§ fartygssäkerhets- lagen (2003:364).

14 §

Kustbevakningen får utöva till- syn i form av inspektion enligt 5 kap. 8 § fartygssäkerhetslagen

(2003:364) i fråga om
1. bemanningskontroll	på

svenska fartyg i internationell och nationell fart med en brutto- dräktighet om högst 1 500 enligt 1969 års internationella konven- tion om skeppsmätning,

2. kontroll av passagerarantal och registrering eller räkning på passagerarfartyg i svensk nationell trafik med undantag för fartyg i trafik mellan Gotland samt an- gränsande öar och fastlandet,

3. kontroll av svenska fartygs djupgående,

4. kontroll av certifikat för svenska fartyg som enbart går i nationell trafik, och

108

SOU 2008:55

Författningsförslag

5. kontroll av efterlevnaden av lagen (1998:958) om vilotid för sjömän på fartyg som anges i 1.

15 §

När det vid en inspektion en-

ligt 14 eller 15 § iakttas ett förhål- lande som kan medföra inskränk- ning i rätten att nyttja fartyget enligt 6 kap. fartygssäkerhetslagen (2003:364) ska det inspektions- område inom vilket fartyget be- finner sig omedelbart underrättas.

U

Denna förordning träder i kraft den …

109

Författningsförslag

SOU 2008:55

28 Förslag till

förordning om ändring i vägmärkesförordningen (2007:90)

Härigenom föreskrivs att 7 kap. 1 § vägmärkesförordningen (2007:90) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 kap.

1 §

För att ge anvisningar för	För att ge anvisningar för
trafiken skall en polisman använ-	trafiken ska en polisman använ-
da tecken. Tecknen får användas	da tecken. Tecknen får användas
även av en bilinspektör, vägtrans-	även av en bilinspektör, vägtrans-
portledare eller av någon annan	portledare, kustbevakningstjänste-
person som av en myndighet	man eller av någon annan person
förordnats att övervaka trafiken,	som av en myndighet förordnats
ge anvisningar för denna eller ut-	att övervaka trafiken, ge anvis-
föra punktskattekontroll. Även	ningar för denna eller utföra
andra hjälpmedel än dem som	punktskattekontroll. Även andra
anges i 2 § får användas.	hjälpmedel än dem som anges i
	2 § får användas.

U

Denna förordning träder i kraft den …

110

1 Inledning

1.1 Utredningens direktiv

Vårt huvuduppdrag är att se över regleringen av Kustbevakningens befogenheter i den brottsbekämpande och ordningshållande verksam- heten. I uppdraget ingår att kartlägga de nuvarande befogenheterna och att överväga i vilken utsträckning dessa bör regleras annorlunda. Direktiven betonar att verksamheten att förhindra eller upptäcka brott särskilt ska beaktas.

Enligt direktiven, som betonar effektivitet och rättssäkerhet, är utgångspunkten att Kustbevakningens ansvarsområden ska renodlas och att gränserna mellan olika myndigheters uppgifter, såväl i sak som geografiskt, ska anpassas bättre. Det framhålls också att Kust- bevakningens ansvar måste vara tydligt och att en kustbevaknings- tjänstemans befogenheter bör framgå direkt av författning. Enligt direktiven bör vi överväga om Kustbevakningens resurser kan ut- nyttjas mer rationellt om myndighetens roll i det brottsbekämpan- de arbetet förändras och samverkan med andra myndigheter ökar. Behovet av en tydligare avgränsning av Kustbevakningens ansvar gentemot polisen och Tullverket ska analyseras. Utgångspunkten är att de samlade resurserna för att förebygga, förhindra, upptäcka och utreda brott och ordningsstörningar till sjöss och i kustnära om- råden ska användas mer effektivt.

Med dessa utgångspunkter ska vi lämna förslag till en moder- nare och mer ändamålsenlig författningsreglering som är utformad så att framtida ändringar kan underlättas.

Uppdraget omfattar bl.a. också frågan om Kustbevakningen bör ges rätt att bedriva förundersökning om fiskebrott, i syfte att möj- liggöra en effektivare lagföring.

I uppdraget ingår dessutom att se över begreppen ”kontroll- och tillsynsverksamhet” samt gränsdragningen mellan sådan verksamhet

111

Inledning

SOU 2008:55

och Kustbevakningens brottsbekämpande och ordningshållande verksamhet.

Direktiven pekar också på att utökade befogenheter för kustbe- vakningstjänstemännen ställer krav på ökad kompetens. Vi ska där- för redovisa de eventuella utbildningsbehov som förslagen kan ge upphov till. Om de förändrade befogenheterna nödvändiggör att Kustbevakningen tillförs resurser eller utrustning ska vi lämna förslag till hur detta ska finansieras.

Våra direktiv föreskriver att vi, utöver Kustbevakningen, också ska samråda med Åklagarmyndigheten, Rikspolisstyrelsen, Tullverket, Sjöfartsverket, Fiskeriverket och andra berörda myndigheter. Vi ska också informera berörda centrala arbetstagarorganisationer om arbetet och ge dem tillfälle att lämna synpunkter.

Regeringens direktiv och tilläggsdirektiv till utredningen bifogas betänkandet, se bilaga 1 och 2.

1.2 Utredningsarbetet

Vi påbörjade vårt arbete i maj 2007 och har haft tio sammanträden som experterna har deltagit i. Ett av sammanträdena hölls i internat- form under två dagar. Utredaren och sekreteraren har dessutom haft ett antal arbetsmöten. Arbetet har bedrivits i nära samråd med våra experter.

Vi har varit angelägna om att ha en öppen dialog med dem som berörs av förslagen och att i ett tidigt skede av arbetet få synpunk- ter på den nuvarande ordningen och förslag till förändringar. Redan i inledningsskedet av utredningsarbetet besökte därför ordföranden och sekreteraren Kustbevakningen, dess samverkansmyndigheter och berörda arbetstagarorganisationer. Vid det första besöket hos Kustbevakningen deltog bl.a. dåvarande generaldirektören och över- direktören samt andra representanter för Kustbevakningens centrala ledning, chefsjuristen, förre chefsjuristen, chefen för sjöövervak- ningsavdelningen och regionchefer samt företrädare för berörda arbetstagarorganisationer. En kort tid efter detta möte gjorde ord- föranden och sekreteraren ett längre studiebesök på Kustbevak- ningens station på Djurö i Stockholm, för att få tillfälle att på plats ta del av kustbevakningstjänstemännens arbete och samtala med dem. Sekreteraren har gjort ytterligare studiebesök i verksamheten.

Ordföranden och sekreteraren träffade under sommaren 2007 Kustbevakningen, Region Nord och träffade då även företrädare för

112

SOU 2008:55

Inledning

polisen, bl.a. dåvarande länspolismästaren i Västernorrlands län. Kustbevakningens övriga tre regioner har också besökts.

Vid den s.k. Kustbevakningskonferensen år 2007, då ett stort antal tjänstemän från hela landet deltog, informerade ordföranden och sekreteraren om utredningen och gav deltagarna tillfälle att ställa frågor om hur utredningsarbetet bedrevs och att lämna synpunkter på den nuvarande befogenhetsregleringen.

Vidare sammanträffade utredningen med företrädare för Kust- bevakningsflyget vid två tillfällen. Vid det ena besöket ingick studium av operativ flygövervakning. Det andra avsåg information till tjänste- männen.

Ett särskilt möte och diskussioner ägde rum med myndighetens förundersökningsledare.

Ordföranden och sekreteraren sammanträffade också med Kust- bevakningens personal- och utbildningsavdelning för att få infor- mation om den nuvarande utbildningen och för att diskutera det framtida utbildningsbehovet.

Under sommaren 2007 besökte ordföranden och sekreteraren Stockholmspolisen och förde diskussioner med chefen för den operativa avdelningen, sjöpolisens chef och avdelningschefen för gränspolisen Stockholm–Arlanda. Vid samma tillfälle skedde också en visning och genomgång av polisens ledningscentral.

Ordföranden och sekreteraren hade vid ett tillfälle möte med miljöåklagare och representanter för Utvecklingscentrum Malmö, miljöbrottsenheten.

Vidare ägde ett möte rum med företrädare för Fiskeriverket. I sam- band därmed besökte ordföranden och sekreteraren också Fiskeri- kompetenscentrum (FKC).

Vid två tillfällen samrådde ordföranden och sekreteraren med Sjöfartsinspektionen (Sjöfartsverket).

Ordförande och sekreterare sammanträffade även med bl.a. generaldirektören och överdirektören för Tullverket samt med repre- sentanter för Rikspolisstyrelsen.

Ordföranden hade ett möte med företrädare för Naturvårds- verket, där bl.a. chefsjuristen deltog.

Särskilda möten ägde vid två tillfällen rum med Statstjänste- mannaförbundets avdelning Tull-Kust, som organiserar flertalet tjänstemän inom Kustbevakningen. Utredningen har även träffat en facklig företrädare för SRAT, som är ett till Sveriges Akademikers Centralorganisation anslutet förbund.

113

Inledning

SOU 2008:55

Sedan Polisförbundet, som är det fackförbund som organiserar de flesta yrkesverksamma polismän i Sverige, kontaktat utredningen och framställt önskemål om att få träffa representanter för utred- ningen, sammanträffade ordföranden och sekreteraren med bl.a. förbundsordföranden.

Sedan även Svenska Båtunionen sagt sig vilja sammanträffa med utredningen besökte ordföranden och sekreteraren denna organisa- tion.

Under slutskedet av utredningsarbetet presenterade ordföranden och sekreteraren huvuddragen i utredningens förslag för repre- sentanter för Kustbevakningen. Vidare bjöd utredningen in samtliga myndigheter som utredningen samrått med till en hearing.

Enligt direktiven har vi haft i särskild uppgift att samråda med Fiskelagsutredningen (Jo 2007:03) och Fiskesanktionsutredningen (Jo 2006:02). Den senare utredningen hade redan avslutat sitt arbete när vårt påbörjades. Den förra utredningen påbörjade sitt arbete först när vårt befann sig i slutfasen.

Vi skulle också beakta den fortsatta beredningen av ett antal lag- stiftningsärenden. Vi återkommer i avsnitt 13 med en presentation av dessa.

114

2 Framväxten av Kustbevakningen

2.1 En ny rollfördelning

Kustbevakningsverksamhet har en lång historia som en verksam- hetsgren inom tullväsendet.TPF1FPT Redan på 1600-talet, när den svenska kustbevakningsverksamheten först tog form, sorterade verksamheten under tullväsendet. Under slutet av 1970-talet och påföljande decen- nium initierades emellertid flera olika statliga utredningar i vilkas uppdrag bl.a. ingick att se över sjöövervakningen i en eller annan form och att överväga myndigheternas organisation.TPF2FPT

Att kustbevakningsverksamheten skulle brytas ut ur Tullverket föreslogs redan i ett utredningsbetänkande år 1979.TPF3FPT Utredningen förordade att kustbevakningsverksamheten, i stället för att utgöra en del av tullväsendet, skulle föras samman med Sjöfartsverket. En- ligt utredningsförslaget skulle planeringen av sjösäkerhetsarbetet underlättas och förbättras i den föreslagna organisationen samtidigt som ett effektivare resursutnyttjande förväntades leda till en bättre tillsyn över olika områden.

I ett betänkande som presenterades år 1980 av Sjöövervaknings- kommittén konstaterades flera samordningsbrister inom sjöövervak- ningen.TPF4FPT Kommitténs uppdrag bestod bl.a. i att utreda vad som kunde göras för att förbättra samordningen av övervakningen och räddningstjänsten till sjöss. Kommittén föreslog att kustbevak-

1 TP PT Till en början bestod Kustbevakningen av s.k. strandridare som var stationerade i Kalmar och hade till uppgift att förhindra smuggling och vrakplundring. Arbetet utfördes genom patrullering till fots eller till häst längs den 25 mil långa östkusten. Verksamheten sorterade under tullväsendet. Källa: Kustbevakningen, Kort om Kustbevakningen, http://www.kustbevakningen.se

2 TP PT Två exempel utgör Kommittén för miljörisker vid sjötransporter (Jo 1978:05) och 1977 års oljeskyddskommitté (Kn 1977:03). Jfr också räddningstjänstkommittén (Kn 1979:01) och prop. 1980/81:119 om miljösäkrare transporter.

3 TP PT SOU 1979:43–45, Ren–Tur–Program för miljösäkra transporter, Kommittén för miljörisker vid sjötransporter (MIST).

4 TP PT Ds H 1980:1, Samordning av övervakningen och räddningstjänsten till sjöss, den s.k. SÖK- utredningen.

115

Framväxten av Kustbevakningen

SOU 2008:55

ningen skulle ges ett gemensamt ansvar för övervakningen. I upp- draget ingick emellertid inte att överväga möjligheten att slå samman eller ändra strukturen på myndigheter med ansvar för övervakning och räddningstjänst till sjöss.

Samverkansfrågorna och kustbevakningens organisatoriska ställ- ning fick ny aktualitet år 1985, då en av regeringen tillkallad särskild utredare överlämnade ett förslag till uppbyggnad av en ny myndighet benämnd Sjöfarts- och kustbevakningsverket.TPF5FPT Utredningens över- gripande utgångspunkt var att förändra ansvarsförhållandena inom sjöövervakningen så att märkbara effektivitetsvinster skulle kunna uppnås. Den nya organisationen förväntades ge besparings- och rationaliseringsvinster inom ett flertal områden. Berörda myndig- heter och personalorganisationer hade emellertid en rad synpunkter på de slutsatser som hade dragits i betänkandet. Regeringen avstod därför från att lägga fram förslaget.

Inom Regeringskansliet studerades under 1980-talet också förut- sättningarna för ett närmare samarbete och en mer integrerad samord- ning mellan marinen och kustbevakningen. I studien konstaterades att kustbevakningen under årens lopp tillförts ett flertal mer speci- fika arbetsuppgifter inom ramen för uppgiften att bedriva sjööver- vakning. Efter en genomgång av kustbevakningens uppgifter kunde regeringen konstatera att dessa verksamhetsmässigt låg närmare försvaret, polisväsendet och Sjöfartsverket än tullväsendet. Sedan tanken på en samordning med Sjöfartsverket avförts inriktades arbetet på att överväga vilka samverkansformer som kunde utvecklas mellan försvaret och kustbevakningen.

I den organisatoriska översynen sammanfattade regeringen att det splittrade ansvaret inom sjöövervakningen sedan lång tid tillbaka varit föremål för uppmärksamhet i skilda sammanhang samt konsta- terade att en lång rad uppgifter till sjöss åvilade fyra olika myn- digheter vilka samtliga också sorterade under skilda departement.TPF6FPT Marinen ombesörjde den militära gränsbevakningen till sjöss och kustbevakningen ansvarade för fisketillsyn och miljöskydd. Polis- väsendet utövade tillsynen över skydds- och kontrollområden. Sjö- fartsverket var samordningsansvarig för sjöräddningsinsatser för att rädda liv. Inom ramen för dessa ansvarsförhållanden skulle en sam- verkan ske mellan de nämnda myndigheterna inom i princip samtliga verksamhetsområden.

5 TP PT Ds K 1985:5.

6 TP PT Prop. 1986/87:95, bil. 6, s. 53 f.

116

SOU 2008:55

Framväxten av Kustbevakningen

Regeringen drog slutsatsen att sjöövervakningen präglades av en långt gången sektorisering, som i sin tur medförde stora risker för dubbleringar verksamhetsmässigt, såväl i materiellt som processuellt hänseende.TPF7FPT

Utgångspunkten för regeringens arbete var inte att förändra kust- bevakningens uppgifter, utan i stället att bevara dess särart och iden- titet men med en förändrad organisatorisk ställning. Regeringen föreslog därför riksdagen att kustbevakningen organisatoriskt skulle skiljas från Tullverket och bilda en självständig civil myndighet inom Försvarsdepartementets verksamhetsområde och inom den militära utgiftsramen. Målet var bl.a. att nå en totalt sett effektivare sjöövervakning och en sammantaget mera rationell statlig verksam- het inom detta område. Regeringen betonade vikten av att kustbe- vakningens status som civil myndighet skulle bevaras.TPF8FPT

Från Tullverkets sida restes starka invändningar mot förslaget. Farhågorna gällde framförallt att kustbevakningen i framtiden inte skulle prioritera tullbevakning. Regeringen delade inte den uppfatt- ningen och betonade att kustbevakningen, under förutsättning att tjänstemännen fick behålla sina befogenheter att ingripa mot brott mot smugglingslagstiftningen och tullförfattningarna, i samma ut- sträckning som tidigare skulle kunna utnyttjas för t.ex. bekämp- ning av narkotikasmuggling och annan grövre smuggling.TPF9FPT

2.2 En ny civil myndighet

På våren 1988 beslutade riksdagen att den svenska kustbevaknings- verksamheten från och med den 1 juli 1988 skulle föras till en ny civil statlig myndighet benämnd Kustbevakningen.TPF10FPT

Som en del av tullväsendet hade kustbevakningen tillhört Finans- departementets ansvarsområde. Vid bildandet av Kustbevakningen som en civil myndighet betonades myndighetens uppgifter inom politikområde Rättsväsendet med den enskildes rättstrygghet och rättssäkerhet som övergripande mål.TPF11FPT Trots detta kom myndig- heten att inordnas under Försvarsdepartementet.

I den proposition som låg till grund för riksdagens beslut att in- rätta Kustbevakningen angavs att en organisationskommitté borde

7 TP PT A. prop. s. 54.

8 TP PT A. prop. s. 59 och 63.

9 TP PT A. prop. s. 58.

10 TP PT Bet. FöU 1986/87:11, rskr. 1986/87:310.

11 TP PT A. prop. s. 177.

117

Framväxten av Kustbevakningen

SOU 2008:55

tillkallas för att lämna förslag till organisation m.m. för Kustbevak- ningen.TPF12FPT

2.3 Bildandet av den nya myndigheten

En kommitté, som antog namnet Kustbevakningskommittén, till- sattes i juni 1987.TPF13FPT Denna överlämnade tre delbetänkanden, som i huvudsak behandlade genomförandefrågor inför bildandet av den nya myndigheten Kustbevakningen, och i april 1989 ett slutbetänkande med fokus på myndighetens mer långsiktiga roll.TPF14FPT

I slutbetänkandet behandlade kommittén bl.a. Kustbevakningens relationer till försvarsmakten samt ansvars- och rollfördelningen mellan myndigheter med ansvar för sjöövervakning. Målsättningen var att utreda om en ändrad ansvars- och rollfördelning kunde minska sektoriseringen och skapa en effektivare verksamhet.

Mot bakgrund av att Kustbevakningen bildades som en civil myndighet konstaterade Kustbevakningskommittén att det, för att markera myndighetens självständiga ställning också i förhållande till försvaret, ankom på myndigheten själv att i den dagliga opera- tiva verksamheten tydligt visa sin självständiga ställning och civila profil.

Beträffande ansvars- och rollfördelningen mellan myndigheter- na med ansvar för sjöövervakning utgick regeringens direktiv till kommittén från att Kustbevakningen efter inrättandet skulle full- göra samma tulluppgifter som före organisationsförändringen. De numera upphävda författningarna tullagen (1987:1065)TPF15FPT och lagen (1960:418) om straff för varusmugglingTPF16FPT ändrades därför så att Kustbevakningen efter avskiljandet från Tullverket kunde fullgöra samma tulluppgifter som tidigare och vidare så att Kustbevakningen var skyldig att medverka i kontrollverksamhet med stöd av tullagen. I detta ingick också en mer allmän tillsyn. Kommittén pekade på att ett löpande naturligt samarbete mellan myndigheterna förutsatte dagliga informations- och planeringskontakter mellan vakthavande befäl inom respektive myndighet. Vidare föreslog kommittén att Kustbevakningen skulle medverka i den löpande tullkontrollen av

12 TP PT A. prop. s. 177.

13 TP PT Dir. 1987:31.

14 TP PT SOU 1989:26, Kustbevakningens roll i den framtida sjöövervakningen. 15TP PT Författningen har upphävts genom SFS 1994:1550.

16 TP PT Författningen har upphävts genom SFS 2000:1225 (lagen om straff för smuggling, smugg- lingslagen).

118

SOU 2008:55

Framväxten av Kustbevakningen

sjötrafiken samt i tullkontrollen längs kusten och i hamnar. Tull- verket skulle dock ansvara för tullkontroll- och klareringsverksam- het i större hamnar. Myndigheterna skulle kontinuerligt informera varandra. Dessutom skulle planeringen av allmänna pådrag ske i samråd mellan berörda ledningsorgan så att resurserna kunde an- vändas effektivt.TPF17FPT

När det gällde Kustbevakningens samarbete med sjöpolisen kon- staterade Kustbevakningskommittén att myndigheternas operativa verksamhet och arbetsuppgifter i många hänseenden sammanföll, men att allmän ordningshållning, anmälningsupptagning och vissa brottsutredningar som omfattades av polisens ansvar föll utanför Kustbevakningens kompetensområde. Kommittén förordade, efter att ha belyst och analyserat olika alternativ för att minska sektori- seringen av uppdraget att bedriva sjöövervakning, att regeringen skulle initiera en utredning rörande kartläggning och behov av över- vakning inom sjöpolisens och Kustbevakningens gemensamma verk- samhetsområde.TPF18FPT

Kommittén övervägde också om uppdraget att bedriva sjöövervak- ning skulle bli effektivare om Kustbevakningens polisiära befogen- heter utökades genom en ändring av lagen (1982:395) om Kustbevak- ningens medverkan vid polisiär övervakning (LKP). Utan att närmare gå in på några förklaringar ansåg kommittén att det saknades skäl att ge kustbevakningstjänstemännen ytterligare sådana befogenheter.TPF19FPT

Kustbevakningen har varit föremål för ytterligare översyner under senare år. Drygt tio år efter tillkomsten av Kustbevakningen som egen myndighet, i september 1999, uppdrog regeringen åt Stats- kontoret att genomföra en studie av Kustbevakningens organisation och verksamhet.TPF20FPT Statskontorets granskning av myndigheten myn- nade ut i bedömningen att Kustbevakningen i stort sett är en effektiv, kostnadseffektiv och väl fungerande myndighet.TPF21FPT Statskontoret pekade emellertid samtidigt på ett antal åtgärder som skulle kunna bidra till att göra Kustbevakningen ännu effektivare. En sådan åt- gärd var att utveckla formerna för samverkan med vissa andra myn- digheter. Genom att tydliggöra samverkansmyndigheternas uppgifter, ansvaret mellan myndigheterna och deras förväntningar på varandra skulle effektiviteten kunna förbättras.TPF22FPT Statskontoret påtalade också

17 TP PT SOU 1989:26 s. 30 f.

18 TP PT A. SOU s. 44–54.

19 TP PT A. SOU s. 46 och 54.

20 TP PT Fö 1999/1235/CIV.

21 TP PT Statskontorets rapport (2000:1) Effektivare kustbevakning.

22 TP PT A.a. s. 70 f.

119

Framväxten av Kustbevakningen

SOU 2008:55

att myndigheten borde uppnå full kostnadstäckning inom verksam- hetsgrenen uppdragsverksamhet. Vidare framhöll Statskontoret bl.a. att det fanns anledning att överväga en ny samlad lag om kustbe- vakning som skulle reglera Kustbevakningens och tjänstemännens uppgifter, ansvar och befogenheter.TPF23FPT

23 TP PT A.a. s. 11.

120

3 En introduktion till Kustbevakningen och dess verksamhet

3.1 Inledning

I detta avsnitt beskriver vi översiktligt Kustbevakningens samtliga verksamhetsområden. En närmare redogörelse för Kustbevakningens uppdrag, framförallt uppgiften att bedriva sjöövervakning, och en kustbevakningstjänstemans befogenheter finns i avsnitten 7 respek- tive 11.

I avsnitt 2 har vi redogjort för framväxten av Kustbevakningen som en civil myndighet som sorterar under Försvarsdepartementet. De uppgifter som Kustbevakningen ansvarar för och utför omfattar emellertid ett flertal politikområden och berör direkt eller indirekt också flera andra myndigheter. Eftersom verksamheten är så komplex väljer vi att redovisa den övergripande innan vi redogör för orga- nisationen.

Kustbevakningens verksamhet bygger till viss del på samverkan med civila myndigheter som saknar eller har otillräckliga resurser att verka till sjöss. Rollen som samverkansmyndighet har förstärkts inte minst till följd av den snabba utvecklingen inom myndighetens verksamhetsområde och Sveriges medlemskap i EU. Denna sam- verkan med andra myndigheter utvecklas vidare i avsnitt 5.

Kustbevakningens verksamhet styrs övergripande genom de reg- leringsbrev som regeringen årligen utfärdar med stöd av riksdagens beslut om statsbudgeten och genom storleken av de anslag som be- viljas myndigheten i denna.

Myndighetens uppgifter regleras närmare dels i förordningen (2007:853) med instruktion för Kustbevakningen (myndighetens instruktion) dels i de särskilda lagar och förordningar som innehåller bestämmelser om verksamheten. Kustbevakningens interna organi- sation samt fördelning av ansvar och uppgifter regleras i Kustbevak-

121

En introduktion till Kustbevakningen och dess verksamhet

SOU 2008:55

ningens arbetsordning, vilken meddelats med stöd av 4 § myndig- hetsförordningen (2007:515).TPF1FPT

3.2 Övergripande verksamhet enligt regleringsbrevet

Kustbevakningens verksamhet omfattar enligt regleringsbrevet för budgetåret 2008, i likhet med vad som gällde föregående år, sex politikområden och ett antal övriga mål och rapporteringskrav.TPF2FPT Ramanslaget uppgår till 857 244 tkr.

1. Politikområde Rättsväsendet

Målet för rättsväsendet är den enskildes rättstrygghet och rättssäker- het. Målet för kriminalpolitiken är att minska brottsligheten och att öka människors trygghet. Antalet brott ska minska och antalet brottsoffer därmed bli färre.

Kustbevakningen ska genom övervakning och kontroll till sjöss förebygga brottslighet och öka människors trygghet.

Kustbevakningen ska ha god förmåga att upptäcka brott och i sam- verkan med andra brottsbekämpande myndigheter utveckla denna skicklighet.

Målet är att förmågan att klara upp brott ska öka samtidigt som verksamheten ska bedrivas med högt ställda krav på rättssäkerhet, kvalitet och effektivitet. Kustbevakningen ska vidare genomföra över- vakning och kontroll av sjötrafiken så att gränskontrollen till sjöss uppfyller de krav som följer av europeiska och nationella bestäm- melser.

Kustbevakningen ska bidra till att en större andel rapporterade misstänkta brott leder till rättsliga åtgärder.

Myndigheten ska vidare bl.a. återrapportera och redovisa de åt- gärder som har vidtagits för att bekämpa den organiserade brotts- ligheten.

1 TP PT Arbetsordning för Kustbevakningen, Kustbevakningens föreskrifter och allmänna råd, KBV FAR 2007:1, beslutad den 29 januari 2007 och med ändringar införda genom beslut den 9 oktober 2007 (275/07) och den 28 januari 2008 (00-128/08).

2 TP PT Regeringsbeslut 2007-12-19, Fö2006/2856/CIV, Fö 2007/166/EPS (delvis) m.fl. Jfr även riksdagens beslut om Kustbevakningens verksamhet för budgetåret 2008 (prop. 2007/08:1, utgiftsområde 6, bet. 2007/08:FöU1, rskr. 2007/08:41).

122

SOU 2008:55

En introduktion till Kustbevakningen och dess verksamhet

2. Politikområde Skatt, tull och exekution

Målet för verksamhetsområdet tull är enligt regleringsbrevet att övervaka och kontrollera trafiken till och från utlandet så att över- trädelser av bestämmelserna om in- och utförselrestriktioner ska före- byggas och upptäckas.

Inom verksamhetsgrenen brottsbekämpning är målen att bekämpa den organiserade och storskaliga brottsligheten, att i samarbete med Tullverket bedriva ett utvecklingsarbete för att förbättra urvalet i den fysiska kontrollverksamheten, att ge narkotikabekämpningen högsta prioritet samt att även prioritera att förhindra storskalig eller frekvent illegal införsel av alkohol- och tobaksvaror. Kustbevak- ningen ska på så vis bidra till att minska tillgången till narkotika och illegalt införd alkohol och tobak i Sverige och till regeringen bl.a. återrapportera antalet beslagstillfällen samt beslagsmängder.

3. Politikområde Miljöpolitik

Huvudmålet är att till nästa generation kunna överlämna ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta. Insatser ska genom- föras effektivt för att bevara, skydda och vårda miljön, samt restau- rera och återställa skadad miljö så att miljökvalitetsmålen nås.

Ett delmål är att utsläpp av olja och kemikalier från fartyg inom svenskt ansvarsområde i Östersjön och Västerhavet senast år 2010 ska ha minskat och vara försumbara, dvs. ligga på en sådan nivå att den biologiska och ekonomiska påverkan minimeras. Ett ytterligare mål är att dumpning till sjöss, liksom otillbörliga störningar i djur- och naturskyddsområden ska vara försumbara.

4. Politikområde Transportpolitik

Transportpolitiken ska säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet.

De mål som gäller för Kustbevakningen inom verksamhetsgrenen sjötrafikövervakning och sjösäkerhetstillsyn är:

123

En introduktion till Kustbevakningen och dess verksamhet

SOU 2008:55

• En säker sjöfart, där ingen dödas eller allvarligt skadas. Sjötran- sportsystemet ska anpassas till de krav som följer av detta.

• En god miljö, där sjötransportsystemet anpassas till kraven på god och hälsosam livsmiljö för alla och där god hushållning med naturresurser främjas. Sjötransportsystemets utformning ska bidra till att de nationella miljökvalitetsmålen nås.

Vidare ska Kustbevakningen bidra till utvecklingen av sjötrafik- övervakningen och sjösäkerhetstillsynen och inom ramen för denna verksamhet fortsätta utvecklingen av det riskanalysbaserade arbets- sättet.

5. Politikområde Livsmedelspolitik

Målen inom verksamhetsgrenen Fiskerikontroll är att bedriva ett ekologiskt hållbart fiske och vattenbruk samt att miljökvalitets- målen uppnås.TPF3FPT

Fiskerikontrollen ska genomföras i enlighet med den gemen- samma fiskeripolitiken inom EU. Vidare ska fiskeribrott förhindras och såväl gemenskapslagstiftning som nationell lagstiftning beaktas. En effektiv övervakning och kontroll ska leda till att reglerna efter- levs i hög grad och bidra till att det olaga fisket blir försumbart. Åtgärder för att motverka illegalt fiske i Östersjön ska prioriteras. En riskanalysbaserad fiskerikontroll ska genomföras i nära samverkan med Fiskeriverket.

6. Politikområde Samhällets krisberedskap

Målen för detta politikområde är bl.a. att minska risken för och konsekvenserna av allvarliga störningar, kriser och olyckor. Målet är dessutom att medverka till att minska lidande och skadeverk- ningar av allvarliga olyckor och katastrofer i andra länder.

Kustbevakningen ska ha ständig beredskap för miljöräddnings- operationer till sjöss samt ha förmåga att tidigt kunna påbörja be- kämpningsoperationer.

Kustbevakningen ska från och med år 2009 ha ökat förmågan till nödbogsering, nödläktring och brandbekämpning till sjöss, i syfte att förhindra att olja kommer ut i vattenmassan vid en fartygsolycka,

3 TP PT Miljökvalitetsmålen redovisas i prop. 2004/05:150.

124

SOU 2008:55

En introduktion till Kustbevakningen och dess verksamhet

och från och med år 2012 ha ökat förmågan att med nationella re- surser bekämpa oljeutsläpp på upp till 10 000 ton.

Kustbevakningen ska inom sitt ansvarsområde bidra till att genomföra HELCOM:s Aktionsplan för Östersjön (BSAP).TPF4FPT

Kustbevakningen ska ha en beredskap för sjöräddning som på- tagligt bidrar till att rädda människoliv till sjöss.

Vidare ska Kustbevakningen ha god krishanteringsförmåga, ope- rativ förmåga och förmåga att i samhällsviktig verksamhet motverka allvarliga störningar i enlighet med de definitioner som anges i regeringsbeslut.

Övriga mål

Inom området för övriga mål anger regleringsbrevet bl.a. att Kust- bevakningen ska bidra till att utveckla arbetsmetoderna och det riskanalysbaserade arbetssättet inom området för sjöövervakning samt att denna utveckling ska ske i nära samverkan med ansvariga myndigheter.

3.3 Uppgifter enligt myndighetens instruktion

Kustbevakningens närmare uppgifter regleras i huvudsak i myndig- hetens instruktion.TPF5FPT Denna tydliggör myndighetens uppgifter, bl.a. genom att precisera begreppet sjöövervakning. Det framgår också klart att myndigheten enbart har civila uppgifter.

Enligt 1 § instruktionen har myndigheten till uppgift att bedriva sjöövervakning i Sveriges sjöterritorium och ekonomiska zon samt på land i anslutning till dessa vatten.

Uppdraget preciseras på så sätt att detta omfattar

• övervakning för att förebygga och ingripa mot störningar av ord- ningen i sjötrafiken,

• att i enlighet med särskilda föreskrifter förhindra och upptäcka brottslig verksamhet,

• att ingripa vid misstanke om brott, samt

• att utreda och beivra eller bistå med utredningen av brott (2 och 3 §§).

4 TP PT Angående HELCOM, se avsnitt 5.3.5.

5 TP PT Förordningen (2007:853) med instruktion för Kustbevakningen.

125

En introduktion till Kustbevakningen och dess verksamhet

SOU 2008:55

I Kustbevakningens uppgift att bedriva sjöövervakning ingår vidare att utreda och besluta i ärenden om vattenföroreningsavgift (4 §) och att bedriva tillsyns- och kontrollverksamhet i den utsträckning det följer av föreskrifter och i förekommande fall efter överens- kommelse med annan myndighet (5 §).

Inom ramen för uppdraget att bedriva sjöövervakning ska Kust- bevakningen vidare vara kontaktpunkt för sjötrafiken för anmälningar enligt föreskrifter om gränskontroll avseende personer och i fråga om sjöfartsskydd enligt överenskommelse med annan myndighet (7 § första stycket). Kustbevakningen är också enligt överenskom- melse med annan myndighet kontaktpunkt när det gäller fiskeri- kontroll (7 § andra stycket). Med stöd av tilläggsprotokollet mot människosmuggling land-, luft- och sjövägen till Förenta nationernas konvention den 15 november 2000 mot gränsöverskridande organi- serad brottslighet är Kustbevakningen vidare behörig myndighet att ta emot och besvara förfrågningar från andra konventionsstater (7 § tredje stycket).

Utanför sitt verksamhetsområde svarar Kustbevakningen också för sådan övervakning av fisket som åvilar svensk myndighet och som följer av vissa i instruktionen närmare preciserade internationella åtaganden som binder Sverige (8 §).

Beträffande fiske ansvarar Kustbevakningen också för Sveriges del av de kontrollåtgärder som EU genomför till sjöss inom det område som regleras av Nordostatlantiska fiskerikommissionen (NEAFC). Myndigheten får för ändamålet utse behöriga tjänstemän att vara inspektörer och koordinatorer (9 §).TPF6FPT

Utanför sitt ansvarsområde får Kustbevakningen också medverka i EU:s operativa samarbete när det gäller kontroll av medlemsstater- nas yttre gränser.TPF7FPT Myndigheten får för detta ändamål utse behöriga tjänstemän att ingå som gränsbevakningstjänstemän i sådana enheter (10 §).

Inom ramen för myndighetens räddningstjänstuppdrag och med stöd av särskilda föreskrifter har Kustbevakningen vidare ett själv- ständigt ansvar för miljöräddningstjänsten till sjöss i syfte att begränsa konsekvenserna av olyckor och utsläpp. Myndigheten deltar också

6 TP PT Nordostatlantiska fiskerikommissionen (NEAFC), där Europeiska gemenskapen ingår som medlem, grundades år 1953 och är en regional fiskeriorganisation med nordöstra Atlanten som sitt kontrollområde.

7 TP PT Detta samarbete sker med stöd av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 863/2007 av den 11 juli 2007 om inrättande av en mekanism för upprättande av snabba gräns- insatsenheter och om ändring av rådets förordning (EG) nr 2007/2004 vad beträffar den mekanismen och regleringen av gästande tjänstemäns uppgifter och befogenheter.

126

SOU 2008:55

En introduktion till Kustbevakningen och dess verksamhet

på anmodan av räddningsledare i sjöräddningstjänst och annan rädd- ningstjänst (11 §). Vid räddningstjänstinsatser får Kustbevakningen begära bistånd från och lämna bistånd till utländska myndigheter eller en medlemsstat i EU (12 §). Sådant bistånd kan också begäras från eller lämnas till de nordiska länderna eller andra stater enligt ingångna överenskommelser.TPF8FPT Vidare får Kustbevakningen begära bistånd vid miljöräddningsinsatser till sjöss av EU:s sjösäkerhets- byrå (13 §).TPF9FPT

Kustbevakningen har även till uppgift att samordna civila behov av sjöövervakning och förmedla civil sjöinformation till berörda myndigheter (14 §).

I myndighetens uppdrag ingår också att medverka i internationell samverkan för att utveckla gränskontroll, brottsbekämpning till sjöss, annan sjöövervakning och miljöräddningstjänst. Kustbevakningen ska vidare samverka med andra myndigheter för att främja svenskt deltagande i internationellt samarbete inom sitt verksamhetsom- råde (15 §).

Kustbevakningen har möjlighet att, mot avgift, bedriva uppdrags- verksamhet (16 §).

3.4 Geografiskt verksamhetsområde

Tillsammans med andra myndigheter svarar Kustbevakningen för frågor som rör myndighetsutövning till sjöss eller i anslutning till sjötrafiken. Det geografiska verksamhetsområdet består framför allt av Sveriges sjöterritorium och svensk ekonomisk zon samt en- ligt vissa författningar land i anslutning till dessa vatten. När det gäller de delar av sjöterritoriet som består av sjöar, kanaler och vatten- drag omfattar uppdraget att bedriva sjöövervakning endast Vänern och Mälaren, medan räddningstjänsten också omfattar Vättern.TPF10FPT Uppdraget att övervaka fisket är med stöd av myndighetens instruk- tion geografiskt utsträckt även till sådana områden som det enligt olika mellanstatliga överenskommelser och EU-rätten åligger svensk myndighet att övervaka.TPF11FPT Som vi redovisat ovan kan Kustbevak- ningen också verka utanför sitt geografiska område som en följd av

8 TP PT 9 kap. 1 § lagen (2003:778) om skydd mot olyckor.

9 TP PT Se Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 724/2004 av den 31 mars 2004 om ändring av förordning (EG) nr 1406/2002 om inrättande av en europeisk sjösäkerhetsbyrå. 10TP PT 1 § förordningen med instruktion för Kustbevakningen och 4 kap. 3 § lagen om skydd mot olyckor.

11 TP PT Se vidare avsnitt 7.7.

127

En introduktion till Kustbevakningen och dess verksamhet

SOU 2008:55

EU:s operativa samarbete för kontroll av medlemsstaternas yttre gränser och med stöd av förpliktelser som Sverige åtagit sig genom internationella överenskommelser avseende bl.a. räddningstjänst- insatser.TPF12FPT

I och med att verksamheten i viss utsträckning utövas också på land i anslutning till övervakningsområdet utför Kustbevakningen vissa uppgifter t.ex. i hamnar, på stränder och öar samt på kobbar och skär.TPF13FPT

Den närmare avgränsningen av det geografiska verksamhetsom- rådet för Kustbevakningen, och vilka befogenheter Kustbevakningen eller en tjänsteman vid myndigheten har i olika områden, är emel- lertid en komplex fråga. Vi återkommer därför till dagens geogra- fiska avgränsningar i senare avsnitt (avsnitten 8 och 12).

12 TP PT Se vidare 10 och 12 §§ instruktionen.

13 TP PT Jfr 1 § förordningen med instruktion för Kustbevakningen och formuleringen ”på land i anslutning till dessa vatten” samt 3 § Kustbevakningens föreskrifter om medverkan vid polisiär övervakning, nr 4/95, beslutade den 30 oktober 1995.

128

4 Kustbevakningens organisation

4.1 Inledning

Såsom framgått i avsnitt 2 beslutade riksdagen att Kustbevakningen från den 1 juli 1988 skulle skiljas från Tullverket och bilda en egen myndighet under Försvarsdepartementet. Kustbevakningen har allt- sedan dess varit uppbyggd så att den övergripande verksamheten leds från en central ledning medan den operativa verksamheten kon- trolleras och bedrivs på regional och lokal nivå.

4.2 Den centrala ledningen

Kustbevakningen leds av en generaldirektör, som är myndighets- chef.TPF1FPT Vid Kustbevakningen finns också en överdirektör.TPF2FPT Vidare ska det finnas ett insynsråd med högst tio ledamöter.TPF3FPT

Centrala ledningen består av överdirektören, verkssekretariatet och sex avdelningar benämnda sjöövervakningsavdelningen, rädd- ningstjänstavdelningen, tekniska avdelningen, personal- och utbild- ningsavdelningen, ekonomiavdelningen och informationsavdelning- en.TPF4FPT Centrala ledningen finns i Karlskrona.

Sjöövervakningsavdelningens verksamhet omfattar myndighetens uppgifter nationellt och internationellt inom sjöövervakningstjänsten. Till sjöövervakningstjänsten hör att ansvara för eller bistå andra myndigheter med övervakning, brottsbekämpande verksamhet samt kontroll och tillsyn.

Sjöövervakningsavdelningen vid den centrala ledningen bedriver inte någon operativ verksamhet. Däremot svarar avdelningen för beredning, planering och tillämpning av den långsiktiga inriktningen

1 TP PT 20 § förordningen (2007:853) med instruktion för Kustbevakningen (instruktionen). 2TP PT 21 § instruktionen.

3 TP PT 18 § instruktionen.

4 TP PT 2 kap. 7 § första stycket arbetsordningen, KBV FAR 2007:1.

129

Kustbevakningens organisation

SOU 2008:55

och utvecklingen. I uppgiften ingår också uppföljning och analys av verksamheten.

Sjöövervakningsavdelningen är inom Kustbevakningen ansvarig för verksamheten vid det tillsammans med polisväsendet och Tull- verket inrättade Maritimt Underrättelsecentrum (MUC).TPF5FPT Vidare ansvarar avdelningen bl.a. för den samordnande funktionen för myn- dighetens brottsutredningar och förundersökningar och för Kust- bevakningens databaserade informations- och beslutsstödsystem (KIBS), som används för ordergivning och avrapportering.

Även Kustbevakningens del i Fiskerikompetenscenter (FKC), som har inrättats gemensamt av Kustbevakningen och Fiskeriverket, i syfte att fördjupa och effektivisera fiskerikontrollen, ingår i avdel- ningen.TPF6FPT

Räddningstjänstavdelningen ansvarar centralt för Kustbevakning- ens miljöräddningstjänst och annan räddningstjänst. Det ankommer på avdelningen att borga för att det finns ständig beredskap för dessa ändamål.

Som vi har beskrivit i avsnitt 3.3 har Kustbevakningen bl.a. till särskild uppgift att samordna civila behov av sjöövervakning och förmedla civil sjöinformation till berörda myndigheter. För att bi- stå Kustbevakningen i detta arbete ska det vid myndigheten finnas ett samrådsorgan för civil sjöövervakning och sjöinformation. Sam- rådsorganet består av myndighetens chef, som är ordförande, och högst tio andra ledamöter samt ersättare för dessa.TPF7FPT Detta organ benämns i arbetsordningen sjöövervakningsrådet.TPF8FPT Kustbevakningen är också skyldig att ha en personalansvarsnämnd.TPF9FPT

4.3 Den regionala och lokala organisationen

Kustbevakningens verksamhet på regional nivå bedrivs i fyra regioner; Region Nord, Region Ost, Region Syd och Region Väst.TPF10FPT Verk- samheten inom varje region leds av en regionchef. Antalet anställda i operativ tjänst är mellan 90 och 130 per region.

Organisatoriskt jämställs Kustbevakningsflyget, som leds av chefen för Kustbevakningsflyget, med en region och dess ledning

5 TP PT Se vidare avsnitten 5.2.1 och 5.2.3.

6 TP PT FKC beskrivs närmare i avsnitt 5.2.5.

7 TP PT 19 § instruktionen.

8 TP PT 2 kap. 3 § tredje stycket arbetsordningen. 9TP PT 23 § instruktionen.

10 TP PT 2 kap. 9 § första stycket arbetsordningen.

130

SOU 2008:55

Kustbevakningens organisation

likställs med en regionledning. Samtidigt ligger ansvaret för flyg- säkerheten i Kustbevakningen på Kustbevakningsflyget och är där organiserat på motsvarande sätt som inom ett civilt flygbolag, med chefen för Kustbevakningsflyget som verksamhetsansvarig samt med en kvalitetschef, en flygchef och en teknisk chef.TPF11FPT Antalet piloter är för närvarande 14 (exklusive flygchef och chefspilot). Därtill kom- mer 19 systemoperatörer (exklusive stationschefen). Samtliga är kustbevakningstjänstemän.

Flygledningen finns i Karlskrona.

Den lokala organisationen utgörs av 26 stationer, varav en är flygkuststation (lokaliserad till Skavsta flygplats, Stockholm–Skavsta Airport). Kuststationerna finns från Strömstad till Luleå samt i Vänern och på Gotland. Flygverksamheten är risktäckande och ut- gör också en resurs till kustbevakningsfartygen. Kustbevaknings- tjänstemännen samt fartyg, flygplan och övriga resurser har för- delats på stationerna utifrån det operativa behovet.

Regionledningarna för regionerna Nord, Syd, Ost och Väst finns i Härnösand, Karlskrona, Stockholm och Göteborg. Varje region- ledning består av 15–20 personer, inklusive vakthavande befäl. Där finns en ständigt bemannad ledningscentral och vakthavande befäl i tjänst dygnet runt. Från ledningscentralerna styrs den dagliga ope- rativa verksamheten. Regionledningarna ansvarar för att det på regional nivå finns beredskap även utanför kontorstid.

Kustbevakningens ledningscentral i Region Nord är kontaktpunkt (Swedish Maritime Center, SMC) och ansvarar som sådan rikstäckan- de för anmälningar enligt Schengensamarbetet samt för anmälningar enligt lagstiftningen om sjöfartsskydd.

Ledningscentralen i Region Syd är Kustbevakningens kontakt- punkt dels för gränsövervakningssamarbetet i Östersjöregionen (BSRBCC) och i EU- och Schengenfrågor, dels för miljöräddnings- samarbetet inom olika internationella organ (se vidare avsnitt 5.3.2). Ledningscentralen utgör i dessa sammanhang svensk National Contact Center (NCC) respektive National Contact Point (NCP).

Regionledningen i Region Ost ansvarar för administration och uppföljning av ordningsbot samt samordnar verksamhet med Riks- kriminalpolisen och den nationella insatsstyrkan.

11 TP PT 3 kap. 27 § arbetsordningen.

131

Kustbevakningens organisation

SOU 2008:55

4.4 Operativ ledning och resurser

Kustbevakningen har i dag cirka 770 anställda. Av dessa är cirka 520 utbildade och behöriga kustbevakningstjänstemän i yttre operativ tjänst med polisiära och andra rättsliga befogenheter.

Kustbevakningens verksamhet är operativt inriktad med fartyg till sjöss dygnet runt. Myndigheten har därigenom allmänt sett en hög beredskap. Resurserna består i ett 30-tal övervakningsfartyg, tolv miljöskyddsfartyg, två flygplan, tre svävare och cirka 50 hög- hastighets- respektive arbetsbåtar samt diverse fordon. Under åren 2008 och 2009 tillkommer tre nya, större kombinationsfartyg som ska kunna ta hand om större volymer olja, nödbogsera och släcka bränder till sjöss. Ett av dessa fartyg är också specialutrustat för att kunna hantera kemikalieolyckor. Dessutom kommer de nuvarande flygplanen att ersättas med tre nya av typen Dash 8Q-300. Fartygen och flygplanen utgör statsfartyg respektive statsluftfartyg som an- vänds för statsändamål utan att vara militära.

Verksamheten bedrivs genom målinriktad patrullering till sjöss med fartyg och flyg. Enheterna är i ständig beredskap för rädd- ningsinsatser samtidigt som man bedriver brottsförebyggande över- vakning. Det förekommer också viss patrullering i bil i kustområden.

Den dagliga operativa verksamheten avseende sjöövervakning och räddningstjänst bedrivs och samordnas inom de fyra regionerna, understödda av den rikstäckande flygverksamheten. Flygverksam- hetens medverkan kan t.ex. bestå av bild- eller filmdokumentation, lägesbeskrivningar och en första radiokontakt med fartygsbefäl. Verk- samheten bygger på riskanalysbaserade arbetsmetoder. Den minut- operativa verksamheten leds från Kustbevakningens fyra regionala ledningscentraler av deras vakthavande befäl. Verksamheten bygger på riskanalysbaserade arbetsmetoder.

Kustbevakningens fartyg och flygplan patrullerar hela övervak- ningsområdet inom sjöterritoriet och svensk ekonomisk zon samt genomför kontroller i de områden som övervakas av NEAFCTPF12FPT eller som annars omfattas av internationella uppdrag.

12 TP PT NEAFC beskrivs närmare i avsnitten 3.3 och 7.7.2.

132

SOU 2008:55

Kustbevakningens organisation

4.5 Utbildning

Personal- och utbildningsavdelningen ingår i Kustbevakningens cen- trala ledning.TPF13FPT Avdelningen ska bl.a. samordna Kustbevakningens personalutveckling, utbildning och kompetensförsörjning.

Kustbevakningens grundutbildning administreras av avdelningen och är, förutom den praktiska tjänstgöringen, i huvudsak förlagd till Karlskrona. Målsättningen är att rekrytera 25 till 30 aspiranter varje år. Vissa år kan intagningen bli något större och andra år något mindre.

Grundutbildningen omfattar fem terminer och är uppdelad på en kustbevakningsutbildning (KBU 1), en fartygsbefälskurs klass VII och en maskinbefälskurs klass VII. Första delen, KBU 1, omfattar tre terminer. Fartygs- och maskinbefälskurserna är högskoleutbild- ningar om 25 poäng vardera, vilket motsvarar två terminer. Grund- utbildningen kan kompletteras med olika vidareutbildningar. Ut- bildningen sker i samverkan med främst polisen men också andra rättsvårdande myndigheter och hanteras i viss utsträckning av för- undersökningsledare och andra anställda inom myndigheten. Den nautiska och maskintekniska utbildningen (inklusive fartygsbefäls- kurs klass VII respektive maskinbefälskurs klass VII) genomförs av Chalmers tekniska högskola i Göteborg och Sjöfartshögskolan i Kalmar.TPF14FPT

Regioncheferna ansvarar i princip för tjänstemännens vidareutbild- ning. I genomsnitt får varje tjänsteman cirka 3–5 dagar teoretisk ut- bildning per år för att upprätthålla och utveckla yrkeskompetensen inom de polisiära och de andra befogenhetskrävande verksamhets- områdena.

Myndigheten har för avsikt att inom kort inrätta ett särskilt utbildningsråd med personalchefen som ordförande. Rådets uppgift kommer bl.a. att vara att bedriva omvärldsbevakning och kvalitets- säkring i fråga om grundutbildningens och fortbildningarnas innehåll och struktur.

13 TP PT 2 kap. 7 § andra stycket arbetsordningen.

14 TP PT Kustbevakningens rekrytering och utbildning beskrivs ingående i den s.k. KRUT-rap- porten från år 2007, Utredning avseende Kustbevakningens aspirantrekrytering och grund- utbildning.

133

5 Kustbevakningens nationella och internationella samverkan

5.1 Inledning

Eftersom huvudansvaret för olika statliga verksamheter till sjöss ligger på olika myndigheter, kompletteras Kustbevakningens själv- ständiga uppgifter med uppgiften att vara en resurs för vissa andra myndigheter, så att dessa kan fullgöra sin verksamhet till sjöss samt i kust- och skärgårdsområden.TPF1FPT Vissa samverkansmyndigheter har inga egna, eller otillräckliga, sjögående resurser eller verkar enbart inom sakligt eller geografiskt avgränsade områden.

Därutöver bedriver myndigheten internationellt samarbete, vilket har ökat kraftigt under senare år. Det internationella samarbetet, inte minst inom EU, har stor betydelse för myndighetens verksam- het och dess möjligheter att agera utanför svenskt territorium.

I detta avsnitt uppehåller vi oss inledningsvis vid Kustbevak- ningens samverkan med vissa nationella myndigheter (avsnitt 5.2) och beskriver därefter huvuddragen i den internationella samverkan (avsnitt 5.3).

5.2 Nationell samverkan

5.2.1 Polisväsendet

Organisation och verksamhet

Polisväsendet består av Rikspolisstyrelsen (inklusive Säkerhetspolis- en), Statens kriminaltekniska laboratorium och 21 självständiga polis- myndigheter.

1 TP PT Uppgifterna i detta avsnitt är till viss del hämtade ur en uppsats av Annika Wahlfried Wikingsson, Kustbevakningen: Räddar, skyddar, övervakar – och beivrar brott – till sjöss, Skånska hovrättens yngreförening 100 år – Några uppsatser till ett jubileum, s. 173 ff.

135

Kustbevakningens nationella och internationella samverkan

SOU 2008:55

Polislagen (1984:387) och polisförordningen (1998:1558) inne- håller de grundläggande bestämmelserna om polisväsendets organisa- tion och uppgifter. Målen för polisverksamheten och polisens upp- gifter har inte preciserats i polislagen utan anges mer allmänt. Skälet är att man har velat att polisens verksamhet ska kunna anpassas till förändringar i samhället.

Till polisens uppgifter hör att förebygga brott och andra stör- ningar av den allmänna ordningen eller säkerheten, att övervaka och hindra störningar av säkerheten och ordningen samt ingripa när sådana har inträffat, att bedriva spaning och utredning i fråga om brott som hör under allmänt åtal, att lämna allmänheten skydd, upp- lysningar och annan hjälp samt att fullgöra den verksamhet som an- kommer på polisen enligt särskilda bestämmelser (2 § polislagen). Polisen har huvudansvaret för bl.a. utlänningskontrollen, såväl vid gränserna som inom Sverige.

Polisen är skyldig att samarbeta med andra myndigheter och organ, vilkas åligganden berör polisverksamheten. De andra myndigheterna är å sin sida skyldiga att ge polisen stöd i dess arbete (3 § polislagen).

Polisens organisation är indelad i en central och en lokal nivå. Rikspolisstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för polisväsen- det och har tillsyn över detta. Till Rikspolisstyrelsen hör bl.a. Riks- kriminalpolisen och Säkerhetspolisen.

Rikspolisstyrelsens huvuduppgifter är att utöva tillsyn över polisen och verka för planmässighet, samordning och rationalisering. Sty- relsen meddelar vidare föreskrifter och allmänna råd för polisväsendet. Myndigheten kan också, på regeringens uppdrag, leda polisverksamhet för att förebygga och avslöja brott mot rikets säkerhet. Rikspolis- styrelsen har samordningsansvar bl.a. för

• gränskontroll avseende personer,

• internationellt polissamarbete,

• centrala polisregister och

• polisens planering vid särskilda händelser.

Rikspolisstyrelsen deltar, tillsammans med Tullverket och Kust-

bevakningen, i arbetet i Task Force on Organised Crime in the Baltic Sea Region (Aktionsgruppen mot organiserad brottslighet i Östersjö- området), i syfte att utveckla samarbetet med övriga gränskontroll- myndigheter i Östersjöregionen.

Den lokala polisorganisationen består av en polismyndighet i varje län, som leds av en polisstyrelse. Den dagliga verksamheten leds av en länspolismästare, som är chef för en polismyndighet. Normalt

136

SOU 2008:55

Kustbevakningens nationella och internationella samverkan

har en polismyndighet en polisoperativ enhet som i regel rymmer utrednings-, utrycknings- och trafikpolisverksamhet samt en förvalt- ningsenhet för bl.a. administrativa uppgifter. Alla polismyndigheter har kriminalunderrättelseenheter.

Sjöpolisen är en specialfunktion inom för närvarande två polis- myndigheter. Sjöpolisens uppgift är att verka i skärgården och att utföra sjöövervakning i syfte att höja sjösäkerheten och att ingripa mot brott. I den brottsutredande verksamheten hanteras bl.a. ären- den om stöld av båtar eller båtmotorer. Även bl.a. dödsolyckor till sjöss, sjöfylleri, fiske- och jaktbrott samt överträdelser av andra för- fattningar med anknytning till marin verksamhet hanteras av sjöpolis- en. Vid sjöpolisposteringarna finns en eller flera båtar för övervak- ning. Verksamheten till sjöss är företrädesvis inriktad på de kustnära områdena. Sjöpolisverksamheten är till viss del säsongsbetonad, vilket bl.a. innebär att den yttre tjänsten bedrivs med ett varierat personal- uttag som utökas kraftigt under sommarmånaderna.

Inom polisens underrättelseverksamhet överlämnar myndigheten tips och underrättelser avseende brottslig verksamhet till Kustbevak- ningen och får i viss utsträckning samma typ av information tillbaka. Polisen ingår också tillsammans med Tullverket i det samarbete som bedrivs inom Maritimt Underrättelsecenter (MUC).

Polisen tar vidare emot uppgifter och rapporter från Kustbevak- ningen när Kustbevakningen har ingripit till sjöss mot upptäckta brott och ordningsstörningar i sjötrafiken.TPF2FPT

Gränspolisen, som ansvarar för gränskontroll och utlännings- relaterade frågor, samarbetar regelbundet med Kustbevakningen vid gränskontroller, även om myndigheterna utför uppgifter enbart inom sina respektive ansvarsområden. Inom ramen för utlänningskontroll av personer samarbetar polisen med Kustbevakningen på så sätt att Kustbevakningen är kontaktpunkt för förhandsanmälningar från handels-, fiske- och fritidsfartyg på väg till svensk hamn. Kustbe- vakningen är vidare kontaktpunkt för handelssjöfarten avseende sjöfartsskydd.

Närmare om samverkan

Huvudansvaret för att utreda och beivra brott ligger på polisen och åklagarväsendet. Polismyndigheterna i Stockholms län respektive Västra Götaland bedriver sjöpolisverksamhet. I övriga landet finns

2 TP PT Vid utsläppsbrott lämnas informationen i stället till åklagare.

137

Kustbevakningens nationella och internationella samverkan

SOU 2008:55

däremot ingen sådan verksamhet. Sjöpolisens verksamhet är dess- utom begränsad under vinterhalvåret. Då ägnar personalen sig bl.a. åt att utreda sjörelaterade brott.

Kustbevakningen kompletterar och samarbetar med polisen på orter där och på tider då polisen inte har någon egen verksamhet till sjöss. Samarbetet bygger till största delen på lagen (1982:395) om Kustbevakningens medverkan vid polisiär övervakning (LKP), som dels ger en kustbevakningstjänsteman rätt att ingripa mot vissa typer av brott, dels ger sådana tjänstemän rätt att ingripa mot ordnings- störningar i vissa fall. I avsnitt 11.2 redogör vi ingående för vilka befogenheter lagen ger.

Merparten av de brott som Kustbevakningen rapporterar är brott mot sjötrafikförordningen och sjölagen, t.ex. överträdelser av fart- begränsningar, bristande lanternföring och sjöfylleri. Vidare rappor- teras bl.a. brott som upptäcks i samband med Kustbevakningens miljöövervakning och tillsyn i djur- och naturskyddsområden, till- synen över fiske, maritima fornminnen och sjöfynd.

Förutom brottsutredning kan samarbetet röra spaningsinsatser och annan inhämtning av underrättelser samt brottsplatsundersök- ningar under vatten.

Kustbevakningen samarbetar således huvudsakligen med polisen när det gäller brottsförebyggande, brottsbekämpande och brottsut- redande verksamhet, men även i den ordningshållande verksamheten förekommer visst samarbete.

Polisen har huvudansvaret för att upprätthålla allmän ordning. Kustbevakningens ordningshållande verksamhet omfattar framför allt sådant uppträdande i trafiken till sjöss som stör ordningen eller utgör en omedelbar fara för att ordningen störs.

Polismyndigheten i Norrbotten och polismyndigheterna i Väster- bottens, Västernorrlands och Gävleborgs län har ingått lokala över- enskommelser med Kustbevakningen Regionledning Nord avseende utökad samverkan vid förundersökning vid sjörelaterade brott.TPF3FPT Även i Uppsala län finns numera en sådan överenskommelse mellan

3 TP PT Kustbevakningen Regionledning Nord och Polismyndigheten i Norbotten, Samverkan av- seende förundersökning vid sjörelaterade brott (Dnr 32-259/06:3), Kustbevakningen Region- ledning Nord och Polismyndigheten i Västernorrlands län (Dnr 32-335/05:1), Samverkan avseende förundersökning vid sjörelaterade brott (Dnr 32-259/06:3), Kustbevakningen region Nord och Polismyndigheten i Gävleborgs läns överenskommelse om samverkan avseende förundersökning vid sjörelaterade brott (Dnr 32-292/07:1), Kustbevakningen region Nord och Polismyndigheten i Västerbotten läns överenskommelse om samverkan avseende för- undersökning vid sjörelaterade brott (Dnr 32-333/07:1).

138

SOU 2008:55

Kustbevakningens nationella och internationella samverkan

polismyndigheten och Kustbevakningen.TPF4FPT Avtalen syftar till ett rationellt nyttjande av myndigheternas befintliga resurser. Vid sjö- relaterade brott ska, om det inte är olämpligt, polisens förundersök- ningsledare begära Kustbevakningens biträde med förundersökningen. Överenskommelserna reglerar också bl.a. informationsutbytet och föreskriver att respektive polismyndighet ska informera Kustbevak- ningens ledningscentral om inkomna brottsanmälningar som berör kusten. Främst avses uppgifter om tillgrepp av båt- och båtmotorer, inbrott och skadegörelse på skärgårdsöar och i kustzonen. Polis- myndigheten informerar vidare om tillstånd till offentliga tillställ- ningar som t.ex. dans eller andra aktiviteter i skärgården.

Det finns också exempel på mindre långtgående avtal om sam- erkan i fråga om övergripande planering, informationsutbyte och sjöfartsskydd. En sådan överenskommelse har ingåtts mellan Polis- myndigheten i Uppsala län och Kustbevakningen Region Ost. Över- enskommelsen innebär att samordnade insatser ska kunna utföras i Mälaren och inom Uppsala län, bl.a. genom fysiska kontroller ombord på fartyg, i syfte att förhindra brottslighet och öka tryggheten.TPF5FPT Liknande överenskommelser om samordnade insatser har bl.a. ingåtts mellan Polismyndigheten i Västmanlands län och Kustbevakningen Region OstTPF6FPT samt mellan Polismyndigheten Gotland och Kustbe- vakningen Region Ost.TPF7FPT Därutöver finns överenskommelser mellan Kustbevakningen Region Ost och Polismyndigheterna i StockholmTPF8FPT, SödermanlandTPF9FPT respektive Uppsala län.TPF10FPT

Det förekommer att de myndigheter som ansvarar för gränskon- trollen tar fram gemensamma principer för samverkan i gränskontroll- arbetet. Ett sådant dokument rörande operativ samverkan har upp- rättats av Polismyndigheten i Skåne och polismyndigheterna i Blekinge, Kalmar och Kronobergs län, Tullverket, Migrationsverket och Kustbevakningen Region Syd.TPF11FPT

Kustbevakningen samarbetar enligt avtal också med polisväsendet bl.a. på så sätt att myndigheten, till följd av en särskild överens-

4 TP PT Kustbevakningen Region Nord, dnr 32-363/07:1 och region Ost dnr 32-1321/07:1 samt Polismyndigheten i Uppsala län dnr AALM-407-6560/07.

5 TP PT Kustbevakningen, dnr 32-146/01:1.

6 TP PT Kustbevakningen, dnr 32-217/02:1.

7 TP PT Kustbevakningen, dnr 32-324/00:1.

8 TP PT Kustbevakningen, dnr 32-652/99.

9 TP PT Kustbevakningen, dnr 32-653/99.

10 TP PT Kustbevakningen, dnr 32-146/01.

11 TP PT Kustbevakningen Regionledning Syd, Operativ Samverkan Gränskontroll i Södra Sverige (Dnr 37-1864/06:1).

139

Kustbevakningens nationella och internationella samverkan

SOU 2008:55

kommelse, vid behov kan bistå den nationella insatsstyrkan med förflyttningar till sjöss.

5.2.2 Åklagarväsendet

Organisation och verksamhet

De grundläggande reglerna för åklagarväsendet finns i 7 kap. rätte- gångsbalken. Ytterligare bestämmelser finns bl.a. i förordningen (2007:971) med instruktion för Åklagarmyndigheten.

Åklagarnas huvudsakliga arbetsuppgifter är att vara förundersök- ningsledare i fråga om brott där saken inte är av enkel beskaffenhet, fatta beslut i åtalsfrågan och föra talan i domstol. Åklagarna har långtgående befogenheter bl.a. när det gäller att besluta om olika straffprocessuella tvångsmedel enligt 24–28 kap. rättegångsbalken. Enligt bestämmelser i 48 kap. rättegångsbalken har åklagare också rätt att genom strafföreläggande – som, om det godkänns, mot- svarar en dom – förelägga bötesstraff och villkorlig dom eller sådan påföljd i förening med böter.

Åklagarväsendet består av Åklagarmyndigheten och Ekobrotts- myndigheten. Riksåklagaren är högste chef över åklagarväsendet och utövar tillsyn över åklagarverksamheten. Den operativa åklagar- verksamheten bedrivs vid landets 38 åklagarkammare. Av dessa är 32 s.k. allmänna kammare som, något förenklat, har ett geografiskt arbetsfält som ungefär motsvarar ett län. I de tre storstäderna finns det flera åklagarkammare. Myndigheten har också tre internationella åklagarkammare. Dessutom finns det tre nationella åklagarkammare som bekämpar korruption, handlägger brottsmisstankar mot polis- män och åklagare respektive handlägger säkerhetsmål.

Till myndigheten hör vidare fyra utvecklingscentra som har till uppgift att bedriva metod- och rättsutveckling inom olika rätts- områden. Vid dessa utvecklingscentra utövas också rättslig uppfölj- ning och tillsyn.

Bortsett från Ekobrottsmyndigheten, som har en särskild organi- sation, har åklagarväsendet inte några egna resurser för att utreda brott. Av det skälet har åklagare rätt till biträde av polisen för att genomföra brottsutredningar. Tullverket och Kustbevakningen har inom sina respektive verksamhetsområden en motsvarande skyldig- het att biträda åklagare.

140

SOU 2008:55

Kustbevakningens nationella och internationella samverkan

Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum i Malmö ansvarar för den rättsliga utvecklingen av arbetet med att bekämpa miljöbrott.TPF12FPT På ett flertal åklagarkammare finns det särskilda miljöåklagare.

Närmare om samverkan

Förundersökning angående vattenförorening och miljöbrott till sjöss utförs normalt av kustbevakningstjänstemän och leds av Kustbevak- ningen eller åklagare. Sådana förundersökningar föranleder nära kontakt med ansvarig åklagare eller Åklagarmyndigheten och i viss utsträckning med berörd polismyndighet.

Åklagare kan också, med stöd av 7 § LKP, anlita Kustbevakningen eller en kustbevakningstjänsteman som biträde i en förundersök- ning. Detta utnyttjas främst när det gäller fiskebrott, brott mot utlänningslagen och brott mot lagen om sjöfartsskydd, om det är Kustbevakningen som har upptäckt brottet.

Kustbevakningens samverkan sker framför allt med Åklagarmyn- digheten. Kustbevakningen har dock kontakt med Ekobrottsmyn- digheten i vissa ärenden, t.ex. i fråga om ekonomisk brottslighet som berör s.k. grön diesel och fiske. Eftersom samarbetet med Ekobrottsmyndigheten är mycket begränsat berörs denna myndig- heten inte i den fortsatta framställningen.

5.2.3 Tullverket

Organisation och verksamhet

Den 1 juli 1999 blev Tullverket en myndighet, som bedriver verk- samhet i hela landet. Verkets huvudsakliga uppgift är att ansvara för tullfrågor. Detta arbete omfattar att fastställa och ta ut tullar, mer- värdesskatt och andra skatter samt avgifter så att en riktig uppbörd kan säkerställas, och att övervaka och kontrollera trafiken till och från utlandet så att bestämmelser om in- och utförsel av varor följs.TPF13FPT

12 TP PT Åklagarmyndigheten definierar miljöbrott på följande sätt:

1. brott enligt miljöbalken,

2. brott enligt lagen (1980:424) om åtgärder mot förorening från fartyg,

3. brott enligt punkterna 1 och 2 även om de vid en granskning visar sig falla under en svårare brottsrubricering i exempelvis brottsbalken, och

4. jaktbrott som avser de stora fridlysta djuren.

13 TP PT 1 § förordningen (2007:782) med instruktion för Tullverket.

141

Kustbevakningens nationella och internationella samverkan

SOU 2008:55

Tullverkets nuvarande organisation utgår från myndighetens kärnverksamhet, som har delats in i de två huvudprocesserna Effek- tiv handel och Brottsbekämpning. Dessa är i sin tur indelade i var- dera två produktionsprocesser och ett antal delprocesser. Enklare uttryckt motsvarar de två huvudprocesserna i princip de åtgärder som Tullverket vidtar för att hantera den legala respektive den illegala handeln över våra gränser.

Det operativa arbetet, som är uppdragsstyrt och projektinriktat, sker inom en process vid olika kompetenscenter. Dessa har olika inriktning, exempelvis flygtransporter. Varje kompetenscenter sva- rar inom sitt ansvarsområde direkt under processledningen för den operativa verksamheten inom hela riket. Ett kompetenscenter kan ha sin verksamhet utlokaliserad på olika platser i landet, men styrs och leds alltid från samma plats.

Under år 2006 genomfördes vissa justeringar av Tullverkets orga- nisation, bl.a. inom brottsbekämpningsprocessen. Ett syfte med justeringarna var att ge brottsbekämpningen en tydligare geografisk indelning för att förstärka kontaktytorna med samverkansparterna.

Grunden för den brottsbekämpande verksamheten utgörs främst av lagen (2000:1225) om straff för smuggling (smugglingslagen) och de författningar som smugglingslagen hänvisar till.

Tullverkets verksamhet med uppbörd av tullar, skatter och avgifter samt kontroll av restriktioner grundar sig främst på ett antal EG- rättsakter samt tullagen och inregränslagen.TPF14FPT

Tullverket har vidare rätt att utföra kontroller enligt lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkohol- varor, tobaksvaror och energiprodukter. Denna lag innehåller bl.a. straffbestämmelser för olovlig förflyttning av punktskattepliktiga varor och olovlig befattning med sådana. Punktskattekontroll, lik- som kontroll med stöd av tullagen och inregränslagen, syftar ytterst till att förhindra brott.

Även om Tullverkets huvuduppgift är att kontrollera flödet av varor över gränserna ska verket också kontrollera personers ut- och inresa. Tullverket är, tillsammans med polisen och Kustbevakningen, gränskontrollmyndighet också i detta avseende.

14 TP PT Rådets förordning (EEG) nr 2913/92 (tullkodex) och kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 (tillämpningskodex) samt tullagen (2000:1281) och lagen (1996:701) om Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska unionen (inregräns- lagen).

142

SOU 2008:55

Kustbevakningens nationella och internationella samverkan

Närmare om samverkan

Kustbevakningen är en av Sveriges tre gränskontrollmyndigheter. Som framgått i avsnitt 3 medverkar Kustbevakningen i kontroll av både varor och personer. Enligt regleringsbrevet ska Kustbevak- ningen i sin kontrollverksamhet särskilt prioritera insatser för att förhindra narkotikasmuggling och storskalig eller frekvent illegal införsel av alkohol- och tobaksvaror.

Kustbevakningens ansvar för gränskontrollen av personer förut- sätter ett nära samarbete med tullväsendet och ömsesidigt utbyte av information och underrättelser.

Tillsammans med polisen medverkar Kustbevakningen också i Tullverkets kontrollverksamhet vid inre gräns. Myndigheten kan t.ex. utföra kontroller enligt överenskommelse med Tullverket.

En genomförd tullkontroll dokumenteras i Kustbevakningens informations- och beslutsstödsystem, KIBS. Rapportering till Tull- verket sker alltid i fråga om ingripanden mot tull- och smugglings- brott. I rapporterna kan vissa förundersökningsdokument och upp- gifter om beslag eller andra tvångsmedel ingå. Likaså underrättas Tullverket om en tullkontroll resulterar i att andra brister än straffbe- lagda gärningar upptäcks. Kustbevakningen lämnar även information om andra iakttagelser vid kontrollen vilka bedöms vara av intresse för Tullverket.

Ett exempel på organisatorisk samordning mellan Kustbevak- ningen och tullväsendet, men också polisväsendet, är det tidigare nämnda för Kustbevakningen, Tullverket och polisen gemensamma underrättelse- och analyscentret MUC (se avsnitt 5.2.1). Vidare samverkar Kustbevakningsflyget med Tullverket för att identifiera och upptäcka yrkes- och fritidsfartyg som är av särskilt intresse för tullkontroll.

5.2.4 Sjöfartsverket

Organisation och verksamhet

Sjöfartsverkets uppgifter regleras i förordningen (2007:1161) med instruktion för Sjöfartsverket. Verket är central förvaltningsmyn- dighet under Näringsdepartementet med ett samlat sektorsansvar

143

Kustbevakningens nationella och internationella samverkan

SOU 2008:55

för sjöfarten.TPF15FPT Sjöfartsinspektion är en särskild enhet inom Sjö- fartsverket.TPF16FPT

Sjöfartsverket har tre huvudverksamheter. Den första avser sjö- trafik och består av verksamhetsgrenarna sjötrafikinformation, lots- ning och sjöräddning. Den andra omfattar infrastruktur och avser farleder, isbrytning och sjögeografisk information. Den tredje är Sjöfartsinspektionens ansvar för föreskrifter och tillsyn avseende fartygs sjö- och miljösäkerhet samt sjöfartsskydd och i mindre mån också utredning och analys av sjöolyckor.

Den internationella sjöfarten styrs till stor del av EG-rättsakter, vilka i flera fall utgår från de internationella regler som beslutats av FN:s fackorgan för sjösäkerhetsfrågor, International Maritime Organization (IMO).

Sjöfartsverkets verksamhet ska bedrivas med inriktning huvud- sakligen på handelssjöfarten. Sjösäkerheten i fritidsbåtstrafiken ska främjas genom information och rådgivande verksamhet. Fritidsbåts- trafikens intressen i övrigt liksom fiskets och marinens intressen ska beaktas.TPF17FPT

Sjöfartsinspektionens arbete syftar till att förebygga olyckor på och med fartyg samt att förebygga föroreningar från fartyg. Sjö- fartsinspektionen ansvarar för föreskrifter och tillståndsgivning av olika slag samt tillsyn. Verksamheten regleras, förutom av instruk- tionen, främst av fem lagar med tillhörande förordningar, nämligen fartygssäkerhetslagen (2003:364), lagen (1980:424) om åtgärder mot förorening från fartyg, arbetsmiljölagen (1977:1160), lagen (2004:487) om sjöfartsskydd och lagen (2006:1209) om hamnskydd. Sjöfarts- inspektionen har i de nämnda lagarna och tillhörande förordningar bemyndigats att utfärda föreskrifter om fartygs tekniska och opera- tiva säkerhet, arbetsmiljö, miljösäkerhet, säkerhetsorganisation och

15 TP PT 1 § förordningen med instruktion för Sjöfartsverket.

16 TP PT Den s.k. Trafikinspektionsutredningen har i betänkandet ”Trafikinspektionen – en myn- dighet för säkerhet och skydd inom transportområdet” (SOU 2007:4) förordat att en ny myndighet ska bildas med ansvar för säkerhets- och skyddsfrågor inom transportområdet. Utredningen föreslår att verksamheterna i Järnvägsstyrelsen och Luftfartsstyrelsen ska föras över till den nya myndigheten samt att Sjöfartsinspektionen och Vägtrafikinspektionen ska skiljas från Sjöfartsverket respektive Vägverket och att verksamheterna ska ingå i den nya myndigheten. Den 19 juli 2007 har regeringen gett en särskild utredare i uppdrag att för- bereda och genomföra bildandet av en särskild trafikinspektion (dir. 2007:105). Utredningen, den s.k. Transportstyrelseutredningen, har i februari 2008 överlämnat delbetänkandet Trans- portinspektionen, En myndighet för all trafik. I delbetänkandet föreslås beträffande sjöfarts- näringen att Sjöfartsinspektionens uppgifter förs över till Transportinspektionen. Vidare föreslås att ansvaret för sjöfartsregistret samt hanteringen av kustfartstillstånd också förs över till Transportinspektionen.

17 TP PT 3 § förordningen med instruktion för Sjöfartsverket.

144

SOU 2008:55

Kustbevakningens nationella och internationella samverkan

sjöfartsskydd.TPF18FPT Sjöfartsinspektionen ska även utföra tillsyn och analy- sera olyckor och tillvarata erfarenheter inom inspektionsarbetet.TPF19FPT Den genomför besiktningar och inspektioner av svenska fartyg och hamnstatskontroller av utländska fartyg. Besiktningarna och inspek- tionerna kan leda till olika sanktioner, t.ex. förbud mot att använda ett fartyg eller dess utrustning (nyttjandeförbud) eller föreläggan- den att avhjälpa brister. Det finns ansvarsbestämmelser avseende brott mot nyttjandeförbud både i 6 kap. fartygssäkerhetslagen och i 7 kap. vattenföroreningslagen.

Sjöfartsinspektionen utövar också tillsyn av sjötransporter enligt lagen (2006:263) om transport av farligt gods och förordningen (2006:311) om transport av farligt gods.TPF20FPT

Sjöfartsinspektionen ansvarar vidare för att utfärda och kontrol- lera tillstånd i form av certifikat, t.ex. fartcertifikat och passagerar- fartygscertifikat. För att få ett tillstånd krävs det ofta först att vissa förhållanden har kontrollerats genom en fysisk inspektion.

Sjöfartsverkets ansvar för sjöräddningen i Sverige regleras till stor del genom de s.k. SOLAS- och SAR-konventionerna.TPF21FPT Enligt SAR-konventionen ska varje land ha minst ett Maritime Rescue Coordination Centre (MRCC). I Sverige har Sjöfartsverket en så- dan sjöräddningscentral i Göteborg, samlokaliserad med Luftfarts- verkets flygräddningscentral, Kustbevakningens regionledning Väst och Försvarsmaktens sjöinformationscentral. MRCC:s huvuduppgift är att ta emot larm, besluta om lämplig insats samt att genomföra denna för att rädda människoliv till sjöss. I uppdraget ingår också sjuktransporter från fartyg.

Närmare om samverkan

I arbetet med sjöfartsskydd m.m. fullgör efter särskild överens- kommelse Kustbevakningen vissa uppgifter åt Sjöfartsverket enligt förordningen (2004:283) om sjöfartsskydd. Arbetet utförs med

18 TP PT I 17 § instruktionen föreskrivs att chefen för Sjöfartsinspektionen beslutar om föreskrifter och i enskilda fall i frågor om sjösäkerhet, förorening från fartyg, behörigheter för sjöfolk, bemanning av fartyg, arbetsmiljö, vilotider, sjöfartsskydd och hamnskydd, i den mån dessa frågor ankommer på Sjöfartsverket, samt utövar tillsyn över efterlevnaden av sådana före- skrifter och beslut.

19 TP PT Chefen för Sjöfartsinspektionen ansvarar även för undersökning av olyckor i de fall där sådana undersökningar ankommer på Sjöfartsverket och inte ska utredas av verket.

20 TP PT Gods i hamnars landområden avsett för vidare transport kan kontrolleras av Kustbevakningen. 21TP PT International Convention on Safety of Life at Sea, 1974 och International Convention on Maritime Search and Rescue, 1979.

145

Kustbevakningens nationella och internationella samverkan

SOU 2008:55

anledning av Sveriges operativa deltagande i Schengensamarbetet. Kustbevakningen ska bl.a. se till att en kontaktpunkt är tillgänglig dygnet runt för att motta information från fartyg och för att för- medla råd och information.TP F22FPT Denna samverkan sker genom Kust- bevakningens ledningscentral i Region Nord (SMC).TPF23FPT

Även i övrigt förekommer det olika typer av samverkan mellan myndigheterna. Kustbevakningen kan medverka i Sjöfartsverkets tillsyn av fartyg enligt 5 kap. 1 § andra stycket fartygssäkerhets- lagen och 2 § förordningen (2003:108) om tillämpning av lagen (1998:958) om vilotid för sjömän. Tillsynsuppgifterna omfattar bl.a. bemannings-, vilotids- och certifikatskontroller.

Kustbevakningen kan också ges vissa uppgifter som kontaktpunkt enligt gemenskapsrätten.TPF24FPT Kustbevakningen tar som kontaktpunkt inom området för sjöfartsskydd emot uppgifter om bl.a. fartygets last och vilken hamn fartyget ska anlöpa. Om information inte lämnas, eller den lämnade informationen är ofullständig, ska Kust- bevakningen uppmana befälhavaren att åtgärda bristen. Fartyget kan också anmodas att anlöpa viss hamn.

Kustbevakningen informerar Sjöfartsverket om rapporterade brott mot sjölagen och sjötrafikförordningen och återrapporterar tillsyns- åtgärder som genomförts för verkets räkning.

Kustbevakningen och Sjöfartsverket samarbetar också genom att Kustbevakningen underrättar verket om brister avseende sjöfarts- skydd och lämnar uppgifter av betydelse för fartygssäkerhetstillsyn. Tillsynen grundas framför allt på utfallet av tidigare kontrollverk- samhet avseende ett visst objekt, vilket även inkluderar eventuella rapporter om brott eller särskilda riskprofiler baserade på verksam- het eller område m.m. Med utgångspunkt i Sjöfartsverkets ansvar för sjöräddningstjänsten och för sjöräddningscentralen samarbetar myndigheterna också i fråga om sjösäkerhetstillsyn.

22 TP PT Se vidare Sjöfartsverkets tillkännagivande (SJÖFS 2004:14) av Kustbevakningens uppgifter enligt förordningen om sjöfartsskydd.

23 TP PT SMC beskrivs närmare i avsnitt 7.6.4.

24 TP PT Rådets förordning (EG) nr 725/2004 av den 31 mars 2004 om förbättrat sjöfartsskydd på fartyg och i hamnanläggningar. Se vidare Sjöfartsverkets föreskrifter om sjöfartsskydd (SJÖFS 2004:13) samt lagen och förordningen om sjöfartsskydd.

146

SOU 2008:55

Kustbevakningens nationella och internationella samverkan

5.2.5 Fiskeriverket

Organisation och verksamhet

Fiskeriverket är, tillsammans med Kustbevakningen, huvudaktör inom den svenska fiskerikontrollen. Myndighetens verksamhet reg- leras i förordningen (2007:1045) med instruktion för Fiskeriverket.

Fiskeriverket är en central förvaltningsmyndighet med sektors- ansvar för miljön med avseende på fiskefrågor och ska verka bl.a. för ett rikt och varierat fiskbestånd och en ekologiskt hållbar för- valtning av fiskeresurserna. Verket har också det övergripande ansvaret för fiskerikontrollen.TPF25FPT

Fiskeriverket utövar tillsyn över efterlevnaden av EG:s förord- ningar om den gemensamma fiskeripolitiken, föreskrifter som meddelas med stöd av lagen (1994:1709) om EG:s förordningar om den gemensamma fiskeripolitiken och nationella bestämmelser om fiske. Tillsynen innefattar kontroll av efterlevnaden av bestämmel- ser om fiske vid landning av fisk samt kvalitetskontroll av fisk och fiskprodukter. Fiskeriverket får överlåta åt en annan myndighet att kontrollera efterlevnaden av bestämmelser om fiske vid landning av fisk, att vara mottagare av landningsanmälan och landningsdeklara- tion, och att kontrollera transportdokument.TPF26FPT

Verket har dessutom ett övergripande ansvar för uppföljning av sådan fisketillsyn som bedrivs av länsstyrelser och särskilt förord- nade fisketillsynsmän. Fiskeriverkets uppdrag kan sammanfattas så att verket har det övergripande ansvaret för fiskerikontrollen och ansvarar för all fiskerikontroll som det inte uttryckligen åligger någon annan myndighet att utföra.

Fiskerikontrollen bedrivs framför allt inom ramen för kontroll- program och fastställda årsmål. Därutöver sker också en riskanalys- baserad kontroll. En viktig utgångspunkt för Fiskeriverkets upp- följningar av hur gällande regelverk efterlevs är de uppgifter som fiskerinäringen lämnar till verket i form av loggblad, kustfiskejournaler och avräkningsnotor. Brister uppmärksammas dels i det löpande arbetet med registrering och s.k. korskontroller, dels genom mer riktade insatser.TPF27FPT

Fram till den 1 januari 2007 ansvarade Kustbevakningen för landningskontrollen, varefter ansvaret övertogs av Fiskeriverket. Vid

25 TP PT 2 § förordningen med instruktion för Fiskeriverket.

26 TP PT 5 kap. 4 § förordningen (1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen. 27TP PT Fiskeriverkets årsredovisning 2006, avsnitt 5.2, s. 44.

147

Kustbevakningens nationella och internationella samverkan

SOU 2008:55

misstanke om brott anmäler Fiskeriverket ärendet till Åklagarmyn- digheten. Brottsmisstankar som uppkommer vid Kustbevakningens fiskerikontroll, rapporteras av Kustbevakningen till polismyndighet. Samtidigt noterar Kustbevakningen åtgärden i ett eget system för handläggningsrapportering och informerar Fiskeriverket.

Fiskeriverket ska lämna Kustbevakningen sådana uppgifter om fiskefartyg, yrkesfiskelicenser och fartygstillstånd som myndig- heten behöver för sin fiskerikontroll.TPF28FPT Fiskeriverket tillhandahåller också viss information om fiskefartygs positioner, se avsnitt 6.8.3.

Fiskeriverket meddelar efter samråd med Kustbevakningen sådana ytterligare föreskrifter som behövs för tillsynen och kontrollen av efterlevnaden av EG:s förordningar om den gemensamma fiskeri- politiken och nationella föreskrifter på området.TPF29FPT

Närmare om samverkan

I verksamheten med kontroll och tillsyn över fisket och fiskerinäring- en samverkar Kustbevakningen i stor utsträckning med Fiskeriverket. Ett led i denna samverkan är, som vi återkommer till i avsnitt 6.6.3, ett gemensamt Fiskerikompetenscentrum (FKC). Samarbetet inne- bär bl.a. att personal från Fiskeriverket och Kustbevakningen arbetar i gemensamma lokaler med att informera om gällande regler. Fiskeri- verket och Kustbevakningsflyget samarbetar vidare vad gäller kontroll av fiskeflottan genom kartering, t.ex. för att kunna kontrollera VMS- information.TPF30FPT

För att effektivisera och stärka fisketillsynen i Vänern har Kust- bevakningen, Fiskeriverket och Länsstyrelserna i Västra Götaland och Värmlands län bildat en samarbetsgrupp. Genom ett tvärsek- toriellt arbete, som involverar alla myndigheter med ansvar för för- valtningen av Vänerns fiskresurser, eftersträvas en god och effektiv fiskevård. Det utökade samarbetet ska främja fisketillsynen och bl.a. ska kontrollen av dåligt märkta fiskeredskap prioriteras. Vad som har bedömts vara särskilt viktigt är att kontrollera efterlevnaden av de bestämmelser som tillkommit för att skydda hotade arter och stammar.

28 TP PT 5 kap. 1 a § förordningen om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen. 29TP PT 5 kap. 7 § förordningen om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen. 30TP PT Se vidare avsnitt 6.8.3.

148

SOU 2008:55

Kustbevakningens nationella och internationella samverkan

5.2.6 Försvarsmakten

Organisation och verksamhet

Försvarsmaktens uppgift är att försvara Sverige mot väpnat angrepp, att hävda landets territoriella integritet, att bidra till fred och säker- het i omvärlden samt att genom samarbete med andra myndigheter bidra till att stärka det svenska samhället vid svåra påfrestningar i fred.

Försvarsmakten har enligt förordningen (2007:1266) med instruk- tion för Försvarsmakten till särskild uppgift att i fredstid samla in, bearbeta och lämna Kustbevakningen sjölägesinformation samman- ställd för civila behov. Inom ramen för denna uppgift förmedlar Försvarsmakten viss sjörelaterad information till Kustbevakningen på medium för automatiserad behandling. Informationen är resultatet av bearbetningen av uppgifter som Försvarsmakten själv samlar in via egna fartyg, kamerainstallationer och radarövervakning m.m. samt information från Kustbevakningen och Sjöfartsverket. Infor- mation om ett specifikt objekt kan bestå av fartygets namn, natio- nalitet, anropssignal, fartygstyp, position, kurs och aktivitet. Sådan information är väsentlig för de civila behoven av sjöövervakning och sjöinformation.

Försvarsmaktens samverkan med Kustbevakningen omfattar också frågor om tillstånd till och kontroll över utländska statsfartygs till- träde till svenskt territorium och tillstånd för Kustbevakningsflyget att flyga i annan stats luftrum. Myndigheterna kan också samverka vid ingripanden mot utländska statsfartyg vid höjd beredskap en- ligt förordningen (1982:756) om försvarsmaktens ingripanden vid kränkningar av Sveriges territorium under fred och neutralitet, m.m. (IKFN-förordningen). Kustbevakningen är uppgiftsskyldig gentemot Försvarsmakten i fråga om tillträdeskontroll avseende utländska statsfartyg. Myndigheterna samverkar också angående tillsyn över skyddsobjekt och militära skyddsområden.

Närmare om samverkan

Försvarsmakten ansvarar för skyddet mot gränskränkningar. Dess uppgifter i denna del preciseras i IKFN-förordningen. Det ingår bl.a. i Försvarsmaktens uppgifter att upptäcka och avvisa kränkningar av svenskt territorium och i samarbete med civila myndigheter ingripa vid andra överträdelser av tillträdesförordningen (1992:118). För-

149

Kustbevakningens nationella och internationella samverkan

SOU 2008:55

svarsmakten ska också skydda svenska fartyg och luftfartyg inom svenskt territorium samt på eller över fritt hav och medverka vid tillsynen av militära skyddsområden enligt förordningen (1990:1334) om skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m. En ytterligare upp- gift är att medverka vid kontroll av sjöfarten och luftfarten inom svenskt territorium (3 § IKFN-förordningen). Försvarsmakten har också bl.a. tillsyn över det utländska fisket inom Sveriges territorium och ekonomiska zon (3 § 5 p). Förordningen innehåller en särskild befogenhetsreglering som omfattar anrop, prejning och visitation av fartyg inom svenskt territorium (4 och 5 §§).

Skulle det uppkomma misstanke om otillåtet utländskt fiske inom svenskt territorium eller svensk ekonomisk zon ska Försvarsmakten anmäla detta till Kustbevakningen som behörig civil myndighet. Om en sådan anmälan görs, ska Försvarsmakten på begäran av Kust- bevakningen bistå med att preja och visitera fartyget eller införa detta till svensk hamn (29 §). På begäran av Kustbevakningen kan biträde lämnas av Försvarsmakten också i andra situationer. Skyl- digheten omfattar de befogenheter Kustbevakningen har i svenskt territorium i förhållande till handelsfartyg (30 §).

Försvarsmaktens stöd till bl.a. Kustbevakningen regleras närmare i förordningen (2002:375) om Försvarsmaktens stöd till civil verk- samhet. Försvarsmaktens personal får inte användas i situationer där det finns risk för att den kan komma att bruka tvång och våld mot enskilda (7 §).TPF31FPT

5.2.7 Samverkan med andra

Utöver de myndigheter vi särskilt har behandlat ovan har Kust- bevakningen ett omfattande samarbete också med andra nationella myndigheter. Inte minst miljöräddning, räddningstjänst och kris- beredskap ställer krav på samverkan.

Vid räddningstjänst samarbetar Kustbevakningen främst med Försvarsmakten, Statens Räddningsverk,TPF32FPT Krisberedskapsmyndig-

31 TP PT Enligt lagen (1990:217) om skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m. har dock militär personal som fungerar som skyddsvakter samma befogenhet som polismän att vidta vissa åtgärder.

32 TP PT I betänkandet ”Alltid redo! En ny myndighet mot olyckor och kriser” (SOU 2007:31) före- slogs att Krisberedskapsmyndigheten, Statens räddningsverk och Styrelsen för psykologiskt försvar gemensamt ska ombildas till en ny myndighet mot olyckor och kriser. Regeringen har beslutat att inrätta en sådan ny myndighet, Myndigheten för samhällsskydd och bered- skap, MSB (se prop. 2007/08:1, utgiftsområde. 6 och prop. 2007/08:92). MSB kommer att ha

150

SOU 2008:55

Kustbevakningens nationella och internationella samverkan

heten,TPF33FPT länsstyrelserna, kommunernas räddningstjänst och lands- tingen, liksom med Sjöräddningssällskapet (SSRS) och SOS–alarm. De två sistnämnda är privaträttsliga subjekt. Samarbetet gäller ofta planering, samordning och övning, men kan också avse pågående räddningstjänst eller sjuktransport. Ett särskilt samverkansavtal har ingåtts mellan Kustbevakningen och SSRS.

I fråga om beredskap för allvarliga påfrestningar på samhället i fredstid samverkar Kustbevakningen, om än inte i en operativ mening, särskilt med Krisberedskapsmyndigheten.

Inom ramen för miljöövervakningen, miljöskyddsverksamheten och miljöräddningstjänsten, är samverkansparterna främst Natur- vårdsverket, den kommunala räddningstjänsten och Statens rädd- ningsverk samt, till viss del, länsstyrelser och Försvarsmakten. Mellan Kustbevakningen och vissa kommuner har träffats avtal angående den kommunala räddningstjänstens medverkan vid miljöräddnings- insatser. Ett sådant exempel är det samverkansavtal som ingåtts mellan Kustbevakningen region Väst och Räddningstjänsten i Jönköpings kommun om den kommunala räddningstjänstens medverkan vid miljöräddningsinsatser i Vättern.TPF34FPT

Kustbevakningen deltar tillsammans med bl.a. Migrationsverket, Rikspolisstyrelsen, Domstolsverket och Kriminalvårdens Transport- tjänst i ett samarbetsforum avseende i första hand asylfrågor, SAMSYN. Inom SAMSYN informerar myndigheterna varandra om aktuella frågor inom sina respektive verksamhetsområden och diskuterar bl.a. analyser och prognoser, problem med verkställighet samt lagstiftningsfrågor.

Vidare kan nämnas att Kustbevakningen och Sveriges meteoro- logiska och hydrologiska institut (SMHI) samverkar bl.a. avseende meteorologiska observationer, oceanografiska mätningar, analyser av oceanografiska förhållanden och prognoser samt flyg- och fartygs- tjänster.TPF35FPT

sammanhållande och stödjande uppgifter före, under och efter en kris eller olycka. Den nya myndigheten inrättas den 1 januari 2009.

33 TP PT Se föregående not angående myndigheten.

34 TP PT Kustbevakningen, Regionledning Väst, dnr 36-663/06. 35TP PT Kustbevakningen, dnr 21-944/00.

151

Kustbevakningens nationella och internationella samverkan

SOU 2008:55

5.3 Internationell samverkan

5.3.1 Allmänt om samverkan

Som tidigare redovisats (se avsnitt 3.3) ingår det i Kustbevakningens uppgifter att följa den internationella utvecklingen inom verksam- hetsområdet och att medverka i internationellt samarbete för att utveckla gränskontroll, brottsbekämpning till sjöss, miljöskydd till sjöss och annan sjöövervakning. Kustbevakningen ska vidare sam- verka med andra myndigheter för att främja svenskt deltagande i internationellt samarbete inom sitt verksamhetsområde.TPF36FPT

Kustbevakningens internationella, direkt operativa, samarbete har bl.a. till syfte att säkerställa ändamålsenliga operativa förberedelser i form av planer, larmrutiner, ledningsstrukturer etc. samt att genom övningar och seminarier vidmakthålla och stärka den gemensamma, operativa förmågan. Utvecklingen går, som vi tidigare har konsta- terat, alltmer mot gränsöverskridande operativt samarbete.

I det följande redovisas i korthet delar av det internationella sam- arbete som förekommer inom området för sjöövervakning.

5.3.2 Baltic Sea Region Border Control Cooperation

En viktig del av den internationella samverkan inom området för sjöövervakning för civila ändamål sker numera inom ramen för gräns- bevakningssamarbetet Baltic Sea Region Border Control Coopera- tion (BSRBCC) som bildades år 1997. Genom BSRBCC bedrivs ett aktivt, operativt inriktat, samarbete mellan gränsbevakande och brottsbekämpande myndigheter i Östersjöregionen. Samtliga Öster- sjöstater samt Norge är medlemmar och Island har observations- status.TPF37FPT Samarbetet syftar bl.a. till att begränsa illegal invandring och att bekämpa narkotikasmuggling, miljöbrott och annan gräns- överskridande brottslighet. Samarbetet är i första hand inriktat på Östersjöområdet, men omfattar också andra delar av Europa.

Kustbevakningen deltar i den verkställande kommittén och det rådgivande sekretariatet (Baltic Sea Region Border Control Coopera- tion Conference, BSRBCCC). I kommittén ingår en representant från varje land medan sekretariatet består av en representant från det förra ordförandelandet, en från det aktuella ordförandelandet

36 TP PT 15 § förordningen (2007:853) med instruktion för Kustbevakningen.

37 TP PT Förutom Sverige består BSRBCC av gräns- och kustbevakningsmyndigheterna i Danmark, Estland, Finland, Lettland, Litauen, Norge, Polen, Ryssland och Tyskland.

152

SOU 2008:55

Kustbevakningens nationella och internationella samverkan

och en från nästa ordförandeland. Från och med den 1 juli 2007 innehar Sverige ordförandeposten under 1,5 års tid.

Kustbevakningens internationella kontaktpunkt för de länder som ingår i samarbetet är International Coordination Centre (ICC Sweden) vid ledningscentralen i Region Syd (Karlskrona).

Finska Gränsbevakningsväsendet administrerar inom ramen för samarbetet en särskild databas – CoastNet – som bl.a. innehåller underrättelser avseende fartyg.

Kustbevakningen deltar både i operationer och expertutbyte inom ramen för BSRBCC och i arbetet med Monthly Situation Reports (MSR). Kustbevakningen inhämtar information från Tullverket och polisen om intressanta företeelser under den aktuella månaden. Upp- gifterna sammanställs och kompletteras med den information som Kustbevakningen inhämtat på egen hand. Månadsrapporterna utbyts med övriga länder inom BSRBCC. Huvudsyftet med rapporterna är att kontinuerligt följa och kartlägga den internationella krimi- naliteten, att upptäcka fler brott och att konkretisera eventuella brottsmisstankar.

5.3.3 Östersjösamarbetet

Kustbevakningen deltar aktivt i Task Force on Organised Crime in the Baltic Sea Region (Aktionsgruppen för gränsöverskridande brotts- lighet i Östersjöregionen). Aktionsgruppen inrättades år 1996 av statsministrarna i Östersjöområdet. Gruppens främsta uppgift är att planera och fullfölja de elva ländernasTPF38FPT gemensamma arbete för att bekämpa organiserad brottslighet, bl.a. genom att främja infor- mationsutbytet och samarbetet gällande rättsliga frågor, utbildning och forskning.

Utöver Kustbevakningen deltar också åklagarväsendet, polis- väsendet och tullväsendet i arbetet.

Arbetet bedrivs främst genom den s.k. operativa kommittén (OPC) och ett antal nätverk som knutits till denna. Kustbevakning- en har deltagit både i OPC-arbetet och i bl.a. nätverket gällande miljöbrott. I den sistnämnda har arbetet bl.a. bestått i att förbättra kunskaperna och gemensamma mål kring arbetet med oljeutsläpps- utredningar och s.k. CITES-brott.TPF39FPT

38 TP PT Sverige, Norge, Danmark, Island, Finland, Tyskland, Polen, Ryssland, Estland, Lettland och Litauen.

39 TP PT CITES är förkortning för Convention on International Trade in Endangered Species of Wild Fauna and Flora. CITES-konventionen, som behandlar all handel med hotade arter av vilda

153

Kustbevakningens nationella och internationella samverkan

SOU 2008:55

En annan arbetsgrupp inom OPC som berör Kustbevakningen är den s.k. Crossfire. Arbetsgruppen har riktat in sig på vapensmugg- ling från Balkan till Nordeuropa, som sker via turistbussar. För- utom Sverige deltar Danmark, Estland, Tyskland, Litauen, Norge, Ryssland och Slovenien. Samverkan sker mellan ländernas polisväsen- de, tullväsende, gränsbevakning, kustbevakning och deras motsva- righeter i andra länder samt Europol.

5.3.4 Samarbetet inom EU

Kustbevakningens internationella arbete har till stor del sin grund i samarbetet inom EU. De olika verksamhetsområden som berörs av detta samarbete tenderar också att öka.

Den beskrivning vi lämnar i detta avsnitt är inte uttömmande, men behandlar de för Kustbevakningen viktigaste och mest aktuella samarbetsorganen och samarbetsformerna.

Schengensamarbetet

I Schengenavtalet uttalar staterna sin avsikt att avskaffa personkon- troller vid de gemensamma gränserna. Avtalet innehåller bestämmel- ser om åtgärder som på kort och på lång sikt ska främja den fria rörligheten för personer mellan Schengenstaterna.

SchengenkonventionenTPF40FPT innehåller bestämmelser om praktiska åtgärder för att fullt ut uppnå Schengenavtalets syfte. Bestämmelserna gäller bl.a. polissamarbete och rättsligt samarbete, dataskydd, samarbete om narkotikabekämpning, harmoniserad viseringspolitik och enhetliga yttre gränskontroller. För Schengenländerna innebär samarbetet att land- och sjögränser till övriga Schengenländer försvinner. I december 2007 utvidgades Schengenområdet med nio nya länder, varav flera finns i Östersjöområdet.TPF41FPT Detta innebär beträffande den reguljära färjetrafiken mellan Sverige och de nya Schengenländerna att några uppgifter gällande personer ombord inte längre behöver lämnas. Tidigare gjordes anmälan till SMC, som också kontrollerade uppgifterna (se avsnitt 7.6.4). För handelsfartyg, men däremot

djur och växter, antogs i Washington den 3 mars 1973. Kompletterande bestämmelser antogs i Bonn den 22 juni 1979. Konventionen trädde i kraft gentemot Sverige den 1 juli 1975.

40 TP PT Se prop. 1997/98:42.

41 TP PT Estland, Lettland, Litauen, Polen, Tjeckien, Slovakien, Ungern, Slovenien och Malta.

154

SOU 2008:55

Kustbevakningens nationella och internationella samverkan

inte fritidsbåtar, kvarstår emellertid uppgiftsskyldigheten och Kustbevakningen genomför kontroller av vilka personer som finns ombord.

En viktig del i samarbetet utgörs av Schengen Information System, SIS, som presenteras i avsnitt 6.7.1.

Frontex

Det operativa samarbetet mellan medlemsstaterna när det gäller förvaltningen av de yttre gränserna samordnas av Europeiska byrån för förvaltningen av det operativa samarbetet vid EU:s medlems- staters yttre gränser (Frontex).TPF42FPT Frontex bistår också medlemsstater- na med utbildning av nationell gränsbevakningspersonal, fastställer gemensamma utbildningsnormer, genomför riskanalyser, följer upp forskning av betydelse för kontrollen och övervakningen av de yttre gränserna, hjälper medlemsstaterna i situationer som kräver tekniskt och operativt bistånd vid de yttre gränserna samt erbjuder dessa tekniskt stöd till gemensamma insatser för att återsända personer.

Kustbevakningen deltar i förmötena i Frontex.

Sedan Frontex inrättades har byrån bl.a. samordnat ett antal gemensamma operationer vid de yttre gränserna. Erfarenheterna från dessa gemensamma operationer har visat att det finns ett stort behov av att fastställa gemensamma regler för gränskontrollanter från en medlemsstat som vid en gemensam operation agerar på en annan medlemsstats territorium.

I juli 2006 presenterade Frontex en genomförandestudie och framhöll behovet av ett permanent kustbevakningsnätverk för EU:s södra gränser. Genom att inrätta regionala ledningscentraler, som förses med personal och utrustning från medlemsstaterna men sam- ordnas av Frontex, skulle kontrollerna kunna förstärkas. Förslaget innebär att de södra yttre sjögränserna delas in i ett antal patrulle- ringszoner som omfattar Kanarieöarna, västra, centrala respektive östra Medelhavet.

I maj 2007 inleddes ett projekt, Europeiska nätverket för kust- bevakning, för att säkerställa samordning av medlemsstaternas be- vakningsverksamhet. Avsikten är att deltagande stater ska ges utökade mandat och kunna bedriva en effektiv systematisk patrullering i

42 TP PT Europeiska byrån för förvaltningen av det operativa samarbetet vid Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser inrättades genom rådets förordning (EG) nr 2007/2004 av den 26 oktober 2004.

155

Kustbevakningens nationella och internationella samverkan

SOU 2008:55

områdena. Det europeiska gränsbevakningssystemet ska enligt rap- porten i ett första skede inriktas på synergieffekter av att koppla samman de nationella bevakningssystem som finns vid EU:s södra yttre sjögränser. I ett andra skede är avsikten att ett sådant system ska ersätta de nationella systemen för bevakning av land- och sjö- gränserna. Systemet ska också bl.a. inbegripa en kombination av radar- och satellitbevakning på europeisk nivå.TPF43FPT

För att förstärka Frontex ansågs det vidare vara nödvändigt att skapa möjlighet att sätta in grupper för snabba ingripanden för att bistå de nationella gränskontrollmyndigheterna.

Rabit

Genom en EG-förordning, som antogs sommaren 2007, inrättades ett system för att upprätta snabba gränsinsatsenheter, Rabit (Rapid Border Intervention Teams).TPF44FPT Genomförandet av förordningen krä- ver att medlemsstaterna upprättar en förteckning över nationella experter, som under en begränsad tid snabbt kan sättas in för att bistå med operativt stöd till en medlemsstat som begär detta och som står inför en akut och exceptionellt pressande situation, t.ex. när ett stort antal tredjelandsmedborgare anländer till platser vid de yttre gränserna. De tjänstemän som har utsetts agerar i den natio- nella myndighetens tjänst och bär sin egen uniform, kompletterad med en blå armbindel som tecken på att de deltar i en gemensam in- sats. Lönen betalas av den nationella myndigheten, men merkostnader ersätts av Frontex. När tjänstemännen agerar som medlemmar av snabbinsatsstyrkan ska de emellertid enbart ta instruktioner från den stat som insatsen görs i. Under vissa förhållanden får tjänste- vapen bäras.TPF45FPT

Community Fisheries Control Agency och den gemensamma fiskeripolitiken

Fiskeripolitiken är ett av EU:s gemensamma politikområden. För att koordinera det operativa samarbetet mellan länderna har EU in-

43 TP PT Europeiska unionens råd, 2818:e mötet i rådet för Rättsliga och inrikes frågor, C/07/194. 44TP PT Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 863/2007 av den 11 juli 2007 om inrättan- de av en mekanism för upprättande av snabba gränsinsatsenheter och om ändring av rådets förordning (EG) nr 2007/2004 vad beträffar den mekanismen och regleringen av gästande tjänstemäns uppgifter och befogenheter.

45 TP PT A. förordning, artikel 6.

156

SOU 2008:55

Kustbevakningens nationella och internationella samverkan

rättat en byrå för fiskerikontroll, Community Fisheries Control Agency (CFCA). EU:s fiskeripolitik har avgörande betydelse för utvecklingen av svenska fiskeresurser och den svenska fiskerinäringens verksamhet. Förändringar i den årliga TAC-förordningen (total fångstkvot) har stor påverkan på det nationella fisket och fiskeri- kontrollen samt utformningen av gemensamma kontrollplaner.

Inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken ges medlems- staterna i vissa fall rätt att genomföra inspektioner på fiskefartyg i sådant vatten som ligger utanför det egna territoriet men som ingår i gemenskapens vatten.TPF46FPT Under år 2006 antog Kommissionen en förordning, som föreskriver att medlemsstaternas samarbete kring inspektioner ska utvidgasTPF47FPT. En ny form av samarbete skapas mellan medlemsstaterna genom införandet av gemenskapsinspektörer och inspektionsmedel som kan anlitas för särskilda kontroll- och inspek- tionsprogram. Gemenskapsinspektörerna (både svenska och ut- ländska) har med stöd av den nya förordningen rätt att utföra fiske- rikontroller i de olika medlemsstaternas ekonomiska zoner och territorialhav. De har då också vissa befogenheter.TPF48FPT Kommissionen har antagit en förteckning över gemenskapsinspektörer, inspektions- fartyg, inspektionsflygplan och andra inspektionsmedel som har rätt att genomföra inspektioner inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken.TPF49FPT

Fiskeriövervakning bedrivs också till följd av att Sverige, som medlemsstat i EU, är bunden av den s.k. NEAFC-konventionen. Den avhandlar hur fisket ska regleras inom ett område i Nordostatlanten (se avsnitten 3.3, 7.7.2 och 8.7). Till följd av konventionsåtagan- dena ska avtalsslutande parter, vilkas fiskefartyg fiskar i området, med vissa intervall genomföra fiskeriövervakning i konventionsom- rådet. Sverige har visst fiske i det område som omfattas av NEAFC- konventionen och genomför därför genom Kustbevakningen period- vis övervakning i området.

46 TP PT Rådets förordning (EG) nr 2371/2002 av den 20 december 2002 om bevarande och hållbart utnyttjande av fiskeresurserna inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken, artikel 28.3. 47TP PT Kommissionens förordning (EG) nr 1042/2006 om fastställande av närmare bestämmelser för tillämpning av artikel 28.3-4 i rådets förordning (EG) nr 2371/2002 om bevarande och hållbart utnyttjande av fiskeresurserna inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken.

48 TP PT A. förordning, artikel 8.

49 TP PT Kommissionens beslut av den 9 januari 2007 om antagande av en förteckning över gemen- skapsinspektörer och inspektionsmedel enligt artikel 28.4 i rådets förordning (EG) nr 2371/2002 om bevarande och hållbart utnyttjande av fiskeresurserna inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken (2007/166/EG).

157

Kustbevakningens nationella och internationella samverkan

SOU 2008:55

EMSA

Under år 2002 inrättades den Europeiska sjösäkerhetsbyrån, EMSA, med huvudsaklig uppgift att arbeta för att passagerar- och gods- transporter till sjöss inom EU utförs på ett säkert sätt. EMSA ska bidra till att minska risken för sjöolyckor, förorening av haven och förluster av människoliv till sjöss. Vidare åligger det EMSA att ge kommissionen allmän teknisk och vetenskaplig rådgivning i fråga om sjösäkerhet. EMSA ska också aktivt stödja medlemsstaterna i deras arbete med bekämpning av utsläpp till sjöss. EMSA förfogar över särskilda oljesaneringsfartyg och stödjer bl.a. medlemsstaterna genom att tillhandahålla satellitbilder för miljöövervakning.

Byrån har bl.a. inrättat SafeSeaNet, som är ett system för över- vakning av fartyg som transporterar farlig last samt CleanSeaNet. Det sistnämnda är ett system med satellitbilder som gör det möjligt att mycket snabbt förvarna en medlemsstat om utsläpp nära dess kust.

Visst annat samarbete inom EU

Kustbevakningen har under åren 2006–2007 deltagit i ett EU-pro- jekt med inriktningen ”farligt gods i Östersjöområdet”, Dangerous Goods in the Baltic Sea Region (DaGoB). Syftet med projektet var att kartlägga, utforska och i förlängningen kunna föreslå förbätt- ringar i transportkedjan avseende farligt gods.

Länderna runt Nordsjön och Östersjön samt inom EU har ett omfattande miljöskyddssamarbete i syfte att gemensamt flygöver- vaka sjötrafiken och att kunna samverka vid stora olje- eller kemi- kalieolyckor. Samarbetet beskrivs närmare nedan.

Kustbevakningen deltar i ett särskilt samarbetsorgan för EU- medlemsstaternas tullmyndigheter (Marinfo).

Vidare har Kustbevakningen inlett ett samarbete med EU:s organisation för polissamarbete, Europol. De närmare formerna för samarbetet är ännu inte fastlagda, men håller på att utarbetas i samarbete med Rikspolisstyrelsen. Kustbevakningen deltar vidare i arbetet med att förbättra Europol Information System. Eftersom vissa rättsliga problem uppmärksammats vid tolkningen av Europol- konvention bedrivs för närvarande inget aktivt samarbete.

158

SOU 2008:55

Kustbevakningens nationella och internationella samverkan

5.3.5 Helsingforskonventionen, Bonnavtalet och Köpenhamnsavtalet

Karaktäristiskt för det marina miljöskyddsarbetet är att det till stora delar bedrivs genom internationellt samarbete och regleras genom ett antal konventioner och andra överenskommelser.

Det direkt operativa internationella samarbetet sker inom ramen för Helsingforskonventionen, Bonnavtalet och Köpenhamnsavtalet.

Helsingforskonventionen är en regional miljöskyddskonvention för Östersjöområdet, inklusive Kattegatt.TPF50FPT Länderna i Östersjöområ- det (Danmark, Estland, Finland, Lettland, Litauen, Polen, Sverige, Tyskland och Ryska Federationen) samt EU är konventionsparter. Det styrande och verkställande organet är Helsingforskommissionen, även kallad HELCOM. Samarbetet syftar till att återställa miljön i Östersjöområdet och att bevara den ekologiska balansen.

Sedan början på 1970-talet finns det ett avtal mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige om att gemensamt bekämpa för- oreningar av havet, det s.k. Köpenhamnsavtalet. Genom avtalet för- binder sig de nordiska länderna att samverka för att skydda havs- miljön när den är hotad – oavsett vilket land hotet berör. Varje land övervakar sitt vattenområde. Beredskapen ska emellertid genom samarbetet fungera så att överträdelser av gällande utsläppsbestäm- melser kan förebyggas och upptäckas tidigt. Samarbetet omfattar övervakning, undersökning, rapportering, säkring av bevismedel, be- kämpning, bistånd vid bekämpning och allmänt informationsutbyte. Ett viktigt inslag är direktkontakten mellan ländernas behöriga myndigheter.TPF51FPT

Sverige deltar också genom Bonnavtalet i samarbetet angående bekämpning av miljöföroreningar i samband med olyckor. Med stöd av Bonnavtalet samarbetar Belgien, Danmark, Frankrike, Tyskland, Nederländerna, Norge, Storbritannien, Sverige och EU vid händel- ser som leder till olje- eller kemikalieförorening i Nordsjön. Det internationella samarbetet består bl.a. i regler och rutiner för sam- ordnad flygövervakning och för dokumentation och bevissäkring mot fartyg som bryter mot gällande utsläppsregler. Avtalet omfattar också större oljeutsläpp från oljeplattformar till havs. Länderna har ett ömsesidigt varningssystem samt rutiner för samordnade bekämp- ningsinsatser vid större olyckor och illegala utsläpp.

50 TP PT Konventionen om skydd av Östersjöområdets marina miljö signerades år 1974 av länderna runt Östersjön. En ny konvention signerades år 1992 av samma länder samt av EG (numera EU).

51 TP PT För mer detaljerad information, se http://www.copenhagenagreement.org.

159

Kustbevakningens nationella och internationella samverkan

SOU 2008:55

5.3.6 Viss övrig internationell samverkan

Kustbevakningen samverkar också kontinuerligt inom ramen för bl.a. Interpol, FN:s sjöfartsorgan International Maritime Organization (IMO) och inom Arktiska rådet. Årligen anordnas t.ex. möten i Arktiska rådet rörande bl.a. oljeolyckor i arktisk marin miljö.

Sedan år 2004 tillämpas en operativ plan för bl.a. samordnad plane- ring av flygövervakningen i sydvästra Östersjön (SWEDENGER- planen) mellan Sverige, Danmark och Tyskland. För att beivra och avslöja illegala oljeutsläpp genomförs miljöövervakningsoperationer med deltagande av ledningsresurser, fartyg och flygplan från de länder som är ansvariga för respektive område. En liknande sampla- nering av flygövervakningen sker sedan flera år i Skagerackområdet mellan Sverige, Danmark och Norge. Kustbevakningen samarbetar dessutom med Finland i satellitövervakning av norra Östersjön och med Danmark och Polen vad gäller de södra delarna.

Kustbevakningen deltar vidare i de av EMSA22 anordnade akti- viteterna rörande oljeskyddsberedskap samt har medverkat i genom- förandet av ett antal SIDA-finansierade utbildningar i samma ämne. För att bibehålla och utveckla förmågan till operativt samarbete vid olyckor hålls regelbundna möten och övningar.

Ett särskilt samarbete avseende transporter av förpackat farligt gods bedrivs inom ramen för Östersjöavtalet.TPF52FPT Med stöd av avtalet hålls årliga möten och genomförs bl.a. gemensamma inspektions- veckor. Avtalet omfattar Danmark, Finland, Tyskland, Sverige, Estland, Lettland, Litauen och Polen.

Nordiska kustbevakningskonferenser äger rum årligen. Deltagan- de länder utbyter information och orienterar varandra om viktiga förändringar i lagstiftning och verksamhet.

52 TP PT Memorandum of Understanding for the Transport of Dangerous Goods on Ro-Ro Ships in the Baltic.

160

6 Informationsutbyte

6.1 Inledning

Kustbevakningen samarbetar ofta med andra brottsbekämpande myndigheter och myndigheter med kontroll- och tillsynsuppgifter. Utbyte av information är en viktig del i detta samarbete och en för- utsättning för att samverkan ska fungera väl. Informationsutbytet sker till stor del informellt, men också inom ramen för författnings- reglerade skyldigheter eller möjligheter att bistå andra myndigheter.

I detta avsnitt beskriver vi översiktligt informationsutbyte i all- mänhet (avsnitt 6.2). Innan vi går närmare in på informationsutbytet beskriver vi kort regleringen av sekretess och informationsutbyte (avsnitt 6.3) och av personuppgiftsbehandling inom Kustbevakningen (avsnitt 6.4). Sedan beskriver vi Kustbevakningens information till andra brottsbekämpande myndigheter (avsnitt 6.5) och till andra till- synsmyndigheter (avsnitt 6.6). Därefter behandlar vi Kustbevak- ningens information från andra myndigheter i den brottsbekämpande verksamheten (avsnitt 6.7) respektive kontroll- och tillsynsverksam- heten (avsnitt 6.8). Sist finns några avslutande anmärkningar (av- snitt 6.9).

Beskrivningen av informationsutbytet är inte uttömmande. Vi fokuserar dels på Kustbevakningens författningsskyldighet att lämna information till andra myndigheter, dels på Kustbevakningens tillgång till registeruppgifter och till annan information som är särskilt vik- tig för huvuduppgiften att bedriva sjöövervakning.

I avsnittet behandlas inte heller det informationsutbyte som äger rum inom ramen för en enskild förundersökning, exempelvis den kontinuerliga kontakten mellan åklagaren och den som biträder åklagaren i förundersökningen, eftersom detta regleras i rättegångs- balken och andra författningar om förundersökning.

161

Informationsutbyte

SOU 2008:55

6.2 Allmänt om informationsutbytet

Kustbevakningen är, i likhet med andra brottsbekämpande myndig- heter, i stort behov av att kunna ta emot och utbyta upplysningar med andra sådana myndigheter, för att på ett effektivt sätt bekämpa brott. Det kan röra sig om allt från allmänna uppgifter om brotts- utvecklingen och om olika metoder för att begå respektive be- kämpa brott eller underrättelseinformation till konkreta uppgifter om brott och misstänkta personer.

Även kontroll- och tillsynsuppgifter kan kräva att information utbyts. Det kan exempelvis röra sig om information om vilka kon- trollmetoder som är effektiva, hur kontrollobjekten ska väljas ut och hur resultatet av kontrollerna ska redovisas och användas.

I dag finns ett brett utbyte av information mellan Kustbevakningen och dess samarbetsmyndigheter såväl när det gäller brottsbekämp- ning som tillsyn. Eftersom myndigheterna bl.a. av effektivitets- och resursskäl samarbetar allt oftare och i större omfattning ökar kraven på ett väl fungerande utbyte av information.

När information ska utbytas mellan myndigheter måste hänsyn också tas till om – och i så fall i vilken utsträckning – sekretess gäller för de aktuella uppgifterna. Om informationen behandlas automa- tiserat i databaser eller register, måste hänsyn dessutom tas till lag- stiftningen om behandling av personuppgifter. Bestämmelser i såväl sekretesslagen (1980:100) som personuppgiftslagen (1998:204)TPF1FPT och myndighetsspecifika registerförfattningar kan således innebära hinder mot ett fritt informationsutbyte.

Att möjligheterna att lämna uppgifter påverkas av lagstiftningen om behandling av personuppgifter beror givetvis på att många upp- gifter som de brottsbekämpande myndigheterna har anledning att utbyta är personuppgifter som helt eller delvis behandlas automa- tiserat i databaser eller register. De grundläggande bestämmelserna om automatiserad behandling av personuppgifter finns i person-

1 TP PT Personuppgiftslagen bygger på Europaparlamentets och rådets direktiv 94/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (dataskyddsdirektivet). Inom Europarådet har en konvention om skydd för personuppgifter, dataskyddskonventionen, utarbetats. Samtliga med- lemsstater i EU har ratificerat konventionen. Konventionens innehåll kan ses som en preci- sering av skyddet för enskilda vid användning av automatisk databehandling enligt artikel 8 i Europakonventionen. Syftet är att säkerställa den enskildes rätt till personlig integritet i samband med behandling av personuppgifter och att förbättra förutsättningarna för ett fritt informationsflöde över gränserna. Till dataskyddskonventionen finns numera också ett tilläggs- protokoll som bl.a. reglerar överföring av personuppgifter mellan länder (ratificerat av Sverige den 8 november 2001). Internationella riktlinjer för integritetsskydd har även utarbetats inom Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD).

162

SOU 2008:55

Informationsutbyte

uppgiftslagen. Vid sidan av personuppgiftslagen finns dessutom sär- skild lagstiftning som är tillämplig på registerföring och databas- hantering hos bl.a. statliga myndigheter (s.k. registerförfattningar). Sådana författningar är ofta mer detaljerade än personuppgiftslagen och kan såväl inskränka som utvidga ramarna för vilka uppgifter som får behandlas samt till vilka och på vilket sätt uppgifterna får lämnas ut.TPF2FPT Vissa registerförfattningar innehåller särskilda sekretessbrytande bestämmelser. Om det inte finns några sådana bestämmelser aktua- liseras sekretesslagen, eftersom det är bestämmelserna i den lagen som normalt ligger till grund för prövningen av om en uppgift får lämnas ut eller inte.

Sekretesslagen reglerar inte formen för utlämnande. Det är emel- lertid inte ovanligt att registerförfattningar innehåller restriktioner när det gäller utlämnande på medium för automatiserad behandling, t.ex. filöverföring, e-post eller genom direktåtkomstTPF3FPT.

6.3 Sekretesslagen

6.3.1 Prövningen i det enskilda fallet

Sekretesslagen innehåller bestämmelser om tystnadsplikt i det all- männas verksamhet och om förbud att lämna ut allmänna handlingar. Grundprincipen är att om det råder sekretess för uppgifter gäller sek- retessen även mellan myndigheter. Myndigheterna prövar frågan om utlämnande av uppgifter är tillåtet eller inte med stöd av sekretess- regleringen.

Enligt 15 kap. 5 § sekretesslagen ska en myndighet på begäran av en annan myndighet lämna uppgifter som den förfogar över, i den mån hinder inte möter på grund av sekretess eller av hänsyn till arbetets behöriga gång. Denna regel kan ses som en precisering av den allmänna skyldigheten att samverka och att lämna andra myn- digheter hjälp inom ramen för den egna verksamheten.TPF4FPT

I förhållandet mellan myndigheter är således huvudregeln att in- formation både får och i viss utsträckning också ska utbytas, sam-

2 TP PT En utförlig beskrivning av den övergripande rättsliga regleringen finns bl.a. i SOU 2005:117 och SOU 2002:113.

3 TP PT Med direktåtkomst avses att en myndighet har direkt tillgång till någon annan myndighets register eller databaser och på egen hand kan söka efter information. Detta innebär att den som är ansvarig för registret eller databasen inte har inflytande över i vilken omfattning och när informationen används.

4 TP PT Se bl.a. 6 § förvaltningslagen (1986:223), 3 § polislagen (1984:387) och 6 kap. 8 § lagen (2003:778) om skydd mot olyckor.

163

Informationsutbyte

SOU 2008:55

tidigt som sekretesslagens regler begränsar de faktiska möjligheterna till informationsutbyte.

6.3.2 Sekretess i den brottsbekämpande verksamheten

I 5 kap. 1 § sekretesslagen finns regler till skydd för det allmännas brottsförebyggande och brottsbeivrande verksamhet. Sekretessen gäller bl.a. för anmälan om brott och i förundersökningar. Den gäller också i Kustbevakningens verksamhet i övrigt för att förebygga, uppdaga, utreda eller beivra brott. Sekretessen gäller om det kan antas att syftet med beslutade eller förutsedda åtgärder motverkas eller den framtida verksamheten skadas om uppgiften röjs. I de fall där Kustbevakningen får uppgifter med sådan sekretess från en annan myndighet gäller sekretessen också hos Kustbevakningen och vice versa.

I 9 kap. 17 § sekretesslagen finns en regel som skyddar enskildas personliga och ekonomiska förhållanden i bl.a. utredning enligt be- stämmelserna om förundersökning och vid användning av tvångs- medel. Sekretessen gäller också bl.a. i Kustbevakningens verksamhet i övrigt för att förebygga, uppdaga, utreda eller beivra brott. Sekre- tess gäller om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till den enskilde lider skada eller men. Sekretess enligt denna bestämmelse överförs normalt inte till andra myndigheter, men de brottsbekämpande myndigheterna har i allt väsentligt samma sekretessreglering till skydd för enskilda.

6.3.3 Sekretess i kontroll- och tillsynsverksamheten

De i detta sammanhang viktigaste sekretessbestämmelserna i Kust- bevakningens kontroll- och tillsynsverksamhet är följande.

Enligt 4 kap. 1 § sekretesslagen gäller sekretess för uppgift som rör planläggning eller annan förberedelse för inspektion i den mån det kan antas att syftet med granskningsverksamheten motverkas om uppgiften röjs.

Vidare kan sekretess gälla i Kustbevakningens tillsynsverksamhet för bl.a. uppgifter om en enskilds affärs- eller driftförhållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgifterna röjs (8 kap. 6 § sekretesslagen och 2 § sekretessförordningen). Vilka närmare uppgifter som omfattas av sistnämnda sekretess anges i en bilaga till

164

SOU 2008:55

Informationsutbyte

förordningen och omfattar bl.a. fisketillsyn (p 28), tillsyn enligt far- tygssäkerhetslagen eller fartygssäkerhetsförordningen (p 42), tillsyn enligt kontinentalsockellagen (p 43), tillsyn enligt tullagen (p 54), tillsyn enligt lagen om transport av farligt gods (p 56), tillsyn enligt vattenföroreningslagen (p 93) och undersökning av olyckor (p 110).

Sekretess vid sjöförklaringar och sjöolyckor som ska undersökas enligt lagen (1990:712) om undersökning av olyckor regleras i 8 kap. 16 § sekretesslagen. På begäran av fartygets befälhavare eller redare kan sekretess gälla för uppgift som angår sammanstötningen eller tillbudet och härrör från det fartyg som ärendet avser. Bestämmel- sen skyddar främst enskilds ekonomiska förhållanden.

Vid gränskontroll kan vidare bl.a. sekretessbestämmelserna i 9 kap. 1 och 2 §§ sekretesslagen aktualiseras. Enligt dessa paragrafer gäller sekretess för uppgifter om enskilds personliga eller ekonomiska för- hållanden i ett särskilt ärende om kontroll i fråga om tull samt i annan verksamhet som avser tullkontroll.

I bl.a. verksamhet för kontroll över utlänningar gäller sekretess med stöd av 7 kap. 14 § andra stycket sekretesslagen för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men. Sek- retessen gäller även hos myndighet som lämnar biträde i sådan verk- samhet.

Vid fartygssäkerhetstillsyn med stöd av 5 kap. fartygssäkerhets- lagen gäller sekretess hos Sjöfartsverket för anmälan eller annan utsaga av enskild, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till den enskilde lider men om uppgiften röjs (7 kap. 43 § sekretess- lagen).

Enligt 10 kap. 1 § sekretesslagen gäller sekretess för uppgifter om utrotningshotade djur- eller växtarter om det kan antas att strävandena att bevara arten inom landet eller del därav motverkas om uppgiften röjs (s.k. CITES-sekretess).

Överföring av tillsynssekretess regleras i 13 kap. 1 § sekretess- lagen. I de fall där Kustbevakningen i sin tillsynsverksamhet får del av sekretessbelagda uppgifter från en annan myndighet gäller sek- retessen också hos Kustbevakningen.

Efter en skadeprövning i det enskilda fallet, vilken görs med stöd av tillämplig sekretessregel, kan alltså en uppgift visa sig vara sekre- tessbelagd. En sekretessbelagd uppgift hos en myndighet får inte röjas för en annan myndighet i andra fall än som anges i sekretesslagen eller i lag eller förordning till vilken den lagen hänvisar (1 kap. 3 §

165

Informationsutbyte

SOU 2008:55

första stycket sekretesslagen). Vissa sådana undantag från reglerna om sekretess redovisas i det följande.

6.3.4 Sekretessbrytande bestämmelser

Flera viktiga undantag från reglerna om sekretess, s.k. sekretess- brytande bestämmelser, har införts i sekretesslagen för att under- lätta samarbetet mellan myndigheterna.

När det gäller myndigheters skyldighet att lämna ut sekretess- belagda uppgifter om brott har reglerna i 1 kap. 5 § samt 14 kap. 1–3 §§ sekretesslagen störst betydelse.

Enligt 1 kap. 5 § sekretesslagen hindrar inte sekretess att en uppgift lämnas ut, om det är nödvändigt för att den utlämnande myndighe- ten ska kunna fullgöra sin verksamhet (s.k. nödvändigt uppgiftsläm- nande). I propositionen till sekretesslagen anges att det är uppenbart att sekretess inte får innebära att de offentliga funktionärerna hindras att fullgöra sina egna uppgifter (prop. 1979/80:2, del A, s. 122). Även meddelanden till en annan myndighet kan ingå som ett från verk- samheten i övrigt oskiljaktigt moment. En myndighet kan t.ex. se sig tvungen att delge en annan myndighet hemlig information till grund för ett remissyttrande. I särskilda fall kan det vidare vara nödvän- digt för en tjänsteman att vända sig till en utomstående expert och att därvid upplysa om hemliga omständigheter.

Bestämmelsen om nödvändigt uppgiftslämnande ska tillämpas restriktivt (a. prop. s. 465). Enbart om detta är nödvändigt för verk- samheten hos den myndighet som har uppgiften och för att denna ska kunna fullgöra en uppgift får sekretessen efterges. Den mottagan- de myndighetens behov saknar alltså betydelse vid denna prövning.

Bestämmelsen har praktisk betydelse framför allt för polisen när den begär information eller hjälp av en annan myndighet. För att den andra myndigheten ska kunna bistå polisen på ett ändamålsenligt sätt måste polisen ofta lämna ut uppgifter som omfattas av sekretess, t.ex. uppgift om brottsmisstanke. Motsvarande gäller för Kustbevak- ningen i dess brottsbekämpande verksamhet. En annan situation där det kan vara nödvändigt att i den brottsbekämpande verksamheten lämna ut hemliga uppgifter är i samband med att någon varnas för att denne riskerar att utsättas för ett konkret brott (SOU 1999:53 s. 143).

Enligt 14 kap. 1 § sekretesslagen, som reglerar uppgiftsskyldighet, hindrar sekretess inte att en uppgift lämnas till riksdagen eller rege-

166

SOU 2008:55

Informationsutbyte

ringen eller att en uppgift lämnas till en annan myndighet, om upp- giftsskyldighet följer av lag eller förordning. En föreskrift som mera allmänt ålägger myndigheter att samarbeta (t.ex. 3 § polislagen) anses däremot inte innebära en uppgiftsskyldighet i bestämmelsens mening. Detsamma gäller myndigheternas allmänna samverkansskyldighet enligt 6 § förvaltningslagen (1986:223).

Enligt 9 § lagen (1982:395) om Kustbevakningens medverkan vid polisiär övervakning (LKP), ska åtgärder som vidtagits med stöd av 2–4 §§ lagen skyndsamt anmälas till polismyndighet. Denna anmäl- ningsskyldighet till polisen, får anses vara en sådan skyldighet som anges i 14 kap. 1 § sekretesslagen. Inom tillsynsverksamheten före- skrivs uppgiftsskyldighet för Kustbevakningen bl.a. i 5 kap. 18 § fartygssäkerhetslagen och 7 § förordningen (2004:283) om sjöfarts- skydd (se avsnitt 6.6.1).

Andra uppgifter som angår misstanke om brott kan som regel lämnas till polis och åklagare med stöd av 14 kap. 2 § sekretesslagen. Bestämmelsen har tillkommit bl.a. för att det ska vara enklare för myndigheter att anmäla brott och för att underlätta förundersök- ning i brottmål. I paragrafens fjärde stycke finns en generell regel enligt vilken uppgifter om brottsmisstankar under vissa förutsätt- ningar får lämnas. Den första förutsättningen är att det är fråga om en uppgift som angår misstanke om ett begånget brott. Uppgift om förestående brott kan alltså inte lämnas med stöd av denna paragraf och bestämmelsen är inte heller tillämplig i underrättelseverksam- het (SOU 1999:53 s. 122 och 132). Vidare krävs att uppgiften lämnas till åklagarmyndighet, polismyndighet eller annan myndighet som har att ingripa mot brottet. Slutligen krävs att fängelse är föreskrivet för brottet och att detta kan antas föranleda annan påföljd än böter.

Möjligheten att lämna uppgifter är inte begränsad till misstanke om brott som begåtts inom myndighetens eget ansvarsområde (prop. 1983/84:142 s. 30 f.). Det avgörande är att myndigheten i sin verksamhet har fått vetskap om brottet. Frågan om uppgifter ska lämnas ut eller inte är beroende av omständigheterna i det enskilda fallet och någon särskild misstankegrad krävs inte. Däremot krävs en bedömning av brottets svårhetsgrad, eftersom sekretessen inte bryts vid bötesbrott.

Vidare kan uppgifter lämnas ut med stöd av generalklausulen i 14 kap. 3 § första stycket sekretesslagen. Utöver vad som följer av 14 kap. 1 och 2 §§ sekretesslagen framgår av generalklausulen att sekretess inte hindrar att uppgifter lämnas från en myndighet till en annan, om det är uppenbart att intresset av att uppgiften lämnas har

167

Informationsutbyte

SOU 2008:55

företräde framför det intresse som sekretessen ska skydda. I andra stycket har tagits in vissa undantag från generalklausulens tillämp- ningsområde. Från dessa undantag kan bortses i detta sammanhang.

Syftet med generalklausulen är att sekretesslagen inte ska hindra myndigheterna från att utväxla uppgifter i situationer där intresset av att uppgifterna lämnas ut bör ha företräde framför intresset av att upp- gifterna inte lämnas ut. En myndighet kan på eget initiativ lämna uppgifter till en annan myndighet med stöd av generalklausulen.

I underrättelseverksamheten kan uppgifter, om de omfattas av sekretess, utbytas med stöd av generalklausulen i 14 kap. 3 § sekre- tesslagen. Eftersom det råder viss osäkerhet om hur den bestämmel- sen ska tolkas och vilken räckvidd den har kan, som en konsekvens av detta, myndigheterna begränsa uppgiftslämnandet på ett sätt som riskerar att hämma effektiviteten.

Om en myndighet begär att få ut en uppgift kan både bestäm- melserna i 14 kap. 1 och 2 §§ sekretesslagen samt generalklausulen, i kombination med 15 kap. 5 § sekretesslagen, innebära en uppgifts- skyldighet för den myndighet som har uppgiften. Av förarbetena framgår att generalklausulen särskilt ger utrymme för informations- utbyte när det är fråga om myndigheter med samma sakliga behö- righet, men med skilda lokala kompetensområden, eller myndigheter som har närbesläktade funktioner och som båda har rättslig befo- genhet att fordra in de utväxlade uppgifterna (prop. 1979/80:2, del A, s. 326 f.). Även rutinmässigt uppgiftslämnande kan förekomma med stöd av generalklausulen. Lagstiftningen bygger emellertid på att så- dant uppgiftslämnande i princip ska vara författningsreglerat. Det är enligt förarbetena endast i undantagsfall som rutinmässigt uppgifts- lämnande som inte är författningsreglerat kan anses vara tillräckligt motiverat för att generalklausulen ska anses tillämplig (a. prop. s. 327).

Om sekretessbelagda uppgifter har överlämnats från en myndighet till en annan med stöd av någon av de ovan nämnda sekretessbrytande bestämmelserna, uppkommer frågan om sekretessen för uppgifterna gäller hos den mottagande myndigheten eller om de blir offentliga där. Vissa sekretessregler har utformats så att sekretess gäller för viss uppgift i viss verksamhet eller ärende av visst slag oavsett hos vilken myndighet uppgiften finns (primär sekretess). Ett exempel på detta är regeln i 5 kap. 1 § sekretesslagen om sekretess till skydd för den brottsbekämpande verksamheten. Den sekretessen fortsätter således att gälla hos den mottagande myndigheten. Det motsatta gäller för sekretessen till skydd för enskild i 9 kap. 17 § sekretesslagen. Om uppgifter överförs till en myndighet som inte omfattas av det pri-

168

SOU 2008:55

Informationsutbyte

mära sekretessområdet följer sekretessen inte med, om inte en kom- pletterande sekretessregel kan åberopas (sekundär sekretess). Sekun- där sekretess gäller framför allt i domstolarna.

6.4 Behandling av personuppgifter inom Kustbevakningen

Kustbevakningen saknade länge lagstiftning som reglerade myndig- hetens möjligheter att i register och databaser registrera person- uppgifter och annan information som behövs för verksamheten. Numera finns emellertid förordningen (2003:188) om behandling av personuppgifter inom Kustbevakningen. Förordningen gäller, ut- över personuppgiftslagen, för behandling av personuppgifter i de delar av Kustbevakningens verksamhet som vi utreder.

Enligt förordningen får Kustbevakningen behandla personupp- gifter i sin brottsbekämpande verksamhet, om det är nödvändigt för att förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet som innefattar brott som Kustbevakningen enligt lag eller förordning har att ingripa mot eller för att utreda sådana brott (4 §). Personuppgifter får också behandlas i den kontroll- och tillsynsverksamhet som Kustbevak- ningen enligt lag eller förordning har att genomföra, om det är nöd- vändigt för att inrikta och genomföra verksamheten (5 §). Person- uppgifter får vidare behandlas vid Kustbevakningens handläggning av ärenden om vattenföroreningsavgift (6 §) och slutligen om det är nödvändigt för att planera, följa upp eller utvärdera nu nämnda verksamheter (7 §). Uppgifterna behandlas i kustbevakningsdata- basen.

Uppgifterna i kustbevakningsdatabasen rör i huvudsak personer som är misstänkta för brott. För att inrikta och genomföra kontroll- och tillsynsverksamhet får Kustbevakningen i kustbevakningsdata- basen också behandla uppgifter om personer som har anknytning till ett transportmedel eller en verksamhet som omfattas av kontrollen eller tillsynen. Vidare får uppgifter om personer som förekommer i ett ärende om vattenföroreningsavgift behandlas där.

I förordningen regleras också vilka andra myndigheter som kan få åtkomst till uppgifterna i kustbevakningsdatabasen. Rikspolis- styrelsen, polismyndigheterna, Ekobrottsmyndigheten, Tullverket, Skatteverket och Åklagarmyndigheten får ha direktåtkomst till kust- bevakningsdatabasen. Uppgifter i databasen får också lämnas ut till dessa myndigheter på medium för automatiserad behandling. Där-

169

Informationsutbyte

SOU 2008:55

emot innehåller förordningen inga regler om vilka uppgifter som får lämnas ut från databasen på annat sätt än genom direktåtkomst eller annat datoriserat förfarande.TPF5FPT Förordningen innehåller inte heller någon sekretessbrytande bestämmelse.

Förordningen innehåller en uppräkning av vilka uppgifter om enskilda som får behandlas i kustbevakningsdatabasen, t.ex. identi- tetsuppgifter avseende de registrerade personerna samt omständig- heter och händelser i ett ärende (17 §).

Som vi redovisar närmare i avsnitt 13.5 har regleringen av person- uppgiftsbehandlingen setts över och arbete pågår med en ny författ- ning på området.

6.5 Kustbevakningens information till andra brottsbekämpande myndigheter

6.5.1 Informationsutbytet i allmänhet

En effektiv brottsbekämpning är, som också konstaterats i andra lagstiftningsärenden, beroende av att stora mängder information kan inhämtas och bearbetas på ett bra sätt (se bl.a. SOU 2005:117 s. 18 och 121 ff.). Brottsligheten följer normalt inte myndighets- gränserna. En myndighet som i sin brottsbekämpande verksamhet får kännedom om brott, som ska utredas av en annan myndighet, förutsätts lämna över dessa uppgifter till berörd myndighet. Ett så- dant fortlöpande informationsutbyte sker också i praktiken.

Ett annat viktigt inslag i informationsutbytet är att de brotts- bekämpande myndigheterna har tillgång till uppgifter ur register som förs av andra brottsbekämpande myndigheter, eller direktåtkomst till registren. Syftet med detta är att underlätta utredning och lag- föring av brott. Vi återkommer till den frågan i avsnitt 6.7.

Utbyte av information kan vidare förkomma inom ramen för den verksamhet som bedrivs gemensamt av myndigheterna inom Maritimt underrättelsecenter, MUC (se avsnitten 5.2.1 och 5.2.3).

Det finns också möjlighet att bedriva internationellt informa- tionsutbyte bl.a. inom ramen för gemensamma utredningsgrupper (se närmare om sådana grupper i avsnitt 11.51).

När Kustbevakningen bedriver övervakning till sjöss överlämnar myndigheten tips och underrättelser om brottslig verksamhet till polisväsendet. Kustbevakningen rapporterar också brott och ord-

5 TP PT Se vidare SOU 2005:117 s. 136 ff.

170

SOU 2008:55

Informationsutbyte

ningsstörningar som ligger utanför myndighetens egna befogenheter, t.ex. brott mot utlänningslagen, båtstölder och andra tillgrepps- brott eller konstaterade brister i sjöfartsskyddet.

Kustbevakningen är också s.k. kontaktpunkt enligt viss lagstift- ning och svarar för olika former av informationsutbyte när detta är särskilt reglerat.TPF6FPT

Utöver det samarbete som sker i den operativa verksamheten be- drivs också ett kontinuerligt utvecklingsarbete inom ramen för Rådet för rättsväsendets informationsförsörjning (RIF-rådet). Rådets syfte är att utveckla och underlätta informationsutbytet främst mellan Rikspolisstyrelsen, Domstolsverket, Åklagarmyndigheten, Kriminal- vårdsstyrelsen, Brottsförebyggande rådet, Brottsoffermyndigheten, Tullverket, Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten och Kustbevak- ningen.

6.5.2 Anmälningsskyldighet vid vissa typer av ingripanden

Kustbevakningen har vissa författningsreglerade skyldigheter att informera andra myndigheter. Det gäller främst olika typer av ingripanden mot brott där tjänstemannen utövar straffprocessuella befogenheter.

Om en kustbevakningstjänsteman tar med en person till förhör, håller förhör eller vidtar andra s.k. primärutredningsåtgärder med stöd av 11 kap. 2 § vattenföroreningslagen, ska detta skyndsamt an- mälas till den som har rätt att leda förundersökningen. Detta gäller också om föremål tas i beslag med stöd av 11 kap. 6 § vattenförore- ningslagen eller om husrannsakan företas med stöd av 11 kap. 7 § vattenföroreningslagen. Om inte Kustbevakningen är förundersök- ningsledare ska anmälan göras till åklagare.

Eftersom beslut om förhör och tvångsmedel ombord på utländska fartyg utanför svenskt inre vatten enligt 11 kap. 9 § vattenförore- ningslagen är förebehållet åklagare och rätten, får en tjänsteman vid Kustbevakningen besluta om en sådan åtgärd enbart om det är fara

6 TP PT Se bl.a. 9 kap. 16 § förordningen (1980:789) om åtgärder mot förorening från fartyg och artikel 9 i rådets rambeslut 2005/66/RIF av den 12 juli 2005 om förstärkning av det straff- rättsliga regelverket för bekämpande av föroreningar orsakade av fartyg. Vidare kan Kustbevak- ningen vid enstaka tillfällen få ta emot och besvara förfrågningar om ett fartyg bär svensk flagg samt förmedla kontakter från en stat som framställer en begäran om att få borda ett svenskt fartyg. Detta uppdrag härleds från tilläggsprotokollet mot människosmuggling land-, luft och sjövägen till Förenta nationernas konvention den 15 november 2000 mot gränsöver- skridande organiserad brottslighet. Se också avsnitt 7.6.4.

171

Informationsutbyte

SOU 2008:55

i dröjsmål. Har denna rätt utnyttjats ska åtgärden skyndsamt an- mälas till åklagaren.

Enligt 9 § LKP ska, som tidigare nämnts, Kustbevakningen till polisen anmäla om en åtgärd inneburit att en polisiär befogenhet enligt 2–4 §§ samma lag använts (se avsnitt 6.3.4). Enligt förarbetena kan anmälningsskyldigheten fullgöras även av annan än den som svarat för åtgärden (prop. 1981/82:114 s. 28). När anmälan har nått polisen ankommer det på denna att överta ansvaret för den fort- satta handläggningen.

I smugglingslagen föreskrivs också en anmälningsskyldighet. Om en tjänsteman vid Kustbevakningen utnyttjat sin rätt att, innan för- undersökning har hunnit inledas, hålla förhör med någon, ålagt någon att följa med till förhör eller tagit med någon till förhör är tjänstemannen skyldig att så snart som möjligt anmäla vidtagna åt- gärder till den som har rätt att leda förundersökning rörande brottet (20 §). Konkreta tull- och smugglingsbrott rapporteras till Tullverket med stöd av den bestämmelsen. Till en sådan rapport kan fogas vissa förundersökningsdokument och uppgifter om beslag eller andra tvångsmedel. Kustbevakningen lämnar även information om andra iakttagelser i samband med den genomförda kontrollen som bedöms vara av intresse för Tullverket.

Enligt 11 kap. 7 § tullagen är en kustbevakningstjänsteman, som får kännedom om ett brott enligt en författning som omfattas av Tullverkets ansvarsområde, skyldig att rapportera det till sin förman så snart det kan ske. Tjänstemannen får lämna rapporteftergift om brottet med hänsyn till omständigheterna i det särskilda fallet är obetydligt och det är uppenbart att brottet inte skulle föranleda någon annan påföljd än böter.

Med stöd av 47 § fiskelagen är en tjänsteman vid Kustbevak- ningen skyldig att anmäla om fisk, redskap, fiskefartyg eller andra föremål tagits i beslag. En sådan anmälan ska skyndsamt göras till polisen eller till åklagare. Motsvarande anmälningsskyldighet gäller enligt 47 § jaktlagen, om en tjänsteman vid Kustbevakningen har tagit vilt eller annan egendom i beslag då han på bar gärning ertappat någon som begår jaktbrott.

Dessa anmälningsskyldigheter får också anses vara sådan skyldig- het som anges i 14 kap. 1 § sekretesslagen, vilket innebär att upp- gifter kan lämnas utan hinder av sekretess.

172

SOU 2008:55

Informationsutbyte

6.5.3 Annan information

Tullverket uppbär med stöd av regeringens årliga regleringsbrev till myndigheten de vattenföroreningsavgifter som Kustbevakningen be- slutar om (se närmare om vattenföroreningsavgifter i avsnitt 11.3.1). Kustbevakningen informerar därför Tullverket om vilka avgifter som har beslutats, om eventuella överklaganden samt om sjörätts- domstolens efterföljande beslut.

6.6 Kustbevakningens information till andra tillsynsmyndigheter

6.6.1 Sjöinformation och fartygsinformation

Ett stort antal myndigheter i Sverige arbetar med sjöbaserad infor- mation, dvs. uppgifter som på ett eller annat sätt rör aktiviteter på svenska vatten. De berörda myndigheterna samlar var och en för sig in verksamhetsspecifik information, som sedan kan utbytas med andra myndigheter som behöver ha tillgång till den. Detta innebär att det ständigt pågår ett omfattande informationsflöde mellan svenska myndigheter som arbetar med sjörelaterade frågor.

För att underlätta uppdraget att samordna och förmedla sjöinfor- mation utvecklas för närvarande ett särskilt stödsystem benämnt SJÖBASIS. Sjöinformationen i databasen kommer i första hand att bestå av information om fartyg och fartygsrörelser samt om sjö- och väderförhållanden. Systemet kan presentera informationen både i nutid och i ett historiskt sammanhang och ger såväl en totalbild över sjöläget som selektiv information enligt varje myndighets upp- gifter och behov. Med hjälp av bl.a. det nya IT-baserade stödsystemet ska Kustbevakningen kunna samordna, bearbeta, lagra och vidare- förmedla den sjörelaterade information som berörda myndigheter lämnar. Genom sambearbetning ska också ny sjöinformation kunna framställas och på ett effektivt sätt förmedlas till de myndigheter som är i behov av sådan. De myndigheter som berörs av informa- tionssystemet är – förutom Kustbevakningen – polisen, Tullverket, Fiskeriverket, Sjöfartsverket, Naturvårdsverket, Statens rädd- ningsverkTPF7FPT, SMHI och Sveriges geologiska undersökningar (SGU).

7 TP PT Räddningsverket kommer den 1 januari 2009 ersättas av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB (se prop. 2007/08:1, utgiftsområde 6, och prop. 2007/08:92).

173

Informationsutbyte

SOU 2008:55

Försvarsmakten ska leverera information till Kustbevakningen men ska inte ta emot någon information från systemet.

Enligt 5 kap. 18 § fartygssäkerhetslagen åläggs bl.a. polismyndig- heter, Tullverket och Kustbevakningen att biträda tillsynsmyndig- heten (Sjöfartsverket) och att lämna de upplysningar tillsynsmyn- digheten behöver för sin tillsyn enligt lagen eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen. Vidare ska Kustbevakningen enligt 7 § förordningen (2004:283) om sjöfartsskydd på begäran lämna de upplysningar till tillsynsmyndigheten som denna behöver för att utöva tillsynen. En motsvarande regel finns i 5 § förordningen (2006:1213) om hamnskydd.

Enligt 7 kap. 3 § fartygsregisterförordningen (1975:927) biträder Kustbevakningen och Tullverket registermyndigheten (Sjöfarts- verket) med att bl.a. ta emot och till registret vidarebefordra anmäl- ningar, ansökningar och andra handlingar. Dessa ska också enligt 7 kap. 4 § biträda registermyndigheten med viss utredning.

6.6.2 Gränskontroll

I sin egenskap av kontaktpunktTPF8FPT för sjöfarten avseende anmälningar från handels-, fiske- och fritidsfartyg, kan Kustbevakningen till polisen och Tullverket överlämna uppgifter om fartygs ankomst till svensk hamn. Kustbevakningen är dessutom kontaktpunkt för anmälningar inom gränskontrollen och ska ta emot anmälningar när ett fartyg anlöper kaj.

Om Kustbevakningen vid tullkontroll enligt 61 eller 62 § tullför- ordningen har funnit omständigheter som ska registreras och be- arbetas enligt en EG-förordningTPF9FPT om kontroller av kontanta medel, ska myndigheten enligt 70 b § tullförordningen lämna uppgifterna vidare till Tullverket.

6.6.3 Fiskerikontroll

Inom området för fiskerikontroll är informationsutbytet livligt. Fiskeriverket och Kustbevakningen har, som nämnts i avsnitt 5.2.5, inrättat ett gemensamt kompetenscentrum, FKC. FKC arbetar bl.a. med att förmedla information om gällande regler till yrkesfisket, andra

8 TP PT Se avsnitten 4.3 och 7.6.4.

9 TP PT Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1889/2005 av den 26 oktober 2005 om kontroller av kontanta medel som förs in i eller ut ur gemenskapen.

174

SOU 2008:55

Informationsutbyte

myndigheter och intressenter. FKC fungerar även som en kontakt- punkt både mot näringen, andra myndigheter med uppgifter inom fiskerikontrollen och mot kontrollmyndigheter i andra länder. Vidare är FKC en nationell samverkande resurs med uppgift att följa, granska och kontrollera pågående och förväntade fiskeansträngningar, land- ningar och transporter av fisk. Enheten bearbetar och analyserar uppgifter från fisket samt följer upp och planerar det riskanalyseran- de arbetet. Informationen riktar sig till både yrkesfiskare och myn- digheter. Verksamheten inriktas särskilt på att förbättra informationen till dem som bedriver fiskekontroll och att effektivisera det risk- analysbaserade kontrollarbetet.

6.7 Kustbevakningens information från andra myndigheter i den brottsbekämpande verksamheten

Möjligheten att få tillgång till olika registeruppgifter är av stor bety- delse främst för den brottsbekämpande verksamheten. Nedan redo- visas i vilken utsträckning Kustbevakningen har tillgång till andra myndigheters register i denna verksamhet.

6.7.1 Registertillgång för brottsbekämpning

Belastningsregistret

I lagen (1998:620) och förordningen (1999:1134) om belastnings- register finns särskilda bestämmelser om det nationella belastnings- register som förs av Rikspolisstyrelsen. Registret innehåller infor- mation om personer som har dömts för brott i Sverige och om svenskar som har dömts för brott utomlands.

Registret förs bl.a. för att ge information om sådana belastnings- uppgifter som behövs i verksamhet hos polis-, skatte- och tullmyn- digheter för att förebygga, upptäcka och utreda brott samt hos Åklagarmyndigheten för beslut om förundersökning och åtal samt för att utfärda strafföreläggande (2 § lagen).

Rikspolisstyrelsen ska på begäran lämna ut uppgifter i belastnings- registret till ett begränsat antal myndigheter, bl.a. polis-, skatte-, tull- eller åklagarmyndighet, som också under vissa förutsättningar får ha direktåtkomst till registret (19 § förordningen).

175

Informationsutbyte

SOU 2008:55

Den särskilda lagstiftningen om belastningsregister anger ut- tömmande vem som får ta del av uppgifter eller utdrag ur registret. Kustbevakningen omfattas inte av regleringen. Det är därför inte heller möjligt att med stöd av generalklausulen i 14 kap. 3 § sekre- tesslagen lämna ut uppgifter till Kustbevakningen. Däremot kan en annan brottsbekämpande myndighet lämna ut uppgifter ur belast- ningsregistret till Kustbevakningen, med stöd av 1 kap. 5 § sekre- tesslagen, om det är nödvändigt för den utlämnande myndighetens verksamhet. Därutöver har Kustbevakningen rätt att få ut uppgifter med stöd av 10 § p 8 förordningen om belastningsregister, som omfattar myndigheter som har rätt att besluta om frihetsberövande åtgärder enligt bl.a. utlänningslagen.

Under år 2005 gjorde Kustbevakningen en framställan om änd- ring i förordningarna om belastningsregister och misstankeregister. Enligt förslaget ska Kustbevakningen dels kunna få fullständiga uppgifter ur registren i fråga, dels direktåtkomst till dessa (Ju2005/319/PO). I den departementspromemoria som anges i av- snitt 13.5.1 föreslås att lagen om belastningsregister och lagen om misstankeregister ändras så att Kustbevakningen får rätt att i sin brottsbekämpande verksamhet ta del av uppgifter ur registren.TPF10FPT

Misstankeregistret

Med stöd av lagen (1998:621) och förordningen (1999:1135) om misstankeregister för Rikspolisstyrelsen ett sådant register, som bl.a. innehåller uppgifter om personer som är skäligen misstänkta för brott och om de brott som misstanken avser. På begäran av bl.a. polismyndighet, åklagarmyndighet och Tullverket ska Rikspolis- styrelsen lämna ut uppgifter ur misstankeregistret. Nämnda myndig- heter får också ha direktåtkomst till registret (3 § förordningen).

Till skillnad från vad som gäller för belastningsregistret reglerar lagstiftningen om misstankeregister inte uttömmande vilka myndig- heter som kan få del av uppgifter. I lagen finns en bestämmelse som anger att uppgifter får lämnas ut i vissa andra fall i enlighet med vad som framgår av 14 kap. sekretesslagen (5 § lagen om misstanke- register).

Andra myndigheter, bl.a. Kustbevakningen, kan alltså få del av information med stöd av sekretesslagens bestämmelser. Till skillnad från polis-, skatte-, tull- eller åklagarmyndigheterna, som har direkt-

10 TP PT Ds 2007:43 s. 371 ff.

176

SOU 2008:55

Informationsutbyte

åtkomst till registret, har Kustbevakningen endast möjlighet att få ut uppgifter ur misstankeregistret efter en sekretessprövning i det enskilda fallet med stöd av 14 kap. sekretesslagen.

Som nyss nämnts har Kustbevakningen begärt ändringar i förord- ningarna om belastningsregister och misstankeregister, vilken be- gäran har behandlats i en departementspromemoria. I promemorian föreslås att lagen om misstankeregister, i likhet med lagen om be- lastningsregister, ändras så att Kustbevakningen ges rätt att i sin brottsbekämpande verksamhet få ut uppgifter ur registren.TPF11FPT

Ordningsbotsregister

Rikspolisstyrelsen för, med stöd av förordningen (1997:903) om register över förelägganden av ordningsbot, ett särskilt register för hela landet över alla sådana förelägganden. Registret omfattar även de förelägganden som har beslutats inom Tullverket och Kustbevak- ningen. Rikspolisstyrelsen och polismyndigheterna får ha direktåt- komst till registret. Tullverket och Kustbevakningen får ha direkt- åtkomst till uppgifter i de ärenden i registret som handläggs hos respektive myndighet.

Schengens informationssystem

Rikspolisstyrelsen för med stöd av lagen (2000:344) om Schengens informationssystem ett register som utgör den svenska nationella enheten av databasen Schengens informationssystem. Registret ska fungera som ett hjälpmedel för de andra Schengenstaterna att göra framställningar hos svensk myndighet om bl.a. omhändertagande av personer som är efterlysta i en annan medlemsstat och om dold övervakning eller särskilda kontrollåtgärder. I lagen finns bestäm- melser om vilka uppgifter som får förekomma i registret och om vilka myndigheter som har rätt att få ut uppgifter ur registret. Till dessa hör bl.a. Kustbevakningen.

I samband med gränskontrollverksamhet genomför Kustbevak- ningen sökningar i Schengens informationssystem. Kustbevakningen får ha direktåtkomst till registret, se 10 § första stycket förordningen (2000:836) om Schengens informationssystem.

11 TP PT A.a. s. 371 ff.

177

Informationsutbyte

SOU 2008:55

Vid träff i registret och när det konstaterats att uppgiften avser rätt fysisk person, vidarebefordras informationen till berörd polis- myndighet med hänsyn till aktuell ankomsthamn. Utfallet av efter- följande ombordkontroller redovisas också för polisen. Ombord- kontroller genomförs även utan träff i registret. Om allt är i sin ordning noteras kontrollen endast i Kustbevakningens informations- och beslutsstödsystem (KIBS). Om någon brist föreligger under- rättas polisen och berörd region inom Kustbevakningen.

En modernisering av informationssystemet är aktuell, eftersom detta anses vara tekniskt föråldrat (se prop. 2006/07:33).

Register som förs med stöd av polisdatalagen

Polisdatalagen (1998:622) innehåller bl.a. särskilda regler om behand- ling av uppgifter i kriminalunderrättelseverksamhet.TPF12FPT Polisen har rätt att föra kriminalunderrättelseregister för att få underlag för beslut om särskilda undersökningar avseende allvarlig brottslig verksam- het eller för att underlätta tillgången till allmänna uppgifter med anknytning till underrättelseverksamhet.

Rikspolisstyrelsen och polismyndigheterna får ha direktåtkomst till kriminalunderrättelseregistren. Därutöver får uppgifter ur ett kriminalunderrättelseregister lämnas ut till Ekobrottsmyndigheten, Kustbevakningen, Tullverket eller Skatteverket, men bara om upp- gifterna kan antas ha särskild betydelse för en pågående undersök- ning i myndighetens brottsutredande verksamhet eller för andra brottsbekämpande åtgärder.

Inom Justitiedepartementet pågår arbete med ett förslag till en ny lag som ska ersätta polisdatalagen.

Åklagarväsendets register

Behandlingen av personuppgifter inom åklagarväsendet regleras i förordningen (2006:937) om behandling av personuppgifter inom åklagarväsendet. Förordningen, som gäller utöver personuppgifts- lagen, innehåller inte några bestämmelser om andra brottsbekäm-

12 TP PT Europeiska unionens råd har under år 2003 utvärderat informations- och underrättelse- utbytet mellan Europol och Sverige, mellan andra medlemsstater och Sverige samt inom Sverige (EUJu2003/2210/PO). Rapporten är kritisk till Sveriges hantering av informations- och underrättelseutbytet såväl nationellt som internationellt. Rådet rekommenderar bl.a. att Tullverket och Kustbevakningen ska få tillgång till polisens kriminalunderrättelseregister.

178

SOU 2008:55

Informationsutbyte

pande myndigheters tillgång till uppgifter. Lagstiftningen är föremål för översyn, se avsnitt 13.5.4.

Tullbrottsdatabasen

Tullverkets hantering av personuppgifter och annan information regleras, förutom av personuppgiftslagen, genom särskild register- lagstiftning dels för den brottsbekämpande verksamheten, dels för annan verksamhet som verket bedriver. För den brottsbekämpande verksamheten gäller lagen (2005:787) om behandling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet. Uppgifterna behandlas till stor del i en särskild databas, tullbrottsdatabasen. Uppgifter får behandlas när det är nödvändigt för att tillhandahålla information som behövs i författningsreglerad brottsbekämpande verksamhet hos bl.a. Kustbevakningen.

Förordningen (2005:791) om behandling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet innehåller bestämmelser om när andra brottsbekämpande myndigheter får ha direktåtkomst till tullbrotts- databasen. Där finns också en sekretessbrytande regel som innebär att Tullverket är skyldigt att på begäran lämna ut uppgifter i tullbrotts- databasen till de myndigheter som har direktåtkomst. Kustbevak- ningen har direktåtkomst till uppgifter som behandlas i Tullverkets underrättelseverksamhet (6 §) men däremot inte till uppgifter i den brottsutredande och brottsbeivrande verksamheten (7 § förord- ningen).

Customs Information System

Genom en EG-förordningTPF13FPT har ett europeiskt tullinformations- system, Customs Information System (CIS), tillskapats. Det är del- vis ett underrättelseregister som inrättats i syfte att bekämpa brott och som bygger på den s.k. CIS-konventionen.TPF14FPT För att lägga in uppgifter i CIS används ett särskilt Anti Fraud Information System (AFIS), som också fungerar som en krypterad kommunikationsväg. Enligt 3 § förordningen (1998:64) om tillämpning av Europeiska

13 TP PT Europeiska rådets förordning (EG) nr 515/97 av den 13 mars 1997 om ömsesidigt bistånd mellan medlemsstaters administrativa myndigheter och om samarbete mellan dessa och kom- missionen för att säkerställa en korrekt tillämpning av tull- och jordbrukslagstiftningen.

14 TP PT En konvention som utarbetats på grundval av artikel K.3 i Fördraget om Europeiska unionen om användning av informationsteknologi för tulländamål.

179

Informationsutbyte

SOU 2008:55

unionens tullinformationssystem får uppgifter ur tullinformations- systemet användas av bl.a. Tullverket, svenska polismyndigheter och Kustbevakningen i enlighet med bestämmelserna om tullinforma- tionssystemet. Detta får ske i den utsträckning som myndigheten i fråga har befogenheter att vidta åtgärder för att förebygga, utreda och beivra överträdelser av EU:s tull- eller jordbrukslagstiftning. Dessa myndigheter får också ha direktåtkomst till uppgifter i systemet.

6.7.2 Tillgång till annan information

I 9 kap. 13 § vattenföroreningsförordningen åläggs myndigheter, som vidtagit rättsliga eller andra åtgärder med anledning av ett för- bjudet utsläpp av olja eller andra skadliga ämnen från ett fartyg inom svenskt sjöterritorium eller svensk ekonomisk zon, att anmäla detta till Kustbevakningen.

För att effektivt kunna kontrollera sjötrafiken är Kustbevakning- en också i behov av viss information från Tullverket. Informationen rör bl.a. bokningsuppgifter från färjor och anmälningar avseende tull samt sjötrafik. Sådana uppgifter kan lämnas ut till Kustbevak- ningen med stöd av 57 § tullförordningen (2000:1306) eller 7 § för- ordningen (1996:702) om Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska unionen, om uppgiften behövs för Kustbevakningens brottsbekämpande verksamhet.

6.8 Kustbevakningens information från samverkande tillsynsmyndigheter

6.8.1 Inledning

Även tillsynsverksamheten förutsätter att myndigheterna utbyter information med varandra. Detta gäller inte minst uppgifter om hur trafikläget är till sjöss och om vilka fartyg som befinner sig i vårt närområde. Uppgifter av detta slag är av grundläggande betydelse för stora delar av den statliga maritima verksamheten. Offentlig infor- mation kan i princip utbytas fritt. För utbyte av sekretessbelagd in- formation gäller de regler om nödvändigt uppgiftslämnande och om sekretessgenombrott som vi redogjort för ovan. Sekretessreglerna kan på olika sätt begränsa myndigheternas tillgång till information.

180

SOU 2008:55

Informationsutbyte

Sådana frågor kan emellertid inte belysas inom ramen för denna ut- redning. Avsikten med detta avsnitt är enbart att ge en översiktlig bild av det informationsflöde som sker som ett led i Kustbevak- ningens tillsynsverksamhet.

6.8.2 Registertillgång i tillsynsverksamheten

Fartygsregistret

Sjöfartsverket ska enligt sjölagen (1994:1009) och fartygsregister- förordningen (1975:927) föra ett särskilt fartygsregister som är upp- delat i en skeppsdel och en båtdel. Registret utgör närmast ett inskrivningsregister för svenskregistrerade fartyg. Fartygsregistret ska ge offentlighet åt den information som registret innehåller (1 kap. 2 a § sjölagen). Kustbevakningen har således tillgång till registret. I fartygsregisterförordningen finns detaljerade bestämmelser om vilka uppgifter som ska eller får finnas i registret. Dessutom ska Sjöfarts- verket fortlöpande underrätta bl.a. Kustbevakningen om vissa änd- ringar som görs i registret (7 kap. 2 § förordningen).

Sjömansregistret

Med stöd av 22 § mönstringslagen (1983:929) för Sjöfartsverket ett särskilt sjömansregister som innehåller uppgifter om sjömän och de handelsfartyg som de tjänstgör på. Registret innehåller uppgifter om svenska sjömän som är eller har varit mönstrade på svenska fartyg.

Kustbevakningen har tillgång till uppgifter ur registret. Sekretess enligt 7 kap. 15 § sekretesslagen kan gälla för vissa uppgifter i registret, om det kan antas att den enskilde lider men om uppgiften röjs.

Fiskefartygsregistret och register över yrkesfiskelicenser samt fartygstillstånd

Fiskeriverket är enligt 5 kap. 1 a § förordningen (1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen skyldigt att lämna Kust- bevakningen de uppgifter om fiskefartyg, yrkesfiskelicenser och far- tygstillstånd som myndigheten behöver för fiskerikontroll. Kust- bevakningen har åtkomst till det fiskefartygsregister som verket för.

181

Informationsutbyte

SOU 2008:55

Registret innehåller information om fiskefartygs egenskaper och ägarförhållanden m.m.

Fiskeriverket för också register över yrkesfiskelicenser och far- tygstillstånd. Registret innehåller bl.a. aktuell information om gällande licenser med personuppgifter, såsom namn och adress m.m. Kust- bevakningen får i varje enskilt fall begära ut uppgifter från dessa register. Det finns ingen närmare reglering av Fiskeriverkets register- hållning.

Centrala passregistret

Polismyndigheterna är passmyndigheter inom riket och Rikspolis- styrelsen ska enligt passförordningen (1979:664) föra ett centralt passregister. På begäran från bl.a. Kustbevakningen ska Rikspolis- styrelsen enligt 23 § passförordningen (1979:664) lämna ut foto- grafier från registret. Kustbevakningen har även direktåtkomst till vissa andra uppgifter i passregistret.

6.8.3 Tillgång till annan information

Fiskerikontroll

Fiskeriverket lämnar Kustbevakningen information om fiskefartygs positioner genom systemet VMS (Vessel Monitoring System). VMS är ett transponderbaserat system för registrering av fiskefartygs posi- tioner och identitet m.m. och sänder positionsuppgifter varannan timme. Fiskeriverket samlar med hjälp av VMS löpande in och regi- strerar sjölägesinformation i form av uppgifter om position och iden- titet avseende fiskefartyg av viss storlek. Inom kort ska även upp- gifter om kurs och fart kunna registreras.

AIS

Automatic Identification System (AIS) är ett internationellt GPS- baserat system för presentation av fartygs positioner och identitet. Systemet bygger på att vissa fartyg är utrustade med transpondrar som via radio löpande förmedlar sjölägesinformation i form av positioner och identitet. Via handelsfartygens, och i viss mån fiskefartygens,

182

SOU 2008:55

Informationsutbyte

transpondrar tillhandahåller Sjöfartsverket samlad och fortlöpande information om var olika fartyg befinner sig.

IGRIS

Kustbevakningen har åtkomst till Försvarsmaktens lägesuppfölj- ningssystem STRIMA där IGRIS,TPF15FPT en bilddatabas över fartyg, ingår. I registret finns uppgifter bl.a. om fartygets namn, typ, anropssignal (s.k. callsign), rederi, kurs, fart och nationalitet. Kustbevaknings- flyget bidrar till att uppdatera eller korrigera uppgifter i databasen genom fotografering och identifiering av fartyg. Bilderna skickas till Försvarsmakten, som sedan för in dem i IGRIS.

6.9 Avslutande anmärkningar

Frågor om informationsutbyte, sekretess och registertillgång har varit föremål för diskussioner och utredning sedan lång tid och är, som vi utvecklar närmare i avsnitt 13.5, föremål för översyn och beredning på flera håll inom Regeringskansliet. Det finns dels mot den bakgrunden, dels med hänsyn till utredningens uppdrag inte skäl att vidare behandla frågor om informationsutbyte inom ramen för denna utredning.

15 TP PT International Graphical Registration and Identification help for Ships.

183

7 Närmare om Kustbevakningens uppdrag

7.1 Inledning

Utgångspunkten i detta avsnitt är Kustbevakningens uppdrag enligt förordningen (2007:853) med instruktion för Kustbevakningen (instruktionen). Tyngdpunkten ligger på Kustbevakningens upp- gift att utföra sjöövervakning samt de åtaganden och befogenheter som följer av denna uppgift (avsnitten 7.2–7.8). För att ge en mer heltäckande bild finns det anledning att redan nu kort nämna något om den enskilde tjänstemannens befogenheter vid brottsbekämp- ning, ordningshållning samt kontroll och tillsyn. Dessa befogen- heter behandlas sedan närmare i avsnitt 11. Kustbevakningens andra uppgifter (miljöräddningstjänst m.m.) redovisas kortfattat i avsnitten 7.9–7.12.

7.2 Uppgiften att bedriva sjöövervakning

Enligt instruktionen ska Kustbevakningen bedriva ”sjöövervak- ning”.TPF1FPT Det innebär att myndigheten ska ansvara för eller bistå andra myndigheter med allmän övervakning, brottsbekämpande verksamhet, ordningshållning samt kontroll och tillsyn enligt vad som närmare anges i 3–10 §§ instruktionen.TPF2FPT Uppdraget omfattar svenskt sjöterritorium och internationellt vatten i svensk ekono- misk zon. Vidare gäller uppdraget på land i anslutning till svenskt sjöterritorium. När det gäller sjöar, kanaler och vattendrag om- fattar det enbart Vänern och Mälaren.TPF3FPT

1 TP PT Begreppet återkommer delvis som ”övervakning” i lagen (1982:395) om Kustbevakningens medverkan vid polisiär övervakning.

2 TP PT 2 § instruktionen.

3 TP PT 1 § instruktionen. I fråga om miljöräddningstjänst har myndigheten verksamhet också i Vättern.

185

Närmare om Kustbevakningens uppdrag

SOU 2008:55

Nedan redovisas de uppdrag Kustbevakningen har inom ramen för sjöövervakningen.

7.3 Förebygga, förhindra, utreda och lagföra brott

7.3.1 Brottsförebyggande och brottsbekämpande verksamhet

Allmänt om övervakningen

Enligt 3 § instruktionen ska myndighetens brottsförebyggande och brottsbekämpande verksamhet bestå i att genom övervakning

1. förebygga och ingripa mot störningar av ordningen i sjö- trafiken, samt

2. i enlighet med särskilda föreskrifter

(a) förhindra och upptäcka brottslig verksamhet,

(b) ingripa vid misstanke om brott, och

(c) utreda och beivra eller bistå med utredningen av brott. Kustbevakningen har således en självständig, övergripande upp-

gift att bedriva sjöövervakning för att förebygga och förhindra brott samt att ingripa vid misstanke om brott. Genom att Kustbevak- ningen numera också har möjlighet att utfärda ordningsbot för vissa brott har Kustbevakningen också ett begränsat ansvar att be- ivra brott.TPF4FPT

Kustbevakningens övervakningsområde omfattar, som nyss nämnts, det svenska sjöterritoriet (i fråga om inre vatten dock endast Vänern och Mälaren) och svensk ekonomisk zon samt land i anslutning till dessa vatten. I vissa fall kan verksamhetsområdet även innefatta gränsöverskridande förföljande och övervakning på annan stats territorium.TPF5FPT

När Kustbevakningen bedriver övervakning till sjöss inom svenskt sjöterritorium och i Sveriges ekonomiska zon ligger tyngdpunkten på olika förebyggande insatser. En viktig del av övervakningen till sjöss är sjötrafikövervakningen, vilken riktas mot såväl fritidsbåt- trafiken som den yrkesmässiga sjöfarten.

Kustbevakningen arbetar brottsförebyggande genom att under hela året patrullera med såväl fartyg som flygplan längs hela den svenska kusten och genom att bedriva en kontinuerlig övervakning

4 TP PT 48 kap. 20 § rättegångsbalken och 2 § ordningsbotskungörelsen (1968:199). Se även prop. 2005/06:33.

5 TP PT Lagen (2000:1219) om internationellt tullsamarbete, lagen (2000:343) om internationellt polisiärt samarbete och lagen (1959:590) om gränstullsamarbete med annan stat.

186

SOU 2008:55

Närmare om Kustbevakningens uppdrag

till sjöss. Framför allt när det gäller utsläppsbrott, fiskebrott och brott mot sjötrafikregler är den kontinuerliga övervakningen viktig. Även viss patrullering med bil förekommer som ett led i övervak- ningen av hamnområden. Att inhämta, bearbeta och riktat sprida information från olika samverkansmyndigheter och samverkans- organ är också ett grundläggande moment i det brottsförebyggande arbetet. Sådana uppgifter bidrar till att inrikta insatserna mot de viktigaste platserna och objekten.

Uppgiften att ingripa vid misstanke om brott och att utreda eller bistå med utredning preciseras indirekt genom de författ- ningar som innehåller bestämmelser om Kustbevakningens upp- gifter och en behörig kustbevakningstjänstemans befogenheter. Den centrala regleringen i detta hänseende är lagen (1982:395) om Kust- bevakningens medverkan vid polisiär övervakning (LKP). De övriga regleringarna och det närmare innehållet i dessa redovisas i avsnitt 11.

Befogenheter i den brottsförebyggande och brottsbekämpande verksamheten

De grundläggande bestämmelserna om brottsbekämpning finns framför allt i rättegångsbalken och i förundersökningskungörelsen (1947:948). Dessa bestämmelser kompletteras av befogenhetsregler för de tjänstemän som genomför brottsutredningar. För polisens del finns det regler i polislagen (1984:387) om bl.a. våldsanvänd- ning, vilka till viss del gäller även för kustbevakningstjänstemän. För Kustbevakningens del är, som nyss nämnts, LKP den centrala regleringen.

Befogenhetsreglerna i LKP avgränsas genom en uppräkning av de rättsområden inom vilka Kustbevakningen har polisiära be- fogenheter. Vid överträdelser inom något av de områden som anges i LKP har en kustbevakningstjänsteman rätt att ingripa.

LKP förutsätter att det föreligger misstanke om att ett brott har begåtts mot någon föreskrift inom något av de rättsområden som anges i lagen. Dessutom hänvisar andra författningar till befogen- heterna i LKP (se vidare avsnitt 11).

Med stöd av 2 § LKP har en tjänsteman vid Kustbevakningen samma befogenheter som en polisman att

187

Närmare om Kustbevakningens uppdrag

SOU 2008:55

1. hålla förhör och vidta andra s.k. primärutredningsåtgärder med stöd av 23 kap. 3 § tredje stycket rättegångsbalken,

2. ta med någon till förhör med stöd av 23 kap. 8 § rättegångs- balken,

3. gripa någon med stöd av 24 kap. 7 § första stycket rättegångs- balken och

4. göra husrannsakan med stöd av 28 kap. 5 § rättegångsbalken, om åtgärden har till syfte att eftersöka den som ska gripas eller att verkställa beslag.

Av 29 § polislagen följer vidare att en tjänsteman vid Kustbevak- ningen, som enligt särskilda bestämmelser medverkar vid polisiär övervakning, har rätt att använda våld enligt vad som föreskrivs i 10 § första stycket 1–4 samma lag. Den särskilda lagstiftning som avses är bl.a. LKP. Detta innebär att en kustbevakningstjänsteman får använda våld för att genomföra en tjänsteåtgärd om andra medel är otillräckliga och det med hänsyn till omständigheterna är för- svarligt. Detta kan aktualiseras bl.a. om tjänstemannen möts med våld eller hot om våld, det är fråga om att avvärja en straffbelagd handling eller det föreligger fara för liv, hälsa eller värdefull egen- dom eller för omfattande skada i miljön. När en kustbevaknings- tjänsteman med rättsligt stöd berövar någon friheten eller avlägsnar någon får han eller hon i anslutning till ingripandet också genom- föra skyddsvisitation (29 § andra stycket polislagen och 19 § 1 samma lag).

Enligt 11 kap. 4 § lagen (1980:424) om åtgärder mot förorening från fartyg (vattenföroreningslagen) har Kustbevakningen rätt att inleda och bedriva förundersökning avseende olagliga utsläpp av olja och andra skadliga ämnen från fartyg (jfr 2 a § LKP).

Vid förundersökning rörande brott mot de föreskrifter som av- ses i 1 § LKPTPF6FPT och vid brott mot vattenföroreningslagen får åklaga- ren, eller polismyndigheten om denna bedriver undersökningen, an- lita biträde av Kustbevakningen samt uppdra åt en kustbevaknings- tjänsteman att vidta de särskilda åtgärder som behövs för under-

6 TP PT Lagar och andra författningar som gäller

1. skyddsobjekt och militära skyddsområden, 2. jakt, 3. fiske, 4. bevarande av den marina miljön och annan naturvård, 5. trafikregler och säkerhetsanordningar för sjötrafiken, 6. åt- gärder mot vattenföroreningar från fartyg, 7. dumpning av avfall i vatten, 8. kontinental- sockeln, 9. fornminnen och sjöfynd, 10. fartygs registrering och identifiering, 11. skydd för den marina miljön mot andra förorenande åtgärder än sådana som avses i 6 och 7, 12. märk- ning och användning av oljeprodukter, 13. utlänningars inresa till och utresa från eller vis- telse i Sverige, 14. åtgärder beträffande djur och växter som tillhör skyddade arter och 15. sjöfartsskydd.

188

SOU 2008:55

Närmare om Kustbevakningens uppdrag

sökningen, om det är lämpligt med hänsyn till omständigheterna (7 § LKP och 11 kap. 3 § vattenföroreningslagen).

Vid sidan av att Kustbevakningen biträder polismyndighet eller åklagare vid förundersökningar handlägger Kustbevakningen så- ledes egna brottsutredningar.

En kustbevakningstjänsteman har också rätt att ingripa bl.a. enligt lagen (2000:1225) om straff för smuggling (smugglingslagen) och de författningar som smugglingslagen särskilt hänvisar till (se avsnitt 11.5). Vid sådana brott har en tjänsteman vid Kustbevak- ningen samma befogenheter att ingripa som enligt LKP. Dessutom får denne ta egendom i beslag och göra husrannsakan samt utföra kroppsvisitation och kroppsbesiktning.

I avsnitt 11 utvecklar vi närmare vilka författningar som reglerar Kustbevakningens och en kustbevakningstjänstemans befogenheter.

7.3.2 Föreläggande av ordningsbot

Föreläggande av ordningsbot regleras i 48 kap. rättegångsbalken. Institutet ordningsbot infördes år 1966 bl.a. i syfte att kunna beivra trafikförseelser snabbt. Reglerna har sedermera arbetats in i 48 kap. rättegångsbalken. Föreläggande av ordningsbot får utfärdas endast beträffande brott för vilket inte föreskrivs annat straff än penning- böter.

Föreläggande av ordningsbot innebär att den misstänkte före- läggs ett visst angivet bötesstraff, som denne ska godkänna omedel- bart eller inom viss tid (48 kap. 2 § andra stycket rättegångsbalken). Föreläggandet utfärdas normalt av en polisman (48 kap. 1 § rätte- gångsbalken), men även en åklagare, en tulltjänsteman eller en kustbevakningstjänsteman får förelägga ordningsbot för vissa brott (48 kap. 14 § första stycket och 20 § rättegångsbalken). Godkänns föreläggandet gäller det som en lagakraftvunnen dom. Huvudregeln är att föreläggandet utfärdas i direkt anslutning till brottet i den misstänktes närvaro.TPF7FPT Om den misstänkte behöver rådrum, får före- läggandet överlämnas för att han eller hon senare ska kunna ta ställ- ning till frågan om godkännande. Det är också möjligt att utfärda ett föreläggande i den misstänktes frånvaro. I ett sådant fall skickas

7 TP PT Kravet på att ett föreläggande ska vara skriftligt och undertecknat gäller inte längre. Änd- ringen föranleddes av att ett föreläggande av ordningsbot ska kunna upprättas i form av ett elektroniskt dokument. Se vidare prop. 2005/06:187.

189

Närmare om Kustbevakningens uppdrag SOU 2008:55

det till honom eller henne för ställningstagande, s.k. kontorsföre- läggande (48 kap. 16 § tredje stycket rättegångsbalken).

Den yttre ramen för vilka brott som kan beivras med ordnings- bot inskränks ytterligare genom att riksåklagaren, i samråd med Rikspolisstyrelsen, väljer ut de brott för vilka ordningsbot får före- läggas.TPF8FPT Det är riksåklagaren som bestämmer bötesbeloppen för de utvalda brotten (48 kap. 13 och 14 §§ rättegångsbalken).TPF9FPT

Även brott som kan leda fram till ett föreläggande av ordnings- bot föregås av en brottsutredning, där tvångsmedel kan förekomma. Närmast handlar det om beslag för att säkra förverkande. Möjlig- heterna att kombinera ordningsbot med beslut om förverkande är dock begränsade. Enligt 5 § ordningsbotskungörelsen (1968:199) får förelägganden som upptar förverkande endast utfärdas för vissa brott enligt ordningslagen (1993:1617) och för brott som avses i 4 och 9 §§ smugglingslagen samt försök till sådant brott, dvs. smuggling och tullbrott som är att anse som ringa. En vara som har varit föremål för brott eller en sådan varas värde kan enligt 16 § första stycket 1 samma lag förklaras förverkad. I övrigt får före- lägganden inte utfärdas för brott som är förenade med förverkande av egendom eller annan sådan särskild rättsverkan.

Enligt 5 kap. 1 § sjötrafikförordningen (1986:300) ska den som bryter mot vissa i paragrafen angivna bestämmelser dömas till böter. Om brottet begås vid framförandet av en båt enligt definitionen i 1 kap. 2 § sjölagen (1994:1009), döms till penningböter. Genom riksåklagarens beslut om ordningsbot i mars 1999 får från och med den 1 april 2000 ordningsbot föreläggas för sådana brott och sedan den 1 juli 2000 dessutom för brott mot lagen (2006:263) om trans- port av farligt gods.

Kustbevakningen har sedan den 1 april 2006 rätt att utfärda före- läggande av ordningsbot för brott mot 5 kap. 1 § sjötrafikförord- ningen.TPF10FPT Numera gäller detta också brott mot 16 § tredje stycket lagen om transport av farligt gods.TPF11FPT Med stöd av sistnämnda lag har Kustbevakningen också rätt att stoppa fordon för kontroll, att hindra fortsatt transport samt att besluta om förbud, förelägganden och viten (se vidare avsnitt 11.26.2).

8 TP PT I riksåklagarens föreskrifter (1999:178) om ordningsbot för vissa brott anges dessa brott. Det är framför allt fråga om brott mot trafikförordningen (1998:1276) och mot andra tra- fikförfattningar.

9 TP PT Se riksåklagarens föreskrifter om ordningsbot för vissa brott. 10TP PT Prop. 2005/06:33.

11 TP PT A. prop.

190

SOU 2008:55

Närmare om Kustbevakningens uppdrag

7.4 Ordningshållning och förebyggande av brott

En kustbevakningstjänsteman har i den ordningshållande verksam- heten samma befogenheter som en polisman att avvisa, avlägsna eller omhänderta den som genom sitt uppträdande i trafiken till sjöss stör ordningen eller utgör omedelbar fara för denna (3 § LKP och 13 § polislagen). Detsamma gäller när en kustbevakningstjänsteman ingriper för att avvärja brott mot bestämmelser om trafikregler och säkerhetsanordningar för sjötrafiken, vattenförorening från fartyg samt dumpning av avfall i vatten.

En tjänsteman vid Kustbevakningen har också ordningshållande befogenheter och rätt att avvisa eller avlägsna den som obehörigen uppehåller sig i ett hamnområde, den som stör ordningen där eller den som äventyrar hamnens skydd enligt lagen (2006:1209) om hamnskydd och likartade befogenheter enligt lagen (2004:487) om sjöfartsskydd.

7.5 Vattenföroreningsavgift

I Kustbevakningens uppdrag att bedriva sjöövervakning ingår att myndigheten ska utreda och besluta i ärenden om vattenförorenings- avgift (4 § instruktionen). Vattenföroreningsavgift är en administra- tiv sanktion vid olovliga oljeutsläpp. Närmare bestämmelser om sådana avgifter finns i 8 kap. vattenföroreningslagen.

Vattenföroreningsavgift tas ut om ett förbud enligt vatten- föroreningslagen mot utsläpp av olja från fartyg har överträtts och utsläppet inte är obetydligt eller i vissa fall om ett utsläpp inte har begränsats så långt det varit möjligt (8 kap. 1 § vattenförorenings- lagen). Avgiften, som bestäms med hänsyn till utsläppets omfatt- ning samt fartygets storlek, påförs den fysiska eller juridiska person som vid överträdelsen var fartygets ägare eller redare.

7.6 Kontroll- och tillsynsverksamhet

7.6.1 Allmänt

Inom ramen för uppdraget att bedriva sjöövervakning har Kust- bevakningen vidare till uppgift att, med stöd av föreskrifter och i förekommande fall efter överenskommelse med annan myndighet, bedriva tillsyns- och kontrollverksamhet (5 § instruktionen).

191

Närmare om Kustbevakningens uppdrag

SOU 2008:55

Sådan verksamhet ska bedrivas bl.a. i fråga om

1. sjötrafik, sjösäkerhet och transport av farligt gods,

2. fartygs registrering och identifiering,

3. personers inresa i, utresa från och vistelse i Sverige,

4. in- och utförsel av varor,

5. fiske och därtill anknuten verksamhet,

6. jakt och annat ianspråktagande av naturresurser,

7. skydd av miljö- och naturvårdsintressen, samt

8. skyddsobjekt, militära skyddsområden och tillträde för ut- ländska statsfartyg.

Kustbevakningen ska därutöver utöva tillsyn över den svenska delen av kontinentalsockeln och Sveriges ekonomiska zon. Beträf- fande kontinentalsockeln beslutar myndigheten också om tillstånd till marinvetenskaplig forskning och svarar vidare för tillsyn över sådan verksamhet (6 § instruktionen).

Som framgår av uppräkningen finns det likheter med uppräk- ningen i 1 § LKP, men rättsområdena är inte identiska.

7.6.2 Sjötrafik, sjösäkerhet och transport av farligt gods

Kustbevakningens insatser riktas till stor del mot beteenden till sjöss som kan leda till sammanstötningar eller andra olyckor. Ett över- gripande mål är säkerheten till sjöss och att inga allvarliga olyckor ska inträffa. Kustbevakningens arbete består också i att genom tillsyn minimera riskerna med sjötransport av farligt gods, kon- trollera bemanning, behörighet och certifikat samt att granska last- säkring.

Kustbevakningen ansvarar vidare för kontroll av farligt gods i hamnars landområden om godset är avsett för vidare transport, samt på Sjöfartsverkets begäran, för kontroll av sjötransporter (10 § första stycket 5 förordningen [2006:311] om transport av farligt gods).

7.6.3 Sjöfartsskydd och hamnskydd

Reglerna om sjöfartsskydd och hamnskydd syftar till att skydda sjöfartssektorn mot grova våldsbrott, bl.a. terrorism. Inom ramen för regelverket om sjöfartsskydd mottar Kustbevakningen anmäl- ningar från handelssjöfarten. Alla fartyg över viss storlek som avser

192

SOU 2008:55

Närmare om Kustbevakningens uppdrag

att anlöpa svensk hamn är skyldiga att lämna viss information.TPF12FPT När det gäller hamnskydd har Kustbevakningen i dagsläget ingen egentlig tillsyn eftersom Sjöfartsverket inte har delegerat någon så- dan tillsyn till Kustbevakningen.TPF13FPT Med stöd av reglerna om hamn- skydd har en tjänsteman vid Kustbevakningen emellertid särskilda befogenheter om tillsyn skulle aktualiseras. Befogenheterna om- fattar bl.a. rätt att undersöka väskor, bagage och gods samt att kon- trollera identiteten hos personer som befinner sig inom hamnens område (4 kap. 1–6 §§ lagen om hamnskydd).

7.6.4 Gränskontroll

Allmänt om gränskontroll

Kustbevakningens gränskontroll av sjötrafiken omfattar både person- och utlänningskontroll enligt utlänningslagen (2005:716) och varu- kontroll enligt i första hand tullagen (2000:1281).

Gränskontrollen utgör en särskild inriktning inom Kustbevak- ningens verksamhet och kan, liksom övrig kontroll och tillsyn, övergå i brottsbekämpande åtgärder om situationen så kräver.

Gränskontroll avseende handelssjöfarten sker bl.a. genom admini- strativa kontroller. Kontroll utförs vidare genom allmän patrullering. Både Kustbevakningsflyget och myndighetens fartyg utnyttjas för övervakning inom svensk ekonomisk zon och territorialhavet. Kust- bevakningen bemannar inga gränsövergångsställen, men vid behov genomförs kontroller i anslutning till en hamn eller på en ort där ett gränsövergångsställe finns. Kontroll vid ett gränsövergångsställe kan även ske på begäran av polisen eller vid en bemannad tullplats på begäran av Tullverket.

Person- och utlänningskontroll

I utlänningslagen finns bestämmelser om kontroll i samband med inresa och utresa samt under vistelsen i Sverige. Kustbevakningen är skyldig att bistå polisen vid kontroll av utlänningars inresa och utresa enligt 9 kap. 1 § andra stycket utlänningslagen. Kustbevak-

12 TP PT Artikel 6 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 725/2004 om förbättrat sjöfartsskydd på fartyg och i hamnanläggningar.

13 TP PT Enligt 4 § förordningen (2006:1213) om hamnskydd får Sjöfartsverket meddela föreskrif- ter om att tillsyn ska utövas av polismyndighet och Kustbevakningen i den utsträckning som de berörda myndigheterna kommer överens om.

193

Närmare om Kustbevakningens uppdrag

SOU 2008:55

ningen har emellertid också en självständig rätt att kontrollera sjötrafiken och deltar främst i polisens kontrollverksamhet genom egna sådana kontroller. Vid inresekontroll har en tjänsteman vid Kustbevakningen samma befogenheter som en polisman att utföra kroppsvisitation, undersöka bagage och liknande samt att under- söka bagageutrymmen och övriga slutna utrymmen i bilar och andra transportmedel (9 kap. 2 § andra stycket utlänningslagen).

Kustbevakningen medverkar vidare i polisens inre utlännings- kontroll genom att självständigt utöva kontroll av och i anslutning till sjötrafiken (9 kap. 9 § utlänningslagen). Enligt denna bestäm- melse är en utlänning som vistas i Sverige skyldig att på begäran av en polisman eller kustbevakningstjänsteman visa upp sitt pass eller andra handlingar som visar att han har rätt att uppehålla sig i Sverige.

Enligt 7 § första stycket instruktionen ska Kustbevakningen vara kontaktpunkt för sjötrafiken i fråga om anmälningar enligt föreskrifter om gränskontroll avseende personer. Myndigheten är således kontaktpunkt för handels-, fiske- och fritidsfartyg vid resa till svensk hamn.TPF14FPT Senast när ett fartyg från en utrikes ort eller, såvitt avser fiske- och fritidsfartyg från en ort utanför Schengen- staterna, anlöper svensk hamn ska besättnings- och passagerar- förteckningar överlämnas till Kustbevakningen för administrativ kontroll. Skyldigheten följer av den s.k. tullkodexen.TPF15FPT Alla anmäl- ningar går till Swedish Maritime Clearance (SMC) i Härnösand (se avsnitt 5.3.4). SMC tar också emot anmälningar enligt lagstift- ningen om sjöfartsskydd. Där kontrolleras anmälningarna, bl.a. genom sökning i Schengens informationssystem. Anmälan till- sammans med övriga kända uppgifter kan utgöra underlag för en mer utförlig riskanalys som genomförs i samverkan mellan Kust- bevakningen och berörd polismyndighet samt, i förekommande fall, Tullverket. Utfallet av riskanalysen styr i vilken omfattning fysiska ombordkontroller eller s.k. verifieringar av besättningslistor, anses påkallade. Ombordkontroller görs på cirka tre procent av fartygen.

I fråga om fiskefartyg är inriktningen att personkontroll ombord ska ske i samband med den kontroll som sker enligt den gemen- samma fiskeripolitiken. Kontrollen av fritidsbåttrafiken genomförs främst genom övervakning och kontroll i gäst- och naturhamnar, dvs. mellan gränsövergångsställena, såväl med båt som med bil.

14 TP PT 6 kap. 9–11 §§ utlänningsförordningen (2006:97).

15 TP PT Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 562/2006 av den 15 mars 2006 om en gemenskapskodex om gränspassage för personer.

194

SOU 2008:55

Närmare om Kustbevakningens uppdrag

I detta sammanhang bör också nämnas Kustbevakningens sär- skilda uppdrag att ta emot och besvara förfrågningar enligt tilläggs- protokollet mot människosmuggling land-, luft- och sjövägen till Förenta nationernas konvention den 15 november 2000 mot gräns- överskridande organiserad brottslighet (7 § tredje stycket instruk- tionen). Uppdraget avser närmast att som s.k. 24-timmarsmyndig- het med maritim kompetens besvara frågor om ett visst fartyg bär svensk flagg eller inte samt att förmedla kontakten vidare till Regeringskansliet från den stat som framställer en begäran om att få borda ett svenskt fartyg.

Varukontroll

Kustbevakningens medverkan i tullkontrollen av varor sker genom kontroll av sjötrafiken. Målen för varukontrollen är att övervaka och kontrollera trafiken till och från utlandet så att brott mot bestäm- melserna om in- och utförselrestriktioner kan förebyggas och upp- täckas. Brottsbekämpningen ska inriktas på den organiserade och storskaliga brottsligheten. Narkotikasmuggling och storskalig eller frekvent illegal införsel av alkohol- och tobaksvaror har högsta prioritet.TPF16FPT

Kustbevakningens medverkan regleras, förutom av tullagen och smugglingslagen, främst av tullförordningen och inregränslagen. Kustbevakningen har ett självständigt ansvar för tullkontrollen till sjöss av sådana s.k. icke-gemenskapsvaror som förs in över yttre gräns. En kustbevakningstjänsteman har i princip samma befogen- heter som en tulltjänsteman i fråga om bl.a. prejning av fartyg samt rätt att undersöka varor, transportmedel och bagage. Eftersom Tullverket saknar egna fartyg kan emellertid rätten att preja ett fartyg i praktiken enbart utövas av Kustbevakningen, som på be- gäran också ska bistå Tullverket om det behövs för att Tullverket ska kunna vidta en tullkontrollåtgärd. En kustbevakningstjänste- man kan bl.a. också förbjuda ett fartyg att avgå eller ankomma utan medgivande och stänga av vissa områden (se 6 kap. 6–10 och 20 §§ tullagen).

16 TP PT Regleringsbrev för budgetåret 2008 avseende Kustbevakningen, Regeringsbeslut 2007-04-19, Fö2007/1048/CIV. Se vidare avsnitt 3.2.

195

Närmare om Kustbevakningens uppdrag

SOU 2008:55

7.6.5 Fiskerikontroll

Kustbevakningen ansvarar tillsammans med Fiskeriverket för huvud- parten av fiskerikontrollen i landet.

Sedan år 2007 har, som tidigare nämnts, ansvaret för landnings- och kvalitetskontroller överförts från Kustbevakningen till Fiskeri- verket.TPF17FPT Kustbevakningen har emellertid fortfarande ansvar för fiskerikontrollen till sjöss och bedriver fiskeriövervakning inom sitt verksamhetsområde.

Målet för Kustbevakningens fiskerikontroll är att säkerställa att fiskekvoter inte överskrids och att såväl gemenskapslagstiftning som nationell lagstiftning efterlevs. Kustbevakningen bidrar bl.a. genom att kontrollera på vilka platser fisket till sjöss bedrivs, om tillåtna fiskeredskap används och om fastställda kvoter följs. Till- sammans med Fiskeriverket utvecklar Kustbevakningen metoder och kontrollsystem som ska säkerställa att såväl de nationella som de europeiska fiskebestämmelserna följs och att fiskekvoterna inte överskrids.

Fiskeriövervakningen riktas i huvudsak mot det yrkesmässiga fisket, men under fredningsperioderna även mot fritidsfisket i sådana s.k. reproduktionsområden som har fredats genom beslut av Fiskeriverket.

Kustbevakningen och Fiskeriverket inrättade år 2005 ett för bägge myndigheterna gemensamt nationellt fiskerikompetenscenter (FKC) som är bemannat dygnet runt. FKC syftar till att fördjupa och effektivisera fiskerikontrollen genom en mer utvecklad samverkan och ett effektivare informationsutbyte (se vidare avsnitt 6.6.3).

Kustbevakningen ska vara kontaktpunkt för fiskerikontroll enligt överenskommelse med annan myndighet (7 § andra stycket instruk- tionen).

7.6.6 Kontroll- och tillsynsverksamhet i övrigt

I 5 § instruktionen anges att kontroll- och tillsynsverksamheten också bl.a. omfattar fartygs registrering och identifiering (2), jakt och annat ianspråktagande av naturresurser (6), skydd av miljö- och naturvårdsintressen (7) samt skyddsobjekt, militära skydds- områden och tillträde för utländska statsfartyg (8). Som framgått ovan regleras emellertid innehållet i Kustbevakningens tillsyns- och

17 TP PT 5 kap. 4 och 5 §§ förordningen (1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen.

196

SOU 2008:55

Närmare om Kustbevakningens uppdrag

kontrollverksamhet inte i myndighetens instruktion. Myndig- hetens uppdrag att utöva kontroll och tillsyn styrs i stället av ett stort antal föreskrifter i skilda författningar. Dessa författningar behandlas i avsnitt 11.

7.7 Utvidgat uppdrag att övervaka fisket

7.7.1 Nationell reglering

Kustbevakningens uppdrag att bedriva övervakning av fisket kan utsträckas sakligt eller geografiskt om detta följer av vissa särskilt angivna konventioner eller internationella överenskommelser (8 § instruktionen).

Följande konventioner och internationella överenskommelser avses:

1. konventionen av den 31 december 1932 mellan Sverige och Danmark angående fiskeriförhållandena i de till Sverige och Danmark gränsande farvattnen (SÖ 1933:13),

2. överenskommelsen av den 19 december 1966 med Danmark och Norge om ömsesidig rätt till fiske i Skagerack och Kattegatt (SÖ 1967:13),

3. gränsälvsöverenskommelsen av den 16 september 1971 mellan Sverige och Finland (SÖ 1971:44), och

4. rådets förordning (EG) nr 2371/2002 av den 20 december 2002 om bevarande och hållbart utnyttjande av fiskeresurserna inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken.

Kustbevakningens och en kustbevakningstjänstemans verksam- hetsområde rörande fiskerikontroll har också vidgats genom att EU:s gemensamma fiskeripolitik ger kustbevakningstjänstemän rätt att som gemenskapsinspektörer utföra fiskerikontroll i andra medlemsstater (8 § andra stycket instruktionen).TPF18FPT

18 TP PT Rådets förordning (EG) nr 768/2005 av den 26 april 2005 om inrättande av Gemenskapens kontrollorgan för fiske och ändring av förordning (EEG) 2847/93 om införande av ett kon- trollsystem för den gemensamma fiskeripolitiken samt kommissionens förordning (EG) nr 1042/2006 av den 7 juli 2006 om fastställande av närmare bestämmelser för tillämpning av artikel 28.3–4 i rådets förordning (EG) nr 2371/2002 om bevarande och hållbart utnyttjande av fiskeresurserna inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken.

197

Närmare om Kustbevakningens uppdrag

SOU 2008:55

7.7.2 Nordostatlantiska fiskerikommissionen

Kustbevakningen ansvarar enligt 9 § instruktionen också för de kontrollåtgärder till sjöss som ankommer på Sverige och som EU genomför inom det område som regleras av Nordostatlantiska fiskerikommissionen, NEAFC.TPF19FPT Av regleringen följer att Kust- bevakningen får utse behöriga tjänstemän som ska vara inspektörer och koordinatorer.

Inom ramen för NEAFC samarbetar ett antal länder främst kring fiskerikontrollen i det område i Nordostatlanten där ingen enskild stat har jurisdiktion, det s.k. Smutthavet. Av överens- kommelsen om NEAFC följer att Kustbevakningen, utöver sitt normala verksamhetsområde, också har skyldighet att under vissa angivna tidpunkter söka efter och kontrollera sådana fartyg som bedriver illegalt fiske samt vidare – om fartyget anträffas – att rap- portera händelsen till fartygets flaggstat (s.k. flaggstatsrapportering beskrivs närmare i avsnitt 12.14). Det finns flera kvoterade arter i området, bl.a. sill, blåvitling och rödfisk, och det bedrivs både legalt och illegalt fiske. Insatserna riktas främst mot att hitta de fartyg som fiskar illegalt.

7.8 Utvidgat uppdrag att övervaka EU:s gränser

Som en följd av EU:s operativa samarbete för kontroll av medlems- staternas yttre gränser har Kustbevakningen också fått gräns- kontrolluppgifter utanför sitt normala verksamhetsområde (10 § instruktionen). Myndigheten får, utanför det område som avses i 1 § instruktionen, medverka i EU:s operativa samarbete för kon- troll av medlemsstaternas yttre gränser enligt den s.k. Rabit-