En reformerad grundlag, del 2

En reformerad grundlag

Del 2

Betänkande av Grundlagsutredningen

Stockholm 2008

SOU 2008:125

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90

E-post: order.fritzes@nj.se Internet: www.fritzes.se

Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen, 2003.

– En liten broschyr som underlättar arbetet för den som ska svara på remiss. Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas på http://www.regeringen.se/remiss

Textbearbetning och layout har utförts av Regeringskansliet, FA/kommittéservice

Tryckt av Edita Sverige AB

Stockholm 2008

ISBN 978-91-38-23121-0

ISSN 0375-250X

Innehåll


DEL I
SammanfattningT				T ................................................................	21
SummaryT		T ..........................................................................			37T T
FörkortningarT			T .....................................................................		53T
Regeringsformens nya lydelse enligt utredningens förslag ......					55
I. INLEDNING
1	Utredningens uppdrag och arbete ..............................				107
1.1	Utredningens uppdrag...........................................................				107
1.2	Utredningens arbete ..............................................................				108
2	Huvuddragen i regeringsformen .................................				113
3	Reformarbetet efter regeringsformens tillkomst ...........				119
4	Regeringsformens struktur och språk..........................				123
4.1	Bakgrund ................................................................................				123
4.2	Överväganden ........................................................................				126

635

Innehåll

SOU 2008:125

II. VALSYSTEMET
5	Huvuddragen i valsystemet ........................................		133
5.1	Bakgrund.................................................................................		133
	5.1.1	Utgångspunkter ..........................................................	133
	5.1.2 Valsystem och metoder för mandatfördelning .........		134
	5.1.3 Spärrar mot små partier ..............................................		142
	5.1.4	Vårt nuvarande valsystem ...........................................	143
	5.1.5	Partibegreppet i regeringsformen ..............................	147
5.2	Överväganden.........................................................................		149
6	Valkretsindelningen vid val till riksdagen.....................		151
6.1	Bakgrund.................................................................................		151
6.2	Överväganden.........................................................................		157
7	Personvalsinslaget i valsystemet.................................		161
7.1	Bakgrund.................................................................................		161
7.2	Överväganden.........................................................................		165
8	Proportionaliteten i valsystemet och riksdagens storlek.167
8.1	Bakgrund.................................................................................		167
8.2	Överväganden.........................................................................		171
9	Den gemensamma valdagen och mandatperiodens
	längd	.......................................................................	173
9.1	Bakgrund.................................................................................		173
9.2	Överväganden.........................................................................		176
	9.2.1 Gemensam valdag eller skilda valdagar ......................		176
	9.2.2 ...............................................	Mandatperiodens längd	177

636

SOU 2008:125		Innehåll
10	Budgetbehandlingen och valdagens förläggning...........	179
10.1	Bakgrund ................................................................................	179
10.2	Överväganden ........................................................................	184
11	Extra val till riksdagen ..............................................	187
11.1	Bakgrund ................................................................................	187
11.2	Överväganden ........................................................................	188
12	Rösträtt och valbarhet i riksdagsval och val till
	Europaparlamentet ...................................................	191
12.1	Bakgrund ................................................................................	191
12.2	Överväganden ........................................................................	192
13	Kommunala valfrågor................................................	195
13.1	Proportionaliteten vid val till kommunfullmäktige .............	195
	13.1.1 Bakgrund .....................................................................	195
	13.1.2 Överväganden .............................................................	197
13.2	Extra val efter beslut av kommunfullmäktige ......................	198
	13.2.1 Bakgrund .....................................................................	198
	13.2.2 Överväganden .............................................................	199
13.3	Extra val vid indelningsändringar..........................................	201
	13.3.1 Bakgrund .....................................................................	201
	13.3.2 Överväganden .............................................................	203
13.4	Kriterierna för rösträtt och valbarhet ...................................	204
	13.4.1 Bakgrund .....................................................................	204
	13.4.2 Överväganden .............................................................	205
14	Vissa andra valfrågor.................................................	209
14.1	Offentliga valförberedelser....................................................	209
	14.1.1 Bakgrund .....................................................................	209
	14.1.2 Överväganden .............................................................	213
14.2	Rätten att kandidera i flera valkretsar vid riksdagsval..........	214
	14.2.1 Bakgrund .....................................................................	214
		637

Innehåll		SOU 2008:125
	14.2.2 Överväganden..............................................................	216
14.3	Ersättarordningen vid dubbelvalsavveckling ........................	217
	14.3.1 Bakgrund .....................................................................	217
	14.3.2 Överväganden..............................................................	218
14.4	Valmyndigheten – en myndighet under regeringen eller
	riksdagen .................................................................................	219
	14.4.1 Bakgrund .....................................................................	219
	14.4.2 Överväganden..............................................................	220
III. FOLKOMRÖSTNINGAR
15	Nationella folkomröstningar .......................................	223
15.1	Bakgrund.................................................................................	223
15.2	Överväganden.........................................................................	230
	15.2.1 Rådgivande folkomröstningar....................................	230
	15.2.2 Folkomröstningar om vilande förslag till
	grundlagsändring.........................................................	238
16	Kommunala folkomröstningar och folkinitiativ .............	243
16.1	Bakgrund.................................................................................	243
16.2	Överväganden.........................................................................	247
	16.2.1 Utformningen av folkinitiativet.................................	247
	16.2.2 Kommunala folkomröstningar...................................	252

IV. FÖRHÅLLANDET MELLAN REGERINGEN OCH

RIKSDAGEN

17	Regeringsbildning och misstroendeförklaring ...............	257
17.1	Bakgrund.................................................................................	257
	17.1.1 Den nuvarande regleringen.........................................	258
	17.1.2 Tillämpningen av bestämmelserna .............................	266
17.2	Överväganden.........................................................................	269

638

SOU 2008:125		Innehåll
18	Prövning av regeringsfrågan efter val ..........................	271
18.1	Bakgrund ................................................................................	271
18.2	Överväganden ........................................................................	273
19	Riksdagens kontrollmakt ...........................................	279
19.1	Allmänt om kontrollmakten .................................................	279
	19.1.1 Bakgrund .....................................................................	279
	19.1.2 Överväganden .............................................................	286
19.2	Konstitutionsutskottets granskning.....................................	288
	19.2.1 Bakgrund .....................................................................	288
	19.2.2 Överväganden .............................................................	297
19.3	Uppföljning och utvärdering.................................................	299
	19.3.1 Bakgrund .....................................................................	299
	19.3.2 Överväganden .............................................................	301
19.4	Tillkännagivanden ..................................................................	302
	19.4.1 Bakgrund .....................................................................	302
	19.4.2 Överväganden .............................................................	304
V. DOMSTOLARNA OCH FÖRVALTNINGEN
20	Regleringen av domstolarnas oberoende .....................	309
20.1	Bakgrund ................................................................................	309
	20.1.1 Bestämmelser i regeringsformen om domstolarna ...	309
	20.1.2 Internationella dokument ..........................................	311
	20.1.3 Tidigare utredningar om domstolarnas oberoende ..	312
20.2	Överväganden ........................................................................	313
	20.2.1 Generellt om regleringen avseende domstolarnas
	oberoende....................................................................	313
	20.2.2 Några ytterligare frågor om domstolarnas
	oberoende....................................................................	315

639

Innehåll	SOU 2008:125
21	Utnämningen av ordinarie domare ..............................	319
21.1	Bakgrund.................................................................................	319
	21.1.1 Allmänna utgångspunkter...........................................	319
	21.1.2 Dagens ordning för utnämning av ordinarie
	domare .........................................................................	320
	21.1.3 Tidigare utredningar ...................................................	321
	21.1.4 Domarutnämningar i Danmark, Finland och
	Norge...........................................................................	323
21.2	Överväganden.........................................................................	324
	21.2.1 Principiella utgångspunkter........................................	324
	21.2.2 Uppgiften att utnämna ordinarie domare..................	326
	21.2.3 Ansöknings- eller kallelseförfarande .........................	328
	21.2.4 Beredning i en förslagsnämnd ....................................	330
	21.2.5 Regeringens handläggning efter nämndens
	förslag ..........................................................................	335
22	Avskedande och disciplinansvar avseende domare .......	337
22.1	Bakgrund.................................................................................	337
22.2	Överväganden.........................................................................	338
	22.2.1 Ordinarie domare utom justitieråd och
	regeringsråd .................................................................	338
	22.2.2 Justitieråd och regeringsråd........................................	341
23	Regeringsformens bestämmelser om rättskipning och
	förvaltning ...............................................................	345
23.1	Bakgrund.................................................................................	345
23.2	Överväganden.........................................................................	346
	23.2.1 Särskilda kapitel om rättskipningen och
	förvaltningen ...............................................................	346
	23.2.2 Regleringen om rättskipningen..................................	348
	23.2.3 Regleringen om förvaltningen....................................	349
24	Normkontrollen i framtiden........................................	357
24.1	Bakgrund.................................................................................	357
	24.1.1 Inledning......................................................................	357
	24.1.2 Lagrådets granskning ..................................................	358

640

SOU 2008:125	Innehåll
24.1.3 Lagprövning enligt 11 kap. 14 § regeringsformen ....	364
24.2 Överväganden ........................................................................	374
24.2.1 Principiella utgångspunkter .......................................	374
24.2.2 Förhandskontrollen....................................................	377
24.2.3 Prövningen i efterhand...............................................	379

VI. VISSA FRI- OCH RÄTTIGHETER

25	Skyddet för grundläggande fri- och rättigheter enligt
	regeringsformen och Europakonventionen ...................	385
25.1	Bakgrund ................................................................................	385
	25.1.1 Inledning .....................................................................	385
	25.1.2 Bestämmelserna i 2 kap. regeringsformen.................	387
	25.1.3 Europakonventionen ..................................................	393
25.2	Överväganden ........................................................................	403
26	Vissa frågor om diskrimineringsskyddet ......................	407
26.1	Bakgrund ................................................................................	407
	26.1.1 2 kap. 15 § regeringsformen.......................................	407
	26.1.2 Användningen av begreppet ras.................................	408
	26.1.3 Diskriminering på grund av sexuell läggning............	411
26.2	Överväganden ........................................................................	412
	26.2.1 Användningen av begreppet ras.................................	412
	26.2.2 Diskriminering på grund av sexuell läggning............	414
27	Rätt till rättvis rättegång ...........................................	419
27.1	Bakgrund ................................................................................	419
27.2	Överväganden ........................................................................	424
28	Egendomsskyddet ....................................................	429
28.1	Bakgrund ................................................................................	429
	28.1.1 Egendomsskyddet i regeringsformen........................	429
	28.1.2 Egendomsskyddet i Europakonventionen ................	431
	28.1.3 Något om egendomsskyddet i de övriga nordiska
	länderna .......................................................................	432
		641

Innehåll SOU 2008:125

	28.1.4 Tidigare utredningar m.m...........................................	432
	28.1.5 Rätten till ersättning vid expropriation m.m.............	440
28.2	Överväganden.........................................................................	443
	28.2.1 Inledning......................................................................	443
	28.2.2 Full ersättning vid expropriation ...............................	443
	28.2.3 Ersättning vid ingrepp till skydd för miljön m.m. ....	445
29	Andra frågor om grundlagsskydd.................................	451
29.1	Barns rätt.................................................................................	451
	29.1.1 Bakgrund .....................................................................	451
	29.1.2 Överväganden..............................................................	453
29.2	Samer och andra nationella minoriteter ................................	454
	29.2.1 Bakgrund .....................................................................	454
	29.2.2 Överväganden..............................................................	457
29.3	Forskningens och kulturens frihet........................................	458
	29.3.1 Bakgrund .....................................................................	458
	29.3.2 Överväganden..............................................................	464
29.4	Integritetsskydd .....................................................................	469
	29.4.1 Bakgrund .....................................................................	469
	29.4.2 Överväganden..............................................................	473
29.5	Rättighetsreglernas koppling till medborgarskap.................	475
	29.5.1 Bakgrund......................................................................	475
	29.5.2 Överväganden..............................................................	478
VII. INTERNATIONELLA FRÅGOR
30	Grundlagsregleringen av det internationella
	samarbetet...............................................................	483
30.1	Bakgrund.................................................................................	483
	30.1.1 Regeringsformen och folkrätten................................	483
	30.1.2 Regeringsformen och EU...........................................	486
30.2	Överväganden.........................................................................	496
	30.2.1 En bestämmelse om medlemskap i EU och om
	annat internationellt samarbete..................................	496
	30.2.2 Villkoren för överlåtelse av beslutanderätt till EU ...	498
642

SOU 2008:125		Innehåll
	30.2.3 En enhetlig omröstningsregel vid överlåtelse av
	beslutanderätt..............................................................	501
31	Krig, krigsfara och nödsituationer...............................	503
31.1	Bakgrund ................................................................................	503
	31.1.1 Krig och krigsfara .......................................................	503
	31.1.2 Befogenheten att sätta in rikets försvarsmakt
	m.m..............................................................................	508
	31.1.3 Nödsituationer............................................................	510
31.2	Överväganden ........................................................................	512
	31.2.1 Regler om krig och krigsfara i regeringsformen.......	512
	31.2.2 Regeringsformens särskilda regler om ockupation ..	512
	31.2.3 Utformningen av reglerna i förhållande till
	dagens säkerhetspolitiska situation ...........................	516
	31.2.4 Riksdagens återtagande av sina befogenheter från
	krigsdelegationen........................................................	520
	31.2.5 Krigsförklaring............................................................	520
	31.2.6 Nödsituationer............................................................	521
VIII. ANDRA ÄNDRINGSFÖRSLAG
32	Kommunerna ...........................................................	531
32.1	Bakgrund ................................................................................	531
32.2	Överväganden ........................................................................	537
	32.2.1 Kommunal självstyrelse – en princip för all
	kommunal verksamhet ...............................................	537
	32.2.2 Lagstiftning som berör den kommunala
	självstyrelsen ...............................................................	538
	32.2.3 Skatteutjämning mellan kommuner ..........................	539
	32.2.4 Kommunernas medverkan som remissinstanser ......	540
	32.2.5 Ett kapitel om kommunerna i regeringsformen .......	542
33	Normgivningsmakten ................................................	545
33.1	Bakgrund ................................................................................	545
	33.1.1 Den nuvarande regleringen ........................................	545
	33.1.2 Allmänt om behovet av en översyn ...........................	546

643

Innehåll SOU 2008:125

	33.1.3 Gränsdragningen mellan civilrätt och offentlig
	rätt................................................................................	547
	33.1.4 Delegation inom vissa ämnesområden.......................	548
	33.1.5 Vissa straffrättsliga föreskrifter..................................	548
	33.1.6 Förhållandet till konstitutionell praxis ......................	549
	33.1.7 Trängselskatt och kommunala parkeringsavgifter ....	551
33.2	Överväganden.........................................................................	553
	33.2.1 Allmänna utgångspunkter ..........................................	553
	33.2.2 Förenklingar och förtydliganden ...............................	555
	33.2.3 Vissa straffrättsliga föreskrifter..................................	560
	33.2.4 Anpassningar till konstitutionell praxis ....................	561
	33.2.5 Trängselskatt och kommunala parkeringsavgifter ....	562
34	Finansmakten ..........................................................	565
34.1	Bakgrund.................................................................................	565
34.2	Överväganden.........................................................................	569
	34.2.1 Allmänna utgångspunkter ..........................................	569
	34.2.2 Sammanställning av budgeten ....................................	570
	34.2.3 Behov av medel för rikets försvar ..............................	572
	34.2.4 Provisorisk budget ......................................................	573
	34.2.5 Riktlinjer för statsverksamheten................................	575
	34.2.6 Användningen av statens medel .................................	577
	34.2.7 Årsredovisning för staten ...........................................	579
35	Regeringsformens krav på medborgarskap för vissa
	anställningar ............................................................	581
35.1	Bakgrund.................................................................................	581
35.2	Överväganden.........................................................................	585
36	Åtal och rättslig immunitet i regeringsformen ..............	593
36.1	Bakgrund.................................................................................	593
	36.1.1 Regeringsformens bestämmelser om rättslig
	immunitet ....................................................................	593
	36.1.2 Romstadgan för Internationella
	brottmålsdomstolen, m.m. .........................................	598
36.2	Överväganden.........................................................................	607
644

SOU 2008:125 Innehåll

	36.2.1 Det rättsliga immunitetsskyddets omfattning..........	607
	36.2.2 En anpassning av regleringen till de
	internationella åtagandena..........................................	610
37	Några frågor om riksdagsarbetet.................................	615
37.1	Riksdagsärenden som faller ...................................................	615
	37.1.1 Bakgrund .....................................................................	615
	37.1.2 Överväganden .............................................................	617
37.2	Offentlighet i kammaren.......................................................	618
	37.2.1 Bakgrund .....................................................................	618
	37.2.2 Överväganden .............................................................	619
38	Konsekvenser av våra förslag .....................................	621
DELT	2
FörfattningsförslagT ...........................................................		649
1T .	Förslag till lag om ändring i regeringsformen......................	649
2T .	Förslag till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen........	708
3T .	Förslag till lag om ändring i yttrandefrihetsgrundlagen......	709
4T .	Förslag till lag om ändring i riksdagsordningen...................	711
5T .	Förslag till lag om ändring i lagen (1975:1339) om
	justitiekanslerns tillsyn ..........................................................	734
6T .	Förslag till lag om ändring i lagen (1986:765) med
	instruktion för Riksdagens ombudsmän ..............................	735
7T .	Förslag till lag om ändring i kommunallagen (1991:900)....	737
8T .	Förslag till lag om ändring i lagen (1994:261) om
	fullmaktsanställning...............................................................	741
9T .	Förslag till lag om ändring i vallagen (2005:837) .................	742
10T .	Förslag till lag (0000:000) om utnämning av ordinarie
	domare ....................................................................................	744

645

Innehåll SOU 2008:125


FörfattningskommentarT .....................................................			747
1T .	Förslaget till lag om ändring i regeringsformen ..................		747
2T .	Förslaget till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen.....		815
3T .	Förslaget till lag om ändring i yttrandefrihetsgrundlagen ...		816
4T .	Förslaget till lag om ändring i riksdagsordningen................		817
5T .	Förslaget till lag om ändring i lagen (1975:1339) om
	justitiekanslerns tillsyn ..........................................................		820
6T .	Förslaget till lag om ändring i lagen (1986:765) med
	instruktion för Riksdagens ombudsmän...............................		821
7T .	Förslaget till lag om ändring i kommunallagen
	(1991:900)...............................................................................		822
8T .	Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:261) om
	fullmaktsanställning ...............................................................		826
9T .	Förslaget till lag om ändring i vallagen (2005:837) ..............		827
10T .	Förslaget till lag (0000:000) om utnämning av ordinarie
	domare.....................................................................................		829
Bilagor ............................................................................			833
Bilaga 1		Kommittédirektiv ..........................................................	833
Bilaga 2 Regeringsformens nuvarande lydelse ...........................			855
Bilaga 3		Expert- och referensgrupper.........................................	889
Bilaga 4		Forskaruppdrag..............................................................	893
Bilaga 5		Skriftserie .......................................................................	897
Bilaga 6 Konferenser och seminarier ..........................................			901
Bilaga 7		Paragrafregister .............................................................	907

646

DEL 2

Författningsförslag

1.Förslag till

lag om ändring i regeringsformen

Härigenom föreskrivs i fråga om regeringsformenTPF1FPT dels att 2, 3, 8–10 och 11 kap. ska upphöra att gälla,

dels att nuvarande 12 och 13 kap. ska betecknas 13 respektive 15 kap.,

dels att nuvarande 4 kap. 4, 5 och 6–10 §§ ska betecknas 4 kap. 6, 7 och 10–14 §§, 5 kap. 1–7 §§ ska betecknas 5 kap. 2–8 §§ och 6 kap. 2–7, 8 och 10 §§ ska betecknas 6 kap. 4–9, 11 och 12 §§, 6 kap. 9 § ska betecknas 6 kap. 2 §, 7 kap. 8 § ska betecknas 6 kap. 10 §, 12 kap. 8 § ska betecknas 11 kap. 8 §, 13 kap. 9 och 10–13 §§ ska betecknas 15 kap. 15 och 9–12 §§,

dels att rubriken till nya 15 kap. ska lyda ”Krig, krigsfara och nödsituationer” och att rubrikerna närmast före 4 kap. 14 § och 15 kap. 15 § ska lyda ”Ytterligare bestämmelser” respektive ”Vapenstillestånd”,

dels att 1 kap. 2, 4, 5, 7 och 9 §§, 4 kap. 1–7 och 10–13 §§, 5 kap. 2–8 §§, 6 kap. 1, 2 och 4–12 §§, 7 kap. 1–7 §§, 13 kap. 1–9 §§ och 15 kap. 1–12 §§ samt att rubrikerna närmast före 4 kap. 1–6 och 10 §§, 6 kap. 1, 4, 7 och 10–12 §§, 7 kap. 1–3 och 6 §§, 13 kap. 1 och 3–7 §§, 15 kap. 1, 2, 4, 5 och 7–12 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det i regeringsformen ska införas åtta nya paragrafer, 1 kap. 10 §, 4 kap. 8 och 9 §§, 5 kap. 1 §, 6 kap. 3 § och 15 kap. 13, 14 och 16–19 §§, samt närmast före 4 kap. 8 och 9 §§, 6 kap. 3 §, 15 kap. 13, 14 samt 16 och 17 §§ nya rubriker av följande lydelse,

dels att det i regeringsformen ska införas åtta nya kapitel, 2, 3, 8–12 och 14 kap., av följande lydelse.

1TP PT Regeringsformen omtryckt 2003:593.

649

Författningsförslag

SOU 2008:125

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 kap.

2 §

Den offentliga makten skall utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet.

DenT enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd skall vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Det skall särskilt åligga det allmänna att trygga rätten till hälsa, arbete, bostad och utbildning samt att verka för social omsorg och trygghet.T

Det allmänna skall främja en hållbar utveckling som leder till en god miljö för nuvarande och kommande generationer.

Det allmänna skall verka för att demokratins idéer blir vägledande inom samhällets alla områden samt värna den enskildes privatliv och familje- liv. Det allmänna skall verka för att alla människor skall kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället. Det allmänna skall motverka diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller annan omständighet som gäller den enskilde som person.

Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet.

Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd ska vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Särskilt ska det allmänna trygga rätten till arbete, bostad och utbildning samt verka för social omsorg och trygghet och för goda förutsättningar för hälsa.

Det allmänna ska främja en hållbar utveckling som leder till en god miljö för nuvarande och kommande generationer.

Det allmänna ska verka för att demokratins idéer blir vägledande inom samhällets alla områden samt värna den enskildes privatliv och familje- liv.

650

SOU 2008:125 Författningsförslag


			Det allmänna ska verka för
			att alla människor ska kunna
			uppnå delaktighet och jämlikhet
			i samhället och för att barns rätt
			tas till vara. Det allmänna ska
			motverka		diskriminering				av
			människor på grund av kön,
			hudfärg,	nationellt			eller	etniskt
			ursprung,		språklig		eller	religiös
			tillhörighet,			funktionshinder,
			sexuell	läggning,			ålder		eller
			andra omständigheter som gäller
			den enskilde som person.
Etniska,	språkliga	och	Samernas och andra etniska,
religiösa minoriteters		möjlig-	språkliga		och	religiösa		minori-
heter att behålla och utveckla ett			teters möjligheter				att	behålla

eget kultur- och samfundsliv bör							och utveckla ett eget kultur-
främjas.							och samfundsliv ska främjas.
						4 §
Riksdagen är folkets främsta företrädare.
Riksdagen				stiftar		lag,		Riksdagen		stiftar	lag,
beslutar om skatt till staten och							beslutar om skatt till staten och
bestämmer		hur		statens		medel	bestämmer hur			statens	medel
skall	användas.				Riksdagen		ska	användas.		Riksdagen
granskar rikets				styrelse		och	granskar		rikets	styrelse	och
förvaltning.							förvaltning.
						5 §
Konungen			eller		drottning,			Konungen eller drottning
som	enligt			successions-			som		enligt	successions-
ordningen			innehar		Sveriges		ordningen innehar Sveriges tron
tron, är rikets statschef.							är rikets statschef.
Vad i denna regeringsform är
stadgat om konungen skall, om
drottning är statschef, gälla henne.
I	riket		finns			7 §		I riket finns kommuner på
					primär-
kommuner			och		landstings-		lokal och regional nivå.
kommuner.		Beslutanderätten i
											651

Författningsförslag SOU 2008:125

kommunerna	utövas		av	valda
församlingar.
Kommunerna får taga ut skatt
för skötseln av sina uppgifter.
				9 §
Domstolar	samt		förvalt-		Domstolar		samt		förvalt-
ningsmyndigheter		och		andra	ningsmyndigheter			och		andra
som fullgör uppgifter inom den					som fullgör offentliga förvalt-
offentliga förvaltningen skall i sin					ningsuppgifter		ska		i		sin
verksamhet beakta		allas		likhet	verksamhet	beakta		allas		likhet
inför lagen	samt		iakttaga		inför lagen samt iaktta saklighet
saklighet och opartiskhet.					och opartiskhet.
					10 §
					Sverige	är		medlem			i
					Europeiska	unionen.				Sverige
					deltar även inom ramen för
					Förenta nationerna och Europa-

rådet samt i andra sammanhang i internationellt samarbete.

2 kap. Grundläggande fri- och rättigheter

Opinionsfriheter

1 § Var och en är gentemot det allmänna tillförsäkrad

1.yttrandefrihet: frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor,

2.informationsfrihet: frihet att inhämta och ta emot upplysningar samt att i övrigt ta del av andras yttranden,

3.mötesfrihet: frihet att anordna och delta i sammankomster för upplysning, meningsyttring eller annat liknande syfte eller för framförande av konstnärligt verk,

4.demonstrationsfrihet: frihet att anordna och delta i demonstrationer på allmän plats,

5.föreningsfrihet: frihet att sammansluta sig med andra för allmänna eller enskilda syften, och

652

SOU 2008:125

Författningsförslag

6. religionsfrihet: frihet att ensam eller tillsammans med andra utöva sin religion.

I fråga om tryckfriheten och motsvarande frihet att yttra sig i ljudradio, television och i vissa liknande överföringar samt filmer, videogram, ljudupptagningar och andra tekniska upptagningar gäller tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.

I tryckfrihetsförordningen finns också bestämmelser om rätt att ta del av allmänna handlingar.

2 § Ingen får av det allmänna tvingas att ge till känna sin åskådning i politiskt, religiöst, kulturellt eller annat sådant hänseende. Inte heller får någon av det allmänna tvingas att delta i sammankomst för opinionsbildning eller i demonstration eller annan menings- yttring eller att tillhöra politisk sammanslutning, trossamfund eller annan sammanslutning för åskådning som avses i första meningen.

3 § Ingen svensk medborgare får utan samtycke antecknas i ett allmänt register enbart på grund av sin politiska åskådning.

Var och en ska i den utsträckning som närmare anges i lag skyddas mot att hans eller hennes personliga integritet kränks genom att uppgifter om honom eller henne registreras med hjälp av automatisk databehandling.

Kroppslig integritet och rörelsefrihet

4 § Dödsstraff får inte förekomma.

5 § Var och en är skyddad mot kroppsstraff. Ingen får heller utsättas för tortyr eller för medicinsk påverkan i syfte att framtvinga eller hindra yttranden.

6 § Var och en är gentemot det allmänna skyddad mot påtvingat kroppsligt ingrepp även i andra fall än som avses i 4 och 5 §§. Var och en är dessutom skyddad mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intrång samt mot undersökning av brev eller annan förtrolig försändelse och mot hemlig avlyssning eller upptagning av telefonsamtal eller annat förtroligt meddelande.

7 § Ingen svensk medborgare får landsförvisas eller hindras att resa in i riket.

653

Författningsförslag

SOU 2008:125

Ingen svensk medborgare som är eller har varit bosatt i riket får fråntas sitt medborgarskap. Det får dock föreskrivas att barn under arton år i fråga om sitt medborgarskap ska följa föräldrarna eller en av dem. Det får även föreskrivas att, i enlighet med överens- kommelse med en annan stat, den som sedan födelsen är medborgare även i den andra staten och varaktigt bosatt där förlorar sitt svenska medborgarskap vid arton års ålder eller senare.

8 § Var och en är gentemot det allmänna skyddad mot frihets- berövanden. Den som är svensk medborgare är även i övrigt tillförsäkrad frihet att förflytta sig inom riket och att lämna det.

Rättssäkerhet

9 § Om en annan myndighet än en domstol har berövat någon friheten med anledning av brott eller misstanke om brott, ska han eller hon kunna få frihetsberövandet prövat av domstol utan oskäligt dröjsmål. Detta gäller dock inte när det är fråga om att till Sverige flytta över verkställighet av en frihetsberövande påföljd enligt en dom i en annan stat.

Även den som av någon annan anledning än som anges i första stycket har blivit omhändertagen tvångsvis, ska kunna få omhändertagandet prövat av domstol utan oskäligt dröjsmål. Med prövning av domstol likställs i sådant fall prövning av en nämnd, om nämndens sammansättning är bestämd i lag och ordföranden i nämnden ska vara eller ha varit ordinarie domare.

Har prövningen inte uppdragits åt en myndighet som är behörig enligt första eller andra stycket, ska prövningen göras av allmän domstol.

10 § Ingen får dömas till straff eller annan brottspåföljd för en gärning som inte var belagd med brottspåföljd när den begicks. Inte heller får någon dömas till svårare brottspåföljd för gärningen än den som var föreskriven då. Med brottspåföljd avses här även förverkande och annan särskild rättsverkan av brott.

654

SOU 2008:125

Författningsförslag

omständigheten inträffade, om regeringen eller ett riksdagsutskott då hade lämnat ett förslag om det till riksdagen. Med förslag jämställs ett meddelande i skrivelse från regeringen till riksdagen om att ett sådant förslag är att vänta. Vidare får riksdagen föreskriva undantag från första meningen, om riksdagen finner att det av särskilda skäl krävs i samband med krig, krigsfara eller svår ekonomisk kris.

11 § Domstol får inte inrättas för en redan begången gärning och inte heller för en viss tvist eller i övrigt för ett visst mål.

En rättegång ska genomföras rättvist och inom skälig tid. Förhandling vid domstol ska vara offentlig.

Skydd mot diskriminering

12 § Lag eller annan föreskrift får inte innebära att någon missgynnas därför att han eller hon tillhör en minoritet med hänsyn till etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande eller med hänsyn till sexuell läggning.TP PT

13 § Lag eller annan föreskrift får inte innebära att någon missgynnas på grund av sitt kön, om inte föreskriften utgör ett led i strävanden att åstadkomma jämställdhet mellan män och kvinnor eller avser värnplikt eller motsvarande tjänsteplikt.

Stridsåtgärder på arbetsmarknaden

14 § En förening av arbetstagare samt arbetsgivare och en förening av arbetsgivare har rätt att vidta stridsåtgärder på arbetsmarknaden, om inte annat följer av lag eller avtal.

Egendomsskydd och allemansrätt

15 § Vars och ens egendom är tryggad genom att ingen kan tvingas avstå sin egendom till det allmänna eller till någon enskild genom expropriation eller något annat sådant förfogande eller tåla att det allmänna inskränker användningen av mark eller byggnad utom när det krävs för att tillgodose angelägna allmänna intressen.

655

Författningsförslag

SOU 2008:125

Den som genom expropriation eller något annat sådant förfogande tvingas avstå sin egendom ska vara tillförsäkrad full ersättning för förlusten. Ersättning ska också vara tillförsäkrad den för vilken det allmänna inskränker användningen av mark eller byggnad på sådant sätt att pågående markanvändning inom berörd del av fastigheten avsevärt försvåras eller att skada uppkommer som är betydande i förhållande till värdet på denna del av fastigheten. Ersättningen ska bestämmas enligt grunder som anges i lag.

Vid inskränkningar i användningen av mark eller byggnad som sker av hälsoskydds-, miljöskydds- eller säkerhetsskäl gäller dock vad som följer av lag i fråga om rätt till ersättning.

Alla ska ha tillgång till naturen enligt allemansrätten oberoende av vad som föreskrivits ovan.

Upphovsrätt

16 § Författare, konstnärer och fotografer äger rätt till sina verk enligt bestämmelser som meddelas i lag.

Näringsfrihet

17 § Begränsningar i rätten att driva näring eller utöva yrke får införas endast för att skydda angelägna allmänna intressen och aldrig i syfte enbart att ekonomiskt gynna vissa personer eller företag.

Samernas rätt att bedriva renskötsel regleras i lag.

Utbildning och forskning

18 § Alla barn som omfattas av den allmänna skolplikten har rätt till kostnadsfri grundläggande utbildning i allmän skola. Det allmänna ska svara också för att högre utbildning finns.

Forskningens frihet är skyddad enligt bestämmelser som meddelas i lag.

656

SOU 2008:125

Författningsförslag

Europakonventionen

19 § Lag eller annan föreskrift får inte meddelas i strid med Sveriges åtaganden på grund av den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grund- läggande friheterna.

Förutsättningar för begränsningar av fri- och rättigheter

20 § Följande fri- och rättigheter får, i den utsträckning som medges i 21–24 §§, begränsas genom lag:

1.yttrandefriheten, informationsfriheten, mötesfriheten, demonstrationsfriheten och föreningsfriheten (1 § första stycket 1–5),

2.skyddet mot annat kroppsligt ingrepp än som avses i 4 och 5 §§, mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intrång samt mot intrång i förtroliga försändelser och meddelanden (6 §),

3.rörelsefriheten (8 §), och

4.offentligheten vid domstolsförhandling (11 § andra stycket andra meningen).

Efter bemyndigande i lag får de i första stycket angivna fri- och rättigheterna begränsas genom annan författning i de fall som anges

i8 kap. 5 §TP ochPT i fråga om förbud att röja sådant som någon fått kännedom om i allmän tjänst eller under utövande av tjänsteplikt. I samma ordning får mötesfriheten och demonstrationsfriheten begränsas även i de fall som anges i 24 § första stycket andra meningen.

21 § Begränsningar enligt 20 § får göras endast för att tillgodose ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle. Begräns- ningen får aldrig gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som har föranlett den och inte heller sträcka sig så långt att den utgör ett hot mot den fria åsiktsbildningen såsom en av folkstyrelsens grundvalar. Begränsningen får inte göras enbart på grund av politisk, religiös, kulturell eller annan sådan åskådning.

657

Författningsförslag

SOU 2008:125

anmäldes i riksdagens kammare. Riksdagen får dock anta förslaget direkt, om minst fem sjättedelar av de röstande enas om beslutet.

Första stycket gäller inte förslag till lag om fortsatt giltighet i högst två år av lag. Det gäller inte heller förslag till lag som enbart rör

1.förbud att röja sådant som någon har fått kännedom om i allmän tjänst eller under utövande av tjänsteplikt och vars hemlighållande är nödvändigt med hänsyn till något av de intressen som anges i 2 kap. 2 § tryckfrihetsförordningen,

2.husrannsakan eller liknande intrång, eller

3.frihetsstraff som påföljd för viss gärning. Konstitutionsutskottet prövar för riksdagens del om första

stycket är tillämpligt i fråga om ett visst lagförslag.

23 § Yttrandefriheten och informationsfriheten får begränsas med hänsyn till rikets säkerhet, folkförsörjningen, allmän ordning och säkerhet, enskildas anseende, privatlivets helgd eller förebyggandet och beivrandet av brott. Vidare får friheten att yttra sig i näringsverksamhet begränsas. I övrigt får begränsningar av yttrandefriheten och informationsfriheten göras endast om särskilt viktiga skäl föranleder det.

Vid bedömandet av vilka begränsningar som får göras med stöd av första stycket ska särskilt beaktas vikten av vidaste möjliga yttrandefrihet och informationsfrihet i politiska, religiösa, fackliga, vetenskapliga och kulturella angelägenheter.

Att meddela föreskrifter som utan avseende på yttrandens innehåll närmare reglerar ett visst sätt att sprida eller ta emot yttranden anses inte som en begränsning av yttrandefriheten och informationsfriheten.

24 § Mötesfriheten och demonstrationsfriheten får begränsas av hänsyn till ordning och säkerhet vid sammankomsten eller demonstrationen eller till trafiken. I övrigt får dessa friheter begränsas endast av hänsyn till rikets säkerhet eller för att motverka farsot.T

Föreningsfriheten får begränsas endast när det gäller sammanslutningar vilkas verksamhet är av militär eller liknande natur eller innebär förföljelse av en folkgrupp på grund av etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.

658

SOU 2008:125 Författningsförslag

25 §T FörT andra än svenska medborgare här i riket får särskilda begränsningar göras genom lag i fråga om följande fri- och rättigheter:

1. yttrandefriheten,	informationsfriheten,	mötesfriheten,
demonstrationsfriheten,	föreningsfriheten och	religionsfriheten
(1 § första stycket),

2.skyddet mot tvång att ge till känna åskådning (2 § första meningen),

3.skyddet mot kroppsligt ingrepp även i annat fall än som avses

i4 och 5 §§, mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intrång samt mot intrång i förtroliga försändelser och meddelanden (6 §),

4.skyddet mot frihetsberövande (8 § första meningen),

5.rätten till domstolsprövning av frihetsberövande av annan anledning än brott eller misstanke om brott (9 § andra och tredje styckena),

6.offentligheten vid domstolsförhandling (11 § andra stycket andra meningen),

7.författares, konstnärers och fotografers rätt till sina verk (16 §),

8.rätten att driva näring eller utöva yrke (17 §),

9.skyddet för forskningens frihet (18 § andra stycket), och

10.skyddet mot ingrepp på grund av åskådning (21 § tredje meningen).

På sådana föreskrifter om särskilda begränsningar som avses i första stycket ska 22 § första stycket, andra stycket första meningen samt tredje stycket tillämpas.

3 kap. Riksdagen

Riksdagens bildande och sammansättning

1 § Riksdagen utses genom fria, hemliga och direkta val.

Vid sådant val sker röstning på parti med möjlighet för väljarna att lämna särskild personröst.

Med parti avses varje sammanslutning eller grupp av väljare, som uppträder i val under särskild beteckning.

2 § Riksdagen består av en kammare med 349 ledamöter. För ledamöterna ska det finnas ersättare.

659

Författningsförslag

SOU 2008:125

Ordinarie val

3 § Ordinarie val till riksdagen hålls vart fjärde år.

Rösträtt och valbarhet

4 § Rösträtt vid val till riksdagen har varje svensk medborgare som är eller någon gång har varit bosatt i riket och har fyllt arton år.

Endast den som uppfyller villkoren för rösträtt kan vara ledamot av riksdagen eller ersättare för ledamot.

Frågan om någon har rösträtt avgörs på grundval av en före valet upprättad röstlängd.

Valkretsar

5 § För val till riksdagen är riket indelat i valkretsar.

Mandatfördelningen mellan valkretsarna

6 § Av mandaten i riksdagen är 310 fasta valkretsmandat och 39 utjämningsmandat.

De fasta valkretsmandaten fördelas mellan valkretsarna på grundval av en beräkning av förhållandet mellan antalet röst- berättigade i varje valkrets och antalet röstberättigade i hela riket. Fördelningen fastställs för fyra år i sänder.

Mandatfördelningen mellan partierna

7 § Mandaten fördelas mellan partier.

Endast partier som har fått minst fyra procent av rösterna i hela riket får delta i fördelningen av mandaten. Ett parti som har fått färre röster får dock delta i fördelningen av de fasta valkrets- mandaten i en valkrets där partiet har fått minst tolv procent av rösterna.

8 § De fasta valkretsmandaten fördelas på varje valkrets proportionellt mellan partierna på grundval av valresultatet i valkretsen.

660

SOU 2008:125

Författningsförslag

Utjämningsmandaten fördelas mellan partierna så, att fördelningen av alla mandat i riksdagen, med undantag av de fasta valkretsmandat som har tillfallit ett parti med mindre än fyra procent av rösterna, blir proportionell mot de i fördelningen deltagande partiernas röstetal i hela riket. Har ett parti vid fördelningen av de fasta valkretsmandaten fått flera mandat än som motsvarar den proportionella representationen i riksdagen för partiet, bortses vid fördelningen av utjämningsmandaten från partiet och de fasta valkretsmandat som det har fått. Sedan utjämningsmandaten har fördelats mellan partierna, tillförs de valkretsar.

Vid mandatfördelningen mellan partierna används uddatals- metoden med första divisorn jämkad till 1,4.

9 § För varje mandat som ett parti har fått utses en riksdagsledamot samt ersättare för honom eller henne.

Valperiod

10 § Varje val gäller för tiden från det att den nyvalda riksdagen har samlats till dess den närmast därefter valda riksdagen samlas.

Den nyvalda riksdagen samlas på den femtonde dagen efter val- dagen, dock tidigast på den fjärde dagen efter det att valresultatet har kungjorts.

Extra val

11 § Regeringen får besluta om extra val till riksdagen mellan ordinarie val. Extra val ska hållas inom tre månader efter beslutet.

Efter val till riksdagen får regeringen inte besluta om extra val förrän tre månader har gått från den nyvalda riksdagens första sammanträde. Regeringen får inte heller besluta om extra val under den tid då dess ledamöter, efter det att samtliga har entledigats, uppehåller sina befattningar till dess en ny regering ska tillträda.

Bestämmelser om extra val i visst fall finns i 6 kap. 5 §.

661

Författningsförslag

SOU 2008:125

Överklagande av val

12 § Val till riksdagen får överklagas hos en av riksdagen utsedd valprövningsnämnd. Nämndens beslut får inte överklagas.

Den som har valts till riksdagsledamot utövar sitt uppdrag även om valet har överklagats. Ändras valet, intar en ny ledamot sin plats så snart ändringen har kungjorts. Det gäller också för ersättare.

Valprövningsnämnden består av en ordförande, som ska vara eller ha varit ordinarie domare och som inte får tillhöra riksdagen, och sex andra ledamöter. Ledamöterna väljs efter varje ordinarie val, så snart valet har vunnit laga kraft, för tiden till dess nytt val till nämnden har ägt rum. Ordföranden väljs särskilt.

Ytterligare bestämmelser

13 § Ytterligare bestämmelser i de ämnen som anges i 1 § tredje stycket och 3–12 §§ samt om utseende av ersättare för riksdagsledamöterna meddelas i riksdagsordningen eller annan lag.

4 kap.

Riksmöte

1 §

Riksdagen sammanträder till riksmöte årligen. Riksmöte hålles i Stockholm, om icke riksdagen eller talmannen bestämmer annat av hänsyn till riksdagens säkerhet eller frihet.

Riksdagen sammanträder till riksmöte varje år. Riksmötet hålls i Stockholm, om inte riksdagen eller talmannen bestämmer annat av hänsyn till riksdagens säkerhet eller frihet.

Talmannen

2 §

Riksdagen utser inom sig för varje valperiod en talman samt en förste, en andre och en tredje vice talman.

Riksdagen väljer inom sig för varje valperiod en talman samt en förste, en andre och en tredje vice talman.

662

SOU 2008:125

Författningsförslag

3 § andra stycket (del av) Riksdagen väljer inom sig

utskott, däribland ett konstitu- tionsutskott och ett finans- utskott, enligt bestämmelser i riksdagsordningen.

Utskotten

3 §

Riksdagen väljer inom sig utskott, däribland ett konstitu- tionsutskott och ett finans- utskott, enligt bestämmelser i riksdagsordningen.

Rätten att väcka förslag

3 § första stycket Regeringen och varje

riksdagsledamot får i enlighet med vad som närmare angives i riksdagsordningen väcka förslag i fråga om allt som kan komma under riksdagens prövning, om ej annat är bestämt i denna regeringsform.

4 §

Regeringen och varje riks- dagsledamot får, i enlighet med bestämmelser i riksdags- ordningen, väcka förslag i fråga om allt som kan komma under riksdagens prövning, om inte annat anges i denna regeringsform.

Ärendenas beredning

3 § andra stycket (del av) Ärende som väckes av

regeringen eller riksdagsledamot beredes före avgörandet av utskott, om ej annat är bestämt i denna regeringsform.

4 §

När ärende skall avgöras i kammaren, får varje riksdags- ledamot och varje statsråd yttra sig i enlighet med vad som närmare angives i riksdags- ordningen. Bestämmelser om jäv

5 §

Ett ärende som har väckts av regeringen eller en riksdags- ledamot bereds av ett utskott innan det avgörs, om inte annat anges i denna regeringsform.

Ärendenas avgörande

6 §

När ett ärende ska avgöras i kammaren, får varje riksdags- ledamot och varje statsråd yttra sig. Närmare bestämmelser om detta meddelas i riksdags- ordningen.

663

Författningsförslag

SOU 2008:125

finns i riksdagsordningen.

I riksdagsordningen meddelas också bestämmelser om jäv.

5 §

Vid omröstning i riksdagen gäller som riksdagens beslut den mening varom mer än hälften av de röstande förenar sig, om ej annat särskilt angives i denna regeringsform eller, beträffande frågor som hör till förfarandet i riksdagen, i huvudbestämmelse i riksdagsordningen. Om förfar- andet vid lika röstetal finns bestämmelser i riksdags- ordningen.

7 §

Vid omröstning i kammaren gäller som riksdagens beslut den mening som mer än hälften av de röstande enas om, om inte något annat anges i denna regeringsform eller, beträffande frågor som hör till förfarandet i riksdagen, i huvudbestämmelse i riksdagsordningen.

Bestämmelser om förfarandet vid lika röstetal meddelas i riksdags- ordningen.

Uppföljning och utvärdering

8 §

Varje utskott följer upp och utvärderar riksdagsbeslut inom utskottets ämnesområde.

Offentlighet i kammaren

9 §

Sammanträden i kammaren är offentliga.

Ett sammanträde får dock hållas inom stängda dörrar enligt bestämmelser i riksdagsordningen.

664

SOU 2008:125 Författningsförslag

Ledamöternas ställning

6 §

och

10 §

och

Riksdagsledamot

Riksdagsledamöter

ersättare

får

fullgöra

uppdrag

ersättare

får

fullgöra

uppdrag

som ledamot utan hinder av

som ledamot utan att hindras av

tjänsteuppgift eller annan sådan

förpliktelse som åligger honom.

skyldighet.

7 §

11 §

Riksdagsledamot

eller

En riksdagsledamot eller en

ersättare får icke lämna sitt

ersättare får inte lämna sitt

uppdrag

utan

riksdagens

uppdrag utan att riksdagen har

medgivande.

medgett det.

När det finns anledning till

det, skall Valprövningsnämnden

det, ska

Valprövningsnämnden

självmant

pröva

ledamot

självmant pröva om en ledamot

eller ersättare är behörig enligt

eller en ersättare är behörig

3 kap. 10 §. Den som förklaras

enligt 3 kap.

4 §

andra

stycket.

obehörig är därmed skild från

Den som förklaras obehörig är

sitt uppdrag.

därmed skild från sitt uppdrag.

Ledamot eller ersättare får i

En ledamot eller en ersättare

annat fall än som avses i andra

får i annat fall skiljas från

stycket

skiljas

från uppdraget

uppdraget endast om han eller

endast om han genom brott har

hon genom brott har visat sig

visat sig uppenbarligen olämplig

uppenbart

olämplig

för

uppdraget.

Beslut

härom

uppdraget.

Beslut om

detta

fattas av domstol.

8 §

12 §

Ingen får väcka talan mot

Talan får inte väckas mot den

den som utövar eller har utövat

som utövar eller har utövat

uppdrag

som

riksdagsledamot

uppdrag

som riksdagsledamot

eller

beröva

honom

friheten

på grund av hans eller hennes

eller hindra honom att resa

yttranden eller gärningar under

inom riket på grund av hans

utövandet av uppdraget, utan att

yttranden eller gärningar under

riksdagen

har

medgett

det

utövandet av uppdraget, utan att

genom ett beslut som minst fem

riksdagen

har

medgivit det

sjättedelar av de röstande har

genom

beslut

om vilket

minst

enats om. Detsamma

gäller i

665

Författningsförslag

SOU 2008:125

fem sjättedelar av de röstande

fråga

frihetsberövande

eller

har förenat sig.

förbud att resa inom riket.

Misstänkes

riksdagsledamot

Misstänks en riksdagsledamot

för brott i annat fall, skall

för brott i annat fall, ska

bestämmelser i lag om gripande,

anhållande

eller

häktning

anhållande

eller

häktning

tillämpas

endast

han

tillämpas endast om han eller

erkänner brottet eller har tagits

hon erkänner brottet eller har

på bar gärning eller fråga är om

tagits på bar gärning eller om det

brott för vilket ej är föreskrivet

är fråga om ett brott för vilket

lindrigare straff än fängelse i två

det inte är föreskrivet lindrigare

år.

straff än fängelse i två år.

9 §

13 §

Under tid då riksdags-

Under den tid som en riks-

ledamot

är

riksdagens talman

dagsledamot

är

riksdagens

eller tillhör

regeringen

utövas

talman eller

tillhör

regeringen

hans uppdrag som riksdags-

utövas hans eller hennes uppdrag

ledamot av ersättare. Riksdagen

som

riksdagsledamot

kan

riksdagsordningen

ersättare. Riksdagen kan i riks-

föreskriva

att

ersättare

skall

dagsordningen föreskriva att en

träda i

riksdagsledamots

ställe

ersättare ska träda i en riksdags-

när denne är ledig.

ledamots ställe när han eller hon

är ledig.

Bestämmelserna i 6 § och 8 §

Bestämmelserna

10 §

och

första stycket om skydd för

12 § första stycket gäller även

utövandet

uppdrag

som

för talmannen och hans eller

riksdagsledamot

gäller

även

hennes uppdrag.

talmannen och hans uppdrag.

För

ersättare

som

utövar

För en ersättare som utövar

uppdrag

som

riksdagsledamot

uppdrag

som riksdagsledamot

gäller

bestämmelserna

gäller

bestämmelserna

ledamot.

666

SOU 2008:125

Författningsförslag

5 kap.

2 § första stycket

Som statschef får endast den tjänstgöra som är svensk medborgare och har fyllt aderton år. Han får icke samtidigt vara statsråd eller utöva uppdrag såsom talman eller riksdagsledamot.

1 §

Statschefen hålles av stats- ministern underrättad om rikets angelägenheter. När så erfordras sammanträder regeringen i konselj under statschefens ordförandeskap.

2 § andra stycket Statschefen skall samråda

med statsministern, innan han reser utrikes.

3 §

Är konungen av sjukdom, utrikes resa eller annan orsak hindrad att fullgöra sina uppgifter, inträder enligt gällande tronföljd medlem av konungahuset, som ej är hindrad, för att såsom tillfällig riksföreståndare fullgöra statschefens uppgifter.

1 §

Av 1 kap. 5 § framgår att konungen eller drottning som enligt successionsordningen inne- har Sveriges tron är rikets statschef.

2 §

Som statschef får endast den tjänstgöra som är svensk medborgare och har fyllt arton

år. Han eller hon får inte samtidigt vara statsråd eller utöva uppdrag som talman eller riksdagsledamot.

3 §

Statschefen ska hållas under- rättad om rikets angelägenheter av statsministern. När det behövs sammanträder regeringen i konselj under statschefens ordförandeskap.

Statschefen ska samråda med statsministern, innan han eller hon reser utomlands.

4 §

Om konungen eller drottning som är statschef är förhindrad att fullgöra sina uppgifter, inträder enligt gällande tronföljd medlem av konungahuset, som inte är förhindrad, för att som tillfällig riksföreståndare fullgöra statschefens uppgifter.

667

Författningsförslag

SOU 2008:125

4 §

5 §

Utslocknar

konungahuset,

konungahuset

utser riksdagen en riksföre-

utslocknar väljer

riksdagen en

ståndare att fullgöra stats-

riksföreståndare

som

ska

chefens

uppgifter

tills vidare.

fullgöra

statschefens

uppgifter

Riksdagen utser

samtidigt en

tills vidare.

Riksdagen

väljer

vice riksföreståndare.

samtidigt

vice

riks-

föreståndare.

Detsamma

gäller,

Detsamma

gäller

konungen dör eller avgår och

konungen eller drottning som är

tronföljaren ännu ej har fyllt

statschef dör eller avgår och

aderton år.

tronföljaren ännu inte har fyllt

arton år.

5 §

6 §

Har

konungen

under

sex

Om konungen eller drottning

månader

utan

avbrott

varit

som är statschef inte har fullgjort

hindrad

att

fullgöra

sina

eller

kunnat

fullgöra

sina

uppgifter

eller

underlåtit

att

uppgifter

under

sex

månaders

fullgöra dem, skall regeringen

tid, ska regeringen anmäla det

anmäla

det

till

riksdagen.

till

riksdagen.

Riksdagen

bestämmer,

beslutar

konungen

eller

konungen skall anses ha avgått.

drottningen ska anses ha avgått.

6 §

7 §

Riksdagen kan utse någon att

Riksdagen

kan välja

någon

efter

regeringens

förordnande

att efter regeringens förord-

tjänstgöra som tillfällig riks-

nande

tjänstgöra

som tillfällig

föreståndare

när

ingen

med

riksföreståndare när ingen med

behörighet enligt 3 eller 4 § kan

behörighet enligt 4 eller 5 § kan

tjänstgöra.

Talmannen

eller, vid förfall

Talmannen eller, om han eller

för honom, vice talman tjänstgör

hon har förhinder, vice talman

efter

regeringens

förordnande

tjänstgör

efter

regeringens

som

tillfällig

riksföreståndare,

förordnande

som

tillfällig

när ingen annan behörig kan

riksföreståndare,

när

ingen

tjänstgöra.

annan behörig kan tjänstgöra.

668

SOU 2008:125

Författningsförslag

7 §

Konungen kan ej åtalas för sina gärningar. Riksföreståndare kan ej åtalas för sina gärningar som statschef.

8 §

Konungen eller drottning som är statschef kan inte åtalas för sina gärningar. En riks- föreståndare kan inte åtalas för sina gärningar som statschef.

				6 kap.
					Regeringens sammansättning
					1 §
Regeringen består av statsministern och övriga statsråd.
Statsministern utses				i den	Statsministern			utses		enligt
ordning	som angives		i 2–4 §§.		bestämmelserna			i	4–6 §§.
Statsministern		tillsätter		övriga	Statsministern tillsätter				övriga
statsråd.					statsråd.
9 §					2 §
Endast den får vara statsråd					Statsråden		ska	vara	svenska
som är svensk medborgare sedan					medborgare.
minst tio år.
Statsråd får icke utöva allmän					Ett statsråd får inte inneha
eller enskild tjänst. Han får ej					någon anställning. Han eller hon
heller	inneha	uppdrag		eller	får inte heller inneha något
utöva	verksamhet		som	kan	uppdrag	eller		utöva	någon
rubba förtroendet för honom.					verksamhet		som	kan	rubba
					förtroendet		för	honom		eller
					henne.
					Statsministeromröstning efter
					val
					3 §
					En nyvald riksdag ska senast
					två veckor efter det att den
					samlats genom omröstning pröva
					frågan	om	statsministern			har
										669

Författningsförslag

SOU 2008:125

tillräckligt stöd i riksdagen. Om

mer än hälften av riksdagens

ledamöter röstar nej på denna

fråga,

ska

statsministern

entledigas.

Omröstningen ska inte hållas

statsministern

redan

har

entledigats.

Regeringsbildningen

2 §

4 §

När statsminister skall utses,

När

statsminister ska

kallar talmannen företrädare för

utses,

kallar

talmannen

varje partigrupp inom riksdagen

företrädare för varje partigrupp

till

samråd.

Talmannen

inom

riksdagen

till samråd.

överlägger med vice talmännen

Talmannen överlägger med vice

och avgiver sedan förslag till

talmännen och lämnar

sedan

riksdagen.

förslag till riksdagen.

Riksdagen

skall

senast

på

Riksdagen

ska

senast

inom

fjärde dagen härefter, utan

fyra dagar, utan beredning i

beredning i

utskott,

pröva

utskott, pröva förslaget genom

förslaget

genom

omröstning.

omröstning. Om mer än hälften

Röstar mer än hälften av

riksdagens

ledamöter

röstar

riksdagens

ledamöter

mot

mot förslaget, är det förkastat. I

förslaget, är det förkastat. I

annat fall är det godkänt.

3 §

5 §

Förkastar

riksdagen

tal-

Förkastar

riksdagen

tal-

mannens förslag, förfares på nytt

mannens förslag, ska förfarandet

enligt

2 §. Har

riksdagen

fyra

enligt

4 §

upprepas.

Har

gånger

förkastat

talmannens

riksdagen fyra gånger förkastat

förslag,

skall

förfarandet

för

talmannens

förslag,

ska

utseende

statsminister

förfarandet

avbrytas

och

avbrytas

och

återupptagas

först

återupptas först sedan val till

sedan val till riksdagen har

riksdagen har hållits. Om inte

hållits. Om ej ordinarie val ändå

ordinarie val ändå ska hållas

skall hållas inom tre månader,

inom tre månader, ska extra val

670

SOU 2008:125 Författningsförslag

skall extra val förrättas inom				hållas inom samma tid.
samma tid.
4 §				6 §
När	riksdagen		har godkänt	När riksdagen har godkänt
förslag	om	ny	statsminister,	ett förslag om ny statsminister,
anmäler denne så snart det kan				ska statsministern så snart det
ske de av honom utsedda				kan ske anmäla de övriga
statsråden		för	riksdagen.	statsråden	för	riksdagen.
Därefter	äger regeringsskifte			Därefter	äger	regeringsskifte
rum vid en särskild konselj inför				rum vid en särskild konselj inför
statschefen eller, vid förfall för				statschefen eller,		om statschefen
denne,	inför		talmannen.	har förhinder, inför talmannen.
Talmannen		kallas alltid till		Talmannen ska alltid kallas till
konseljen.				konseljen.

Talmannen utfärdar förordnande för statsministern på

riksdagens vägnar.
					Entledigande			av	statsministern
					eller annat statsråd
5 §					7 §
Förklarar riksdagen att stats-					Förklarar riksdagen att stats-
ministern		eller annat		statsråd	ministern		eller		något	annat
icke	åtnjuter		riksdagens		statsråd		inte har riksdagens
förtroende,		skall	talmannen		förtroende,			ska	talmannen
entlediga		statsrådet.		Kan	entlediga			statsrådet.		Om
regeringen förordna om extra val					regeringen kan besluta om extra
till riksdagen, skall dock beslut					val till riksdagen och gör det
om entledigande ej meddelas om					inom		en	vecka		från
regeringen inom en vecka från					misstroendeförklaringen,					ska
misstroendeförklaringen					något entledigande dock inte ske.
förordnar om extra val.
					I 3 § finns bestämmelser om
					entledigande			av	statsministern
					med	anledning			av	en
					statsministeromröstning efter val.

671

Författningsförslag

SOU 2008:125

6 §

Statsråd skall entledigas om han begär det, statsministern av talmannen och annat statsråd av statsministern. Statsministern får även i annat fall entlediga annat statsråd.

7 §

Om statsministern entledigas eller dör, skall talmannen entlediga övriga statsråd.

7 kap. 8 §

Statsministern kan utse ett av de övriga statsråden att i egenskap av ställföreträdare vid förfall för statsministern fullgöra hans uppgifter. Har stats- ministern ej utsett ställföre- trädare eller har också denne förfall, övertages statsministerns uppgifter i stället av det av de tjänstgörande statsråden som har varit statsråd längst tid. Om två eller flera har varit statsråd lika länge, har den äldste av dem företräde.

8 §

Ett statsråd ska entledigas om han eller hon begär det, statsministern av talmannen och ett annat statsråd av statsministern. Statsministern får även i andra fall entlediga statsråd.

9 §

Om statsministern entledigas eller dör, ska talmannen entlediga de övriga statsråden.

Ställföreträdare för statsministern

10 §

Statsministern kan bland de övriga statsråden utse någon att i egenskap av ställföreträdare vid förhinder för statsministern fullgöra hans eller hennes uppgifter. Har någon ställföre- trädare inte utsetts eller har också ställföreträdaren förhinder, fullgörs statsministerns uppgifter i stället av den av de tjänstgörande statsråden som har varit statsråd längst tid. Om två eller flera har varit statsråd lika länge, har den äldste av dem företräde.

672

SOU 2008:125

Författningsförslag

8 §

Har regeringens samtliga ledamöter entledigats, uppe- håller de sina befattningar till dess ny regering har tillträtt. Har annat statsråd än statsministern entledigats på egen begäran, uppehåller han sin befattning till dess efterträdare har tillträtt, om statsministern begär det.

10 §

Vid förfall för talmannen

övertager vice talman de uppgifter som enligt detta kapitel ankommer på talmannen.

Övergångsregering

11 §

Har regeringens samtliga ledamöter entledigats, uppe- håller de sina befattningar till dess en ny regering har tillträtt. Har ett annat statsråd än statsministern entledigats på egen begäran, uppehåller han eller hon sin befattning till dess en efterträdare har tillträtt, om statsministern begär det.

Förhinder för talmannen

12 §

Om talmannen har förhinder övertar en vice talman de uppgifter som talmannen har enligt detta kapitel.

7 kap.

Regeringskansliet och dess uppgifter

1 §

För beredning av regerings- ärenden skall finnas ett regeringskansli. I detta ingår departement för skilda verksamhetsgrenar. Regeringen fördelar ärendena mellan departementen. Statsministern utser bland statsråden chefer för departementen.

För att bereda regerings- ärenden och för att biträda regeringen och statsråden i deras verksamhet i övrigt ska det finnas ett regeringskansli. I detta ingår departement för olika verksamhetsgrenar. Regeringen fördelar ärendena mellan departementen. Statsministern utser bland statsråden chefer för departementen.

673

Författningsförslag

SOU 2008:125

Ärendenas beredning

2 §

Vid

beredningen

Vid

beredningen

regeringsärenden skall behövliga

regeringsärenden ska

behövliga

upplysningar

och

yttranden

upplysningar

och

yttranden

inhämtas från berörda myndig-

inhämtas

från

berörda

heter. I den omfattning som

myndigheter. Upplysningar och

behövs

skall

tillfälle

lämnas

yttranden ska också i den

sammanslutningar

och enskilda

omfattning som behövs inhämtas

att yttra sig.

från

kommuner.

Även

sammanslutningar och enskilda

ska i den omfattning som

behövs ges möjlighet att yttra sig.

Ärendenas avgörande

3 §

Regeringsärenden

avgörs av

regeringen

vid

regerings-

sammanträde.

Regeringsärenden

avgörs av

Regeringsärenden som gäller

regeringen

vid

regerings-

verkställighet

inom

försvars-

sammanträde. Regeringsärenden

makten

författningar

eller

som

gäller

verkställighet inom

särskilda

regeringsbeslut

kan

försvarsmakten av författningar

dock, i den omfattning som

eller

särskilda

regeringsbeslut

anges i lag, under statsministerns

kan dock, i den omfattning som

överinseende avgöras av chefen

angives i lag, under stats-

för det departement

som

ministerns överinseende avgöras

ärendena hör till.

av chefen för det departement

till vilket ärendena hör.

4 §

Statsministern

kallar

övriga

Statsministern kallar

övriga

statsråd

till regeringssamman-

statsråd

till

regeringssamman-

träde och är ordförande vid

sammanträdet.

Minst

fem

sammanträdet. Minst fem stats-

statsråd skall deltaga i regerings-

råd ska delta i regerings-

sammanträde.

sammanträdet.

674

SOU 2008:125 Författningsförslag

5 §

Departementschef

är

vid

Vid

ett

regeringssamman-

regeringssammanträde

före-

träde är

departementschefen

dragande i ärende som hör till

föredragande i de ärenden som

hans

departement.

Stats-

hör till hans eller hennes

ministern kan dock förordna att

departement. Statsministern kan

ärende eller grupp av ärenden,

dock förordna att ett ärende

som hör till visst departement,

eller en grupp av ärenden, som

skall föredragas av annat statsråd

hör till ett visst departement, ska

än departementschefen.

föredras av ett annat statsråd än

departementschefen.

Protokoll och skiljaktig mening

6 §

Vid

regeringssammanträde

Vid

regeringssammanträden

föres

protokoll.

Skiljaktig

ska protokoll

föras. Skiljaktiga

mening

skall

antecknas

meningar

ska

antecknas

protokollet.

7 §

Författningar,

förslag

till

Författningar,

förslag

till

riksdagen och andra expeditioner

riksdagen och andra beslut som

av regeringens beslut skall för att

ska expedieras ska för att bli

bliva gällande skrivas under av

gällande

skrivas

under

statsministern

eller

annat

statministern

eller ett

annat

statsråd

på

regeringens

vägnar.

statsråd

på

regeringens

vägnar.

Regeringen

kan

dock

genom

Regeringen

kan

dock

genom

förordning

föreskriva

att

förordning

föreskriva

att

tjänsteman i särskilda fall får

tjänsteman i särskilda fall ska få

skriva under expedition.

skriva under beslut som ska

expedieras.

675

Författningsförslag

SOU 2008:125

8 kap. Lagar och andra föreskrifter

1 § Föreskrifter meddelas av riksdagen genom lag och av regeringen genom förordning. Föreskrifter kan också, efter bemyndigande av riksdagen eller regeringen, meddelas av andra myndigheter än regeringen och av kommuner.

Ett bemyndigande att meddela föreskrifter ska alltid ges i lag eller förordning.

Föreskrifter som meddelas genom lag

2 § Föreskrifter ska meddelas genom lag om de avser

1.enskildas personliga ställning och deras personliga och ekonomiska förhållanden inbördes,

2.förhållandet mellan enskilda och det allmänna under förutsättning att föreskrifterna gäller skyldigheter för enskilda eller

iövrigt avser ingrepp i enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden,

3.grunderna för kommunernas organisation och verksamhets- former och för den kommunala beskattningen samt kommunernas befogenheter i övrigt och deras åligganden,

4.trossamfund och grunderna för Svenska kyrkan som trossamfund,

5.rådgivande folkomröstning i hela riket och förfarandet vid folkomröstning i en grundlagsfråga, eller

6.val till Europaparlamentet.

Även av andra bestämmelser i denna regeringsform och av annan grundlag följer att föreskrifter av visst innehåll ska meddelas genom lag.

Föreskrifter som meddelas av regeringen

3 § Riksdagen kan bemyndiga regeringen att meddela föreskrifter enligt 2 § första stycket 2 och 3. Föreskrifterna får dock inte avse

1.annan rättsverkan av brott än böter,

2.skatt, utom tull på införsel av varor, eller

3.konkurs eller utsökning.

Riksdagen kan i lag, som innehåller ett bemyndigande enligt första stycket, föreskriva även annan rättsverkan av brott än böter

676

SOU 2008:125

Författningsförslag

för överträdelse av en föreskrift som meddelas av regeringen med stöd av bemyndigandet.

4 § Riksdagen kan bemyndiga regeringen att meddela föreskrifter enligt 2 § första stycket 1–3 om anstånd med att fullgöra förpliktelser.

5 § Riksdagen kan i en lag bemyndiga regeringen att meddela föreskrifter om

1.när lagen ska träda i kraft,

2.när delar av lagen ska börja eller upphöra att tillämpas, eller

3.tillämpning av lagen i förhållande till ett annat land eller en mellanfolklig organisation.

6 § Föreskrifter som regeringen meddelat med stöd av ett bemyndigande enligt denna regeringsform ska underställas riksdagen för prövning om riksdagen bestämmer det.

7 § Regeringen får utöver vad som följer av 3–5 §§ meddela

1.föreskrifter om verkställighet av lag, och

2.föreskrifter som inte enligt grundlag ska meddelas av riksdagen.

Regeringens föreskrifter enligt första stycket får inte avse riksdagen eller dess myndigheter. Regeringen får inte heller med stöd av bestämmelsen i första stycket 2 meddela föreskrifter som avser den kommunala beskattningen.

8 § Att regeringen får meddela föreskrifter i ett visst ämne hindrar inte att riksdagen meddelar föreskrifter i samma ämne.

Föreskrifter som meddelas av andra än riksdagen och regeringen

9 § Riksdagen kan bemyndiga en kommun att meddela föreskrifter enligt 2 § första stycket 2 om föreskrifterna avser

1.avgifter, eller

2.skatt som syftar till att reglera trafikförhållanden i kommunen.

677

Författningsförslag

SOU 2008:125

10 § Om riksdagen enligt detta kapitel bemyndigar regeringen att meddela föreskrifter i ett visst ämne, kan riksdagen också medge att regeringen bemyndigar en förvaltningsmyndighet eller en kommun att meddela föreskrifter i ämnet.

11 § Regeringen får bemyndiga en myndighet under regeringen eller någon av riksdagens myndigheter att meddela föreskrifter enligt 7 §. Ett bemyndigande till riksdagens myndigheter får dock inte avse förhållanden inom riksdagen eller dess myndigheter.

12 § Föreskrifter som en myndighet under regeringen meddelat med stöd av ett bemyndigande enligt 10 eller 11 § ska underställas regeringen för prövning om regeringen bestämmer det.

13 § Riksdagen kan genom lag uppdra åt Riksbanken att meddela föreskrifter inom dess ansvarsområde enligt 9 kap. och beträffande dess uppgift att främja ett säkert och effektivt betalningsväsende.

Riksdagen kan bemyndiga riksdagens myndigheter att meddela föreskrifter som avser förhållanden inom riksdagen eller dess myndigheter.

Stiftande av grundlag och riksdagsordningen

14 § Grundlag stiftas genom två likalydande beslut. Genom det första beslutet antas grundlagsförslaget som vilande. Det andra beslutet får inte fattas tidigare än att det efter det första beslutet har hållits val till riksdagen i hela riket och den nyvalda riksdagen har samlats. Det ska dessutom gå minst nio månader mellan den tidpunkt då ärendet första gången anmäldes i riksdagens kammare och valet, om inte konstitutionsutskottet beslutar om undantag. Ett sådant beslut ska fattas senast vid ärendets beredning, och minst fem sjättedelar av ledamöterna måste rösta för beslutet.

15 § Riksdagen får inte såsom vilande anta ett förslag om stiftande av grundlag som är oförenligt med ett annat vilande grundlags- förslag, utan att samtidigt avslå det först antagna förslaget.

16 § Folkomröstning om ett vilande grundlagsförslag ska hållas, om det yrkas av minst en tiondel av riksdagens ledamöter och minst en tredjedel av ledamöterna röstar för yrkandet. Ett sådant

678

SOU 2008:125

Författningsförslag

yrkande ska framställas inom femton dagar från det att riksdagen antog grundlagsförslaget som vilande. Yrkandet ska inte beredas i utskott.

Folkomröstningen ska hållas samtidigt med det val till riksdagen som avses i 14 §. Vid omröstningen får de som har rösträtt vid valet förklara om de godtar det vilande grundlagsförslaget eller inte. Förslaget är förkastat, om de som röstat mot förslaget är fler än de som röstat för förslaget och om de som röstat mot till antalet är fler än hälften av dem som har avgett godkända röster vid riksdagsvalet. I annat fall tar riksdagen upp förslaget till slutlig prövning.

17 § Riksdagsordningen stiftas på det sätt som anges i 14 § första– tredje meningarna och 15 §. Den kan också stiftas genom endast ett beslut, om minst tre fjärdedelar av de röstande och mer än hälften av riksdagens ledamöter röstar för beslutet.

Tilläggsbestämmelser i riksdagsordningen meddelas dock i samma ordning som lag i allmänhet.

Första stycket tillämpas också vid stiftande av sådan lag som avses i 2 § första stycket 4.

Ändring och upphävande av lag

18 § En lag får inte ändras eller upphävas på annat sätt än genom en lag.

I fråga om ändring eller upphävande av grundlag eller riksdags- ordningen tillämpas 14–17 §§. Vid ändring eller upphävande av sådan lag som avses i 2 § första stycket 4 tillämpas 17 § första stycket.

Utfärdande och kungörande av föreskrifter

19 § En beslutad lag ska utfärdas av regeringen så snart som möjligt. En lag med sådana föreskrifter om riksdagen eller dess myndigheter som inte ska tas in i grundlag eller riksdagsordningen kan dock utfärdas av riksdagen.

Lagar ska kungöras så snart som möjligt. Detsamma gäller förordningar, om inte annat anges i lag.

679

Författningsförslag

SOU 2008:125

LagrådetT T

20 § För att lämna yttranden över lagförslag ska det finnas ett lagråd, där det ingår domare eller, vid behov, tidigare domare i Högsta domstolen och Regeringsrätten. Närmare bestämmelser om Lagrådets sammansättning och tjänstgöring meddelas i lag.

21 § Yttrande från Lagrådet inhämtas av regeringen eller, enligt vad som närmare anges i riksdagsordningen, av ett riksdagsutskott.

Ett yttrande ska inhämtas innan riksdagen beslutar

1.grundlag om tryckfriheten eller om motsvarande frihet att yttra sig i ljudradio, television och vissa liknande överföringar samt tekniska upptagningar,

2.lag om begränsning av rätten att ta del av allmänna handlingar,

3.lag som avses i 2 kap. 3 § andra stycket, 14–16 §§, 20 § eller

25 §,

4.lag om kommunal beskattning eller lag som innebär åligganden för kommunerna,

5.lag som avses i 2 § första stycket 1 och 2 eller lag som avses i 11 och 12 kap., eller

6.lag som ändrar eller upphäver en lag enligt 1–5. Bestämmelserna i andra stycket gäller dock inte, om Lagrådets

granskning skulle sakna betydelse på grund av frågans beskaffenhet eller skulle fördröja lagstiftningsfrågans behandling så att avsevärt men uppkommer. Föreslår regeringen att riksdagen ska meddela lag i något av de ämnen som avses i andra stycket och har Lagrådets yttrande dessförinnan inte inhämtats, ska regeringen samtidigt redovisa skälen för detta för riksdagen. Att Lagrådet inte har hörts över ett lagförslag utgör aldrig hinder mot att lagen tillämpas.

22 § Lagrådets granskning ska avse

1.hur förslaget förhåller sig till grundlagarna och rättsordningen

iövrigt,

2.hur förslagets föreskrifter förhåller sig till varandra,

3.hur förslaget förhåller sig till rättssäkerhetens krav,

4.om förslaget är utformat så att lagen kan antas tillgodose de syften som har angetts, och

5.vilka problem som kan uppstå vid tillämpningen.

680

SOU 2008:125

Författningsförslag

9 kap. Finansmakten

Beslut om statens inkomster och utgifter

1 § Riksdagen beslutar om skatter och avgifter till staten samt om statens budget.

Förslag till budget

2T §T RegeringenT lämnar en budgetproposition till riksdagen.T

Beslut om budget

3T §T Riksdagen beslutar om budget för det följande budgetåret eller, om det finns särskilda skäl, för en annan budgetperiod. Riksdagen beslutar därvid om en beräkning av statens inkomster och om anslag för bestämda ändamål.

Riksdagen kan besluta att ett särskilt anslag ska utgå för en annan tid än budgetperioden.

Riksdagen kan besluta att statens inkomster får tas i anspråk för bestämda ändamål på annat sätt än genom beslut om anslag.

4T §T UnderT budgetperioden kan riksdagen besluta om en ny beräkning av statens inkomster och om nya eller ändrade anslag.T

5T §T OmT riksdagen inte har beslutat om en budget före budget- periodens början, beslutar riksdagen i den omfattning som behövs om anslag för tiden till dess en budget har beslutats. Riksdagen kan uppdra åt finansutskottet att fatta ett sådant beslut på riksdagens vägnar.

OmT riksdagen inte har beslutat om anslag enligt första stycket för ett visst ändamål, ska den senaste budgeten, med de ändringar som följer av andra beslut av riksdagen, gälla till dess anslag beslutats.

Riktlinjebeslut

6T § RiksdagenT kan besluta om riktlinjer för statens verksamhet även för tid efter den följande budgetperioden.

681

Författningsförslag

SOU 2008:125

Användning av anslag och inkomster

7T § Anslag och inkomster får inte användas på annat sätt än vad riksdagen harT bestämtT . T

Statens tillgångar

8 § Regeringen förvaltar och förfogar över statens tillgångar, om de inte avser riksdagens myndigheter eller i lag har avsatts till särskild förvaltning.

Regeringen får inte utan att riksdagen har medgett det ta upp lån eller göra ekonomiska åtaganden för staten.

9 § Riksdagen beslutar om grunder för förvaltningen av och förfogandet över statens tillgångar. Riksdagen kan också besluta att en åtgärd av ett visst slag inte får vidtas utan att riksdagen har medgett det.

Årsredovisning för staten

10 § Regeringen lämnar efter budgetperiodens slut en årsredo- visning för staten till riksdagen.

Ytterligare bestämmelser om budgeten

11 § Ytterligare bestämmelser om riksdagens och regeringens befogenheter och skyldigheter i fråga om regleringen av budgeten meddelas i riksdagsordningen eller särskild lag.

Valutapolitiken

12 § Regeringen har ansvaret för övergripande valutapolitiska frågor. Övriga bestämmelser om valutapolitiken meddelas i lag.

682

SOU 2008:125

Författningsförslag

Riksbanken

13 § Riksbanken är rikets centralbank och en myndighet under riksdagen. Riksbanken har ansvaret för penningpolitiken. Ingen myndighet får bestämma hur Riksbanken ska besluta i frågor som rör penningpolitik.

Riksbanken har elva fullmäktige, som väljs av riksdagen. Riksbanken leds av en direktion, som utses av fullmäktige.

Riksdagen prövar om ledamöterna i fullmäktige och direktionen ska beviljas ansvarsfrihet. Om riksdagen vägrar en fullmäktig ansvarsfrihet är han eller hon därmed skild från sitt uppdrag. Fullmäktige får skilja en ledamot av direktionen från anställningen endast om ledamoten inte längre uppfyller de krav som ställs för att han eller hon ska kunna utföra sina uppgifter eller om han eller hon gjort sig skyldig till allvarlig försummelse.

Bestämmelser om val av fullmäktige och om Riksbankens ledning och verksamhet meddelas i lag.

14 § Endast Riksbanken har rätt att ge ut sedlar och mynt. Bestämmelser om penning- och betalningsväsendet meddelas i övrigt genom lag.

10 kap. Internationella förhållanden

Regeringens behörighet att ingå internationella överenskommelser

1 § Överenskommelser med andra stater eller med mellanfolkliga organisationer ingås av regeringen.

2 § Regeringen får ge en förvaltningsmyndighet i uppdrag att ingå en internationell överenskommelse i en fråga där överenskom- melsen inte kräver riksdagens eller Utrikesnämndens medverkan.

Riksdagens godkännande av internationella överenskommelser

3 § Riksdagens godkännande krävs innan regeringen ingår en för riket bindande internationell överenskommelse som

1. förutsätter att en lag ändras eller upphävs eller att en ny lag stiftas, eller

683

Författningsförslag

SOU 2008:125

2. i övrigt gäller ett ämne som riksdagen ska besluta om.

Om det riksdagsbeslut som avses i första stycket 1 eller 2 ska fattas enligt en särskild ordning, ska denna följas även vid riks- dagens godkännande av överenskommelsen.

Även i andra fall krävs riksdagens godkännande innan regeringen ingår en för riket bindande internationell överens- kommelse, om överenskommelsen är av större vikt. Regeringen kan dock avstå från att inhämta riksdagens godkännande, om rikets intresse kräver det. Regeringen ska då i stället överlägga med Utrikesnämnden innan överenskommelsen ingås.

4 § En överenskommelse som avses i 3 § och som ingås inom ramen för samarbetet i Europeiska unionen kan godkännas av riksdagen, även om överenskommelsen inte finns i slutligt skick.

Andra internationella förpliktelser samt uppsägning

5 § Bestämmelserna i 1–4 §§ tillämpas även på andra former av internationella förpliktelser för riket än överenskommelser samt på uppsägning av internationella överenskommelser eller förpliktelser.

Överlåtelse av beslutanderätt inom EU-samarbetet

6 § Inom ramen för samarbetet i Europeiska unionen kan riksdagen överlåta beslutanderätt som inte rör principerna för statsskicket. Sådan överlåtelse förutsätter att fri- och rättighetsskyddet inom det samarbetsområde till vilket överlåtelsen sker motsvarar det som ges i denna regeringsform och i den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.

Riksdagen kan besluta om sådan överlåtelse, om minst tre fjärdedelar av de röstande och mer än hälften av riksdagens ledamöter röstar för det. Riksdagens beslut kan också fattas i den ordning som gäller för stiftande av grundlag. Överlåtelse kan beslutas först efter riksdagens godkännande av överenskommelse enligt 3 §.

684

SOU 2008:125

Författningsförslag

Överlåtelse av beslutanderätt utanför EU-samarbetet

7 § I andra fall än de som avses i 6 § kan beslutanderätt som direkt grundar sig på denna regeringsform och som avser meddelande av föreskrifter, användningen av statens tillgångar, rättskipnings- eller förvaltningsuppgifter eller ingående eller uppsägning av internationella överenskommelser eller förpliktelser, i begränsad omfattning överlåtas till en mellanfolklig organisation för fredligt samarbete, till vilken riket är eller ska bli anslutet, eller till en mellanfolklig domstol.

Beslutanderätt som avser frågor om stiftande, ändring eller upphävande av grundlag, riksdagsordningen eller lag om val till riksdagen eller frågor om begränsning av någon av de fri- och rättigheter som avses i 2 kap. får inte överlåtas enligt första stycket.

Riksdagen fattar beslut om överlåtelse i den ordning som anges i 6 § andra stycket.

8 § Rättskipnings- eller förvaltningsuppgifter som inte direkt grundar sig på denna regeringsform kan, i andra fall än de som avses i 6 §, genom beslut av riksdagen överlåtas till en annan stat, till en mellanfolklig organisation eller till en utländsk eller internationell inrättning eller samfällighet. Riksdagen får i lag bemyndiga regeringen eller någon annan myndighet att i särskilda fall besluta om en sådan överlåtelse.

Innefattar uppgiften myndighetsutövning, fattar riksdagen beslut om överlåtelse eller bemyndigande i den ordning som anges i 6 § andra stycket.

Framtida ändringar i internationella överenskommelser

9 § Föreskrivs i lag att en internationell överenskommelse ska gälla som svensk rätt, får riksdagen besluta att även en framtida, för riket bindande ändring i överenskommelsen ska gälla som svensk rätt. Ett sådant beslut får endast avse framtida ändringar av begränsad omfattning. Beslutet fattas i den ordning som anges i 6 § andra stycket.

685

Författningsförslag

SOU 2008:125

Riksdagens rätt till information och samråd om EU-samarbetet

10 § Regeringen ska fortlöpande informera riksdagen och samråda med organ som utses av riksdagen om vad som sker inom ramen för samarbetet i Europeiska unionen. Närmare bestämmelser om informations- och samrådsskyldigheten meddelas i riksdags- ordningen.

Utrikesnämnden

11 § Regeringen ska fortlöpande hålla Utrikesnämnden underrättad om de utrikespolitiska förhållanden som kan få betydelse för riket och överlägga med nämnden om dessa så ofta som det behövs. I alla utrikesärenden av större vikt ska regeringen före avgörandet överlägga med nämnden, om det kan ske.

12 § Utrikesnämnden består av talmannen samt nio andra leda- möter, som riksdagen väljer inom sig. Närmare bestämmelser om Utrikesnämndens sammansättning meddelas i riksdagsordningen.

Utrikesnämnden sammanträder på kallelse av regeringen. Regeringen är skyldig att sammankalla nämnden om minst fyra av nämndens ledamöter begär överläggning i en viss fråga. Ordförande vid sammanträde med nämnden är statschefen eller, om han eller hon har förhinder, statsministern.

Ledamot av Utrikesnämnden och den som i övrigt är knuten till nämnden ska visa varsamhet i fråga om meddelanden till andra om vad han eller hon har fått kännedom om i denna egenskap. Ordföranden kan besluta om ovillkorlig tystnadsplikt

Statliga myndigheters underrättelseskyldighet

13 § Chefen för det departement som har hand om utrikesärendena ska hållas underrättad, när en fråga som är av betydelse för förhållandet till en annan stat eller till en mellanfolklig organisation uppkommer hos en statlig myndighet.

686

SOU 2008:125

Författningsförslag

Mellanfolkliga brottmålsdomstolar

14 § Bestämmelserna i 2 kap. 7 §, 4 kap. 12 §, 5 kap. 8 §, 11 kap. 8 § och 13 kap. 3 § utgör inte hinder mot att Sverige uppfyller sina åtaganden med anledning av Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen eller i förhållande till andra mellanfolkliga brottmålsdomstolar.

11 kap. Rättskipningen

Domstolarna

1 § Högsta domstolen, hovrätterna och tingsrätterna är allmänna domstolar. Regeringsrätten, kammarrätterna och länsrätterna är allmänna förvaltningsdomstolar. Högsta domstolen och Regerings- rätten dömer i sista instans. Rätten att få ett mål prövat av Högsta domstolen eller Regeringsrätten kan dock begränsas genom lag.

Andra domstolar inrättas med stöd av lag. I 2 kap. 11 § första stycket finns bestämmelser om förbud mot inrättande av domstolar i vissa fall.

I Högsta domstolen och Regeringsrätten får endast den som är eller har varit ordinarie domare i någon av domstolarna tjänstgöra som ledamot. Vid övriga domstolar ska det finnas ordinarie domare. Undantag härifrån får dock göras i lag i fråga om domstolar som har inrättats för handläggningen av en viss bestämd grupp eller vissa bestämda grupper av mål.

2 § Bestämmelser om domstolarnas rättskipningsuppgifter, om huvuddragen i deras organisation och om rättegången, i andra hänseenden än som berörs i denna regeringsform, meddelas i lag.

Rättskipningens självständighet

3 § Ingen myndighet, inte heller riksdagen, får bestämma hur en domstol ska döma i det enskilda fallet eller hur en domstol i övrigt ska tillämpa en rättsregel i ett särskilt fall. Varje domstol bestämmer själv hur dömande uppgifter ska fördelas mellan enskilda domare.

687

Författningsförslag

SOU 2008:125

4 § Rättskipningsuppgifter får inte fullgöras av riksdagen i vidare mån än vad som följer av grundlag eller riksdagsordningen.

5 § Rättstvister mellan enskilda får inte utan stöd av lag avgöras av andra myndigheter än domstolar.

Utnämningen av ordinarie domare

6 § Ordinarie domare utnämns av regeringen.

Vid utnämningen ska avseende fästas endast vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet.

Bestämmelser om grunderna för förfarandet vid utnämningen av ordinarie domare meddelas i lag.

Ordinarie domares rättsställning

7 § Den som har utnämnts till ordinarie domare får skiljas från anställningen endast om

1.han eller hon genom brott eller grovt eller upprepat åsidosättande av skyldigheterna i anställningen har visat sig uppenbart olämplig att inneha anställningen, eller

2.han eller hon har uppnått gällande pensionsålder eller enligt lag är skyldig att avgå på grund av varaktig förlust av arbets- förmågan.

Om det krävs av organisatoriska skäl, får den som har utnämnts till ordinarie domare förflyttas till en annan jämställd domar- anställning.

8 § Åtal för brott i utövningen av en anställning som ledamot av Högsta domstolen väcks i Regeringsrätten. Om åtalet avser en ledamot av Regeringsrätten, väcks det i Högsta domstolen. Åtal väcks av riksdagens ombudsman eller Justitiekanslern.

Regeringsrätten prövar också om en ledamot av Högsta domstolen ska skiljas eller avstängas från sin anställning eller vara skyldig att genomgå en läkarundersökning. Om en sådan talan avser en ledamot av Regeringsrätten, prövas den av Högsta domstolen. Talan väcks av riksdagens ombudsman eller Justitiekanslern.

688

SOU 2008:125

Författningsförslag

9 § Har en ordinarie domare skilts från anställningen genom beslut av en annan myndighet än en domstol, ska han eller hon kunna begära att beslutet prövas av domstol. Vid en sådan prövning ska ordinarie domare ingå i domstolen. Detta gäller också beslut varigenom en ordinarie domare har avstängts från utövning av sin anställning, ålagts att genomgå en läkarundersökning eller meddelats en disciplinpåföljd.

10 § Grundläggande bestämmelser om ordinarie domares rätts- ställning i övrigt meddelas i lag.

Krav på medborgarskap

11 § Ordinarie domare ska vara svenska medborgare. I övrigt får krav på svenskt medborgarskap för behörighet att utöva rättskipningsuppgifter uppställas endast i lag eller enligt förutsättningar som anges i lag.

Andra anställda vid domstolarna

12 § För andra anställda vid domstolarna än de ordinarie domarna tillämpas 12 kap. 5–7 §§.

Resning och återställande av försutten tid

13 § Resning i ett avgjort ärende samt återställande av försutten tid beviljas av Regeringsrätten eller, om det anges i lag, av en lägre förvaltningsdomstol, när det gäller ett ärende för vilket regeringen, förvaltningsdomstol eller förvaltningsmyndighet är högsta instans. I annat fall beviljas resning och återställande av försutten tid av Högsta domstolen eller, om det anges i lag, av en annan domstol som inte är en förvaltningsdomstol.

Närmare bestämmelser om resning och återställande av försutten tid får meddelas i lag.

689

Författningsförslag

SOU 2008:125

Lagprövning

14 § Finner en domstol att en föreskrift står i strid med en bestäm- melse i grundlag eller annan överordnad författning får föreskriften inte tillämpas. Detsamma gäller om stadgad ordning i något väsentligt hänseende har åsidosatts vid föreskriftens tillkomst.

Vid prövning enligt första stycket av en lag ska det särskilt beaktas att riksdagen är folkets främsta företrädare och att grundlag går före lag.

12 kap. Förvaltningen

Den statliga förvaltningsorganisationen

1 § Under regeringen lyder Justitiekanslern och andra statliga förvaltningsmyndigheter som inte enligt denna regeringsform eller annan lag är myndigheter under riksdagen.

Förvaltningens självständighet

2 § Ingen myndighet, inte heller riksdagen eller en kommuns beslutande organ, får bestämma hur en förvaltningsmyndighet i ett särskilt fall ska besluta i ett ärende som rör myndighetsutövning mot en enskild eller mot en kommun eller som rör tillämpningen av lag.

3 § Förvaltningsuppgifter får inte fullgöras av riksdagen i vidare mån än vad som följer av grundlag eller riksdagsordningen.

Överlämnande av förvaltningsuppgifter

4 § Förvaltningsuppgifter kan överlämnas åt kommuner. Förvaltningsuppgifter kan även överlämnas åt andra juridiska

personer och enskilda individer. Innefattar uppgiften myndighets- utövning, får ett överlämnande göras endast med stöd av lag.

690

SOU 2008:125

Författningsförslag

Särskilda bestämmelser om statligt anställda

5 § Arbetstagare vid förvaltningsmyndigheter som lyder under regeringen anställs av regeringen eller av den myndighet som regeringen bestämmer.

Vid beslut om statliga anställningar ska avseende fästas endast vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet.

6 § Riksdagens ombudsmän och riksrevisorerna ska vara svenska medborgare. Detsamma gäller justitiekanslern. I övrigt får krav på svenskt medborgarskap för behörighet att inneha en anställning eller utöva ett uppdrag hos staten eller en kommun uppställas endast i lag eller enligt förutsättningar som anges i lag.

7 § Grundläggande bestämmelser om statligt anställdas rätts- ställning i andra hänseenden än de som berörs i denna regeringsform meddelas i lag.

Dispens och nåd

8 § Regeringen får medge undantag från föreskrifter i förordningar eller från bestämmelser som har meddelats med stöd av beslut av regeringen, om inte annat följer av lag eller beslut om utgiftsanslag.

9 § Regeringen får genom nåd efterge eller mildra en brottspåföljd eller en annan sådan rättsverkan av brott samt efterge eller mildra ett annat liknande ingrepp som avser enskildas person eller egendom och som har beslutats av en myndighet.

Om det finns synnerliga skäl, får regeringen besluta att vidare åtgärder för att utreda eller lagföra en brottslig gärning inte ska vidtas.

Lagprövning

10 § Finner ett offentligt organ att en föreskrift står i strid med en bestämmelse i grundlag eller annan överordnad författning får föreskriften inte tillämpas. Detsamma gäller om stadgad ordning i något väsentligt hänseende har åsidosatts vid föreskriftens tillkomst.

691

Författningsförslag

SOU 2008:125

Vid prövning enligt första stycket av en lag ska det särskilt beaktas att riksdagen är folkets främsta företrädare och att grundlag går före lag.

13 kap.

Konstitutionsutskottets granskning

1 §

Konstitutionsutskottet skall granska statsrådens tjänste- utövning och regerings- ärendenas handläggning. Utskottet har rätt att för detta ändamål utfå protokollen över beslut i regeringsärenden och de handlingar som hör till dessa ärenden. Varje annat utskott och varje riksdagsledamot får hos konstitutionsutskottet skriftligen väcka fråga om statsråds tjänste- utövning eller handläggningen av regeringsärende.

Konstitutionsutskottet ska granska statsrådens tjänste- utövning och regerings- ärendenas handläggning. Utskottet har rätt att för granskningen få ut protokollen över beslut i regeringsärenden, handlingar som hör till dessa ärenden samt övriga handlingar hos regeringen som utskottet finner nödvändiga för sin granskning.

Andra utskott och varje riksdagsledamot får hos konsti- tutionsutskottet skriftligen väcka frågor om statsrådens tjänsteutövning eller handlägg- ningen av regeringsärenden.

2 §

Det åligger konstitutions- utskottet att när skäl föreligger till det, dock minst en gång om året, meddela riksdagen vad utskottet vid sin granskning har funnit förtjäna uppmärksamhet. Riks- dagen kan med anledning därav göra framställning till regeringen.

När det finns skäl till det, dock minst en gång om året, ska konstitutionsutskottet meddela riksdagen vad utskottet vid sin granskning har funnit värt att uppmärksamma. Riksdagen kan med anledning av det göra en framställning till regeringen.

692

SOU 2008:125

Författningsförslag

Åtal mot statsråd

3 §

Den som är eller har varit statsråd får fällas till ansvar för brott i utövningen av statsråds- tjänsten endast om han därigenom grovt har åsidosatt sin tjänsteplikt. Åtal beslutas av konstitutionsutskottet och prövas av Högsta domstolen.

Den som är eller har varit statsråd får dömas för brott i utövningen av statsrådstjänsten endast om han eller hon genom brottet grovt har åsidosatt sin tjänsteplikt. Åtal beslutas av konstitutionsutskottet och prövas av Högsta domstolen.

Misstroendeförklaring

4 §

Riksdagen kan avgiva förklaring, att statsråd icke åtnjuter riksdagens förtroende. För sådan förklaring, misstroendeförklaring, fordras att mer än hälften av riksdagens ledamöter förenar sig därom.

Yrkande om misstroende- förklaring upptages till prövning endast om det väckes av minst en tiondel av riksdagens ledamöter. Det upptages icke till prövning under tiden från det att ordinarie val har ägt rum eller beslut om extra val har meddelats till dess den genom valet utsedda riksdagen samlas. Yrkande avseende statsråd som efter att ha entledigats uppehåller sin befattning enligt 6 kap. 8 § får ej i något fall upptagas till prövning.

Riksdagen kan förklara att ett statsråd inte har riksdagens förtroende. Ett yrkande om en sådan misstroendeförklaring ska väckas av minst en tiondel av riksdagens ledamöter för att tas upp till prövning. För en misstroendeförklaring krävs att mer än hälften av riksdagens ledamöter röstar för den.

Ett yrkande om misstroende- förklaring tas inte upp till prövning om det väcks under tiden från det att ordinarie val har ägt rum eller beslut om extra val har meddelats till dess den genom valet utsedda riksdagen samlas. Ett yrkande avseende ett statsråd som efter att ha entledigats uppehåller sin befattning enligt 6 kap. 11 § får inte i något fall tas upp till prövning.

693

Författningsförslag

SOU 2008:125

Yrkande om misstroende- förklaring skall icke beredas i utskott.

Ett yrkande om misstroende- förklaring ska inte beredas i utskott.

Interpellationer och frågor

5 §

Riksdagsledamot får, enligt bestämmelser i riksdags- ordningen, framställa interpella- tion eller fråga till statsråd i angelägenhet som angår dennes tjänsteutövning.

En riksdagsledamot får fram- ställa interpellationer och frågor till ett statsråd i angelägenheter som rör statsrådets tjänste- utövning. Närmare bestämmelser om interpellationer och frågor meddelas i riksdagsordningen.

Riksdagens ombudsmän

6 §

Riksdagen väljer en eller flera ombudsmän att i enlighet med instruktion som riksdagen beslutar utöva tillsyn över tillämpningen i offentlig verksamhet av lagar och andra författningar. Ombudsman får föra talan i de fall som angives i instruktionen.

Ombudsman får närvara vid domstols eller förvaltnings- myndighets överläggningar och har tillgång till myndighetens protokoll och handlingar. Domstol och förvaltnings- myndighet samt tjänsteman hos staten eller kommun skall tillhandagå ombudsman med de upplysningar och yttranden han begär. Sådan skyldighet åligger

Riksdagen väljer en eller flera ombudsmän (justitieombuds- män), som i enlighet med den instruktion som riksdagen beslutar ska utöva tillsyn över tillämpningen i offentlig verksamhet av lagar och andra föreskrifter. En ombudsman får föra talan i de fall som anges i instruktionen.

Domstolar och förvaltningsmyndigheter samt anställda hos staten eller kommuner ska lämna de upplysningar och yttranden som en ombudsman begär. Sådan skyldighet har även andra som står under en ombudsmans tillsyn. En ombudsman har rätt att få tillgång till protokoll och handlingar hos domstolar och

694

SOU 2008:125

Författningsförslag

även annan, om han står under ombudsmans tillsyn. Allmän åklagare skall på begäran biträda ombudsman.

Närmare bestämmelser om ombudsman finns i riksdags- ordningen.

förvaltningsmyndigheter. Allmän åklagare ska på begäran biträda en ombudsman.

Närmare bestämmelser om ombudsmännen meddelas i riksdagsordningen.

Riksrevisionen

7 §

Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen med uppgift att granska den verksamhet som bedrivs av staten. Närmare bestämmelser om Riksrevisionen finns i riksdagsordningen och i annan lag. Enligt vad som föreskrivs i sådan lag kan Riksrevisionens granskning avse också annan än statlig verksamhet.

Riksrevisionen leds av tre riksrevisorer, som väljs av rik- sdagen. Riksrevisorerna beslutar självständigt, med beaktande av de bestämmelser som finns i lag, vad som ska granskas. De beslutar självständigt och var för sig hur granskningen ska bedrivas och om slutsatserna av sin granskning.

Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen med uppgift att granska den verksamhet som bedrivs av staten. Bestämmelser om att

Riksrevisionens granskning kan avse också annan än statlig verksamhet meddelas i lag.

695

Författningsförslag

SOU 2008:125

anledning till samt att besluta om förslag till anslag på statsbudgeten och om årsredovisning för myndigheten.

Riksdagen får skilja en riksrevisor från uppdraget endast om riksrevisorn inte längre uppfyller de krav som gäller för uppdraget eller om riksrevisorn har gjort sig skyldig till allvarlig försummelse.

8 §

Riksrevisionen leds av tre riksrevisorer, som väljs av riksdagen. Riksdagen får skilja en riksrevisor från uppdraget endast om riksrevisorn inte längre uppfyller de krav som gäller för uppdraget eller om riksrevisorn har gjort sig skyldig till allvarlig försummelse.

Riksrevisorerna beslutar självständigt, med beaktande av de bestämmelser som finns i lag, vad som ska granskas. De beslutar självständigt och var för sig hur granskningen ska bedrivas och om slutsatserna av sin granskning.

Vid myndigheten finns också en styrelse, som väljs av riks- dagen. Styrelsens uppgift är att följa granskningsverksamheten, lämna de förslag och redo- görelser till riksdagen som riksrevisorernas gransknings- rapporter och revisions- berättelser ger anledning till samt besluta om förslag till anslag på statsbudgeten och om årsredovisning för myndigheten.

696

SOU 2008:125

Författningsförslag

9 §

Ytterligare bestämmelser om Riksrevisionen meddelas i riks- dagsordningen och i annan lag.

14 kap. Kommunerna

1 § Beslutanderätten i kommunerna utövas av valda församlingar.

2 § Kommunerna sköter lokala och regionala angelägenheter av allmänt intresse på den kommunala självstyrelsens grund. Närmare bestämmelser om detta finns i lag. På samma grund sköter kommunerna även de övriga angelägenheter som bestäms i lag.

3 § En inskränkning i den kommunala självstyrelsen bör inte gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till de ändamål som har föranlett den.

4 § Kommunerna får ta ut skatt för skötseln av sina angelägenheter.

5 § Kommunerna får i lag åläggas att bidra till kostnaden för andra kommuners angelägenheter, om det krävs för att uppnå likvärdiga ekonomiska förutsättningar.

6 § Föreskrifter om grunderna för ändring i rikets indelning i kommuner meddelas i lag.

			15 kap.
				Inkallande av riksdagen
			1 §
Kommer riket i krig eller				Kommer riket i krig eller
krigsfara skall regeringen			eller	krigsfara	ska regeringen	eller
talmannen	kalla	riksdagen	till	talmannen	kalla riksdagen	till
sammanträde. Den som utfärdar				sammanträde. Den som utfärdar
kallelsen	kan	besluta	att	kallelsen kan besluta att riks-
riksdagen skall sammanträda på				dagen ska	sammanträda någon
annan ort än Stockholm.				annanstans än i Stockholm.
						697

Författningsförslag

SOU 2008:125

Krigsdelegationen

2 §

Är riket i krig eller krigsfara,

Är riket i krig eller krigsfara

skall en inom riksdagen utsedd

som rör dess bestånd eller

krigsdelegation träda i riks-

territoriella

integritet,

ska

dagens ställe, om förhållandena

inom riksdagen utsedd krigs-

kräver det.

delegation

träda i

riksdagens

ställe,

förhållandena kräver

det.

Om riket är i krig, meddelas

Om riket är i sådant krig som

förordnande att

krigsdelega-

avses i första stycket, meddelas

tionen skall träda i riksdagens

beslut

att krigsdelegationen

ska

ställe

Utrikesnämndens

träda i riksdagens ställe av

ledamöter

enligt

närmare

Utrikesnämndens

ledamöter

bestämmelser

riksdags-

enligt

närmare

bestämmelser i

ordningen.

Innan

förordnande

riksdagsordningen. Innan beslut

meddelas skall samråd ske med

meddelas ska samråd ske med

statsministern,

det

är

statsministern,

det

är

möjligt.

Hindras

nämndens

möjligt.

Hindras

nämndens

ledamöter av krigsförhållandena

att

sammanträda,

meddelas

att

sammanträda,

meddelas

förordnandet av regeringen. Om

beslutet av regeringen. Om riket

riket är i krigsfara, meddelas

är i sådan krigsfara som avses i

förordnande som nu sagts av

första stycket, meddelas beslutet

Utrikesnämndens

ledamöter

av Utrikesnämndens ledamöter i

förening

med

statsministern.

förening

med

statsministern.

För förordnande

fordras därvid

För ett sådant beslut krävs att

att statsministern och sex av

statsministern

och

sex

nämndens ledamöter är ense.

nämndens

ledamöter

röstar

för

det.

Krigsdelegationen

och

Krigsdelegationen

och

regeringen kan i samråd eller var

för sig besluta att riksdagen skall

för sig besluta att riksdagen ska

återtaga sina befogenheter.

återta

sina

befogenheter.

Beslutet ska fattas så snart

förhållandena medger det.

Krigsdelegationens

samman-

Bestämmelser

krigs-

sättning bestämmes i riksdags-

delegationens

sammansättning

ordningen.

meddelas i riksdagsordningen.

698

699

Är riket i krig och kan varken riksdagen eller krigs- delegationen till följd av detta fullgöra sina uppgifter, ska regeringen fullgöra dessa i den utsträckning det behövs för att skydda riket och slutföra kriget till rikets försvar.

Regeringen får inte med stöd av första stycket stifta, ändra eller upphäva grundlag, riks- dagsordningen eller lag om val till riksdagen.

SOU 2008:125

Författningsförslag

Medan krigsdelegationen är i riksdagens ställe utövar den de befogenheter som annars till- kommer riksdagen. Den får dock ej fatta beslut som avses i 12 § första stycket första punkten eller andra eller fjärde stycket.

Krigsdelegationen beslutar verksamhet.

3 §

Medan krigsdelegationen är i riksdagens ställe utövar den riksdagens befogenheter. Den får dock inte fatta beslut som avses i 11 § första stycket första meningen eller andra eller fjärde stycket.

själv om formerna för sin

Regeringsbildning och regeringens arbetsformer

	4 §
Är riket i krig och kan till		Är riket i krig och kan
följd därav	regeringen icke	regeringen till följd av detta inte
fullgöra sina uppgifter, kan riks-		fullgöra sina uppgifter, kan riks-
dagen bestämma om bildande av		dagen besluta om bildande av
regering och	om regeringens	regering och om regeringens
arbetsformer.		arbetsformer.

Regeringens befogenheter

5 § Är riket i krig och kan till

följd därav varken riksdagen eller krigsdelegationen fullgöra sina uppgifter, skall regeringen handha dessa i den mån den finner det behövligt för att skydda riket och slutföra kriget.

Regeringen får ej på grund av första stycket stifta, ändra eller upphäva grundlag, riksdags- ordningen eller lag om val till riksdagen.

Författningsförslag

SOU 2008:125

6 §

Är riket i krig eller krigsfara

Är riket i sådant krig eller

eller råder sådana utomordentliga

krigsfara som avses i 2 § första

förhållanden som är föranledda

stycket

eller

råder

sådana

av krig eller av krigsfara vari

extraordinära

förhållanden

som

riket har befunnit sig, kan

är föranledda av krig eller av

regeringen

med

stöd

krigsfara som riket har befunnit

bemyndigande

lag

genom

sig i, kan regeringen med stöd

förordning

meddela

sådana

av bemyndigande i lag genom

föreskrifter i visst ämne som

förordning

meddela

sådana

enligt grundlag

annars

skall

föreskrifter i visst ämne som

meddelas

genom

lag. Erfordras

enligt

grundlag

annars

ska

det även i annat fall med hänsyn

meddelas genom lag. Om det

till försvarsberedskapen,

kan

behövs med hänsyn till försvars-

regeringen

med

stöd

beredskapen,

kan

regeringen

bemyndigande

lag

genom

även i annat fall med stöd av

förordning bestämma att i lag

bemyndigande

lag

genom

meddelad

föreskrift

förordning bestämma att en i lag

rekvisition

eller

annat

sådant

meddelad

föreskrift

förfogande

skall

börja

eller

rekvisition eller

annat

sådant

upphöra att tillämpas.

förfogande

ska

börja

eller

upphöra att tillämpas.

I lag med bemyndigande som

I en lag med ett sådant

avses i första stycket skall noga

bemyndigande

ska

det

noga

angivas under vilka förutsätt-

anges under vilka förutsätt-

ningar

bemyndigandet

får

ningar

bemyndigandet

får

utnyttjas. Bemyndigande

med-

utnyttjas. Bemyndigandet med-

för ej rätt att stifta, ändra eller

för inte rätt att stifta, ändra eller

upphäva

grundlag, riksdags-

upphäva

grundlag,

riksdags-

ordningen eller lag om val till

riksdagen.

700

Förhållanden under ockupation

Är riket i sådant krig eller omedelbar sådan krigsfara som avses i 2 § första stycket, kan regeringen med stöd av riks- dagens bemyndigande besluta att uppgift som enligt grundlag ska fullgöras av regeringen i stället ska fullgöras av en annan myndighet. Ett sådant bemyndigande får inte omfatta någon befogenhet enligt 5 eller 6 §, om det inte endast är fråga om beslut att en lag i ett visst ämne ska börja tillämpas.

SOU 2008:125

Författningsförslag

	Begränsningar av fri- och
	rättigheter
7 §
Är riket i krig eller	Är riket i sådant krig eller
omedelbar krigsfara, skall 2 kap.	omedelbar sådan krigsfara				som
12 § tredje stycket icke tillämpas.	avses	i 2 §	första	stycket,	ska
Detsamma gäller om krigs-	2 kap.	22 §	första	stycket	inte
delegationen i annat fall har trätt	tillämpas. Detsamma gäller				om
i riksdagens ställe.	krigsdelegationen i annat fall har
	trätt i riksdagens ställe.

Befogenheter för andra myndigheter än regeringen

8 § Är riket i krig eller omedel-

bar krigsfara, kan regeringen med stöd av riksdagens bemyndigande besluta att uppgift, som enligt grundlag ankommer på regeringen, skall fullgöras av annan myndighet. Sådant bemyndigande får icke omfatta befogenhet enligt 5 eller 6 §, om ej fråga är endast om beslut att lag i visst ämne skall börja tillämpas.

10 §		9 §
Riksdagen	eller regeringen	Riksdagen eller	regeringen
får icke fatta beslut på ockuperat		får inte fatta beslut på ockuperat
område. På sådant område får ej		område. På sådant område får
heller utövas	befogenhet som	inte heller utövas	befogenhet
			701

Författningsförslag

SOU 2008:125

tillkommer någon i egenskap av

som någon har i egenskap av

riksdagsledamot eller statsråd.

Det

åligger

varje

offentligt

Varje offentligt organ ska på

organ att på ockuperat område

ockuperat område handla på det

handla på det sätt som bäst

sätt som bäst gagnar försvars-

gagnar försvarsansträngningarna

ansträngningarna

och

mot-

och

motståndsverksamheten

ståndsverksamheten

samt

civil-

samt civilbefolkningens

skydd

befolkningens

skydd

och

och svenska intressen i övrigt.

svenska intressen i övrigt. Inte i

Icke i något fall får ett offentligt

något fall får ett offentligt organ

organ meddela beslut eller vidta

meddela ett beslut eller vidta en

åtgärd som i strid mot folk-

rättens

regler

ålägger

någon

rättens regler ålägger någon av

rikets

medborgare

att

lämna

rikets

medborgare

att

lämna

ockupationsmakten bistånd.

Val till riksdagen eller beslut-

ande kommunala

församlingar

ande

kommunala

församlingar

får ej hållas på ockuperat

får inte hållas på ockuperat

område.

Statschefen

11 §

10 §

Är riket i krig, bör

Är riket i sådant krig som

statschefen

följa

regeringen.

avses

i 2 §

första

stycket, bör

Befinner han sig på ockuperat

statschefen

följa

regeringen.

område eller på annan ort än

Om statschefen befinner sig på

regeringen,

skall

han

anses

ockuperat område eller på annan

hindrad

att

fullgöra

sina

ort än regeringen, ska han eller

uppgifter som statschef.

hon anses hindrad att fullgöra

sina uppgifter som statschef.

Val till riksdagen

12 §

11 §

Är riket i krig, får val till

Är riket i sådant krig som

riksdagen

hållas

endast

efter

avses i 2 § första stycket, får val

beslut av riksdagen. Är riket i

till riksdagen hållas endast efter

krigsfara, när ordinarie val skall

beslut

av riksdagen. Är riket i

702

SOU 2008:125

Författningsförslag

hållas, kan riksdagen besluta att uppskjuta valet. Sådant beslut skall omprövas inom ett år och därefter med högst ett års mellanrum. Beslut som avses i detta stycke blir gällande endast om minst tre fjärdedelar av riksdagens ledamöter förenar sig om det.

Är riket till någon del ockuperat, när val skall hållas, beslutar riksdagen de jämk- ningar av reglerna i 3 kap. som är påkallade. Undantag får dock ej göras från 3 kap. 1 § första stycket, 2 §, 6 § första stycket och 7–11 §§. Vad som sägs i 3 kap.

6 § första stycket, 7 § andra stycket och 8 § andra stycket om riket skall i stället gälla den del av riket för vilken val skall hållas. Minst en tiondel av alla mandaten skall vara utjämnings- mandat.

Ordinarie val, som till följd av första stycket icke hålles på föreskriven tid, skall hållas så snart det kan ske sedan kriget eller krigsfaran har upphört. Det åligger regeringen och tal- mannen att i samråd eller var för sig se till att de åtgärder som behövs härför blir vidtagna.

sådan krigsfara som avses i 2 § första stycket, när ordinarie val ska hållas, kan riksdagen besluta att skjuta upp valet. Ett sådant beslut ska omprövas inom ett år och därefter med högst ett års mellanrum. Beslut som avses i detta stycke blir gällande endast om minst tre fjärdedelar av riks- dagens ledamöter röstar för det.

Om riket till någon del är ockuperat, när val ska hållas, beslutar riksdagen de jämk- ningar av reglerna i 3 kap. som behövs. Undantag får dock inte göras från 3 kap. 1, 4, 5, 7–9 och 12 §§. Vad som sägs om riket i 3 kap. 5 §, 7 § andra stycket och 8 § andra stycket ska i stället gälla den del av riket för vilken val ska hållas. Minst en tiondel av alla mandaten ska vara utjämningsmandat.

Ordinarie val, som till följd av första stycket inte hålls på föreskriven tid, ska hållas så snart det kan ske sedan kriget eller krigsfaran har upphört.

Regeringen och talmannen ska i samråd eller var för sig se till att de åtgärder som behövs för detta blir vidtagna.

Har ordinarie val till följd av denna paragraf hållits på en annan tid än när det annars skulle ha ägt rum, ska riksdagen bestämma tiden för därnäst följande ordinarie val till den månad under fjärde eller femte

703

Författningsförslag

SOU 2008:125

året efter det först nämnda valet, då ordinarie val skall hållas enligt riksdagsordningen.

13 §

Är riket i krig eller krigsfara eller råder sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av krig eller av krigsfara vari riket har befunnit sig, utövas beslutanderätten i kommunerna på sätt som anges i lag.

året efter det först nämnda valet, då ordinarie val ska hållas enligt riksdagsordningen.

Beslutanderätten i kommunerna

12 §

Om riket är i sådant krig eller sådan krigsfara som avses i 2 § första stycket eller om det råder sådana extraordinära förhållanden som är föranledda av krig eller av krigsfara som riket har befunnit sig i, utövas beslutanderätten i kommunerna på det sätt som anges i lag.

RiketsT försvarT

13 §

Regeringen får sätta in rikets försvarsmakt i enlighet med internationell rätt och sedvänja för att möta ett väpnat angrepp mot riket eller för att hindra en kränkning av rikets territorium.

Regeringen får uppdra åt försvarsmakten att använda våld i enlighet med internationell rätt och sedvänja för att hindra kränkning av rikets territorium i fred eller under krig mellan främmande stater.

704

SOU 2008:125

Författningsförslag

KrigsförklaringT T

14 §

Förklaring att riket är i krig får, utom vid ett väpnat angrepp mot riket, inte ges av regeringen utan riksdagens medgivande.

FredsfrämjandeT insatserT

16 §

. Regeringen får sända svenska väpnade styrkor till andra länder eller i övrigt sätta in sådana styrkor i fredsfrämjande syfte för att fullgöra en internationell förpliktelse som har godkänts av riksdagen.

Svenska väpnade styrkor får i övrigt sändas till andra länder eller sättas in i fredsfrämjande syfte om

1. det är medgett i lag som anger förutsättningarna för åtgärden, eller

2. riksdagen medger det i ett särskilt fall.

Regeringens rätt att meddela föreskrifter i nödsituationer

17 §

Föreskrifter som enligt grund- lag annars ska meddelas genom lag får meddelas av regeringen genom förordning i en nöd- situation som innebär

1. omfattande skador eller en

705

Författningsförslag

SOU 2008:125

överhängande risk för omfattande skador på människor, egendom eller miljö, eller

2. en allvarlig störning eller en överhängande risk för en allvarlig störning i centrala samhälls- funktioner.

Första stycket gäller dock endast om ett dröjsmål med före- skrifterna allvarligt kan motverka arbetet med att hindra eller bekämpa skadan eller störningen. Föreskrifterna får inte innebära stiftande, ändring eller upp- hävande av grundlag, riksdags- ordningen eller lag om val till riksdagen.

18 §

När regeringen utfärdar föreskrifter som avses i 17 § ska regeringen samtidigt tillkännage föreskrifterna för allmänheten och ange vilken nödsituation som föranlett föreskrifterna och i vilket geografiskt område de gäller. Föreskrifterna träder i kraft sedan de tillkännagetts på detta sätt.

19 §

Föreskrifter som avses i 17 § upphör att gälla senast tolv dagar efter utfärdandet. Sådana före- skrifter ska så snart som möjligt efter utfärdandet underställas riksdagen för prövning. Anser riksdagen att föreskrifterna ska fortsätta att gälla ska de meddelas i form av lag.

706

SOU 2008:125

Författningsförslag

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.

2.Utan hinder av 2 kap. 12 § behåller äldre föreskrifter, som innebär särbehandling på grund av sexuell läggning, sin giltighet tills vidare. Sådana föreskrifter får ändras även om ändringen innebär fortsatt särbehandling.

3.Äldre föreskrifter och bemyndiganden gäller fortfarande utan hinder av att de inte har tillkommit i den ordning som anges i regeringsformen i dess nya lydelse.

4.Om det i en lag eller annan författning hänvisas till en föreskrift som har ersatts genom en bestämmelse i regeringsformen

idess nya lydelse, tillämpas i stället den nya bestämmelsen.

707

Författningsförslag

SOU 2008:125

2.Förslag till

lag om ändring i tryckfrihetsförordningen

Härigenom föreskrivs att 7 kap. 3 § tryckfrihetsförordningenTPF2FPT ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

7 kap.

3 §

Om någon lämnar meddelande, som avses i 1 kap. 1 § tredje stycket, eller, utan att svara enligt 8 kap., medverkar till fram- ställning, som är avsedd att införas i tryckt skrift, såsom författare eller annan upphovsman eller såsom utgivare och därigenom gör sig skyldig till

1.högförräderi, spioneri, grovt spioneri, grov obehörig befattning med hemlig uppgift, uppror, landsförräderi, landssvek eller försök, förberedelse eller stämpling till sådant brott;

2.oriktigt utlämnande av allmän handling som ej är tillgänglig för envar eller tillhandahållande av sådan handling i strid med myndighets förbehåll vid dess utlämnande, när gärningen är uppsåtlig; eller

3.uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt i de fall som angivas

isärskild lag, gäller om ansvar för sådant brott vad i lag är stadgat. Om någon anskaffar uppgift eller underrättelse i sådant syfte

som avses i 1 kap. 1 § fjärde stycket och därigenom gör sig skyldig till brott som angives i förevarande paragrafs första stycke 1, gäller om ansvar härför vad i lag är stadgat.

Det som sägs i 2 kap. 12 §			Det som sägs i 2 kap. 22 §
tredje	stycket	regeringsformen	första stycket regeringsformen
skall gälla också i fråga om			ska gälla också i fråga om förslag
förslag	till	föreskrifter som	till föreskrifter som avses i
avses i första stycket 3.			första stycket 3.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.

2TP PT Tryckfrihetsförordningen omtryckt 2002:908.

708

SOU 2008:125

Författningsförslag

3.Förslag till

lag om ändring i yttrandefrihetsgrundlagen

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 3 §, 5 kap. 3 § och 7 kap. 6 § yttrandefrihetsgrundlagenTPF3FPTska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse				Föreslagen lydelse
			3 kap.
			3 §
I fråga om sådana begräns-				I fråga om sådana begräns-
ningar i	sändningsrätten		som	ningar i	sändningsrätten		som
avses i 1 och 2 §§ gäller vad som				avses i 1 och 2 §§ gäller vad som
föreskrivs om begränsningar av				föreskrivs om begränsningar av
grundläggande		fri-	och	grundläggande		fri-	och
rättigheter i 2 kap. 12 § andra–				rättigheter	i 2	kap. 21–23 §§
femte	styckena	och	13 §	regeringsformen.
regeringsformen.

5kap.

3 §

Om någon lämnar ett meddelande, som avses i 1 kap. 2 §, eller, utan att svara enligt 6 kap., medverkar till en framställning som är avsedd att offentliggöras i ett radioprogram eller en teknisk upptagning, som författare eller annan upphovsman eller genom att framträda i radioprogrammet och därigenom gör sig skyldig till

1.högförräderi, spioneri, grovt spioneri, grov obehörig befattning med hemlig uppgift, uppror, landsförräderi, landssvek eller försök, förberedelse eller stämpling till sådant brott;

3.uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt i de fall som anges i särskild lag,

gäller vad som föreskrivs i lag om ansvar för sådant brott.

Om någon anskaffar en uppgift eller underrättelse i sådant syfte som avses i 1 kap. 2 § och därigenom gör sig skyldig till brott som

3TP PT Yttrandefrihetsgrundlagen omtryckt 2002:909.

709

I fråga om sådana före- skrifter som avses i 4 och 5 §§ gäller vad som föreskrivs om begränsningar av grundläggande fri- och rättigheter i 2 kap. 21– 23 §§ regeringsformen.

Författningsförslag

SOU 2008:125

anges i första stycket 1, gäller vad som föreskrivs i lag om ansvar

för brottet.
Det som sägs i 2 kap. 12 §			Det som sägs i 2 kap. 22 §
tredje	stycket	regeringsformen	första	stycket	regeringsformen
om	särskilt	lagstiftnings-	om	särskilt	lagstiftnings-
förfarande skall gälla också i			förfarande ska gälla också i fråga
fråga om förslag till föreskrifter			om förslag till föreskrifter som
som avses i första stycket 3.			avses i första stycket 3.

7 kap.

6 § I fråga om sådana före-

skrifter som avses i 4 och 5 §§ gäller vad som föreskrivs om begränsningar av grundläggande fri- och rättigheter i 2 kap. 12 § andra–femte styckena och 13 § regeringsformen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.

710

SOU 2008:125

Författningsförslag

4.Förslag till

lag om ändring i riksdagsordningen

Härigenom föreskrivs i fråga om riksdagsordningenTPF4FPT

dels att 1 kap. 1, 2 och 7 §§, 2 kap. 4 och 9 §§, 3 kap. 2, 14, 16 och 17 §§, 4 kap. 4–6, 9 och 11 §§, 5 kap. 1, 2, 4, 6 och 9–11 §§, 7 kap. 11 §, 8 kap. 2, 3, 8, 10–12, 15 och 16 §§, 10 kap. 1 och 5 §§, tilläggsbestämmelserna 2.7.1, 4.9.1, 4.12.1, 5.4.1, 5.11.1, 7.10.1, 7.13.1 och 8.9.2 samt att rubrikerna närmast före 7 kap. 11 § och 8 kap. 16 § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas en ny tilläggsbestämmelse, 8.16.2, av följande lydelse och att rubriken närmast före tilläggsbestämmelse 8.16.1 ska lyda ”Tilläggsbestämmelser”.

Nuvarande lydelse					Föreslagen lydelse
				1 kap.
				1 §
Ordinarie		val till riksdagen			Ordinarie		val till riksdagen
hålls i september. Bestämmelser					hålls i september. Bestämmelser
om tid	för	extra	val finns i		om tid	för	extra	val finns i
3 kap.	4 §	och	6 kap.	3 §	3 kap.	11 §	och	6 kap.	5 §
regeringsformen.					regeringsformen.
				2 §
Riksdagen		samlas efter		ett	Riksdagen		samlas efter		ett
riksdagsval till ett nytt riksmöte					riksdagsval till ett nytt riksmöte
i enlighet med bestämmelserna i					i enlighet med bestämmelserna i
3 kap. 5 § regeringsformen				på	3 kap. 10 § regeringsformen på
femtonde dagen efter valdagen,					femtonde dagen efter valdagen,
dock tidigast på fjärde dagen					dock tidigast på fjärde dagen
efter det att valets utgång har					efter det att valets utgång har
kungjorts.					kungjorts.

Under de år då ordinarie riksdagsval inte hålls, inleds ett nytt

riksmöte på den dag i september som		riksdagen på	förslag av
riksdagsstyrelsen fastställt vid det föregående riksmötet.
Har ett tillkännagivande om	Har ett tillkännagivande om
extra val gjorts före den	extra	val gjorts	före den

4TP PT Riksdagsordningen omtryckt 2007:726.

711

Författningsförslag

SOU 2008:125

fastställda dagen, skall ett nytt

fastställda dagen, ska ett nytt

riksmöte

enligt

andra

stycket

riksmöte

enligt

andra

stycket

inledas

endast

riksdagen

inledas

endast

riksdagen

med anledning av valet samlas

före juni månads utgång.

Ett riksmöte pågår till dess nästa riksmöte börjar.

7 §

När en ersättare skall inträda

När en ersättare ska inträda i

i stället för talmannen eller en

stället för talmannen eller en

riksdagsledamot

som

tillhör

riksdagsledamot

som

tillhör

regeringen

på

grund

regeringen

på

grund

bestämmelserna

4 kap.

9 §

bestämmelserna

4 kap.

13 §

regeringsformen

eller i

stället

regeringsformen

eller

stället

för en ledig riksdagsledamot på

grund av bestämmelserna i 6 § i

detta kapitel,

skall

talmannen

detta kapitel,

ska

talmannen

kalla ersättaren till tjänstgöring.

Talmannen skall då följa den

Talmannen ska då följa den

ordning

mellan

ersättarna

som

ordning

mellan

ersättarna

som

har bestämts enligt lag om val

till riksdagen. Om det finns

särskilda skäl, får dock tal-

mannen frångå denna ordning.

2kap.

4 §

Sammanträden		med	kam-	Riksdagen får besluta att ett
maren är offentliga. Riksdagen				sammanträde		ska hållas	inom
får dock besluta att ett				stängda dörrar, om det krävs
sammanträde	skall hållas		inom	med hänsyn till rikets säkerhet
stängda dörrar, om det krävs				eller i övrigt till förhållandet till
med hänsyn till rikets säkerhet				en annan stat eller en mellan-
eller i övrigt till förhållandet till				folklig	organisation.		Om
en annan stat eller en				regeringen vid ett sammanträde
mellanfolklig	organisation. Om			ska lämna		information	till
regeringen vid ett sammanträde				riksdagen,	får	även regeringen
skall lämna	information		till	besluta om stängda dörrar på
riksdagen, får även		regeringen		samma grunder som riksdagen.
besluta om stängda dörrar på
samma grunder som riksdagen.
712

SOU 2008:125

Författningsförslag

En ledamot eller tjänsteman i riksdagen får inte obehörigen röja vad som har förekommit vid ett sammanträde inom stängda dörrar. Riksdagen får dock besluta att i ett särskilt fall helt eller delvis upphäva tystnadsplikten.

						2.7.1
Yrkande om folkomröstning						Yrkande om folkomröstning
i en grundlagsfråga, förslag till						i en grundlagsfråga, stats-
ny	statsminister eller yrkande					ministeromröstning			enligt		6 kap.
om	misstroendeförklaring				förs	3 §	regeringsformen,			förslag till
upp som första punkt på						ny	statsminister eller yrkande
föredragningslistan.				Om	det	om	misstroendeförklaring förs
finns mer än ett sådant ärende,						upp som första punkt på före-
tas de upp i den ordning de nu						dragningslistan. Om				det	finns
har angetts. I övrigt tas						mer än ett sådant ärende, tas de
ärendena upp i följande ordning,						upp i den ordning de nu har
om	inte talmannen			bestämmer		angetts. När det gäller ordningen
annat:						mellan		en	statsminister-
1. val,						omröstning och ett yrkande om
2. propositioner					samt	misstroendeförklaring gäller detta
skrivelser från regeringen,						endast		om inte		talmannen
3. framställningar				och	redo-	bestämmer annat.
görelser från andra riksdags-						I övrigt tas ärendena upp i
organ än utskott,						följande		ordning,		om	inte
4. motioner,						talmannen bestämmer annat:
5. EU-dokument som avses i						1. val,
10 kap. 4 §,						2. propositioner					samt
6. utskottsbetänkanden					och	skrivelser från regeringen,
utlåtanden som avses i 10 kap.						3. framställningar				och	redo-
4 §	i	den	ordning	utskotten		görelser från andra riksdags-
anges		i	tilläggsbestämmelse			organ än utskott,
4.2.1.						4. motioner,

5.EU-dokument som avses i 10 kap. 4 §,

6.utskottsbetänkanden och utlåtanden som avses i 10 kap. 4 § i den ordning utskotten anges i tilläggsbestämmelse 4.2.1.

713

Författningsförslag

SOU 2008:125

9 §

Talmannen ställer

proposi-

Talmannen

ställer proposi-

tion till beslut med anledning av

de yrkanden som lagts fram.

Om talmannen finner att ett

yrkande

strider

mot

grundlag

yrkande

strider

mot

grundlag

eller mot denna lag, skall han

eller mot denna lag, ska han eller

eller hon vägra att ställa

hon vägra att ställa proposition

proposition och ange skäl för

och ange skäl för denna vägran.

denna

vägran. Om

kammaren

ändå

begär

ändå

begär

proposition,

skall

proposition,

ska

talmannen

hänvisa

frågan

till

hänvisa frågan till konstitutions-

konstitutionsutskottet

för

av-

utskottet för avgörande. Tal-

görande.

Talmannen

får

inte

mannen får inte vägra att ställa

vägra att ställa proposition om

proposition

utskottet har

utskottet har förklarat att ett

förklarat att ett yrkande inte

yrkande

inte

strider

mot

strider mot grundlag eller mot

grundlag eller mot denna lag.

denna lag.

Vad som sägs i första stycket

om prövning av ett yrkandes

grundlagsenlighet

gäller

inte

grundlagsenlighet

gäller

inte

frågan om huruvida 2 kap. 12 §

frågan om huruvida 2 kap. 22 §

tredje stycket regeringsformen är

första stycket regeringsformen är

tillämpligt på ett visst lagförslag.

3 kap.

2 §

Budgetåret

börjar

den

Budgetåret

börjar

den

1 januari. Regeringen skall dess-

1 januari. Regeringen

ska

dess-

förinnan

lämna

proposition

förinnan

lämna en proposition

med

förslag

till

statens

med

förslag

till

statens

inkomster

och

utgifter

för

inkomster

och

utgifter

för

budgetåret (budgetproposition).

Budgetpropositionen

skall

Budgetpropositionen

ska

innehålla en finansplan och ett

förslag till reglering av stats-

budgeten. Om

riksdagen

med

budgeten. Om

riksdagen

med

stöd av bestämmelserna i 5 kap.

12 § har fattat beslut om att

hänföra

statsutgifterna

till

hänföra

statsutgifterna

till

714

SOU 2008:125 Författningsförslag

utgiftsområden,	skall förslaget	utgiftsområden, ska förslaget till
till statsbudget innehålla en för-		statsbudget innehålla en för-
delning av anslagen på dessa		delning av anslagen på dessa
utgiftsområden.		utgiftsområden.

Endast om regeringen anser att det finns synnerliga ekonomisk- politiska skäl, får en proposition om statens inkomster eller utgifter för det närmast följande budgetåret lämnas efter

budgetpropositionen.

En proposition med

förslag

proposition

med

förslag

om ett nytt eller väsentligen

höjt anslag eller om riktlinjer

enligt

9 kap.

7 §

regerings-

enligt

9 kap.

6 §

regerings-

formen för en viss statsverksam-

het för längre tid än anslaget till

verksamheten avser bör inne-

hålla en uppskattning av de

framtida kostnaderna för

det

framtida

kostnaderna

för

det

ändamål

som

förslaget

avser.

ändamål

som

förslaget

avser.

Om ett förslag till anslag

grundar sig på en plan för en

längre tid än den för vilken

anslaget har beräknats i proposi-

tionen, bör planen redovisas.

14 §

Konstitutionsutskottet

skall

Konstitutionsutskottet

ska

till kammaren för slutligt beslut

anmäla vilande beslut i ärenden

angående grundlag eller riks-

dagsordningen. Om den ord-

ning som gäller för grundlags-

ning som gäller för grund-

ändring

eller

ändring

lagsändring

eller

ändring

riksdagsordningen,

enligt

riksdagsordningen,

enligt

bestämmelse i

regeringsformen

bestämmelse i

regeringsformen

skall tillämpas i något annat fall,

ska tillämpas i något annat fall,

skall ett vilande beslut i ärendet

ska ett vilande beslut i ärendet

anmälas av det utskott till vars

handläggning frågan hör.

Konstitutionsutskottet

skall

Konstitutionsutskottet

ska

vidare till kammaren anmäla ett

beslut om undantag

från

den

beslut

undantag

från den

715

Författningsförslag

SOU 2008:125

tidsfrist som gäller för fram- läggande av förslag som skall antas i den ordning som före- skrivs i 8 kap. 15 § regerings- formen.

tidsfrist som gäller för fram- läggande av förslag som ska antas i den ordning som föres- krivs i 8 kap. 14 § regerings- formen.

16 §

Om en åklagare vill att

riksdagen skall medge att talan

riksdagen ska medge att talan

väcks

mot

en riksdagsledamot

väcks

mot

en riksdagsledamot

eller att ett ingripande görs i

hans

eller

hennes

personliga

hans

eller

hennes

personliga

frihet

enligt 4 kap.

8 §

första

frihet

enligt 4 kap.

12 § första

stycket regeringsformen,

skall

stycket regeringsformen,

ska

åklagaren skriftligen ansöka om

det

hos

talmannen.

Samma

det

hos

talmannen.

Samma

förfarande

skall tillämpas

förfarande

ska

tillämpas

någon annan vill begära riks-

dagens medgivande att få föra

talan vid en domstol med

anledning av en riksdags-

ledamots handlande.

Om ansökningshandlingen är

så ofullständig att den inte kan

läggas till grund för riksdagens

prövning eller om sökanden inte

har gjort troligt att han eller hon

är behörig att väcka talan eller

begära denna åtgärd hos en

myndighet,

skall

talmannen

myndighet,

ska

talmannen

avvisa ansökan. I annat fall skall

avvisa ansökan. I annat fall ska

talmannen anmäla den vid ett

sammanträde med kammaren.

17 §

En proposition, en skrivelse,

en framställning, en redogörelse

eller en motion får återkallas till

dess ett utskott har avgett ett

betänkande i ärendet. Ett förslag

som vilar minst tolv månader

som

vilar

minst

tolv

månader

716

SOU 2008:125 Författningsförslag

enligt	2 kap. 12 §	tredje	stycket	enligt	2 kap. 22 §	första	stycket
regeringsformen		får återkallas		regeringsformen		får återkallas
till dess utskottet har avgett ett				till dess utskottet har avgett ett
nytt	betänkande	enligt	4 kap.	nytt	betänkande	enligt	4 kap.
9 § fjärde stycket denna lag.				9 § fjärde stycket denna lag.

Om en proposition, en skrivelse, en framställning eller en redogörelse återkallas, faller de följdmotioner som har väckts.

Om en proposition, en skrivelse, en framställning eller en redogörelse har återkallats, får motioner väckas med anledning av återkallelsen inom sju dagar från det att den anmäldes i kammaren.

4kap.

4 §

Konstitutionsutskottet

skall

Konstitutionsutskottet

ska

bereda ärenden som rör grund-

lagarna

och

riksdagsordningen.

lagarna

och

riksdagsordningen.

Bestämmelser

konstitu-

Bestämmelser

konstitu-

tionsutskottets

uppgifter

finns

tionsutskottets

uppgifter

finns

också i 2 kap. 12 §, 8 kap. 15 §

också i 2 kap. 22 §, 8 kap. 14 §

och 12 kap. 1 § regeringsformen

och 13 kap. 1 § regeringsformen

samt

2 kap.

9 §,

3 kap.

14 §,

samt

2 kap.

9 §,

3 kap.

14 §,

4 kap.

11 §,

6 kap.

1 och

4 §§,

4 kap.

11 §,

6 kap.

1 och

4 §§,

8 kap. 11 och 13 §§, 9 kap. 8 §

samt

tilläggsbestämmelserna

samt

tilläggsbestämmelserna

4.6.1,

5.4.1,

8.4.1,

8.5.1,

8.11.1,

4.6.1,

5.4.1,

8.4.1,

8.5.1,

8.11.1,

8.11.2 och 8.12.1 denna lag.						8.11.2 och 8.12.1 denna lag.
					5 §
Finansutskottet			skall	bereda		Finansutskottet			ska	bereda
ärenden om						ärenden om
1. allmänna riktlinjer för den						1. allmänna riktlinjer för den
ekonomiska	politiken och				för	ekonomiska	politiken och				för
budgetregleringen samt						budgetregleringen samt
2. Riksbankens verksamhet.						2. Riksbankens verksamhet.
Finansutskottet			skall	dess-		Finansutskottet			ska	dess-
utom bereda		förslagen			till	utom bereda		förslagen			till
utgiftsramar för utgiftsområden						utgiftsramar för utgiftsområden
och till beräkning av statens						och till beräkning av statens
inkomster,	om	riksdagen			har	inkomster,	om	riksdagen			har
beslutat att hänföra stats-						beslutat att hänföra stats-
utgifterna	till	utgiftsområden				utgifterna	till	utgiftsområden
											717

Författningsförslag SOU 2008:125


enligt 5 kap. 12 §. Bestämmelser						enligt 5 kap. 12 §. Bestämmelser
om	finansutskottets			uppgifter		om	finansutskottets			uppgifter
finns	också	i	9 kap. 4 §			finns	också	i	9 kap. 5 §
regeringsformen		och		i	3 kap.	regeringsformen		och		i	3 kap.
7 §, 4 kap. 8 §, 9 kap. 8 § samt i						7 §, 4 kap. 8 §, 9 kap. 8 § samt i
tilläggsbestämmelserna					4.6.2,	tilläggsbestämmelserna					4.6.2,
4.9.1 och 8.7.1 denna lag.						4.9.1 och 8.7.1 denna lag.
Skatteutskottet			skall		bereda	Skatteutskottet			ska		bereda
ärenden om statliga och kom-						ärenden om statliga och kom-
munala skatter.			Bestämmelser			munala skatter.			Bestämmelser
om	skatteutskottets			uppgifter		om	skatteutskottets			uppgifter

finns också i tilläggsbestämmel-					finns också i tilläggsbestämmel-
sen 4.6.3 denna lag.					sen 4.6.3 denna lag.
				6 §
Riksdagen			föreskriver efter		Riksdagen		föreskriver efter
vilka	grunder		övriga	ärenden	vilka grunder övriga ärenden ska
skall	fördelas mellan utskotten.				fördelas	mellan		utskotten.
Därvid skall ärenden som hör					Därvid ska ärenden som hör till
till ett och samma ämnesområde					ett och	samma ämnesområde
hänföras		till	samma	utskott.	hänföras	till	samma utskott.
Riksdagen		får	dock bestämma		Riksdagen får		dock	bestämma
att det skall finnas ett utskott					att det ska finnas ett utskott för
för beredning av ärenden om					beredning av ärenden om sådana
sådana lagar som avses i 8 kap.					lagar som avses i 8 kap. 2 § första
2 § regeringsformen, oberoende					stycket	1	regeringsformen,
av ämnesområde.					oberoende av ämnesområde.

Riksdagen får avvika från de grunder som har fastställts liksom från 5 §, om det i ett särskilt fall är påkallat av hänsyn till sambandet mellan olika ärenden, ett ärendes särskilda beskaffenhet eller arbetsförhållandena.

Under samma förutsättningar som anges i andra stycket får ett utskott överlämna ett ärende till ett annat utskott, om detta utskott samtycker till det. Det utskott som överlämnar ärendet kan i samband med överlämnandet yttra sig över ärendet till det mottagande utskottet.

9 §

Utskotten skall avge be- Utskotten ska avge be- tänkanden till kammaren i de tänkanden till kammaren i de ärenden som har hänvisats till ärenden som har hänvisats till

718

SOU 2008:125 Författningsförslag

dem och som inte har åter-

kallats.

Något

betänkande

kallats.

Något

betänkande

behöver dock inte avges i ett

ärende, om ärendet inte hinner

behandlas

före

utgången

behandlas

före

utgången

valperioden

och

behandlingen

valperioden

och

behandlingen

av ärendet inte heller har fått

uppskjutas till det första riks-

mötet i nästa valperiod enligt

bestämmelserna

5 kap.

10 §.

bestämmelserna

5 kap.

10 §.

Sammansatta

utskott

avger

Sammansatta

utskott

avger

betänkanden till kammaren.

Betänkanden

ärenden

vars

Betänkanden

ärenden

vars

behandling

har

uppskjutits

till

behandling

har

uppskjutits

till

nästa valperiod enligt bestäm-

melserna i 5 kap. 10 § skall avges

melserna i 5 kap. 10 § ska avges

av de utskott som har tillsatts av

den nyvalda riksdagen.

Ett utskott skall tillsammans

Ett

utskott

ska tillsammans

med anmälan till kammaren av

ett vilande beslut enligt 3 kap.

14 §

lämna

ett

yttrande

14 §

lämna ett

yttrande

ärendet.

Om ett lagförslag har vilat i

minst tolv månader enligt 2 kap.

12 §

tredje

stycket

regerings-

22 §

första

stycket

regerings-

formen, skall utskottet avge ett

formen, ska utskottet avge ett

nytt betänkande i ärendet.

4.9.1

Beslut av finansutskottet i en

fråga

som

avses

9 kap.

4 §

fråga

som

avses

9 kap.

5 §

regeringsformen

meddelas

regeringsformen

meddelas

regeringen genom en skrivelse.

11 §

statlig

myndighet

skall

statlig

myndighet

ska

lämna

upplysningar

och

avge

lämna

upplysningar

och

avge

yttrande, då ett utskott begär

det, om inte annat följer av 13 §

tredje stycket. Denna skyldighet

719

Författningsförslag

SOU 2008:125

har dock regeringen endast i

fråga

arbetet

inom

fråga

arbetet

inom

Europeiska

unionen

på

Europeiska

unionen

på

utskottets

ämnesområde.

utskottets

ämnesområde.

myndighet som inte lyder under

riksdagen

får

hänskjuta

riksdagen

får

hänskjuta

begäran från ett utskott till

regeringen för avgörande.

minst

fem

minst

fem

ledamöterna i ett utskott vid

behandlingen

av ett

ärende

behandlingen

ett

ärende

begär

det,

skall

utskottet

begär det, ska utskottet inhämta

inhämta

upplysningar

eller

ett

upplysningar

eller

ett

yttrande

enligt

första

stycket.

enligt första stycket. Detsamma

Detsamma skall gälla om en

ska gälla om en sådan begäran

sådan

begäran

framställts utan

framställts

utan

samband

med

samband

med

behandlingen

behandlingen av ett ärende, om

ett ärende, om frågan gäller

frågan

gäller

arbetet

inom

arbetet

inom

Europeiska

unionen. Utskottet

unionen. Utskottet får avslå en

får avslå en begäran om

begäran

upplysningar eller

upplysningar

eller

ett

yttrande,

ett yttrande, om den framställts

den

framställts

vid

vid behandlingen av ett ärende

behandlingen av ett ärende och

och utskottet finner att den

utskottet finner att den begärda

begärda åtgärden skulle fördröja

åtgärden

skulle

fördröja

ärendets

behandling

så

att

ärendets

behandling

så

att

avsevärt men skulle uppkomma.

Utskottet skall i så fall i sitt

Utskottet ska i så fall i sitt

betänkande

redovisa

skälen

till

betänkande

redovisa

skälen

till

att begäran har avslagits.

Konstitutionsutskottet

får

Konstitutionsutskottet

får

inte avge

förklaring

att 2 kap.

inte avge

förklaring

att 2 kap.

12 §

tredje

stycket

regerings-

22 §

första

stycket

regerings-

formen inte är tillämpligt i fråga

om ett visst lagförslag, utan att

Lagrådet har yttrat sig.

4.12.1

Ett utskott sammanträder Ett utskott sammanträder första gången på kallelse av första gången på kallelse av talmannen inom två dagar efter talmannen inom två dagar efter

720

SOU 2008:125 Författningsförslag

valet.

Därefter

sammanträder

valet.

Därefter

sammanträder

utskottet

på

kallelse

utskottet

på

kallelse

ordföranden. Ordföranden skall

ordföranden. Ordföranden

ska

kalla utskottet till sammanträde

om minst fem ledamöter av

utskottet

begär

det.

För

utskottet

begär

det.

För

ändamål som sägs i 9 kap.

4 §

ändamål som sägs i 9 kap.

5 §

regeringsformen skall talmannen

regeringsformen

ska talmannen

sammankalla

finansutskottet

sammankalla

finansutskottet

också på begäran av regeringen.

personlig

kallelse skall

personlig

kallelse

ska

skickas

till

samtliga

ledamöter

skickas

till

samtliga ledamöter

och suppleanter. Kallelsen

bör

och suppleanter. Kallelsen

bör

om möjligt anslås i riksdagens

lokaler senast klockan 18 dagen

före sammanträdet.

5 kap.

1 §

Ett utskottsbetänkande skall

Ett

utskottsbetänkande

ska

anmälas i kammaren och före

avgörandet

bordläggas vid

två

avgörandet

bordläggas

vid

två

sammanträden med kammaren,

om inte riksdagen på utskottets

eller talmannens förslag beslutar

att ärendet skall avgöras efter

att ärendet ska avgöras efter

endast en bordläggning. Be-

stämmelser om ytterligare bord-

läggning av

utskottsbetänkan-

läggning av

utskottsbetänkan-

den finns i 7 § andra stycket.

Ett yrkande enligt 2 kap. 12 §

Ett yrkande enligt 2 kap. 22 §

tredje

stycket regeringsformen

första

stycket regeringsformen

att ett lagförslag skall vila i

att ett lagförslag ska vila i minst

minst tolv månader får fram-

tolv månader får framställas när

ställas när utskottets betänkan-

utskottets

betänkande

över

de över förslaget har anmälts i

förslaget

har

anmälts

kammaren.

721

Författningsförslag SOU 2008:125

					2 §
Yrkanden om				folkomröst-		Yrkanden			om	folkomröst-
ning i en grundlagsfråga eller						ning i en grundlagsfråga eller
om	en	misstroendeförklaring				om	en	misstroendeförklaring
skall ligga på kammarens bord						ska ligga på kammarens bord till
till	det	andra		sammanträdet		det	andra sammanträdet				efter
efter det då yrkandet fram-						det	då	yrkandet		framställdes.
ställdes. Ärendet				skall	avgöras	Ärendet ska avgöras senast vid
senast vid nästa sammanträde.						nästa sammanträde.
Ett förslag av talmannen till						Ett förslag av talmannen till
ny statsminister skall ligga på						ny statsminister ska ligga på
kammarens bord till det andra						kammarens bord till det andra
sammanträdet			efter		det då	sammanträdet			efter det		då
förslaget		framställdes. Ärendet				förslaget		framställdes. Ärendet
skall i enlighet med bestämmel-						ska i enlighet med bestämmel-
serna i 6 kap. 2 § andra stycket						serna i 6 kap. 4 § andra stycket
regeringsformen			avgöras senast			regeringsformen avgöras senast
på fjärde dagen efter den då						på fjärde dagen efter den då
förslaget framställdes.						förslaget framställdes.
					4 §

Ett ärende i vilket överläggning äger rum får inte tas upp till avgörande förrän kammaren på talmannens förslag har funnit att överläggningen är avslutad. Ett utskottsbetänkande får tas upp till avgörande endast vid ett sammanträde som i kallelsen enligt 2 kap. 5 § och på föredragningslistan enligt 2 kap. 7 § angetts som ett arbetsplenum.

Ett ärende avgörs med ackla-

mation eller, om en ledamot

yrkar

det, genom

omröstning.

yrkar

det,

genom

omröstning.

särskild

beslutsregel

särskild

beslutsregel

enligt 9 § skall tillämpas, skall

enligt

9 §

ska

tillämpas,

ska

ärendet

alltid

avgöras

genom

ärendet

alltid

avgöras

genom

omröstning.

Avgörandet

ett

ärende

Avgörandet av ett ärende ska,

skall, om det behövs, delas upp

om det behövs, delas upp på

på skilda beslut. Om det finns

skilda beslut. Om det finns ett

ett yrkande enligt

2 kap. 12 §

yrkande enligt 2 kap. 22 § första

tredje

stycket

regeringsformen

stycket

regeringsformen

att

ett

att ett lagförslag skall vila i

lagförslag ska vila i minst tolv

minst

tolv

månader

och

månader

och

dessutom

ett

722

SOU 2008:125 Författningsförslag

dessutom

ett

yrkande

att

yrkande

att

förslaget

ska

förslaget

skall

förkastas,

skall

förkastas,

ska

riksdagen

pröva

riksdagen pröva det sistnämnda

det sistnämnda yrkandet

innan

yrkandet

innan förslaget

ställs

förslaget ställs under omröst-

under omröstning om omedel-

ning om omedelbart antagande.

bart antagande.

5.4.1

Om det finns ett yrkande

enligt

2 kap.

12 §

tredje

stycket

enligt

2 kap.

22 §

första

stycket

regeringsformen att ett lag-

förslag skall vila i minst tolv

förslag ska vila i minst tolv

månader och om lagförslaget vid

omröstningen

inte uppnår den

omröstningen

inte uppnår

den

majoritet av fem sjättedelar av

de röstande som krävs enligt

denna bestämmelse i regerings-

formen för omedelbart antagan-

de av förslaget, skall förslaget

de av förslaget, ska förslaget

hänvisas

till

konstitutions-

hänvisas

till

konstitutions-

utskottet

för

prövning

enligt

utskottet

för

prövning

enligt

femte stycket i nämnda paragraf i

tredje stycket i nämnda paragraf i

regeringsformen

om vilande-

regeringsformen

vilande-

förfarandet är tillämpligt i fråga

om lagförslaget. Om konstitu-

tionsutskottet

har förklarat att

tionsutskottet

har

förklarat

att

förfarandet är

tillämpligt,

skall

förfarandet

är

tillämpligt,

ska

riksdagen på nytt pröva om

förslaget

kan

avslås

eller

förslaget

kan

avslås

eller

omedelbart antas. I annat fall

återförvisas det till det utskott

som har berett ärendet.

6 §

När ett ärende avgörs genom

omröstning,

är

huvud-

omröstning,

är

huvud-

propositionen det yrkande som

riksdagen

enligt

talmannens

riksdagen

enligt

talmannens

uppfattning

har

bifallit

med

uppfattning

har

bifallit

med

acklamation.

När

acklamation

acklamation.

När

acklamation

inte

har

skett,

är

huvud-

inte

har

skett,

är

huvud-

723

Författningsförslag

SOU 2008:125

propositionen det yrkande som

talmannen

bestämmer.

Mot

talmannen

bestämmer.

Mot

huvudpropositionen

ställs

ett

huvudpropositionen

ställs

ett

annat yrkande som kontra-

proposition. Om det finns flera

än två yrkanden som kan ställas

mot varandra,

skall

riksdagen

mot

varandra,

ska

riksdagen

först,

med

tillämpning

5 §,

först,

med

tillämpning

5 §,

besluta vilket yrkande som skall

besluta vilket yrkande som ska

vara kontraproposition.

Omröstning

görs

öppet.

Omröstning

görs

öppet.

enlighet

med

bestämmelsen

enlighet

med

bestämmelsen

4 kap.

5 §

regeringsformen

är

4 kap.

7 §

regeringsformen

är

riksdagens

beslut

det

förslag

riksdagens

beslut

det

förslag

som stöds av mer än hälften av

de röstande, om inte något

annat

anges i

regeringsformen

annat

anges i

regeringsformen

eller i denna lag. Talmannen

tillkännager

hur omröstningen

tillkännager

hur omröstningen

har utfallit och befäster beslutet

med ett klubbslag.

9 §

Om det för beslut krävs

annat än enkel majoritet och det

finns fler än ett förslag till ett

sådant

beslut

gäller

följande.

sådant

beslut

gäller

följande.

Riksdagen

väljer

först,

med

Riksdagen

väljer

först,

med

tillämpning av vad som gäller

för beslut i allmänhet, ett av

förslagen. Därefter avgörs, med

tillämpning

den

särskilda

tillämpning

den

särskilda

beslutsregeln, om

detta

förslag

beslutsregeln, om

detta

förslag

skall antas eller förkastas. Detta

ska antas eller förkastas. Detta

förfarande

skall tillämpas

även

förfarande ska tillämpas även när

när det är fråga om flera lag-

det är fråga om flera lagförslag

förslag

som

är

oförenliga

som är oförenliga inbördes och

inbördes och ett yrkande har

ett yrkande har väckts att något

väckts att något av dem skall vila

av dem ska vila i minst tolv

i minst

tolv

månader

enligt

månader enligt 2 kap. 22 § första

2 kap.

12 §

tredje

stycket

stycket regeringsformen.

724

SOU 2008:125 Författningsförslag

regeringsformen.
Om det samtidigt finns två			Om det samtidigt finns två
eller flera yrkanden om folkom-			eller flera yrkanden om folkom-
röstning	beträffande samma		röstning	beträffande samma
vilande	grundlagsförslag	eller	vilande	grundlagsförslag	eller
om misstroendeförklaring		mot	om misstroendeförklaring		mot
samma statsråd, skall endast en			samma statsråd, ska endast en
omröstning äga rum.			omröstning äga rum.
		10 §

Ett ärende bör avgöras under den valperiod då det väckts. Har emellertid utskottet inte hunnit avge något betänkande i ärendet före utgången av valperioden har ärendet fallit. Detta gäller dock inte om riksdagen medger att behandlingen får uppskjutas till det första riksmötet i nästa valperiod. Behandlingen av ett ärende som väckts under ett uppehåll i kammararbetet som sträcker sig fram till det första riksmötet i nästa valperiod anses vidare vara uppskjuten

till detta riksmöte.

Ärende som gäller stats-

budgeten

för

närmast

följande

budgeten

för

närmast

följande

budgetår

skall avgöras

före

budgetår

ska

avgöras

före

budgetårets ingång om det inte

utan olägenhet för budget-

regleringen kan avgöras senare.

Ett lagförslag som har vilat i

tolv månader enligt 2 kap. 12 §

tolv månader enligt 2 kap. 22 §

tredje

stycket

regeringsformen

första

stycket

regeringsformen

skall prövas före utgången av

ska prövas före utgången av

kalenderåret

därpå.

ett

kalenderåret

därpå.

ett

annat lagförslag har ett nära

samband med ett lagförslag som

vilar enligt denna bestämmelse,

får riksdagen besluta att det

får riksdagen besluta att det ska

skall avgöras inom den tid som

avgöras inom den tid som gäller

gäller för prövningen av det

för prövningen av det vilande

vilande

lagförslaget.

ett

lagförslaget. Om ett ärende som

ärende som avses i detta stycke

avses i detta stycke till följd av

till följd av beslut om extra val

beslut om extra val inte kan

inte

kan

avgöras

inom

avgöras inom

föreskriven

tid,

föreskriven tid, skall det avgöras

ska det avgöras snarast möjligt

snarast möjligt efter det att den

efter

det

att

den

nyvalda

725

Ett ärende som har vilat över ett val i enlighet med bestäm- melserna i 8 kap. 14–17 §§ regeringsformen ska avgöras vid det första riksmötet i den valperiod då slutligt beslut enligt dessa bestämmelser i regeringsformen först får fattas, om inte förslaget i ärendet dessförinnan förkastas. Av- görandet får genom beslut av riksdagen uppskjutas till ett annat riksmöte. Beslutet får upprepas. Ärendet ska avgöras slutligt före nästa ordinarie val till riksdagen.

I fråga om uppskov i sam- band med extra val ska bestäm- melserna i 10 § första stycket tillämpas.

Om ett vilande förslag till grundlagsändring eller till ett annat beslut som fattas i samma ordning har förkastats vid en folkomröstning, ska det utskott till vars beredning frågan hör göra anmälan om detta till kammaren.

Författningsförslag

SOU 2008:125

nyvalda	riksdagen	har riksdagen har sammanträtt.
sammanträtt.

11 § Ett ärende som har vilat över

ett val i enlighet med bestäm- melserna i 8 kap. 15 och 16 §§ regeringsformen skall avgöras vid det första riksmötet i den valperiod då slutligt beslut enligt dessa bestämmelser i regeringsformen först får fattas, om inte förslaget i ärendet dessförinnan förkastas. Av- görandet får genom beslut av riksdagen uppskjutas till ett annat riksmöte. Beslutet får upprepas. Ärendet skall avgöras slutligt före nästa ordinarie val till riksdagen.

I fråga om uppskov i sam- band med extra val skall bestäm- melserna i 10 § första stycket tillämpas.

Om ett vilande förslag till grundlagsändring eller till ett annat beslut som fattas i samma ordning har förkastats vid en folkomröstning, skall det ut- skott till vars beredning frågan hör göra anmälan om detta till kammaren.

5.11.1
Beslut om uppskov med	Beslut om uppskov	med
slutligt beslut i ett ärende som	slutligt beslut i ett ärende som
har vilat över ett val i enlighet	har vilat över ett val i enlighet
med bestämmelserna i 8 kap. 15	med bestämmelserna i	8 kap.
och 16 §§ regeringsformen fattas	14–17 §§ regeringsformen fattas
på förslag av det utskott till vars	på förslag av det utskott till vars
handläggning ärendet hör.	handläggning ärendet hör.
726

SOU 2008:125 Författningsförslag

7 kap.

7.10.1

Föreskrifter

behörighet

Föreskrifter

behörighet

att ingå i olika organ finns för

talmannen

10 kap.

7 §

talmannen

10 kap.

12 §

regeringsformen, i

1 kap.

5 §

regeringsformen, i

1 kap.

5 §

och 8 kap.

15 §

denna lag,

för

och

8 kap.

15 §

denna lag,

för

riksdagsledamot

som också

är

riksdagsledamot

som också är

statsråd i 8 kap. 15 § denna lag

samt för avgången riksdags-

ledamot

i tilläggsbestämmelsen

ledamot

i tilläggsbestämmelsen

8.6.2 denna lag.

Skyldighet att åta sig

Valbarhet och skyldighet att

uppdrag

åta sig uppdrag

11 §

Endast den som är svensk

medborgare

får

inneha uppdrag

som tillsätts genom val av

riksdagen. Bestämmelser om krav

på

svenskt

medborgarskap

för

riksdagens

ombudsmän

och

riksrevisorerna finns i 12 kap. 6 §

regeringsformen.

Den som har utsetts till ett

uppdrag genom val av riksdagen

sådant uppdrag genom val av

får inte undandra sig uppdraget

riksdagen får inte undandra sig

utan att riksdagen medger det.

uppdraget

utan

att

riksdagen

medger det.

7.13.1

Föreskrifter

val

Föreskrifter

val

ordförande och vice ordförande

finns för Valprövningsnämnden

i 3 kap.

11 § regeringsformen

i 3 kap.

12 § regeringsformen

och 8 kap.

2 §

denna lag,

för

och

8 kap.

2 §

denna lag,

för

Statsrådsarvodesnämnden

8 kap.

4 §

denna

lag,

för

8 kap.

4 §

denna

lag,

för

727

Författningsförslag SOU 2008:125

Nämnden		för	lön		till	Nämnden för lön till riks-
riksrevisorerna i			8 kap.	5 §,	för	revisorerna	i	8 kap.		5 §,	för
Riksrevisionens styrelse i 8 kap.						Riksrevisionens styrelse i 8 kap.
14 § och		för	Riksdagens			14 § och		för	Riksdagens
överklagandenämnd i 9 kap. 5 §						överklagandenämnd i 9 kap. 5 §
denna lag.						denna lag.
					8 kap.
					2 §
Bestämmelser			om	val	av	Bestämmelser			om	val	av
ordförande		i	Valprövnings-			ordförande		i	Valprövnings-
nämnden	finns		i 3 kap. 11 §			nämnden	finns		i 3 kap. 12 §
regeringsformen.						regeringsformen.
Riksdagen		utser		genom		Riksdagen		utser		genom
särskilt val en ersättare för						särskilt val en ersättare för
ordföranden		i	Valprövnings-			ordföranden		i	Valprövnings-
nämnden.	Bestämmelserna				i	nämnden.	Bestämmelserna				i
3 kap. 11 § regeringsformen om						3 kap. 12 § regeringsformen om
ordföranden tillämpas också på						ordföranden tillämpas också på
ersättaren.						ersättaren.

Vid val med slutna sedlar av ordföranden eller ersättare för ordföranden tillämpas det förfarande som anges i 1 § andra stycket.

3 §

Vid val med slutna sedlar av riksföreståndare, vice riks- föreståndare enligt 5 kap. 4 § regeringsformen eller person som skall kunna inträda som tillfällig riksföreståndare enligt 5 kap. 6 § regeringsformen tillämpas det förfarande som anges i 1 § andra stycket. Valet gäller till dess riksdagen beslutar annat.

Vid val med slutna sedlar av riksföreståndare, vice riks- föreståndare enligt 5 kap. 5 § regeringsformen eller person som ska kunna inträda som tillfällig riksföreståndare enligt 5 kap. 7 § regeringsformen tillämpas det förfarande som anges i 1 § andra stycket. Valet gäller till dess riksdagen beslutar annat.

		8 §
Val av ledamöter i Utrikes-			Val av ledamöter i Utrikes-
nämnden enligt	10 kap.	7 §	nämnden enligt	10 kap.	12 §
regeringsformen	avser	riks-	regeringsformen	avser	riks-
dagens valperiod.			dagens valperiod.
728

SOU 2008:125

Författningsförslag

För talmannen är vice talman suppleant i Utrikesnämnden. Antalet valda suppleanter skall vara nio.

För talmannen är vice talman suppleant i Utrikesnämnden. Antalet valda suppleanter ska vara nio.

8.9.2

ledamot,

suppleant

ledamot,

suppleant

eller en tjänsteman skall första

eller en tjänsteman ska första

gången han eller hon är

närvarande vid ett sammanträde

med

Utrikesnämnden

avge

med

Utrikesnämnden

avge

försäkran om att följa åliggande

om tystnadsplikt enligt 10 kap.

7 § regeringsformen.

12 § regeringsformen.

10 §

För förordnande att krigs-

delegationen skall träda i riks-

delegationen ska träda i riks-

dagens

ställe

enligt

13 kap. 2 §

dagens

ställe

enligt

15 kap. 2 §

regeringsformen

sammanträder

regeringsformen

sammanträder

Utrikesnämndens ledamöter på

kallelse av talmannen eller, vid

förhinder

för

talmannen,

vice

förhinder

för

talmannen,

vice

talman, eller på kallelse av två av

nämndens

övriga

ledamöter.

nämndens

övriga

ledamöter.

Förhandlingarna

leds

Förhandlingarna

leds

talmannen, av vice talman eller,

om ingen av dem är närvarande,

av den av de närvarande

ledamöterna

som

har

varit

ledamöterna

som

har

varit

ledamot av riksdagen längst tid.

Om två eller flera har tillhört

riksdagen lika länge, har den

äldste av dem företräde. Om det

vid omröstning till beslut blir

lika röstetal, gäller den mening

som ordföranden biträder.

729

Författningsförslag

SOU 2008:125

				11 §
Riksdagen		väljer	enligt		Riksdagen		väljer	enligt
12 kap.	6 §	regeringsformen			13 kap.	6 §	regeringsformen
ombudsmän		som skall	utöva		ombudsmän		som ska	utöva
tillsyn	över	tillämpningen		i	tillsyn	över	tillämpningen		i
offentlig	verksamhet av		lagar		offentlig	verksamhet av		lagar
och andra författningar.					och andra författningar.
Riksdagens ombudsmän skall					Riksdagens ombudsmän ska
vara fyra, en chefsjustitieom-					vara fyra, en chefsjustitieom-
budsman och tre justitieom-					budsman och tre justitieom-
budsmän. Chefsjustitieombuds-					budsmän. Chefsjustitieombuds-
mannen	är administrativ		chef		mannen	är	administrativ	chef
och bestämmer inriktningen				i	och bestämmer inriktningen				i
stort av verksamheten. Riks-					stort av verksamheten. Riks-
dagen får härutöver välja en eller					dagen får härutöver välja en eller
flera ställföreträdande ombuds-					flera ställföreträdande ombuds-
män. Ställföreträdande ombuds-					män. Ställföreträdande ombuds-
man skall ha tjänstgjort som					man ska ha tjänstgjort som
riksdagens ombudsman.					riksdagens ombudsman.
Chefsjustitieombudsmannen,					övriga	ombudsmän		samt

ställföreträdande ombudsmän väljs var för sig. Vid val med slutna

sedlar tillämpas förfarandet i 1 § andra stycket.
Val	av	ombudsman		gäller	Val	av	ombudsman gäller
från valet eller den senare tid-					från valet eller den senare tid-
punkt som riksdagen bestäm-					punkt som riksdagen bestäm-
mer till dess att nytt val har					mer till dess att nytt val har
genomförts		under	fjärde	året	genomförts		under	fjärde	året
därefter och den då valde har					därefter och den då valde har
tillträtt	uppdraget.		Valet	skall	tillträtt	uppdraget.		Valet	ska
emellertid aldrig gälla längre än					emellertid aldrig gälla längre än
till utgången av detta år. Val av					till utgången av detta år. Val av
ställföreträdande			ombudsman		ställföreträdande			ombudsman
gäller för en tid av två år från					gäller för en tid av två år från
valet eller den senare tidpunkt					valet eller den senare tidpunkt
som riksdagen bestämmer. På					som riksdagen bestämmer. På
förslag	av	konstitutionsut-			förslag	av	konstitutionsut-
skottet	får	riksdagen		dock	skottet	får	riksdagen		dock
dessförinnan entlediga en om-					dessförinnan entlediga en om-
budsman eller en ställföre-					budsman eller en ställföre-
trädande ombudsman som inte					trädande ombudsman som inte
har riksdagens förtroende.					har riksdagens förtroende.
730

SOU 2008:125 Författningsförslag

Om en ombudsman avgår i						Om en ombudsman avgår i
förtid,	skall riksdagen snarast				förtid,		ska	riksdagen		snarast
välja en efterträdare för en ny					välja en efterträdare för en ny
fyraårsperiod.					fyraårsperiod.
				12 §		Riksdagen ska enligt 13 kap.
Riksdagen skall enligt 12 kap.
7 § regeringsformen välja				tre	8 §	regeringsformen				välja	tre
riksrevisorer.					riksrevisorer.
Riksrevisorerna		väljs var		för		Riksrevisorerna väljs var					för
sig. Vid val med slutna sedlar					sig. Vid val med slutna sedlar
tillämpas förfarandet i 1 § andra					tillämpas förfarandet i 1 § andra
stycket. Val av riksrevisor gäller					stycket. Val av riksrevisor gäller
från valet eller den senare					från valet eller den senare
tidpunkt som riksdagen bestäm-					tidpunkt som riksdagen bestäm-
mer till dess att nytt val har					mer till dess att nytt val har
genomförts under		sjunde		året	genomförts			under	sjunde		året
därefter och den då valde har					därefter och den då valde har
tillträtt	uppdraget.	Valet	skall		tillträtt		uppdraget.		Valet		ska
emellertid aldrig gälla längre än					emellertid aldrig gälla längre än
till utgången av detta år. En					till utgången av detta år. En
riksrevisor kan inte väljas om.					riksrevisor kan inte väljas om.
En	av riksrevisorerna		skall			En	av	riksrevisorerna			ska
svara för myndighetens admini-					svara för myndighetens admini-
strativa	ledning.	Riksdagen			strativa		ledning.		Riksdagen
bestämmer vem av riksrevisorer-					bestämmer vem av riksrevisor-
na som skall ha denna uppgift.					erna som ska ha denna uppgift.
En	riksrevisor	får	inte		vara	i	konkurs,		underkastad

näringsförbud eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken. En riksrevisor får inte heller inneha anställning eller uppdrag eller utöva verksamhet som kan påverka riksrevisorns självständiga ställning.

15 §

Riksdagen skall enligt 13 kap.	Riksdagen ska enligt 15 kap.
2 § regeringsformen välja en	2 § regeringsformen välja en
krigsdelegation inom sig.	krigsdelegation inom sig.

Krigsdelegationen består av talmannen som ordförande och av femtio andra ledamöter, som riksdagen väljer för riksdagens valperiod.

En riksdagsledamot är behörig att vara ledamot i krigs- delegationen även om han eller hon tillhör regeringen.

731

Författningsförslag

SOU 2008:125

Suppleanter skall inte utses	Suppleanter ska inte utses till
till krigsdelegationen.	krigsdelegationen.

Om en ledamot får varaktigt förhinder när delegationen har trätt i riksdagens ställe, utses en annan riksdagsledamot till ersättare på det sätt som anges i 7 kap. 12 § första stycket.

Ytterligare bestämmelser för Ytterligare bestämmelser riksdagens organ

		16 §
Riksdagen	får	meddela	Riksdagen		får	meddela
närmare bestämmelser för riks-			närmare	bestämmelser			för
dagens organ.			riksdagens	organ		samt	utse
			representanter i visst fall.

8.16.2

Riksdagen väljer två represen- tanter för allmänheten och er- sättare för dessa i den nämnd för tillsättning av ordinarie domare som avses i 2 § lagen (0000:000) om utnämning av ordinarie domare.

			10 kap.
			1 §
Regeringen		skall	enligt	Regeringen ska enligt 10 kap.
10 kap.	6 §	regeringsformen		10 § regeringsformen				fort-
fortlöpande informera riksdagen				löpande informera riksdagen om
om vad som sker inom ramen				vad som sker inom ramen för
för samarbetet i Europeiska				samarbetet		i	Europeiska
unionen.				unionen.
Regeringen skall redovisa sitt				Regeringen		ska	redovisa sitt
agerande	i Europeiska unionen			agerande	i Europeiska unionen
för riksdagen samt varje år				för riksdagen samt varje år
lämna	en	skrivelse	med	lämna	en	skrivelse		med
berättelse	över	verksamheten i		berättelse	över	verksamheten i
Europeiska		unionen	till	Europeiska		unionen		till
riksdagen.				riksdagen.

732

SOU 2008:125 Författningsförslag

			5 §
För samråd enligt 10 kap. 6 §				För	samråd enligt		10 kap.
regeringsformen skall riksdagen				10 § regeringsformen			ska	riks-
för varje valperiod inom sig				dagen för varje valperiod inom
tillsätta	en	nämnd	för	sig tillsätta en nämnd för
Europeiska		unionen	(EU-	Europeiska		unionen		(EU-
nämnden).				nämnden).
EU-nämnden skall bestå av				EU-nämnden ska bestå av ett
ett udda antal ledamöter, lägst				udda	antal	ledamöter,		lägst
femton.				femton.

Vid nämndens sammanträden har varje partigrupp som är representerad i nämnden rätt att ersätta en ledamot i nämnden med en ledamot av det utskott vars område berörs av de frågor som nämndens överläggningar med regeringen rör. Denna rätt har dock inte en partigrupp som redan har en ledamot eller suppleant i nämnden som samtidigt är ledamot av det berörda utskottet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.

733

Författningsförslag

SOU 2008:125

5.Förslag till

lag om ändring i lagen (1975:1339) om justitiekanslerns tillsyn

Härigenom föreskrivs	att 9 § lagen (1975:1339) om
justitiekanslerns tillsyn ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	9 §

Justitiekanslern får närvara vid domstols eller förvaltnings myndighets överläggningar, dock utan rätt att yttra sin mening. Han har tillgång till myndighetens protokoll och handlingar.

Justitiekanslern har rätt att få tillgång till protokoll och handlingar hos domstolar och förvaltningsmyndigheter.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.

734

SOU 2008:125

Författningsförslag

6.Förslag till

lag om ändring i lagen (1986:765) med instruktion för Riksdagens ombudsmän

Härigenom föreskrivs att 21 § lagen (1986:765) med instruktion för Riksdagens ombudsmän ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

21 §TPF5FPT

Ombudsman skall verkställa de utredningsåtgärder som fordras för prövning av klago- mål och andra ärenden.

När ombudsman enligt regeringsformens föreskrifter begär upplysningar och yttranden i andra ärenden än dem där han har beslutat att inleda förundersökning, får han förelägga vite om högst 10 000 kronor. Ombudsman får utdöma försuttet vite.

Kan det misstänkas att befattningshavare som omfattas av bestämmelserna om disciplin- ansvar i lagen (1994:260) om offentlig anställning har gjort sig skyldig till tjänsteförseelse, för vilken disciplinpåföljd bör åläggas, och kan det befaras att en skriftlig underrättelse enligt 17 § nämnda lag inte kan tillställas honom inom två år efter förseelsen, får ombudsman utfärda motsvarande under-

Ombudsman ska verkställa de utredningsåtgärder som fordras för prövning av klago- mål och andra ärenden.

När ombudsman enligt regeringsformens föreskrifter begär upplysningar och yttranden i andra ärenden än dem där han eller hon har beslutat att inleda förunder- sökning, får han eller hon förelägga vite om högst 10 000 kronor. Ombudsman får utdöma försuttet vite.

Kan det misstänkas att befattningshavare som omfattas av bestämmelserna om disciplin- ansvar i lagen (1994:260) om offentlig anställning har gjort sig skyldig till tjänsteförseelse, för vilken disciplinpåföljd bör åläggas, och kan det befaras att en skriftlig underrättelse enligt 17 § nämnda lag inte kan tillställas honom eller henne inom två år efter förseelsen, får ombudsman utfärda mot-

5TP PT Senaste lydelse 1997:561.

735

Författningsförslag

SOU 2008:125

rättelse. Vad som nu har sagts gäller även för den som omfattas av bestämmelser om disciplin- ansvar och om motsvarande underrättelse i någon annan författning.

När ombudsman är närvarande vid domstols eller myndighets överläggningar har han ej rätt att yttra sin mening.

svarande underrättelse. Vad som nu har sagts gäller även för den som omfattas av bestämmelser om disciplinansvar och om motsvarande underrättelse i någon annan författning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.

736

SOU 2008:125

Författningsförslag

7.Förslag till

lag om ändring i kommunallagen (1991:900)

Härigenom föreskrivs i fråga om kommunallagen (1991:900)TPF6FPT dels att 3 kap. 9 §, 4 kap. 7 §, 5 kap. 23 och 36 §§ ska ha följande

lydelse samt rubriken närmast före 5 kap. 5 § ska lyda ”Ordinarie val”,

dels att det ska införas tre nya paragrafer, 5 kap. 5 a , 30 a och 34 a §§, samt närmast före 5 kap. 5 a § en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 kap.

9 §TPF7FPT

Fullmäktige beslutar i ärenden av principiell beskaffen- het eller annars av större vikt för kommunen eller landstinget, främst

1.mål och riktlinjer för verksamheten,

2.budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor,

3.nämndernas organisation och verksamhetsformer,

4.val av ledamöter och ersättare i nämnder och beredningar,

5.val av revisorer,

6.grunderna för ekonomiska förmåner till förtroendevalda,

7.årsredovisning och ansvarsfrihet, samt

8.folkomröstning i kommunen eller landstinget.

Fullmäktige beslutar i ärenden av principiell beskaffen- het eller annars av större vikt för kommunen eller landstinget, främst

1.mål och riktlinjer för verksamheten,

2.budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor,

3.nämndernas organisation och verksamhetsformer,

4.val av ledamöter och ersättare i nämnder och beredningar,

5.val av revisorer,

6.grunderna för ekonomiska förmåner till förtroendevalda,

7.årsredovisning och ansvarsfrihet,

8.folkomröstning i kommunen eller landstinget, samt

6TP PT Lagen omtryckt 2004:93.

7TP PT Senaste lydelse 2006:369.

737

Författningsförslag

SOU 2008:125

9. extra val till fullmäktige. Fullmäktige beslutar också i andra frågor som anges i denna lag

eller i andra författningar.

4kap.

7 §

Om valet till fullmäktige har upphävts och omval har ägt rum eller om rättelse har skett genom förnyad sammanräkning och mandatfördelningen mellan partierna därvid har ändrats, upphör uppdragen för de förtroendevalda som har valts av fullmäktige två månader efter det att omvalet eller sammanräkningen har avslutats.

När omvalet eller samman- räkningen har avslutats, skall fullmäktige förrätta nytt val av förtroendevalda för återstoden av mandattiden.

Detsamma gäller om extra val till fullmäktige har hållits.

När omvalet eller samman- räkningen eller extra valet har avslutats, ska fullmäktige för- rätta nytt val av förtroendevalda för återstoden av mandattiden.

5kap.

Extra val

5 a §

Fullmäktige får besluta om extra val till fullmäktige mellan ordinarie val.

Extra val ska hållas om minst två tredjedelar av de närvarande ledamöterna röstar för det.

Ett beslut om extra val får dock inte fattas förrän sex månader har förflutit från det nyvalda fullmäktiges första sammanträde.

738

SOU 2008:125

Författningsförslag

23 §TPF8FPT

Ärenden i fullmäktige får väckas av

1.en nämnd,

2.en ledamot genom motion,

3.revisorerna, om ärendet gäller förvaltning som har samband med revisionsuppdraget eller om ärendet gäller granskningen,

4.en fullmäktigeberedning, om fullmäktige har föreskrivit det,

5.den som är folkbokförd i kommunen eller i en kommun inom landstinget, om fullmäktige har beslutat det (medborgarförslag), eller

6.styrelsen i ett sådant företag som avses i 3 kap. 17 och 18 §§, om fullmäktige har beslutat det för särskilda fall.

Ärende om att hålla folk- omröstning i en viss fråga får i fullmäktige också väckas av minst fem procent av de röst- berättigade kommun- eller landstingsmedlemmarna enligt lagen (1994:692) om kommunala folkomröstningar. Initiativet skall vara skriftligt, ange den aktuella frågan samt innehålla initiativtagarnas egen- händiga namnteckningar, namn- förtydliganden och uppgift om deras adresser.

Ärende om att hålla folk- omröstning i en viss fråga får i fullmäktige också väckas av minst tio procent av de röst- berättigade kommun- eller landstingsmedlemmarna enligt lagen (1994:692) om kommunala folkomröstningar

(folkinitiativ). Initiativet ska vara skriftligt, ange den aktuella frågan samt innehålla initiativ- tagarnas egenhändiga namn- teckningar, uppgifter om när namnteckningarna gjorts, namn- förtydliganden, personnummer och uppgift om deras adresser.

Vid beräkningen av antalet initiativtagare ska endast de räknas med som har skrivit under initiativet under den sexmånadersperiod som föregått inlämnandet.

30 a §

Fullmäktige får besluta om extra val till fullmäktige utan föregående beredning.

8TP PT Senaste lydelse 2006:369.

739

Författningsförslag

SOU 2008:125

Ett ärende skall bordläggas eller återremitteras, om det begärs av minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna. Enkelmajoritet krävs dock om ärendet tidigare bordlagts eller återremitterats på detta sätt.

För bordläggning eller åter- remiss i fråga om val krävs enkel majoritet.

Ett beslut om återremiss skall motiveras.

34 a §

Har ett folkinitiativ väckts enligt 23 § andra stycket ska fullmäktige besluta att folkomröstning ska hållas, om

1.den fråga som initiativet avser är sådan att fullmäktige kan besluta om den, och

2.inte minst två tredjedelar av de närvarande ledamöterna röstar mot förslaget.

Vid sådan folkomröstning ska bestämmelserna i 5 kap. 34 § tredje och fjärde styckena tillämpas.

36 §

Ett ärende ska bordläggas eller återremitteras, om det begärs av minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna. Enkelmajoritet krävs dock om ärendet tidigare bordlagts eller återremitterats på detta sätt.

För bordläggning eller åter- remiss i fråga om val krävs enkel majoritet. Ett ärende om extra val ska dock alltid bordläggas första gången det tas upp till behandling.

Ett beslut om återremiss ska motiveras.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.

2.Äldre föreskrifter gäller för ärende om att hålla folkomröstning som har väckts före den 1 januari 2011.

740

SOU 2008:125

Författningsförslag

8.Förslag till

lag om ändring i lagen (1994:261) om fullmaktsanställning

Härigenom föreskrivs att 3 och 19 §§ lagen (1994:261) om fullmaktsanställning ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 §

ordinarie

domare

skall

En ordinarie

domare

ska

anställas

med

fullmakt.

anställas

med fullmakt.

1 §

Regeringen bestämmer

vilka

lagen (0000:000) om utnämning

domaranställningar

som

skall

av ordinarie domare anges vilka

vara ordinarie.

domaranställningar som

är

ordinarie.

Regeringen bestämmer vilka

arbetstagare i övrigt som skall

arbetstagare i övrigt som ska

anställas med fullmakt.

19 §

När

Högsta

domstolen i

När Högsta domstolen eller

enlighet

med

regeringsformen

Regeringsrätten i

enlighet

med

eller någon annan lag prövar

regeringsformen

eller

någon

frågor

skiljande

från

annan lag prövar frågor om

anställningen,

avstängning

eller

skiljande

från

anställningen,

läkarundersökning,

skall

avstängning eller läkarundersök-

handläggningen ske på det sätt

ning, ska handläggningen ske på

som

föreskrivs

för

tvistemål.

det sätt som föreskrivs för

Vid omröstning skall före-

tvistemål. Vid omröstning

ska

skrifterna i 29 kap. rättegångs-

föreskrifterna i 29 kap. rätte-

balken tillämpas.

gångsbalken tillämpas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.

741

Författningsförslag

SOU 2008:125

9.Förslag till

lag om ändring i vallagen (2005:837)

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 3 §, 6 kap. 3 § och 14 kap. 9 § vallagen (2005:837) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1kap.

3 §

Ordinarie val till riksdagen samt ordinarie val till lands- tings- och kommunfullmäktige skall hållas samma dag. Valdag skall vara den tredje söndagen i september. Val till Europa- parlamentet skall hållas i juni vart femte år. Vid omval till riksdagen bestämmer regeringen vilken dag som skall vara valdag. Vid omval till landstings- och kommunfullmäktige bestämmer den centrala valmyndigheten, efter samråd med länsstyrelsen, vilken dag som skall vara valdag.

Vid extra val enligt 3 kap. 4 § regeringsformen bestämmer regeringen vilken dag som skall vara valdag.

Vid extra val enligt 6 kap. 3 § regeringsformen bestämmer riksdagens talman, efter samråd med den centrala valmyndigheten, vilken dag som skall vara valdag.

Ordinarie val till riksdagen samt ordinarie val till lands- tings- och kommunfullmäktige ska hållas samma dag. Valdag ska vara den andra söndagen i september. Val till Europa- parlamentet ska hållas i juni vart femte år. Vid omval till riksdagen bestämmer regeringen vilken dag som ska vara valdag. Vid omval till landstings- och kommunfullmäktige bestämmer den centrala valmyndigheten, efter samråd med länsstyrelsen, vilken dag som ska vara valdag.

Vid extra val enligt 3 kap. 11 § regeringsformen bestämmer regeringen vilken dag som ska vara valdag.

Vid extra val enligt 6 kap. 5 § regeringsformen bestämmer riksdagens talman, efter samråd med den centrala valmyndigheten, vilken dag som ska vara valdag.

Vid extra val enligt 5 kap. 5 a § kommunallagen (1991:900) bestämmer landstings- eller kommunfullmäktige, efter samråd

742

SOU 2008:125

Författningsförslag

med den centrala valmyndigheten och länsstyrelsen, vilken dag som ska vara valdag.

6kap.

3 §

Kandidatnamnen skall vara uppförda i nummerordning. Varje kandidat skall identifieras så att det framgår vem som avses. Valsedlarna skall dessutom vara utformade så att väljarna kan lämna en särskild personröst.

Kandidatnamnen ska vara uppförda i nummerordning. Varje kandidat ska identifieras så att det framgår vem som avses. Valsedlarna ska dessutom vara utformade så att väljarna kan lämna en särskild personröst och innehålla upplysning om personvalets innebörd.

		14 kap.
			9 §
I första hand skall ordningen			I första hand ska ordningen
mellan kandidaterna bestämmas			mellan kandidaterna bestämmas
på grundval av storleken på varje			på grundval av storleken på varje
kandidats	personliga	röstetal.	kandidats	personliga	röstetal.
Persoligt röstetal skall fastställas			Persoligt	röstetal ska fastställas
bara för en kandidat som fått			bara för en kandidat som fått
särskilda	personröster	till ett	särskilda	personröster	till ett
antal av minst 8 procent av			antal av minst 5 procent av
partiets röstetal i valkretsen.			partiets röstetal i valkretsen.

Ett personligt röstetal fastställs på grundval av de särskilda personröster som avgivits för kandidaten. Valsedlar på vilka det lämnats särskilda personröster ordnas gruppvis efter partibeteckning. Därefter räknas antalet personröster för varje kandidat i gruppen. En kandidats personliga röstetal är lika med antalet personröster som har lämnats för kandidaten under samma partibeteckning. Den kandidat som har störst personligt röstetal tar första plats i ordningen, den som har näst störst tar andra plats och så vidare enligt samma grund.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.

743

Författningsförslag

SOU 2008:125

10.Förslag till

lag (0000:000) om utnämning av ordinarie domare

Härigenom föreskrivs följande.

Lagens tillämpning

1 § Denna lag avser utnämningen av

1.justitieråd och regeringsråd,

2.president och lagman i hovrätt och kammarrätt,

3.hovrättsråd och kammarrättsråd,

4.lagman, chefsrådman och rådman vid tingsrätt och länsrätt,

5.fastighetsråd och miljöråd,

6.ordförande i arrendenämnden och hyresnämnden i Stockholm, Göteborg och Malmö,

7.ordförande i Marknadsdomstolen,

8.ordförande i Arbetsdomstolen, och

9.ordförande i Patentbesvärsrätten.

Domare som avses i första stycket ska vara ordinarie domare.

Förslagsnämnden för tillsättning av ordinarie domare

2 § Tillsättningsärendena ska beredas i en förslagsnämnd som består av ett justitieråd, ett regeringsråd, en ordinarie domare vid en hovrätt, en ordinarie domare vid en kammarrätt, en ordinarie domare vid en tingsrätt, en ordinarie domare vid en länsrätt, en advokat samt två representanter för allmänheten.

För varje ledamot ska det finnas en personlig ersättare. Ledamöter och ersättare förordnas för en tid av högst fyra år. Allmänhetens representanter och ersättare för dessa väljs av riksdagen. Övriga ledamöter och ersättare för dessa förordnas av regeringen på förslag av

1.Högsta domstolen respektive Regeringsrätten när det gäller ledamöter från dessa domstolar,

2.hovrättspresidenterna när det gäller ledamoten från en hovrätt,

3.kammarrättspresidenterna när det gäller ledamoten från en kammarrätt,

744

SOU 2008:125

Författningsförslag

4.lagmännen för de tre största tingsrätterna när det gäller ledamoten från en tingsrätt,

5.lagmännen för de tre största länsrätterna när det gäller ledamoten från en länsrätt, och

6.Sveriges advokatsamfund när det gäller ledamoten som är advokat.

Nämnden utser inom sig en ordförande och en vice ordförande.

3 § Nämnden är beslutför när minst fem av ledamöterna, bland dem ordföranden eller vice ordföranden, är närvarande. Vid omröstning gäller 18 § förvaltningslagen (1986:223).

4 § Hos förslagsnämnden ska det finnas ett kansli. I kansliet ska ordinarie eller f.d. ordinarie domare ingå.

Kansliet ska efter nämndens anvisningar bereda tillsättnings- ärendena samt bedriva ett aktivt och långsiktigt arbete för att tillgodose behovet av domare.

Ärendenas beredning och avgörande

5 § En domarbefattning som ska tillsättas ska först förklaras ledig av förslagsnämnden.

6 § En ledigförklarad befattning ska av intresserade kandidater kunna sökas genom att en ansökan ges in till förslagsnämnden.

Utöver möjligheten att ansöka om en ledigförklarad befattning ska det finnas möjlighet att anmäla ett generellt intresse för de befattningar som anges i 1 §.

Nämnden kan efter samtycke föra upp en kandidat på listan över intresseanmälningar.

7 § Förslagsnämnden ska lämna förslag till regeringen i ärenden om utnämning. Om möjligt ska ett förslag uppta minst tre personer. Förslaget ska vara motiverat. Om nämnden föreslår färre än tre personer ska detta motiveras särskilt.

Nämnden ska inför förslaget beakta alla ansökningar och intresseanmälningar som kommit in eller gjorts inom den ansökningstid som gäller för den aktuella befattningen.

745

Författningsförslag

SOU 2008:125

8 § Om ett ärende är så brådskande att nämnden inte hinner sammanträda för att behandla det, får ärendet avgöras genom meddelanden mellan ordföranden och minst så många ledamöter som behövs för beslutförhet. Ett sådant beslut ska anmälas vid nästa sammanträde med nämnden.

Även i andra fall får ärenden avgöras genom meddelanden mellan ledamöterna, om samtliga ledamöter deltar i avgörandet och är ense om utgången.

9 § Ordföranden eller kansliet får begära in förklaringar, upplysningar eller yttranden i ärenden hos nämnden. Ordföranden eller kansliet får också pröva frågor om att lämna ut allmänna handlingar.

10 § För varje beslut ska det finnas en handling som visar dagen för beslutet och beslutets innehåll samt vem som har fattat beslutet, vem som har varit föredragande och vem som har varit med om den slutliga handläggningen utan att delta i avgörandet.

11 § Nämndens förslag i ärenden om utnämning får inte överklagas.

12 § I en arbetsordning eller i ett särskilt beslut får förslags- nämnden meddela de bestämmelser som behövs om nämndens organisation och formerna för nämndens verksamhet i övrigt.

Regeringens beslut

13 § Regeringen är inte bunden av förslagsnämndens förslag. Innan regeringen utnämner någon som inte har föreslagits av förslags- nämnden, ska nämnden beredas tillfälle att yttra sig.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.

2.Ledamöter och ersättare ska förordnas så snart som möjligt efter utfärdandet av denna lag. I stället för vad som sägs i 2 § ska vid detta tillfälle tre ledamöter väljas för fyra år, tre ledamöter för tre år och tre ledamöter för två år.

746

Författningskommentar

1. Förslaget till lag om ändring i regeringsformen

Vi har i kapitel 4 redogjort för våra ställningstaganden när det gäller att göra regeringsformen tydligare och mer överskådlig. Där har också skälen för vårt förslag att i huvudsak bevara regerings- formens disposition angetts.

Vissa andra förändringar som föreslås påverkar också regerings- formens struktur men i mindre omfattning. I vissa kapitel har t.ex. bestämmelsernas inbördes ordning ändrats för att uppnå en tydligare reglering. Här kan nämnas 9 kap. där bestämmelsernas ordningsföljd ändrats i syfte att bättre beskriva budgetprocessen.

Vårt förslag att dela upp bestämmelserna i 11 kap. i två separata kapitel där 11 kap. behandlar rättskipningen och 12 kap. förvaltningen medför dock en förändring av dispositionen. Även införandet av ett kapitel om kommunerna påverkar dispositionen.

I vissa fall har bestämmelser flyttats från ett kapitel till ett annat. Så har exempelvis gjorts med nuvarande 12 kap. 8 § som behandlar justitie- och regeringsrådens rättsliga ställning. Bestämmelsen återfinns i vårt förslag i 11 kap.

I några fall har också bestämmelser som i dag återfinns på lägre konstitutionell nivå än grundlag flyttats till regeringsformen. Här kan som exempel nämnas att huvudregeln om att offentlighet råder i riksdagens kammare föreslås flyttas från 2 kap. 4 § riksdags- ordningen till 4 kap. regeringsformen. Omvänt föreslås vissa bestämmelser utgå ur regeringsformen och fortsättningsvis regleras på lagnivå. Detta gäller t.ex. medborgarskapskravet för andra som utövar rättskipningsuppgifter än ordinarie domare i nuvarande 11 kap. 9 § tredje stycket. Slutligen föreslås vissa bestämmelser helt utgå.

Som också nämnts i kapitel 4 har språket i regeringsformen anpassats till det lagspråk som används i dag. Detta innebär t.ex. att

747

Författningskommentar

SOU 2008:125

tjänst bytts ut mot anställning. Den språkliga anpassningen innefattar vidare bl.a. modernare verbformer, en övergång till ska i stället för skall och att negationen inte används i stället för icke och ej. Oböjda substantivformer i singularis utan bestämd eller obestämd artikel har som huvudregel anpassats och vi har använt ett könsneutralt språk.

Som framgår av författningsförslagen omfattas inte bara regeringsformen utan också ytterligare ett antal författningar, bl.a. riksdagsordningen, kommunallagen (1991:900) och vallagen (2005:837), av våra förslag. Även dessa förslag kommenteras i författningskommentaren. När det gäller underliggande lagstiftning som kan påverkas av våra ändringsförslag, t.ex. genom att den innehåller hänvisningar till regeringsformen, har någon fullständig genomgång inte gjorts utom i fråga om tryckfrihets- förordningen, yttrandefrihetsgrundlagen, riksdagsordningen, kom- munallagen och vallagen.

Språkliga ändringar, av den karaktär som nyss berörts, anmärks endast men kommenteras som huvudregel inte särskilt. Paragrafer som endast ändras marginellt t.ex. genom att skall har bytts ut mot ska återges ändå för fullständighetens och överskådlighetens skull. Varje kapitel inleds med en kort kommentar om de förändringar som gjorts i kapitlet.

De paragrafer som över huvud taget inte påverkas av våra förslag, varken språkligt, sakligt eller till strukturen, återges inte. Av paragrafregistret i bilaga 7 framgår hur våra författningsförslag förhåller sig till regeringsformens nuvarande lydelse.

1 kap. Statsskickets grunder

I detta kapitel har några rubriker inte införts. Bestämmelsernas inbördes ordning har behållits. Kapitlet har utökats med en ny paragraf som placerats sist. Paragrafen behandlar Sveriges medlemskap i EU och det internationella samarbetet i bl.a. FN och Europarådet. Vidare har bestämmelserna i 7 § första stycket andra meningen och andra stycket om den kommunala beslutanderätten och beskattningsrätten flyttats till det nya kapitlet om kommunerna, 14 kap.

748

SOU 2008:125

Författningskommentar

2 § Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet.

Det allmänna ska främja en hållbar utveckling som leder till en god miljö för nuvarande och kommande generationer.

Det allmänna ska verka för att demokratins idéer blir vägledande inom samhällets alla områden samt värna den enskildes privatliv och familjeliv.

Det allmänna ska verka för att alla människor ska kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället och för att barns rätt tas till vara. Det allmänna ska motverka diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller andra omständigheter som gäller den enskilde som person.

Samernas och andra etniska, språkliga och religiösa minoriteters möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv ska främjas.

I bestämmelsen har vissa ändringar gjorts. Det nuvarande fjärde stycket har delats upp i två stycken.

I andra stycket har uttrycket trygga rätten till hälsa ersatts av verka för goda förutsättningar för hälsa, som bättre svarar mot det bestämmelsen är avsedd att uttrycka. Ändringen ska ses mot bakgrund av att kritik har framförts mot den nuvarande lydelsen, se t.ex. JO:s remissyttrande i samband med att bestämmelsen infördes, prop. 2001/02:72 s. 23 f. Någon saklig ändring är inte avsedd.

I femte stycket har ett tillägg gjorts som förtydligar det allmännas ansvar för att barns rätt tas till vara. Tillägget ligger i linje med Sveriges internationella åtaganden på området. Skälen för tillägget har behandlats i avsnitt 29.1.2.

Vidare har ett tillägg gjorts i sista stycket som särskilt omnämner samerna i bestämmelsen om etniska, språkliga och religiösa minoriteter. Ändringen har behandlats i avsnitt 29.2.2.

I sista stycket har också uttrycket bör främjas bytts mot ska främjas. Ändringen har behandlats i avsnitt 29.2.2. Bakgrunden till ändringen är att ska främjas bättre återspeglar Sveriges åtaganden enligt bl.a. Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter.

Övriga ändringar i bestämmelsen är endast språkliga.

749

Författningskommentar

SOU 2008:125

4 § Riksdagen är folkets främsta företrädare.

Riksdagen stiftar lag, beslutar om skatt till staten och bestämmer hur statens medel ska användas. Riksdagen granskar rikets styrelse och förvaltning.

Ändringen i bestämmelsen är endast språklig.

5 § Konungen eller drottning som enligt successionsordningen innehar Sveriges tron är rikets statschef.

Paragrafens andra stycke har utgått som ett led i att regerings- formen görs språkligt könsneutral. I det nuvarande andra stycket anges att vad som i regeringsformen är stadgat om konungen även ska gälla för drottning, om hon är statschef. Det betyder att de bestämmelser som i 5 kap. talar om konungen i dag ska läsas så att de också gäller för drottning som är statschef. Förslaget innebär att det i stället i respektive bestämmelse i 5 kap. uttryckligen ska anges att de avser konungen eller drottning som är statschef.

7 § I riket finns kommuner på lokal och regional nivå.

IT bestämmelsen har termerna primärkommun och landstings- kommun ersatts med kommuner på lokal och regional nivå. Ändringen har behandlats i avsnitt 32.2.5. Ändringen innebär att det inte längre anges i regeringsformen hur de olika kommuntyperna ska betecknas.

Första stycket andra meningen, som i nuvarande lydelse anger att beslutanderätten i kommunerna utövas av valda församlingar, har flyttats till ett nytt särskilt kapitel om kommunerna (14 kap. i förslaget). Detsamma gäller för bestämmelsens nuvarande andra stycke där det anges att kommunerna får ta ut skatt för skötseln av sina uppgifter.

9 § Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter ska i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet.

I bestämmelsen har uttrycket fullgör uppgifter inom den offentliga förvaltningen ersatts med fullgör offentliga förvaltningsuppgifter. Ändringen är endast avsedd att klargöra att bestämmelsens objektivitets- och normmässighetskrav gäller även privaträttsliga subjekt när de fullgör förvaltningsuppgifter som har överlämnats

750

SOU 2008:125 Författningskommentar

till dem enligt nuvarande 11 kap. 6 § (i förslaget 12 kap. 4 §). Övriga ändringar i bestämmelsen är endast språkliga.

10 § Sverige är medlem i Europeiska unionen. Sverige deltar även inom ramen för Förenta nationerna och Europarådet samt i andra sammanhang i internationellt samarbete.

Paragrafen är ny. Genom den klargörs att Sverige är medlem i EU och även i andra sammanhang deltar i internationellt samarbete. Paragrafen har behandlats i avsnitt 30.2.1.

Avsikten med den nya paragrafen är att tydliggöra att Sverige aktivt deltar i ett vidsträckt internationellt samarbete. Att särskilt framhålla medlemskapet i EU samt samarbetet inom FN och Europarådet har ansetts naturligt med hänsyn till omfattningen. Markeringen av medlemskapet i EU ger också uttryck för unionens betydelse i det svenska samhället och innebär att regeringsformen bättre speglar de faktiska förhållandena.

2 kap. Grundläggande fri- och rättigheter

Kapitlet har tillförts rubriker. Kapitlets nuvarande disposition har i stort sett behållits, med undantag för placeringen av bestämmelserna i 12–14 §§ om begränsningar av fri- och rättigheter som i förslaget placerats sist.

Vidare har flera bestämmelser formulerats om så att ordet medborgare inte längre används. Bakgrunden till förändringen har behandlats i avsnitt 29.5.1.

Avsikten är att i texten tydligare ge uttryck för den principiella utgångspunkten att fri- och rättighetsskyddet gäller lika för både svenska medborgare och andra som vistas här. I vissa fall är möjligheterna att begränsa skyddet för andra än svenska medborgare större. Förslaget medför inte några sakliga ändringar i det avseendet (se nuvarande 22 § andra och tredje styckena jämfört med 25 § enligt förslaget). I några fall är det dock nödvändigt att ange att bestämmelserna endast omfattar svenska medborgare. Detta gäller, liksom i dag, skyddet mot åsiktsregistrering, landsförvisning eller annat hinder för att resa in i landet, skyddet för medborgarskapet samt friheten att förflytta sig inom landet och att lämna detta.

Här bör också erinras om att Integritetsskyddskommittén i sitt slutbetänkande Skyddet för den personliga integriteten –

751

Författningskommentar

SOU 2008:125

Bedömningar och förslag (SOU 2008:3) lämnat vissa förslag som framför allt berör integritetsskyddet i 2 kap.

Opinionsfriheter

1 § Var och en är gentemot det allmänna tillförsäkrad

1.yttrandefrihet: frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor,

2.informationsfrihet: frihet att inhämta och ta emot upplysningar samt att i övrigt ta del av andras yttranden,

3.mötesfrihet: frihet att anordna och delta i sammankomster för upplysning, meningsyttring eller annat liknande syfte eller för framförande av konstnärligt verk,

4.demonstrationsfrihet: frihet att anordna och delta i demonstra- tioner på allmän plats,

5.föreningsfrihet: frihet att sammansluta sig med andra för allmänna eller enskilda syften, och

6.religionsfrihet: frihet att ensam eller tillsammans med andra utöva sin religion.

I tryckfrihetsförordningen finns också bestämmelser om rätt att ta del av allmänna handlingar.

2 § Ingen får av det allmänna tvingas att ge till känna sin åskådning i politiskt, religiöst, kulturellt eller annat sådant hänseende. Inte heller får någon av det allmänna tvingas att delta i sammankomst för opinionsbildning eller i demonstration eller annan meningsyttring eller att tillhöra politisk sammanslutning, trossamfund eller annan sammanslutning för åskådning som avses i första meningen.

3 § Ingen svensk medborgare får utan samtycke antecknas i ett allmänt register enbart på grund av sin politiska åskådning.

Under rubriken Opinionsfriheter har tre paragrafer samlats. I 1 § har varje medborgare bytts mot var och en. Bestämmelsen i 2 § har omformulerats från varje medborgare är gentemot det allmänna skyddad mot till ingen får av det allmänna tvingas. I 3 § första stycket anges uttryckligen svensk medborgare i stället för som i dag medborgare. I 3 § andra stycket har uttrycket var och en valts

752

SOU 2008:125

Författningskommentar

i stället för varje medborgare som används i dag. Även i övrigt har vissa språkliga ändringar i bestämmelserna gjorts.

Kroppslig integritet och rörelsefrihet

4 § Dödsstraff får inte förekomma.

5 § Var och en är skyddad mot kroppsstraff. Ingen får heller utsättas för tortyr eller för medicinsk påverkan i syfte att framtvinga eller hindra yttranden.

7 § Ingen svensk medborgare får landsförvisas eller hindras att resa in i riket.

Ingen svensk medborgare som är eller har varit bosatt i riket får fråntas sitt medborgarskap. Det får dock föreskrivas att barn under arton år i fråga om sitt medborgarskap ska följa föräldrarna eller en av dem. Det får även föreskrivas att, i enlighet med överenskommelse med en annan stat, den som sedan födelsen är medborgare även i den andra staten och varaktigt bosatt där förlorar sitt svenska medborgarskap vid arton års ålder eller senare.

8 § Var och en är gentemot det allmänna skyddad mot frihets- berövanden. Den som är svensk medborgare är även i övrigt tillförsäkrad frihet att förflytta sig inom riket och att lämna det.

Under rubriken Kroppslig integritet och rörelsefrihet har fem paragrafer samlats. Bestämmelserna har formulerats om. I 5 § har skyddet omformulerats från varje medborgare är skyddad mot till var och en är skyddad mot. I 6 § har varje medborgare ersatts med var och en. I 7 § har medborgare ersatts med svensk medborgare och i 8 § har medborgare ersatts med var och en samt svensk medborgare. Bakgrunden till ändringarna har behandlats i den inledande kommentaren till kapitlet.

I 7 § har även en saklig ändring gjorts. Bestämmelsen i det nuvarande andra stycket som möjliggör ett regelverk som går ut på att dubbelt medborgarskap ska undvikas har tagits bort. Bakgrunden till detta är det nu rådande synsättet att dubbelt

753

Författningskommentar

SOU 2008:125

medborgarskap accepteras fullt ut, något som också lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap bygger på.

Övriga ändringar i bestämmelserna är endast språkliga.

Rättssäkerhet

Även den som av någon annan anledning än som anges i första stycket har blivit omhändertagen tvångsvis, ska kunna få omhänder- tagandet prövat av domstol utan oskäligt dröjsmål. Med prövning av domstol likställs i sådant fall prövning av en nämnd, om nämndens sammansättning är bestämd i lag och ordföranden i nämnden ska vara eller ha varit ordinarie domare.

Har prövningen inte uppdragits åt en myndighet som är behörig enligt första eller andra stycket, ska prövningen göras av allmän domstol.

Skatt eller statlig avgift får inte tas ut i vidare mån än som följer av föreskrifter som gällde när den omständighet inträffade som utlöste skatt- eller avgiftsskyldigheten. Finner riksdagen att det finns särskilda skäl för det, får en lag dock innebära att skatt eller statlig avgift tas ut trots att lagen inte hade trätt i kraft när omständigheten inträffade, om regeringen eller ett riksdagsutskott då hade lämnat ett förslag om det till riksdagen. Med förslag jämställs ett meddelande i skrivelse från regeringen till riksdagen om att ett sådant förslag är att vänta. Vidare får riksdagen föreskriva undantag från första meningen, om riksdagen finner att det av särskilda skäl krävs i samband med krig, krigsfara eller svår ekonomisk kris.

11 § Domstol får inte inrättas för en redan begången gärning och inte heller för en viss tvist eller i övrigt för ett visst mål.

En rättegång ska genomföras rättvist och inom skälig tid. Förhandling vid domstol ska vara offentlig.

Bestämmelserna i 9–11 §§ har getts rubriken Rättssäkerhet.

754

SOU 2008:125

Författningskommentar

I 9 § har ordet medborgare ersatts. Där anges i stället någon och den som. Bakgrunden till denna ändring har behandlats i den inledande kommentaren till kapitlet.

I 10 § har endast språkliga ändringar gjorts.

I 11 § har, förutom språkliga ändringar, en ny regel om rättvis rättegång tillförts andra stycket. Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 27.2.

Den svenska rättsordningen innehåller i dag ingen generell grundlagsregel om rätten till domstolsprövning och ett rättvist förfarande. Den överordnade bestämmelsen på området är i stället artikel 6 i Europakonventionen. Syftet med den föreslagna bestämmelsen är att skapa en delvis motsvarande bestämmelse i regeringsformen. Första punkten i artikel 6 har varit vägledande vid utformningen av bestämmelsen. Den föreslagna bestämmelsen sträcker sig dock i ett avseende något längre än Europakonven- tionen eftersom det skydd som konventionen ger endast omfattar mål om civila rättigheter och skyldigheter eller anklagelse om brott.

Det bör noteras att det relativt vida domstolsbegrepp som tillämpas av Europadomstolen inte förs över till 2 kap. eller till regeringsformen i övrigt. Den föreslagna bestämmelsen anger också att rättegången ska ske inom skälig tid.

Innehållet i bestämmelsen ska inte kunna begränsas. Den ska även gälla för andra än svenska medborgare här i riket.

Skydd mot diskriminering

13T § Lag eller annan föreskrift får inte innebära att någon missgynnas på grund av sitt kön, om inte föreskriften utgör ett led i strävanden att åstadkomma jämställdhet mellan män och kvinnor eller avser värnplikt eller motsvarande tjänsteplikt.

Under rubriken Skydd mot diskriminering återfinns 12 och 13 §§. Bestämmelserna motsvarar nuvarande 15 och 16 §§. Förutom språkliga ändringar har 12 § även ändrats i sak. Bestämmelsen och de föreslagna ändringarna har behandlats i avsnitt 26.2.

Genom ändringen införs i bestämmelsen ett skydd mot diskriminering på grund av sexuell läggning. Sexuell läggning omfattas i dag endast av diskrimineringsskyddet i målsättnings-

755

Författningskommentar

SOU 2008:125

stadgandet i 1 kap. 2 § regeringsformen. I anslutning till ändringen föreslås en övergångsbestämmelse, se nedan.

Bland de språkliga ändringarna bör särskilt nämnas att ordet ras har tagits bort. Riksdagen har uttalat att det saknas vetenskaplig grund för att dela in människor i skilda raser. Inte heller av annat skäl finns någon grund för att använda ordet ras om människor. I stället anges bestämmelsens tillämpningsområde som etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Någon saklig ändring är inte avsedd.

Stridsåtgärder på arbetsmarknaden

14 § En förening av arbetstagare samt arbetsgivare och en förening av arbetsgivare har rätt att vidta stridsåtgärder på arbetsmarknaden, om inte annat följer av lag eller avtal.

Bestämmelsen motsvarar nuvarande 17 §. Uttrycket fackliga strids- åtgärder har ersatts med stridsåtgärder på arbetsmarknaden. Avsikten är att bättre återspegla att bestämmelsen tar sikte på de stridsåtgärder som vidtas såväl av en arbetstagarorganisation som av en enskild arbetsgivare eller arbetsgivarorganisation (se KU 1973:26 s. 51 f.). Någon saklig ändring är inte avsedd med den nya formuleringen. Övriga ändringar i bestämmelsen är endast språkliga.

Egendomsskydd och allemansrätt

Vid inskränkningar i användningen av mark eller byggnad som sker av hälsoskydds-, miljöskydds- eller säkerhetsskäl gäller dock vad som följer av lag i fråga om rätt till ersättning.

756

SOU 2008:125

Författningskommentar

Alla ska ha tillgång till naturen enligt allemansrätten oberoende av vad som föreskrivits ovan.

Bestämmelsen motsvarar nuvarande 18 §. I första stycket har ordet medborgare bytts ut mot vars och ens. Bakgrunden till detta har behandlats i den inledande kommentaren till kapitlet.

Övriga ändringar i sak har behandlats i avsnitt 28.2 och innebär följande. I andra stycket första meningen har ordet full förts in före ersättning för att tydliggöra huvudprincipen om full ersättning vid expropriativa ingrepp. Som en följd av denna ändring har ordet sådan tagits bort i andra stycket andra meningen. Vidare har ett nytt tredje stycke införts rörande rätten till ersättning vid inskränkningar i användningen av mark eller byggnad som sker av hälsoskydds-, miljöskydds- eller säkerhetsskäl. Vid sådana inskränkningar gäller, enligt det nya tredje stycket, vad som följer av lag i fråga om rätt till ersättning. Ändringarna i bestämmelsen i övrigt är endast språkliga.

Upphovsrätt

16 § Författare, konstnärer och fotografer äger rätt till sina verk enligt bestämmelser som meddelas i lag.

Bestämmelsen motsvarar nuvarande 19 §.

Näringsfrihet

Samernas rätt att bedriva renskötsel regleras i lag.

Bestämmelsen motsvarar nuvarande 20 §.

Utbildning och forskning

18 § Alla barn som omfattas av den allmänna skolplikten har rätt till kostnadsfri grundläggande utbildning i allmän skola. Det allmänna ska svara också för att högre utbildning finns.

Forskningens frihet är skyddad enligt bestämmelser som meddelas i lag.

757

Författningskommentar

SOU 2008:125

Bestämmelsens första stycke motsvarar nuvarande 21 §. I para- grafens andra stycke finns en ny bestämmelse som rör skyddet för forskningens frihet. Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 29.3.2.

Av bestämmelsen följer att det ska finnas lagstiftning till skydd för forskningens frihet. Att närmare bestämma innehållet i skyddet ankommer på riksdagen. Kravet på att föreskrifterna ska meddelas i lag innebär bl.a. att riksdagen inte kan delegera föreskriftsmakt avseende dessa frågor. Det finns alltså inte något utrymme för regeringen att meddela förordningar här.

Europakonventionen

Bestämmelsen motsvarar nuvarande 23 §. Ändringen i bestäm- melsen är endast språklig.

Förutsättningar för begränsningar av fri- och rättigheter

20 § Följande fri- och rättigheter får, i den utsträckning som medges i 21–24 §§, begränsas genom lag:

1.yttrandefriheten, informationsfriheten, mötesfriheten, demonstrationsfriheten och föreningsfriheten (1 § första stycket 1–5),

2.skyddet mot annat kroppsligt ingrepp än som avses i 4 och 5 §§, mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intrång samt mot intrång i förtroliga försändelser och meddelanden (6 §),

3.rörelsefriheten (8 §), och

4.offentligheten vid domstolsförhandling (11 § andra stycket andra meningen).

Efter bemyndigande i lag får de i första stycket angivna fri- och rättigheterna begränsas genom annan författning i de fall som anges i 8 kap. 5 §TP ochPT i fråga om förbud att röja sådant som någon fått kännedom om i allmän tjänst eller under utövande av tjänsteplikt. I samma ordning får mötesfriheten och demonstrationsfriheten begränsas även i de fall som anges i 24 § första stycket andra meningen.

Bestämmelsen motsvarar i sak nuvarande 12 § första stycket. Hänvisningen till nuvarande 15 och 16 §§ rörande förbud mot diskriminering i vissa fall har tagits bort. Dessa bestämmelser ska dock, liksom vid all normgivning, fortfarande tillämpas i fall som innebär begränsningar av fri- och rättigheter.

758

SOU 2008:125

Författningskommentar

Vidare har delegationsbestämmelsen i andra stycket anpassats till de ändringar som föreslås när det gäller 8 kap. om lagar och andra föreskrifter och till den ändrade numrering som 2 kap. har i förslaget. Det kan noteras att lydelsen av 8 kap. 5 § (nuvarande 8 kap. 10 §) ändrats. Även vissa andra redaktionella ändringar i bestämmelsen har gjorts.

21 § Begränsningar enligt 20 § får göras endast för att tillgodose ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle. Begränsningen får aldrig gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som har föranlett den och inte heller sträcka sig så långt att den utgör ett hot mot den fria åsiktsbildningen såsom en av folkstyrelsens grundvalar. Begränsningen får inte göras enbart på grund av politisk, religiös, kulturell eller annan sådan åskådning.

Bestämmelsen motsvarar nuvarande 12 § andra stycket. Hänvisningen i paragrafen har justerats som en följd av de omflyttningar som gjorts i kapitlet. Ändringarna i bestämmelsen är endast redaktionella och språkliga.

22 § Ett förslag till lag enligt 20 § ska, om det inte avslås av riksdagen, på yrkande av lägst tio av dess ledamöter vila i minst tolv månader från det att det första utskottsyttrandet över förslaget anmäldes i riks- dagens kammare. Riksdagen får dock anta förslaget direkt, om minst fem sjättedelar av de röstande enas om beslutet.

Första stycket gäller inte förslag till lag om fortsatt giltighet i högst två år av lag. Det gäller inte heller förslag till lag som enbart rör

2.husrannsakan eller liknande intrång, eller

3.frihetsstraff som påföljd för viss gärning.

Konstitutionsutskottet prövar för riksdagens del om första stycket är tillämpligt i fråga om ett visst lagförslag.

Bestämmelsen motsvarar nuvarande 12 § tredje–femte styckena. Hänvisningen i paragrafen har justerats som en följd av de omflyttningar som gjorts i kapitlet. Ändringarna i bestämmelsen är endast redaktionella och språkliga.

759

Författningskommentar

SOU 2008:125

verksamhet begränsas. I övrigt får begränsningar av yttrandefriheten och informationsfriheten göras endast om särskilt viktiga skäl föranleder det.

24 § Mötesfriheten och demonstrationsfriheten får begränsas av hänsyn till ordning och säkerhet vid sammankomsten eller demonstra- tionen eller till trafiken. I övrigt får dessa friheter begränsas endast av hänsyn till rikets säkerhet eller för att motverka farsot.T

Bestämmelsen i 23 § motsvarar nuvarande 13 §. Ändringarna i bestämmelsen är endast redaktionella och språkliga. Bestämmelsen i 24 § motsvarar nuvarande 14 §. I bestämmelsens andra stycke har ordet ras tagits bort. Som nämnts i kommentaren till 12 § har uttrycket annat liknande förhållande i stället valts. Där har också bakgrunden till ändringen behandlats mer ingående. Se vidare avsnitt 26.2.1. Någon saklig ändring är inte avsedd.

25 §T FörT andra än svenska medborgare här i riket får särskilda begränsningar göras genom lag i fråga om följande fri- och rättigheter:

1.yttrandefriheten, informationsfriheten, mötesfriheten, demonstrationsfriheten, föreningsfriheten och religionsfriheten (1 § första stycket),

2.skyddet mot tvång att ge till känna åskådning (2 § första meningen),

3.skyddet mot kroppsligt ingrepp även i annat fall än som avses i 4 och 5 §§, mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intrång samt mot intrång i förtroliga försändelser och meddelanden (6 §),

4.skyddet mot frihetsberövande (8 § första meningen),

5.rätten till domstolsprövning av frihetsberövande av annan anledning än brott eller misstanke om brott (9 § andra och tredje styckena),

6.offentligheten vid domstolsförhandling (11 § andra stycket andra meningen),

7.författares, konstnärers och fotografers rätt till sina verk (16 §),

8.rätten att driva näring eller utöva yrke (17 §),

760

SOU 2008:125

Författningskommentar

9.skyddet för forskningens frihet (18 § andra stycket), och

10.skyddet mot ingrepp på grund av åskådning (21 § tredje meningen).

På sådana föreskrifter om särskilda begränsningar som avses i första stycket ska 22 § första stycket, andra stycket första meningen samt tredje stycket tillämpas.

Bestämmelsen motsvarar nuvarande 22 § andra och tredje styckena. Första stycket i nuvarande 22 § har utgått som en följd av de omarbetningar av kapitlet som gjorts för att det tydligare ska framgå att rättighetsskyddet som huvudregel är detsamma för svenska medborgare och andra här i riket, se avsnitt 29.5.2.

Vidare har ordet utlänningar ersatts av uttrycket andra än svenska medborgare. Bestämmelsen har också tillförts en ny punkt

(9) som en följd av den nya regeln i 18 § andra stycket om forskningens frihet.

3 kap. Riksdagen

I detta kapitel har rubriker införts. Här kan vidare nämnas att bestämmelsen om parti i valsammanhang har lyfts fram från 7 § till 1 § och placerats i anslutning till reglerna om riksdagens bildande. De nuvarande bestämmelserna i 2 § om rösträtt och i 10 § om valbarhet har förts samman till en ny 4 §. Vidare har bestäm- melserna i nuvarande 5 § om när den nyvalda riksdagen ska samlas placerats efter bestämmelserna i 6–9 §§ om indelningen i valkretsar och fördelningen av mandaten. Den bärande tanken bakom dessa ändringar är att bestämmelsernas ordningsföljd också tidsmässigt ska spegla hur riksdagen bildas.

Riksdagens bildande och sammansättning

1 § Riksdagen utses genom fria, hemliga och direkta val.

Vid sådant val sker röstning på parti med möjlighet för väljarna att lämna särskild personröst.

Med parti avses varje sammanslutning eller grupp av väljare, som uppträder i val under särskild beteckning.

Bestämmelsens första stycke motsvarar nuvarande 1 § första stycket första meningen. Andra stycket motsvarar nuvarande 1 § första stycket andra meningen. Tredje stycket motsvarar nuvarande 7 § första stycket andra meningen. Förändringarna är avsedda att

761

Författningskommentar

SOU 2008:125

göra regleringen tydligare och sakligt sett mer sammanhängande. Någon ändring i sak är inte avsedd.

2 § Riksdagen består av en kammare med 349 ledamöter. För ledamöterna ska det finnas ersättare.

Bestämmelsen motsvarar nuvarande 1 § andra stycket. Ändringarna är endast språkliga och redaktionella.

Ordinarie val

3 § Ordinarie val till riksdagen hålls vart fjärde år.

Ändringen i bestämmelsen är endast språklig.

Rösträtt och valbarhet

4 § Rösträtt vid val till riksdagen har varje svensk medborgare som är eller någon gång har varit bosatt i riket och har fyllt arton år.

Endast den som uppfyller villkoren för rösträtt kan vara ledamot av riksdagen eller ersättare för ledamot.

Frågan om någon har rösträtt avgörs på grundval av en före valet upprättad röstlängd.

Bestämmelsens första stycke motsvarar nuvarande 2 § första stycket. Andra stycket motsvarar nuvarande 10 §. Tredje stycket motsvarar nuvarande 2 § andra stycket. Ändringarna i bestäm- melsen är endast redaktionella och språkliga.

Valkretsar

5 § För val till riksdagen är riket indelat i valkretsar.

Bestämmelsen motsvarar nuvarande 6 § första stycket.

Mandatfördelningen mellan valkretsarna

6 § Av mandaten i riksdagen är 310 fasta valkretsmandat och 39 utjämningsmandat.

De fasta valkretsmandaten fördelas mellan valkretsarna på grundval av en beräkning av förhållandet mellan antalet röstberättigade i varje valkrets och antalet röstberättigade i hela riket. Fördelningen fastställs för fyra år i sänder.

762

SOU 2008:125

Författningskommentar

Första stycket motsvarar nuvarande 6 § andra stycket. Andra stycket motsvarar nuvarande 6 § tredje stycket. Ändringarna i bestämmelsen är endast redaktionella och språkliga.

Mandatfördelningen mellan partierna

7 § Mandaten fördelas mellan partier.

Endast partier som har fått minst fyra procent av rösterna i hela riket får delta i fördelningen av mandaten. Ett parti som har fått färre röster får dock delta i fördelningen av de fasta valkretsmandaten i en valkrets där partiet har fått minst tolv procent av rösterna.

Bestämmelsen är oförändrad förutom på en punkt. Definitionen av parti, som i nuvarande lydelse finns i bestämmelsens första stycke andra mening, har flyttats till 1 § tredje stycket. Ändringen är endast redaktionell.

8 § De fasta valkretsmandaten fördelas på varje valkrets proportionellt mellan partierna på grundval av valresultatet i valkretsen.

Vid mandatfördelningen mellan partierna används uddatalsmetoden med första divisorn jämkad till 1,4.

9 § För varje mandat som ett parti har fått utses en riksdagsledamot samt ersättare för honom eller henne.

Ändringarna i 8 och 9 §§ är endast språkliga.

Valperiod

10 § Varje val gäller för tiden från det att den nyvalda riksdagen har samlats till dess den närmast därefter valda riksdagen samlas.

Den nyvalda riksdagen samlas på den femtonde dagen efter val- dagen, dock tidigast på den fjärde dagen efter det att valresultatet har kungjorts.

763

Författningskommentar

SOU 2008:125

Bestämmelsen motsvarar nuvarande 5 §. Första och andra styckena har dock kastats om och meningen Denna tid är riksdagens valperiod. har utgått och återspeglas i stället i paragrafrubriken. Någon saklig ändring är inte avsedd.

Extra val

11 § Regeringen får besluta om extra val till riksdagen mellan ordinarie val. Extra val ska hållas inom tre månader efter beslutet.

Bestämmelser om extra val i visst fall finns i 6 kap. 5 §.

Bestämmelsen motsvarar nuvarande 4 §. Ändringarna i bestämmelsen är endast språkliga.

Överklagande av val

12 § Val till riksdagen får överklagas hos en av riksdagen utsedd valprövningsnämnd. Nämndens beslut får inte överklagas.

Bestämmelsen motsvarar nuvarande 11 §. Regeln om att Valprövningsnämndens beslut inte får överklagas har flyttats från det sista stycket till det första. Ändringarna i bestämmelsen är endast redaktionella och språkliga.

Ytterligare bestämmelser

13 § Ytterligare bestämmelser i de ämnen som anges i 1 § tredje stycket och 3–12 §§ samt om utseende av ersättare för riksdags- ledamöterna meddelas i riksdagsordningen eller annan lag.

764

SOU 2008:125

Författningskommentar

Bestämmelsen motsvarar nuvarande 12 §. Hänvisningen till andra paragrafer har justerats som en följd av de omflyttningar som har gjorts i kapitlet.

4 kap. Riksdagsarbetet

Även i detta kapitel har rubriker tillförts. Två i regeringsformen nya bestämmelser om uppföljning och utvärdering respektive offentligheten vid riksdagens sammanträden har förts in, se i 8 och 9 §§.

Riksmöte

1 § Riksdagen sammanträder till riksmöte varje år. Riksmötet hålls i Stockholm, om inte riksdagen eller talmannen bestämmer annat av hänsyn till riksdagens säkerhet eller frihet.

Talmannen

2 § Riksdagen väljer inom sig för varje valperiod en talman samt en förste, en andre och en tredje vice talman.

I 1 och 2 §§ har endast språkliga ändringar gjorts.

Utskotten

3 § Riksdagen väljer inom sig utskott, däribland ett konstitutions- utskott och ett finansutskott, enligt bestämmelser i riksdags- ordningen.

Bestämmelsen motsvarar nuvarande 3 § andra stycket första meningen. Nuvarande 3 § första stycket återfinns i 4 § och det nuvarande andra styckets andra mening i 5 §.

Rätten att väcka förslag

4 § Regeringen och varje riksdagsledamot får, i enlighet med bestämmelser i riksdagsordningen, väcka förslag i fråga om allt som kan komma under riksdagens prövning, om inte annat anges i denna regeringsform.

765

Författningskommentar

SOU 2008:125

Ärendenas beredning

5 § Ett ärende som har väckts av regeringen eller en riksdagsledamot bereds av ett utskott innan det avgörs, om inte annat anges i denna regeringsform.

Bestämmelsen i 4 § motsvarar nuvarande 3 § första stycket. Bestämmelsen i 5 § motsvarar nuvarande 3 § andra stycket andra meningen. Ändringarna i bestämmelserna är endast språkliga.

Ärendenas avgörande

6 § När ett ärende ska avgöras i kammaren, får varje riksdagsledamot och varje statsråd yttra sig. Närmare bestämmelser om detta meddelas i riksdagsordningen.

I riksdagsordningen meddelas också bestämmelser om jäv.

7 § Vid omröstning i kammaren gäller som riksdagens beslut den mening som mer än hälften av de röstande enas om, om inte något annat anges i denna regeringsform eller, beträffande frågor som hör till förfarandet i riksdagen, i huvudbestämmelse i riksdagsordningen. Bestämmelser om förfarandet vid lika röstetal meddelas i riksdags- ordningen.

Bestämmelsen i 6 § motsvarar nuvarande 4 §. Bestämmelsen i 7 § motsvarar nuvarande 5 §. Ändringarna i bestämmelserna är endast språkliga.

Uppföljning och utvärdering

8 § Varje utskott följer upp och utvärderar riksdagsbeslut inom utskottets ämnesområde.

Bestämmelsen är ny. Den har överförts från 4 kap. 18 § riksdagsordningen samt omformulerats något. Ändringen har behandlats i avsnitt 19.3.2.

Genom bestämmelsen slås fast att varje utskott ska följa upp och utvärdera riksdagsbeslut inom sitt ämnesområde. Genom att bestämmelsen införs i regeringsformen tydliggörs ytterligare riksdagens ansvar för uppföljning och utvärdering av tidigare riksdagsbeslut. Den närmare regleringen rörande uppföljning och utvärdering finns i riksdagsordningen.

766

SOU 2008:125

Författningskommentar

Offentlighet i kammaren

9 § Sammanträden i kammaren är offentliga.

Ett sammanträde får dock hållas inom stängda dörrar enligt bestämmelser i riksdagsordningen.

Bestämmelsen är ny. Den har överförts från 2 kap. 4 § riksdagsordningen. Ändringen har behandlats i avsnitt 37.2.2. Genom att bestämmelsen tas in i regeringsformen understryks dess principiella vikt ytterligare. Möjligheten till stängda dörrar regleras i riksdagsordningen, vilket framgår av andra stycket. Enligt bestämmelsen i riksdagsordningen kan riksdagen, och i vissa fall regeringen, besluta om stängda dörrar.

Som en följd av att delar av 2 kap. 4 § riksdagsordningen förs in i regeringsformen har vissa följdändringar gjorts i den bestäm- melsen. Ändringarna behandlas i kommentaren till 2 kap. 4 § riksdagsordningen.

Ledamöternas ställning

10 § Riksdagsledamöter och ersättare får fullgöra uppdrag som ledamot utan att hindras av tjänsteuppgift eller annan sådan skyldighet.

11 § En riksdagsledamot eller en ersättare får inte lämna sitt uppdrag utan att riksdagen har medgett det.

När det finns anledning till det, ska Valprövningsnämnden självmant pröva om en ledamot eller en ersättare är behörig enligt 3 kap. 4 § andra stycket. Den som förklaras obehörig är därmed skild från sitt uppdrag.

En ledamot eller en ersättare får i annat fall skiljas från uppdraget endast om han eller hon genom brott har visat sig uppenbart olämplig för uppdraget. Beslut om detta fattas av domstol.

12 § Talan får inte väckas mot den som utövar eller har utövat uppdrag som riksdagsledamot på grund av hans eller hennes yttranden eller gärningar under utövandet av uppdraget, utan att riksdagen har medgett det genom ett beslut som minst fem sjättedelar av de röstande har enats om. Detsamma gäller i fråga om frihetsberövande eller förbud att resa inom riket.

Misstänks en riksdagsledamot för brott i annat fall, ska bestämmelser i lag om gripande, anhållande eller häktning tillämpas endast om han eller hon erkänner brottet eller har tagits på bar gärning eller om det är fråga om ett brott för vilket det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år.

767

Författningskommentar

SOU 2008:125

13 § Under den tid som en riksdagsledamot är riksdagens talman eller tillhör regeringen utövas hans eller hennes uppdrag som riksdagsledamot av en ersättare. Riksdagen kan i riksdagsordningen föreskriva att en ersättare ska träda i en riksdagsledamots ställe när han eller hon är ledig.

Bestämmelserna i 10 § och 12 § första stycket gäller även för talmannen och hans eller hennes uppdrag.

För en ersättare som utövar uppdrag som riksdagsledamot gäller bestämmelserna om ledamot.

Under rubriken Ledamöternas ställning har fyra paragrafer samlats. Bestämmelsen i 10 § motsvarar nuvarande 6 §, 11 § motsvarar nuvarande 7 §, 12 § motsvarar nuvarande 8 § och 13 § motsvarar nuvarande 9 §.

Ändringarna i 10–13 §§ är redaktionella och språkliga, bl.a. har hänvisningarna i 10 och 13 §§ justerats som en följd av de omflyttningar som gjorts i kapitlet. Någon saklig ändring är inte avsedd.

I den nya bestämmelsen i 10 kap. 14 § finns en hänvisning till 12 § i detta kapitel. Förhållandet mellan bestämmelserna har behandlats i avsnitt 36.2.2.

5 kap. Statschefen

I detta kapitel har inte några rubriker lagts till. I syfte att få en bättre upptakt till kapitlet har en ny första paragraf lagts till som anger vem som är Sveriges statschef.

Av 1 kap. 5 § andra stycket regeringsformen framgår i dag att vad som i regeringsformen är stadgat om konungen även ska gälla för drottning som är statschef. Det betyder att de bestämmelser i 5 kap. som talar om konungen ska läsas så att de också gäller för drottning som är statschef. I vårt förslag har 1 kap. 5 § andra stycket utgått. Ändringen av bestämmelsen är ett led i att regeringsformen görs språkligt könsneutral.

Ändringen innebär att det i stället i respektive bestämmelse i 5 kap. anges att den avser konungen eller drottning som är statschef. Att endast skriva konungen eller drottningen har inte ansetts möjligt då bestämmelserna endast syftar på drottning som enligt successionsordningen innehar Sveriges tron. En till synes enklare lösning skulle kunna ha varit att genomgående använda termen statschefen. Enligt regeringsformens förarbeten inkluderar dock

768

SOU 2008:125

Författningskommentar

termen statschef i regeringsformen inte bara konung och drottning som innehar tronen utan även riksföreståndare. Ett exempel på detta är bestämmelsen om ordförandeskap i Utrikesnämnden i nuvarande 10 kap. 7 § andra stycket. Detta innebär att det inte är möjligt att konsekvent använda termen statschef utan att vissa sakliga förskjutningar uppstår, t.ex. när det gäller bestämmelsen om rättslig immunitet i 8 § (nuvarande 7 §).

1 § Av 1 kap. 5 § framgår att konungen eller drottning som enligt successionsordningen innehar Sveriges tron är rikets statschef.

Paragrafen är ny. Av paragrafen framgår vem som är statschef, något som i dag endast anges i 1 kap.

2 § Som statschef får endast den tjänstgöra som är svensk medborgare och har fyllt arton år. Han eller hon får inte samtidigt vara statsråd eller utöva uppdrag som talman eller riksdagsledamot.

Bestämmelsens andra stycke har flyttats och återfinns i förslaget i 3 § andra stycket. Ändringarna i bestämmelsen i övrigt är endast språkliga.

3 § Statschefen ska hållas underrättad om rikets angelägenheter av statsministern. När det behövs sammanträder regeringen i konselj under statschefens ordförandeskap.

Statschefen ska samråda med statsministern, innan han eller hon reser utomlands.

Bestämmelsens första stycke motsvarar nuvarande 1 §. Det andra stycket motsvarar nuvarande 2 § andra stycket. Ändringarna i bestämmelsen är endast språkliga.

4 § Om konungen eller drottning som är statschef är förhindrad att fullgöra sina uppgifter, inträder enligt gällande tronföljd medlem av konungahuset, som inte är förhindrad, för att som tillfällig riks- föreståndare fullgöra statschefens uppgifter.

Bestämmelsen motsvarar nuvarande 3 §. Den uppräkning av olika förhinder som finns i den nuvarande lydelsen har tagits bort. Eftersom annan orsak anges utgöra ett hinder fyller uppräkningen inte någon egentlig funktion. Någon saklig ändring är inte avsedd. Uttrycket konungen eller drottning som är statschef har behandlats i den inledande kommentaren till kapitlet.

769

Författningskommentar

SOU 2008:125

5 § Om konungahuset utslocknar väljer riksdagen en riksföreståndare som ska fullgöra statschefens uppgifter tills vidare. Riksdagen väljer samtidigt en vice riksföreståndare.

Detsamma gäller om konungen eller drottning som är statschef dör eller avgår och tronföljaren ännu inte har fyllt arton år.

Bestämmelsen motsvarar nuvarande 4 §. Uttrycket konungen eller drottning som är statschef har behandlats i den inledande kommentaren till kapitlet. Ändringarna i bestämmelsen är endast språkliga.

6 § Om konungen eller drottning som är statschef inte har fullgjort eller kunnat fullgöra sina uppgifter under sex månaders tid, ska regeringen anmäla det till riksdagen. Riksdagen beslutar om konungen eller drottningen ska anses ha avgått.

Bestämmelsen motsvarar nuvarande 5 §. Ändringarna i bestämmelsen är endast språkliga. Uttrycket konungen eller drottning som är statschef har behandlats i den inledande kommentaren till kapitlet.

7 § Riksdagen kan välja någon att efter regeringens förordnande tjänstgöra som tillfällig riksföreståndare när ingen med behörighet enligt 4 eller 5 § kan tjänstgöra.

Talmannen eller, om han eller hon har förhinder, vice talman tjänstgör efter regeringens förordnande som tillfällig riksföreståndare, när ingen annan behörig kan tjänstgöra.

Bestämmelsen motsvarar nuvarande 6 §. Ändringarna i bestämmelsen är endast språkliga.

8 § Konungen eller drottning som är statschef kan inte åtalas för sina gärningar. En riksföreståndare kan inte åtalas för sina gärningar som statschef.

Bestämmelsen motsvarar nuvarande 7 §. Uttrycket konungen eller drottning som är statschef har behandlats i den inledande kom- mentaren till kapitlet.

I den nya bestämmelsen i 10 kap. 14 § ges en hänvisning till 8 § i detta kapitel. Förhållandet mellan bestämmelserna har behandlats i avsnitt 36.2.2.

770

SOU 2008:125

Författningskommentar

6 kap. Regeringen

I kapitlet har rubriker införts. Redaktionellt har bestämmelsen i nuvarande 9 § om statsråden flyttats fram till 2 §. Vidare har bestämmelsen om ställföreträdare för statsministern flyttats från det nuvarande 7 kap. till 10 §. I kapitlet har också införts en ny bestämmelse om statsministeromröstning efter val. Den finns i 3 §.

Regeringens sammansättning

1 § Regeringen består av statsministern och övriga statsråd. Statsministern utses enligt bestämmelserna i 4–6 §§. Statsministern

tillsätter övriga statsråd.

Hänvisningen i bestämmelsens andra stycke har ändrats till följd av den förändrade numreringen av övriga bestämmelser i kapitlet.

2 § Statsråden ska vara svenska medborgare.

Ett statsråd får inte inneha någon anställning. Han eller hon får inte heller inneha något uppdrag eller utöva någon verksamhet som kan rubba förtroendet för honom eller henne.

Bestämmelsen motsvarar nuvarande 9 §. En ändring har dock gjorts i bestämmelsens första stycke. I den nuvarande bestämmelsen finns ett krav på att statsråden ska ha varit svenska medborgare sedan minst tio år. Enligt den föreslagna bestämmelsen ställs endast krav på att statsråden ska vara svenska medborgare. Ändringen har behandlats i avsnitt 35.2. Övriga ändringar i paragrafen är endast språkliga.

Statsministeromröstning efter val

3 § En nyvald riksdag ska senast två veckor efter det att den samlats genom omröstning pröva frågan om statsministern har tillräckligt stöd i riksdagen. Om mer än hälften av riksdagens ledamöter röstar nej på denna fråga, ska statsministern entledigas.

Omröstningen ska inte hållas om statsministern redan har entledigats.

Bestämmelsen är ny. Den innebär att en omröstning ska hållas i riksdagen efter varje val för att pröva frågan om statsministern har tillräckligt stöd i riksdagen. Med tillräckligt stöd avses det stöd som förutsätts enligt bestämmelserna om regeringsbildning i 4 § andra stycket. Det innebär att statsministern kan sitta kvar så länge inte

771

Författningskommentar

SOU 2008:125

en majoritet av riksdagens ledamöter, dvs. minst 175 ledamöter, röstar mot honom eller henne.

Andra stycket innebär en erinran om att omröstningen endast ska hållas om inte statsministern redan har entledigats som ett resultat av en misstroendeförklaring eller har avgått på egen begäran. Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 18.2.

Regeringsbildningen

4 § När en statsminister ska utses, kallar talmannen företrädare för varje partigrupp inom riksdagen till samråd. Talmannen överlägger med vice talmännen och lämnar sedan förslag till riksdagen.

Riksdagen ska senast inom fyra dagar, utan beredning i utskott, pröva förslaget genom omröstning. Om mer än hälften av riksdagens ledamöter röstar mot förslaget, är det förkastat. I annat fall är det godkänt.

5 § Förkastar riksdagen talmannens förslag, ska förfarandet enligt 4 § upprepas. Har riksdagen fyra gånger förkastat talmannens förslag, ska förfarandet avbrytas och återupptas först sedan val till riksdagen har hållits. Om inte ordinarie val ändå ska hållas inom tre månader, ska extra val hållas inom samma tid.

6 § När riksdagen har godkänt ett förslag om ny statsminister, ska statsministern så snart det kan ske anmäla de övriga statsråden för riksdagen. Därefter äger regeringsskifte rum vid en särskild konselj inför statschefen eller, om statschefen har förhinder, inför talmannen. Talmannen ska alltid kallas till konseljen.

Talmannen utfärdar förordnande för statsministern på riksdagens vägnar.

Under rubriken Regeringsbildningen har tre paragrafer samlats. Bestämmelsen i 4 § motsvarar nuvarande 2 §, 5 § motsvarar nuvarande 3 § och 6 § motsvarar nuvarande 4 §. Ändringarna i bestämmelserna är endast språkliga och redaktionella.

Entledigande av statsministern eller annat statsråd

7 § Förklarar riksdagen att statsministern eller något annat statsråd inte har riksdagens förtroende, ska talmannen entlediga statsrådet. Om regeringen kan besluta om extra val till riksdagen och gör det inom en vecka från misstroendeförklaringen, ska något entledigande dock inte ske.

I 3 § finns bestämmelser om entledigande av statsministern med anledning av en statsministeromröstning efter val.

772

SOU 2008:125

Författningskommentar

8 § Ett statsråd ska entledigas om han eller hon begär det, statsministern av talmannen och ett annat statsråd av statsministern. Statsministern får även i andra fall entlediga statsråd.

9 § Om statsministern entledigas eller dör, ska talmannen entlediga de

övriga statsråden.

Tre paragrafer har samlats under rubriken Entledigande av statsministern eller annat statsråd. Bestämmelsen i 7 § motsvarar nuvarande 5 §, 8 § motsvarar nuvarande 6 § och 9 § motsvarar nuvarande 7 §.

I 7 § har lagts till ett nytt stycke med en erinran om att det även i 3 § finns bestämmelser om när statsministern ska entledigas.

Övriga ändringar i bestämmelserna är endast språkliga och redaktionella.

Ställföreträdare för statsministern

10 § Statsministern kan bland de övriga statsråden utse någon att i egenskap av ställföreträdare vid förhinder för statsministern fullgöra hans eller hennes uppgifter. Har någon ställföreträdare inte utsetts eller har också ställföreträdaren förhinder, fullgörs statsministerns uppgifter i stället av den av de tjänstgörande statsråden som har varit statsråd längst tid. Om två eller flera har varit statsråd lika länge, har den äldste av dem företräde.

Bestämmelsen motsvarar nuvarande 7 kap. 8 §. Bestämmelsen har flyttats för att ges en sakligt sett bättre placering. Ändringarna i bestämmelsen är endast språkliga.

Övergångsregering

11 § Har regeringens samtliga ledamöter entledigats, uppehåller de sina befattningar till dess en ny regering har tillträtt. Har ett annat statsråd än statsministern entledigats på egen begäran, uppehåller han eller hon sin befattning till dess en efterträdare har tillträtt, om statsministern begär det.

Bestämmelsen motsvarar nuvarande 8 §. Ändringarna i bestämmelsen är endast språkliga.

773

Författningskommentar

SOU 2008:125

Förhinder för talmannen

12 § Om talmannen har förhinder övertar en vice talman de uppgifter som talmannen har enligt detta kapitel.

Bestämmelsen motsvarar nuvarande 10 §. Ändringarna i bestämmelsen är endast språkliga.

7 kap. Regeringsarbetet

Kapitlet har tillförts rubriker. Bestämmelsen i nuvarande 8 § om ställföreträdare för statsministern har flyttats till 6 kap.

Regeringskansliet och dess uppgifter

1 § För att bereda regeringsärenden och för att biträda regeringen och statsråden i deras verksamhet i övrigt ska det finnas ett regeringskansli. I detta ingår departement för olika verksamhetsgrenar. Regeringen fördelar ärendena mellan departementen. Statsministern utser bland statsråden chefer för departementen.

Bestämmelsen i 1 § har kompletterats för att ange att Regerings- kansliet även har andra uppgifter än att bereda regeringsärenden, vilket är det enda som i dag anges i bestämmelsen. Kompletteringen syftar till att bättre spegla det arbete som Regeringskansliet utför.

Ärendenas beredning

2 § Vid beredningen av regeringsärenden ska behövliga upplysningar och yttranden inhämtas från berörda myndigheter. Upplysningar och yttranden ska också i den omfattning som behövs inhämtas från kommuner. Även sammanslutningar och enskilda ska i den omfattning som behövs ges möjlighet att yttra sig.

Ett tillägg till bestämmelsen har gjorts som klargör att berednings- förfarandet också omfattar kommuner. Bakgrunden till tillägget har behandlats i avsnitt 32.2.4. Övriga ändringar i bestämmelsen är endast språkliga.

774

SOU 2008:125

Författningskommentar

Ärendenas avgörande

3 § Regeringsärenden avgörs av regeringen vid regeringssammanträde. Regeringsärenden som gäller verkställighet inom försvarsmakten av författningar eller särskilda regeringsbeslut kan dock, i den omfattning som anges i lag, under statsministerns överinseende avgöras av chefen

för det departement som ärendena hör till.

4 § Statsministern kallar övriga statsråd till regeringssammanträde och är ordförande vid sammanträdet. Minst fem statsråd ska delta i regeringssammanträdet.

5 § Vid ett regeringssammanträde är departementschefen föredragande i de ärenden som hör till hans eller hennes departement. Statsministern kan dock förordna att ett ärende eller en grupp av ärenden, som hör till ett visst departement, ska föredras av ett annat statsråd än departementschefen.

Ändringarna i bestämmelserna 3–5 §§ är endast redaktionella och språkliga.

Protokoll och skiljaktig mening

6 § Vid regeringssammanträden ska protokoll föras. Skiljaktiga meningar ska antecknas i protokollet.

7 § Författningar, förslag till riksdagen och andra beslut som ska expedieras ska för att bli gällande skrivas under av statministern eller ett annat statsråd på regeringens vägnar. Regeringen kan dock genom förordning föreskriva att en tjänsteman i särskilda fall ska få skriva under beslut som ska expedieras.

Ändringarna i 6 och 7 §§ är endast språkliga.

8 kap. Lagar och andra föreskrifter

En omfattande förändring av kapitlets disposition har gjorts och kapitlet har tillförts rubriker. En ny inledande bestämmelse har införts. För att förenkla regleringen har vidare de bestämmelser som i dag anger lagområdet samlats i en ny paragraf, 2 §.

Lagrådsbestämmelsen har delats upp på tre paragrafer. I dessa har även vissa sakliga ändringar gjorts. Även bestämmelserna om ändring av grundlag och om folkomröstning om vilande grundlagsförslag har delats upp.

775

Författningskommentar

SOU 2008:125

Ett bemyndigande att meddela föreskrifter ska alltid ges i lag eller förordning.

Bakgrunden till bestämmelsen har behandlats i avsnitt 33.2.2. Avsikten med första stycket är att ge en bättre upptakt till kapitlet. I och med att det där slås fast att riksdagen meddelar föreskrifter genom lag och regeringen genom förordning behöver detta inte upprepas i de senare bestämmelserna.

Andra stycket är nytt. Det innebär två sakliga förändringar jämfört med vad som gäller enligt nuvarande 9 § andra stycket. För det första införs ett krav på att regeringens föreskrifter om avgifter alltid ska meddelas genom förordning. För det andra ska riksdagens bemyndiganden om sådana föreskrifter alltid ges i lag.

Föreskrifter som meddelas genom lag

2 § Föreskrifter ska meddelas genom lag om de avser

1.enskildas personliga ställning och deras personliga och ekonomiska förhållanden inbördes,

2.förhållandet mellan enskilda och det allmänna under förutsättning att föreskrifterna gäller skyldigheter för enskilda eller i övrigt avser ingrepp i enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden,

3.grunderna för kommunernas organisation och verksamhets- former och för den kommunala beskattningen samt kommunernas befogenheter i övrigt och deras åligganden,

4.trossamfund och grunderna för Svenska kyrkan som tros- samfund,

5.rådgivande folkomröstning i hela riket och förfarandet vid folkomröstning i en grundlagsfråga, eller

6.val till Europaparlamentet.

Även av andra bestämmelser i denna regeringsform och av annan grundlag följer att föreskrifter av visst innehåll ska meddelas genom lag.

Bestämmelsen är ny. Bakgrunden till bestämmelsen har behandlats i avsnitt 33.2.2. Sakligt motsvarar bestämmelsen de paragrafer i kapitlet som enligt den nuvarande lydelsen anger lagområdet. Första punkten motsvarar nuvarande 2 §, andra punkten motsvarar nuvarande 3 §, tredje punkten motsvarar delar av nuvarande 5 §, fjärde punkten motsvarar nuvarande 6 § första stycket, femte

776

SOU 2008:125

Författningskommentar

punkten motsvarar nuvarande 4 § första stycket och sjätte punkten motsvarar nuvarande 4 § andra stycket.

Bestämmelsen innehåller också en upplysning om att det även i andra delar av regeringsformen och i andra grundlagar finns bestämmelser som uppställer krav på lagform. Som en följd av denna upplysning har bestämmelsen i nuvarande 1 §, som hänvisar till regleringen i 2 kap., tagits bort.

Någon saklig ändring är bestämmelsen inte avsedd att medföra.

Föreskrifter som meddelas av regeringen

3 § Riksdagen kan bemyndiga regeringen att meddela föreskrifter enligt 2 § första stycket 2 och 3. Föreskrifterna får dock inte avse

1.annan rättsverkan av brott än böter,

2.skatt, utom tull på införsel av varor, eller

3.konkurs eller utsökning.

Riksdagen kan i lag, som innehåller ett bemyndigande enligt första stycket, föreskriva även annan rättsverkan av brott än böter för överträdelse av en föreskrift som meddelas av regeringen med stöd av bemyndigandet.

Bestämmelsen motsvarar nuvarande 7 §. Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 33.2.2. Ordningen med en uppräkning av de ämnen i vilka regeringen kan ges föreskriftsrätt har frångåtts. I stället räknas i bestämmelsen de ämnen upp som inte kan delegeras. Denna förändring medför att nuvarande 9 §, i den del den avser delegation till regeringen, har utgått. Ändringen kan medföra en marginellt ökad delegationsrätt för riksdagen.

4 § Riksdagen kan bemyndiga regeringen att meddela föreskrifter enligt 2 § första stycket 1–3 om anstånd med att fullgöra förpliktelser.

Bestämmelsen motsvarar nuvarande 8 §. Ändringarna i bestäm- melsen är endast språkliga och redaktionella.

5 § Riksdagen kan i en lag bemyndiga regeringen att meddela föreskrifter om

1.när lagen ska träda i kraft,

2.när delar av lagen ska börja eller upphöra att tillämpas, eller

3.tillämpning av lagen i förhållande till ett annat land eller en mellanfolklig organisation.

Bestämmelsen motsvarar nuvarande 10 § men har utvidgats till att gälla även det s.k. obligatoriska lagområdet och hela lagar. Se vidare

777

Författningskommentar

SOU 2008:125

avsnitt 33.2.4. Bestämmelsen omfattar numera också en lags tillämpning i förhållande till ett annat land eller en mellanfolklig organisation. Ändringarna syftar till att grundlagslagfästa den konstitutionella praxis som vuxit fram.

6 § Föreskrifter som regeringen meddelat med stöd av ett bemyndigande enligt denna regeringsform ska underställas riksdagen för prövning om riksdagen bestämmer det.

Bestämmelsen motsvarar nuvarande 12 §. Ändringarna i bestämmelsen är endast språkliga.

7 § Regeringen får utöver vad som följer av 3–5 §§ meddela

1.föreskrifter om verkställighet av lag, och

2.föreskrifter som inte enligt grundlag ska meddelas av riksdagen. Regeringens föreskrifter enligt första stycket får inte avse

riksdagen eller dess myndigheter. Regeringen får inte heller med stöd av bestämmelsen i första stycket 2 meddela föreskrifter som avser den kommunala beskattningen.

Bestämmelsen motsvarar nuvarande 13 § första och andra styckena. Ändringarna i bestämmelsen är endast språkliga.

8 § Att regeringen får meddela föreskrifter i ett visst ämne hindrar inte att riksdagen meddelar föreskrifter i samma ämne.

Bestämmelsen motsvarar nuvarande 14 § första stycket. Ändringarna i bestämmelsen är endast språkliga.

Föreskrifter som meddelas av andra än riksdagen och regeringen

9 § Riksdagen kan bemyndiga en kommun att meddela föreskrifter enligt 2 § första stycket 2 om föreskrifterna avser

1.avgifter, eller

2.skatt som syftar till att reglera trafikförhållanden i kommunen.

Första punkten motsvarar del av nuvarande 9 § andra stycket. Bestämmelsen i andra punkten är ny. Den har behandlats i avsnitt 33.2.5 och innebär en utökad möjlighet till direktdelegation från riksdagen till kommunerna. De pålagor som främst är avsedda att falla in under denna delegationsmöjlighet är s.k. trängselskatter och kommunala parkeringsavgifter.

778

SOU 2008:125

Författningskommentar

Bestämmelsen motsvarar nuvarande 11 §. Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 33.2.4. Ordet därvid har tagits bort för att markera den konstitutionella praxis som har växt fram i anslutning till paragrafen. På detta sätt klargörs att äldre medgivanden kan utgöra grunden för s.k. subdelegation när ny delegation ges till regeringen.

Bestämmelsen motsvarar nuvarande 13 § tredje stycket. Ändringarna i bestämmelsen är endast redaktionella och språkliga.

12 § Föreskrifter som en myndighet under regeringen meddelat med stöd av ett bemyndigande enligt 10 eller 11 § ska underställas regeringen för prövning om regeringen bestämmer det.

Paragrafen är ny. Bakgrunden till paragrafen har behandlats i avsnitt 33.2.2. Enligt nuvarande 12 § (6 § i vårt förslag) kan riksdagen bestämma att föreskrifter som meddelats av regeringen efter riksdagens bemyndigande ska underställas riksdagen för prövning. Avsikten med den nya bestämmelsen är att ge ett uttryckligt stöd för att regeringen på motsvarande sätt ska kunna begära underställning av föreskrifter som meddelas av underlydande myndigheter.

Riksdagen kan bemyndiga riksdagens myndigheter att meddela föreskrifter som avser förhållanden inom riksdagen eller dess myndigheter.

Bestämmelsen motsvarar nuvarande 14 § andra och tredje styckena. Ändringarna i bestämmelsen är endast språkliga.

779

Författningskommentar

SOU 2008:125

Stiftande av grundlag och riksdagsordningen

15 § Riksdagen får inte såsom vilande anta ett förslag om stiftande av grundlag som är oförenligt med ett annat vilande grundlagsförslag, utan att samtidigt avslå det först antagna förslaget.

Bestämmelserna i 14 och 15 §§ motsvarar nuvarande 15 § första och andra styckena. I förtydligande syfte har en ny andra mening lagts in i 14 § som anger att ett grundlagsförslag blir vilande genom det första beslutet. Ändringarna i bestämmelserna i övrigt är endast språkliga.

16 § Folkomröstning om ett vilande grundlagsförslag ska hållas, om det yrkas av minst en tiondel av riksdagens ledamöter och minst en tredjedel av ledamöterna röstar för yrkandet. Ett sådant yrkande ska framställas inom femton dagar från det att riksdagen antog grundlagsförslaget som vilande. Yrkandet ska inte beredas i utskott.

Bestämmelsen motsvarar nuvarande 15 § tredje och fjärde styckena. I andra stycket har en ändring gjorts av kvorumregeln vid folkomröstningar om vilande grundlagsförslag. Ändringen har behandlats i avsnitt 15.2.2. Ändringen innebär att blanka röster och ogiltiga röster inte längre tillgodoräknas det vilande grundlagsförslaget, något som de med den gällande ordningen i princip kommer att göra. Syftet är att uppnå en ordning som är rättvisande utan att försvåra genomförandet av moderniseringar av grundlagen.

780

SOU 2008:125

Författningskommentar

Tilläggsbestämmelser i riksdagsordningen meddelas dock i samma ordning som lag i allmänhet.

Första stycket tillämpas också vid stiftande av sådan lag som avses i 2 § första stycket 4.

Bestämmelsens första och andra stycke motsvarar nuvarande 16 §. Tredje stycket motsvarar nuvarande 6 § andra stycket. Ändringarna i bestämmelserna är endast språkliga.

Ändring och upphävande av lag

18 § En lag får inte ändras eller upphävas på annat sätt än genom en lag.

Bestämmelsen motsvarar nuvarande 6 § andra stycket och 17 § och. Hänvisningarna i bestämmelsen har justerats som en följd av kapitlets ändrade numrering. Ändringarna i bestämmelsen i övrigt är endast språkliga.

Utfärdande och kungörande av föreskrifter

Lagar ska kungöras så snart som möjligt. Detsamma gäller förordningar, om inte annat anges i lag.

Ändringarna i bestämmelsen är endast språkliga.

Lagrådet

781

Författningskommentar

SOU 2008:125

Den nuvarande regleringen av Lagrådet och dess verksamhet har delats upp på tre paragrafer. I 20 § ges den grundläggande bestämmelsen om att det ska finnas ett lagråd.

Bestämmelsen motsvarar nuvarande 18 § första och sista styckena. Ändringarna i bestämmelsen är endast språkliga.

21 § Yttrande från Lagrådet inhämtas av regeringen eller, enligt vad som närmare anges i riksdagsordningen, av ett riksdagsutskott.

Ett yttrande ska inhämtas innan riksdagen beslutar

1.grundlag om tryckfriheten eller om motsvarande frihet att yttra sig i ljudradio, television och vissa liknande överföringar samt tekniska upptagningar,

2.lag om begränsning av rätten att ta del av allmänna handlingar,

3.lag som avses i 2 kap. 3 § andra stycket, 14–16 §§, 20 § eller 25 §,

4.lag om kommunal beskattning eller lag som innebär åligganden för kommunerna,

5. lag som avses i 2 § första stycket 1 och 2 eller lag som avses i 11 och 12 kap., eller

6. lag som ändrar eller upphäver en lag enligt 1–5.

Bestämmelserna i andra stycket gäller dock inte, om Lagrådets granskning skulle sakna betydelse på grund av frågans beskaffenhet eller skulle fördröja lagstiftningsfrågans behandling så att avsevärt men uppkommer. Föreslår regeringen att riksdagen ska meddela lag i något av de ämnen som avses i andra stycket och har Lagrådets yttrande dessförinnan inte inhämtats, ska regeringen samtidigt redovisa skälen för detta för riksdagen. Att Lagrådet inte har hörts över ett lagförslag utgör aldrig hinder mot att lagen tillämpas.

Bestämmelsen motsvarar nuvarande 18 § andra stycket. I bestämmelsen har redaktionella ändringar gjorts.

Vidare har vissa sakliga ändringar gjorts för att förstärka förhandskontrollen under lagstiftningsprocessen. Dessa ändringar har behandlats i avsnitt 24.2.2. Genom att bör inhämtas i andra stycket bytts ut mot ska inhämtas görs Lagrådets granskning inom de ämnen som omfattas av granskningsområdet obligatorisk. Vidare tydliggörs granskningsområdet genom att det s.k. viktighetskriteriet tas bort. Detta innebär att Lagrådets hörande inte längre begränsas till lagar som är viktiga för enskilda eller från allmän synpunkt. Betydelsen av Lagrådets granskning markeras på detta sätt ytterligare.

Slutligen har ett tillägg gjorts när det gäller lagstiftning som rör kommunerna. Det anges numera att granskningen ska avse även lagar som innebär åligganden för kommunerna, se punkten 4. Ändringen har behandlats i avsnitt 32.2.2.

782

SOU 2008:125

Författningskommentar

22 § Lagrådets granskning ska avse

1.hur förslaget förhåller sig till grundlagarna och rättsordningen i övrigt,

2.hur förslagets föreskrifter förhåller sig till varandra,

3.hur förslaget förhåller sig till rättssäkerhetens krav,

4.om förslaget är utformat så att lagen kan antas tillgodose de syften som har angetts, och

5.vilka problem som kan uppstå vid tillämpningen.

Bestämmelsen motsvarar nuvarande 18 § tredje stycket. Ändringarna i bestämmelsen är endast språkliga.

9 kap. Finansmakten

Kapitlet har disponerats om och rubriker har tillförts. Begreppen budgetreglering, tilläggsbudget, statsmedel och statens medel har bytts ut. Begreppet budgetproposition har förts in.

För att ge kapitlet en bättre upptakt har hänvisningen till 8 kap. om lagar och andra föreskrifter i den nuvarande 1 § tagits bort och ersatts av en bestämmelse som anger att riksdagen beslutar om skatter och avgifter till staten. Vidare har nuvarande 6 § placerats som 2 § samt 4 och 5 §§ bytt plats. En bestämmelse om årsredovisning för staten har också förts över till kapitlet från lagen (1996:1059) om statsbudgeten (budgetlagen).

Beslut om statens inkomster och utgifter

1 § Riksdagen beslutar om skatter och avgifter till staten samt om statens budget.

Bestämmelsen som är ny har behandlats i avsnitt 34.2.1. Hänvisningen till 8 kap. har som nämnts tagits bort och i stället anges i paragrafen att riksdagen beslutar om skatter och avgifter till staten.

I bestämmelsen slås också fast att riksdagen beslutar om statens budget. Den närmare innebörden av detta anges i 3 §. Bestämmelsen ger inte en uttömmande beskrivning av möjligheten att besluta om avgifter. Även regeringen kan besluta om avgifter enligt vad som närmare anges i 8 kap. Genom bestämmelsen markeras inte bara sambandet mellan befogenheten att besluta om

783

Författningskommentar

SOU 2008:125

statens inkomster och utgifter utan också att det är riksdagen som har det huvudsakliga ansvaret på finansmaktens område.

Förslag till budget

2T §T RegeringenT lämnar en budgetproposition till riksdagen.T

Bestämmelsen motsvarar nuvarande 6 §. Uttrycket avgiver förslag till statsbudget har bytts ut mot lämnar en budgetproposition. Begreppet budgetproposition är nytt i regeringsformen. Det är dock väl inarbetat och det gör bestämmelsens innebörd enkel att förstå. Någon saklig ändring är inte avsedd.

Den nuvarande bestämmelsen i 2 § första stycket finns i omarbetat skick i 7 § i förslaget. Andra stycket första meningen, som i huvudsak är en hänvisning till 3–5 §§, har utgått. Andra stycket andra meningen bildar ett nytt eget stycke i 3 §.

Beslut om budget

3 § Riksdagen beslutar om budget för det följande budgetåret eller, om det finns särskilda skäl, för en annan budgetperiod. Riksdagen beslutar därvid om en beräkning av statens inkomster och om anslag för bestämda ändamål.

Riksdagen kan besluta att ett särskilt anslag ska utgå för en annan tid än budgetperioden.

Riksdagen kan besluta att statens inkomster får tas i anspråk för bestämda ändamål på annat sätt än genom beslut om anslag.

Bestämmelsen har omarbetats och förenklats. I första stycket har sista meningen utgått. I den borttagna meningen anges i dag att beräkningen av statsinkomsterna och besluten om anslag ska upptas i en särskild sammanställning benämnd statsbudget. Ändringen har behandlats i avsnitt 34.2.2.

I första stycket har vidare uttrycket budgetreglering utgått och ersatts av det enklare beslutar om budget. Budgetreglering är en utpräglad fackterm som i princip inte förekommer i det allmänna språkbruket. Begreppet har därför ersatts. Någon saklig ändring är inte avsedd.

Paragrafens nuvarande tredje stycke har utgått. Ändringen har behandlats i avsnitt 34.2.3. Den borttagna bestämmelsen anger att riksdagen vid budgetregleringen ska beakta behovet under krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden av medel för rikets försvar. Även utan en uttrycklig lagreglering är utgångs-

784

SOU 2008:125

Författningskommentar

punkten fortsättningsvis att riksdagen då den fattar budgetbeslut ska beakta de behov som nämns i den nuvarande lydelsen av bestämmelsen på samma sätt som den ska beakta flera andra viktiga samhällsfunktioner.

Tredje stycket motsvarar nuvarande 2 § andra stycket sista meningen.

4T §T UnderT budgetperioden kan riksdagen besluta om en ny beräkning av statens inkomster och om nya eller ändrade anslag.T

Bestämmelsen motsvarar nuvarande 5 §. Begreppet tilläggsbudget har utgått då det inte är frågan om tillägg till budgeten utan ändringar i en redan beslutad budget. I stället för statsinkomster används begreppet statens inkomster. Dessutom har begreppet löpande budgetår utgått och ersatts av budgetperioden för att tydliggöra att bestämmelsen är tillämplig även om riksdagen har beslutat om en annan budgetperiod än ett budgetår. Någon saklig ändring är inte avsedd.

5 § Om riksdagen inte har beslutat om en budget före budget- periodens början, beslutar riksdagen i den omfattning som behövs om anslag för tiden till dess en budget har beslutats. Riksdagen kan uppdra åt finansutskottet att fatta ett sådant beslut på riksdagens vägnar.

Om riksdagen inte har beslutat om anslag enligt första stycket för ett visst ändamål, ska den senaste budgeten, med de ändringar som följer av andra beslut av riksdagen, gälla till dess anslag beslutats.

Bestämmelsens första stycke motsvarar nuvarande 4 §. Begreppet budgetreglering har bytts ut mot formuleringen besluta om en budget. Skälen till ändringen har behandlats i kommentaren till 3 §. Någon saklig skillnad är inte avsedd.

Ett nytt andra stycke har förts in i bestämmelsen. Ändringen har behandlats i avsnitt 34.2.4. Innebörden är att om riksdagen vid budgetperiodens början inte ens provisoriskt har beslutat om anslag för ett visst ändamål, så ska den senaste budgeten, eller rättare sagt en budget motsvarande denna, gälla till dess riksdagen beslutar om en ny budget eller ett nytt anslag för detta ändamål. Genom hänvisningen till första stycket tydliggörs att tillämpningen av det andra stycket endast aktualiseras då beslut enligt första stycket av något skäl inte har fattats, exempelvis därför att regeringen förordnat om extra val.

785

Författningskommentar

SOU 2008:125

Riktlinjebeslut

6 §T RiksdagenT kan besluta om riktlinjer för statens verksamhet även för tid efter den följande budgetperioden.

Bestämmelsen motsvarar nuvarande 7 § med en viss saklig ändring. Enligt den konstitutionella praxis som kommit att utvecklas kan riksdagen besluta om riktlinjer för hela statsverksamheten och inte, som den nuvarande lydelsen anger, endast för en viss stats- verksamhet. Den föreslagna formuleringen är avsedd att anpassa paragrafen till rådande praxis. Ändringen har behandlats i avsnitt 34.2.5.

Genom att ange att riktlinjer kan beslutas även för tid efter den följande budgetperioden tydliggörs att besluten inte behöver avse tid efter den följande budgetperioden utan även kan avse kortare tid.

Användning av anslag och inkomster

7 §T Anslag och inkomster får inte användas på annat sätt än vad riksdagen harT bestämtT . T

Bestämmelsen motsvarar nuvarande 2 § första stycket. Bestämmelsen har ändrats något för att bättre avspegla att det är de anslag eller anslagsmedel som riksdagen anvisat som är av betydelse för regeringens styrning av statens verksamhet och inte dispositionen över vissa kassatillgångar. Ändringen har behandlats i avsnitt 34.2.6.

Statens tillgångar

8 § Regeringen förvaltar och förfogar över statens tillgångar, om de inte avser riksdagens myndigheter eller i lag har avsatts till särskild förvaltning.

Regeringen får inte utan att riksdagen har medgett det ta upp lån eller göra ekonomiska åtaganden för staten.

Bestämmelsens första stycke motsvarar nuvarande 8 §. Bestäm- melsen har formulerats om och uttrycket statens medel har utgått. Regeringen har samma ansvar oavsett vilket slag av tillgång det rör sig om varför det inte finns skäl att, som i nuvarande lydelse, särskilja statens medel. Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 34.2.6.

Bestämmelsens andra stycke motsvarar nuvarande 10 §.

786

SOU 2008:125

Författningskommentar

Ändringarna i bestämmelsen är endast redaktionella och språkliga.

Årsredovisning för staten

10 § Regeringen lämnar efter budgetperiodens slut en årsredovisning för staten till riksdagen.

Bestämmelsen är ny. I dag finns en bestämmelse i 38 § budgetlagen som bl.a. innehåller en motsvarande reglering. Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 34.2.7. Den närmare regleringen av innehållet i årsredovisningen meddelas även fortsättningsvis i lag.

Ytterligare bestämmelser om budgeten

11 § Ytterligare bestämmelser om riksdagens och regeringens befogenheter och skyldigheter i fråga om regleringen av budgeten meddelas i riksdagsordningen eller särskild lag.

Ändringarna i bestämmelsen är endast språkliga.

Valutapolitiken

12 § Regeringen har ansvaret för övergripande valutapolitiska frågor. Övriga bestämmelser om valutapolitiken meddelas i lag.

Riksbanken

13 § Riksbanken är rikets centralbank och en myndighet under riks- dagen. Riksbanken har ansvaret för penningpolitiken. Ingen myndig- het får bestämma hur Riksbanken ska besluta i frågor som rör penningpolitik.

Riksbanken har elva fullmäktige, som väljs av riksdagen. Riksbanken leds av en direktion, som utses av fullmäktige.

Riksdagen prövar om ledamöterna i fullmäktige och direktionen ska beviljas ansvarsfrihet. Om riksdagen vägrar en fullmäktig ansvars- frihet är han eller hon därmed skild från sitt uppdrag. Fullmäktige får skilja en ledamot av direktionen från anställningen endast om leda- moten inte längre uppfyller de krav som ställs för att han eller hon ska kunna utföra sina uppgifter eller om han eller hon gjort sig skyldig till allvarlig försummelse.

787

Författningskommentar

SOU 2008:125

Bestämmelser om val av fullmäktige och om Riksbankens ledning och verksamhet meddelas i lag.

14 § Endast Riksbanken har rätt att ge ut sedlar och mynt. Bestämmelser om penning- och betalningsväsendet meddelas i övrigt genom lag.

Bestämmelserna i 12–14 §§ motsvarar nuvarande 12–14 §§. Ändringarna i 13 § är endast språkliga.

10 kap. Internationella förhållanden

Kapitlets rubrik har ändrats till Internationella förhållanden som bättre ansetts spegla kapitlets innehåll.

Kapitlets paragrafer har också tillförts rubriker. Omdispo- neringar har gjorts och vissa av paragraferna har delats upp i syfte att tydliggöra regleringen. I bestämmelsen som reglerar överlåtelse av beslutanderätt inom EU-samarbetet har en s.k. kvorumregel förts in. Övriga omröstningsregler i kapitlet har anpassats till denna för att bestämmelserna ska vara enhetliga. Bestämmelsen om krigsförklaring m.m. har flyttats över till förslagets 15 kap. (nuvarande 13 kap.).

Vidare har kapitlet tillförts en ny paragraf som behandlar mellanfolkliga brottmålsdomstolar.

Regeringens behörighet att ingå internationella överenskommelser

1 § Överenskommelser med andra stater eller med mellanfolkliga organisationer ingås av regeringen.

Ändringarna i bestämmelsen är endast språkliga.

2 § Regeringen får ge en förvaltningsmyndighet i uppdrag att ingå en internationell överenskommelse i en fråga där överenskommelsen inte kräver riksdagens eller Utrikesnämndens medverkan.

Bestämmelsen motsvarar nuvarande 3 §. Ändringarna i bestämmelsen är endast språkliga.

Riksdagens godkännande av internationella överenskommelser

3 § Riksdagens godkännande krävs innan regeringen ingår en för riket bindande internationell överenskommelse som

788

SOU 2008:125

Författningskommentar

1.förutsätter att en lag ändras eller upphävs eller att en ny lag stiftas, eller

2.i övrigt gäller ett ämne som riksdagen ska besluta om.

Om det riksdagsbeslut som avses i första stycket 1 eller 2 ska fattas enligt en särskild ordning, ska denna följas även vid riksdagens godkännande av överenskommelsen.

Även i andra fall krävs riksdagens godkännande innan regeringen ingår en för riket bindande internationell överenskommelse, om överenskommelsen är av större vikt. Regeringen kan dock avstå från att inhämta riksdagens godkännande, om rikets intresse kräver det. Regeringen ska då i stället överlägga med Utrikesnämnden innan överenskommelsen ingås.

4 § En överenskommelse som avses i 3 § och som ingås inom ramen för samarbetet i Europeiska unionen kan godkännas av riksdagen, även om överenskommelsen inte finns i slutligt skick.

Bestämmelsen i 3 § motsvarar nuvarande 2 § första–tredje styckena. Bestämmelsen i 4 § motsvarar nuvarande 2 § fjärde stycket. Hänvisningarna i paragraferna har justerats som en följd av de omflyttningar som gjorts i kapitlet. Ändringarna i bestämmelserna är endast redaktionella och språkliga.

Andra internationella förpliktelser samt uppsägning

Bestämmelsen motsvarar nuvarande 4 §. Hänvisningen i paragrafen har justerats som en följd av de omflyttningar som gjorts i kapitlet. Ändringarna i bestämmelsen är endast språkliga.

Överlåtelse av beslutanderätt inom EU-samarbetet

789

Författningskommentar

SOU 2008:125

Bestämmelsen motsvarar nuvarande 5 § första stycket. Bestäm- melsen har delats upp i två stycken. I andra stycket har en kvorumregel förts in. Ändringen har behandlats i avsnitt 30.2.3. I dag krävs för att riksdagen ska kunna besluta om överlåtelse av beslutanderätt inom EU-samarbetet att tre fjärdedelar av de röstande enas om det. Enligt den justerade bestämmelsen ska de som röstar för beslutet dessutom utgöra mer än hälften av riksdagens ledamöter.

Hänvisningen i paragrafen har justerats som en följd av de omflyttningar som gjorts i kapitlet. Övriga ändringar i bestämmelsen är endast språkliga.

Överlåtelse av beslutanderätt utanför EU-samarbetet

Riksdagen fattar beslut om överlåtelse i den ordning som anges i 6 § andra stycket.

Bestämmelsen motsvarar nuvarande 5 § andra stycket. Bestämmelsen har delats upp på tre stycken. I första stycket har ett tillägg gjorts som innebär att riksdagen ges möjlighet att i begränsad omfattning överlåta rättskipnings- och förvaltnings- uppgifter som grundar sig direkt på regeringsformen till mellanfolkliga organisationer eller domstolar. Bakgrunden till tillägget har behandlats i avsnitt 36.2.2. Syftet med tillägget är att Sverige inte ska hindras att fullt ut delta i sådant internationellt samarbete som t.ex. Romstadgan för Internationella brottmåls- domstolen medför. I linje med detta har även en ny bestämmelse fogats till kapitlet, se 14 §.

I tredje stycket har omröstningsregeln ändrats. Enligt den nuvarande ordningen gäller vad som är föreskrivet om stiftande av grundlag. Om ett beslut i sådan ordning inte kan avvaktas ska riksdagen besluta genom ett beslut varom minst fem sjättedelar av

790

SOU 2008:125

Författningskommentar

de röstande och tre fjärdedelar av ledamöterna förenar sig. Enligt den ändrade bestämmelsen gäller vad som anges i 6 § andra stycket. Syftet med ändringen är att skapa enhetlighet mellan omröstnings- reglerna i kapitlet.

Hänvisningen i paragrafen har justerats som en följd av de omflyttningar som gjorts i kapitlet. Övriga ändringar i bestäm- melsen är endast språkliga.

Innefattar uppgiften myndighetsutövning, fattar riksdagen beslut om överlåtelse eller bemyndigande i den ordning som anges i 6 § andra stycket.

Bestämmelsen motsvarar nuvarande 5 § fjärde stycket. I andra stycket har omröstningsregeln ändrats. Enligt den nuvarande ordningen ska riksdagens förordnande ske genom ett beslut varom minst tre fjärdedelar av de röstande förenar sig eller i den ordning som gäller för stiftande av grundlag. Enligt den ändrade bestämmelsen gäller vad som anges i 6 § andra stycket. Syftet med ändringen är att skapa enhetlighet mellan omröstningsreglerna i kapitlet.

Hänvisningen i paragrafen har justerats som en följd av de omflyttningar som gjorts i kapitlet. Ändringarna är endast redaktionella och språkliga.

Framtida ändringar i internationella överenskommelser

Bestämmelsen motsvarar nuvarande 5 § tredje stycket. Hänvis- ningen i paragrafen har justerats som en följd av de omflyttningar som gjorts i kapitlet. Omröstningsregeln i bestämmelsens sista mening har ändrats. Enligt den ändrade bestämmelsen gäller vad

791

Författningskommentar

SOU 2008:125

som anges i 6 § andra stycket. Syftet med ändringen är att skapa enhetlighet mellan omröstningsreglerna i kapitlet.

Riksdagens rätt till information och samråd om EU-samarbetet

Utrikesnämnden

12 § Utrikesnämnden består av talmannen samt nio andra ledamöter, som riksdagen väljer inom sig. Närmare bestämmelser om Utrikesnämndens sammansättning meddelas i riksdagsordningen. Utrikesnämnden sammanträder på kallelse av regeringen. Regeringen är skyldig att sammankalla nämnden om minst fyra av nämndens ledamöter begär överläggning i en viss fråga. Ordförande vid sammanträde med nämnden är statschefen eller, om han eller hon har

förhinder, statsministern.

Bestämmelsen i 10 § motsvarar nuvarande 6 § första stycket, 11 § motsvarar nuvarande 6 § andra stycket och 12 § motsvarar nuvarande 7 §. Ändringarna i bestämmelserna är endast språkliga.

Statliga myndigheters underrättelseskyldighet

Bestämmelsen motsvarar nuvarande 8 §. Ändringarna i bestämmelsen är endast språkliga.

792

SOU 2008:125

Författningskommentar

Mellanfolkliga brottmålsdomstolar

Paragrafen är ny. Den har behandlats i avsnitt 36.2.2. I paragrafen anges att regeringsformens särskilda bestämmelser om förbud mot landsförvisning, om väckande av åtal och om rättslig immunitet inte utgör hinder mot att Sverige uppfyller sina åtaganden med anledning av Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen eller i förhållande till andra mellanfolkliga brottmålsdomstolar.

Hänvisningen till bestämmelsen i 4 kap. 12 § om väckande av åtal m.m. mot riksdagsledamot omfattar till viss del även talmannen och hans eller hennes uppdrag (se 4 kap. 13 § andra stycket).

Bestämmelsen är en del av en anpassning av regeringsformen till Sveriges folkrättsliga förpliktelser på området, bl.a. Sveriges anslutning till Romstadgan. Även förpliktelser som kan uppkomma i förhållande till andra internationella brottmålsdomstolar täcks av bestämmelsen.

11 kap. Rättskipningen

Kapitlet är nytt. Bestämmelserna som regleras i nuvarande 11 kap. har delats upp i två kapitel, 11 och 12. I 11 kap. behandlas rättskipningen och i 12 kap. förvaltningen. De bestämmelser i den nuvarande regleringen som är gemensamma för rättskipningen och förvaltningen återfinns i båda kapitlen.

I kapitlet återfinns också bestämmelsen om justitie- och regeringsrådens rättsliga ställning som i nuvarande lydelse behandlas i 12 kap. 8 §.

Kapitlet har försetts med rubriker.

Domstolarna

793

Författningskommentar

SOU 2008:125

Andra domstolar inrättas med stöd av lag. I 2 kap. 11 § första stycket finns bestämmelser om förbud mot inrättande av domstolar i vissa fall.

Bestämmelsen i första stycket har i förhållande till den nuvarande regleringen byggts ut och nämner inte längre bara de högsta domstolarna utan även tingsrätter, länsrätter, hovrätter och kammarrätter.

Vidare har bestämmelsen om vem som får tjänstgöra i de högsta domstolarna i nuvarande första stycket sista meningen flyttats ner till tredje stycket. Den bestämmelsen har vidare gjorts mer flexibel genom att möjliggöra för ledamöter i Högsta domstolen att tjänstgöra i Regeringsrätten och tvärtom. Ändringarna i paragrafen har behandlats i avsnitt 20.2.2.

Övriga ändringar i paragrafen är endast språkliga.

2 § Bestämmelser om domstolarnas rättskipningsuppgifter, om huvuddragen i deras organisation och om rättegången, i andra hänseenden än som berörs i denna regeringsform, meddelas i lag.

Bestämmelsen motsvarar nuvarande 4 §. Någon saklig ändring är inte avsedd.

Rättskipningens självständighet

Bestämmelsens första mening motsvarar nuvarande 2 §. Genom den sista meningen har en ny regel lagts till som är kopplad till domstolarnas oberoende. Bestämmelsen innebär att varje domstol själv bestämmer hur dömande uppgifter ska fördelas inom domstolen. Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 20.2.2.

4 § Rättskipningsuppgifter får inte fullgöras av riksdagen i vidare mån än vad som följer av grundlag eller riksdagsordningen.

794

SOU 2008:125

Författningskommentar

Bestämmelsen motsvarar nuvarande 8 § till den del bestämmelsen behandlar rättskipningen. Motsvarande bestämmelse för förvalt- ningen finns i 12 kap. 3 §. Ändringarna i bestämmelsen är endast språkliga och redaktionella.

5 § Rättstvister mellan enskilda får inte utan stöd av lag avgöras av andra myndigheter än domstolar.

Bestämmelsen motsvarar 3 § första meningen. I nuvarande 3 § andra meningen ges en upplysning om att det i 2 kap. 9 § föreskrivs om domstols prövning av frihetsberövande. Den meningen har tagits bort. Syftet med detta är endast att förenkla bestämmelsen. Någon saklig ändring är alltså inte avsedd.

Utnämningen av ordinarie domare

6 § Ordinarie domare utnämns av regeringen.

Vid utnämningen ska avseende fästas endast vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet.

Bestämmelser om grunderna för förfarandet vid utnämningen av ordinarie domare meddelas i lag.

Bestämmelsens första och andra stycken motsvarar nuvarande 9 § första och andra styckena. Den har anpassats för att endast avse domare. Bestämmelsens första stycke har ändrats. Förändringen innebär att regeringen inte ska kunna delegera uppgiften att utnämna ordinarie domare.

Tredje stycket är nytt. Det slår fast att grunderna för förfarandet vid utnämning av ordinarie domare ska meddelas i lag. Någon möjlighet för regeringen att meddela sådana föreskrifter ska alltså inte finnas. Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 21.2.

Ordinarie domares rättsställning

7 § Den som har utnämnts till ordinarie domare får skiljas från anställningen endast om

1.han eller hon genom brott eller grovt eller upprepat åsido- sättande av skyldigheterna i anställningen har visat sig uppenbart olämplig att inneha anställningen, eller

2.han eller hon har uppnått gällande pensionsålder eller enligt lag är skyldig att avgå på grund av varaktig förlust av arbetsförmågan.

Om det krävs av organisatoriska skäl, får den som har utnämnts till ordinarie domare förflyttas till en annan jämställd domaranställning.

795

Författningskommentar SOU 2008:125

Bestämmelsen motsvarar nuvarande 5 § första och tredje styckena. Här kan nämnas att tjänst bytts ut mot anställning. Utbytet ska ses mot bakgrund av att anställning är den term som alltmer kommit att användas såväl i allmänt språkbruk som i lagstiftnings- sammanhang.

Vidare har begreppet skyldig att avgå med pension i första stycket punkten 2 ersatts med skyldig att avgå på grund av varaktig förlust av arbetsförmågan. Någon saklig skillnad är inte avsedd.

Bestämmelsen motsvarar nuvarande 12 kap. 8 §. Bestämmelsen har flyttats för att uppnå en sakligt mer motiverad placering. Vidare har bestämmelsen ändrats, se avsnitt 22.2.2. Ändringen innebär att åtal för brott i en anställning som ledamot av Högsta domstolen väcks i Regeringsrätten. Detsamma gäller mål om avskedande, avstängning eller skyldighet att genomgå läkarundersökning.

Genom ändringen undviks att ledamöterna i Högsta domstolen prövar mål som rör någon av de egna ledamöterna. Motsvarande mål mot ledamöter av Regeringsrätten ska även fortsättningsvis prövas i Högsta domstolen.

En hänvisning till paragrafen finns i den nya bestämmelsen i 10 kap. 14 §. Förhållandet mellan bestämmelserna har behandlats i avsnitt 36.2.2.

Bestämmelsen motsvarar nuvarande 5 § andra stycket. Bestämmelsen har ändrats. Ändringarna har behandlats i avsnitt 22.2.1. Genom ändringen införs i grundlag ett krav på att ordinarie

796

SOU 2008:125

Författningskommentar

domare ska delta i prövningen av ordinarie domares avskedande, avstängning och skyldighet att genomgå läkarundersökning. Vidare läggs rätten till domstolsprövning av disciplinansvar också fast i regeringsformen.

Även i den här bestämmelsen har tjänst bytts ut mot anställning. Bakgrunden till utbytet har behandlats i kommentaren till 7 §.

10 § Grundläggande bestämmelser om ordinarie domares rättsställning i övrigt meddelas i lag.

Bestämmelsen motsvarar nuvarande 10 § men omfattar i detta kapitel endast de ordinarie domarna. Motsvarande bestämmelse för andra statligt anställda finns i 12 kap. 7 §.

Krav på medborgarskap

11 § Ordinarie domare ska vara svenska medborgare. I övrigt får krav på svenskt medborgarskap för behörighet att utöva rättskipnings- uppgifter uppställas endast i lag eller enligt förutsättningar som anges i lag.

Bestämmelsen motsvarar delar av nuvarande 9 § tredje stycket. Regleringen av ordinarie domare har brutits ut och behandlas här i en egen paragraf. För andra statligt anställda finns en bestämmelse i 12 kap. 6 §. Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 35.2.

Enligt bestämmelsen omfattar grundlagsregleringen av medbor- garskap, till skillnad från i dag, endast ordinarie domare. Regleringen i övrigt när det gäller krav på svenskt medborgarskap för andra som utövar rättskipningsuppgifter ska fortsättningsvis finnas i lag.

Andra anställda vid domstolarna

12 § För andra anställda vid domstolarna än de ordinarie domarna tillämpas 12 kap. 5–7 §§.

Bestämmelsen är ny. Den har till syfte att förtydliga att de anställda vid domstolarna som inte är ordinarie domare omfattas av de bestämmelser i 12 kap. som behandlar andra statligt anställda.

797

Författningskommentar

SOU 2008:125

Resning och återställande av försutten tid

Närmare bestämmelser om resning och återställande av försutten tid får meddelas i lag.

Bestämmelsen motsvarar nuvarande 11 §. Ändringarna i bestämmelsen är endast språkliga.

Lagprövning

Vid prövning enligt första stycket av en lag ska det särskilt beaktas att riksdagen är folkets främsta företrädare och att grundlag går före lag.

I bestämmelsen behandlas domstolars prövning av om en föreskrift står i strid med en överordnad författning. Det s.k. uppenbarhets- kravet avseende föreskrifter beslutade av riksdagen eller regeringen har tagits bort ur bestämmelsen. I ett nytt andra stycke har i stället införts en erinran som anger att grundsatserna om folksuveränitet och lagbundenhet, med dess princip om normhierarki, särskilt ska beaktas vid lagprövning av föreskrifter beslutade av riksdagen.

Den prövning av lagar och andra föreskrifter som behandlas i bestämmelsen ska fortfarande vara begränsad till situationer då frågan om t.ex. en lags förenlighet med grundlag uppkommer i ett specifikt tillämpningsfall som ska avgöras av domstol (s.k. konkret prövning). Bakgrunden till ändringen har behandlats i avsnitt 24.2.3. Övriga ändringar i bestämmelsen är endast språkliga. I 12 kap. 10 § finns en motsvarande bestämmelse när det gäller lagprövning som utförs inom förvaltningen.

798

SOU 2008:125

Författningskommentar

12 kap. Förvaltningen

Kapitlet är nytt. Bestämmelserna om förvaltningen har i huvudsak förts över från nuvarande 11 kap. i sakligt oförändrat skick. Paragraferna har försetts med rubriker.

Den statliga förvaltningsorganisationen

1 § Under regeringen lyder Justitiekanslern och andra statliga förvaltningsmyndigheter som inte enligt denna regeringsform eller annan lag är myndigheter under riksdagen.

Bestämmelsen motsvarar nuvarande 11 kap. 6 § första stycket. Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 23.2.3. Bestämmelsen har förkortats och förenklats. Någon saklig ändring är inte avsedd.

Förvaltningens självständighet

Bestämmelsen motsvarar nuvarande 11 kap. 7 §. Ändringarna i bestämmelsen är endast språkliga.

3 § Förvaltningsuppgifter får inte fullgöras av riksdagen i vidare mån än vad som följer av grundlag eller riksdagsordningen.

Bestämmelsen motsvarar nuvarande 11 kap. 8 § till den del som avser förvaltningen. Ändringarna i bestämmelsen är endast redaktionella och språkliga.

Överlämnande av förvaltningsuppgifter

4 § Förvaltningsuppgifter kan överlämnas åt kommuner. Förvaltningsuppgifter kan även överlämnas åt andra juridiska

personer och enskilda individer. Innefattar uppgiften myndighets- utövning, får ett överlämnande göras endast med stöd av lag.

Bestämmelsen motsvarar 11 kap. 6 § andra och tredje styckena. I första stycket har anförtros bytts ut mot överlämnas för att skapa enhetlighet mellan bestämmelsens båda stycken. Formuleringen av andra stycket har förenklats och förtydligats. De subjekt som i dag

799

Författningskommentar

SOU 2008:125

räknas upp i bestämmelsen innefattas också i den nya formu- leringen. Någon saklig ändring är inte avsedd med ändringarna av bestämmelsen.

Särskilda bestämmelser om statligt anställda

5 § Arbetstagare vid förvaltningsmyndigheter som lyder under rege- ringen anställs av regeringen eller av den myndighet som regeringen bestämmer.

Vid beslut om statliga anställningar ska avseende fästas endast vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet.

Bestämmelsen motsvarar 11 kap. 9 § första och andra styckena till de delar som de behandlar förvaltningen. En motsvarande bestämmelse om de ordinarie domarna finns i 11 kap. Begreppet tjänst har bytts ut mot anställning. Bakgrunden till detta har behandlats i kommentaren till 11 kap. 7 §. Någon saklig ändring är inte avsedd.

Bestämmelsen motsvarar delar av nuvarande 11 kap. 9 § tredje stycket. Medborgarskapskravet i förhållande till ordinarie domare finns i 11 kap.

Bestämmelsen har renodlats och grundlagskravet på svenskt medborgarskap har tagits bort för andra än riksdagens ombudsmän, riksrevisorerna och justitiekanslern. I den omfattning som det i övrigt finns skäl för sådana krav ska de uppställas i lag eller enligt förutsättningar som anges i lag. Se även kommentaren till 7 kap. 11 § riksdagsordningen. Ändringarna i bestämmelsen har behandlats i avsnitt 35.2.

7 § Grundläggande bestämmelser om statligt anställdas rättsställning i andra hänseenden än de som berörs i denna regeringsform meddelas i lag.

Bestämmelsen motsvarar nuvarande 11 kap. 10 §. Begreppet statstjänstemän har ersatts med statligt anställda. Skälen till den

800

SOU 2008:125

Författningskommentar

ändringen har behandlats i kommentaren till 11 kap. 7 §. Någon saklig ändring är inte avsedd.

Dispens och nåd

Bestämmelsen motsvarar nuvarande 11 kap. 12 §. Ändringarna i bestämmelsen är endast språkliga.

Om det finns synnerliga skäl, får regeringen besluta att vidare åtgärder för att utreda eller lagföra en brottslig gärning inte ska vidtas.

Bestämmelsen motsvarar nuvarande 11 kap. 13 §. Ändringarna i bestämmelsen är endast språkliga.

Lagprövning

Vid prövning enligt första stycket av en lag ska det särskilt beaktas att riksdagen är folkets främsta företrädare och att grundlag går före lag.

I bestämmelsen behandlas den prövning som utövas inom förvaltningen av om en föreskrift står i strid med en överordnad författning. Bestämmelsen motsvarar delar av nuvarande 11 kap. 14 §. Med uttrycket offentligt organ avses inte enbart förvaltnings- myndigheter utan även andra organ som utövar offentliga förvaltningsuppgifter, t.ex. regeringen eller olika privaträttsliga subjekt till vilka sådana uppgifter har överlämnats. I övrigt hänvisas till vad som har anförts ovan rörande motsvarande bestämmelse i 11 kap. 14 § om domstolars lagprövning. Se även avsnitt 24.2.3.

801

Författningskommentar

SOU 2008:125

13 kap. Kontrollmakten

Kapitlet motsvarar nuvarande 12 kap. Kapitlet har försetts med rubriker. Ordningsföljden mellan paragraferna är oförändrad. Den nuvarande 8 § om de högsta domarnas rättsliga ställning har flyttats över till 11 kap. Vidare har bestämmelsen om Riksrevisionen delats upp på tre paragrafer.

Konstitutionsutskottets granskning

1 § Konstitutionsutskottet ska granska statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning. Utskottet har rätt att för granskningen få ut protokollen över beslut i regeringsärenden, handlingar som hör till dessa ärenden samt övriga handlingar hos regeringen som utskottet finner nödvändiga för sin granskning.

Andra utskott och varje riksdagsledamot får hos konsti- tutionsutskottet skriftligen väcka frågor om statsrådens tjänsteutövning eller handläggningen av regeringsärenden.

Bestämmelsen är i huvudsak oförändrad. I första stycket har dock gjorts ett tillägg som grundlagsfäster ett utvidgat område för konstitutionsutskottets tillgång till handlingar. Syftet med tillägget är att rätten till handlingar bättre ska motsvara utskottets faktiska granskningsområde. Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 19.2.2.

2 § När det finns skäl till det, dock minst en gång om året, ska konstitutionsutskottet meddela riksdagen vad utskottet vid sin granskning har funnit värt att uppmärksamma. Riksdagen kan med anledning av det göra en framställning till regeringen.

Ändringarna i bestämmelsen är endast språkliga.

Åtal mot statsråd

3 § Den som är eller har varit statsråd får dömas för brott i utövningen av statsrådstjänsten endast om han eller hon genom brottet grovt har åsidosatt sin tjänsteplikt. Åtal beslutas av konstitutionsutskottet och prövas av Högsta domstolen.

Ändringarna i bestämmelsen är endast språkliga. I den nya bestämmelsen i 10 kap. 14 § ges en hänvisning till paragrafen. Förhållandet mellan bestämmelserna har behandlats i avsnitt 36.2.2.

802

SOU 2008:125

Författningskommentar

Misstroendeförklaring

4 § Riksdagen kan förklara att ett statsråd inte har riksdagens förtroende. Ett yrkande om en sådan misstroendeförklaring ska väckas av minst en tiondel av riksdagens ledamöter för att tas upp till prövning. För en misstroendeförklaring krävs att mer än hälften av riksdagens ledamöter röstar för den.

Ett yrkande om misstroendeförklaring tas inte upp till prövning om det väcks under tiden från det att ordinarie val har ägt rum eller beslut om extra val har meddelats till dess den genom valet utsedda riksdagen samlas. Ett yrkande avseende ett statsråd som efter att ha entledigats uppehåller sin befattning enligt 6 kap. 11 § får inte i något fall tas upp till prövning.

Ett yrkande om misstroendeförklaring ska inte beredas i utskott.

Interpellationer och frågor

5 § En riksdagsledamot får framställa interpellationer och frågor till ett statsråd i angelägenheter som rör statsrådets tjänsteutövning. Närmare bestämmelser om interpellationer och frågor meddelas i riksdag- sordningen.

Ändringarna i 4 och 5 §§ är endast språkliga. Hänvisningen i 4 § har justerats som en följd av de omflyttningar som gjorts i 6 kap.

Riksdagens ombudsmän

6 § Riksdagen väljer en eller flera ombudsmän (justitieombudsmän), som i enlighet med den instruktion som riksdagen beslutar ska utöva tillsyn över tillämpningen i offentlig verksamhet av lagar och andra föreskrifter. En ombudsman får föra talan i de fall som anges i instruktionen.

Närmare bestämmelser om ombudsmännen meddelas i riksdagsordningen.

I bestämmelsens första stycke har det officiella begreppet för ombudsmännen kompletterats med det mer allmänt kända justitieombudsmän. Vidare har bestämmelsen om ombudsmännens rätt att närvara vid överläggningar i domstolar och förvaltnings- myndigheter, som i den nuvarande bestämmelsen finns i andra

803

Författningskommentar

SOU 2008:125

stycket, tagits bort. Ändringen av bestämmelsen har behandlats i avsnitt 20.2.2.

Ändringen har lett till följdändringar i lagen (1986:765) med instruktion för Riksdagens ombudsmän. Ändringen behandlas i kommentaren till den lagen. En motsvarande ändring har gjorts när det gäller justitiekanslerns rätt att närvara vid överläggningar i domstolar och förvaltningsmyndigheter. Bestämmelsen finns i lagen (1975:1339) om justitiekanslerns tillsyn och ändringen behandlas i kommentaren till den lagen. Övriga ändringar i bestämmelsen är endast språkliga.

Riksrevisionen

7 § Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen med uppgift att granska den verksamhet som bedrivs av staten. Bestämmelser om att Riksrevisionens granskning kan avse också annan än statlig verksamhet meddelas i lag.

8 §

Vid myndigheten finns också en styrelse, som väljs av riksdagen. Styrelsens uppgift är att följa granskningsverksamheten, lämna de förslag och redogörelser till riksdagen som riksrevisorernas granskningsrapporter och revisionsberättelser ger anledning till samt besluta om förslag till anslag på statsbudgeten och om årsredovisning för myndigheten.

9 § Ytterligare bestämmelser om Riksrevisionen meddelas i riks- dagsordningen och i annan lag.

Bestämmelserna i 7–9 §§ motsvarar nuvarande 7 § och behandlar Riksrevisionen. Bestämmelsen har delats upp på tre paragrafer för att öka överskådligheten. I 7 § ges den grundläggande bestäm- melsen om Riksrevisionen, i 8 § regleras verksamheten och i 9 § anges att ytterligare bestämmelser om Riksrevisionen meddelas i riksdagsordningen och i annan lag. Ändringarna i bestämmelserna är endast språkliga.

804

SOU 2008:125

Författningskommentar

14 kap. Kommunerna

Kapitlet om kommunerna är nytt. Flera av bestämmelserna har sin motsvarighet i den nuvarande lydelsen av regeringsformen. Några rubriker har inte införts i detta kapitel.

I kapitlet har också tagits in nya bestämmelser som reglerar den kommunala självstyrelsens omfattning, villkoren för inskränk- ningar i självstyrelsen och möjligheterna till skatteutjämning mellan kommuner. Bakgrunden till införandet av ett särskilt kapitel om kommunerna i regeringsformen framgår av kapitel 32.

1 § Beslutanderätten i kommunerna utövas av valda församlingar.

Paragrafen motsvarar nuvarande 1 kap. 7 § första stycket andra meningen.

BestämmelsenT är ny. Den har behandlats i avsnitt 32.2.1. Bestämmelsen har formulerats med utgångspunkt i vad som följer av 1 kap. 1 § andra stycket och 2 § kommunallagen. Den markerar att principen om kommunal självstyrelse gäller för all kommunal verksamhet, dvs. inte bara för den verksamhet som grundas direkt på kommunallagen (den fria sektorn) utan också för den verksamhet som följer av annan lag (den specialreglerade sektorn).

BestämmelsenT påverkar inte regleringen i 8 kap. om hur föreskrifter som rör kommuner meddelas.

3 § En inskränkning i den kommunala självstyrelsen bör inte gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till de ändamål som har föranlett den.

Bestämmelsen är ny. Den har behandlats i avsnitt 32.2.2. Inne- börden av bestämmelsen är att inskränkningar i den kommunala självstyrelsen ska prövas mot en proportionalitetsprincip. Den slutliga bedömningen av hur denna prövning faller ut görs av riksdagen i samband med att riksdagen tar ställning i lagstiftnings- ärendet. Riksdagens bedömning i denna fråga kan inte bli föremål för lagprövning i efterhand.

805

Författningskommentar

SOU 2008:125

Av bestämmelsen i 8 kap. 21 § framgår att Lagrådet ska höras över lagförslag som innebär åligganden för kommunerna.

4 § Kommunerna får ta ut skatt för skötseln av sina angelägenheter.

Paragrafen motsvarar nuvarande 1 kap. 7 § andra stycket. I den under 2 § föreslagna bestämmelsen används uttrycket angelägen- heter. Som en följd av detta har uttrycket uppgifter i den nuvarande bestämmelsen i 1 kap. 7 § om kommunernas beskattningsrätt bytts ut mot angelägenheter. Någon saklig ändring är inte avsedd.

5 § Kommunerna får i lag åläggas att bidra till kostnaden för andra kommuners angelägenheter, om det krävs för att uppnå likvärdiga ekonomiska förutsättningar.

Bestämmelsen är ny. Den har behandlats i avsnitt 32.2.3. Bestämmelsen förtydligar att det är möjligt att ålägga kommuner att bidra till kostnaden för andra kommuners angelägenheter om syftet är att uppnå likvärdiga ekonomiska förutsättningar.

6 § Föreskrifter om grunderna för ändring i rikets indelning i kommuner meddelas i lag.

Paragrafen motsvarar del av nuvarande 8 kap. 5 § första stycket.

15 kap. Krig, krigsfara och nödsituationer

Kapitlet motsvarar nuvarande 13 kap. Paragraferna har försetts med rubriker.

Tillämpningsområdet för bestämmelserna i nuvarande 2, 6–8, och 11–13 §§ har avgränsats så att de endast blir tillämpliga vid sådant krig eller sådan krigsfara som innebär att rikets territorium eller bestånd är hotat. Begränsningen syftar till att reglerna inte ska kunna användas annat än i de fall där det verkligen är motiverat.

I 17–19 §§ har förts in ett antal nya bestämmelser som utvidgar regeringens rätt att meddela föreskrifter i nödsituationer. Till skillnad från de nuvarande bestämmelserna i kapitlet är denna reglering tillämplig i civila kriser. De nya bestämmelserna har också föranlett en ny kapitelrubrik.

806

SOU 2008:125

Författningskommentar

Inkallande av riksdagen

1 § Kommer riket i krig eller krigsfara ska regeringen eller talmannen kalla riksdagen till sammanträde. Den som utfärdar kallelsen kan besluta att riksdagen ska sammanträda någon annanstans än i Stockholm.

Ändringarna i bestämmelsen är endast språkliga.

Krigsdelegationen

2 § Är riket i krig eller krigsfara som rör dess bestånd eller territoriella integritet, ska en inom riksdagen utsedd krigsdelegation träda i riksdagens ställe, om förhållandena kräver det.

Om riket är i sådant krig som avses i första stycket, meddelas beslut att krigsdelegationen ska träda i riksdagens ställe av Utrikesnämndens ledamöter enligt närmare bestämmelser i riksdagsordningen. Innan beslut meddelas ska samråd ske med statsministern, om det är möjligt. Hindras nämndens ledamöter av krigsförhållandena att sammanträda, meddelas beslutet av regeringen. Om riket är i sådan krigsfara som avses i första stycket, meddelas beslutet av Utrikesnämndens ledamöter i förening med statsministern. För ett sådant beslut krävs att statsministern och sex av nämndens ledamöter röstar för det.

Krigsdelegationen och regeringen kan i samråd eller var för sig besluta att riksdagen ska återta sina befogenheter. Beslutet ska fattas så snart förhållandena medger det.

Bestämmelser om krigsdelegationens sammansättning meddelas i riksdagsordningen.

3 § Medan krigsdelegationen är i riksdagens ställe utövar den riksdagens befogenheter. Den får dock inte fatta beslut som avses i 11 § första stycket första meningen eller andra eller fjärde stycket.

Krigsdelegationen beslutar själv om formerna för sin verksamhet.

Under rubriken Krigsdelegationen finns 2 och 3 §§. I 2 § har vissa sakliga ändringar gjorts. Tillämpningsområdet har i första stycket begränsats så att bestämmelsen blir tillämplig endast vid sådant krig eller sådan krigsfara som rör landets bestånd eller territoriella integritet. Ändringen har behandlats i avsnitt 31.2.3. Bakgrunden till begränsningen behandlas också i den inledande kommentaren till kapitlet. Det ändrade tillämpningsområdet har också lett till följdändringar i andra stycket.

I 2 § tredje stycket har ett tillägg gjorts som anger att riksdagen ska återta sina befogenheter så snart förhållandena medger det. Syftet med tillägget är endast att lagfästa vad som anses vara gällande rätt.

807

Författningskommentar

SOU 2008:125

I 3 § har hänvisningarna i bestämmelsen justerats som en följd av kapitlets ändrade numrering.

Regeringsbildning och regeringens arbetsformer

4 § Är riket i krig och kan regeringen till följd av detta inte fullgöra sina uppgifter, kan riksdagen besluta om bildande av regering och om regeringens arbetsformer.

Ändringarna i bestämmelsen är endast språkliga.

Regeringens befogenheter

5 § Är riket i krig och kan varken riksdagen eller krigsdelegationen till följd av detta fullgöra sina uppgifter, ska regeringen fullgöra dessa i den utsträckning det behövs för att skydda riket och slutföra kriget till rikets försvar.

Regeringen får inte med stöd av första stycket stifta, ändra eller upphäva grundlag, riksdagsordningen eller lag om val till riksdagen.

I bestämmelsens första stycke har ett tillägg gjorts som anger att regeringens rätt att slutföra ett krig endast kan utföras till rikets försvar. Tillägget klargör att det, i enlighet med FN-stadgan, endast är försvarskrig som är berättigat.

6 § Är riket i sådant krig eller krigsfara som avses i 2 § första stycket eller råder sådana extraordinära förhållanden som är föranledda av krig eller av krigsfara som riket har befunnit sig i, kan regeringen med stöd av bemyndigande i lag genom förordning meddela sådana föreskrifter i visst ämne som enligt grundlag annars ska meddelas genom lag. Om det behövs med hänsyn till försvarsberedskapen, kan regeringen även i annat fall med stöd av bemyndigande i lag genom förordning bestämma att en i lag meddelad föreskrift om rekvisition eller annat sådant förfogande ska börja eller upphöra att tillämpas.

I en lag med ett sådant bemyndigande ska det noga anges under vilka förutsättningar bemyndigandet får utnyttjas. Bemyndigandet medför inte rätt att stifta, ändra eller upphäva grundlag, riksdagsordningen eller lag om val till riksdagen.

I första stycket har en ändring gjorts som innebär en begränsning av bestämmelsens tillämpningsområde. Bakgrunden till begräns- ningen har behandlats i den inledande kommentaren till kapitlet. Övriga ändringar i bestämmelsen är endast språkliga.

808

SOU 2008:125

Författningskommentar

Begränsningar av fri- och rättigheter

7 § Är riket i sådant krig eller omedelbar sådan krigsfara som avses i 2 § första stycket, ska 2 kap. 22 § första stycket inte tillämpas. Detsamma gäller om krigsdelegationen i annat fall har trätt i riksdagens ställe.

I paragrafen har en ändring gjorts som innebär en begränsning av bestämmelsens tillämpningsområde. Bakgrunden till begränsningen har behandlats i den inledande kommentaren till kapitlet. Bestämmelsen har också anpassats till de ändringar av paragraf- numreringen som skett i 2 kap. Övriga ändringar i bestämmelsen är endast språkliga.

Befogenheter för andra myndigheter än regeringen

8 § Är riket i sådant krig eller omedelbar sådan krigsfara som avses i 2 § första stycket, kan regeringen med stöd av riksdagens bemyndigande besluta att uppgift som enligt grundlag ska fullgöras av regeringen i stället ska fullgöras av en annan myndighet. Ett sådant bemyndigande får inte omfatta någon befogenhet enligt 5 eller 6 §, om det inte endast är fråga om beslut att en lag i ett visst ämne ska börja tillämpas.

I bestämmelsen har en ändring gjorts som innebär en begränsning av bestämmelsens tillämpningsområde. Bakgrunden till begräns- ningen har behandlats i den inledande kommentaren till kapitlet. Övriga ändringar i bestämmelsen är endast språkliga.

Förhållanden under ockupation

9 § Riksdagen eller regeringen får inte fatta beslut på ockuperat område. På sådant område får inte heller utövas befogenhet som någon har i egenskap av riksdagsledamot eller statsråd.

Varje offentligt organ ska på ockuperat område handla på det sätt som bäst gagnar försvarsansträngningarna och motståndsverksam- heten samt civilbefolkningens skydd och svenska intressen i övrigt. Inte i något fall får ett offentligt organ meddela ett beslut eller vidta en åtgärd som i strid mot folkrättens regler ålägger någon av rikets medborgare att lämna ockupationsmakten bistånd.

Val till riksdagen eller beslutande kommunala församlingar får inte hållas på ockuperat område.

Bestämmelsen motsvarar nuvarande 10 §. Ändringarna i bestäm- melsen är endast språkliga.

809

Författningskommentar

SOU 2008:125

Statschefen

10 § Är riket i sådant krig som avses i 2 § första stycket, bör statschefen följa regeringen. Om statschefen befinner sig på ockuperat område eller på annan ort än regeringen, ska han eller hon anses hindrad att fullgöra sina uppgifter som statschef.

Bestämmelsen motsvarar nuvarande 11 §. I bestämmelsen har en ändring gjorts som innebär en begränsning av bestämmelsens tillämpningsområde. Bakgrunden till begränsningen har behandlats i den inledande kommentaren till kapitlet. Övriga ändringar i bestämmelsen är endast språkliga.

Val till riksdagen

11 § Är riket i sådant krig som avses i 2 § första stycket, får val till riksdagen hållas endast efter beslut av riksdagen. Är riket i sådan krigsfara som avses i 2 § första stycket, när ordinarie val ska hållas, kan riksdagen besluta att skjuta upp valet. Ett sådant beslut ska omprövas inom ett år och därefter med högst ett års mellanrum. Beslut som avses i detta stycke blir gällande endast om minst tre fjärdedelar av riksdagens ledamöter röstar för det.

Om riket till någon del är ockuperat, när val ska hållas, beslutar riksdagen de jämkningar av reglerna i 3 kap. som behövs. Undantag får dock inte göras från 3 kap. 1, 4, 5, 7–9 och 12 §§. Vad som sägs om riket i 3 kap. 5 §, 7 § andra stycket och 8 § andra stycket ska i stället gälla den del av riket för vilken val ska hållas. Minst en tiondel av alla mandaten ska vara utjämningsmandat.

Ordinarie val, som till följd av första stycket inte hålls på föreskriven tid, ska hållas så snart det kan ske sedan kriget eller krigsfaran har upphört. Regeringen och talmannen ska i samråd eller var för sig se till att de åtgärder som behövs för detta blir vidtagna.

Bestämmelsen motsvarar nuvarande 12 §. I bestämmelsens första stycke har en ändring gjorts som innebär en begränsning av bestämmelsens tillämpningsområde. Bakgrunden till begränsningen har behandlats i den inledande kommentaren till kapitlet. Hänvisningarna i bestämmelsen har justerats med anledning av de redaktionella ändringarna i 3 kap. Övriga ändringar i bestämmelsen är endast språkliga.

810

SOU 2008:125

Författningskommentar

Beslutanderätten i kommunerna

12 § Om riket är i sådant krig eller sådan krigsfara som avses i 2 § första stycket eller om det råder sådana extraordinära förhållanden som är föranledda av krig eller av krigsfara som riket har befunnit sig i, utövas beslutanderätten i kommunerna på det sätt som anges i lag.

Bestämmelsen motsvarar nuvarande 13 §. I bestämmelsen har en ändring gjorts som innebär en begränsning av bestämmelsens tillämpningsområde. Bakgrunden till begränsningen har behandlats i kommentaren till 2 §. Övriga ändringar i bestämmelsen är endast språkliga.

Rikets försvar

13 § Regeringen får sätta in rikets försvarsmakt i enlighet med internationell rätt och sedvänja för att möta ett väpnat angrepp mot riket eller för att hindra en kränkning av rikets territorium.

Bestämmelsen motsvarar delar av nuvarande 10 kap. 9 §, som flyttats till detta kapitel av systematiska skäl. Övriga delar av 10 kap. 9 § återfinns i vårt förslag i 15 kap. 14 och 16 §§.

Bestämmelsens första stycke fram till ”väpnat angrepp mot riket” motsvarar första stycket första meningen i nuvarande 10 kap. 9 §. Tillägget av i enlighet med internationell rätt och sedvänja innebär att regleringen knyts närmare och på ett tydligare sätt till FN-stadgan och folkrätten än vad som är fallet i dag. Med tillägget begränsas möjligheten till våldsanvändning så att den alltid måste vara förenlig med folkrättens regler. Tillägget gör också uttrycket i strid obehövligt. Att detta uttryck tas bort innebär vidare en markering av att även andra medel än strid står till försvarsmaktens förfogande. Ändringarna har behandlats i avsnitt 31.2.3.

Resterande del av bestämmelsens första stycke motsvarar regeringens rätt att använda våld för att hindra kränkning av rikets territorium som i dag följer av 10 kap. 9 § tredje stycket. Den föreslagna bestämmelsen i andra stycket motsvarar regeringens rätt att bemyndiga försvarsmakten att använda våld enligt nuvarande tredje stycket i 10 kap. 9 §.

Övriga ändringar i bestämmelsen är endast språkliga.

811

Författningskommentar

SOU 2008:125

Krigsförklaring

14 § Förklaring att riket är i krig får, utom vid ett väpnat angrepp mot riket, inte ges av regeringen utan riksdagens medgivande.

Bestämmelsen motsvarar nuvarande 10 kap. 9 § andra stycket. Ändringarna är endast språkliga.

Fredsfrämjande insatser

16 § Regeringen får sända svenska väpnade styrkor till andra länder eller i övrigt sätta in sådana styrkor i fredsfrämjande syfte för att fullgöra en internationell förpliktelse som har godkänts av riksdagen.

Svenska väpnade styrkor får i övrigt sändas till andra länder eller sättas in i fredsfrämjande syfte om

1.det är medgett i lag som anger förutsättningarna för åtgärden, eller

2.riksdagen medger det i ett särskilt fall.

Det första stycket i bestämmelsen motsvarar nuvarande 10 kap. 9 § första stycket andra meningen 3 och det andra stycket motsvarar 10 kap. 9 § första stycket andra meningen 1 och 2. Bestämmelserna har omarbetats språkligt.

Orden i fredsfrämjande syfte har lagts till vilket innebär att regleringen knyts närmare och på ett tydligare sätt till FN-stadgan och folkrätten än vad som är fallet i dag. Detta innebär att uttrycket i strid tagits bort. Ändringarna har behandlats i avsnitt 31.2.3.

Regeringens rätt att meddela föreskrifter i nödsituationer

17 § Föreskrifter som enligt grundlag annars ska meddelas genom lag får meddelas av regeringen genom förordning i en nödsituation som innebär

1.omfattande skador eller en överhängande risk för omfattande skador på människor, egendom eller miljö, eller

2.en allvarlig störning eller en överhängande risk för en allvarlig störning i centrala samhällsfunktioner.

Första stycket gäller dock endast om ett dröjsmål med föreskrifterna allvarligt kan motverka arbetet med att hindra eller bekämpa skadan eller störningen. Föreskrifterna får inte innebära stiftande, ändring eller upp- hävande av grundlag, riksdagsordningen eller lag om val till riksdagen.

812

SOU 2008:125

Författningskommentar

18 § När regeringen utfärdar föreskrifter som avses i 17 § ska regeringen samtidigt tillkännage föreskrifterna för allmänheten och ange vilken nödsituation som föranlett föreskrifterna och i vilket geografiskt område de gäller. Föreskrifterna träder i kraft sedan de tillkännagetts på detta sätt.

19 § Föreskrifter som avses i 17 § upphör att gälla senast tolv dagar efter utfärdandet. Sådana föreskrifter ska så snart som möjligt efter utfärdandet underställas riksdagen för prövning. Anser riksdagen att föreskrifterna ska fortsätta att gälla ska de meddelas i form av lag.

Bestämmelserna under rubriken Regeringens rätt att meddela föreskrifter i nödsituationer är nya. Bakgrunden till bestäm- melserna har behandlats i avsnitt 31.2.6. Genom bestämmelserna ges regeringen viss utökad normgivningskompetens i händelse av nödsituationer. Till skillnad från kapitlet i övrigt förutsätter dessa bestämmelser inte att krig eller krigsfara föreligger.

I 17 § definieras vilken typ av tillstånd som kan utgöra sådana nödsituationer som utlöser regeringens utökade normgivnings- makt. I samma paragraf anges också att föreskrifterna endast får meddelas om dröjsmål allvarligt kan motverka arbetet med att hindra eller bekämpa de omständigheter som gett upphov till nödsituationen. I 17 § andra stycket anges att föreskriftsrätten inte omfattar stiftande, ändring eller upphävande av grundlag, riksdags- ordningen eller lag om val till riksdagen.

Enligt 18 § ska regeringen, då den meddelat föreskrifter med stöd av 17 §, tillkännage det för allmänheten.

Den föreslagna normgivningsregeln i 17 § är långtgående. För att inte riskera missbruk föreslås vissa begränsningar i 19 §. Enligt denna bestämmelse upphör föreskrifterna att gälla senast tolv dagar efter utfärdandet. Föreskrifterna ska enligt samma bestämmelse dessutom så snart som möjligt efter utfärdandet underställas riksdagen för prövning.

Ikraftträdande och övergångsbestämmelser

1. DennaT lag träder i kraft den 1 januari 2011.

ÄndringarnaT i regeringsformen bör lämpligen träda i kraft vid årsskiftet närmast efter det att riksdagen slutligt har antagit dem. Vi räknar med att en proposition med förslag till lag om ändring av regeringsformen ska kunna läggas fram i sådan tid att förslagen kan behandlas och antas som vilande av riksdagen under 2010.

813

Författningskommentar

SOU 2008:125

Författningsförslaget skulle därmed kunna antas som slutligt under hösten 2010.

ViT föreslår som framgått ändringar av vissa procedurregler i regeringsformen. Något behov av övergångsregler för dessa ändringar finns inte. Enligt allmänna principer bör sådana processuella bestämmelser tillämpas i sin nya lydelse omedelbart efter ikraftträdandet även om de bakomliggande förhållandena härrör från tiden dessförinnan (se RÅ 2004 ref. 82).

2. Utan hinder av 2 kap. 12 § behåller äldre föreskrifter, som innebär särbehandling på grund av sexuell läggning, sin giltighet tills vidare. Sådana föreskrifter får ändras även om ändringen innebär fortsatt särbehandling.

ÖvergångsbestämmelsenT har behandlats i avsnitt 26.2.2. Enligt övergångsbestämmelsen behåller äldre föreskrifter, som innebär särbehandling på grund av sexuell läggning, sin giltighet tills vidare. En sådan föreskrift får också ändras, även om ändringen innebär fortsatt särbehandling.

3. Äldre föreskrifter och bemyndiganden gäller fortfarande utan hinder av att de inte har tillkommit i den ordning som anges i regeringsformen i dess nya lydelse.

BestämmelsenT innebär att en föreskrift eller ett bemyndigande som beslutats av ett organ som var behörigt enligt de kompetensregler som gällde när föreskriften beslutades ska gälla även i fortsättningen. Att kompetensreglerna sedan ersätts av andra medför således inte att de en gång beslutade föreskrifterna blir ogiltiga utan för detta krävs ett beslut att upphäva föreskriften. Detsamma gäller för bemyndiganden.

4. Om det i en lag eller annan författning hänvisas till en föreskrift som har ersatts genom en bestämmelse i regeringsformen i dess nya lydelse, tillämpas i stället den nya bestämmelsen.

HänvisningarT i lag eller andra föreskrifter till en bestämmelse som upphävs eller flyttas bör korrigeras genom följdändringar. Det kan emellertid vara svårt att göra detta fullt ut. I denna övergångs- bestämmelse ges därför en generell föreskrift om att hänvisningar till bestämmelser som har flyttats eller ersatts av andra ska anses hänvisa till den nya bestämmelsen.

814

SOU 2008:125

Författningskommentar

2TT . Förslaget till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen

Vi föreslår en ändring av hänvisningen till regeringsformen i 7 kap. 3 §. Ändringen är en följd av den nya numrering som 2 kap. regeringsformen getts i vårt förslag.

815

Författningskommentar

SOU 2008:125

3. Förslaget till lag om ändring i yttrandefrihetsgrundlagen

Vi föreslår ändringar av de hänvisningar till regeringsformen som finns i 3 kap. 3 §, 5 kap. 3 § och 7 kap. 6 § yttrandefrihets- grundlagen. Ändringarna är en följd av den nya numrering som 2 kap. regeringsformen getts i vårt förslag.

816

SOU 2008:125

Författningskommentar

4. Förslaget till lag om ändring i riksdagsordningen

Utöver de ändringar som återges nedan föreslår vi ändringar av ett antal bestämmelser som innehåller hänvisningar till regerings- formen. Ändringarna beror på den nya numrering som ett stort antal paragrafer i regeringsformen har i vårt förslag. Ändringar föreslås i följande bestämmelser: 1 kap. 1, 2 och 7 §§, 2 kap. 9 §, 3 kap. 2, 14, 16 och 17 §§, 4 kap. 4–6, 9 och 11 §§, 5 kap. 1, 2, 4, 6 och 9–11 §§, 8 kap. 2, 3, 8, 10–12 och 15 §§, 10 kap. 1 och 5 §§ samt tilläggsbestämmelserna 4.9.1, 4.12.1, 5.4.1, 5.11.1, 7.10.1, 7.13.1 och 8.9.2.

2 kap.

4 § Riksdagen får besluta att ett sammanträde ska hållas inom stängda dörrar, om det krävs med hänsyn till rikets säkerhet eller i övrigt till förhållandet till en annan stat eller en mellanfolklig organisation. Om regeringen vid ett sammanträde ska lämna information till riksdagen, får även regeringen besluta om stängda dörrar på samma grunder som riksdagen.

Enligt den nuvarande lydelsen av bestämmelsen anges att huvud- regeln för sammanträden i riksdagens kammare är offentlighet. Vidare anges i paragrafen vilka förutsättningar som krävs för att hålla sammanträden inom stängda dörrar. Första meningen, där huvudregeln om offentlighet anges, har i förslaget flyttats till 4 kap. regeringsformen. Förutsättningarna för ett beslut om stängda dörrar anges dock även fortsättningsvis i bestämmelsen i riksdagsordningen. Paragrafen har omformulerats något för att anpassas till den ändring som gjorts. Skälen bakom införandet av en bestämmelse om offentlighet i kammaren i grundlag framgår av kommentaren till 4 kap. 9 § regeringsformen. Ändringen har behandlats i avsnitt 37.2.2.

817

Författningskommentar

SOU 2008:125

Tilläggsbestämmelser

2.7.1

Yrkande om folkomröstning i en grundlagsfråga, statsminister- omröstning enligt 6 kap. 3 § regeringsformen, förslag till ny statsminister eller yrkande om misstroendeförklaring förs upp som första punkt på föredragningslistan. Om det finns mer än ett sådant ärende, tas de upp i den ordning de nu har angetts. När det gäller ordningen mellan en statsministeromröstning och ett yrkande om misstroendeförklaring gäller detta endast om inte talmannen bestämmer annat.

I övrigt tas ärendena upp i följande ordning, om inte talmannen bestämmer annat:

1.val,

2.propositioner samt skrivelser från regeringen,

3.framställningar och redogörelser från andra riksdagsorgan än utskott,

4.motioner,

5.EU-dokument som avses i 10 kap. 4 §,

6.utskottsbetänkanden och utlåtanden som avses i 10 kap. 4 § i den ordning utskotten anges i tilläggsbestämmelse 4.2.1.

Ett tillägg har gjorts till bestämmelsen om i vilken ordning ärendena ska tas upp vid kammarens sammanträden. Ändringen är en följd av införandet av statsministeromröstning efter val, se avsnitt 18.2.

7 kap.

Valbarhet och skyldighet att åta sig uppdrag

11 § Endast den som är svensk medborgare får inneha uppdrag som tillsätts genom val av riksdagen. Bestämmelser om krav på svenskt medborgarskap för riksdagens ombudsmän och riksrevisorerna finns i 12 kap. 6 § regeringsformen.

Den som har utsetts till ett sådant uppdrag genom val av riksdagen får inte undandra sig uppdraget utan att riksdagen medger det.

I bestämmelsen har införts ett nytt första stycke om medborgar- skapskrav som motsvarar en del av den nuvarande lydelsen av 11 kap. 9 § tredje stycket regeringsformen. I bestämmelsen anges således att endast den som är svensk medborgare får inneha uppdrag som tillsätts genom val av riksdagen. Att detta gäller för riksdagens ombudsmän och riksrevisorerna framgår redan av 12 kap. 6 § regeringsformen i nu föreslagen lydelse. Detta har också

818

SOU 2008:125

Författningskommentar

föranlett en omformulering av rubriken till paragrafen. Ett uttryckligt krav på svenskt medborgarskap för samtliga befattningar som tillsätts genom val av riksdagen gäller således fortfarande. Regleringen har behandlats i avsnitt 35.2.

8 kap.

Ytterligare bestämmelser

16 § Riksdagen får meddela närmare bestämmelser för riksdagens organ samt utse representanter i visst fall.

Tilläggsbestämmelser

8.16.2

Riksdagen väljer två representanter för allmänheten och ersättare för dessa i den nämnd för tillsättning av ordinarie domare som avses i 2 § lagen (0000:000) om utnämning av ordinarie domare.

Enligt vårt förslag till lag om utnämning av ordinarie domare ska en förslagsnämnd för tillsättningen av ordinarie domartjänster införas. Två av nämndens ledamöter ska representera allmänheten. Enligt 2 § i den nämnda lagen ska dessa och deras ersättare utses av riksdagen. Den föreslagna ordningen medför ett behov av en ny regel i riksdagsordningen. Regeln har placerats som en ny tilläggs- bestämmelse till 8 kap. 16 §. Rubriken till bestämmelsen, som i dag är Ytterligare bestämmelser för riksdagens organ, har ändrats. Ändringen har behandlats i avsnitt 21.2.4.

819

Författningskommentar

SOU 2008:125

5. Förslaget till lag om ändring i lagen (1975:1339) om justitiekanslerns tillsyn

9 § Justitiekanslern har rätt att få tillgång till protokoll och handlingar hos domstolar och förvaltningsmyndigheter.

Första meningen i paragrafen har utgått. Ändringen har behandlats i avsnitt 20.2.2. Ändringen innebär att JK inte längre ska ha rätt att närvara vid domstolars eller förvaltningsmyndigheters över- läggningar. En motsvarade ändring görs i fråga om JO. Den ändringen har behandlats i kommentaren till 13 kap. 6 § regeringsformen.

820

SOU 2008:125

Författningskommentar

6. Förslaget till lag om ändring i lagen (1986:765) med instruktion för Riksdagens ombudsmän

21 § Ombudsman ska verkställa de utredningsåtgärder som fordras för prövning av klagomål och andra ärenden.

När ombudsman enligt regeringsformens föreskrifter begär upplysningar och yttranden i andra ärenden än dem där han eller hon har beslutat att inleda förundersökning, får han eller hon förelägga vite om högst 10 000 kronor. Ombudsman får utdöma försuttet vite.

Kan det misstänkas att befattningshavare som omfattas av bestämmelserna om disciplinansvar i lagen (1994:260) om offentlig anställning har gjort sig skyldig till tjänsteförseelse, för vilken disciplinpåföljd bör åläggas, och kan det befaras att en skriftlig underrättelse enligt 17 § nämnda lag inte kan tillställas honom eller henne inom två år efter förseelsen, får ombudsman utfärda mot- svarande underrättelse. Vad som nu har sagts gäller även för den som omfattas av bestämmelser om disciplinansvar och om motsvarande underrättelse i någon annan författning.

Fjärde stycket har utgått. Justeringen är en följd av den ändring av nuvarande 12 kap. 6 § regeringsformen som innebär att JO inte längre ska ha rätt att närvara vid domstolars eller förvaltnings- myndigheters överläggningar. Ändringen har behandlats i kommentaren till 13 kap. 6 § och i avsnitt 20.2.2.

821

Författningskommentar

SOU 2008:125

7. Förslaget till lag om ändring i kommunallagen (1991:900)

3 kap.

9 § Fullmäktige beslutar i ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för kommunen eller landstinget, främst

1.mål och riktlinjer för verksamheten,

2.budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor,

3.nämndernas organisation och verksamhetsformer,

4.val av ledamöter och ersättare i nämnder och beredningar,

5.val av revisorer,

6.grunderna för ekonomiska förmåner till förtroendevalda,

7.årsredovisning och ansvarsfrihet,

8.folkomröstning i kommunen eller landstinget, samt

9.extra val till fullmäktige.

Fullmäktige beslutar också i andra frågor som anges i denna lag eller i andra författningar.

I första stycket har en ny punkt lagts till som behandlar extra val till fullmäktige. Genom den nya punkten markeras att det är förbehållet fullmäktige att ta ställning till om extra val ska hållas. Av 3 kap. 10 § kommunallagen följer att fullmäktige inte kan delegera beslutanderätt som rör frågor om extra val. Av den föreslagna 5 kap. 30 a § följer att beslutet inte ska beredas. Förslaget har behandlats i avsnitt 13.2.2.

4 kap.

7 § Om valet till fullmäktige har upphävts och omval har ägt rum eller om rättelse har skett genom förnyad sammanräkning och mandat- fördelningen mellan partierna därvid har ändrats, upphör uppdragen för de förtroendevalda som har valts av fullmäktige två månader efter det att omvalet eller sammanräkningen har avslutats. Detsamma gäller om extra val till fullmäktige har hållits.

När omvalet eller sammanräkningen eller extra valet har avslutats, ska fullmäktige förrätta nytt val av förtroendevalda för återstoden av mandattiden.

Ett tillägg har gjorts till första stycket. Tillägget är föranlett av utredningens förslag om kommunala extra val. Genom tillägget skapas garantier för att en eventuell ändring av majoritets- förhållandena i fullmäktige efter ett extra val får genomslag också i

822

SOU 2008:125

Författningskommentar

nämndernas sammansättning. Ändringen har behandlats i avsnitt 13.2.2.

5 kap.

Extra val

5 a § Fullmäktige får besluta om extra val till fullmäktige mellan ordinarie val.

Extra val ska hållas om minst två tredjedelar av de närvarande ledamöterna röstar för det.

Ett beslut om extra val får dock inte fattas förrän sex månader har förflutit från det nyvalda fullmäktiges första sammanträde.

Paragrafen är ny. Den har behandlats i avsnitt 13.2.2. Av första stycket följer att det efter extra val inte löper någon fullständig mandattid. Mandattiden begränsas till den tid som återstår av det avgående fullmäktiges mandattid.

I andra stycket anges ett krav på kvalificerad majoritet för beslut om extra val. Detta krav ger uttryck för att extra val bara är avsett för extraordinära situationer.

Enligt tredje stycket får ett beslut om extra val inte fattas förrän sex månader har förflutit från det nyvalda fullmäktiges första sammanträde.

Valdag är den söndag som fullmäktige bestämmer (se 1 kap. 2 och 3 §§ vallagen). Någon bestämmelse om att extra val måste hållas inom en viss tid efter beslutet har inte ansetts behövas. Med hänsyn till de frister som anges i vallagen kan den kortaste möjliga förberedelsetiden beräknas till cirka 35 dagar.

23 § Ärenden i fullmäktige får väckas av

1.en nämnd,

2.en ledamot genom motion,

3.revisorerna, om ärendet gäller förvaltning som har samband med revisionsuppdraget eller om ärendet gäller granskningen,

4.en fullmäktigeberedning, om fullmäktige har föreskrivit det,

5.den som är folkbokförd i kommunen eller i en kommun inom landstinget, om fullmäktige har beslutat det (medborgarförslag), eller

6.styrelsen i ett sådant företag som avses i 3 kap. 17 och 18 §§, om fullmäktige har beslutat det för särskilda fall.

Ärende om att hålla folkomröstning i en viss fråga får i fullmäktige också väckas av minst tio procent av de röstberättigade kommun- eller landstingsmedlemmarna enligt lagen (1994:692) om kommunala folkomröstningar (folkinitiativ). Initiativet ska vara skriftligt, ange den

823

Författningskommentar

SOU 2008:125

aktuella frågan samt innehålla initiativtagarnas egenhändiga namn- teckningar, uppgifter om när namnteckningarna gjorts, namn- förtydliganden, personnummer och uppgift om deras adresser.

Vid beräkningen av antalet initiativtagare ska endast de räknas med som har skrivit under initiativet under den sexmånadersperiod som föregått inlämnandet.

Ändringen i bestämmelsens andra stycke innebär att ett ärende om att hålla folkomröstning i en viss fråga får väckas i fullmäktige av minst tio procent av de röstberättigade kommun- eller landstings- medlemmarna. Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 16.2.1.

Vidare har begreppet folkinitiativ förts in i texten. Kraven på utformningen av folkinitiativet motsvarar de som gäller enligt de nuvarande bestämmelserna, med de tilläggen att namnteckningarna i initiativet ska vara daterade och att initiativtagarna ska uppge sina personnummer.

I bestämmelsens tredje stycke, som är nytt, införs en tidsgräns för insamlandet av namnunderskrifter. Vid beräkningen av hur många som står bakom ett folkinitiativ ska hänsyn inte tas till de som undertecknat initiativet tidigare än sex månader före det att folkinitiativet lämnats in till kommunen.

30 a § Fullmäktige får besluta om extra val till fullmäktige utan föregående beredning.

Paragrafen är ny. Den har behandlats i avsnitt 13.2.2. I paragrafen anges att ett beslut om extra val inte behöver beredas.

34 a § Har ett folkinitiativ väckts enligt 23 § andra stycket ska fullmäktige besluta att folkomröstning ska hållas, om

1.den fråga som initiativet avser är sådan att fullmäktige kan besluta om den, och

2.inte minst två tredjedelar av de närvarande ledamöterna röstar mot förslaget.

Vid sådan folkomröstning ska bestämmelserna i 5 kap. 34 § tredje och fjärde styckena tillämpas.

Bestämmelsen är ny. Den har behandlats i avsnitt 16.2.1.

Av första stycket följer att om ett folkinitiativ enligt 5 kap. 23 § andra stycket har väckts i en viss fråga, är fullmäktige skyldig att besluta att folkomröstning ska ske, om förutsättningarna i punkterna 1 och 2 är uppfyllda. Enligt första punkten krävs att frågan är sådan att fullmäktige kan besluta om den. I den andra

824

SOU 2008:125

Författningskommentar

punkten anges att en folkomröstning ska hållas om inte minst två tredjedelar av de närvarande ledamöterna röstar mot förslaget. Det råder alltså en presumtion för att ett folkinitiativ ska leda till att en folkomröstning hålls, förutsatt att kravet i punkt 1 är uppfyllt.

Hänvisningen i bestämmelsens andra stycke innebär att lagen (1994:692) om kommunala folkomröstningar ska tillämpas vid en sådan folkomröstning samt att fullmäktige får besluta att det, med tillämpning av 5 kap. vallagen, ska framställas röstkort och röstlängd för omröstningen.

36 § Ett ärende ska bordläggas eller återremitteras, om det begärs av minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna. Enkelmajoritet krävs dock om ärendet tidigare bordlagts eller återremitterats på detta sätt.

För bordläggning eller återremiss i fråga om val krävs enkel majoritet.

Ett ärende om extra val ska dock alltid bordläggas första gången det tas upp till behandling.

Ett beslut om återremiss ska motiveras.

I paragrafens andra stycke har tagits in en bestämmelse om att ett ärende om extra val alltid ska bordläggas första gången det tas upp till behandling.

Ikraftträdande och övergångsbestämmelser

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.

2.Äldre föreskrifter gäller fortfarande för ärende om att hålla folkomröstning som väckts före ikraftträdandet.

Övergångsbestämmelsen innebär att fullmäktige ska pröva ett ärende om att hålla folkomröstning som väckts före ikraftträdandet enligt 5 kap. 23 § i den äldre lydelsen.

825

Författningskommentar

SOU 2008:125

8. Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:261) om fullmaktsanställning

3 § En ordinarie domare ska anställas med fullmakt. I 1 § lagen (0000:000) om utnämning av ordinarie domare anges vilka domaranställningar som är ordinarie.

Regeringen bestämmer vilka arbetstagare i övrigt som ska anställas med fullmakt.

Enligt den i dag gällande lydelsen av bestämmelsen är det regeringen som bestämmer vilka domaranställningar som ska vara ordinarie. Enligt den föreslagna lydelsen hänvisas i stället till den lag om utnämning av ordinarie domare som vi föreslår. Ändringen är en följd av den nya ordning för rekrytering av ordinarie domare som vi föreslår.

I kommentaren till lagen om utnämning av ordinarie domare och i avsnitt 21.2 utvecklas skälen bakom den föreslagna ordningen.

19 § När Högsta domstolen eller Regeringsrätten i enlighet med regeringsformen eller någon annan lag prövar frågor om skiljande från anställningen, avstängning eller läkarundersökning, ska handläggningen ske på det sätt som föreskrivs för tvistemål. Vid omröstning ska föreskrifterna i 29 kap. rättegångsbalken tillämpas.

Bestämmelsen har justerats och innefattar nu även Regeringsrätten. Ändringen är en följd av att vi föreslår att mål som rör ledamöterna i Högsta domstolen rörande brott i utövningen av en anställning, skiljande från anställning, avstängning eller läkarundersökning ska prövas av Regeringsrätten, se 11 kap. 8 § regeringsformen.

Skälen för den föreslagna ordningen utvecklas i kommentaren till 11 kap. 8 § och i avsnitt 22.2.2.

826

SOU 2008:125

Författningskommentar

9. Förslaget till lag om ändring i vallagen (2005:837)

1 kap.

3 § Ordinarie val till riksdagen samt ordinarie val till landstings- och kommunfullmäktige ska hållas samma dag. Valdag ska vara den andra söndagen i september. Val till Europaparlamentet ska hållas i juni vart femte år. Vid omval till riksdagen bestämmer regeringen vilken dag som ska vara valdag. Vid omval till landstings- och kommun- fullmäktige bestämmer den centrala valmyndigheten, efter samråd med länsstyrelsen, vilken dag som ska vara valdag.

Vid extra val enligt 3 kap. 11 § regeringsformen bestämmer regeringen vilken dag som ska vara valdag.

Vid extra val enligt 6 kap. 5 § regeringsformen bestämmer riksdagens talman, efter samråd med den centrala valmyndigheten, vilken dag som ska vara valdag.

Vid extra val enligt 5 kap. 5 a § kommunallagen (1991:900) bestämmer landstings- eller kommunfullmäktige, efter samråd med den centrala valmyndigheten och länsstyrelsen, vilken dag som ska vara valdag.

I första stycket har valdagen vid ordinarie val till riksdagen och landstings- och kommunfullmäktige ändrats från den tredje söndagen i september till den andra söndagen i september. Bakgrunden till den föreslagna ändringen har behandlats i avsnitt 10.2.

I ett nytt fjärde stycke anges att fullmäktige vid extra val, efter samråd med den centrala valmyndigheten och länsstyrelsen, bestämmer vilken dag som ska vara valdag. Det är mot bakgrund av de frister m.m. som gäller enligt vallagen naturligt att ett samråd i denna fråga sker inte bara med den centrala valmyndigheten som har det övergripande ansvaret för frågor om val utan också med länsstyrelsen som ansvarar i länet för frågor om val. Bestämmelsen har behandlats i 13.2.2.

6 kap.

3 § Kandidatnamnen ska vara uppförda i nummerordning. Varje kandidat ska identifieras så att det framgår vem som avses. Valsedlarna ska dessutom vara utformade så att väljarna kan lämna en särskild personröst och innehålla upplysning om personvalets innebörd.

I paragrafen, som reglerar valsedlar som upptar kandidatnamn, har tillförts en bestämmelse om att dessa valsedlar också ska innehålla

827

Författningskommentar

SOU 2008:125

en upplysning om personvalets innebörd. Hur denna upplysning om vad som avgör vilken kandidat som blir utsedd till ledamot närmare ska utformas får anges i valförordningen (2005:874). Förslaget har behandlats avsnitt 7.2.

14kap.

9 § I första hand ska ordningen mellan kandidaterna bestämmas på grundval av storleken på varje kandidats personliga röstetal. Persoligt röstetal ska fastställas bara för en kandidat som fått särskilda personröster till ett antal av minst 5 procent av partiets röstetal i valkretsen.

I första stycket har en justering gjorts av den spärr för personrösterna som reglerar väljarinflytandet vid riksdagsvalet. Spärren sänks från åtta till fem procent. Ändringen har behandlats i avsnitt 7.2.

828

SOU 2008:125

Författningskommentar

10. Förslaget till lag (0000:000) om utnämning av ordinarie domare

Lagförslaget har behandlats i avsnitt 21.2.

Lagens tillämpning

1 § Denna lag avser utnämningen av

1.justitieråd och regeringsråd,

2.president och lagman i hovrätt och kammarrätt,

3.hovrättsråd och kammarrättsråd,

4.lagman, chefsrådman och rådman vid tingsrätt och länsrätt,

5.fastighetsråd och miljöråd,

6.ordförande i arrendenämnden och hyresnämnden i Stockholm, Göteborg och Malmö,

7.ordförande i Marknadsdomstolen,

8.ordförande i Arbetsdomstolen, och

9.ordförande i Patentbesvärsrätten.

Domare som avses i första stycket ska vara ordinarie domare.

I första stycket anges de domarbefattningar som ska omfattas av förfarandet. Samtliga befattningar som i dag är ordinarie omfattas. I andra stycket ges en definition av vilka domarbefattningar som är ordinarie. Enligt den i dag gällande ordningen är det regeringen som enligt 3 § lagen (1994:261) om fullmaktsanställning bestämmer vilka domaranställningar som ska vara ordinarie.

Förslagsnämnden för tillsättning av ordinarie domare

1.Högsta domstolen respektive Regeringsrätten när det gäller ledamöter från dessa domstolar,

2.hovrättspresidenterna när det gäller ledamoten från en hovrätt,

3.kammarrättspresidenterna när det gäller ledamoten från en kammarrätt,

4.lagmännen för de tre största tingsrätterna när det gäller ledamoten från en tingsrätt,

829

Författningskommentar

SOU 2008:125

5.lagmännen för de tre största länsrätterna när det gäller ledamoten från en länsrätt, och

6.Sveriges advokatsamfund när det gäller ledamoten som är advokat.

Nämnden utser inom sig en ordförande och en vice ordförande.

3 § Nämnden är beslutför när minst fem av ledamöterna, bland dem ordföranden eller vice ordföranden, är närvarande. Vid omröstning gäller 18 § förvaltningslagen (1986:223).

Enligt 2 § ska ärenden om utnämning av ordinarie domare beredas i en förslagsnämnd. I paragrafen anges förslagsnämndens sammansättning samt hur ledamöterna och ersättare för dessa ska utses. Allmänhetens representanter väljs av riksdagen. Övriga ledamöter förordnas av regeringen på förslag av Högsta domstolen och Regeringsrätten, hovrättspresidenterna och kammarrätts- presidenterna, lagmännen för de tre största tingsrätterna och länsrätterna samt Sveriges Advokatsamfund. Nämnden blir en myndighet under regeringen.

I 3 § ges en bestämmelse om nämndens beslutförhet.

4 § Hos förslagsnämnden ska det finnas ett kansli. I kansliet ska ordinarie eller f.d. ordinarie domare ingå.

Kansliet ska efter nämndens anvisningar bereda tillsättnings- ärendena samt bedriva ett aktivt och långsiktigt arbete för att tillgodose behovet av domare.

Av bestämmelsen framgår att det hos förslagsnämnden ska finnas ett kansli. Kansliet ska bedriva ett aktivt rekryteringsarbete för att öka förutsättningarna för en bred rekrytering med kvalificerade kandidater. Ett sådant aktivt arbete kan bestå i att kontakta lämpliga kandidater som ännu inte sökt en domarbefattning och uppmuntra dem att antingen ansöka om en ledigförklarad anställning eller att anmäla sitt generella intresse för kommande rekryteringar.

Ärendenas beredning och avgörande

5 § En domarbefattning som ska tillsättas ska först förklaras ledig av förslagsnämnden.

6 § En ledigförklarad befattning ska av intresserade kandidater kunna sökas genom att en ansökan ges in till förslagsnämnden.

830

SOU 2008:125

Författningskommentar

Utöver möjligheten att ansöka om en ledigförklarad befattning ska det finnas möjlighet att anmäla ett generellt intresse för de befattningar som anges i 1 §.

Nämnden kan efter samtycke föra upp en kandidat på listan över intresseanmälningar.

Av 5 § följer att alla domarbefattningar ska ledigförklaras innan de tillsätts. Bestämmelserna i 6 § innebär att den som är intresserad av en viss domarbefattning eller mer generellt av exempelvis domar- befattningar av ett visst slag kan söka en ledigförklarad anställning eller anmäla sitt generella intresse. Förslagsnämnden kan också på eget initiativ föra upp personer på listan över intresseanmälningar. Av bestämmelser om allmänna handlingars offentlighet följer att uppgifter om vem som ansökt eller gjort en intresseanmälan är offentliga.

Nämnden ska inför förslaget beakta alla ansökningar och intresseanmälningar som kommit in eller gjorts inom den ansökningstid som gäller för den aktuella befattningen.

Av bestämmelsen följer att nämnden inför varje tillsättning av en domarbefattning ska lämna ett motiverat kandidatförslag till regeringen. Förslaget bör om möjligt innehålla minst tre kandidater. Endast personer som ansökt om en ledigförklarad befattning eller som anmält sitt intresse, själva eller på nämndens initiativ, får sättas upp på förslag.

Även i andra fall får ärenden avgöras genom meddelanden mellan ledamöterna, om samtliga ledamöter deltar i avgörandet och är ense om utgången.

831

Författningskommentar

SOU 2008:125

11 § Nämndens förslag i ärenden om utnämning får inte överklagas.

I 8–11 §§ finns bestämmelser som behandlar nämndens beslut- förhet i brådskande ärenden samt särskilda bestämmelser om nämndens handläggning och beslut.

12 § I en arbetsordning eller i ett särskilt beslut får förslagsnämnden meddela de bestämmelser som behövs om nämndens organisation och formerna för nämndens verksamhet i övrigt.

Bestämmelsen innebär att nämnden själv får meddela de bestämmelser som behövs om sin organisation och formerna för verksamheten i övrigt.

Regeringens beslut

13 § Regeringen är inte bunden av förslagsnämndens förslag. Innan regeringen utnämner någon som inte har föreslagits av förslags- nämnden, ska nämnden beredas tillfälle att yttra sig.

I paragrafen finns en särskild bestämmelse om regeringens handläggning av beslut i tillsättningsärendet. Regeringen är inte bunden av nämndens förslag men ärendet ska återremitteras om regeringen önskar utnämna någon som inte tagits upp på förslag av nämnden. Regeringen ska dock aldrig kunna utnämna någon som varken ansökt eller anmält sitt intresse.

832

Bilaga 1

Kommittédirektiv

En samlad översyn av regeringsformen	Dir.
	2004:96

Beslut vid regeringssammanträde den 1 juli 2004.

Sammanfattning av uppdraget

En parlamentarisk sammansatt kommitté tillkallas med uppgift att göra en samlad översyn av regeringsformen.

Kommitténs arbete skall framför allt koncentreras och inriktas på att stärka och fördjupa den svenska folkstyrelsen, att öka medborgarnas förtroende för demokratins funktionssätt och att höja valdeltagandet. I uppdraget ingår därför att göra en utvärdering och översyn av hela valsystemet samt av de bestämmelser som reglerar regeringsbildningsprocessen och förhållandet mellan riksdag och regering i övrigt. Uppdraget omfattar även en översyn av folkomröstningsinstitutet. Kommittén skall vidare utreda frågorna om lagprövning och om det finns behov av en författningsdomstol. I det sammanhanget skall kommittén undersöka om det finns behov av att tydliggöra domstolarnas roll i det konstitutionella systemet. I kommitténs uppdrag ingår härutöver att se över möjligheten att öka öppenheten vid tillsättningar av högre statliga tjänster.

Det ligger också inom ramen för kommitténs uppdrag att överväga frågorna om kommunala extra val och kommunala folkomröstningar. Härutöver står det kommittén fritt att även ta upp andra valfrågor som rör eller har anknytning till den kommunala demokratin.

Kommittén bör ges vida ramar för sitt arbete. Den bör i princip vara oförhindrad att ta upp alla frågor som kan anses falla inom ramen för de frågeställningar som kommittén har i uppdrag att se över. Det är dock inte fråga om att genomföra någon total författningsreform. Uppdraget omfattar alltså inte de grundläggande principer för statsskicket som slås fast i regerings-

833

Bilaga 1

SOU 2008:125

formens inledande bestämmelser och inte heller det förhållandet att Sverige är en monarki.

Kommittén har en viktig uppgift i att skapa debatt och stimulera det offentliga samtalet om författningspolitiska frågor och om det svenska folkstyret.

Kommittén skall föreslå de grundlagsändringar och andra lagändringar som den finner motiverade.

Kommittén skall redovisa sitt uppdrag senast den 31 december 2008.

Bakgrund

Det konstitutionella reformarbetet under senare år

Sveriges nuvarande författning – 1974 års regeringsform – är resultatet av ett omfattande reformarbete som påbörjades 1954 och fortsatte under 1960- och 1970-talen. En partiell reform beslutades av riksdagen 1968–1969. Två huvudinslag i denna reform var införandet av enkammarriksdagen och ett nytt valsystem. Reformen innebar att ordinarie val till riksdagen från och med år 1970 skulle hållas vart tredje år samtidigt med val till landsting och kommunfullmäktige. Vidare infördes ett s.k. riksproportionellt valsystem. Ytterligare ett viktigt inslag var att parlamentarismens princip kom till uttryck i regeringsformen.

Åren 1973–1974 beslutade riksdagen en total författningsreform genom antagandet av en ny regeringsform. Samtidigt antogs en ny riksdagsordning, som dock inte fick ställning som grundlag. Den nya regeringsformen (RF) medförde inga ändringar av betydelse i de frågor som hade reglerats genom den partiella reformen. Bland nyheterna i regeringsformen kan nämnas regler om proceduren vid regeringsbildning och bestämmelser om skydd för de grund- läggande fri- och rättigheterna. Den nya regeringsformen trädde i kraft den 1 januari 1975.

Under riksdagsbehandlingen av förslaget till ny regeringsform enades partierna om att tillsätta en ny parlamentarisk utredning för att ytterligare överväga fri- och rättighetsfrågorna. Den nya utredningen, 1973 års fri- och rättighetsutredning, presenterade 1975 bl.a. ett omskrivet och utökat kapitel om grundläggande fri- och rättigheter (2 kap. RF). Utredningen menade också att lagprövningsrätten borde grundlagfästas. Fri- och rättighets-

834

SOU 2008:125

Bilaga 1

utredningens förslag genomfördes med vissa ändringar, bl.a. undantogs regleringen av lagprövningen. Enighet nåddes samtidigt om att ytterligare en utredning skulle tillsättas för att överväga fri- och rättighetsfrågorna.

Den nya utredningen, Rättighetsskyddsutredningen, föreslog 1978 vissa ändringar i 2 kap. RF, bl.a. särskilda procedurregler för inskränkningar i fri- och rättigheterna, möjlighet att hålla folkomröstning om grundlagsförslag samt grundlagsfästande av en lagprövningsrätt. Förslagen antogs slutligt år 1979.

Grundlagskommittén, som tillsattes 1979, hade i uppgift att på nytt pröva vissa av de grundlagsfrågor som ingick i 1968–1969 års partiella grundlagsreform, bl.a. den gemensamma valdagen, mandatperiodens längd, tidpunkterna på året för de olika valen, formerna för att anordna extra val (upplösningsinstitutet) samt regeringsbildningsproceduren och regeringens beslutsformer. Kommittén presenterade 1981 ett betänkande bakom vilket betydande oenighet förelåg. Betänkandet ledde inte till några lagstiftningsåtgärder.

Efter överläggningar mellan riksdagspartierna enades dessa om att den fortsatta beredningen av författningsfrågorna skulle ske i en arbetsgrupp under ledning av justitieministern tillsammans med företrädare för de då fem riksdagspartierna. Under sitt fortsatta arbete kom arbetsgruppen in på en rad andra frågor som hade samband med huvudfrågorna, t.ex. proportionaliteten i valsystemet, personval, valkretsarnas storlek, ökade möjligheter att anordna folkomröstning, avskaffande eller sänkning av fyraprocentspärren och vitalisering av riksdagens arbetsformer.

I början av 1984 stod det klart att det inte fanns förutsättningar att uppnå enighet i arbetsgruppen i tid för att behandla ett förslag till grundlagsändringar i samband med 1985 års val. Däremot rådde enighet om att utredningsarbetet borde fortsätta. En andra utredning med delvis samma inriktning som Grundlagskommittén, Folkstyrelsekommittén, tillsattes därför i juni 1984. Till de frågor som Grundlagskommittén hade haft i uppgift att överväga lades de frågor som arbetsgruppen identifierat samt en hel del andra frågor, bl.a. den om en minskning av antalet riksdagsledamöter. Kommittén fick vida ramar för sitt arbete men avsikten var inte att kommittén skulle föreslå någon total författningsreform. I slutbetänkandet Folkstyrelsens villkor (SOU 1987:6) som presenterades 1987 diskuterade kommittén även frågan om införandet av författningsdomstol. Kommittén var dock negativt

835

Bilaga 1

SOU 2008:125

inställd till en sådan och inte heller i övrigt kunde enighet nås i några centrala frågor.

Hösten 1991 återupptogs översynen av grundlagsskyddet för fri- och rättigheterna genom tillsättandet av Fri- och rättighets- kommittén. Kommittén föreslog 1993 vissa ytterligare grundlags- bestämmelser i ämnet samt justeringar av bl.a. regeln om egendomsskydd (2 kap. 18 § RF). I förslaget ingick också att den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen) skulle inkorporeras i den svenska rätten. Däremot ställde sig även Fri- och rättighetskommittén avvisande till införande av författnings- domstol. Fri- och rättighetskommitténs förslag ledde till lagstiftning 1994.

Vid partiledaröverläggningar hösten 1993 kom företrädarna för riksdagspartierna överens om att förlänga valperioden till fyra år samtidigt som den gemensamma valdagen skulle kvarstå. Man enades också om att det skulle införas en möjlighet till personval. Överenskommelsen grundlagfästes år 1994. Samtidigt vidtogs grundlagsändringar inför den svenska EU-anslutningen, delvis baserade på förslag av Grundlagsutredningen inför EG.

Härefter ledde en rättsvetenskaplig debatt om innebörden av 1994 års reform av regeln om egendomsskydd fram till ett tillkännagivande riksdagsåret 1997/98 om att låta utreda frågan om lydelsen av 2 kap. 18 § RF. Vidare hade inom Regeringskansliet identifierats vissa problem när det gällde regeringsformen och samarbetet inom EU, nämligen dels tillämpningsproblem avseende regeringsformens regler om internationella överenskommelser, dels förutsättningarna för Sverige att kunna godkänna framtida fördragsändringar.

Efter partiledaröverläggningar våren 1999 tillsattes 1999 års författningsutredning som fick i uppgift att utreda dels egendoms- skyddsfrågan, dels EU-frågorna. I direktiven förutskickades att regeringen avsåg att genom tilläggsdirektiv ge utredningen i uppgift att också överväga vissa valfrågor som hade anknytning till det konstitutionella systemet och den parlamentariska ordningen. Hösten 1999 tillkännagav riksdagen att frågan om skilda valdagar liksom frågan om att flytta valdagen till våren borde utredas. Efter överläggningar inom en arbetsgrupp med företrädare för riksdagspartierna beslutades våren 2000 tilläggsdirektiv till 1999 års författningsutredning innebärande att utredningen skulle se över bl.a. frågorna om skilda valdagar och vårval. Varken i dessa frågor

836

SOU 2008:125

Bilaga 1

eller i frågan om egendomsskyddet kunde dock någon enighet nås. 1999 års författningsutrednings arbete resulterade emellertid i grundlagsändringar år 2002 bl.a. såvitt avsåg EU-frågorna.

Vintern 2003 tillsattes Ansvarskommittén som har i uppdrag att undersöka den nuvarande samhällsorganisationens förutsättningar att klara de offentliga välfärdsåtagandena och, där det är motiverat, föreslå förändringar av strukturen och uppgiftsfördelningen (dir. 2003:10). Förslagen skall dels ge de folkvalda organen bättre förutsättningar att få genomslag för politiken, dels ge medborgarna bättre förutsättningar till inflytande, insyn och utkrävande av ansvar. En utgångspunkt för kommitténs arbete är att bibehålla en långtgående kommunal självstyrelse inom ramen för ett starkt nationellt ansvar för likvärdig välfärd i hela landet. Det yttersta ansvaret för den offentliga verksamheten hos riksdagen och regeringen skall inte rubbas. Kommittén skall beakta en fortsatt solidarisk finansiering av samhällets välfärdsåtaganden. Samtidigt skall en framtida samhällsstruktur skapa goda tillväxt- förutsättningar, kunna tillvarata de möjligheter som ligger i teknikutveckling och internationalisering samt främja en hållbar utveckling.

Ansvarskommitténs arbete är indelat i två etapper. Den första etappen, som är en belysning och en övergripande analys, är avslutad och redovisad i betänkandet Utvecklingskraft för hållbar välfärd (SOU 2003:123). Betänkandet har under våren 2004 skickats ut för synpunkter till ett stort antal instanser. Regeringen beslutade den 23 juni 2004 tilläggsdirektiv för den andra etappen.

Här bör också nämnas att regeringen i propositionen Demokrati för det nya seklet (prop. 2001/02:80) har presenterat fyra lång- siktiga mål för att värna och fördjupa den svenska folkstyrelsen. Riksdagen har bl.a. antagit målen om ett ökat valdeltagande i de nationella och kommunala valen liksom i valet till Europa- parlamentet. Riksdagen har också antagit målet om att medborgarnas möjligheter att påverka den politiska processen ska bli mer jämlika än de är i dag. Vidare har regeringen i skrivelsen Demokratipolitik (skr. 2003/04:110) betonat det ömsesidiga beroendet mellan mänskliga rättigheter och demokrati.

837

Bilaga 1

SOU 2008:125

Behovet av en samlad översyn

Reglerna för den svenska demokratin – vår författning – fyller snart trettio år. Under denna period har den verklighet som utgör ramen för den svenska demokratin på många sätt förändrats. Den fortsatta globaliseringen, teknikutvecklingen och särskilt informations- teknikens spridning och utveckling skapar nya möjligheter. Sverige är ett land med etnisk och kulturell mångfald. Framväxten av kunskapssamhället med en väsentligt höjd utbildningsnivå bland medborgarna innebär även förändrade förutsättningar för demokratin. Det finns tydliga tecken till förändringar i människors tänkande och attityder, och medborgare i dag uppvisar exempelvis en lägre auktoritetstro och en ökad självständighet.

Sverige påverkas alltmer av omvärlden. Efter att folkomröstning hållits år 1994 anslöt sig Sverige år 1995 till Europeiska unionen (EU). Medlemskapet i EU innebär att ytterligare en nivå för samhällsstyrning tillkommit. En del av de beslut som tidigare fattades av svenska organ fattas nu inom ramen för EU. Svenska institutioner måste också i många fall samverka med EU:s institutioner.

Politikens förutsättningar och villkor har på flera andra sätt förändrats. Med hjälp av informationstekniken växer nya mötes- platser och nya former av politisk aktivitet fram, och kanalerna för kommunikation mellan förtroendevalda och väljare förändras. Samtidigt känner färre väljare samhörighet med ett visst politiskt parti, och antalet medlemmar i partierna visar en nedåtgående trend. Medborgarnas väljarbeteende har blivit mer flexibelt. Andelen som byter parti mellan valen har ökat. Likaså ökar andelen väljare som röstar på olika partier vid samma valtillfälle.

En oroande utveckling är tendensen till ett sjunkande valdel- tagande. Valdeltagandet uppgick i riksdagsvalet år 1976, när det var som högst, till 91,8 %. Det har härefter minskat kontinuerligt och uppgick i riksdagsvalet år 2002 till 80,1 %. Ett lågt valdeltagande riskerar att urholka den representativa demokratins legitimitet. Ett ökat valdeltagande är därför viktigt för att de valda församlingarna skall kunna göra anspråk på att företräda folkviljan och för att medborgarna skall vara delaktiga i de olika samhällsfrågorna.

Sedan regeringsformen trädde i kraft den 1 januari 1975 har den kontinuerligt varit föremål för översyn och förändringar. Bland de förändringar som har gjorts märks bl.a. införandet av den fyraåriga mandatperioden och personvalsreformen. Vidare har

838

SOU 2008:125

Bilaga 1

bestämmelserna om grundläggande fri- och rättigheter ändrats vid flera tillfällen. Sveriges medlemskap i EU har också föranlett ändringar av regeringsformen.

Någon större samlad översyn av regeringsformen har dock inte skett sedan överenskommelsen om den stora författningsreformen träffades på 1960- och 70-talen. Mot bakgrund av detta och de förändringar i samhället som ovan har nämnts är det nu dags att på ett långsiktigt, övergripande och samlat sätt se över regerings- formen. En sådan översyn skall syfta till att långsiktigt värna och fördjupa den svenska folkstyrelsen. Den representativa demokratins legitimitet och förankring måste upprätthållas och försvaras. Översynen skall bidra till att öka medborgarnas förtroende för demokratins funktionssätt och syfta till att höja valdeltagandet. Den svenska demokratin skall utvecklas för att kunna leva upp till dagens och morgondagens krav och utmaningar.

Den representativa demokratin är och förblir fundamentet i den svenska folkstyrelsen. Den ger alla medborgare möjlighet att påverka politikens utformning. Den ger förutsättningar att forma en långsiktig, sammanhängande politik där besluten kan utformas utifrån en helhetssyn. Den representativa demokratin ger möjlighet att utkräva ansvar. Den är praktisk och effektiv.

De konstitutionella ramarna är av stor betydelse för hur vår representativa demokrati fungerar och för valdeltagandet. I kommitténs uppdrag ingår därför att göra en utvärdering och översyn av hela valsystemet. Översynen skall omfatta bl.a. frågor om valkretsindelningen vid val till riksdagen, fyra- procentspärren och systemet med utjämningsmandat. I uppdraget ingår även frågor om personvalet, frågan om skilda valdagar, systemet med extra val och de frågor om valsystemet i övrigt som översynen kan aktualisera. Översynen omfattar också frågor som rör eller har anknytning till den kommunala demokratin, t.ex. frågan om kommunala extra val.

Här bör också nämnas att regeringen under 2003 tillsatte Vallagskommittén med uppdrag bl.a. att göra vallagen mera överskådlig och lättillänglig (dir. 2003:37). I kommitténs uppdrag ingår bl.a. att pröva frågan om proportionaliteten i valen till kommunfullmäktige och att ta upp frågan om offentliga valförberedelser, dvs. frågan om att införa obligatorisk förhands- anmälan av partier och kandidater, i praktiken ett avskaffande av den fria nomineringsrätten.

839

Bilaga 1

SOU 2008:125

Frågor som gäller valsystemet kan dock inte ses isolerade från andra delar av regeringsformen. Frågor om valsystemet har ett nära samband med en rad andra frågeställningar som rör medborgarnas inflytande i politiska skeenden och de centrala statsorganens funktioner. Detta gäller inte minst de regler som rör regeringsbildningen och andra regler som styr relationen mellan riksdag och regering, t.ex. riksdagens granskning av regeringen och fördelningen av uppgifter och befogenheter mellan riksdag och regering. Kommitténs uppdrag omfattar därför även att se över de bestämmelser som styr förhållandet mellan riksdag och regering i dessa avseenden.

Inom ramen för den representativa demokratin finns möjlighet att i en viss fråga hålla en rådgivande folkomröstning. Sedan 1979 finns även möjlighet att hålla beslutande folkomröstningar om vilande grundlagsförslag. 1996 års Folkomröstningsutredning gjorde en översyn av gällande regler för folkomröstningar och övervägde behovet av förändringar. Utredningens förslag (SOU 1997:56) har dock inte lett till lagstiftning. I ett tillkännagivande under den förra mandatperioden uttalade konstitutionsutskottet att regeringen genom en parlamentarisk kommitté på nytt borde låta utreda folkomröstningsinstitutet och se över möjligheterna att öka användningen av folkomröstnings- institutet (bet. 2000/01:KU11, rskr. 2000/01:149). Kommitténs uppdrag omfattar därför att utifrån 1996 års utredning se över frågor om folkomröstningsinstitutet. I uppdraget ingår även att se över det kommunala folkomröstningsinstitutet och frågan om s.k. folkinitiativ. Konstitutionsutskottet har vidare i ytterligare ett tillkännagivande uttalat att regeringen bör ges i uppdrag att låta utreda frågorna om dels skyldigheten enligt 11 kap. 14 § RF för domstolar eller andra offentliga organ att i vissa fall inte tillämpa en föreskrift och undantaget från denna skyldighet, det s.k. uppenbarhetsrekvisitet, dels behovet av en författningsdomstol (bet. 2000/01:KU11, rskr. 2000/01:149).

Frågorna om lagprövning och författningsdomstol väcker även frågan om behovet av att tydligare i regeringsformen lyfta fram domstolarnas roll i det konstitutionella systemet. En översyn av regeringsformen i det här avseendet är önskvärd särskilt mot bakgrund av att domstolarna genom EU-medlemskapet har fått en delvis förändrad ställning som värnare av det EG-rättsliga systemet.

Vidare har riksdagen under våren 2004 behandlat ett flertal motioner som bl.a. rör frågor om en översyn av den svenska

840

SOU 2008:125

Bilaga 1

författningen (bet. 2003/04:KU9, rskr. 2003/04:148). Konstitu- tionsutskottet har i samband härmed uttalat att utskottet utgår från att en analys av den framtida maktfördelningen bland annat sker utifrån ett könsperspektiv. Härutöver har konstitutionsutskottet i samband med att utskottet under våren 2004 behandlade motioner om den statliga förvaltningen, tillkännagett att regeringen borde utreda frågan om tillsättning av högre statliga tjänster och återkomma till riksdagen med förslag till åtgärder som ökar öppenheten vid tjänstetillsättningar (bet. 2003/04:KU11, rskr. 2003/04:173). Riksdagen har också i samband med att konstitu- tionsutskottet under våren 2004 behandlade motioner som rör val och regeringsbildning avslagit flertalet av dessa med hänvisning bl.a. till den författningsöversyn som nu skall komma till stånd (bet. 2003/04:KU13).

Uppdraget

Uppdraget i stort

En parlamentarisk kommitté tillkallas med uppdrag att göra en samlad översyn av regeringsformen.

Kommitténs arbete skall framför allt koncentreras och inriktas på att stärka och fördjupa den svenska folkstyrelsen, öka medborgarnas förtroende för demokratins funktionssätt och höja valdeltagandet.

I uppdraget ingår därför att göra en utvärdering och översyn av hela valsystemet samt av de bestämmelser som reglerar regerings- bildningsprocessen och förhållandet mellan riksdag och regering i övrigt. Uppdraget omfattar även en översyn av folkomröstnings- institutet. Kommittén skall vidare utreda frågorna om lagprövning och om det finns behov av en författningsdomstol. I det sammanhanget skall kommittén också undersöka om det finns behov av att tydliggöra domstolarnas roll i det konstitutionella systemet. I uppdraget ingår härutöver att se över möjligheten att öka öppenheten vid tjänstetillsättningar.

841

Bilaga 1

SOU 2008:125

läggande principer för statsskicket som slås fast i regeringsformens inledande bestämmelser och inte heller det förhållandet att Sverige är en monarki.

Ett omfattande utredningsarbete rörande de grundläggande fri- och rättighetsfrågorna har pågått i stort sett ända sedan regerings- formen antogs 1974. Rättighetsskyddet har stärkts i flera omgångar, senast bl.a. genom att den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna sedan 1995 gäller som svensk lag. Kommittén har, som framgår ovan, i uppdrag att pröva frågorna om förstärkt lag- prövning och om det finns behov av en författningsdomstol. För det fall utredningen finner skäl att föreslå förändringar i dessa avseenden är utredningen oförhindrad att också pröva om det finns behov av att i övrigt föreslå förändringar vad gäller skyddet för grundläggande fri- och rättigheter.

Beträffande frågor som gäller det svenska medlemskapet i EU och en stärkt roll för riksdagen kan konstateras att Riksdags- kommittén enligt sina direktiv bl.a. har i uppdrag att förutsättningslöst pröva formerna för riksdagens arbete med EU- frågor och föreslå de organisatoriska och författningsmässiga förändringar som är nödvändiga för att riksdagen skall kunna delta i EU-samarbetet på ett effektivt och ansvarsfullt sätt. I den kommitténs uppdrag ingår också att pröva formerna för kontakterna med regeringen. Enligt direktiven skall en utgångs- punkt för arbetet vara att EU- frågorna så långt som möjligt skall integreras i det sedvanliga riksdagsarbetet. En annan utgångspunkt skall vara att tydliggöra riksdagens roll och stärka riksdagens inflytande i EU-samarbetet. Mot denna bakgrund ingår inte frågor som rör regeringsformens bestämmelser om förhållandet till andra stater och mellanfolkliga organisationer i uppdraget enligt dessa direktiv.

När det gäller kommunala frågor innefattande regionfrågor, kompetensfördelningsfrågor och kommunalt självstyre, kan konstateras att de i stort faller inom det uppdrag som Ansvars- kommittén har. I Ansvarskommitténs uppdrag ingår också att bedöma behovet av förändringar i uppgifts- och ansvars- fördelningen mellan de statliga och kommunala nivåerna. I den utsträckning Ansvarskommitténs arbete kan komma att förutsätta ändringar i regeringsformen eller i andra författningar av konstitutionell natur bör dessa emellertid hanteras inom ramen för

842

SOU 2008:125

Bilaga 1

denna författningsöversyn. Regeringen avser i sådant fall att genom tilläggsdirektiv komplettera kommitténs uppdrag.

Kommittén har en viktig uppgift i att skapa debatt och stimulera det offentliga samtalet om författningspolitiska frågor och om det svenska folkstyret. Kommittén bör därför bedriva sitt arbete under stor öppenhet och stimulera en författningspolitisk diskussion i hela det svenska samhället. Den nya tekniken erbjuder här stora möjligheter.

I det följande redovisas ett antal frågor som kommittén särskilt skall uppmärksamma inom ramen för sitt arbete.

Valsystemet

Som tidigare har nämnts ingår i kommitténs uppdrag att göra en utvärdering och översyn av hela valsystemet.

Av central betydelse vid en sådan översyn intar valkrets- indelningen vid val till riksdagen. Valkretsindelningen har diskuterats under lång tid. Debatten dominerades fram till 1970- talet av frågan hur en önskvärd proportionalitet skulle kunna uppnås mellan valresultat och riksdagsrepresentation. Sedan det riksproportionella valsystemet tillkom har diskussionen främst rört indelningens betydelse för möjligheterna till kontakt mellan väljare och valda.

Frågan har tidigare utretts av bl.a. Nomineringsrätts- och valkretskommittén (SOU 1995:143). Kommittén, som inriktade sitt arbete på de fyra befolkningsmässigt största valkretsarna – Stockholms län, Stockholms kommun, Göteborgs kommun och Östergötlands län – fann att utrymmet för att ändra riksdags- valkretsarna inom ramen för det nuvarande valsystemet var begränsat. Kommitténs kontakter med partiorganisationer i de berörda valkretsarna gav vid handen att frågan om ett förslag till ändring borde anstå. Kommittén lade därför inte fram något förslag utan redovisade endast under vilka förutsättningar en förändring av de fyra riksdagsvalkretsarna kunde komma till stånd.

Frågan om en ändring av riksdagsvalkretsarna utreddes senast av 1999 års författningsutredning (SOU 2002:42) som hade i uppdrag att överväga om de tre största valkretsarna borde minskas. Uppdraget var föranlett av att personvalssystemets genomslag i de största valkretsarna vid valet år 1998 varit påtagligt lågt. 1999 års författningsutredning fann dock dels att det saknades politiska

843

Bilaga 1

SOU 2008:125

förutsättningar för en delning av de största valkretsarna, dels att en ändrad valkretsindelning skulle innebära en rad svårbemästrade problem när det gäller riksproportionaliteten i valsystemet. Något förslag till ändrad valkretsindelning lades därför inte fram.

Det står nu kommittén fritt att i samband med översynen av valsystemet förutsättningslöst pröva frågor om ändring av den nuvarande valkretsindelningen vid val till riksdagen. Som utgångspunkt för uppdraget gäller att valkretsarna bör vara geografiskt sammanhängande och att deras gränser inte bör skära kommun- eller länsgränserna. Ett omfattande underlag som bör vara av intresse för kommittén finns i tidigare utredningars betänkanden.

Vid 1998 års val tillämpades för första gången fullt ut det nya valsystemet med möjlighet för väljarna att avge en särskild personröst. Syftet med personvalsinslaget är dels att väljarna skall ges bättre möjligheter att påverka vilka som skall representera dem, dels att förstärka kontakterna mellan väljare och valda. För att göra en avvägning mellan partiernas och väljarnas inflytande över vilka kandidater som skall bli valda har det införts en spärr för personrösterna. Spärren har satts till åtta procent vid riksdagsval och till fem procent vid övriga val.

I kommitténs uppdrag ingår att se över personvalets utformning. En särskild uppgift är att överväga om spärrarnas nivåer är de lämpligaste med hänsyn till syftet med spärrarna. Kommittén bör beakta vilken effekt en ändrad valkretsindelning kan komma att få på personvalsinslaget i valsystemet. Här kan nämnas att konstitutionsutskottet låtit utarbeta rapporten Personval 2002 (2003/04:URD6), som innehåller en uppföljning och utvärdering av personvalet i 2002 års val till riksdagen samt kommun- och landstingsfullmäktige.

Valsystemet till riksdagen är proportionellt. Avsikten med det proportionella valsystemet är att skapa styrkeförhållanden mellan partierna i riksdagen som rättvist återspeglar de av väljarna avgivna rösterna i valet. Systemet med utjämningsmandat syftar till att uppnå den riksproportionalitet som har ansetts önskvärd, men innebär samtidigt att sambandet mellan t.ex. en av väljaren avgiven personröst och vem som blir vald riskerar att bli otydligt. Utredningen skall därför göra en översyn av systemet med utjämningsmandat. I det sammanhanget kan det finnas anledning att överväga om antalet riksdagsledamöter behöver ändras.

844

SOU 2008:125

Bilaga 1

Utredningen är därför oförhindrad att pröva även frågor om antalet riksdagsledamöter.

Principen om proportionalitet har ett viktigt undantag i fyra- procentspärren. För att delta i mandatfördelningen krävs att ett parti har fått minst fyra procent av de avgivna och giltiga rösterna i riket. Som undantag från fyra-procentspärren gäller att ett parti som fått minst tolv procent av rösterna i en valkrets deltar i fördelningen av de fasta valkretsmandaten i den valkretsen. Fyra-procentspärren motiverades vid tillkomsten av det nuvarande valsystemet av ett krav på att valsystemet skulle ge möjlighet att bilda regeringar med goda möjligheter att tolereras av riksdagen och där finna stöd för sin politik. Det ansågs därför nödvändigt med vissa spärrar som utestängde mycket små partier från representation i riksdagen.

Sedan det nuvarande valsystemet med riksproportionalitet och fyra-procentspärr infördes har Sverige i stort sett alltid styrts av minoritetsregeringar. De majoritetsregeringar som bildats har varit koalitionsregeringar mellan flera partier. Trots att Sverige under långa perioder styrts av minoritetsregeringar har regeringskriserna i internationell jämförelse varit få.

Kommittén bör förutsättningslöst utvärdera hur valsystemet har påverkat demokratins funktionssätt och pröva vilka förändringar av valsystemet som kan vara önskvärda. Kommittén bör studera exempel och erfarenheter från andra länder. Här kan nämnas att konstitutionsutskottet, bl.a. mot bakgrund av motioner om valsystemet, i en promemoria låtit sammanställa uppgifter och erfarenheter av det tyska valsystemet (2002/03:URD2).

I samband med att kommittén ser över valsystemet i stort är det naturligt att den också utreder frågan om hur valen till riksdagen respektive landstings- och kommunfullmäktige tidsmässigt förhåller sig till varandra. I uppdraget ingår även att i det sammanhanget beakta valen till Europaparlamentet. Frågan om skilda valdagar för riksdagen respektive landstings- och kommunfullmäktige utreddes senast av 1999 års författningsutredning. Majoriteten av kommitténs ledamöter tog ställning för en gemensam valdag och kommittén lade inte fram något förslag till ändring av nuvarande ordning (SOU 2002:42). Utredningen inhämtade ett omfattande forskningsunderlag som ur ett statsvetenskapligt perspektiv belyser olika frågeställningar med anknytning till skilda valdagar. Detta underlag bör kunna vara av intresse för kommittén (SOU 2001:65).

I samband med detta bör kommittén även beakta det låga valdeltagandet i valen till Europaparlamentet. Valdeltagandet i det

845

Bilaga 1

SOU 2008:125

första svenska valet till Europaparlamentet år 1995 uppgick till 41,6 %. I 1999 års val till Europaparlamentet sjönk valdeltagandet till 38,8 % och i 2004 års val sjönk det ytterligare, till 37,8 %. Detta är en oroande utveckling. Mot denna bakgrund är det angeläget att kommittén analyserar orsakerna till det låga och sjunkande valdeltagandet. Här kan nämnas att valdeltagandet i 1999 års val till Europaparlamentet tidigare har analyserats av Rådet för utvärdering av 1998 års val (SOU 2000:81).

Härutöver står det kommittén fritt att pröva även andra valfrågor som rör eller har anknytning till valsättet.

Till de åtgärder som bör övervägas i syfte att stärka regeringens handlingsmöjligheter hör en effektivisering av upplösningsinstitutet. Enligt nuvarande regler i 3 kap. 4 § RF har regeringen möjlighet att utlysa extra val mellan de ordinarie valen. Om regeringen utnyttjar denna möjlighet, skall val hållas inom tre månader.

Möjligheten att upplösa riksdagen och anordna extra val är det yttersta instrumentet för att under en löpande mandatperiod lösa en parlamentarisk kris eller ett parlamentariskt dödläge. Extra val aktualiseras främst i en situation då en konflikt uppstått mellan riksdagen och regeringen i en viss fråga och denna fråga har en sådan politisk tyngd att regeringens ställning påverkas. Även i andra situationer då den parlamentariska situationen har starkt förändrats kan i undantagsfall ett nyval vara en lösning.

Med nuvarande valsystem är emellertid upplösningsinstitutet av begränsat värde. Efter ett extra val löper ju inte någon fullständig mandatperiod för den nyvalda riksdagen utan valperioden begränsas till den tid som återstår till nästa val. Valperioden kan alltså bli mycket kort. Detta begränsar i betydande utsträckning regeringens benägenhet att utlysa extra val.

Mot denna bakgrund bör kommittén överväga ändringar av de nuvarande bestämmelserna om extra val.

Flera av de frågor som ingår i kommitténs uppdrag aktualiserar även frågor som rör regleringen av den kommunala demokratin. En sådan fråga är frågan om extra val i kommuner och landsting.

Tidigare var det möjligt att hålla kommunala extra val i samband med att större ändringar i den kommunala indelningen genom- fördes. Bestämmelserna härom togs emellertid bort genom 1979 års indelningslag bl.a. eftersom det bedömdes att större indelnings- ändringar inte skulle förekomma särskilt ofta i framtiden. På kommunal nivå finns det alltså inte någon möjlighet till extra val. Däremot kan fullmäktige enligt 4 kap. 10 a § 1 kommunallagen

846

SOU 2008:125

Bilaga 1

(1991:900) återkalla uppdragen för samtliga förtroendevalda i en nämnd när den politiska majoriteten i nämnden inte längre är densamma som i fullmäktige.

Frågan om kommunala extra val har nyligen behandlats av Demokratiutredningen och Kommundemokratikommittén.

Demokratiutredningen pekade i sitt slutbetänkande En uthållig demokrati! (SOU 2000:1) på extra val som ett sätt att vitalisera den kommunala demokratin. Kommundemokratikommittén har i sitt betänkande Ändrad indelning? (SOU 2002:33) föreslagit att regeringen i samband med ett beslut om ändring av indelningen i kommuner och landsting också skall ha möjlighet att under vissa förutsättningar besluta om extra val. Vidare har konstitutions- utskottet i ett tillkännagivande uttalat att regeringen bör låta utreda frågan om kommunala extra val (bet. 2003/04:KU3, rskr. 2003/04:33 och 34).

Mot denna bakgrund är det naturligt att kommittén, i samband med att den ser över valsystemet i stort, på nytt överväger frågan om kommunala extra val. Kommittén bör vid sina överväganden beakta att parlamentarismens principer inte tillämpas i kommuner och landsting.

Kommittén skall också överväga om det finns anledning att ändra de kriterier som i dag gäller för rösträtt och valbarhet i kommunala val, t.ex. kravet på att utlänningar som inte är unions- medborgare eller medborgare i Island eller Norge, måste ha varit folkbokförda i landet i tre år i följd före valdagen för att ha rösträtt vid val till landstings- och kommunfullmäktige. Frågan har behandlats av Kommittén om medborgarskapskrav, som i betänkandet Medborgarskapskrav i svensk lagstiftning (SOU 2000:106) föreslog att treårsregeln skulle avskaffas. Även Kommundemokratikommittén har i betänkandet Att vara med på riktigt (SOU 2001:48) föreslagit att treårsregeln skall avskaffas. Förslagen har emellertid hittills inte lett till lagstiftning. I kommitténs uppdrag ingår också att överväga om det finns anledning att ändra de kriterier som gäller för rösträtt och valbarhet i riksdagsval och val till Europaparlamentet.

Härutöver står det kommittén fritt att ta upp även andra valfrågor som rör eller har anknytning till den kommunala demokratin.

847

Bilaga 1

SOU 2008:125

Folkomröstningsinstitutet

Efter ett tillkännagivande från riksdagen hösten 1995 tillkallade regeringen en särskild utredare med uppdrag att sammanställa och utvärdera erfarenheter av folkomröstningar i Sverige och i andra länder. Utvärderingen skulle ligga till grund för en översyn av gällande regler och ett övervägande av behovet av författnings- ändringar. Övervägandena skulle också innefatta frågan om vilket minoritetsskydd som behövs. Utredningen, som antog namnet 1996 års Folkomröstningsutredning, har avlämnat betänkandet Folket som rådgivare och beslutsfattare (SOU 1997:56).

I betänkandet ansåg utredningen att det inte fanns anledning att överväga någon principiell förändring av möjligheten till beslutande folkomröstning i grundlagsfrågor enligt 8 kap. 15 § RF. Utred- ningen ansåg emellertid att det borde vara möjligt att anordna beslutande folkomröstningar utöver vad som för närvarande är möjligt. Förslaget ledde dock inte till lagstiftning.

Som tidigare har nämnts har riksdagen i ett tillkännagivande angett att regeringen på nytt bör låta utreda folkomröstnings- institutet (se bet. 2000/01:KU11, rskr. 2000/01:149). Mot denna bakgrund har kommittén i uppdrag att förutsättningslöst se över bestämmelserna om folkomröstningsinstitutet. Kommitténs arbete bör bygga på och följa upp 1996 års Folkomröstningsutrednings arbete.

I kommunallagstiftningen finns det sedan 1977 bestämmelser som gör det möjligt för kommuner och landsting att anordna folkomröstningar. Under de senaste årtiondena har ett knappt sjuttiotal sådana folkomröstningar hållits i olika frågor.

Sedan den 1 juli 1994 finns också bestämmelser om s.k. folkinitiativ till folkomröstning. Enligt bestämmelserna får ett ärende om att hålla folkomröstning i en viss fråga väckas i fullmäktige av minst fem procent av de röstberättigade kommun- eller landstingsmedlemmarna enligt lagen om kommunala folkomröstningar. Bestämmelserna bygger på frivillighet i den meningen att fullmäktige kan välja att avslå eller bifalla initiativtagarnas begäran om folkomröstning.

I propositionen Demokrati för det nya seklet (prop. 2001/02:80) uttalade regeringen bl.a. att den ansåg att medborgarnas möjligheter att få till stånd en folkomröstning måste stärkas och att regeringen avsåg att återkomma till riksdagen rörande frågan om folkinitiativ. Konstitutionsutskottet uttalade i samband med

848

SOU 2008:125

Bilaga 1

behandlingen av propositionen att utskottet ansåg att den fortsatta beredningen av frågan i Regeringskansliet borde syfta till ett förslag av innebörd att folkomröstning skall hållas om tio procent av de röstberättigade begär det (bet. 2001/02:14, rskr. 2001/02:190). Mot denna bakgrund har inom Justitiedepartementet utarbetats en promemoria (Ds 2004:4) som innehåller förslag till nya bestämmelser om folkinitiativ. Promemorian har remissbehandlats.

I samband med att kommittén ser över folkomröstnings- institutet i stort är det naturligt att den också ser över frågan om det kommunala folkomröstningsinstitutet samt frågan om s.k. folkinitiativ.

Regeringsbildning m.m.

Regeringen har enligt 1 kap. 6 § RF till uppgift att styra riket och är i enlighet med parlamentarismens principer ansvarig inför riks- dagen. Att regeringen utövar sin makt under ansvar inför riksdagen framgår av reglerna i 12 kap. RF om riksdagens kontrollmakt. Av särskilt stor betydelse är reglerna om misstroendeförklaring som gör det möjligt för riksdagen att framtvinga enskilda regerings- ledamöters eller hela regeringens avgång.

En fråga som har diskuterats länge och som utgör en av de viktigaste delarna i vårt parlamentariska system är proceduren för regeringsbildning. Även denna fråga skall tas upp i kommitténs arbete.

Den nuvarande ordningen infördes genom regeringsformen och innebär bl.a. att den av talmannen föreslagna statsminister- kandidaten inte måste ha ett uttryckligt stöd av en majoritet i riksdagen. Förslaget är i stället godkänt om inte mer än hälften av riksdagen ledamöter, dvs. 175, röstar mot det.

Omröstningsproceduren i riksdagen om en statsminister- kandidat är konstruerad på samma sätt som en omröstning efter ett yrkande om misstroendeförklaring. Som framgått ovan kan de som inte positivt stöder den föreslagna statsministerns kandidatur men som mot bakgrund av det parlamentariska läget accepterar talmannens förslag som det korrekta, liksom de som är beredda att politiskt tolerera den regering statsministerkandidaten avser att bilda, avstå från att rösta.

Regeringsformen innehåller inga bestämmelser med krav på att en regering med automatik måste avgå efter ett val. En regering

849

Bilaga 1

SOU 2008:125

som inte på eget initiativ väljer att avgå kan därför sitta kvar vid regeringsmakten och avvakta utgången av en eventuell misstroendeförklaring i riksdagen.

I debatten har det nu förts fram krav bl.a. på att regeringen alltid skall avgå i samband med ett val och att talmannen på vanligt sätt efter valet skall få i uppdrag att leda arbetet med regerings- bildningen. Det har också framförts krav på att omröstnings- reglerna bör ändras så att regeringen måste ha ett aktivt stöd av riksdagen.

Bestämmelserna om regeringsbildningen skall kunna tillmötesgå parlamentarismens grundläggande krav på att den sittande regeringen åtminstone skall tolereras av den folkvalda riksdagen och kravet på att regeringsbildningen och regeringsarbetet skall fungera effektivt. Eventuella förändringar måste vägas mot dessa intressen. Bestämmelserna om negativ parlamentarism kan heller inte ses för sig utan måste bedömas i ljuset av hur valsystemet i övrigt är utformat.

Mot denna bakgrund bör kommittén studera hur bestämmelserna om regeringsbildning och om misstroende- förklaring har tillämpats under senare år. I kommitténs uppdrag ingår att föreslå de förändringar som kan anses motiverade. Här kan nämnas att konstitutionsutskottet låtit utarbeta rapporten Valutslag och regeringsbildning (2003/04:URD3) som bör kunna vara av intresse för kommittén.

Som har nämnts ovan är det enligt 1 kap. 6 § RF regeringen som styr riket under parlamentariskt ansvar inför riksdagen. För att riksdagen skall kunna fullgöra sin uppgift att granska och kontrollera regeringen står enligt 12 kap. RF flera instrument till dess förfogande; kontrollmakten utövas genom konstitutions- utskottets granskning, misstroendeförklaring, riksdagens ombudsmän (JO), Riksrevisionen samt riksdagsledamöternas interpellationer och frågor till statsråden. Utöver kontrollmakten finns flera andra instrument som reglerar förhållandet mellan regeringen och riksdagen. Det gäller t.ex. regeringens skyldighet att informera riksdagen och samråda med EU-nämnden om vad som sker inom ramen för samarbetet i EU. Ett annat exempel är s.k. tillkännagivanden, dvs. att riksdagen ger regeringen till känna att t.ex. en viss åtgärd bör vidtas eller att regeringen bör beakta ett visst förhållande.

I samband med att kommittén ser över valsystemet och bestämmelserna om regeringsbildning är det naturligt att den också

850

SOU 2008:125

Bilaga 1

i stort ser över regeringens förhållande till riksdagen. I uppdraget ingår att föreslå de förändringar som kommittén finner motiverade.

Ytterligare en fråga som kommittén skall se över gäller regeringens utnämningsmakt. Konstitutionsutskottet har, som tidigare nämnts, i ett tillkännagivande angett att regeringen borde utreda frågan om tillsättning av högre statliga tjänster och återkomma till riksdagen med förslag till åtgärder som ökar öppenheten vid tjänstetillsättningar (bet. 2003/04:KU11, rskr. 2003/04:173).

Domstolarnas roll i det konstitutionella systemet

När det gäller fri- och rättighetsfrågor och domstolarnas roll för skyddet av dessa har ett tämligen omfattande utredningsarbete pågått i stort sett ända sedan regeringsformen antogs 1974. På senare år har särskilt frågor om domstolarnas roll i det konstitutionella systemet varit aktuella.

Beträffande frågan om domstolarnas och andra myndigheters skyldighet till normkontroll genom lagprövning, 11 kap. 14 § RF, har det bl.a. förts fram att detta institut bör förstärkas i syfte att stärka skyddet för de grundläggande fri- och rättigheterna. I diskussionen har också förts fram att det i Sverige borde inrättas en författningsdomstol med uppdrag att kontrollera regeringsformens efterlevnad, framför allt genom en kontroll av normer och av att reglerna om grundläggande fri- och rättigheter efterlevs.

Konstitutionsutskottet har, bl.a. mot bakgrund av de ovan nämnda diskussionerna, i ett tillkännagivande uttalat att regeringen borde ges i uppdrag att låta utreda frågor om skyldigheten enligt 11 kap. 14 § RF för domstolar och andra offentliga organ att i vissa fall inte tillämpa en föreskrift och om undantaget från denna skyldighet, det s.k. uppenbarhetsrekvisitet (bet. 2000/01:KU11, rskr. 2000/01:149). Uppenbarhetsrekvisitet borde enligt konstitutionsutskottet belysas, inte minst med hänsyn till att Europakonventionen införlivats med svensk rätt och att Sverige anslutit sig till EU. Konstitutionsutskottet uttalade också att utredningen borde undersöka på vilket sätt en förstärkt lagprövning bör kunna utövas och att detta t.ex. borde kunna innefatta överväganden kring Lagrådets ställning och frågan om behovet av en speciell författningsdomstol eller om prövning bör ske inom det vanliga domstolsväsendet. Konstitutionsutskottet

851

Bilaga 1

SOU 2008:125

underströk att det är angeläget att man belyser möjligheterna att även fortsättningsvis garantera domstolsväsendets självständighet och undvika politisering av domstolarna.

Mot denna bakgrund har kommittén i uppdrag att utreda frågorna om lagprövning och om det finns behov av en författnings- domstol.

En översyn av domstolarnas lagprövning och behovet av en författningsdomstol aktualiserar även frågan om det finns behov av att tydliggöra domstolarnas roll i det konstitutionella systemet. I debatten har det bl.a. gjorts gällande att domstolarnas ställning kommer till ett alltför knapphändigt uttryck i regeringsformen. Här kan konstateras att bestämmelser om rättskipning och förvaltning finns i 11 kap. RF. Härutöver finns bestämmelserna i 1 kap. 8 § RF, där det föreskrivs att det för rättskipningen skall finns domstolar och för den offentliga förvaltningen statliga och kommunala förvaltningsmyndigheter, samt i 2 kap. 11 § RF där det föreskrivs att en domstol inte får inrättas för redan begången gärning och inte heller för en viss tvist eller i övrigt för visst mål.

Mot denna bakgrund finns det nu skäl att överväga om det bör införas ett nytt särskilt kapitel i regeringsformen om domstolarna. Ett sådant kapitel skulle kunna markera domstolarnas särställning i förhållande till andra myndigheter, innehålla förklaringar om domarnas oberoende och oavsättlighet, ge uttryck för domstolarnas roll i det konstitutionella systemet samt möjligen också översiktligt beskriva deras förhållande till EG-domstolen och Europadomstolen.

Samråd m.m.

Kommittén skall på lämpligt sätt samråda med Ansvarskommittén. Kommittén bör även uppmärksamma behovet av samråd med sådana utredningar som initieras under kommitténs arbete och som kan ha samband med dess uppdrag.

852

SOU 2008:125

Bilaga 1

Kommittén är oförhindrad att arbeta med referens- och arbets- grupper.

Övrigt

I Sverige har sedan länge eftersträvats bred politisk enighet inför ändringar av konstitutionella regler och andra bestämmelser av central betydelse för demokratins och parlamentarismens funktionssätt. Kommittén skall därför sträva efter att finna samlade lösningar på de frågor som omfattas av dess uppdrag.

Kommittén skall föreslå de grundlagsändringar och andra lagändringar som den finner motiverade.

Om kommittén bedömer det som lämpligt står det kommittén fritt att redovisa sitt arbete i ett eller flera delbetänkanden.

Kommittén skall redovisa sitt uppdrag senast den 31 december 2008.

(Justitiedepartementet)

853

Bilaga 2

Regeringsformens nuvarande lydelse

Regeringsformen – nuvarande lydelse

1 kap. Statsskickets grunder

1 § All offentlig makt i Sverige utgår från folket.

Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse.

Den offentliga makten utövas under lagarna.

2 § Den offentliga makten skall utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet.

Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd skall vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Det skall särskilt åligga det allmänna att trygga rätten till hälsa, arbete, bostad och utbildning samt att verka för social omsorg och trygghet.

Det allmänna skall främja en hållbar utveckling som leder till en god miljö för nuvarande och kommande generationer.

Det allmänna skall verka för att demokratins idéer blir vägledande inom samhällets alla områden samt värna den enskildes privatliv och familjeliv. Det allmänna skall verka för att alla människor skall kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället. Det allmänna skall motverka diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller annan omständighet som gäller den enskilde som person.

Etniska, språkliga och religiösa minoriteters möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv bör främjas.

855

Bilaga 2

SOU 2008:125

3 § Regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsförord- ningen och yttrandefrihetsgrundlagen är rikets grundlagar.

4 § Riksdagen är folkets främsta företrädare.

Riksdagen stiftar lag, beslutar om skatt till staten och bestämmer hur statens medel skall användas. Riksdagen granskar rikets styrelse och förvaltning.

5 § Konungen eller drottning, som enligt successionsordningen innehar Sveriges tron, är rikets statschef.

Vad i denna regeringsform är stadgat om konungen skall, om drottning är statschef, gälla henne.

6 § Regeringen styr riket. Den är ansvarig inför riksdagen.

7 § I riket finns primärkommuner och landstingskommuner. Beslutanderätten i kommunerna utövas av valda församlingar.

Kommunerna får taga ut skatt för skötseln av sina uppgifter.

8 § För rättskipningen finns domstolar och för den offentliga förvaltningen statliga och kommunala förvaltningsmyndigheter.

9 § Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör uppgifter inom den offentliga förvaltningen skall i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iakttaga saklighet och opartiskhet.

2 kap. Grundläggande fri- och rättigheter

1 § Varje medborgare är gentemot det allmänna tillförsäkrad

1.yttrandefrihet: frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor,

2.informationsfrihet: frihet att inhämta och mottaga upplys- ningar samt att i övrigt taga del av andras yttranden,

3.mötesfrihet: frihet att anordna och bevista sammankomst för upplysning, meningsyttring eller annat liknande syfte eller för

framförande av konstnärligt verk,

4.demonstrationsfrihet: frihet att anordna och deltaga i demonstration på allmän plats,

856

SOU 2008:125

Bilaga 2

5.föreningsfrihet: frihet att sammansluta sig med andra för allmänna eller enskilda syften,

6.religionsfrihet: frihet att ensam eller tillsammans med andra utöva sin religion.

Beträffande tryckfriheten och motsvarande frihet att yttra sig i ljudradio, television och vissa liknande överföringar samt filmer, videogram, ljudupptagningar och andra tekniska upptagningar gäller vad som är föreskrivet i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.

I tryckfrihetsförordningen finns också bestämmelser om rätt att taga del av allmänna handlingar.

2 § Varje medborgare är gentemot det allmänna skyddad mot tvång att giva till känna sin åskådning i politiskt, religiöst, kulturellt eller annat sådant hänseende. Han är därjämte gentemot det allmänna skyddad mot tvång att deltaga i sammankomst för opinionsbildning eller i demonstration eller annan meningsyttring eller att tillhöra politisk sammanslutning, trossamfund eller annan sammanslutning för åskådning som avses i första meningen.

3 § Anteckning om medborgare i allmänt register får ej utan hans samtycke grundas enbart på hans politiska åskådning.

Varje medborgare skall i den utsträckning som närmare angives i lag skyddas mot att hans personliga integritet kränkes genom att uppgifter om honom registreras med hjälp av automatisk databehandling.

4 § Dödsstraff får icke förekomma.

5 § Varje medborgare är skyddad mot kroppsstraff. Han är därjämte skyddad mot tortyr och mot medicinsk påverkan i syfte att framtvinga eller hindra yttranden.

6 § Varje medborgare är gentemot det allmänna skyddad mot påtvingat kroppsligt ingrepp även i annat fall än som avses i 4 och 5 §§. Han är därjämte skyddad mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intrång samt mot undersökning av brev eller annan förtrolig försändelse och mot hemlig avlyssning eller upptagning av telefonsamtal eller annat förtroligt meddelande.

857

Bilaga 2

SOU 2008:125

7 § Ingen medborgare får landsförvisas eller hindras att resa in i riket.

Ingen medborgare som är eller har varit bosatt i riket får berövas sitt medborgarskap i annat fall än då han samtidigt, efter uttryckligt samtycke eller genom att inträda i allmän tjänst, blir medborgare i annan stat. Utan hinder härav får dock föreskrivas att barn under aderton år i fråga om sitt medborgarskap skall följa föräldrarna eller en av dem. Vidare får föreskrivas att, i enlighet med överens- kommelse med annan stat, den som sedan födelsen är medborgare även i den andra staten och är varaktigt bosatt där förlorar sitt svenska medborgarskap vid aderton års ålder eller senare.

8 § Varje medborgare är gentemot det allmänna skyddad mot frihetsberövande. Han är även i övrigt tillförsäkrad frihet att förflytta sig inom riket och att lämna detta.

9 § Har annan myndighet än domstol berövat någon medborgare friheten med anledning av brott eller misstanke om brott, skall denne kunna få saken prövad av domstol utan oskäligt dröjsmål. Vad nu sagts gäller dock icke när fråga är om att till riket överflytta verkställighet av frihetsberövande påföljd som har ådömts i annan stat.

Har medborgare av annan anledning än som angives i första stycket blivit omhändertagen tvångsvis, skall han likaså kunna få saken prövad av domstol utan oskäligt dröjsmål. Med prövning av domstol likställes i sådant fall prövning av nämnd, om nämndens sammansättning är bestämd i lag och ordföranden i nämnden skall vara eller ha varit ordinarie domare.

Har prövning som avses i första eller andra stycket icke uppdragits åt myndighet som är behörig enligt föreskrifterna där, skall den ankomma på allmän domstol.

10 § Straff eller annan brottspåföljd får icke åläggas för gärning som icke var belagd med brottspåföljd, när den förövades. Ej heller får svårare brottspåföljd åläggas för gärningen än den som var föreskriven då. Vad nu sagts om brottspåföljd gäller även förverkande och annan särskild rättsverkan av brott.

Skatt eller statlig avgift får ej uttagas i vidare mån än som följer av föreskrift, som gällde när den omständighet inträffade som utlöste skatt- eller avgiftsskyldigheten. Finner riksdagen särskilda skäl påkalla det, får dock lag innebära att skatt eller statlig avgift

858

SOU 2008:125

Bilaga 2

uttages trots att lagen inte hade trätt i kraft när nyssnämnda omständighet inträffade, om regeringen eller riksdagsutskott då hade lämnat förslag härom till riksdagen. Med förslag jämställes ett meddelande i skrivelse från regeringen till riksdagen om att sådant förslag är att vänta. Vidare får riksdagen föreskriva undantag från första meningen, om riksdagen finner att det är påkallat av särskilda skäl i samband med krig, krigsfara eller svår ekonomisk kris.

11 § Domstol får icke inrättas för redan begången gärning och ej heller för viss tvist eller i övrigt för visst mål.

Förhandling vid domstol skall vara offentlig.

12 § De fri- och rättigheter som avses i 1 § 1–5 samt i 6 och 8 §§ och i 11 § andra stycket får, i den utsträckning som 13–16 §§ medgiver, begränsas genom lag. Efter bemyndigande i lag får de begränsas genom annan författning i de fall som anges i 8 kap. 7 § första stycket 7 och 10 §. I samma ordning får mötesfriheten och demonstrationsfriheten begränsas även i de fall som anges i 14 § första stycket andra meningen.

Begränsning som avses i första stycket får göras endast för att tillgodose ändamål som är godtagbart i ett demokratiskt samhälle. Begränsningen får aldrig gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som har föranlett den och ej heller sträcka sig så långt att den utgör ett hot mot den fria åsiktsbildningen såsom en av folkstyrelsens grundvalar. Begränsning får ej göras enbart på grund av politisk, religiös, kulturell eller annan sådan åskådning.

Förslag till lag som avses i första stycket eller till lag om ändring eller upphävande av sådan lag skall, om det ej förkastas av riksdagen, på yrkande av lägst tio av dess ledamöter vila i minst tolv månader från det att det första utskottsyttrandet över förslaget anmäldes i riksdagens kammare. Utan hinder härav kan riksdagen antaga förslaget, om minst fem sjättedelar av de röstande förenar sig om beslutet. Tredje stycket gäller icke förslag till lag om fortsatt giltighet i högst två år av lag. Det gäller ej heller förslag till lag som enbart angår

1.förbud att röja sådant, som någon har erfarit i allmän tjänst eller under utövande av tjänsteplikt och vars hemlighållande är påkallat av hänsyn till intresse som angives i 2 kap. 2 § tryckfrihetsförordningen,

2.husrannsakan eller liknande intrång eller

859

Bilaga 2

SOU 2008:125

3. frihetsstraff som påföljd för viss gärning. Konstitutionsutskottet prövar för riksdagens vidkommande

huruvida tredje stycket är tillämpligt i fråga om visst lagförslag.

13 § Yttrandefriheten och informationsfriheten får begränsas med hänsyn till rikets säkerhet, folkförsörjningen, allmän ordning och säkerhet, enskilds anseende, privatlivets helgd eller förebyggandet och beivrandet av brott. Vidare får friheten att yttra sig i närings- verksamhet begränsas. I övrigt får begränsningar av yttrande- friheten och informationsfriheten ske endast om särskilt viktiga skäl föranleder det.

Vid bedömandet av vilka begränsningar som får ske med stöd av första stycket skall särskilt beaktas vikten av vidaste möjliga yttrandefrihet och informationsfrihet i politiska, religiösa, fackliga, vetenskapliga och kulturella angelägenheter.

Som begränsning av yttrandefriheten och informationsfriheten anses icke meddelande av föreskrifter som utan avseende på yttrandes innehåll närmare reglerar visst sätt att sprida eller mottaga yttranden.

14 § Mötesfriheten och demonstrationsfriheten får begränsas av hänsyn till ordning och säkerhet vid sammankomsten eller demonstrationen eller till trafiken. I övrigt får dessa friheter begränsas endast av hänsyn till rikets säkerhet eller för att motverka farsot.

Föreningsfriheten får begränsas endast såvitt gäller samman- slutningar vilkas verksamhet är av militär eller liknande natur eller innebär förföljelse av folkgrupp av viss ras, med viss hudfärg eller av visst etniskt ursprung.

15 § Lag eller annan föreskrift får ej innebära att någon medborgare missgynnas därför att han med hänsyn till ras, hudfärg eller etniskt ursprung tillhör minoritet.

16 § Lag eller annan föreskrift får ej innebära att någon medborgare missgynnas på grund av sitt kön, om ej föreskriften utgör led i strävanden att åstadkomma jämställdhet mellan män och kvinnor eller avser värnplikt eller motsvarande tjänsteplikt.

860

SOU 2008:125

Bilaga 2

17 § Förening av arbetstagare samt arbetsgivare och förening av arbetsgivare äger rätt att vidtaga fackliga stridsåtgärder, om annat ej följer av lag eller avtal.

18 § Varje medborgares egendom är tryggad genom att ingen kan tvingas avstå sin egendom till det allmänna eller till någon enskild genom expropriation eller annat sådant förfogande eller tåla att det allmänna inskränker användningen av mark eller byggnad utom när det krävs för att tillgodose angelägna allmänna intressen.

Den som genom expropriation eller annat sådant förfogande tvingas avstå sin egendom skall vara tillförsäkrad ersättning för förlusten. Sådan ersättning skall också vara tillförsäkrad den för vilken det allmänna inskränker användningen av mark eller byggnad på sådant sätt att pågående markanvändning inom berörd del av fastigheten avsevärt försvåras eller skada uppkommer som är betydande i förhållande till värdet på denna del av fastigheten. Ersättningen skall bestämmas enligt grunder som anges i lag.

Alla skall ha tillgång till naturen enligt allemansrätten oberoende av vad som föreskrivits ovan.

19 § Författare, konstnärer och fotografer äger rätt till sina verk enligt bestämmelser som meddelas i lag.

20 § Begränsningar i rätten att driva näring eller utöva yrke får införas endast för att skydda angelägna allmänna intressen och aldrig i syfte enbart att ekonomiskt gynna vissa personer eller företag.

Samernas rätt att bedriva renskötsel regleras i lag.

21 § Alla barn som omfattas av den allmänna skolplikten har rätt att kostnadsfritt erhålla grundläggande utbildning i allmän skola. Det allmänna skall svara också för att högre utbildning finns.

22 § Utlänning här i riket är likställd med svensk medborgare i fråga om

1.skydd mot tvång att deltaga i sammankomst för opinions- bildning eller i demonstration eller annan meningsyttring eller att tillhöra trossamfund eller annan sammanslutning (2 § andra meningen),

2.skydd för personlig integritet vid automatisk databehandling (3 § andra stycket),

861

Bilaga 2

SOU 2008:125

3.skydd mot dödsstraff, kroppsstraff och tortyr samt mot medicinsk påverkan i syfte att framtvinga eller hindra yttrande (4 och 5 §§),

4.rätt till domstolsprövning av frihetsberövande med anledning av brott eller misstanke om brott (9 § första och tredje styckena),

5.skydd mot retroaktiv brottspåföljd och annan retroaktiv rättsverkan av brott samt mot retroaktiv skatt eller statlig avgift (10 §),

6.skydd mot inrättande av domstol i vissa fall (11 § första stycket),

7.skydd mot missgynnande på grund av ras, hudfärg eller etniskt ursprung eller på grund av kön (15 och 16 §§),

8.rätt till fackliga stridsåtgärder (17 §),

9.skydd mot expropriation eller annat sådant förfogande samt mot inskränkningar i användningen av mark eller byggnader (18 §),

10.rätt till utbildning (21 §).

Om annat icke följer av särskilda föreskrifter i lag, är utlänning här i riket likställd med svensk medborgare även i fråga om

1.yttrandefrihet, informationsfrihet, mötesfrihet, demonstra- tionsfrihet, föreningsfrihet och religionsfrihet (1 §),

2.skydd mot tvång att giva till känna åskådning (2 § första meningen),

3.skydd mot kroppsligt ingrepp även i annat fall än som avses i 4 och 5 §§, mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intrång samt mot intrång i förtrolig meddelelse (6 §),

4.skydd mot frihetsberövande (8 § första meningen),

5.rätt till domstolsprövning av frihetsberövande av annan anledning än brott eller misstanke om brott (9 § andra och tredje styckena),

6.offentlighet vid domstolsförhandling (11 § andra stycket),

7.skydd mot ingrepp på grund av åskådning (12 § andra stycket tredje meningen),

8.författares, konstnärers och fotografers rätt till sina verk (19 §),

9.rätt att driva näring eller utöva yrke (20 §).

På sådana särskilda föreskrifter som avses i andra stycket tillämpas 12 § tredje stycket, fjärde stycket första meningen samt femte stycket.

862

SOU 2008:125

Bilaga 2

23 § Lag eller annan föreskrift får ej meddelas i strid med Sveriges åtaganden på grund av den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.

3 kap. Riksdagen

1 § Riksdagen utses genom fria, hemliga och direkta val. Vid sådant val sker röstning på parti med möjlighet för väljarna att avge särskild personröst.

Riksdagen består av en kammare med trehundrafyrtionio ledamöter. För ledamöterna skall finnas ersättare.

2 § Rösträtt vid val till riksdagen tillkommer svensk medborgare som är eller någon gång har varit bosatt i riket. Den som icke har uppnått aderton års ålder senast på valdagen har ej rösträtt.

Frågan huruvida rösträtt enligt första stycket föreligger avgöres på grundval av en före valet upprättad röstlängd.

3 § Ordinarie val till riksdagen förrättas vart fjärde år.

4 § Regeringen får förordna om extra val till riksdagen mellan ordinarie val. Extra val hålles inom tre månader efter förordnandet.

Efter val till riksdagen får regeringen icke förordna om extra val förrän tre månader har förflutit från den nyvalda riksdagens första sammanträde. Ej heller får regeringen förordna om extra val under tid då dess ledamöter, efter det att samtliga har entledigats, uppehåller sina befattningar i avbidan på att ny regering skall tillträda.

Bestämmelser om extra val i visst fall finns i 6 kap. 3 §.

5 § Nyvald riksdag samlas på femtonde dagen efter valdagen, dock tidigast på fjärde dagen efter det att valets utgång har kungjorts.

Varje val gäller för tiden från det att den nyvalda riksdagen har samlats till dess den närmast därefter valda riksdagen samlas. Denna tid är riksdagens valperiod.

6 § För val till riksdagen är riket indelat i valkretsar.

Mandaten i riksdagen utgöres av trehundratio fasta valkretsmandat och trettionio utjämningsmandat.

863

Bilaga 2

SOU 2008:125

7 § Mandaten fördelas mellan partier. Med parti avses varje sammanslutning eller grupp av väljare, som uppträder i val under särskild beteckning.

Endast parti som har fått minst fyra procent av rösterna i hela riket är berättigat att deltaga i fördelningen av mandaten. Parti som har fått färre röster deltager dock i fördelningen av de fasta valkretsmandaten i valkrets, där partiet har fått minst tolv procent av rösterna.

8 § De fasta valkretsmandaten fördelas på varje valkrets proportionellt mellan partierna på grundval av valresultatet i valkretsen.

Utjämningsmandaten fördelas mellan partierna så, att fördelningen av alla mandat i riksdagen, med undantag av de fasta valkretsmandat som har tillfallit parti med mindre än fyra procent av rösterna, blir proportionell mot de i fördelningen deltagande partiernas röstetal i hela riket. Har parti vid fördelningen av de fasta valkretsmandaten erhållit flera mandat än som motsvarar den proportionella representationen i riksdagen för partiet, bortses vid fördelningen av utjämningsmandaten från partiet och de fasta valkretsmandat det har erhållit. Sedan utjämningsmandaten har fördelats mellan partierna, tillföres de valkretsar.

Vid mandatfördelningen mellan partierna användes uddatals- metoden med första divisorn jämkad till 1,4.

9 § För varje mandat som ett parti har erhållit utses en riksdagsledamot samt ersättare för honom.

10 § Endast den som uppfyller villkoren för rösträtt kan vara ledamot av riksdagen eller ersättare för ledamot.

11 § Val till riksdagen får överklagas hos en av riksdagen utsedd valprövningsnämnd. Den som har valts till riksdagsledamot utövar sitt uppdrag utan hinder av att valet har överklagats. Ändras valet, intager ny ledamot sin plats så snart ändringen har kungjorts. Vad nu sagts om ledamot äger motsvarande tillämpning på ersättare.

864

SOU 2008:125

Bilaga 2

Valprövningsnämnden består av ordförande, som skall vara eller ha varit ordinarie domare och som ej får tillhöra riksdagen, och sex andra ledamöter. Ledamöterna väljes efter varje ordinarie val, så snart valet har vunnit laga kraft, för tiden till dess nytt val till nämnden har ägt rum. Ordföranden väljes särskilt. Nämndens beslut får ej överklagas.

12 § Ytterligare bestämmelser i de ämnen som angives i 2–11 §§ samt om utseende av ersättare för riksdagsledamöterna meddelas i riksdagsordningen eller annan lag.

4 kap. Riksdagsarbetet

1 § Riksdagen sammanträder till riksmöte årligen. Riksmöte hålles i Stockholm, om icke riksdagen eller talmannen bestämmer annat av hänsyn till riksdagens säkerhet eller frihet.

2 § Riksdagen utser inom sig för varje valperiod en talman samt en förste, en andre och en tredje vice talman.

3 § Regeringen och varje riksdagsledamot får i enlighet med vad som närmare angives i riksdagsordningen väcka förslag i fråga om allt som kan komma under riksdagens prövning, om ej annat är bestämt i denna regeringsform.

Riksdagen väljer inom sig utskott, däribland ett konstitutions- utskott och ett finansutskott, enligt bestämmelser i riksdags- ordningen. Ärende som väckes av regeringen eller riksdagsledamot beredes före avgörandet av utskott, om ej annat är bestämt i denna regeringsform.

4 § När ärende skall avgöras i kammaren, får varje riksdagsledamot och varje statsråd yttra sig i enlighet med vad som närmare angives i riksdagsordningen. Bestämmelser om jäv finns i riksdags- ordningen.

5 § Vid omröstning i riksdagen gäller som riksdagens beslut den mening varom mer än hälften av de röstande förenar sig, om ej annat särskilt angives i denna regeringsform eller, beträffande frågor som hör till förfarandet i riksdagen, i huvudbestämmelse i

865

Bilaga 2 SOU 2008:125

riksdagsordningen. Om förfarandet vid lika röstetal finns bestämmelser i riksdagsordningen.

6 § Riksdagsledamot och ersättare får fullgöra uppdrag som ledamot utan hinder av tjänsteuppgift eller annan sådan förpliktelse som åligger honom.

7 § Riksdagsledamot eller ersättare får icke lämna sitt uppdrag utan riksdagens medgivande.

När det finns anledning till det, skall Valprövningsnämnden självmant pröva om ledamot eller ersättare är behörig enligt 3 kap. 10 §. Den som förklaras obehörig är därmed skild från sitt uppdrag.

Ledamot eller ersättare får i annat fall än som avses i andra stycket skiljas från uppdraget endast om han genom brott har visat sig uppenbarligen olämplig för uppdraget. Beslut härom fattas av domstol.

8 § Ingen får väcka talan mot den som utövar eller har utövat uppdrag som riksdagsledamot eller beröva honom friheten eller hindra honom att resa inom riket på grund av hans yttranden eller gärningar under utövandet av uppdraget, utan att riksdagen har medgivit det genom beslut om vilket minst fem sjättedelar av de röstande har förenat sig.

Misstänkes riksdagsledamot för brott i annat fall, skall bestämmelser i lag om gripande, anhållande eller häktning tillämpas endast om han erkänner brottet eller har tagits på bar gärning eller fråga är om brott för vilket ej är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år.

9 § Under tid då riksdagsledamot är riksdagens talman eller tillhör regeringen utövas hans uppdrag som riksdagsledamot av ersättare. Riksdagen kan i riksdagsordningen föreskriva att ersättare skall träda i riksdagsledamots ställe när denne är ledig.

Bestämmelserna i 6 § och 8 § första stycket om skydd för utövandet av uppdrag som riksdagsledamot gäller även talmannen och hans uppdrag.

För ersättare som utövar uppdrag som riksdagsledamot gäller bestämmelserna om ledamot.

10 § Ytterligare bestämmelser om riksdagsarbetet meddelas i riksdagsordningen.

866

SOU 2008:125

Bilaga 2

5 kap. Statschefen

1 § Statschefen hålles av statsministern underrättad om rikets angelägenheter. När så erfordras sammanträder regeringen i konselj under statschefens ordförandeskap.

2 § Som statschef får endast den tjänstgöra som är svensk medborgare och har fyllt aderton år. Han får icke samtidigt vara statsråd eller utöva uppdrag såsom talman eller riksdagsledamot.

Statschefen skall samråda med statsministern, innan han reser utrikes.

3 § Är konungen av sjukdom, utrikes resa eller annan orsak hindrad att fullgöra sina uppgifter, inträder enligt gällande tronföljd medlem av konungahuset, som ej är hindrad, för att såsom tillfällig riksföreståndare fullgöra statschefens uppgifter.

4 § Utslocknar konungahuset, utser riksdagen en riksföreståndare att fullgöra statschefens uppgifter tills vidare. Riksdagen utser samtidigt en vice riksföreståndare.

Detsamma gäller, om konungen dör eller avgår och tronföljaren ännu ej har fyllt aderton år.

5 § Har konungen under sex månader utan avbrott varit hindrad att fullgöra sina uppgifter eller underlåtit att fullgöra dem, skall regeringen anmäla det till riksdagen. Riksdagen bestämmer, om konungen skall anses ha avgått.

6 § Riksdagen kan utse någon att efter regeringens förordnande tjänstgöra som tillfällig riksföreståndare när ingen med behörighet enligt 3 eller 4 § kan tjänstgöra.

Talmannen eller, vid förfall för honom, vice talman tjänstgör efter regeringens förordnande som tillfällig riksföreståndare, när ingen annan behörig kan tjänstgöra.

7 § Konungen kan ej åtalas för sina gärningar. Riksföreståndare kan ej åtalas för sina gärningar som statschef.

867

Bilaga 2

SOU 2008:125

6 kap. Regeringen

1 § Regeringen består av statsministern och övriga statsråd. Statsministern utses i den ordning som angives i 2–4 §§.

Statsministern tillsätter övriga statsråd.

2 § När statsminister skall utses, kallar talmannen företrädare för varje partigrupp inom riksdagen till samråd. Talmannen överlägger med vice talmännen och avgiver sedan förslag till riksdagen.

Riksdagen skall senast på fjärde dagen härefter, utan beredning i utskott, pröva förslaget genom omröstning. Röstar mer än hälften av riksdagens ledamöter mot förslaget, är det förkastat. I annat fall är det godkänt.

3 § Förkastar riksdagen talmannens förslag, förfares på nytt enligt 2 §. Har riksdagen fyra gånger förkastat talmannens förslag, skall förfarandet för utseende av statsminister avbrytas och återupptagas först sedan val till riksdagen har hållits. Om ej ordinarie val ändå skall hållas inom tre månader, skall extra val förrättas inom samma tid.

4 § När riksdagen har godkänt förslag om ny statsminister, anmäler denne så snart det kan ske de av honom utsedda statsråden för riksdagen. Därefter äger regeringsskifte rum vid en särskild konselj inför statschefen eller, vid förfall för denne, inför talmannen. Talmannen kallas alltid till konseljen.

Talmannen utfärdar förordnande för statsministern på riksdagens vägnar.

5 § Förklarar riksdagen att statsministern eller annat statsråd icke åtnjuter riksdagens förtroende, skall talmannen entlediga statsrådet. Kan regeringen förordna om extra val till riksdagen, skall dock beslut om entledigande ej meddelas om regeringen inom en vecka från misstroendeförklaringen förordnar om extra val.

6 § Statsråd skall entledigas om han begär det, statsministern av talmannen och annat statsråd av statsministern. Statsministern får även i annat fall entlediga annat statsråd.

7 § Om statsministern entledigas eller dör, skall talmannen entlediga övriga statsråd.

868

SOU 2008:125

Bilaga 2

8 § Har regeringens samtliga ledamöter entledigats, uppehåller de sina befattningar till dess ny regering har tillträtt. Har annat statsråd än statsministern entledigats på egen begäran, uppehåller han sin befattning till dess efterträdare har tillträtt, om stats- ministern begär det.

9 § Endast den får vara statsråd som är svensk medborgare sedan minst tio år.

Statsråd får icke utöva allmän eller enskild tjänst. Han får ej heller inneha uppdrag eller utöva verksamhet som kan rubba förtroendet för honom.

10 § Vid förfall för talmannen övertager vice talman de uppgifter som enligt detta kapitel ankommer på talmannen.

7 kap. Regeringsarbetet

1 § För beredning av regeringsärenden skall finnas ett regerings- kansli. I detta ingår departement för skilda verksamhetsgrenar. Regeringen fördelar ärendena mellan departementen. Stats- ministern utser bland statsråden chefer för departementen.

2 § Vid beredningen av regeringsärenden skall behövliga upplysningar och yttranden inhämtas från berörda myndigheter. I den omfattning som behövs skall tillfälle lämnas sammanslutningar och enskilda att yttra sig.

3 § Regeringsärenden avgörs av regeringen vid regerings- sammanträde. Regeringsärenden som gäller verkställighet inom försvarsmakten av författningar eller särskilda regeringsbeslut kan dock, i den omfattning som angives i lag, under statsministerns överinseende avgöras av chefen för det departement till vilket ärendena hör.

4 § Statsministern kallar övriga statsråd till regeringssammanträde och är ordförande vid sammanträdet. Minst fem statsråd skall deltaga i regeringssammanträde.

5 § Departementschef är vid regeringssammanträde föredragande i ärende som hör till hans departement. Statsministern kan dock

869

Bilaga 2

SOU 2008:125

förordna att ärende eller grupp av ärenden, som hör till visst departement, skall föredragas av annat statsråd än departements- chefen.

6 § Vid regeringssammanträde föres protokoll. Skiljaktig mening skall antecknas i protokollet.

7 § Författningar, förslag till riksdagen och andra expeditioner av regeringens beslut skall för att bliva gällande skrivas under av statsministern eller annat statsråd på regeringens vägnar. Regeringen kan dock genom förordning föreskriva att tjänsteman i särskilda fall får skriva under expedition.

8 § Statsministern kan utse ett av de övriga statsråden att i egenskap av ställföreträdare vid förfall för statsministern fullgöra hans uppgifter. Har statsministern ej utsett ställföreträdare eller har också denne förfall, övertages statsministerns uppgifter i stället av det av de tjänstgörande statsråden som har varit statsråd längst tid. Om två eller flera har varit statsråd lika länge, har den äldste av dem företräde.

8 kap. Lagar och andra föreskrifter

1 § Av bestämmelserna i 2 kap. om grundläggande fri- och rättigheter följer att föreskrifter av visst innehåll ej får meddelas eller får meddelas endast genom lag samt att förslag till lag i vissa fall skall behandlas i särskild ordning.

2 § Föreskrifter om enskildas personliga ställning samt om deras personliga och ekonomiska förhållanden inbördes meddelas genom lag. Sådana föreskrifter är bland andra:

1.föreskrifter om svenskt medborgarskap,

2.föreskrifter om rätt till släktnamn, om äktenskap och föräldraskap, om arv och testamente samt om familjeförhållanden i övrigt,

3.föreskrifter om rätt till fast och lös egendom, om avtal samt om bolag, föreningar, samfälligheter och stiftelser.

870

SOU 2008:125

Bilaga 2

3 § Föreskrifter om förhållandet mellan enskilda och det allmänna, som gäller åligganden för enskilda eller i övrigt avser ingrepp i enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden, meddelas genom lag. Sådana föreskrifter är bland andra föreskrifter om brott och rättsverkan av brott, om skatt till staten samt om rekvisition och annat sådant förfogande.

4 § Föreskrifter om rådgivande folkomröstning i hela riket och om förfarandet vid folkomröstning i grundlagsfråga meddelas genom lag.

I lag meddelas också föreskrifter om val till parlamentarisk församling inom Europeiska unionen.

5 § Grunderna för ändringar i rikets indelning i kommuner samt grunderna för kommunernas organisation och verksamhetsformer och för den kommunala beskattningen bestämmes i lag. I lag meddelas också föreskrifter om kommunernas befogenheter i övrigt och om deras åligganden.

6 § Föreskrifter om trossamfund meddelas i lag. I lag skall också meddelas föreskrifter om grunderna för Svenska kyrkan som trossamfund.

Vid stiftande, ändring eller upphävande av sådan lag gäller vad som sägs i 16 § om stiftande av riksdagsordningen.

7 § Utan hinder av 3 eller 5 § kan regeringen efter bemyndigande i lag genom förordning meddela föreskrifter om annat än skatt, om föreskrifterna avser något av följande ämnen:

1.skydd för liv, personlig säkerhet eller hälsa,

2.utlännings vistelse i riket,

3.in- eller utförsel av varor, av pengar eller av andra tillgångar, tillverkning, kommunikationer, kreditgivning, näringsverksamhet, ransonering, återanvändning och återvinning av material, utform- ning av byggnader, anläggningar och bebyggelsemiljö eller tillståndsplikt i fråga om åtgärder med byggnader och anläggningar,

4.kulturmiljö, jakt, fiske, djurskydd eller natur- och miljövård,

5.trafik eller ordningen på allmän plats,

6.undervisning och utbildning,

7.förbud att röja sådant som någon har erfarit i allmän tjänst eller under utövande av tjänsteplikt,

871

Bilaga 2

SOU 2008:125

8. skydd för personlig integritet vid behandling av person- uppgifter.

Bemyndigande som avses i första stycket medför ej rätt att meddela föreskrifter om annan rättsverkan av brott än böter. Riksdagen kan i lag, som innehåller bemyndigande med stöd av första stycket, föreskriva även annan rättsverkan än böter för överträdelse av föreskrift som regeringen meddelar med stöd av bemyndigandet.

8 § Utan hinder av 2, 3 eller 5 § kan regeringen efter bemyndigande i lag genom förordning meddela föreskrifter om anstånd med att fullgöra förpliktelse.

9 § Utan hinder av 3 § kan regeringen efter bemyndigande i lag genom förordning meddela föreskrifter om tull på införsel av vara.

Regeringen eller kommun kan efter riksdagens bemyndigande meddela sådana föreskrifter om avgifter, som på grund av 3 § annars skall meddelas av riksdagen.

10 § Regeringen kan efter bemyndigande i lag i ämne som angives i 7 § första stycket eller 9 § genom förordning bestämma att föreskrift i lagen skall börja eller upphöra att tillämpas.

11 § Bemyndigar riksdagen enligt detta kapitel regeringen att meddela föreskrifter i visst ämne, kan riksdagen därvid medgiva att regeringen överlåter åt förvaltningsmyndighet eller kommun att meddela bestämmelser i ämnet.

12 § Föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av bemyndigande som avses i denna regeringsform skall underställas riksdagen för prövning, om riksdagen bestämmer det.

13 § Regeringen får utöver vad som följer av 7–10 §§ genom förordning besluta

1.föreskrifter om verkställighet av lag,

2.föreskrifter som ej enligt grundlag skall meddelas av riksdagen.

Regeringen får ej på grund av första stycket besluta föreskrifter som avser riksdagen eller dess myndigheter. Den får ej heller på grund av bestämmelsen i första stycket 2 besluta föreskrifter som avser den kommunala beskattningen.

872

SOU 2008:125

Bilaga 2

Regeringen får i förordning som avses i första stycket överlåta åt myndighet under regeringen att meddela bestämmelser i ämnet. Utan hinder av andra stycket får regeringen också i förordning överlåta åt riksdagens myndigheter att meddela bestämmelser som anges i första stycket och som ej avser förhållanden inom riksdagen eller dess myndigheter.

14 § Behörighet för regeringen att besluta föreskrifter i visst ämne utgör ej hinder för riksdagen att genom lag meddela föreskrifter i samma ämne.

Riksdagen kan genom lag uppdra åt Riksbanken att meddela föreskrifter inom dess ansvarsområde enligt 9 kap. och beträffande dess uppgift att främja ett säkert och effektivt betalningsväsende.

Efter bemyndigande i lag kan riksdagens myndigheter meddela föreskrifter som avser förhållanden inom riksdagen eller dess myndigheter.

15 § Grundlag stiftas genom två likalydande beslut. Det andra beslutet får ej fattas, förrän det efter det första beslutet har hållits val till riksdagen i hela riket och den nyvalda riksdagen har samlats. Vidare skall minst nio månader förflyta mellan den tidpunkt då ärendet första gången anmäldes i riksdagens kammare och valet, såvida icke konstitutionsutskottet genom beslut, som fattas senast vid ärendets beredning och varom minst fem sjättedelar av ledamöterna förenar sig, medgiver undantag härifrån.

Riksdagen får icke såsom vilande antaga ett förslag om stiftande av grundlag, som är oförenligt med annat vilande grundlagsförslag, utan att samtidigt förkasta det först antagna förslaget.

Folkomröstning om vilande grundlagsförslag skall anordnas, om yrkande därom framställes av minst en tiondel av riksdagens ledamöter och minst en tredjedel av ledamöterna röstar för bifall till yrkandet. Sådant yrkande skall framställas inom femton dagar från det att riksdagen antog grundlagsförslaget som vilande. Yrkandet skall ej beredas i utskott.

Folkomröstningen skall hållas samtidigt med det val till riksdagen som avses i första stycket. Vid omröstningen får de som har rösträtt vid valet förklara huruvida de godtar det vilande grundlagsförslaget eller ej. Förslaget är förkastat, om de flesta av dem som deltager i omröstningen röstar mot förslaget och de till antalet är fler än hälften av dem som har avgivit godkända röster

873

Bilaga 2

SOU 2008:125

vid riksdagsvalet. I annat fall upptager riksdagen förslaget till slutlig prövning.

16 § Riksdagsordningen stiftas på det sätt som angives i 15 § första stycket första och andra meningarna samt andra stycket. Den kan också stiftas genom endast ett beslut, om minst tre fjärdedelar av de röstande och mer än hälften av riksdagens ledamöter förenar sig om beslutet. Tilläggsbestämmelse i riksdagsordningen beslutas dock i samma ordning som lag i allmänhet.

17 § Lag får ej ändras eller upphävas annat än genom lag. I fråga om ändring eller upphävande av grundlag eller av riksdagsordningen äger 15 och 16 §§ motsvarande tillämpning.

18 § För att avge yttrande över lagförslag skall det finnas ett lagråd, där det ingår domare eller, vid behov, förutvarande domare i Högsta domstolen och Regeringsrätten. Yttrande från Lagrådet inhämtas av regeringen eller, enligt vad som närmare anges i riksdagsordningen, av riksdagsutskott.

Yttrande av Lagrådet bör inhämtas innan riksdagen beslutar grundlag om tryckfriheten eller om motsvarande frihet att yttra sig i ljudradio, television och vissa liknande överföringar samt tekniska upptagningar, lag om begränsning av rätten att taga del av allmänna handlingar, lag som avses i 2 kap. 3 § andra stycket, 12 § första stycket, 17–19 §§ eller 22 § andra stycket eller lag som ändrar eller upphäver sådan lag, lag om kommunal beskattning, lag som avses i 2 eller 3 § eller lag som avses i 11 kap., om lagen är viktig för enskilda eller från allmän synpunkt. Vad nu har sagts gäller dock icke, om Lagrådets hörande skulle sakna betydelse på grund av frågans beskaffenhet eller skulle fördröja lagstiftningsfrågans behandling så att avsevärt men skulle uppkomma. Föreslår regeringen riksdagen att stifta lag i något av de ämnen som avses i första meningen och har Lagrådets yttrande dessförinnan inte inhämtats, skall regeringen samtidigt för riksdagen redovisa skälen härtill. Att Lagrådet icke har hörts över ett lagförslag utgör aldrig hinder mot lagens tillämpning.

Lagrådets granskning skall avse

1.hur förslaget förhåller sig till grundlagarna och rättsordningen

iövrigt,

2.hur förslagets föreskrifter förhåller sig till varandra,

3.hur förslaget förhåller sig till rättssäkerhetens krav,

874

SOU 2008:125

Bilaga 2

4.om förslaget är så utformat att lagen kan antagas tillgodose angivna syften,

5.vilka problem som kan uppstå vid tillämpningen.

Närmare bestämmelser om Lagrådets sammansättning och tjänstgöring meddelas i lag.

19 § Beslutad lag skall utfärdas av regeringen utan dröjsmål. Lag med sådana föreskrifter om riksdagen eller dess myndigheter som ej skall intagas i grundlag eller riksdagsordningen kan dock utfärdas av riksdagen.

Lagar skall kungöras så snart det kan ske. Detsamma gäller förordningar, om ej annat föreskrives i lag.

9 kap. Finansmakten

1 § Om rätten att besluta om skatter och avgifter till staten finns bestämmelser i 8 kap.

2 § Statens medel får icke användas på annat sätt än riksdagen har bestämt.

Om användningen av statsmedel för skilda behov bestämmer riksdagen genom budgetreglering enligt 3–5 §§. Riksdagen får dock bestämma att medel tages i anspråk i annan ordning.

3 § Riksdagen företager budgetreglering för närmast följande budgetår eller, om särskilda skäl föranleder det, för annan budget- period. Riksdagen bestämmer därvid till vilka belopp stats- inkomsterna skall beräknas och anvisar anslag till angivna ändamål. Besluten härom upptages i en statsbudget.

Riksdagen kan besluta att särskilt anslag på statsbudgeten skall utgå för annan tid än budgetperioden.

Vid budgetreglering enligt denna paragraf skall riksdagen beakta behovet under krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden av medel för rikets försvar.

4 § Om budgetreglering enligt 3 § icke hinner avslutas före budgetperiodens början, bestämmer riksdagen i den omfattning som behövs om anslag för tiden till dess budgetregleringen för perioden slutföres. Riksdagen kan uppdraga åt finansutskottet att fatta sådant beslut på riksdagens vägnar.

875

Bilaga 2

SOU 2008:125

5 § För löpande budgetår kan riksdagen på tilläggsbudget göra ny beräkning av statsinkomster samt ändra anslag och anvisa nya anslag.

6 § Regeringen avgiver förslag till statsbudget till riksdagen.

7 § Riksdagen kan i samband med budgetreglering eller annars besluta riktlinjer för viss statsverksamhet för längre tid än anslag till verksamheten avser.

8 § Statens medel och dess övriga tillgångar står till regeringens disposition. Vad nu sagts gäller dock icke tillgångar som är avsedda för riksdagen eller dess myndigheter eller som i lag har avsatts till särskild förvaltning.

9 § Riksdagen fastställer i den omfattning som behövs grunder för förvaltningen av statens egendom och förfogandet över den. Riksdagen kan därvid föreskriva att åtgärd av visst slag ej får vidtagas utan riksdagens tillstånd.

10 § Regeringen får icke utan riksdagens bemyndigande taga upp lån eller i övrigt ikläda staten ekonomisk förpliktelse.

11 § Ytterligare bestämmelser om riksdagens och regeringens befogenheter och skyldigheter i fråga om regleringen av stats- budgeten finns i riksdagsordningen och särskild lag.

12 § Regeringen har ansvaret för övergripande valutapolitiska frågor. Övriga bestämmelser om valutapolitiken meddelas i lag.

13 § Riksbanken är rikets centralbank och en myndighet under riksdagen. Riksbanken har ansvaret för penningpolitiken. Ingen myndighet får bestämma hur Riksbanken skall besluta i frågor som rör penningpolitik.

Riksbanken har elva fullmäktige, som väljs av riksdagen. Riksbanken leds av en direktion, som utses av fullmäktige.

Riksdagen prövar om ledamöterna i fullmäktige och direktionen skall beviljas ansvarsfrihet. Om riksdagen vägrar en fullmäktig ansvarsfrihet är han därmed skild från sitt uppdrag. Fullmäktige får skilja en ledamot av direktionen från hans anställning endast om han inte längre uppfyller de krav som ställs för att han skall kunna

876

SOU 2008:125

Bilaga 2

utföra sina uppgifter eller om han gjort sig skyldig till allvarlig försummelse.

Bestämmelser om val av fullmäktige och om Riksbankens ledning och verksamhet meddelas i lag.

14 § Endast Riksbanken har rätt att ge ut sedlar och mynt. Bestämmelser om penning- och betalningsväsendet meddelas i övrigt genom lag.

10 kap. Förhållandet till andra stater och mellanfolkliga organisationer

1 § Överenskommelse med annan stat eller med mellanfolklig organisation ingås av regeringen.

2 § Regeringen får ej ingå för riket bindande internationell överenskommelse utan att riksdagen har godkänt denna, om överenskommelsen förutsätter att lag ändras eller upphäves eller att ny lag stiftas eller om den i övrigt gäller ämne i vilket riksdagen skall besluta.

Är i fall som avses i första stycket särskild ordning föreskriven för det riksdagsbeslut som förutsättes, skall samma ordning iakttagas vid godkännandet av överenskommelsen.

Regeringen får ej heller i annat fall än som avses i första stycket ingå för riket bindande internationell överenskommelse utan att riksdagen har godkänt denna, om överenskommelsen är av större vikt. Regeringen kan dock underlåta att inhämta riksdagens godkännande av överenskommelsen, om rikets intresse kräver det. I sådant fall skall regeringen i stället överlägga med Utrikes- nämnden innan överenskommelsen ingås.

Riksdagen kan godkänna sådan överenskommelse som avses i första och tredje styckena och som ingås inom ramen för samarbetet i Europeiska unionen, även om överenskommelsen inte föreligger i slutligt skick.

3 § Regeringen får uppdraga åt förvaltningsmyndighet att ingå internationell överenskommelse i fråga där överenskommelsen ej kräver riksdagens eller Utrikesnämndens medverkan.

877

Bilaga 2

SOU 2008:125

4 § Bestämmelserna i 1–3 §§ äger motsvarande tillämpning på åtagande av internationell förpliktelse för riket i annan form än överenskommelse samt på uppsägning av internationell överens- kommelse eller förpliktelse.

5 § Inom ramen för samarbete i Europeiska unionen kan riksdagen överlåta beslutanderätt som inte rör principerna för statsskicket. Sådan överlåtelse förutsätter att fri- och rättighetsskyddet inom det samarbetsområde till vilket överlåtelsen sker motsvarar det som ges i denna regeringsform och i den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Riksdagen beslutar om sådan överlåtelse genom beslut, varom minst tre fjärdedelar av de röstande förenar sig. Riksdagens beslut kan också fattas i den ordning som gäller för stiftande av grundlag. Överlåtelse kan beslutas först efter riksdagens godkännande av överenskommelse enligt 2 §.

I annat fall kan beslutanderätt, som direkt grundar sig på denna regeringsform och som avser meddelande av föreskrifter, användningen av statens tillgångar eller ingående eller uppsägning av internationella överenskommelser eller förpliktelser, i begränsad omfattning överlåtas till mellanfolklig organisation för fredligt samarbete, till vilken riket är eller skall bliva anslutet, eller till mellanfolklig domstol. Därvid får ej överlåtas beslutanderätt som avser fråga om stiftande, ändring eller upphävande av grundlag, riksdagsordningen eller lag om val till riksdagen eller fråga om begränsning av någon av de fri- och rättigheter som avses i 2 kap. Angående beslut i fråga om överlåtelse gäller vad som är föreskrivet om stiftande av grundlag. Kan beslut i sådan ordning ej avvaktas, beslutar riksdagen i fråga om överlåtelse genom ett beslut, varom minst fem sjättedelar av de röstande och minst tre fjärdedelar av ledamöterna förenar sig.

Föreskrivs i lag att en internationell överenskommelse skall gälla som svensk rätt, får riksdagen genom beslut i den ordning som anges i andra stycket föreskriva att också en framtida, för riket bindande ändring i överenskommelsen skall gälla här i riket. Sådant beslut får endast avse framtida ändring av begränsad omfattning.

Rättskipnings- eller förvaltningsuppgift som ej direkt grundar sig på denna regeringsform kan, i annat fall än som avses i första stycket, genom beslut av riksdagen överlåtas till annan stat, till mellanfolklig organisation eller till utländsk eller internationell inrättning eller samfällighet. Riksdagen får också i lag bemyndiga

878

SOU 2008:125

Bilaga 2

regeringen eller annan myndighet att i särskilda fall besluta om sådan överlåtelse. Innefattar uppgiften myndighetsutövning, skall riksdagens förordnande ske genom ett beslut, varom minst tre fjärdedelar av de röstande förenar sig. Riksdagens beslut i fråga om sådan överlåtelse kan också fattas i den ordning som gäller för stiftande av grundlag.

6 § Regeringen skall fortlöpande informera riksdagen och samråda med organ som utses av riksdagen om vad som sker inom ramen för samarbetet i Europeiska unionen. Närmare bestämmelser om informations- och samrådsskyldigheten meddelas i riksdags- ordningen.

Regeringen skall fortlöpande hålla Utrikesnämnden underrättad om de utrikespolitiska förhållanden, som kan få betydelse för riket, och överlägga med nämnden om dessa så ofta det erfordras. I alla utrikesärenden av större vikt skall regeringen före avgörandet överlägga med nämnden, om det kan ske.

7 § Utrikesnämnden består av talmannen samt nio andra ledamöter, som riksdagen väljer inom sig. Närmare bestämmelser om Utrikesnämndens sammansättning meddelas i riksdagsordningen.

Utrikesnämnden sammanträder på kallelse av regeringen. Regeringen är skyldig att sammankalla nämnden om minst fyra av nämndens ledamöter begär överläggning i viss fråga. Ordförande vid sammanträde med nämnden är statschefen eller, om han har förfall, statsministern.

Ledamot av Utrikesnämnden och den som i övrigt är knuten till nämnden skall visa varsamhet i fråga om meddelanden till andra om vad han har erfarit i denna egenskap. Ordföranden kan besluta om ovillkorlig tystnadsplikt.

8 § Chefen för det departement till vilket utrikesärendena hör skall hållas underrättad, när fråga som är av betydelse för förhållandet till annan stat eller till mellanfolklig organisation uppkommer hos annan statlig myndighet.

9 § Regeringen får insätta rikets försvarsmakt eller del därav i strid för att möta väpnat angrepp mot riket. Svensk väpnad styrka får i övrigt insättas i strid eller sändas till annat land endast om

1. riksdagen medgiver det,

879

Bilaga 2

SOU 2008:125

2.det är medgivet i lag som angiver förutsättningarna för åtgärden,

3.skyldighet att vidtaga åtgärden följer av internationell överenskommelse eller förpliktelse som har godkänts av riksdagen.

Förklaring att riket är i krig får, utom vid väpnat angrepp mot riket, icke givas utan riksdagens medgivande.

Regeringen får bemyndiga försvarsmakten att använda våld i enlighet med internationell rätt och sedvänja för att hindra kränkning av rikets territorium i fred eller under krig mellan främmande stater.

11 kap. Rättskipning och förvaltning

1 § Högsta domstolen är högsta allmänna domstol och Regeringsrätten högsta förvaltningsdomstol. Rätten att få mål prövat av Högsta domstolen eller Regeringsrätten kan begränsas genom lag. I Högsta domstolen och Regeringsrätten får endast den tjänstgöra såsom ledamot som är eller har varit ordinarie domare i domstolen.

Annan domstol än Högsta domstolen eller Regeringsrätten inrättas med stöd av lag. Om förbud mot inrättande av domstol i vissa fall föreskrives i 2 kap. 11 § första stycket.

Vid domstol som avses i andra stycket skall finnas ordinarie domare. I fråga om domstol som har inrättats för handläggning av en viss bestämd grupp eller vissa bestämda grupper av mål får dock i lag göras undantag härifrån.

2 § Ingen myndighet, ej heller riksdagen, får bestämma, hur domstol skall döma i det enskilda fallet eller hur domstol i övrigt skall tillämpa rättsregel i särskilt fall.

3 § Rättstvist mellan enskilda får icke utan stöd av lag avgöras av annan myndighet än domstol. Om domstols prövning av frihetsberövande föreskrives i 2 kap. 9 §.

4 § Om domstolarnas rättskipningsuppgifter, om huvuddragen av deras organisation och om rättegången föreskrives i lag.

5 § Den som har utnämnts till ordinarie domare får skiljas från tjänsten endast

880

SOU 2008:125

Bilaga 2

1.om han genom brott eller grovt eller upprepat åsidosättande av tjänsteåliggande har visat sig uppenbarligen olämplig att inneha tjänsten,

2.om han har uppnått gällande pensionsålder eller annars enligt lag är skyldig att avgå med pension.

Har ordinarie domare skilts från tjänsten genom beslut av annan myndighet än domstol, skall han kunna påkalla domstols prövning av beslutet. Detsamma gäller beslut varigenom ordinarie domare har avstängts från utövning av sin tjänst eller ålagts att undergå läkarundersökning.

Om det påkallas av organisatoriska skäl, får den som har utnämnts till ordinarie domare förflyttas till annan jämställd domartjänst.

6 § Under regeringen lyder Justitiekanslern, Riksåklagaren, de centrala ämbetsverken och länsstyrelserna. Annan statlig förvaltningsmyndighet lyder under regeringen, om myndigheten ej enligt denna regeringsform eller annan lag är myndighet under riksdagen.

Förvaltningsuppgift kan anförtros åt kommun. Förvaltningsuppgift kan överlämnas till bolag, förening,

samfällighet, stiftelse, registrerat trossamfund eller någon av dess organisatoriska delar eller till enskild individ. Innefattar uppgiften myndighetsutövning, skall det ske med stöd av lag.

7 § Ingen myndighet, ej heller riksdagen eller kommuns beslutande organ, får bestämma, hur förvaltningsmyndighet skall i särskilt fall besluta i ärende som rör myndighetsutövning mot enskild eller mot kommun eller som rör tillämpning av lag.

8 § Rättskipnings- eller förvaltningsuppgift får ej fullgöras av riksdagen i vidare mån än som följer av grundlag eller riksdagsordningen.

9 § Tjänst vid domstol eller vid förvaltningsmyndighet som lyder under regeringen tillsättes av regeringen eller av myndighet som regeringen bestämmer.

Vid tillsättning av statlig tjänst skall avseende fästas endast vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet.

Endast den som är svensk medborgare får inneha eller utöva domartjänst, ämbete som lyder omedelbart under regeringen, tjänst

881

Bilaga 2

SOU 2008:125

eller uppdrag såsom chef för myndighet som lyder omedelbart under riksdagen eller regeringen eller såsom ledamot av sådan myndighet eller dess styrelse, tjänst i regeringskansliet närmast under statsråd eller tjänst såsom svenskt sändebud. Även i annat fall får endast den som är svensk medborgare inneha tjänst eller uppdrag, om tjänsten eller uppdraget tillsättes genom val av riksdagen. I övrigt får krav på svenskt medborgarskap för behörighet att inneha eller utöva tjänst eller uppdrag hos staten eller kommun uppställas endast i lag eller enligt förutsättningar som angives i lag.

10 § Grundläggande bestämmelser om statstjänstemännens rättsställning i andra hänseenden än som beröres i denna regeringsform meddelas i lag.

11 § Resning i avgjort ärende samt återställande av försutten tid beviljas av Regeringsrätten eller, i den mån det föreskrives i lag, av en lägre förvaltningsdomstol, när fråga är om ärende för vilket regeringen, förvaltningsdomstol eller förvaltningsmyndighet är högsta instans. I annat fall beviljas resning och återställande av försutten tid av Högsta domstolen eller, i den mån det föreskrives i lag, av annan domstol som icke är förvaltningsdomstol.

Närmare bestämmelser om resning och återställande av försutten tid kan meddelas i lag.

12 § Regeringen får medgiva undantag från föreskrift i förordning eller från bestämmelse som har meddelats med stöd av beslut av regeringen, om ej annat följer av lag eller beslut om utgiftsanslag.

13 § Regeringen får genom nåd eftergiva eller mildra brottspåföljd eller annan sådan rättsverkan av brott samt eftergiva eller mildra annat liknande av myndighet beslutat ingrepp avseende enskilds person eller egendom.

När synnerliga skäl föreligger, får regeringen förordna att vidare åtgärd för att utreda eller lagföra brottslig gärning ej skall äga rum.

14 § Finner domstol eller annat offentligt organ att en föreskrift står i strid med bestämmelse i grundlag eller annan överordnad författning eller att stadgad ordning i något väsentligt hänseende har åsidosatts vid dess tillkomst, får föreskriften icke tillämpas. Har

882

SOU 2008:125

Bilaga 2

riksdagen eller regeringen beslutat föreskriften, skall tillämpning dock underlåtas endast om felet är uppenbart.

12 kap. Kontrollmakten

1 § Konstitutionsutskottet skall granska statsrådens tjänste- utövning och regeringsärendenas handläggning. Utskottet har rätt att för detta ändamål utfå protokollen över beslut i regerings- ärenden och de handlingar som hör till dessa ärenden. Varje annat utskott och varje riksdagsledamot får hos konstitutionsutskottet skriftligen väcka fråga om statsråds tjänsteutövning eller handläggningen av regeringsärende.

2 § Det åligger konstitutionsutskottet att när skäl föreligger till det, dock minst en gång om året, meddela riksdagen vad utskottet vid sin granskning har funnit förtjäna uppmärksamhet. Riksdagen kan med anledning därav göra framställning till regeringen.

3 § Den som är eller har varit statsråd får fällas till ansvar för brott i utövningen av statsrådstjänsten endast om han därigenom grovt har åsidosatt sin tjänsteplikt. Åtal beslutas av konstitutionsutskottet och prövas av Högsta domstolen.

4 § Riksdagen kan avgiva förklaring, att statsråd icke åtnjuter riksdagens förtroende. För sådan förklaring, misstroende- förklaring, fordras att mer än hälften av riksdagens ledamöter förenar sig därom.

Yrkande om misstroendeförklaring upptages till prövning endast om det väckes av minst en tiondel av riksdagens ledamöter. Det upptages icke till prövning under tiden från det att ordinarie val har ägt rum eller beslut om extra val har meddelats till dess den genom valet utsedda riksdagen samlas. Yrkande avseende statsråd som efter att ha entledigats uppehåller sin befattning enligt 6 kap. 8 § får ej i något fall upptagas till prövning.

Yrkande om misstroendeförklaring skall icke beredas i utskott.

5 § Riksdagsledamot får, enligt bestämmelser i riksdagsordningen, framställa interpellation eller fråga till statsråd i angelägenhet som angår dennes tjänsteutövning.

883

Bilaga 2

SOU 2008:125

6 § Riksdagen väljer en eller flera ombudsmän att i enlighet med instruktion som riksdagen beslutar utöva tillsyn över tillämpningen i offentlig verksamhet av lagar och andra författningar. Ombuds- man får föra talan i de fall som angives i instruktionen.

Ombudsman får närvara vid domstols eller förvaltnings- myndighets överläggningar och har tillgång till myndighetens protokoll och handlingar. Domstol och förvaltningsmyndighet samt tjänsteman hos staten eller kommun skall tillhandagå ombudsman med de upplysningar och yttranden han begär. Sådan skyldighet åligger även annan, om han står under ombudsmans tillsyn. Allmän åklagare skall på begäran biträda ombudsman.

Närmare bestämmelser om ombudsman finns i riksdags- ordningen.

7 § Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen med uppgift att granska den verksamhet som bedrivs av staten. Närmare bestämmelser om Riksrevisionen finns i riksdagsordningen och i annan lag. Enligt vad som föreskrivs i sådan lag kan Riksrevisionens granskning avse också annan än statlig verksamhet.

Riksrevisionen leds av tre riksrevisorer, som väljs av riksdagen. Riksrevisorerna beslutar självständigt med beaktande av de bestämmelser som finns i lag, vad som skall granskas. De beslutar självständigt och var för sig hur granskningen skall bedrivas och om slutsatserna av sin granskning.

Vid myndigheten finns också en styrelse, som utses av riksdagen. Styrelsens uppgift är att följa granskningsverksamheten, lämna de förslag och redogörelser till riksdagen som riks- revisorernas granskningsrapporter och revisionsberättelser ger anledning till samt att besluta om förslag till anslag på statsbudgeten och om årsredovisning för myndigheten.

8 § Åtal för brott i utövningen av tjänst som ledamot av Högsta domstolen eller Regeringsrätten väckes i Högsta domstolen av riksdagens ombudsman eller Justitiekanslern.

Högsta domstolen prövar också om ledamot av Högsta domstolen eller Regeringsrätten enligt vad därom är föreskrivet skall skiljas eller avstängas från sin tjänst eller vara skyldig att

884

SOU 2008:125

Bilaga 2

undergå läkarundersökning. Talan väckes av riksdagens ombuds- man eller Justitiekanslern.

13 kap. Krig och krigsfara

1 § Kommer riket i krig eller krigsfara skall regeringen eller talmannen kalla riksdagen till sammanträde. Den som utfärdar kallelsen kan besluta att riksdagen skall sammanträda på annan ort än Stockholm.

2 § Är riket i krig eller krigsfara, skall en inom riksdagen utsedd krigsdelegation träda i riksdagens ställe, om förhållandena kräver det.

Om riket är i krig, meddelas förordnande att krigsdelegationen skall träda i riksdagens ställe av Utrikesnämndens ledamöter enligt närmare bestämmelser i riksdagsordningen. Innan förordnande meddelas skall samråd ske med statsministern, om det är möjligt. Hindras nämndens ledamöter av krigsförhållandena att samman- träda, meddelas förordnandet av regeringen. Om riket är i krigsfara, meddelas förordnande som nu sagts av Utrikesnämndens leda- möter i förening med statsministern. För förordnande fordras därvid att statsministern och sex av nämndens ledamöter är ense.

Krigsdelegationen och regeringen kan i samråd eller var för sig besluta att riksdagen skall återtaga sina befogenheter.

Krigsdelegationens sammansättning bestämmes i riksdags- ordningen.

3 § Medan krigsdelegationen är i riksdagens ställe utövar den de befogenheter som annars tillkommer riksdagen. Den får dock ej fatta beslut som avses i 12 § första stycket första punkten eller andra eller fjärde stycket.

Krigsdelegationen beslutar själv om formerna för sin verksamhet.

4 § Är riket i krig och kan till följd därav regeringen icke fullgöra sina uppgifter, kan riksdagen bestämma om bildande av regering och om regeringens arbetsformer.

5 § Är riket i krig och kan till följd därav varken riksdagen eller krigsdelegationen fullgöra sina uppgifter, skall regeringen handha

885

Bilaga 2

SOU 2008:125

dessa i den mån den finner det behövligt för att skydda riket och slutföra kriget.

Regeringen får ej på grund av första stycket stifta, ändra eller upphäva grundlag, riksdagsordningen eller lag om val till riksdagen.

6 § Är riket i krig eller krigsfara eller råder sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av krig eller av krigsfara vari riket har befunnit sig, kan regeringen med stöd av bemyndigande i lag genom förordning meddela sådana föreskrifter i visst ämne som enligt grundlag annars skall meddelas genom lag. Erfordras det även i annat fall med hänsyn till försvarsberedskapen, kan regeringen med stöd av bemyndigande i lag genom förordning bestämma att i lag meddelad föreskrift om rekvisition eller annat sådant förfogande skall börja eller upphöra att tillämpas.

I lag med bemyndigande som avses i första stycket skall noga angivas under vilka förutsättningar bemyndigandet får utnyttjas. Bemyndigande medför ej rätt att stifta, ändra eller upphäva grundlag, riksdagsordningen eller lag om val till riksdagen.

7 § Är riket i krig eller omedelbar krigsfara, skall 2 kap. 12 § tredje stycket icke tillämpas. Detsamma gäller om krigsdelegationen i annat fall har trätt i riksdagens ställe.

8 § Är riket i krig eller omedelbar krigsfara, kan regeringen med stöd av riksdagens bemyndigande besluta att uppgift, som enligt grundlag ankommer på regeringen, skall fullgöras av annan myndighet. Sådant bemyndigande får icke omfatta befogenhet enligt 5 eller 6 §, om ej fråga är endast om beslut att lag i visst ämne skall börja tillämpas.

9 § Regeringen får ingå överenskommelse om vapenstillestånd utan att inhämta riksdagens godkännande och utan att rådgöra med Utrikesnämnden, om uppskov med överenskommelsen skulle innebära fara för riket.

10 § Riksdagen eller regeringen får icke fatta beslut på ockuperat område. På sådant område får ej heller utövas befogenhet som tillkommer någon i egenskap av riksdagsledamot eller statsråd.

Det åligger varje offentligt organ att på ockuperat område handla på det sätt som bäst gagnar försvarsansträngningarna och motståndsverksamheten samt civilbefolkningens skydd och

886

SOU 2008:125

Bilaga 2

svenska intressen i övrigt. Icke i något fall får ett offentligt organ meddela beslut eller vidta åtgärd som i strid mot folkrättens regler ålägger någon rikets medborgare att lämna ockupationsmakten bistånd.

Val till riksdagen eller beslutande kommunala församlingar får ej hållas på ockuperat område.

11 § Är riket i krig, bör statschefen följa regeringen. Befinner han sig på ockuperat område eller på annan ort än regeringen, skall han anses hindrad att fullgöra sina uppgifter som statschef.

12 § Är riket i krig, får val till riksdagen hållas endast efter beslut av riksdagen. Är riket i krigsfara, när ordinarie val skall hållas, kan riksdagen besluta att uppskjuta valet. Sådant beslut skall omprövas inom ett år och därefter med högst ett års mellanrum. Beslut som avses i detta stycke blir gällande endast om minst tre fjärdedelar av riksdagens ledamöter förenar sig om det.

Är riket till någon del ockuperat, när val skall hållas, beslutar riksdagen de jämkningar av reglerna i 3 kap. som är påkallade. Undantag får dock ej göras från 3 kap. 1 § första stycket, 2 §, 6 § första stycket och 7–11 §§. Vad som sägs i 3 kap. 6 § första stycket, 7 § andra stycket och 8 § andra stycket om riket skall i stället gälla den del av riket för vilken val skall hållas. Minst en tiondel av alla mandaten skall vara utjämningsmandat.

Ordinarie val, som till följd av första stycket icke hålles på föreskriven tid, skall hållas så snart det kan ske sedan kriget eller krigsfaran har upphört. Det åligger regeringen och talmannen att i samråd eller var för sig se till att de åtgärder som behövs härför blir vidtagna.

Har ordinarie val till följd av denna paragraf hållits på annan tid än när det annars skulle ha ägt rum, skall riksdagen bestämma tiden för därnäst följande ordinarie val till den månad under fjärde eller femte året efter det först nämnda valet, då ordinarie val skall hållas enligt riksdagsordningen.

13 § Är riket i krig eller krigsfara eller råder sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av krig eller av krigsfara vari riket har befunnit sig, utövas beslutanderätten i kommunerna på sätt som anges i lag.

887

Bilaga 3

Expert- och referensgrupper

Vi har uppdragit åt sju expert- och referensgrupper att närmare fördjupa sig i vissa frågor som rört vårt uppdrag. Här presenteras gruppernas ledamöter och uppdrag i den ordning som uppdragen lämnats.

Olika former av normkontroll

Gruppens huvudsakliga uppgift har varit att ta fram förslag på olika modeller för normkontroll. Modellerna har avsett allt från mer begränsade inslag av normkontroll till mer långtgående exempel.

Ledamöter: Göran Regner, justitieråd (ordförande), Thomas Bull, numera professor, Barry Holmström, professor, Joakim Nergelius, professor, Anne Ramberg, generalsekreterare, Hans-Heinrich Vogel, professor, samt från utredningens sekretariat, Anders Eka, numera hovrättslagman. Sekreteraruppgifterna fullgjordes av Linda Stromberg och Daniel Gustavsson, båda hovrättsassessorer.

Bestämmelser i regeringsformen om domstolarna

Gruppens huvudsakliga uppgift har varit att lämna förslag på hur ett kapitel i regeringsformen om domstolarna skulle kunna utformas och vilka slags bestämmelser det bör innehålla.

Ledamöter: Johan Munck, justitieråd (ordförande), Ella Nyström, justitieråd, Göran Schäder, regeringsråd, Kristina Svahn Starrsjö, numera departementsråd, Lars Wennerström, regeringsråd, Helena Wockelberg, fil. dr, samt från utredningens sekretariat, Anders Eka, numera hovrättslagman. Kristina Svahn Starrsjö fullgjorde även sekreteraruppgifterna i gruppen.

889

Bilaga 3

SOU 2008:125

Den kommunala självstyrelsens grundlagsskydd

Gruppens huvudsakliga uppgift har varit att belysa innebörden av den kommunala självstyrelsen och att ta fram förslag på en ändrad grundlagsreglering. I gruppens uppgifter har också ingått att överväga alternativa förfaranden för att lösa konflikter mellan den statliga och den kommunala nivån.

Ledamöter:	Marianne	Eliason,	regeringsråd (ordförande),
Johan Höök,	departementsråd,		Anders	Lidström,	professor,
Tom Madell,	numera	professor,	Lena	Marcusson,	professor,

Urban Strandberg, docent, Håkan Torngren, förbundsjurist, samt från utredningens sekretariat, Lars-Åke Ström, kammarrättsråd, som också fullgjorde sekreteraruppgifterna.

Normgivningsmakten

Gruppens uppgift har varit att lämna förslag till en förändrad reglering av normgivningsmakten.

Ledamöter: Hans Regner, f.d. justitiekansler (ordförande), Katrin Hollunger Wågnert, numera ämnesråd, Henrik Jermsten, regeringsråd, Nina Pripp, f.d. justitieråd, samt från utredningens sekretariat, Anders Eka, numera hovrättslagman. Sekreterar- uppgifterna fullgjordes av Frida Göranson, hovrättsassessor.

Regeringsformens utformning och struktur

Gruppen har bistått utredningen i frågor som rör regeringsformens språkliga och redaktionella utformning.

Ledamöter: Stina Malmberg, kansliråd, Bengt-Åke Nilsson, f.d. regeringsråd, och Staffan Vängby, f.d. justitieråd.

Krisberedskapen i grundlagen

Gruppens huvudsakliga uppgift har varit att göra en allmän översyn av regeringsformens bestämmelser om krig och krigsfara. Gruppen har även behandlat bl.a. befogenheten att sätta in rikets försvars-

890

SOU 2008:125

Bilaga 3

makt samt frågan om det i regeringsformen bör införas regler som ger ökat handlingsutrymme för statsmakterna i civila kriser.

Ledamöter: Johan Hirschfeldt, hovrättspresident (ordförande), Ove Bring, professor, Henrik Jermsten, regeringsråd, samt från utredningens sekretariat, Anders Eka, numera hovrättslagman. Sekreteraruppgifterna fullgjordes av Katarina Rikte, numera hovrättsråd.

Finansmakten

Gruppens huvudsakliga uppgift har varit att inom ramen för utredningens översyn av regeringsformens språk och struktur se över bestämmelserna i 9 kap. om finansmakten i syfte att göra regleringen tydligare och ge kapitlet ett innehåll som bättre beskriver den nuvarande budgetprocessen.

Ledamöter: Bengt-Åke Nilsson, f.d. regeringsråd (ordförande), Åke Hjalmarsson, f.d. departementsråd, Ingvar Mattson, kanslichef, Erik Nymansson, numera expeditions- och rättschef, Fredrik Sterzel, f.d. justitieråd, samt från utredningens sekretariat Anders Eka, numera hovrättslagman, Lars-Åke Ström, kammar- rättsråd, och Thomas Lindstam, hovrättsassessor. Sekreterar- uppgifterna fullgjordes av Magnus Bengtson, hovrättsassessor.

891

Bilaga 4

Forskaruppdrag

Uppdrag har under utredningstiden lämnats till forskare och andra externa uppdragstagare inom främst de juridiska och stats- vetenskapliga områdena. Uppdragen har bl.a. avsett att närmare kartlägga och lämna förslag i olika frågor som omfattats av utredningens uppdrag. Här presenteras forskarna och deras uppdrag i den ordning som uppdragen lämnats.

En kartläggning av utnämningsförfarandena i övriga europeiska länder

Uppdraget har bestått i att genomföra en kartläggning av förfarandet vid utnämningen av högre statliga chefer i EU:s samtliga medlemsländer samt i Norge och Schweiz. Uppdraget har utförts av Anna Khakee, fil. dr vid Graduate Institute of International and Development Studies, Geneve.

Folkomröstningsinstitutet i Europa

Uppdraget har bestått i att sammanställa och utvärdera erfaren- heterna av nationella folkomröstningar i 32 länder, däribland EU:s samtliga medlemsländer. I uppdraget har ingått bl.a. att redovisa den rättsliga regleringen och förekomsten av folkomröstningar i de aktuella länderna. Uppdraget har utförts av Ann-Cathrine Jungar, fil. dr och lektor i statsvetenskap vid Södertörns högskola.

En översikt av valsystemen i 25 länder

I uppdraget har ingått bl.a. att redovisa vad som skiljer de undersökta ländernas olika valsystem åt och hur dessa skillnader

893

Bilaga 4

SOU 2008:125

påverkar exempelvis partisystem, valdeltagande och könsrepresentation. Uppdraget har utförts av Lars Davidsson, fil. dr i statskunskap vid Uppsala universitet.

Kartläggning av forskning kring diskussionen om regeringschefens ställning

I uppdraget har ingått att, mot bakgrund av det både i Sverige och i andra länder har hävdats att regeringschefens ställning stärkts under senare år, kartlägga forskningsläget i ett antal länder när det gäller diskussionen om regeringschefens ställning. Uppdraget har utförts av fil. dr Hanna Bäck, fil. dr Thomas Persson, fil. dr Kåre Vernby och pol. mag. Lina Westin, samtliga vid Statsvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet.

Uppföljning och utvärdering av personvalet

Uppdraget har bestått i att göra en uppföljning och utvärdering av personvalet i 2006 års val till riksdagen, landstingen och kommunerna samt i 1999 och 2004 års val till Europaparlamentet. Erfarenheterna har jämförts med utvärderingar som gjorts av tidigare val. Uppdraget har utförts av Peder Nielsen, fil. dr i statskunskap vid Uppsala universitet.

Misstroendeförklaring och regeringsbildning

Uppdraget har bestått i att kartlägga hur bestämmelserna om regeringsbildning och misstroendeförklaring har tillämpats under perioden 1994–2006 samt att analysera och diskutera vilka effekter en ändrad reglering skulle kunna få. Uppdraget har utförts av Magnus Isberg, docent i statskunskap och f.d. kanslichef i riksdagens konstitutionsutskott.

894

SOU 2008:125

Bilaga 4

Medborgare och riksdagsledamöter tycker om demokratins spelregler

Uppdraget har bestått i att analysera uppgifter om medborgarnas attityder till några demokratiförslag som tagits fram av SOM- institutet. Uppdraget har utförts av Henrik Oscarsson, docent i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Värdet av valdeltagande

Uppdraget har bestått i att sammanställa och utvärdera erfarenheterna av valdeltagande i de nationella valen och i valen till Europaparlamentet i EU:s samtliga medlemsländer. Även val i Island, Norge, Schweiz och USA behandlas. I uppdraget har vidare ingått att, i fråga om vissa av länderna, redovisa bl.a. aktuella tendenser när det gäller valdeltagandet och synen på betydelsen av ett högt valdeltagande. Uppdraget har utförts av Johan Martinsson, doktorand i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Konstitutionella aspekter på 1997 års reform av Regerings- kansliet

Uppdraget har bestått i att genomföra en studie av reformen 1997 då Regeringskansliet blev en enda myndighet för sakdeparte- menten, Statsrådsberedningen och Förvaltningsavdelningen. I uppdraget har ingått att redogöra för olika organisationslösningar, att göra en bedömning av omorganisationens förhållande till grundlagen samt att diskutera eventuella behov av ändringar. Uppdraget har utförts av Thomas Bull, numera professor i konstitutionell rätt vid Uppsala universitet.

Analys av regeringsformen från ett könsperspektiv

Uppdraget har bestått i att genomföra en övergripande analys av regeringsformen från ett könsperspektiv i syfte att bl.a. ge underlag för vidare överväganden rörande regeringsformens språkliga och strukturella utformning. Uppdraget har utförts av Lenita Freidenvall, fil. dr i statsvetenskap vid Stockholms univer- sitet.

895

Bilaga 4

SOU 2008:125

Frågor om den kommunala självstyrelsen

Uppdraget har bestått i att närmare analysera de för- och nackdelar som följer av om ansvarsfördelningen mellan stat och kommun regleras genom en s.k. kompetenskatalog. Uppdraget har utförts av Agne Gustafsson, universitetslektor vid Lunds universitet.

EU-stadgan om grundläggande rättigheter

I uppdraget har ingått att närmare beskriva EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna och att diskutera ett antal fråge- ställningar kopplade till stadgans eventuella kommande fördrags- status. Uppdraget har utförts av Thomas Bull, numera professor i konstitutionell rätt, och Anna-Sara Lind, doktorand i konstitutionell rätt, båda vid Uppsala universitet.

Analys av de rättsliga konsekvenserna av vissa grundlags- ändringar

I uppdraget har ingått att analysera de rättsliga konsekvenserna av att begreppet ras utmönstras ur 2 kap. 15 § regeringsformen samt av att det i samma lagrum införs ett förbud mot diskriminering på grund av sexuell läggning. Uppdraget har utförts av Lotta Lerwall, universitetslektor vid Uppsala universitet.

Vidare har f.d. justitiekanslern Hans Regner, numera hovrättsrådet Katarina Rikte, hovrättsassessorn Karin Annikas Persson, doktoranden Olof Ställvik och jur.kand. Erik Öman utfört vissa utredningar och kartläggningar åt utredningen.

896

Bilaga 5

Skriftserie

Rapport I

Valsystem och representationseffekter – En jämförande studie av 25 länder (SOU 2007:40) av Lars Davidsson

Rapport II

Misstroendeförklaring och regeringsbildning 1994–2006

– Regeltillämpning och författningspolitiska alternativ

(SOU 2007:41) av Magnus Isberg

Rapport III

Från statsminister till president? – Sveriges regeringschef i ett jämförande perspektiv (SOU 2007:42) av Hanna Bäck, Thomas Persson, Kåre Vernby och Lina Westin

Rapport IV

Regeringsformen ur ett könsperspektiv – En övergripande genomgång

(SOU 2007:67) av Lenita Freidenvall

Rapport V

Ett decennium med personval – Erfarenheter och utfall

(SOU 2007:68) av Peder Nielsen

897

Bilaga 5

SOU 2008:125

Rapport VI

Bestämmelser om domstolarna i regeringsformen (SOU 2007:69). Expertgruppsrapport

Rapport VII

Värdet av valdeltagande (SOU 2007:84) av Johan Martinsson

Rapport VIII

Olika former av normkontroll (SOU 2007:85). Expertgrupps- rapport

Rapport IX

Den kommunala självstyrelsens grundlagsskydd (SOU 2007:93). Expertgruppsrapport

Rapport X

Folkomröstningar i Europa – Rättslig reglering och förekomst av folkomröstningar i 32 europeiska stater (SOU 2007:94)

av Ann-Cathrine Jungar

Rapport XI

Normgivningsmakten (SOU 2008:42). Expertgruppsrapport

Rapport XII

Tre rapporter till Grundlagsutredningen (SOU 2008:43): Europeiska unionens stadga om grundläggande rättigheter av Thomas Bull och Anna-Sara Lind, Regeringskansliet – konstitutionella aspekter på det reformerade regeringskansliet av Thomas Bull samt Medborgare och riksdagsledamöter tycker om demokratins spelregler av Henrik Oscarsson

898

SOU 2008:125

Bilaga 5

Rapport XIII

Krisberedskapen i grundlagen – Översyn och internationell utblick

(SOU 2008:61). Expertgruppsrapport

Rapport XIV

Finansmakten (SOU 2008:115). Rapport från en referensgrupp

899

Bilaga 6

Konferenser och seminarier

Konferenser

Konferenser 21–22 mars och 18 april 2005, Stockholm, ”Behöver demokratin nya spelregler?”

Vid konferenserna presenterade forskare inom juridik och statsvetenskap den senaste forskningen rörande de centrala fråge- ställningarna i utredningens uppdrag och sin syn på behovet av reformer.

Anföranden hölls av Shirin Ahlbäck Öberg, Niclas Berggren, Torbjörn Bergman, Thomas Bull, Hanna Bäck, Iain Cameron, Drude Dahlerup, Jesper Ekroth, Gullan Gidlund, Mikael Gilljam, Sverker Gustavsson, Jörgen Hermansson, Sören Holmberg, Karl Magnus Johansson, Svante O. Johansson, Ann-Cathrine Jungar, Nils Karlson, Lotta Lerwall, Leif Lewin, Anders Lidström, Mats Lindberg, Karl-Oskar Lindgren, Bengt Lundell, Olle Lundin, Lena Marcusson, Kjell Å. Modéer, Tommy Möller, Ulrika Mörth, Elin Naurin, Joakim Nergelius, Olof Petersson, Rune Premfors, Olof Ruin, Urban Strandberg, Göran Sundström, Dennis Töllborg och Helena Wockelberg.

Konferens 28 september 2005, Stockholm, ”Grundlagen – verktyg och symbol?”

Under konferensen diskuterades de centrala frågeställningarna i utredningens uppdrag med representanter för folkrörelser, ideella organisationer och intresseföreningar.

Anföranden hölls av Ulf Andréasson, Antonella Dolci, Anna Ekström, Eva Fager, Pär Granstedt, Ann-Cathrine Jungar, Leif Karlsson, Lars-Åke Lagrell, Hans Lenkert, Anna-Sara Lind, Christina Linderholm, Parisa Molagholi, Lennart Molin, Erland

901

Bilaga 6

SOU 2008:125

Olauson, Inger-Ann Omma, Lena Posner Körösi, Valerio Re, Arne Ruth, Anders Thorstensson, Dennis Töllborg och Maciej Zaremba.

Konferens om valdeltagande, 19 april 2006, Göteborg, ”Hur höjer vi valdeltagandet?”

Under konferensen diskuterades olika frågor om val och valdeltagande.

Anföranden hölls av Åsa Bengtsson, Dag Arne Christensen, Andrew Ellis, Maria Gratschew, Sören Holmberg, Guy-Erik Isaksson och Henrik Oscarsson. Moderator var Britt-Marie Mattsson.

Konferens om kommunal demokrati, 7 juni 2006, Örebro, ”Nya spelregler för kommunerna?”

Under konferensen diskuterades frågor om den kommunala självstyrelsen och om behovet av ändrade regler för den kommunala demokratin.

Anföranden hölls av Lotta Hedström, Jörgen Johansson, Anders Lidström, Stig Montin, Peter Persson, Monica Selin, Urban Strandberg och Wiweka Warnling-Nerep. Moderator var Maria Eriksson.

Konferens om fri- och rättighetsregleringen i regeringsformen, 19 oktober 2006, Uppsala,

”Fri- och rättigheter i grundlagen – behöver regleringen förändras?”

Under konferensen diskuterades regeringsformens reglering av de grundläggande fri- och rättigheterna.

Anföranden hölls av Percy Bratt, Iain Cameron, Mats Melin, Caroline Taube och Inger Österdahl. Moderator var Anders Eka.

902

SOU 2008: 125

Bilaga 6

Seminarier

Folkomröstning i ett europeiskt perspektiv, 30 november 2006, Stockholm

Vid seminariet presenterade Ann-Cathrine Jungar rapporten Folk- omröstningar i Europa – Rättslig reglering och förekomst av folkomröstningar i 32 europeiska stater (SOU 2007:94).

Statsministern, regeringen och riksdagen – ett seminarium om relationer, 22 mars 2007, Stockholm

Vid seminariet presenterade Anders Eka och Thomas Persson rapporterna Misstroendeförklaring och regeringsbildning 1994– 2006 – Regeltillämpning och författningspolitiska alternativ (SOU 2007:41) och Från statsminister till president? – Sveriges regeringschef i ett jämförande perspektiv (SOU 2007:42).

Personvalsinslaget i valsystemet – ett seminarium om partiernas och väljarnas inflytande, 11 maj 2007, Stockholm

Vid seminariet presenterade	Peder	Nielsen	rapporten Ett
decennium med personval	– Erfarenheter och			utfall
(SOU 2007:68). Därefter diskuterade		Annie	Johansson	och
Olle Schmidt rollen som personvalskandidat.

Valsystem och valdeltagande i ett internationellt perspektiv, 19 juni 2007, Stockholm

Vid seminariet presenterade Lars Davidsson sin rapport Valsystem och representationseffekter – En jämförande studie av 25 länder (SOU 2007:40). Därefter presenterade Johan Martinsson sin rapport Värdet av valdeltagande (SOU 2007:84). I den efter- följande diskussionen deltog också Henrik Oscarsson.

903

Bilaga 6

SOU 2008:125

Könsperspektiv på grundlagen, 28 september 2007, Stockholm

Vid seminariet presenterade Lenita Freidenvall rapporten Regeringsformen ur ett könsperspektiv – En övergripande genom- gång (SOU 2007:67). Rapporten diskuterades därefter tillsammans med Claes Borgström och Gertrud Åström.

Språket i regeringsformen, 6 februari 2008, Stockholm

Vid seminariet diskuterade Barbro Ehrenberg-Sundin och Ulf Teleman olika frågor om den språkliga utformningen av grund- lagar, exempelvis om andra krav bör ställas på språket i en grundlag än på språket i vanliga lagar och hur språket i den nuvarande regeringsformen i så fall förhåller sig till sådana krav.

Samtal om grundlagen

Varför ska vi bry oss om grundlagen? 18 maj 2005, Malmö

Vid samtalet diskuterades bl.a. frågan om större engagemang och djupare kunskaper i grundlagsfrågor kan stärka förtroendet för demokratins funktionssätt.

Medverkande: Agne Gustafsson, Barbro Hedvall och Per T Ohlsson.

Konstitutionell utveckling i Norden – likheter och skillnader, 30 maj 2005, Stockholm

Vid samtalet diskuterades likheter och skillnader i de nordiska ländernas konstitutionella utveckling.

Medverkande: Anders Hellner, Eivind Smith och Fredrik Sterzel.

Konstitutionell utveckling – historia och framtid, 9 november 2005, Umeå

Vid samtalet diskuterades bl.a. det historiska perspektivet på hur grundlagar i olika länder har vuxit fram.

Medverkande: Lena Berggren, Olof Kleberg och Mats Olofsson.

904

SOU 2008: 125

Bilaga 6

Behöver skyddet för fri- och rättigheter stärkas i grundlagen?, 17 januari 2006, Jönköping

Vid samtalet diskuterades bl.a. gränsen mellan juridik och politik och betydelsen av god kvalitet i lagstiftningsprocessen.

Medverkande: Anne Ramberg, Yrsa Stenius och Hans Olovsson.

Mannen som norm? Ett samtal om grundlagen från ett genusperspektiv, 29 maj 2006, Falun

Vid samtalet diskuterades bl.a. frågor om jämställdhet som en mänsklig rättighet och hur man bör utforma en grundlag för att den ska vara könsneutral.

Medverkande: Göran Greider, Agneta Stark och Lena Wängnerud.

905

Bilaga 7

Paragrafregister

I denna bilaga redovisas under den första rubriken vilka bestämmelser i regeringsformens nuvarande lydelse som har fått en motsvarighet i vårt förslag. Under den andra rubriken redovisas på motsvarande sätt vilka bestämmelser i vårt förslag som har en motsvarighet i den nuvarande lydelsen.

Regeringsformens nu gällande lydelse och vårt förslag

Nu gällande lydelse			Vårt förslag
1 kap.
1–4 §§			1 kap. 1–4 §§
5	§ 1 st.		1 kap. 5 §
5	§ 2 st.		–
6	§		1 kap. 6 §
7	§ 1 st. första		1 kap. 7 §
meningen
7	§ 1 st. andra		14 kap. 1 §
meningen
7	§ 2 st.		14 kap. 4 §
8–9 §§			1 kap. 8–9 §§
2 kap.
1–11 §§			2 kap. 1–11 §§
12		§ 1 st.	2 kap. 20 §
12		§ 2 st.	2 kap. 21 §
12		§ 3–5 st.	2 kap. 22 §
13		§	2 kap. 23 §
14		§	2 kap. 24 §
15		§	2 kap. 12 §

907

Bilaga 7

SOU 2008:125

Nu gällande lydelse		Vårt förslag
16	§	2 kap. 13 §
17	§	2 kap. 14 §
18	§ 1 och 2 st.	2 kap. 15 §		1 och 2 st.
18	§ 3 st.	2 kap. 15 §		4 st.
19	§	2 kap. 16 §
20	§	2 kap. 17 §
21	§	2 kap. 18	§	1 st.
22	§ 1 st.	–
22	§ 2 och 3 st.	2 kap. 25	§
23	§	2 kap. 19	§

3 kap.
1	§ 1 st. första	3 kap. 1 § 1 st.
meningen
1	§ 1 st. andra	3 kap. 1 § 2 st.
meningen
1	§ 2 st.	3 kap. 2 §
2	§ 1 st.	3 kap. 4 § 1 st.
2	§ 2 st.	3 kap. 4 § 3 st.
3	§	3 kap. 3 §
4	§	3 kap. 11 §
5	§ (2 st. sista	3 kap. 10 §
meningen undantaget)
5	§ 2 st. sista meningen	–
6	§ 1 st.	3 kap. 5 §
6	§ 2 st.	3 kap. 6 § 1 st.
6	§ 3 st.	3 kap. 6 § 2 st.
7	§ (1 st. andra	3 kap. 7 §
meningen undantaget)
7	§ 1 st. andra	3 kap. 1 § 3 st.
meningen
8–9 §§		3 kap. 8–9 §§
10 §		3 kap. 4 § 2 st.
11 §		3 kap. 12 §
12 §		3 kap. 13 §
4 kap.
1–2 §§		4 kap. 1–2 §§
3	§ 1 st.	4 kap. 4 §

908

SOU 2008:125 Bilaga 7

Nu gällande lydelse		Vårt förslag
3	§ 2 st. första	4 kap. 3 §
meningen
3	§ 2 st. andra	4 kap. 5 §
meningen
4	§	4 kap. 6 §
5	§	4 kap. 7 §
6	§	4 kap. 10 §
7	§	4 kap. 11 §
8	§	4 kap. 12 §
9	§	4 kap. 13 §
10 §		4 kap. 14 §
5 kap.
1	§	5 kap. 3 § 1 st.
2	§ 1 st.	5 kap. 2 §
2	§ 2 st.	5 kap. 3 § 2 st.
3	§	5 kap. 4 §
4	§	5 kap. 5 §
5	§	5 kap. 6 §
6	§	5 kap. 7 §
7	§	5 kap. 8 §
6 kap.
1	§	6 kap. 1 §
2	§	6 kap. 4 §
3	§	6 kap. 5 §
4	§	6 kap. 6 §
5	§	6 kap. 7 § 1 st.
6	§	6 kap. 8 §
7	§	6 kap. 9 §
8	§	6 kap. 11 §
9	§	6 kap. 2 §
10 §		6 kap. 12 §
7 kap.
1–7 §§		7 kap. 1–7 §§
8	§	6 kap. 10 §

909

Bilaga 7

SOU 2008:125

Nu gällande lydelse			Vårt förslag
8 kap.
1	§		–
2	§		8 kap. 2 § 1 st. 1
3	§		8 kap. 2 § 1 st. 2
4	§ 1 st.		8 kap. 2 § 1 st. 5
4	§ 2 st.		8 kap. 2 § 1 st. 6
5	§ (del av)		8 kap. 2 § 1 st. 3
5	§ (del av)		14 kap. 6 §
6	§ 1 st.		8 kap. 2 § 1 st. 4
6	§ 2 st. (del av)		8 kap. 18 § (del av)
6	§ 2 st. (del av)		8 kap. 17 § 3 st.
7	§		8 kap. 3 §
8	§		8 kap. 4 §
9	§ 1 st.		8 kap. 3 § 1 st. (del av)
9	§ 2 st.		8 kap. 3 § 1 st. (del av) och 9 § 1 st. 1
10		§	8 kap. 5 §
11		§	8 kap. 10 §
12		§	8 kap. 6 §
13		§ 1 st. och 2 st.	8 kap. 7 §
13		§ 3 st.	8 kap. 11 §
14		§ 1 st.	8 kap. 8 §
14		§ 2 och 3 st.	8 kap. 13 §
15		§ 1 st.	8 kap. 14 §
15		§ 2 st.	8 kap. 15 §
15		§ 3 och 4 st.	8 kap. 16 §
16		§	8 kap. 17 § 1 och 2 st.
17		§	8 kap. 18 § (del av)
18		§ 1och 4 st.	8 kap. 20 §
18		§ 2 st.	8 kap. 21 §
18		§ 3 st.	8 kap. 22 §
19		§	8 kap. 19 §
9 kap.
1	§		9 kap. 1 §
2	§ 1 st.		9 kap. 7 §
2	§ 2 st. första		–
meningen
2	§ 2 st. andra		9 kap. 3 § 3 st.
meningen
910

SOU 2008:125 Bilaga 7

Nu gällande lydelse		Vårt förslag
3	§ 1 st. (tredje	9 kap. 3 § 1 st.
meningen undantaget)
3	§ 1 st. tredje	–
meningen
3	§ 2 st.	9 kap. 3 § 2 st.
3	§ 3 st.	–
4	§	9 kap. 5 §
5	§	9 kap. 4 §
6	§	9 kap. 2 §
7	§	9 kap. 6 §
8	§	9 kap. 8 § 1 st.
9	§	9 kap. 9 §
10 §		9 kap. 8 § 2 st.
11–14 §§		9 kap. 11–14 §§
10 kap.
1	§	10 kap. 1 §
2	§ 1–3 st.	10 kap. 3 §
2	§ 4 st.	10 kap. 4 §
3	§	10 kap. 2 §
4	§	10 kap. 5 §
5	§ 1 st.	10 kap. 6 §
5	§ 2 st.	10 kap. 7 §
5	§ 3 st.	10 kap. 9 §
5	§ 4 st.	10 kap. 8 §
6	§ 1 st.	10 kap. 10 §
6	§ 2 st.	10 kap. 11 §
7	§	10 kap. 12 §
8	§	10 kap. 13 §
9	§ 1 st. första	15 kap. 13 §
meningen och 3 st.
9	§ 1 st. andra	15 kap. 16 §
meningen
9	§ 2 st.	15 kap. 14 §
11 kap.
1	§	11 kap. 1 §
2	§	11 kap. 3 § första meningen
3	§ första meningen	11 kap. 5 §

911

Bilaga 7

SOU 2008:125

Nu gällande lydelse		Vårt förslag
3	§ andra meningen	–
4	§	11 kap. 2 §
5	§ 1 och 3 st.	11 kap. 7 §
5	§ 2 st.	11 kap. 9 §
6	§ 1 st.	12 kap. 1 §
6	§ 2 och 3 st.	12 kap. 4 §
7	§	12 kap. 2 §
8	§ avseende	11 kap. 4 §
rättskipningen
8	§ avseende	12 kap. 3 §
förvaltningen
9	§ 1 och 2 st. avseende	11 kap. 6 §
rättskipningen
9	§ 1 och 2 st. avseende	12 kap. 5 §
förvaltningen
9	§ 3 st. avseende	11 kap. 11 §
rättskipningen
9	§ 3 st. avseende	12 kap. 6 §
förvaltningen
10 § avseende		11 kap. 10 §
rättskipningen
10 § avseende		12 kap. 7 §
förvaltningen
11 §		11 kap. 13 §
12 §		12 kap. 8 §
13 §		12 kap. 9 §
14 § avseende		11 kap. 14 §
rättskipningen
14 § avseende		12 kap. 10 §
förvaltningen
12 kap.
1–6 §§		13 kap. 1–6 §§
7	§ 1 st. andra	13 kap. 7 §
meningen undantaget
7	§ 1 st. andra	13 kap. 9 §
meningen
7	§ 2 och 3 st.	13 kap. 8 §
8	§	11 kap. 8 §

912

SOU 2008:125 Bilaga 7

Nu gällande lydelse	Vårt förslag
13 kap.
1–8 §§	15 kap. 1–8 §§
9 §	15 kap. 15 §
10 §	15 kap. 9 §
11 §	15 kap. 10 §
12 §	15 kap. 11 §
13 §	15 kap. 12 §

913

Bilaga 7

SOU 2008:125

Vårt förslag och regeringsformens nu gällande lydelse

Vårt förslag			Nu gällande lydelse
1 kap.
1–9 §§			1 kap. 1–9 §§
10		§	–
2 kap.
1–11 §§			2 kap. 1–11 §§
12		§	2 kap. 15 §
13		§	2 kap. 16 §
14		§	2 kap. 17 §
15		§ 1 och 2 st.	2 kap. 18 §
15		§ 3 st.	–
15		§ 4 st.	2 kap. 18 § 3 st.
16		§	2 kap. 19 §
17		§	2 kap. 20 §
18		§ 1 st.	2 kap. 21 §
18		§ 2 st.	–
19		§	2 kap. 23 §
20		§	2 kap. 12 § 1 st.
21		§	2 kap. 12 § 2 st.
22		§	2 kap. 12 § 3–5 st.
23		§	2 kap. 13 §
24		§	2 kap. 14 §
25		§	2 kap. 22 § 2 och 3 st.
3 kap.
1	§ 1 st.		3 kap. 1 § 1 st. första meningen
1	§ 2 st.		3 kap. 1 § 1 st. andra meningen
1	§ 3 st.		3 kap. 7 § 1 st. andra meningen
2	§		3 kap. 1 § 2 st.
3	§		3 kap. 3 §
4	§ 1 st.		3 kap. 2 § 1 st.
4	§ 2 st.		3 kap. 10 §
4	§ 3 st.		3 kap. 2 § 2 st.
5	§		3 kap. 6 § 1 st.
6	§ 1 st.		3 kap. 6 § 2 st.
6	§ 2 st.		3 kap. 6 § 3 st.
7	§		3 kap. 7 § (1 st. andra meningen undantaget)

914

SOU 2008:125 Bilaga 7

Vårt förslag		Nu gällande lydelse
8–9 §§		3 kap. 8–9 §§
10 §		3 kap. 5 § (2 st. sista meningen undantaget)
11 §		3 kap. 4 §
12 §		3 kap. 11 §
13 §		3 kap. 12 §
4 kap.
1–2 §§		4 kap. 1–2 §§
3	§	4 kap. 3 § 2 st. första meningen
4	§	4 kap. 3 § 1 st.
5	§	4 kap. 3 § 2 st. andra meningen
6	§	4 kap. 4 §
7	§	4 kap. 5 §
8	§	–
9	§	2 kap. 4 § 1 st. första meningen RO
10 §		4 kap. 6 §
11 §		4 kap. 7 §
12 §		4 kap. 8 §
13 §		4 kap. 9 §
14 §		4 kap. 10 §
5 kap.
1	§	–
2	§	5 kap. 2 § 1 st.
3	§ 1 st.	5 kap. 1 §
3	§ 2 st.	5 kap. 2 § 2 st.
4	§	5 kap. 3 §
5	§	5 kap. 4 §
6	§	5 kap. 5 §
7	§	5 kap. 6 §
8	§	5 kap. 7 §
6 kap.
1	§	6 kap. 1 §
2	§	6 kap. 9 §
3	§	–
4	§	6 kap. 2 §
5	§	6 kap. 3 §
6	§	6 kap. 4 §

915

Bilaga 7

SOU 2008:125


Vårt förslag			Nu gällande lydelse
7	§ 1 st.		6 kap. 5 §
7	§ 2 st.		–
8	§		6 kap. 6 §
9	§		6 kap. 7 §
10		§	7 kap. 8 §
11		§	6 kap. 8 §
12		§	6 kap. 10 §
7 kap.
1–7 §§			7 kap. 1–7 §§
8 kap.
1	§		–
2	§ 1 st. 1		8 kap. 2 §
2	§ 1 st. 2		8 kap. 3 §
2	§ 1 st. 3		8 kap. 5 § (del av)
2	§ 1 st. 4		8 kap. 6 § 1 st.
2	§ 1 st. 5		8 kap. 4 § 1 st.
2	§ 1 st. 6		8 kap. 4 § 2 st.
2	§ 2 st.		–
3	§		8 kap. 7 och 9 §§ (del av)
4	§		8 kap. 8 §
5	§		8 kap. 10 §
6	§		8 kap. 12 §
7	§		8 kap. 13 § 1och 2 st.
8	§		8 kap. 14 § 1 st.
9	§ 1 st. 1		8 kap. 9 § 2 st. (del av)
9	§ 1 st. 2		–
10		§	8 kap. 11 §
11		§	8 kap. 13 § 3 st.
12		§	–
13		§	8 kap. 14 § 2 och 3 st.
14		§	8 kap. 15 § 1 st.
15		§	8 kap. 15 § 2 st.
16		§	8 kap. 15 § 3 och 4 st.
17		§ 1 och 2 st.	8 kap. 16 §
17		§ 3 st.	8 kap. 6 § 2 st. (del av)
18		§	8 kap. 6 § 2 st. (del av) och 17 §
19		§	8 kap. 19 §

916

SOU 2008:125 Bilaga 7

Vårt förslag		Nu gällande lydelse
20 §		8 kap. 18 § 1 och 4 st.
21 §		8 kap. 18 § 2 st.
22 §		8 kap. 18 § 3 st.
9 kap.
1	§	9 kap. 1 §
2	§	9 kap. 6 §
3	§ 1 och 2 st.	9 kap. 3 § 1 och 2 st. (1 st. tredje meningen
		undantaget)
3	§ 3 st.	9 kap. 2 § 2 st. andra meningen
4	§	9 kap. 5 §
5	§	9 kap. 4 §
6	§	9 kap. 7 §
7	§	9 kap. 2 § 1 st.
8	§ 1 st.	9 kap. 8 §
8	§ 2 st.	9 kap. 10 §
9	§	9 kap. 9 §
10 §		–
11–14 §§		9 kap. 11–14 §§
10 kap.
1	§	10 kap. 1 §
2	§	10 kap. 3 §
3	§	10 kap. 2 § 1–3 st.
4	§	10 kap. 2 § 4 st.
5	§	10 kap. 4 §
6	§	10 kap. 5 § 1 st.
7	§	10 kap. 5 § 2 st.
8	§	10 kap. 5 § 4 st.
9	§	10 kap. 5 § 3 st.
10 §		10 kap. 6 § 1 st.
11 §		10 kap. 6 § 2 st.
12 §		10 kap. 7 §
13 §		10 kap. 8 §
14 §		–
11 kap.
1	§	11 kap. 1 §
2	§	11 kap. 4 §

917

Bilaga 7

SOU 2008:125

Vårt förslag		Nu gällande lydelse
3	§ första	11 kap. 2 §
meningen
3	§ andra	–
meningen
4	§	11 kap. 8 § avseende rättskipningen
5	§	11 kap. 3 § första meningen
6	§ 1 st.	11 kap. 9 § 1 st. avseende rättskipningen
6	§ 2 st.	11 kap. 9 § 2 st.
6	§ 3 st.	–
7	§	11 kap. 5 § 1och 3 st.
8	§	12 kap. 8 §
9	§	11 kap. 5 § 2 st.
10 §		11 kap. 10 § avseende rättskipningen
11 §		11 kap. 9 § 3 st. avseende rättskipningen (del av)
12 §		–
13 §		11 kap. 11 §
14 §		11 kap. 14 § avseende rättskipningen
12 kap.
1	§	11 kap. 6 § 1 st.
2	§	11 kap. 7 §
3	§	11 kap. 8 § avseende förvaltningen
4	§	11 kap. 6 § 2 och 3 st.
5	§	11 kap. 9 § 1 och 2 st. avseende förvaltningen
6	§	11 kap. 9 § 3 st. avseende förvaltningen
7	§	11 kap. 10 § avseende förvaltningen
8	§	11 kap. 12 §
9	§	11 kap. 13 §
10 §		11 kap. 14 § avseende förvaltningen
13 kap.
1–6 §§		12 kap. 1–6 §§
7	§	12 kap. 7 § 1 st. (andra meningen undantaget)
8	§	12 kap. 7 § 2 och 3 st.
9	§	12 kap. 7 § 1 st. andra meningen.
14 kap.
1	§	1 kap. 7 § 1 st. andra meningen
2	§	–

918

SOU 2008:125 Bilaga 7

Vårt förslag		Nu gällande lydelse
3 §		–
4 §		1 kap. 7 § 2 st.
5 §		–
6 §		8 kap. 5 § (del av)
15 kap.
1–8 §§		13 kap. 1–8 §§
9 §		13 kap. 10 §
10	§	13 kap. 11 §
11	§	13 kap. 12 §
12	§	13 kap. 13 §
13	§ 1 st.	10 kap. 9 § 1 st. första meningen och 3 st.
		(del av)
13	§ 2 st.	10 kap. 9 § 3 st.
14	§	10 kap. 9 § 2 st.
15	§	13 kap. 9 §
16	§	10 kap. 9 § 1 st. andra meningen
17–19 §§		–

919

Statens offentliga utredningar 2008

Kronologisk förteckning

1.Barlastvattenkonventionen – om Sveriges anslutning. N.

2.Immunitet för stater och deras egendom. UD.

3.Skyddet för den personliga integriteten. Bedömningar och förslag. Ju.

4.Omreglering av apoteksmarknaden. S.

5.Könsdiskriminerande reklam. Kränkande utformning av kommersiella meddelanden. IJ.

6.Fastighetsmäklaren och konsumenten. Ju.

7.Världsklass! Åtgärdsplan för den kliniska forskningen. U.

8.Bidrag på lika villkor. U.

9.Transportinspektionen. En myndighet för all trafik. + Bilagor. N.

10.21+12. En ny myndighet för tillsyn och effektivitetsgranskning av social- försäkringen. S.

11.Frihet för studenter – om hur kår- och nationsobligatoriet kan avskaffas. U.

12.Finansiella sektorn bär frukt. Analys av finansiella sektorn ur ett svenskt perspektiv. Fi.

13.Bättre kontakt via nätet – om anslutning av förnybar elproduktion.

+ Annex: Grid issues for electricity production based on renewable energy sources in Spain, Portugal, Germany, and United Kingdom. N

14.Timmar, kapital och teknologi

– vad betyder mest?

En analys av produktivitetsutvecklingen med hjälp av tillväxtbokföring. Fi.

15.LOV att välja – Lag Om Valfrihetssystem. S.

16.Förtursförklaring i domstol. Ju.

17.Frivux – valfrihet i vuxenutbildningen. U.

18.Evidensbaserad praktik inom social tjänsten– till nytta för brukaren. S.

19.Att slutförvara långlivat farligt avfall i undermarksdeponi i berg. M.

20.Patentskydd för biotekniska upp- finningar. Ju.

21.Permanent förändring. Globalisering, strukturomvandling och sysselsättningsdynamik. Fi.

22.Ett stabsstöd i tiden. Fi.

23.Konsulär katastrofinsats. UD.

24.Svensk klimatpolitik. M.

25.Ett energieffektivare Sverige +Bilaga. N.

26.Värna språken – förslag till språklag. Ku.

27.Framtidsvägen – en reformerad gymnasieskola + Bilagedel. U.

28.Apoteksdatalagen. S.

29.Yrkeshögskolan. För yrkeskunnande i förändring. U.

30.Forskningsfinansiering – kvalitet och relevans. U.

31.Miljödomstolarna – domkretsar

–lokalisering – handläggningsregler. M.

32.Avskaffande av revisionsplikten för små företag. Ju.

33.Detaljhandel med vissa receptfria läkemedel. S.

34.Lättare att samverka

–förslag om förändringar i samtjänst- lagen. Fi.

35.Digital-TV-övergången.

+ Engelsk översättning. Ku.

36.Svenska Spels nätpoker. En utvärdering. Fi.

37.Vårdval i Sverige. S.

38.EU, allmännyttan och hyrorna. + Bilagor. Fi.

39.Framtidens polisutbildning. Ju.

40.Bredband till hela landet. N.

41.Människohandel och barnäktenskap

–ett förstärkt straffrättsligt skydd

+ bilaga. Ju.

42.Normgivningsmakten. Expertgruppsrapport Ju.

43.Tre rapporter till Grundlagsutredningen. Ju.

44.Transportinspektionen. Ansvarslag för vägtrafiken m.m. N.

45.Rapporter från en mr-verkstad. IJ.

46.Handel med läkemedel för djur. S.

47.Frågor om hyra och bostadsrätt. Ju.

48.En utvecklad havsmiljöförvaltning. M.

49.Aktiekapital i privata aktiebolag. Ju.

50.Skyddet för samhällsviktig verksamhet. Fö.

51.Värdigt liv i äldreomsorgen. S.

52.Legitimation och skärpta behörighets- regler. U.

53.Styra rätt! Förslag om Sjöfartsverkets organisation.N.

54.Obligatorisk arbetslöshetsförsäkring. A.

55.Kustbevakningens rättsliga befogen- heter. Fö.

56.Mångfald som möjlighet. Åtgärder för ökad integration på landsbygden. Jo.

57.Skattelättnader för hushållstjänster. Fi.

58.Egenansvar – med professionellt stöd. IJ.

59.Föreningsfostran och tävlingsfostran. En utvärdering av statens stöd till idrotten. Ku.

60.Personnummer och samordningsnummer. Fi.

61.Krisberedskapen i grundlagen. Översyn och internationell utblick. Expertgruppsrapport Ju.

62.Myndighet för miljön

– en granskning av Naturvårdsverket. M.

63.Förstärkt skydd för företagshemligheter. Ju.

64.Kontinuitet och förändring. + Lättläst + Daisy. Ku.

65.Sekretess och offentliga biträden i ut- länningsärenden. Ju.

66.Arbetsförmåga?

En översikt av bedömningsmetoder i Sverige och andra länder. S.

67.Enklare redovisning. Ju.

68.Bygg – helt enkelt! M.

69.Välja fritt och välja rätt. Drivkrafter för rationella utbildningsval. Fi.

70.Slutförvaring av kärnavfall. Kärnavfalls- rådets yttrande över SKB:s Fud-program 2007. M.

71.Uppföljning av kriminalvårdens effektiviseringsarbete. Ju.

72.Effektivare signaler. N.

73.Kemikalietillsyn

–organisation och finansiering. M.

74.Rätt och riktigt. Åtgärder mot felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Fi.

75.Ägande och förvaltning av hyreshus. Ju.

76.F-skatt åt flera. Fi.

77.Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service för vissa personer med funktionsnedsättning. + Bilagor

+ Lättläst + Daisy. S.

78.Eftersök av trafikskadat vilt. En kostnad för trafikförsäkringen? S.

79.Revisorers skadeståndsansvar. Ju.

80.Beskattningstidpunkten för närings- verksamhet. Fi.

81.Stalkning – ett allvarligt brott. Ju.

82.Vägen tillbaka för överskuldsatta. Ju.

83.Avgifter inom arbetslöshetsförsäkringen. A.

84.Alkolås för rattfyllerister och körkorts- prov i privat regi. N.

85.Straff i proportion till brottets allvar. Ju.

86.Prövning av vindkraft. M.

87.Åklagarväsendets brottsbekämpning. Integritet – Effektivitet. Ju.

88.Elektroniskt kungörande av författningar. Ju.

89.Trygghetssystemen för företagare. N.

90.Svensk export och internationalisering. Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande. UD.

91.En svensk veteranpolitik, del 2. Ansvaret för personalen före, under och efter internationella militära insatser. Fö

92.Konkurrens på spåret. N.

93.Partsinsyn och ny teknik i domstol, m.m. Ju.

94.Tillval i hyresrätt. Ju.

95.Enklare semesterregler. A.

96.Kommersiell radio

–nya sändningsmöjligheter. Ku.

97.Styr samverkan

–för bättre service till medborgarna. Fi.

98.Totalförsvarsplikten i framtiden. Fö.

99.Nya ersättningsbestämmelser i expropria- tionslagen, m.m. Ju.

100.Bidragsspärr. Fi.

101.Ny inriktning av frivillig beredskaps- verksamhet. Fö.

102.Brist på brådska

– en översyn av aktivitetsersättningen. + Lättläst + Daisy. S.

103.Hur ska skogspolitiken genomföras på Gotland. Jo.

104.Självständiga lärosäten. U.

105.Långtidsutredningen 2008. Huvudbetänkande. Fi.

106.Ökat förtroende för domstolarna. Strategier och förslag.

+ Bilagedel A – Enkätundersökningar. + Bilagedel B – Språkrapporter m.m. Ju.

107.Etiken, miljön och pensionerna. Fi.

108.Sveriges ekonomi. Scenarier på lång sikt. Fi.

109.En hållbar lärarutbildning. U.

110.Vägen till ett energieffektivare Sverige. NM.

111.Barn som misstänks för brott. Ju.

112.Yrkeskunnande – en likvärdig sökväg till lärarutbildningen mot yrkesämnen. U.

113.Bo bra hela livet. + Del B: Bilagor. S.

114.Försörjningskrav vid anhöriginvandring. Ju.

115.Finansmakten. Rapport från en referens- grupp. Ju.

116.En ny radio- och TV-lag. Ku.

117.Patientsäkerhet.

Vad har gjorts? Vad behöver göras? S.

118.Styra och ställa – förslag till en effektivare statsförvaltning. + Bilagor. Fi.

119.Underlagsrapporter till 2006 års för- valtningskommittén. Fi.

120.Bättre kontroll av missbruksmedel.

En effektivare narkotika- och dopnings- lagstiftning m.m. S.

121.Innovationer och företagande – Sveriges framtid. N.

122.Mer om fristående skolor och enskild förskoleverksamhet. U.

123.Förslag till åtgärder med anledning av Lavaldomen. + Sammanfattning. + Sammanfattning på engelska. A.

124.En framtida spelreglering. Fi.

125.En reformerad grundlag. Del 1 + 2. Ju.

Statens offentliga utredningar 2008

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet

Skyddet för den personliga integriteten. Bedömningar och förslag. [3]

Fastighetsmäklaren och konsumenten. [6] Förtursförklaring i domstol. [16]

Patentskydd för biotekniska uppfinningar. [20]

Avskaffande av revisionsplikten för små företag. [32]

Framtidens polisutbildning. [39]

Människohandel och barnäktenskap – ett för- stärkt straffrättsligt skydd+ bilaga. [41]

Normgivningsmakten. Expertgruppsrapport XI. [42]

Tre rapporter till Grundlagsutredningen. [43] Frågor om hyra och bostadsrätt. [47] Aktiekapital i privata aktiebolag. [49] Krisberedskapen i grundlagen.

Översyn och internationell utblick. Expertgruppsrapport. [61]

Förstärkt skydd för företagshemligheter. [63]

Sekretess och offentliga biträden i utlännings- ärenden. [65]

Enklare redovisning. [67]

Uppföljning av kriminalvårdens effektiviser- ingsarbete. [71]

Ägande och förvaltning av hyreshus. [75] Revisorers skadeståndsansvar. [79] Stalkning – ett allvarligt brott. [81] Vägen tillbaka för överskuldsatta. [82] Straff i proportion till brottets allvar. [85]

Åklagarväsendets brottsbekämpning. Integritet – Effektivitet. [87]

Elektroniskt kungörande av författningar. [88] Partsinsyn och ny teknik i domstol, m.m. [93] Tillval i hyresrätt. [94]

Nya ersättningsbestämmelser i expropriations- lagen, m.m. [99]

Ökat förtroende för domstolarna. Strategier och förslag.

+Bilagedel A – Enkätundersökningar.

+Bilagedel B – Språkrapporter m.m. [106]

Barn som misstänks för brott. [111] Försörjningskrav vid anhöriginvandring. [114]

Finansmakten. Rapport från en referensgrupp. [115]

En reformerad grundlag. Del 1 + 2. [125]

Utrikesdepartementet

Immunitet för stater och deras egendom. [2] Konsulär katastrofinsats. [23]

Svensk export och internationalisering. Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande. [90]

Försvarsdepartementet

Skyddet för samhällsviktig verksamhet. [50] Kustbevakningens rättsliga befogenheter. [55]

En svensk veteranpolitik, del 2.

Ansvaret för personalen före, under och efter internationella militära insatser. [91]

Totalförsvarsplikten i framtiden. [98]

Ny inriktning av frivillig beredskaps- verksamhet. [101]

Socialdepartementet

Omreglering av apoteksmarknaden. [4]

21+12. En ny myndighet för tillsyn och effektivitetsgranskning av social- försäkringen. [10].

LOV att välja – Lag Om Valfrihetssystem. [15]

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten

– till nytta för brukaren. [18] Apoteksdatalagen. [28]

Detaljhandel med vissa receptfria läkemedel. [33]

Vårdval i Sverige. [37]

Handel med läkemedel för djur. [46] Värdigt liv i äldreomsorgen. [51]

Arbetsförmåga?

En översikt av bedömningsmetoder i Sverige och andra länder. [66]

Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service för vissa personer med funktionsnedsättning. + Bilagor + Lättläst + Daisy. [77]

Eftersök av trafikskadat vilt. En kostnad för trafikförsäkringen. [78]

Brist på brådska

– en översyn av aktivitetsersättningen. + Lättläst + Daisy. [102]

Bo bra hela livet. + Del B: Bilagor [113]

Patientsäkerhet.

Vad har gjorts? Vad behöver göras? [117]

Bättre kontroll av missbruksmedel.

En effektivare narkotika- och dopningslag- stiftning m.m. [120]

Finansdepartementet

Finansiella sektorn bär frukt.

Analys av finansiella sektorn ur ett svenskt perspektiv. [12]

Timmar, kapital och teknologi

– vad betyder mest?

En analys av produktivitetsutvecklingen med hjälp av tillväxtbokföring. [14]

Permanent förändring. Globalisering, strukturomvandling och sysselsättningsdynamik. [21]

Ett stabsstöd i tiden. [22]

Lättare att samverka

– förslag om förändringar i samtjänstlagen. [34]

Svenska Spels nätpoker. En utvärdering. [36]

EU, allmännyttan och hyrorna. + Bilagor. [38]

Skattelättnader för hushållstjänster. [57] Personnummer och samordningsnummer. [60]

Välja fritt och välja rätt. Drivkrafter för rationella utbildningsval. [69]

Rätt och riktigt. Åtgärder mot felaktiga ut- betalningar från välfärdssystemen. [74]

F-skatt åt flera. [76]

Beskattningstidpunkten för näringsverksam- het. [80]

Styr samverkan

– för bättre service till medborgarna. [97] Bidragsspärr. [100]

Långtidsutredningen 2008. Huvudbetänkande. [105]

Etiken, miljön och pensionerna. [107] Sveriges ekonomi. Scenarier på lång sikt. [108]

Styra och ställa – förslag till en effektivare statsförvaltning. + Bilagor. [118]

Underlagsrapporter till 2006 års förvaltnings kommittén. [119]

En framtida spelreglering. [124]

Utbildningsdepartementet

Världsklass! Åtgärdsplan för den kliniska forskningen. [7]

Bidrag på lika villkor. [8]

Frihet för studenter – om hur kår- och nationsobligatoriet kan avskaffas. [11]

Frivux – valfrihet i vuxenutbildningen. [17]

Framtidsvägen – en reformerad gymnasieskola + Bilagedel. [27]

Yrkeshögskolan. För yrkeskunnande i förändring. [29]

Forskningsfinansiering – kvalitet och relevans.[30]

Legitimation och skärpta behörighets- regler. [52]

Självständiga lärosäten. [104] En hållbar lärarutbildning. [109]

Yrkeskunnande – en likvärdig sökväg till lärarutbildningen mot yrkesämnen. [112]

Mer om fristående skolor och enskild förskoleverksamhet. [122]

Jordbruksdepartementet

Mångfald som möjlighet. Åtgärder för ökad integration på landsbygden. [56]

Hur ska skogspolitiken genomföras på Gotland. [103]

Miljödepartementet

Att slutförvara långlivat farligt avfall i under- marksdeponi i berg. [19]

Svensk klimatpolitik. [24]

Miljödomstolarna – domkretsar – lokalisering

– handläggningsregler. [31]

En utvecklad havsmiljöförvaltning. [48]

Myndighet för miljön

– en granskning av Naturvårdsverket. [62] Bygg – helt enkelt! [68]

Slutförvaring av kärnavfall. Kärnavfallsrådets yttrande över SKB:s Fud-program 2007. [70]

Kemikalietillsyn

– organisation och finansiering. [73] Prövning av vindkraft. [86]

Näringsdepartementet

Barlastvattenkonventionen – om Sveriges anslutning. [1]

Transportinspektionen. En myndighet för all trafik. + Bilagor. [9]

Bättre kontakt via nätet – om anslutning av förnybar elproduktion.

+ Annex: Grid issues for electricity production based on renewable energy sources in Spain, Portugal, Germany, and United Kingdom. [13]

Ett energieffektivare Sverige + Bilaga. [25] Bredband till hela landet. [40]

Transportinspektionen. Ansvarslag för vägtrafiken m.m. [44]

Styra rätt! Förslag om Sjöfartsverkets organisation. [53]

Effektivare signaler. [72]

Alkolås för rattfyllerister och körkortsprov i privat regi. [84]

Trygghetssystemen för företagare. [89] Konkurrens på spåret. [92]

Vägen till ett energieffektivare Sverige. [110]

Innovationer och företagande – Sveriges framtid. [121]

Integrations- och jämställdhetsdepartementet

Könsdiskriminerande reklam.

Kränkande utformning av kommersiella meddelanden. [5]

Rapporter från en mr-verkstad. [45] Egenansvar – med professionellt stöd. [58]

Kulturdepartementet

Värna språken – förslag till språklag. [26]

Digital-TV-övergången.

+ Engelsk översättning.[35]

Föreningsfostran och tävlingsfostran.

En utvärdering av statens stöd till idrotten. [59]

Kontinuitet och förändring. + Lättläst + Daisy. [64]

Kommersiell radio

– nya sändningsmöjligheter. [96] En ny radio- och TV-lag. [116]

Arbetsmarknadsdepartementet

Obligatorisk arbetslöshetsförsäkring. [54] Avgifter inom arbetslöshetsförsäkringen. [83] Enklare semesterregler. [95]

Förslag till åtgärder med anledning av Lavaldomen. + Sammanfattning +Sammanfattning på engelska. [123]