den 8 september

Svar på fråga

2008/09:1172 Situationen för utländska bärplockare

Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin

Karin Åström har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att säsongsanställd utländsk arbetskraft inte ska kunna utnyttjas i framtiden.

Vid utstationering till Sverige, exempelvis enligt ett avtal mellan ett svenskt företag och ett utländskt bemanningsföretag, ska enligt utstationeringslagen vissa angivna anställnings- och arbetsvillkor i svensk lagstiftning tillämpas på de utstationerade arbetstagarna. Det rör sig om bestämmelser i semesterlagen, arbetstidslagstiftningen, arbetsmiljölagen och diskrimineringslagstiftningen. Arbetsmiljöverket utövar tillsyn över arbetsmiljölagen och i vissa fall arbetstidslagen och kan gripa in med inspektioner på eget initiativ eller efter anmälan. Den enskilde arbetstagaren har möjlighet att gå till svensk domstol om arbetsgivaren inte uppfyller sina skyldigheter enligt exempelvis semesterlagen.

Ansvaret när det gäller lönevillkor ligger i Sverige på arbetsmarknadens parter att reglera genom kollektivavtal. Någon minimilön i lag eller annan lagreglerad mekanism för att tvinga utländska arbetsgivare att tillämpa vissa lönenivåer finns inte. Här har i enlighet med den svenska arbetsmarknadsmodellen facket en viktig uppgift att, ytterst genom stridsåtgärder, se till att utländska arbetstagare som tillfälligt arbetar i Sverige inte har löner som är för låga.

Den situation som beskrivits rörande thailändska bärplockare i norra Sverige under den senaste tiden är verkligen bekymmersam. Situationen verkar dock inte bero på att det finns brister i den svenska lagstiftningen på arbetsmarknadsområdet eller i tillsynen över att denna lagstiftning tillämpas. Problemen som beskrivits verkar snarare ligga i att de thailändska arbetsgivarna inte uppfyller sina delar av avtalen med de arbetstagare som sänds hit eller att arbetstagarna sänds till Sverige utifrån förutsättningar som sedan inte visar sig vara riktiga. Dessvärre finns det inte mycket man kan göra åt sådana eventuella missförhållanden genom lagstiftningsåtgärder i Sverige, åtminstone inte utan att man gör betydande ingrepp i den svenska arbetsmarknadsmodellen genom att införa lagstadgade miniminivåer när det gäller lön. Däremot efterlyser jag ett större engagemang från svensk facklig sida att hjälpa de gästarbetare som känner sig illa behandlade att ta till vara sina intressen gentemot sina arbetsgivare och verka för att de inte arbetar under villkor som är oskäliga.

Vad som kan göras inom mitt ansvarsområde är att förbättra möjligheten för arbetstagare som planerar att resa till Sverige att få information om vad som gäller på den svenska arbetsmarknaden, vilka rättigheter man har som arbetstagare här i landet och hur man kan göra dessa rättigheter gällande. Ett arbete med att förbättra denna information och göra den så tillgänglig som möjligt för arbetstagare från olika länder pågår redan inom ramen för Arbetsmiljöverkets funktion som förbindelsekontor enligt utstationeringsdirektivet. Myndigheten har fått extra resurser bland annat i detta syfte.

Därutöver arbetar Svenska institutet med att ta fram en webbportal där bland annat information om den svenska arbetsmarknaden, reglerna för arbetskraftsinvandring och övriga rättigheter och skyldigheter i det svenska samhället kommer att beskrivas. Portalen, www.workinginsweden.se, ska lanseras den 15 december i år och tas fram i samarbete med bland andra arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer, Migrationsverket, Skatteverket, Försäkringskassan med flera.