den 9 april

Fråga

2008/09:837 Fri rörlighet i hela unionen

av Ameer Sachet (s)

till arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin (m)

En av målsättningarna med EU är att skapa en gränslös intern marknad i vilken unionsmedborgarna ska kunna röra sig fritt. Den fria rörligheten för unionsmedborgarna innebär att vi ska kunna flytta fritt mellan medlemsstaterna för att leva, arbeta eller studera i alla medlemsländer. Detta kräver bland annat att medlemsstaternas standard för och kodifiering av yrkeskvalifikationer homogeniseras.

Även om EU och dess föregångare har upplevt stora förändringar både i administrativ struktur och antal medlemsländer, så väntar fortfarande många av Europas länder på att ges möjligheten att delta i unionens arbete. Den 1 januari 2007 fortsatte utvidgningen österut, då Bulgarien och Rumänien antogs som unionens 26:e respektive 27:e medlemsstater.

När dessa två stater anslöt sig till unionen beslutade Belgien, Danmark, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Portugal, Spanien, Storbritannien, Tyskland, Ungern och Österrike att tillämpa övergångsregler för den fria rörligheten för arbetstagare från dem. Den 1 januari 2009 upphörde Grekland, Portugal, Spanien och Ungern med sina övergångsbestämmelser för bulgariska och rumäniska arbetstagare.

Det finns beslut att senast den 31 december 2013 måste alla nuvarande EU-länders arbetsmarknader ha öppnat för dessa två länders arbetstagare.

Kommer statsrådet under ordförandeskapet att vidta åtgärder så att samtliga EU-länder öppnar sina arbetsmarknader för Bulgariens och Rumäniens arbetstagare?