den 9 april
Fråga
2008/09:837 Fri rörlighet i hela unionen
av Ameer Sachet
(s)
till
arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin (m)
En
av målsättningarna med EU är att skapa en gränslös intern marknad i vilken
unionsmedborgarna ska kunna röra sig fritt. Den fria rörligheten för
unionsmedborgarna innebär att vi ska kunna flytta fritt mellan medlemsstaterna
för att leva, arbeta eller studera i alla medlemsländer. Detta kräver bland
annat att medlemsstaternas standard för och kodifiering av yrkeskvalifikationer
homogeniseras.
Även om
EU och dess föregångare har upplevt stora förändringar både i administrativ
struktur och antal medlemsländer, så väntar fortfarande många av Europas länder
på att ges möjligheten att delta i unionens arbete. Den 1 januari 2007 fortsatte
utvidgningen österut, då Bulgarien och Rumänien antogs som unionens 26:e
respektive 27:e medlemsstater.
När
dessa två stater anslöt sig till unionen beslutade Belgien, Danmark, Frankrike,
Grekland, Irland, Italien, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Portugal, Spanien,
Storbritannien, Tyskland, Ungern och Österrike att tillämpa övergångsregler för
den fria rörligheten för arbetstagare från dem. Den 1 januari 2009 upphörde
Grekland, Portugal, Spanien och Ungern med sina övergångsbestämmelser för
bulgariska och rumäniska arbetstagare.
Det
finns beslut att senast den 31 december 2013 måste alla nuvarande EU-länders
arbetsmarknader ha öppnat för dessa två länders arbetstagare.
Kommer
statsrådet under ordförandeskapet att vidta åtgärder så att samtliga EU-länder
öppnar sina arbetsmarknader för Bulgariens och
Rumäniens arbetstagare?