den 23 mars

Fråga

2008/09:775 Industrins betydelse för tjänstesektorn

av Lars Johansson (s)

till näringsminister Maud Olofsson (c)

Det finns en felaktig uppfattning om att industrin och tjänstesektorn är två skilda verksamheter, den ena omodern och den andra modern. I själva verket är de kommunicerande kärl och beräkningar har gjorts av Almega och Unionen om samspelet mellan industrin och tjänstesektorn.

De branscher som köper in relativt mycket tjänster från vad som kallas den kunskapsintensiva tjänstesektorn (KIS) är industribranscher som har ett högt kunskapsinnehåll. Med andra ord är de mycket forskningsintensiva. Den industribransch som genererar flest sysselsatta i den kunskapsintensiva tjänstesektorn är motorfordonsindustrin. Den genererade drygt 33 000 sysselsatta inom KIS år 2005. Enligt de beräkningar som Almega och Unionen gjort så kommer för varje person som förlorar jobbet i fordonsindustrin ytterligare ett jobb att försvinna i tjänstesektorn samt ett ytterligare halvtidsjobb inom industrin (underleverantörer).

De arbetslöshetssiffror som nu växer månad för månad, förebådade av de högsta varselsiffrorna månadsvis som vi sett sedan 1970-talet, visar rätt tydligt att det samband som Almega och Unionen hävdar finns. Vad deras rapport dessutom inte tagit upp är de effekter som i en andra våg kommer ute i kommuner och landsting, det vill säga nedskärningar av personal när skatteunderlaget viker. Kommuner och landsting kommer inte heller att ha råd att köpa varor och tjänster från den privata sektorn i lika hög utsträckning som tidigare, vilket ytterligare förstärker den ekonomiska nedgången.

Avser näringsministern att i sin näringspolitik närmare beakta sambandet mellan industrin och tjänstesektorn?