den 8 oktober

Fråga

2008/09:73 Speciallivsmedel

av Maria Lundqvist-Brömster (fp)

till socialminister Göran Hägglund (kd)

Behandlingen för celiaki (glutenintolerans) är att äta glutenfria ersättningsprodukter och övrig mat som är fri från glutenprotein. Glutenfria ersättningsprodukter finns men är dyra i inköp och ibland även svåra att få tag på. Utbudet varierar beroende på butikskedja och ort. Apoteket har ett begränsat sortiment av glutenfria ersättningsprodukter. Dessa beställer man med en leveranstid på cirka en vecka. Glutenfria ersättningsprodukter är dyrare än vanliga spannmålsbaserade livsmedel.

I vissa landsting utgår ett kontantbidrag till glutenfria ersättningsprodukter som dock inte täcker hela merkostnaden. I andra landsting kan glutenintoleranta erhålla glutenfria ersättningsprodukter till ett visst belopp eller till ett rabatterat pris.

Det nuvarande systemet är otidsenligt, dyrt och tidsödande. Det är också djupt orättvist eftersom stödet varierar mellan åldersgrupper och mellan bostadsorter. Dessutom hämmar det individens valmöjligheter, effektiv priskonkurrens och produktutveckling. De produkter som finns på livsmedelanvisning konkurrerar ut andra produkter som säljs i dagligvaruhandeln trots att dessa kan vara både billigare och bättre.

Flera utredningar har gjorts inom området men inget har hänt. Det har kommit till min kännedom att man från Socialdepartementets sida planerar en kartläggning av hur speciallivsmedel generellt hanteras.

Avser socialministern att vidta några åtgärder för att komma till rätta med nuvarande system?