den 8 oktober
Fråga
2008/09:73 Speciallivsmedel
av Maria
Lundqvist-Brömster (fp)
till
socialminister Göran Hägglund (kd)
Behandlingen
för celiaki (glutenintolerans) är att äta glutenfria ersättningsprodukter och
övrig mat som är fri från glutenprotein. Glutenfria ersättningsprodukter finns
men är dyra i inköp och ibland även svåra att få tag på. Utbudet varierar
beroende på butikskedja och ort. Apoteket har ett begränsat sortiment av
glutenfria ersättningsprodukter. Dessa beställer man med en leveranstid på
cirka en vecka. Glutenfria ersättningsprodukter är dyrare än vanliga
spannmålsbaserade livsmedel.
I vissa
landsting utgår ett kontantbidrag till glutenfria ersättningsprodukter som dock
inte täcker hela merkostnaden. I andra landsting kan glutenintoleranta erhålla
glutenfria ersättningsprodukter till ett visst belopp eller till ett rabatterat
pris.
Det
nuvarande systemet är otidsenligt, dyrt och tidsödande. Det är också djupt
orättvist eftersom stödet varierar mellan åldersgrupper och mellan bostadsorter.
Dessutom hämmar det individens valmöjligheter, effektiv priskonkurrens och
produktutveckling. De produkter som finns på livsmedelanvisning konkurrerar ut
andra produkter som säljs i dagligvaruhandeln trots att dessa kan vara både
billigare och bättre.
Flera
utredningar har gjorts inom området men inget har hänt. Det har kommit till min
kännedom att man från Socialdepartementets sida
planerar en kartläggning av hur speciallivsmedel generellt hanteras.
Avser
socialministern att vidta några åtgärder för att komma till rätta med nuvarande
system?