den 18 februari

Fråga

2008/09:639 Vanvårdsutredningens uppdrag

av Thomas Nihlén (mp)

till statsrådet Maria Larsson (kd)

Ett mycket viktigt arbete sker inom ramen för den så kallade vanvårdsutredningen där människor som farit illa under fosterhems‑, barnhems- och institutionsplaceringar har möjlighet att beskriva det de varit utsatta för. Det som redan framkommit visar att många varit utsatta – inte bara för missförhållanden, utan även för regelrätta brott och övergrepp. Att staten gjort ingripanden för människors bästa och i stället orsakat stor skada och många gånger gjort människor olyckliga för livet är en tragedi. Vi måste alla lära av historien och hitta strategier för att försäkra oss om att det inte händer igen.

Vanvårdsutredningen har intervjuat många människor och fler står på kö. Att få sin historia berättad väcker samtidigt förhoppningar om att få upprättelse. I ett flertal andra länder har utredningar av samma problematik lett till offentlig ursäkt och skadeståndsprocesser. Den svenska utredningen har dock hittills inte haft i uppdrag att se över skadeståndsfrågan.

Frågan brådskar. Många av dem som varit med om övergrepp i samband med placeringar i sin barndom är i dag mellan 80 och 90 år gamla. För dem är det ytterst viktigt att få något slags upprättelse innan de dör.

Är statsrådet beredd att i tilläggsdirektiv till den så kallade vanvårdsutredningen låta se över frågan om skadestånd för de drabbade?