den 9 februari

Fråga

2008/09:584 Slutförvaring av driftavfallet

av Ameer Sachet (s)

till miljöminister Andreas Carlgren (c)

Det radioaktiva avfallet från kärnkraftverken består till största delen av låg- och medelaktivt driftavfall, som till exempel använda skyddskläder och utbytta delar från kärnkraftverken. Avfallet slutförvaras i underjordiska bergrum i vår anläggning i Forsmark.

Till slutförvaret för radioaktivt driftavfall, även kallat SFR, kommer merparten av avfallet från kärnkraftverken. Endast en liten del består av använt kärnbränsle som i dag mellanlagras i Oskarshamn, i väntan på en annan typ av slutförvaring.

Anläggningen i Forsmark togs i drift 1988 och var då den första av sitt slag i världen. Här tar vi bland annat emot använda skyddskläder, utbytta delar från kärnkraftverken och filter som används för att rena reaktorvattnet i kärnkraftverken. Avfallet är förpackat i behållare av plåt eller betong och förvaras i kontrollerade bergrum på drygt 50 meters djup i urberget. Efter ca 500 år är det mesta av radioaktiviteten i avfallet borta. För de ämnen som återstår måste säkerheten uppfyllas under tiotusentals år. I framtiden ska också det rivningsavfall (till exempel metallskrot och byggnadsmaterial) som uppkommer när kärnkraftverken rivs tas om hand. Det måste isoleras från människa och miljö på samma sätt som driftavfallet. En utbyggnad av SFR planeras och beräknas vara klar 2020. Fullt utbyggt ska slutförvaret klara ca 200 000 kubikmeter avfall.

Vilka initiativ avser statsrådet att ta för ytterligare utbyggnad av slutförvaringen då nya kärnkraftverk och fortsatt kärnkraftsdrift planeras?