den 9 februari
Fråga
2008/09:584 Slutförvaring av driftavfallet
av Ameer Sachet
(s)
till
miljöminister Andreas Carlgren (c)
Det
radioaktiva avfallet från kärnkraftverken består till största delen av låg- och
medelaktivt driftavfall, som till exempel använda skyddskläder och utbytta
delar från kärnkraftverken. Avfallet slutförvaras i underjordiska bergrum i vår
anläggning i Forsmark.
Till
slutförvaret för radioaktivt driftavfall, även kallat SFR, kommer merparten av
avfallet från kärnkraftverken. Endast en liten del består av använt kärnbränsle
som i dag mellanlagras i Oskarshamn, i väntan på en annan typ av slutförvaring.
Anläggningen
i Forsmark togs i drift 1988 och var då den första av sitt slag i världen. Här
tar vi bland annat emot använda skyddskläder, utbytta delar från
kärnkraftverken och filter som används för att rena reaktorvattnet i
kärnkraftverken. Avfallet är förpackat i behållare av plåt eller betong och
förvaras i kontrollerade bergrum på drygt 50 meters djup i urberget. Efter ca
500 år är det mesta av radioaktiviteten i avfallet borta. För de ämnen som
återstår måste säkerheten uppfyllas under tiotusentals
år. I framtiden ska också det rivningsavfall (till exempel metallskrot och
byggnadsmaterial) som uppkommer när kärnkraftverken rivs tas om hand. Det måste
isoleras från människa och miljö på samma sätt som driftavfallet. En utbyggnad
av SFR planeras och beräknas vara klar 2020. Fullt utbyggt ska slutförvaret
klara ca 200 000 kubikmeter avfall.
Vilka
initiativ avser statsrådet att ta för ytterligare utbyggnad av slutförvaringen
då nya kärnkraftverk och fortsatt kärnkraftsdrift planeras?