Fråga
2008/09:433 Brottslighet i den ekonomiska krisens spår
av Birgitta
Eriksson (s)
till
justitieminister Beatrice Ask (m)
Brottsligheten
har också sin branschuppdelning och sina entreprenörer. Den bedrivs småskaligt
eller som i fallet med den grova organiserade brottsligheten som storföretag
med olika filialer och underentreprenörer. Att tillgodogöra sig pengar är
oftast drivkraften och våldsutövning mer ett medel för att komma över andra
människors tillgångar. Brottslighetens aktivitet på olika områden styrs också
av vinstmöjligheten. Vinstmarginalerna av olika brottsliga verksamheter kan öka
och minska.
Brottsligheten
följer på sitt sätt den vanliga ekonomin i spåren. Vi har nu gått in i ett nytt
ekonomiskt skede med finanskris och lågkonjunktur. Det är då viktigt att de
brottsbekämpande myndigheterna analyserar vilka konsekvenser detta kan ha.
Antalet finansmarknadsbrott förefaller öka men om detta beror på krisen eller
att krisen avslöjat brister i kontroll och efterlevnad av reglerna kan vara
svårt att säga.
Den
grova, organiserade brottslighetens utveckling i Sverige har följt en egen
kurva utifrån att den också blivit internationaliserad. Den ekonomiska krisen
lär också här öppna för nya möjligheter till exempel i rekryteringen då individer
utan möjligheter till vita arbeten och hederlig försörjning kan lockas till att
arbeta och försörja sig i den svarta ekonomin och genom brott.
Vilka
initiativ är statsrådet beredd att ta med anledning av det anförda i frågan?