den 3 december
Fråga
2008/09:337 Konsekvenser av eventuell devalvering i
Baltikum
av Birgitta
Eriksson (s)
till
finansminister Anders Borg (m)
Swedbank
köpte under andra halvan av 1990-talet in sig i estländska Hansabank, Baltikums
största bank. Våren 2005 hade man kommit upp i 60 procent av aktierna och lade
då ett bud, enligt många ett onödigt högt sådant, på resterande aktier. Totalt
betalade Swedbank knappt 20 miljarder kronor för Hansabank.
I
början av november förstatligade Lettlands regering den inhemska banken Parex
för att säkra stabiliteten i landets finansiella system. Parex var den största
kvarvarande oberoende baltiska banken i regionen, som annars domineras av
framför allt de svenska bankerna men också andra nordiska banker. Parex har
tillsammans med Nordea och Dnb Nor drygt 10 procent av utlåningsmarknaden i
Lettland. Absolut störst med drygt 25 procent av marknaden är dock Swedbank, nr 2 är SEB med en marknadsandel på runt 15 procent. Swedbank
skriver nu att banken uppskattar sina kreditförluster på 1,2 procent av
utlåningen i Baltikum under 2009 men att osäkerheten ökat. ”Banken kan därför
inte garantera att den inte kommer att drabbas av avsevärt högre
kreditförluster i Baltikum under 2009 än som tidigare angivits”, menar man. Det
föreligger spekulationer om eventuella devalveringar av de tre baltiska
staternas valutor under 2009.
En
devalvering i de baltiska länderna skulle öka kreditförlusterna ytterligare för
Swedbank och andra svenska banker. Dessutom finns också osäkerhet kring
engagemang i Ryssland och Ukraina.
Min
fråga till statsrådet är om han med anledning av det anförda påverkas i sin
bedömning av de svenska storbankernas, och då särskilt Swedbanks, stabilitet.