den 3 december

Fråga

2008/09:337 Konsekvenser av eventuell devalvering i Baltikum

av Birgitta Eriksson (s)

till finansminister Anders Borg (m)

Swedbank köpte under andra halvan av 1990-talet in sig i estländska Hansabank, Baltikums största bank. Våren 2005 hade man kommit upp i 60 procent av aktierna och lade då ett bud, enligt många ett onödigt högt sådant, på resterande aktier. Totalt betalade Swedbank knappt 20 miljarder kronor för Hansabank.

I början av november förstatligade Lettlands regering den inhemska banken Parex för att säkra stabiliteten i landets finansiella system. Parex var den största kvarvarande oberoende baltiska banken i regionen, som annars domineras av framför allt de svenska bankerna men också andra nordiska banker. Parex har tillsammans med Nordea och Dnb Nor drygt 10 procent av utlåningsmarknaden i Lettland. Absolut störst med drygt 25 procent av marknaden är dock Swedbank, nr 2 är SEB med en marknadsandel på runt 15 procent. Swedbank skriver nu att banken uppskattar sina kreditförluster på 1,2 procent av utlåningen i Baltikum under 2009 men att osäkerheten ökat. ”Banken kan därför inte garantera att den inte kommer att drabbas av avsevärt högre kreditförluster i Baltikum under 2009 än som tidigare angivits”, menar man. Det föreligger spekulationer om eventuella devalveringar av de tre baltiska staternas valutor under 2009.

En devalvering i de baltiska länderna skulle öka kreditförlusterna ytterligare för Swedbank och andra svenska banker. Dessutom finns också osäkerhet kring engagemang i Ryssland och Ukraina.

Min fråga till statsrådet är om han med anledning av det anförda påverkas i sin bedömning av de svenska storbankernas, och då särskilt Swedbanks, stabilitet.