den 19 november

Fråga

2008/09:275 Livförsäkringsbolagen och aktiekursfallet

av Tommy Ternemar (s)

till statsrådet Mats Odell (kd)

Vid mer generella kursfall på aktier tvingas livförsäkringsbolagen att sälja aktier och köpa räntebärande värdepapper. Det gäller framför allt för bolag som inte endast har tjänstepensionsförsäkringar utan även andra försäkringar. Om en omfördelning av investeringsportföljen framtvingas för flera livförsäkringsbolag kommer det i sin tur att ha negativa effekter även på räntemarknaden. När marknadsräntorna sjunker ökar värdet på åtagandena och ytterligare aktieförsäljningar kan behövas. Livförsäkringsbolagen riskerar därför att hamna i en negativ spiral. En av orsakerna till en sådan negativ spiral är just att den svenska långa räntemarknaden har en så begränsade omfattning i förhållande till livförsäkringsbolagens samlade försäkringsåtaganden. I den tid som nu råder visar sig dessutom ytterligare svagheter, enligt Försäkringsförbundet, med en riskfri ränta som bestäms enligt Finansinspektionens föreskrifter. Diskonteringsräntan har den senaste månaden gett stora skillnader i värdet på åtagandena från en vecka till en annan och till och med från en dag till en annan. Det kan starkt sättas i fråga om det kan vara att anse som aktsamt att då värdera långa åtaganden baserat på en sådan statiskt avläst marknadsränta. Ett objektivt ekonomiskt värde på åtagandena kan svårligen sägas variera på ett sådant sätt. Att försäkringsföretagen fått ett alternativt sätt att bestämma diskonteringsräntan, nämligen att välja räntan på säkerställda bostadsobligationer i stället för swapräntan kan ha en viss effekt. Men Försäkringsförbundets bedömning är att den endast är marginell. Diskonteringsräntan kommer också alltjämt att vara beroende av en alltför begränsad svensk marknad i långa räntepapper.

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att lösa problemet med livförsäkringsbolagens onda cirkel?