den 19 november
Fråga
2008/09:275 Livförsäkringsbolagen och aktiekursfallet
av Tommy
Ternemar (s)
till
statsrådet Mats Odell (kd)
Vid
mer generella kursfall på aktier tvingas livförsäkringsbolagen att sälja aktier
och köpa räntebärande värdepapper. Det gäller framför allt för bolag som inte
endast har tjänstepensionsförsäkringar utan även andra försäkringar. Om en
omfördelning av investeringsportföljen framtvingas för flera
livförsäkringsbolag kommer det i sin tur att ha negativa effekter även på
räntemarknaden. När marknadsräntorna sjunker ökar värdet på åtagandena och
ytterligare aktieförsäljningar kan behövas. Livförsäkringsbolagen riskerar
därför att hamna i en negativ spiral. En av orsakerna till en sådan negativ
spiral är just att den svenska långa räntemarknaden har en så begränsade
omfattning i förhållande till livförsäkringsbolagens samlade
försäkringsåtaganden. I den tid som nu råder visar sig dessutom ytterligare
svagheter, enligt Försäkringsförbundet, med en riskfri ränta som bestäms enligt
Finansinspektionens föreskrifter. Diskonteringsräntan har den senaste månaden
gett stora skillnader i värdet på åtagandena från en vecka till en annan och
till och med från en dag till en annan. Det kan starkt sättas i fråga om det
kan vara att anse som aktsamt att då värdera långa åtaganden baserat på en
sådan statiskt avläst marknadsränta. Ett objektivt ekonomiskt värde på
åtagandena kan svårligen sägas variera på ett sådant sätt. Att
försäkringsföretagen fått ett alternativt sätt att bestämma diskonteringsräntan,
nämligen att välja räntan på säkerställda bostadsobligationer i stället för swapräntan kan ha en viss effekt. Men
Försäkringsförbundets bedömning är att den endast är marginell.
Diskonteringsräntan kommer också alltjämt att vara beroende av en alltför
begränsad svensk marknad i långa räntepapper.
Vilka
åtgärder avser statsrådet att vidta för att lösa problemet med
livförsäkringsbolagens onda cirkel?