den 30 oktober
Fråga
2008/09:189 Effekter av regeringens skattesänkningar
av Lennart
Axelsson (s)
till
finansminister Anders Borg (m)
Netto
har regeringen sänkt skatterna med 80 miljarder kronor inklusive de
förändringar som föreslås i budgetpropositionen för 2009, och närmar sig nu de
130 miljarder som de ”gamla moderaterna” utlovade i valrörelsen 2002.
Riksdagens
utredningstjänst har visat att den rikaste tiondelen av befolkningen har fått
allra mest – mer än en fjärdedel av de samlade inkomstförstärkningarna. Kvinnor
har endast fått 42,5 procent av inkomstförstärkningarna, jämfört med 57,5
procent av männen, och pensionärer har endast fått 11 procent av
inkomstförstärkningarna trots att de utgör 24 procent av befolkningen.
En
annan fråga som ofta kommer upp är hur jobbskatteavdraget påverkar kommunernas
möjligheter att ge sina invånare en välfärd med bra kvalitet.
Nyligen
ställde en socialdemokratisk kommunpolitiker, i Lekeberg, följande fråga till
Skatteverket: Jag undrar hur jobbavdragen har påverkat kommunernas
skatteintäkter? Jag antar att när bruttolönen sänks med ”jobbavdraget” så
påverkar det kommunalskatten negativt för kommunen. Även de som har fått sänkta
sjuk- och arbetslöshetsersättningar sänker ju sin
skattekraft. Svaret blev: Eftersom jobbskatteavdraget är en skattelättnad och
det endast är kommunalskatten som påverkas torde väl den ha minskat – svar JA.
Att vår
gemensamma välfärd minskar när det sker så stora skattesänkningar kan väl
knappast någon förneka men min fråga till finansministern är:
Har Skatteverket,
enligt finansministerns ställningstagande, rätt när de hävdar att kommunernas
skatteintäkter minskar genom jobbskatteavdraget?