den 30 oktober

Fråga

2008/09:189 Effekter av regeringens skattesänkningar

av Lennart Axelsson (s)

till finansminister Anders Borg (m)

Netto har regeringen sänkt skatterna med 80 miljarder kronor inklusive de förändringar som föreslås i budgetpropositionen för 2009, och närmar sig nu de 130 miljarder som de ”gamla moderaterna” utlovade i valrörelsen 2002.

Riksdagens utredningstjänst har visat att den rikaste tiondelen av befolkningen har fått allra mest – mer än en fjärdedel av de samlade inkomstförstärkningarna. Kvinnor har endast fått 42,5 procent av inkomstförstärkningarna, jämfört med 57,5 procent av männen, och pensionärer har endast fått 11 procent av inkomstförstärkningarna trots att de utgör 24 procent av befolkningen.

En annan fråga som ofta kommer upp är hur jobbskatteavdraget påverkar kommunernas möjligheter att ge sina invånare en välfärd med bra kvalitet.

Nyligen ställde en socialdemokratisk kommunpolitiker, i Lekeberg, följande fråga till Skatteverket: Jag undrar hur jobbavdragen har påverkat kommunernas skatteintäkter? Jag antar att när bruttolönen sänks med ”jobbavdraget” så påverkar det kommunalskatten negativt för kommunen. Även de som har fått sänkta sjuk- och arbetslöshetsersättningar sänker ju sin skattekraft. Svaret blev: Eftersom jobbskatteavdraget är en skattelättnad och det endast är kommunalskatten som påverkas torde väl den ha minskat – svar JA.

Att vår gemensamma välfärd minskar när det sker så stora skattesänkningar kan väl knappast någon förneka men min fråga till finansministern är:

Har Skatteverket, enligt finansministerns ställningstagande, rätt när de hävdar att kommunernas skatteintäkter minskar genom jobbskatteavdraget?