den 31 oktober
Interpellation
2008/09:91 Turismens effekter
av Bodil
Ceballos (mp)
till
näringsminister Maud Olofsson (c)
Allt
som oftast nås vi av rapporter om hur svenska företag med verksamhet i utlandet
inte alltid uppfyller de krav vi självklart skulle ställa på dem om de drev
denna här i landet. Nu senast har Swedwatch och Fair Trade Center granskat de
tre största svenska researrangörerna – Fritidsresor, Ving och Apollo. Det har
då visat sig att bakom många hotellbyggen och renoveringsprojekt i Thailand
finns en mycket utsatt grupp, det vill säga gästarbetarna från grannländerna
Burma och Kambodja. En del av dem arbetar även som kökspersonal eller städare
på hotell som anlitas av de stora svenska researrangörerna Fritidsresor, Ving
och Apollo.
Arbetsdagarna
är långa, uppemot 14 timmar, och omfattar ofta veckans alla dagar. Lönerna är
låga och går inte att försörja vare sig en ensamstående person eller en familj
på. Det förekommer att barn anlitas för att bygga och renovera hotell som de
svenska charterbolagen anlitar. Vid flera hotell finns uppgifter om att unga
arbetare under 18 år tillåts jobba kvällstid under farliga arbetsförhållandena
vilket är olagligt enligt thailändsk lag och FN:s barnkonvention.
Gästarbetarna
får inte alltid säkerhetsutrustning eller utbildning i hälsa och säkerhet. Det
leder till att arbetsskador är vanligt förekommande. Skriftliga kontrakt saknas
ofta, vilket bidrar till att arbetsförhållandena blir än mer otrygga.
Allvarligt är också att det förekommer uppgifter om att vissa hotell som
används av de svenska researrangörerna motarbetar facklig verksamhet, vilket
försvårar de anställdas möjligheter att kräva sina rättigheter.
Ingen
av de granskade researrangörerna har antagit någon uppförandekod som omfattar
internationella konventioner. Fritidsresor och Ving hänvisar i stället till en
paragraf i sina avtal med hotellen som slår fast att hotellen ska följa
nationell lagstiftning, men inget av resebolagen kontrollerar att så sker.
Apollo har tagit fram separata etiska riktlinjer som bland annat ställer krav
på arbetsvillkor, dock utan att hänvisa till internationella konventioner.
En
annan konsekvens som den storskaliga turismen innebär är den miljömässiga. Det
har redan fått förödande konsekvenser för många orter på vår egen kontinent.
Förutom att vackra kust- och naturområden tagits i anspråk ger turismen upphov
till stora mängder avfall, vattenförbrukning, energiförbrukning, utsläpp i luft
och vatten etcetera. Då turismen vuxit under okontrollerade former står
ortsbefolkningen plötsligt kvar med Svarte Petter när befintligt vatten
prioriteras till hotellen i stället för till jordbruket, el till hotellen
prioriteras framför el till de fastboende, sopbergen växer, bränns och
förorenar luften, vattnet och försämrar människors hälsa.
Jag
skrev under allmänna motionstiden en motion om vikten av att ställa krav på
svenska och europeiska företag som driver verksamhet i andra länder där jag
menar att vi måste ställa både miljömässiga och sociala krav på dessa bolag.
Jag
vill därför fråga:
Avser
ministern att ta initiativ till att påverka svenska resebolag att ta större
etiskt ansvar och se till att grundläggande mänskliga rättigheter respekteras i
alla delar av deras verksamhet?
Avser
ministern att ta initiativ i syfte att påverka svenska resebolag att stödja och
främja fackliga rättigheter i de länder där de verkar och inom de företag som
de köper tjänster av, som till exempel hotell och transportföretag?
Avser
ministern att ta initiativ till en dialog med den thailändska regimen i syfte
att grundläggande konventioner om mänskliga rättigheter, som
ILO:s kärnkonventioner, FN:s barnkonvention samt FN:s deklaration om de
mänskliga rättigheterna, ska respekteras?