den 14 maj

Interpellation

2008/09:554 Kritiskt tänkande, medkännande och kreativitet i grundskolan

av Eva Selin Lindgren (c)

till utbildningsminister Jan Björklund (fp)

Utbildningsministern har under de senaste åren med skärpa framhävt vikten av att alla svenska barn får tillräckligt goda kunskaper i att skriva, läsa och räkna, och inom dessa områden görs stora ansträngningar. En annan viktig dimension är elevernas initiativförmåga och förmåga till entreprenörskap. Samtidigt finns det ytterligare två viktiga dimensioner i utbildningen av de unga, nämligen förmåga till kritiskt, strukturerat tänkande och förmåga till empati, det vill säga inkännande i en annan människas känslor. Dessa dimensioner är viktiga för att utveckla kreativitet, och de finns med implicit i skolans övergripande målsättning. Dock är det viktigt att de tränas mer systematiskt i grundskolan för att komma alla till del. Brist på empati och brister i förmågan att förutse konsekvenserna av vissa handlingar ligger bakom många av de problem vi möter i dag vad gäller våld, mobbning och skadegörelse. Brister i kritiskt tänkande – och även i självkritik – leder ofta till felaktiga beslut och är en stor anledning till konflikter. Detta gäller såväl mellan enskilda människor i vardagslivet som i global skala mellan länder med olika kulturell bakgrund. Konflikthantering bygger på den samlade förmågan att både tänka och känna och därtill ha kreativ förmåga att tillämpa kunskaperna i praktiken. Detta är något som alla borde få tillägna sig inom grundskolans ram.

I Utbildningsdepartementet sker ett omfattande förnyelsearbete med utarbetande av nya styrdokument i form av läro- och kursplaner för grundskolan. Det är viktigt att man i dessa styrdokument lyfter fram såväl målsättning som metoder för träning och utvärdering av initiativförmåga samt förmåga till kritiskt tänkande och empati. Viktiga frågor är också hur och på vilka nivåer olika aspekter på dessa färdigheter ska tränas. Förmågan till empati har framför allt kommit till uttryck inom den kulturella sektorn (musik, dans, drama, bild, litteratur med mera), och ny forskning visar att kulturella aktiviteter även bidrar till att utveckla vår intelligens och befrämjar vår hälsa. Sedan århundraden har den kritiska analysen tränats genom undervisning i filosofi och logik, men just dessa ämnen bör kanske ha störst tyngd på högstadiet. De undervisningsmetoder som bör användas för att utveckla människors förmåga till entreprenörskap, empati och kreativitet är sannolikt annorlunda än de metoder som är bäst för att träna skrivning, läsning och räkning.

Jag vill därför ställa följande frågor till utbildningsministern:

1. Hur avser utbildningsministern att initiativförmåga, kritiskt tänkande och förmåga till empati ska tränas inom ramen för grundskolan?

2. Vilka åtgärder avser utbildningsministern att vidta för att initiativförmåga, kritiskt tänkande, empati och sambandet mellan dessa på grundskolenivå ska tränas?

3. Vilka metoder avser utbildningsministern att implementera i grundskolan för att stärka de empatiska och kreativa dimensionerna i undervisningen?