den 14 maj

Interpellation

2008/09:537 Kommuners upphandling av avfallshantering

av Jacob Johnson (v)

till statsrådet Mats Odell (kd)

Tiden går. För ett år sedan tog jag i en interpellation upp frågan om konsekvenserna av kammarrättens utslag i det så kallade Sysavfallet. I debatten framkom att regeringen skulle analysera och utreda frågan samt återkomma. ”Vi har ingen tid att förlora,” sade statsrådet Odell i debatten. I en skriftlig fråga i december 2008 frågade jag Mats Odell när han avsåg att presentera regeringens analys och fick det korta svaret att analysarbete pågick och att det då ännu inte var avslutat.

Man kan naturligtvis ha olika åsikter om innebörden i ”ingen tid att förlora”, men enligt min åsikt överskrider ett år med råge ”ingen tid”. Därför vill jag i denna interpellation ta upp frågan igen med tanke på frågans stora principiella och ekonomiska betydelse.

Bakgrunden är att för nu drygt fem år sedan anslöt sig kommunerna Simrishamn och Tomelilla till Sydskånes avfallsaktiebolag, Sysav. Ett antal företag i avfallsbranschen anmälde kommunerna till länsrätten för att kommunerna enligt LOU borde ha upphandlat den del av avfallsansvaret som nu omfattas av samarbetet inom Sysav.

Länsrätten gav de klagande entreprenörerna rätt. Kommunerna överklagade domen och hävdade att de samverkade inom ramen för kommunallagens bestämmelser.

Kammarrätten fastställde länsrättens domslut och kommunerna fullföljde sitt överklagande till Regeringsrätten som i mars 2008 bekräftade att Simrishamn respektive Tomelilla skulle ha upphandlat avfallstjänsten enligt lagen om offentlig upphandling. Domen innebar att kommuner inte kan betrakta samägande i till exempel Sysav som ”egen regiverksamhet” bland annat eftersom Sysav är ett aktiebolag som drivs enligt affärsmässiga principer.

Regeringsrätten ansåg att det inte finns lagligt utrymme för kommuner att göra undantag från upphandlingskrav när det handlar om köp av varor och tjänster från egna bolag.

Regeringsrättens dom får självklart stora konsekvenser inom avfallsområdet för de berörda kommunerna men även för andra former av kommunsamarbeten i bolagsform.

Regeringsrättens dom försvårar allvarligt för kommunerna att effektivt samverka i kommunallagens anda. SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, framförde redan för ett år sedan via sin ordförande Anders Knape att nuvarande nationell lagstiftning måste ses över så att de så kallade Teckalkriterierna enligt EG-domstolens praxis kan tillämpas även i Sverige. Dessa kriterier säger att företag som på ett visst sätt är knutna till den upphandlande myndigheten kan undantas från upphandlingsreglerna.

Regeringsrättens tolkning av EG-rätten har även ifrågasatts av oberoende jurister som anser att Teckalkriteriernas tillämplighet inte är villkorad till nationell lagstiftning. Annorlunda uttryckt anser de att Sverige borde kunna tillämpa dessa undantag utan egen nationell lagstiftning. Det kan även hävdas att Regeringsrätten inte gör en total avvägning av tillämplig svensk lagstiftning såsom kommunallagen, miljöbalken och aktiebolagslagen.

Mot bakgrund av vad som anförts vill jag fråga statsrådet:

1. Kommer statsrådet att presentera de fördjupade analyserna av ”exakt vilka konsekvenser domarna kommer att få på den kommunala sektorn och marknadens aktörer” respektive ”vilket utrymme EG-rätten egentligen ger oss på detta område”?

2. Avser statsrådet att ta initiativ för att se över den aktuella lagstiftningen på svensk och EU-nivå?

3. Vilket initiativ avser statsrådet att ta för att kompensera kommunernas bristande möjlighet till effektiv samverkan, vilket är en av konsekvenserna av Regeringsrättens dom i Sysavmålet?