den 14 maj
Interpellation
2008/09:537 Kommuners upphandling av avfallshantering
av Jacob
Johnson (v)
till
statsrådet Mats Odell (kd)
Tiden
går. För ett år sedan tog jag i en interpellation upp frågan om konsekvenserna
av kammarrättens utslag i det så kallade Sysavfallet. I debatten framkom att
regeringen skulle analysera och utreda frågan samt återkomma. ”Vi har ingen tid
att förlora,” sade statsrådet Odell i debatten. I en skriftlig fråga i december
2008 frågade jag Mats Odell när han avsåg att presentera regeringens analys och
fick det korta svaret att analysarbete pågick och att det då ännu inte var
avslutat.
Man kan
naturligtvis ha olika åsikter om innebörden i ”ingen tid att förlora”, men
enligt min åsikt överskrider ett år med råge ”ingen tid”. Därför vill jag i
denna interpellation ta upp frågan igen med tanke på frågans stora principiella
och ekonomiska betydelse.
Bakgrunden
är att för nu drygt fem år sedan anslöt sig kommunerna Simrishamn och Tomelilla
till Sydskånes avfallsaktiebolag, Sysav. Ett antal företag i avfallsbranschen
anmälde kommunerna till länsrätten för att kommunerna enligt LOU borde ha
upphandlat den del av avfallsansvaret som nu omfattas av samarbetet inom Sysav.
Länsrätten
gav de klagande entreprenörerna rätt. Kommunerna överklagade domen och hävdade att
de samverkade inom ramen för kommunallagens bestämmelser.
Kammarrätten
fastställde länsrättens domslut och kommunerna fullföljde sitt överklagande
till Regeringsrätten som i mars 2008 bekräftade att Simrishamn respektive
Tomelilla skulle ha upphandlat avfallstjänsten enligt lagen om offentlig
upphandling. Domen innebar att kommuner inte kan betrakta samägande i till
exempel Sysav som ”egen regiverksamhet” bland annat eftersom Sysav är ett
aktiebolag som drivs enligt affärsmässiga principer.
Regeringsrätten
ansåg att det inte finns lagligt utrymme för kommuner att göra undantag från
upphandlingskrav när det handlar om köp av varor och tjänster från egna bolag.
Regeringsrättens
dom får självklart stora konsekvenser inom avfallsområdet för de berörda
kommunerna men även för andra former av kommunsamarbeten i bolagsform.
Regeringsrättens
dom försvårar allvarligt för kommunerna att effektivt samverka i kommunallagens
anda. SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, framförde redan för ett år sedan
via sin ordförande Anders Knape att nuvarande nationell lagstiftning måste ses
över så att de så kallade Teckalkriterierna enligt EG-domstolens praxis kan
tillämpas även i Sverige. Dessa kriterier säger att företag som på ett visst
sätt är knutna till den upphandlande myndigheten kan undantas från
upphandlingsreglerna.
Regeringsrättens
tolkning av EG-rätten har även ifrågasatts av oberoende jurister som anser att
Teckalkriteriernas tillämplighet inte är villkorad till nationell lagstiftning.
Annorlunda uttryckt anser de att Sverige borde kunna tillämpa dessa undantag
utan egen nationell lagstiftning. Det kan även hävdas att Regeringsrätten inte
gör en total avvägning av tillämplig svensk lagstiftning såsom kommunallagen,
miljöbalken och aktiebolagslagen.
Mot
bakgrund av vad som anförts vill jag fråga statsrådet:
1. Kommer statsrådet att presentera de fördjupade
analyserna av ”exakt vilka konsekvenser domarna kommer att få på den kommunala
sektorn och marknadens aktörer” respektive ”vilket utrymme EG-rätten egentligen
ger oss på detta område”?
2. Avser statsrådet att ta initiativ för att se
över den aktuella lagstiftningen på svensk och EU-nivå?
3. Vilket initiativ avser statsrådet att ta för att kompensera kommunernas bristande möjlighet
till effektiv samverkan, vilket är en av konsekvenserna av Regeringsrättens dom
i Sysavmålet?