den 14 maj

Interpellation

2008/09:523 Utvecklingen av demokrati och mänskliga rättigheter i Turkiet

av Anne Ludvigsson (s)

till utrikesminister Carl Bildt (m)

Efter det turkiska kommunalvalet i mars 2009 har omfattande arresteringar av kurdiska politiker, däribland flera borgmästare, gjorts. Det är framför allt medlemmar inom DTP som drabbats. Dessa massarresteringar och det förtryck som pågår mot kurdiska politiker är inte acceptabelt i ett land som har pågående medlemskapsförhandlingar med EU. Respekten för demokratiska politiska partiers rätt att verka fritt är grundläggande i en demokrati.

Kränkningarna av mänskliga rättigheter kan i hög grad kopplas till kurderna och minoritetsgrupper främst i sydöstra Turkiet. President Abdullah Gul har vid flera tillfällen deklarerat att ”den kurdiska frågan är Turkiets problem nummer ett och måste få en lösning”. Men än så länge bara med ord. Valresultatet i sydöstra Turkiet och det starka stödet för DTP visar att människor söker en fredlig politisk lösning på kurdfrågan.

Carl Bildt har i sitt svar på en tidigare fråga från mig i detta ämne svarat: ”Jag förutsätter att ansvariga turkiska myndigheter och rättsinstanser i det fortsatta utredningsarbetet agerar i enlighet med principen om rättssäkerhet och rättsstatsprincipen.” Men det är just detta som bevisligen inte fungerar. Det turkiska rättsväsendet bygger på militärlagar och en konstitution som skyddar staten från medborgarna, inte tvärtom. Man kan dessutom sitta arresterad i upp till två år utan rättegång, och barn sätts i fängelse från tolv års ålder.

Demokratin liksom respekten för mänskliga rättigheter, inklusive kvinnors och barns rättigheter, har stora brister i Turkiet. För att uppnå stabilitet, demokrati och mänskliga rättigheter och för att förhindra våldsamheter och kränkningar måste den turkiska staten i alla dess delar respektera demokratiska partiers arbete.

Hur kommer utrikesministern att agera för att få turkiska myndigheter att förstå allvaret i arresteringarna och omedelbart frige de arresterade politikerna?

Reformprocessen för ett framtida EU-medlemskap har i princip stått stilla de senaste åren och viktiga och efterlängtade reformer har uteblivit.

Sverige har under sitt EU-ordförandeskap en unik möjlighet att stötta Turkiets demokratiska utveckling genom att vara tydligt med kraven, men också behjälpligt i processen.

Vilka möten och samtal planerar utrikesministern att Sveriges regering ska genomföra vad gäller reformer för demokrati och mänskliga rättigheter?

Kommer utrikesministern inför och under ordförandeskapet på något sätt att föra samtal också med företrädare för DTP?