den 11 maj

Interpellation

2008/09:500 Könsfördelningen i företagens styrelser

av Kent Persson (v)

till integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni (fp)

Över 80 procent av medlemmarna i bolagsstyrelserna är män. Vänsterpartiet har länge uppmärksammat detta och lagt fram förslag till riksdagen som syftar till att bryta mansdominansen i bolagens styrelser. I vår senaste motion från 2006 föreslår vi att förslagen i Catarina af Sandebergs utredning Könsfördelningen i bolagsstyrelser (Ds 2006:11) ska genomföras.

Utredaren föreslår att aktiemarknadsbolagen och de helägda statliga aktiebolagen bör omfattas av en lagstiftning som åstadkommer en jämn könsfördelning i bolagsstyrelserna (Ds 2006:11 s. 17). I lagförslaget är fördelningen på minst 40 procent av varje kön ett närmevärde med vissa avvikelser, exempelvis om styrelsen består av tre eller åtta medlemmar (Ds 2006:11 s. 25).

I utredningen konstateras bland annat att regler om könsfördelningen i bolagsstyrelser inte står i strid med regeringsformens eller Europakonventionens skydd för äganderätten. Vidare står inte heller sådana regler i strid med näringsfriheten (Ds 2006:11 s. 14).

Efter valet 2006 valde dock den borgerliga regeringen att förpassa utredningen till papperskorgen. Statsministern gick tydligt ut och avvisade lagförslaget (SVT den 28 september 2006), vilket senare även jämställdhetsministern valt att göra (se exempelvis svar på interpellation 2008/09:132). Jämställdhetsministern har kallat lagförslaget för en ”symbolåtgärd som bara berör några få kvinnor”. I samma debatt säger dock jämställdhetsministern att en jämn representation av kvinnor och män i beslutande organ är en viktig demokratifråga.

Nu visar statistik från SIS Ägarservice att ökningen av antalet kvinnor i bolagsstyrelserna helt avstannat. Det är med andra ord tydligt att bolagens eget arbete för att utjämna fördelningen mellan män och kvinnor i styrelserummen inte fungerar. Samtidigt menar flera kvinnor på ledande positioner inom näringslivet att den lösning som återstår är att kvotera in kvinnor i styrelserna.

Frånvaron av kvinnliga representanter legitimeras ofta med att det inte finns tillräckligt många kvinnor som är tillräckligt kompetenta för att inneha ledande positioner i det aktuella företaget. Ur ett demokrati‑, jämställdhets- och rättviseperspektiv är detta oacceptabelt. Även ur ett samhälls- och företagsekonomiskt perspektiv måste mansdominansen i företagens styrelser ifrågasättas. Halva mänskligheten består av kvinnor och därmed hälften av alla potentiella kunder som kan tänkas köpa de produkter och tjänster som bolagen tillhandahåller. Att kvinnor inte skulle ha något att tillföra vid utvecklingen och utformandet av dessa produkter, som de i slutänden förväntas konsumera, får anses högst osannolikt. Likaså att det inte finns tillräckligt många kvinnor som är kompetenta nog att inneha styrelseuppdrag.

I en artikel i SvD Näringsliv den 7 maj 2009 säger dock jämställdhetsministern att hon inte längre utesluter kvotering, vilket inger hopp om den framtida könsfördelningen i företagens styrelser.

Med anledning av vad som anförts vill jag ställa följande frågor till jämställdhetsministern:

1. Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att bryta mansdominansen i företagens styrelser?

2. Avser ministern att ta initiativ till att ett lagförslag om kvotering av kvinnor till bolagsstyrelser läggs fram?