den 11 maj

Interpellation

2008/09:499 Försäljningen av apotek

av Kent Persson (v)

till socialminister Göran Hägglund (kd)

Den 29 april fattade riksdagen beslut om omreglering av apoteksmarknaden. Det innebär att det statliga apoteksmonopolet upphör och att en stor del av apoteken kommer att privatiseras. En stor del av vår gemensamma egendom ska nu ut på marknaden till högstbjudande. Argumentet är att en privatisering ska leda till ökad tillgänglighet, det vill säga fler apotek och längre öppettider och därmed lägre priser.

När regeringen nu presenterar sina planer för utförsäljning av apoteken börjar bilden klarna. Merparten av de apotek som ska privatiseras kommer att erbjudas stora köpare. Sedan ska för syns skull småföretagare också kunna vara med och bjuda på ett mindre antal apotek. För att genomföra utförsäljning av apoteken har regeringen bildat ett nytt statligt bolag, Apoteket Omstrukturering AB. För att klara av privatiseringen av apoteken knyts konsulter, revisorer och jurister till bolaget – en kostnad som skattebetalarna kommer att få stå för.

I debatten om utförsäljning av apoteken har socialminister Göran Hägglund lovat att merparten av apoteken kommer att bli kvar i statlig ägo. Resultatet är att 200 av de tidigare ca 950 blir kvar i statlig ägo; resterande apotek kommer att säljas till högstbjudande. Detta sker i ett läge när den svenska kronan är billig i förhållande till många andra valutor. Det kommer att bli rena julafton för stora globala läkemedelskedjor som har visat intresse av att förvärva delar av de svenska apoteken.

Det mest anmärkningsvärda är att företagen Tamro AB och Kronans Droghandel har aviserat sin avsikt att köpa några av de stora portföljerna av apotek. Vd:n för Kronans Droghandel säger i Dagens Industri den 6 maj: ”Vi på Kronans Droghandel har för avsikt att bli en av de ledande apoteksaktörerna på den framtida apoteksmarknaden.” Tamro AB:s informationschef säger att man inte ser några problem med att samtidigt dominera distributionen och vara storspelare på apoteksmarknaden: ”Så ser det ut i många länder.” (Svenska Dagbladet den 6 maj 2009)

Dessa två storbolag har tillsammans i princip 100 procent av distributionen av läkemedel i Sverige. Det betyder att alla andra nya statliga och privata apotek i framtiden kommer att vara beroende av två stora apoteksägare för att få sina läkemedel med allt vad det innebär av beroende och misstanke om gynnande av den egna verksamheten som kan uppstå.

Att privata bolag kommer att driva apotek där det är lönsamt är inte svårt att förstå. Det är en grundförutsättning i en marknadsekonomi. Men kommer det att gälla i hela landet? Eftersom staten har ett övergripande ansvar för läkemedelsförsörjningen är risken stor att skattebetalarna kommer att tvingas stå för någon sorts subvention medan de privata aktörerna kan inkassera vinsterna i lönsamma apotek.

Vad gäller många andra verksamheter har regeringen ondgjort sig över att statliga verk och myndigheter har haft alltför bred och ibland vertikal verksamhet. Risken för vertikala strukturer med apotek som drivs av läkemedelsbolag är en verklighet som är uppenbar. Den enda begränsning socialminister Göran Hägglund föreslår är att landstingen inte ska kunna driva apotek.

Jag vill därför fråga ministern:

Vilka initiativ är ministern beredd att vidta för att motverka att det uppstår en oligopolliknande situation när två av de presumtiva köparna av stora delar av apoteken samtidigt i princip har monopol på distributionen till apoteken?