den 24 april
Interpellation
2008/09:474 SNI-koderna och småföretagare inom turistnäringen
av Bosse
Ringholm (s)
till
näringsminister Maud Olofsson (c)
Turistnäringen
som förra året omsatte 236,5 miljarder kronor i Sverige har i dag ett spretigt
och omodernt system av SNI-koder. En SNI-kod är en branschindelning som används
vid nationalräkenskaperna i Sverige. Ungefär ett halvår efter det att
nationalräkenskaperna är klara kommer siffror för turistnäringen fram via
turistsatelliträkenskaperna. Fördröjningen beror på att turismen skär genom
många näringar och det finns stora risker med resultatet eftersom inte alla
turistiska verksamheter räknas med. Funktionella SNI-koder är avgörande för att
kunna se och påverka hur en bransch utvecklas.
För
Turism i Sverige, Förtur, har undersökt vilka SNI-koder turistföretagare har
som bedriver någon form av aktivitet. Resultatet visar att hälften har en
SNI-kod som inte härrör till turistnäringen. Av de dryga 230 miljarder kronor
som turistnäringen omsatte förra året står aktivitetsdelen (som oftast är
själva anledningen till resan) för under 10 procent av omsättningen. En
anledning kan vara att många företag som säljer aktiviteter inte finns med i
statistiken på grund av SNI-koderna.
Att
satsa på turistnäringen som innebär tillväxt och sysselsättning även i glesbygd
låter vackert. I Jordbruksverkets rapport 2008:34 om en livskraftig landsbygd
skriver man att det finns knappt 10 000 turistföretag i Sverige där de
flesta är små företag. Men hur
mäts insatserna om det inte går att hitta alla små aktivitetsföretagare?
Det
finns SNI-koder för logiföretagen: hotell, camping, stugor, vandrarhem, och för
restaurang samt guidning. När det gäller aktivitetsföretag såsom jakt, fiske
och skotersafari hamnar de under övrig sportverksamhet tillsammans med
cheerleaderklubbar, schackförbund, ballongäventyr med mera.
Statistiska
centralbyrån (SCB) genomförde 2007 en enkätundersökning om det
fritidsfiskebaserade företagandet. Av dem som ingick i studien svarade ca
1 300 företag och föreningar att de hade en fritidsfiskebaserad verksamhet
under 2006. Uppföljningsstudier visar dock att man underskattat antalet företag
och att det finns ett okänt antal fler fritidsfiskebaserade företag.
Enligt
Nutek fanns det år 2003 omkring 260 jaktturistföretag i Sverige där hälften av
företagen även riktade in sig mot andra turistkategorier, främst fisketurism.
Av
dessa rapporter kan man lätt dra slutsatsen att ingen myndighet vet hur många
jakt- och fiskeföretag som bedriver verksamhet i Sverige. Det skulle vara
betydligt enklare om det fanns en SNI-kod på samma sätt som för logiföretagen
(hotell och så vidare).
Aktivitetsföretagare
som erbjuder hästturism hamnar under övrig fritids- och nöjesverksamhet
tillsammans med drift av skidbackar, babysim, danslokaler, avgiftsbelagda spel
och så vidare. Svenska Ekoturismföreningen har med bidrag från Jordbruksverket
kommit fram till att det finns 500 registrerade hästturistföretag i Sverige där
ca 100 anses som professionella, det vill säga är företag som drivs i syfte att
ägaren ska kunna leva på sin hästturistverksamhet.
Nutek
har utrett förutsättningarna för cykelturism (N2006/6277/RUT) och finner att
cykelturismen har stora förutsättningar i Sverige och skulle ge upphov till
turistintäkter i storleksordningen 100–200 miljoner kronor per år.
Cykeluthyrares
SNI-kod hamnar i dag under uthyrning och leasing av fritids- och
sportutrustning tillsammans med uthyrning av kanoter, badtunnor och
skateboardar med mera. Hur ska man kunna räkna ut cykelturismens intäkter när
dess SNI-kod är så otydlig?
SNI-koderna
är uppbyggda för den gamla basindustrin och har inte följt med i företagens
utveckling mot tjänstebaserad verksamhet och turism. Den tillgängliga
statistiken över turismens omfattning i olika regioner kan bli missvisande om
inte SNI-koderna är tydliga. Det kan låta som ett skrivbordsproblem, men det
innebär i praktiken att såväl vi politiker som landets turistföretagare tvingas
basera beslut på bristfälliga fakta, när det är en näring som går att utveckla
och som är arbetsintensiv. Vi politiker kan inte se hur konjunkturerna påverkar
turistföretagens lönsamhet, expansion eller antalet anställda.
Vilka
åtgärder är näringsministern beredd att vidta för att komma till rätta med
bristen på fungerande SNI-koder för turistnäringens småföretagare?
Vilka
statliga myndigheter får, enligt näringsministerns avsikter, uppdraget att
modernisera SNI-koderna för turistföretagare?