den 2 april
Interpellation
2008/09:444 Regeringens syn på studentinflytande
av Mikael
Damberg (s)
till
statsrådet Lars Leijonborg (fp)
Sverige
har i dag inom ramen för vårt högskolesystem ett unikt studentinflytande på
alla nivåer, från den enskilda kursen till den nationella arenan. Studenternas
inflytande bidrar i stor utsträckning till att bevaka och utveckla kvaliteten i
den högre utbildningen. Lärosätena vittnar samstämmigt om den positiva roll som
studenternas medverkan har för kvalitetsarbetet. Riksdagspartierna, till
exempel nu senast i Studiesociala kommittén, lyssnar och värderar de synpunkter
och underlag som studenternas företrädare arbetar fram. Det har tidigare
funnits en bred politisk enighet om värdet i ett starkt studentinflytande. Att
föra en dialog med olika gruppers företrädare har varit en god svensk tradition
som förstärkt både kvaliteten och legitimiteten i olika beslut.
Samtliga
politiska partier ställde sig också bakom tillsättandet av en utredning som
skulle gå till botten med hur kårobligatoriet skulle kunna avvecklas med ett
bibehållet och utvecklat studentinflytande. Regeringens utredningsdirektiv slog
fast: ”Utredaren skall utifrån en kartläggning av konsekvenserna av
obligatoriets avveckling föreslå nödvändiga åtgärder för att säkerställa och
stärka ett modernt studentinflytande och en god studiesocial verksamhet vid
universitet och högskolor.” Erland Ringborg har i betänkandet Frihet för
studenter – om hur kår- och nationsobligatoriet kan avskaffas (SOU
2008:11) utvecklat vad som krävs för att studentinflytandet ska kunna bibehållas
vid ett avvecklande.
Men av
någon anledning har regeringen nu kastat viktiga delar av utredarens förslag i
papperskorgen och helt ignorerat remissinstanserna. Regeringen föreslår att
studentkårerna bara ska få behålla en femtedel av sina nuvarande genomsnittliga
intäkter genom ett nytt statligt stöd. I Obligatorieutredningens betänkande
föreslogs ett tre gånger så högt belopp till studentmedverkan, utöver en
ersättning till lärosätena för deras förstärkta studiesociala ansvar.
Studentkårer och högskolor runt om i Sverige vittnar om vilka dramatiska
effekter som kommer att uppstå om regeringens förslag skulle förverkligas.
Jag
vill med anledning av detta fråga:
Vilka
är skälen till att statsrådets och regeringens bedömning av det stöd som krävs
för att vidmakthålla studentinflytandet skiljer sig så mycket från utredarens
bedömning?
Vilka
effekter på studentinflytandet räknar statsrådet med att en avveckling av
kårobligatoriet i enlighet med propositionen kommer att få?
Ser
statsrådet någon risk i att myndigheter, regeringar och politiska partier kan
få en sämre dialog med studenterna och ett försämrat kunskapsunderlag om förutsättningarna för studenternas organisering att
bedriva ett professionellt och oberoende arbete försämras?