den 24 mars

Interpellation

2008/09:425 Regeringen och arbetslösheten

av Josefin Brink (v)

till arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin (m)

Enligt Arbetsförmedlingen beräknas arbetslösheten stiga från 6,8 procent 2008 till 7,6 procent 2009 och 9 procent 2010. De som riskerar att drabbas värst av den stigande arbetslösheten är ungdomar, särskilt ungdomar utan slutbetyg från gymnasiet. Många unga kommer ut på arbetsmarknaden de närmaste åren. Om några år kommer barnen som föddes på 90-talet att vara den största generationen.

Enligt Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökning från februari 2009 har arbetslösheten ökat från 6,1 procent 2008 till 8 procent 2009. Enligt undersökningen har arbetslösheten ökat mest bland unga mellan 15 och 24 år, från 19 procent i februari 2008 till 24,8 procent i februari 2009. 148 000 unga mellan 15 och 24 år är nu arbetslösa enligt SCB. Bland unga mellan 20 och 24 år har arbetslösheten ökat mest från 14,4 procent i februari 2008 till 20,1 procent i februari 2009. Även långtidsarbetslösheten bland unga har ökat jämfört med förra året, enligt SCB.

Osäkra anställningar är den vanligaste orsaken till arbetslöshet bland unga. Man hoppar mellan olika tillfälliga jobb med kortare arbetslöshetsperioder. Unga drabbas hårt av de tysta varslen av visstidsanställda och vikarier som inte får sina anställningar förnyade. Hälften av alla unga under 30 år har en osäker anställning och tillhör därför dem som riskerar att bli av med jobbet först.

De ca 150 000 unga som är arbetslösa riskerar nu långtidsarbetslöshet. Till följd av att resurserna inom arbetsmarknadspolitiken är uppbundna till så kallade garantier kommer antalet långtidsinskrivna att öka de närmaste åren, enligt Arbetsförmedlingen. Extra svårt kommer det att vara för korttidsutbildade.

De ungdomar som löper allra störst risk att bli arbetslösa är de som saknar slutbetyg från gymnasiet. Det finns ett tydligt samband mellan utbildningsnivå och risk för arbetslöshet. Enligt Arbetsförmedlingen finns det 700 000 arbetsföra personer med enbart grundskoleutbildning. Under 2007 var 157 000 av dessa (var femte) någon gång arbetslösa. Det kan jämföras med arbetslösheten i hela arbetskraften som uppgick till 6,1 procent 2007. De arbetslösa med kort utbildning beräknas enligt Arbetsförmedlingen fördubblas de närmaste åren.

Tyvärr finns det en rad faktorer som talar för att även de unga arbetslösa med kort utbildning kommer att öka. Mer än var femte elev lämnar grundskolan utan slutbetyg, och bland utrikes födda är andelen 35 procent. Enligt Arbetsförmedlingen beräknas 120 000 ungdomar lämna gymnasieskolan 2008–2011 utan fullständiga betyg. Det finns således stora utbildningsbehov bland de ungdomar som kommer ut på arbetsmarknaden de närmaste åren.

Men regeringen står handfallen. Man rustar ned arbetsmarknadspolitiken och komvux. Andelen ungdomar mellan 20 och 24 år som inte har rätt till ersättning från a-kassan har fördubblats från 25 procent 2006 till 50 procent 2008. Då återstår endast grundbeloppet i arbetslöshetsförsäkringen på 5 000 kronor efter skatt för dem som uppfyller arbetsvillkoret. För de unga som inte uppfyller arbetsvillkoret återstår lägsta nivån i aktivitetsstödet på 223 kronor per dag om man deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program.

Regeringen skryter med att nedsatta socialavgifter för ungdomar har skapat fler jobb. Men det stämmer inte. Enligt Riksrevisionens granskning Sänka socialavgifter – för vem och till vilket pris? har nedsättningen av socialavgifterna för ungdomar mellan 18 och 25 år haft ”obetydliga sysselsättningseffekter och stora dödviktseffekter”. Nedsättningen har inte ökat sysselsättningen och jobben har gått till personer som hade anställts även utan nedsättningen. Granskningen visar att bruttokostnaden för varje nyskapat jobb är 900 000 kronor. Regeringen borde därför ta skatterabatten på 5,6 miljarder kronor 2009 och i stället satsa på åtgärder som verkligen hjälper ungdomar nu när arbetslösheten stiger. Exempelvis behövs en satsning på utbildning med aktivitetsstöd för unga som saknar slutbetyg från gymnasiet.

Sammantaget riskerar unga att drabbas värst av den stigande arbetslösheten. Men regeringen saknar åtgärder för att hejda utvecklingen eller erbjuda stöd till unga arbetslösa. För att förhindra jobbkris och otrygghetskris föreslår Vänsterpartiet exempelvis höjda statsbidrag till kommuner och landsting, en förbättrad arbetslöshetsförsäkring och betydligt fler platser på komvux, i högskolan och i arbetsmarknadspolitiska program.

Mot bakgrund av det som anförts vill jag fråga arbetsmarknadsministern:

1. Vad avser ministern att vidta för åtgärder för att förhindra ökad arbetslöshet bland unga?

2. Avser statsrådet att vidta åtgärder för att följa Riksrevisionens rekommendationer och utvärdera nedsättningen av socialavgifter för unga?

3. Avser statsrådet att vidta åtgärder för att unga arbetslösa utan slutbetyg från gymnasiet ska erbjudas utbildningsinsatser inom ramen för arbetsmarknadspolitiken?