den 16 oktober

Interpellation

2008/09:42 Fastighetsboxar som arbetsmiljöfråga

av Gunvor G Ericson (mp)

till statsrådet Åsa Torstensson (c)

Bakgrund

En fastighetsbox är en anordning för utdelning av post till samtliga postmottagare i en uppgång i flerfamiljshus.

I Sverige har fastighetsboxarna skapat konflikt mellan å ena sidan postoperatörer (de företag som bär ut post) och fastighetsägare och hyresgästorganisationer å andra sidan.

I september 2005 utfärdade Post- och telestyrelsen (PTS) allmänna råd om utdelning av post vid tillhandahållandet av samhällsomfattande posttjänst enligt postlagen. Enligt dessa råd skulle postoperatören ta initiativ till att förmå samtliga fastighetsägare att senast den 1 januari 2011 övergå till fastighetsboxar. I början av oktober fattade regeringen beslut om att riva upp detta.

PTS allmänna råd om utdelning av post (PTSFS 2005:5) hade sin utgångspunkt i Post- och kassaserviceutredningen (SOU 2005:5) som menar att övergången till utdelning till fastighetsboxar bör påskyndas. Syftet är, enligt utredningen, att effektivisera postutdelningen samt att skapa en bättre arbetsmiljö för brevbärarna.

Sverige är ett av få länder i världen där man ännu inte helt har gått över till utdelning i fastighetsboxar.

Boende i flerfamiljshus skulle senast från den 1 januari 2011 få sin post utdelad i så kallade fastighetsboxar i entrén, i stället för i postinkast i den egna dörren. Det var innebörden av de allmänna råd om postutdelning som PTS har beslutat om som led i myndighetens arbete att säkerställa fortsatt postutdelning fem dagar i veckan trots de markant ändrade förutsättningarna för meddelandeförmedling som den elektroniska teknikutvecklingen medför, men som regeringen nu ändrat.

För och nackdelar

Fastighetsboxarna har fördelar från effektivitets‑, arbetsmiljö‑, brand- och säkerhetssynpunkt. Minskade arbetsskador och effektiviserad postutdelning gynnar i slutändan konsumenterna eftersom utdelning till fastighetsboxar bidrar till att postutdelningen kan ske till rimliga kostnader.

De som bor i villa eller radhus har sedan länge fått gå utanför dörren och hämta sin post i den brevlåda som de själva ansvarar för. Visst är det en service att få posten serverad på hallmattan, men behöver alla ha det så och är det värt priset? Personer som på grund av ålder eller funktionshinder inte kan hämta sin post i entréplanet ska även i fortsättningen få sin post i den egna dörren; det är bara att begära, säger till exempel Posten AB.

Det är Posten AB:s uppgift att utarbeta specifikationer för hur fastighetsboxar ska utformas och placeras. I detta arbete ska Posten samverka med fastighetsägare och ta särskild hänsyn till de boendes personliga integritet och fastighetsboxarnas stöldskydd. I gamla fastigheter med kulturhistoriskt värde kan det vara svårt att sätta upp boxar då det kan förändra interiören, men ska det hindra att det finns allmänna regler med undantag?

En del hävdar att fastighetsboxen gör att man inte längre kan få morgontidningen vid dörren. I de flerfamiljshus som redan har fastighetsboxar delas morgontidningen i de flesta fall ut vid lägenhetsdörren. Dessutom slipper man bli väckt, när morgontidningen inte längre dunsar in genom brevinkastet.

Arbetsmiljö och effektivitet

En brevbärare som arbetar i flerfamiljshus går i genomsnitt 6 000 trappsteg varje dag. Den största belastningen sker när brevbäraren går nedför trapporna.

Arbetsmiljöproblemen är väldokumenterade. Vid Linköpings universitet och vid Arbetsmiljöverket har ett flertal studier genomförts.

Arbetsmiljöverkets belastningsergonomer anser att det är väl belagt att mycket trappspring snabbar på utvecklingen av artros. Trappspring ger förslitningsskador på både knän och rygg. 49 procent av brevbärarna i flerfamiljshus uppger att de haft besvär i knäna det senaste året. Det kan jämföras med andra jämförbara yrkesgrupper (bland annat lokalvårdare och vårdbiträden) där motsvarande siffra var mellan 17 och 26 procent. Besvär med höftleder var 40 procent vanligare och fotbesvär 70 procent vanligare.

Regeringen har i proposition 2007/08:110 En förnyad folkhälsopolitik ändrat namnet på målområde 4 från Ökad hälsa i arbetslivet till det mer neutrala Hälsa i arbetslivet. Regeringens företrädare sade inför beslut i riksdagen att det inte skulle ha någon betydelse i sak. I frågan om fastighetsboxar är det inte brevbärarnas arbetsmiljö som föranlett regeringen att gå in och upphäva PTS beslut utan andra hänsyn har prioriterats högre. Men att förebygga ohälsa är mer kostnadseffektivt än att reparera i efterhand och framför allt ökar det människors livskvalitet. En höftledsoperation är krävande för individen och kostar landstingen stora pengar.

Nuläge

Ända sedan beslut togs av PTS har det funnits kritik främst från fastighetsägare och vissa debattörer. Mycket lite har hänt för att få i gång utbyggnaden, och en hel del desinformation har spritts.

I min hemkommun Katrineholm är det bara ett par procent av fastigheterna som har fastighetsboxar och det ser ungefär likadant ut i de andra kommunerna i västra Sörmland. I dag saknar cirka två miljoner hushåll i flerfamiljshus postboxar. Enligt beräkningar kommer en och en halv miljon hushåll att sakna boxar efter 2011.

Den 5 september i år svarade statsrådet Åsa Torstensson nej på frågan om hon avser att ge Post- och telestyrelsen i uppdrag att genomföra en informationskampanj om fastighetsboxar. Motivet var att PTS bedriver ett sådant informationsarbete i dag. Men nu när regeringen ändrat PTS allmänna råd är det angeläget att informera om regeringens beslut och vad som gäller framöver och hur regeringen tänker agera för att motverka ohälsa bland brevbärare som har klart förhöjd risk för knä- och höftledsproblem.

Post- och kassaserviceutredningen (SOU 2005:5) betonade att fastighetsboxar är det vanligaste utdelningssättet i övriga Norden och Europa och att den nuvarande svenska modellen innebär betydande merarbete för dem som delar ut posten. Utredningen föreslog därför att PTS utfärdar allmänna råd om hur den som tillhandahåller en samhällsomfattande posttjänst ska tillhandahålla utdelningen och då även ange hur en övergång till fastighetsboxar ska ske.

Mot bakgrund av vad som framförts vill jag fråga statsrådet Åsa Torstensson följande:

1. Är ministern beredd att driva frågan om att samtliga fastighetsägare ska övergå till fastighetsboxar även om det blir till ett senare datum än 2011?

2. Vilka initiativ tänker statsrådet ta för att stärka arbetet med Hälsa i arbetslivet inom sitt ansvarsområde (målområde 4 i fokhälsopolitiken)?

3. Vilka styrmedel avser statsrådet att ta initiativ till för att öka användningen av fastighetsboxar?

4. Vad avser statsrådet att göra för att öka informationen om vilka regler som gäller för fastighetsboxar nu när de allmänna råden är ändrade?