den 5 mars

Interpellation

2008/09:379 EU:s ståndpunkt gentemot Burma

av Ulf Holm (mp)

till utrikesminister Carl Bildt (m)

I april ska EU ta fram en ny ståndpunkt gentemot Burma och förberedelserna har inletts inför detta. Det är av största vikt att EU:s politik på bästa sätt gynnar en demokratisk utveckling i Burma och att politiken tydligt står på folkets sida.

Burma har styrts av militärdiktaturer sedan 1962. Ett lovande land med stora naturresurser har sedan dess brutits ned till att bli ett av de mest korrupta och fattiga länderna i världen. Burma är också en av världens mest repressiva diktaturer och situationen har tyvärr bara blivit värre under de senaste åren.

Under 2007 väcktes hoppet i Burma. Hundratusentals munkar, nunnor och aktivister demonstrerade fredligt med krav på demokrati och ekonomiska reformer. Som vi alla minns slog militären brutalt ned demonstrationerna och nu, ett och ett halvt år senare, har antalet politiska fångar i de burmesiska fängelserna i det närmaste fördubblats.

Regimen gör stora ansträngningar för att övertyga såväl den burmesiska befolkningen som det internationella samfundet om att den ”vägkarta till disciplinerad demokrati” som regimen propagerar för verkligen är ett uttryck för reformer i demokratisk riktning. Ett led i denna process var den folkomröstning om en ny konstitution som regimen drev igenom i maj 2008, när landet befann sig i katastrofläge efter cyklonen Nargis. Folkomröstningen var en parodi på demokrati då det till exempel var olagligt att kritisera förslaget och människor tvingades rösta ja. Nästa steg är vad regimen kallar allmänna val, vilka ska hållas 2010.

EU har tydligt påpekat att den folkomröstning som hölls 2008 inte på något sätt var legitim. Ståndpunkten har också varit tydlig på att de val som enligt den nya konstitutionen ska hållas under 2010 inte har någon legitimitet så länge de inte hålls under fria och rättvisa förhållanden. Men i detta sammanhang är det viktigt att EU även framhåller att valet är odemokratiskt i sig, eftersom den församling som enligt den nya konstitutionen ska väljas inte är utformad efter demokratiska principer.

I stället för att ge legitimitet åt regimens så kallade vägkarta till demokrati, som vi alla vet inte är en vägkarta till något annat än fortsatt militärstyre, anser jag att EU tydligt bör ställa sig bakom den process som nu pågår inom demokratirörelsen att ta fram en alternativ plan för övergången till demokrati.

Regimen släppte nyligen 24 politiska fångar. Det är naturligtvis positivt. Men ca 2 100 politiska fångar sitter fortfarande kvar i fängelse. Det är stora delar av den aktiva demokratirörelsen. Mot denna bakgrund framstår det proklamerade valet som än mer orättfärdigt. Det är ju de som nu sitter i fängelse som skulle kandidera om det hade varit ett riktigt val. De förlorar dessutom sin rösträtt eftersom straffade förlorar sin rösträtt i Burma. På så vis har juntan försökt oskadliggöra oppositionen helt inför valet.

Så länge det sitter politiska fångar kvar finns ingen trovärdighet i regimens retorik om att de vill ha en demokratisk utveckling. Därför måste alla politiska fångar, inklusive Nobelpristagaren Aung San Suu Kyi, släppas. Jag anser att Sverige och EU bör intensifiera sina ansträngningar i detta avseende. Det är lämpligt att knyta riktade sanktioner till frågan om de politiska fångarnas frigivning. En möjlighet är till exempel att inkludera de domare som fällde den senaste vågen av extremt hårda domar mot fredliga aktivister på den lista av personer som inte tillåts få visum i EU:s medlemsländer. Det borde göras i den ståndpunkt gentemot Burma som EU beslutar om i april.

Den burmesiska regimen förtrycker hela befolkningen, men allra värst utsatta är de etniska minoriteterna, framför allt i östra Burma. Många beskriver regeringens övergrepp i regionen som ett utrotningskrig. Det är ett krig mot civila där militären bränner byar och använder våldtäkt som en systematisk del i krigföringen. En förutsättning för detta förtryck är naturligtvis tillgången till vapen. Regimen skulle inte kunna hålla sig vid makten utan vapen. EU tog i den nu gällande ståndpunkten från 2008 ställning för ett globalt vapenembargo. EU måste agera med kraft för att övertyga omvärlden om vikten av att den burmesiska regimen inte förses med vapen. Särskilt bör frågan tas upp med Kina och Ryssland.

Sverige och EU måste ge ett starkare stöd till demokratirörelsen i Burma. Det kan man göra genom bistånd, men också genom att ge politiskt stöd åt de åtgärder och strategier som demokratirörelsen föreslår och som de bedömer har störst potential. De frågor som jag har väckt här ligger i linje med vad den burmesiska demokratirörelsen vill att EU ska göra.

Mot bakgrund av vad som anförts vill jag fråga utrikesministern:

Vilka initiativ kommer utrikesministern att ta för att EU:s ståndpunkt gentemot Burma skärps?

Vilka initiativ kommer utrikesministern att ta för att den burmesiska regimen ska släppa alla politiska fångar?

Vilka åtgärder kommer utrikesministern att vidta för att ett globalt vapenembargo mot Burma ska bli verklighet?

Vilka initiativ kommer utrikesministern att ta för att stärka den burmesiska demokratirörelsen?