den 25 februari

Interpellation

2008/09:361 Hyresrättens ställning

av Johan Löfstrand (s)

till statsrådet Mats Odell (kd)

Det råder brist på små och medelstora hyresbostäder, i Linköping såväl som i andra orter i Sverige. Detta drabbar våra ungdomar som vill flytta hemifrån och det drabbar våra äldre som vill flytta från villan. Bostadsbristen ökar i storstadsregionerna, samtidigt som bostadsbyggandet i stort sett har avstannat. Regeringen utlovade krafttag för att lösa problemen; ännu har inget hänt.

Som socialdemokrat ser jag bostadspolitiken som ett viktigt inslag i den generella välfärdspolitiken och som en del i samhällsbyggandet för en långsiktigt hållbar utveckling. Vi behöver fler hyresrätter i Sverige. Alla vill inte och kan inte äga sin bostad. Varje människas bostadsbehov skiftar över tiden. De allra flesta av oss har någon gång bott i eller kommer någon gång att bo i hyresrätt.

De största ålderssegmenten inom hyresboendet – ungdomar och pensionärer – kommer att öka kraftigt. Enligt SCB:s befolkningsprognos kommer antalet unga i åldern 20–24 år att vara 80 000 fler om fem år. Under kommande tioårsperiod kommer antalet pensionärer att ha ökat med över 370 000 personer. Detta kan regeringen inte blunda för.

Vi behöver fler hyresrätter, men byggandet av dem har nästan avstannat. Regeringen har gjort det svårare och dyrare att bygga dem. Genom att man tagit bort räntebidragen och produktionsstödet för hyresrätter har nybyggnationen minskat kraftigt under 2008 och antalet påbörjade hyreslägenheter har halverats sedan 2006. Samtidigt blir behovet allt större. Andra exempel på hur boendeformen hyresrätt missgynnas är borttagandet av fastighetsskatten, vilket gav dem som äger sitt boende mer pengar i plånboken. Likaså har skattereglerna för ägarlägenheter gjort denna upplåtelseform bättre än andra.

För mig är det tydligt att hyresrätten som boendeform missgynnas av regeringen.

Vad avser statsrådet att göra för att förbättra balansen mellan de olika boendeformerna?