den 25 februari
Interpellation
2008/09:361 Hyresrättens ställning
av Johan
Löfstrand (s)
till
statsrådet Mats Odell (kd)
Det
råder brist på små och medelstora hyresbostäder, i Linköping såväl som i andra
orter i Sverige. Detta drabbar våra ungdomar som vill flytta hemifrån och det
drabbar våra äldre som vill flytta från villan. Bostadsbristen ökar i
storstadsregionerna, samtidigt som bostadsbyggandet i stort sett har avstannat.
Regeringen utlovade krafttag för att lösa problemen; ännu har inget hänt.
Som socialdemokrat
ser jag bostadspolitiken som ett viktigt inslag i den generella
välfärdspolitiken och som en del i samhällsbyggandet för en långsiktigt hållbar
utveckling. Vi behöver fler hyresrätter i Sverige. Alla vill inte och kan inte
äga sin bostad. Varje människas bostadsbehov skiftar över tiden. De allra
flesta av oss har någon gång bott i eller kommer någon gång att bo i hyresrätt.
De
största ålderssegmenten inom hyresboendet – ungdomar och pensionärer – kommer
att öka kraftigt. Enligt SCB:s befolkningsprognos kommer antalet unga i åldern
20–24 år att vara 80 000 fler om fem år. Under kommande tioårsperiod
kommer antalet pensionärer att ha ökat med över 370 000 personer. Detta kan
regeringen inte blunda för.
Vi
behöver fler hyresrätter, men byggandet av dem har nästan avstannat. Regeringen
har gjort det svårare och dyrare att bygga dem. Genom att man tagit bort
räntebidragen och produktionsstödet för hyresrätter har nybyggnationen minskat
kraftigt under 2008 och antalet påbörjade hyreslägenheter har halverats sedan
2006. Samtidigt blir behovet allt större. Andra exempel på hur boendeformen
hyresrätt missgynnas är borttagandet av fastighetsskatten, vilket gav dem som
äger sitt boende mer pengar i plånboken. Likaså har skattereglerna för
ägarlägenheter gjort denna upplåtelseform bättre än andra.
För mig
är det tydligt att hyresrätten som boendeform missgynnas av regeringen.
Vad
avser statsrådet att göra för att förbättra balansen mellan de olika
boendeformerna?