den 30 januari

Interpellation

2008/09:303 Dialog med Hamas

av Thomas Strand (s)

till utrikesminister Carl Bildt (m)

Ännu en gång har hoppet om fred och försoning mellan Israel och Palestina fått sig en ordentlig törn. Det tragiska och meningslösa kriget i Gaza har skakat om oss alla. Ett ofattbart lidande och trauma har drabbat så många civila, flest palestinier men också israeler.

Trots att vi kan se tillbaka på flera misslyckade fredsansträngningar under drygt 60 år får vi aldrig överge hoppet om en verklig och varaktig fred mellan Israel och Palestina. Den fråga som då inställer sig är om det över huvud taget är möjligt att tänka sig en fredsuppgörelse om den nu rådande officiella politiska hållningen i EU får fortsätta och som innebär att en av de relevanta parterna i konflikten hålls utanför dialogen. Är en varaktig fred mellan Israel och Palestina långsiktigt möjlig utan en dialog med Hamas?

Hamas bryter också mot folkrätten samt har stora brister vad gäller demokrati och mänskliga rättigheter. Det finns inget försvar för det odemokratiska maktövertagandet av Gaza, det militanta uppträdandet mot de egna eller raketbeskjutningar som riskerar livet på civila israeler. Men i ett internationellt perspektiv måste man från tid till annan även vara beredd att tala med parter som man definitivt inte stöder. Nu är det ett sådant allvarligt läge.

Vi vet att konflikter vanligtvis bara kan lösas eller hanteras om alla berörda parter involveras i processen. Men denna princip gäller inte i konflikten mellan Israel och Palestina. Här ställs Hamas utanför, eftersom de terroriststämplats. Frågan är om detta är en framkomlig väg. Jag tror inte det. Tvärtom, det skapar bara fler och djupare låsningar.

EU har ett viktigt delansvar för utvecklingen efter det palestinska valet år 2006. Europa och väst tog inte vara på chansen att stödja denna unika öppning för demokrati i arabvärlden. Eftersom Hamas vann valet isolerade man den folkvalda palestinska regeringen och bidrog därigenom till det sammanbrott av de palestinska mödosamt byggda demokratiska institutioner som vi har kunnat åse. EU tog inte heller till vara chansen att tala med Hamas efter att en palestinsk samlingsregering formades i mars 2007, vilket hade kunnat stötta sansade och lokalt ansvarstagande företrädare för Hamas. Den fortsatta bojkotten av Hamas medförde att extremisterna stärktes. Nu höjs dock röster även inom EU som menar att freden inte är möjlig utan en dialog med Hamas.

Sverige har en skyldighet att reagera och agera i denna konflikt, inte bara i egenskap av att vi tillhör Europeiska unionen utan också på grund av att vi har en lång tradition av internationellt solidariskt arbete för fred och försoning i vår värld. Om den politiska isoleringen av Hamas bryts har Sverige unikt kraftfulla instrument för att vända utvecklingen i Mellanöstern.

Min fråga till utrikesministern är:

Vad avser utrikesministern att göra för att EU aktivt ska verka för en konstruktiv dialog mellan alla berörda parter i konflikten och då även inkluderat Hamas?