den 23 januari
Interpellation
2008/09:265 Glasriket
av Carina
Adolfsson Elgestam (s)
till
näringsminister Maud Olofsson (c)
Glasriket
är en nationell angelägenhet, inte bara för de fyra kommuner i Kalmar och
Kronobergs län som ingår i Glasriket. Det handlar om turism, hantverk,
formgivning, arbeten i glesbygd, traditioner och kunskap. Det svenska glaset
har nått internationell ryktbarhet och är något som vi kan känna stolthet över.
Den
svenska glasindustrin är väl känd och står för hög kvalitet. Vårt svenska glas
har fått sitt goda rykte tack vare att man på glasbruken förstått att ta vara
på den stora kunskap som finns hos de skickliga yrkesarbetare som hanterar
glaset. Det är ett genuint hantverk som det tar många år att lära sig.
Formgivare och glasblåsare arbetar nära tillsammans när de gör sina produkter.
Branschen är personalintensiv och kräver stor erfarenhet och kunskap.
Glasriket
är ett etablerat namn med gott renommé. För Småland är det ett ovärderligt
inslag i Kronobergs och Kalmar läns kultur, både som arbetsgivare, kulturinslag
och för turismen. Det är mycket vanligt att svenskt glas används vid
representation inom många svenska företag, och även utomlands. När det gäller
design kan man konstatera att svenskt glas är världsledande.
Men
Glasriket har problem. Det är en bransch som är känslig för
konjunkturnedgångar. Den internationella finanskrisen har medfört att
försäljningssiffrorna nu dalar. Glaskoncernen Orrefors Kosta Boda har varslat
300 anställda under 2008 och i början av 2009. Sysselsättningen är viktig ur
ett lokalt och regionalt perspektiv, eftersom glasbruken återfinns i
glesbygden.
Forskning,
formgivning och bevarandet av yrkeskunskaper hotas. I takt med att allt fler
glasbruk försvinner minskar yrkeskunskapen. De som utbildat sig till
glasblåsare, designer och formgivare försvinner med sin kompetens och sina
erfarenheter. Glasindustrin behöver utveckla forskningen och utbildningen för
såväl glasblåsare som formgivare. Även fortbildningen inom industrin behöver
förstärkas. Marknadsföring är ett annat mycket angeläget område. Besöksnäringen
som är en alltmer växande näringsgren har stor betydelse för regionen och
landet.
Turismen
är en viktig del för Glasriket – om glasbruken försvinner förlorar bygden även
en stor inkomstkälla inom besöksnäringen. Kulturarvet, det svenska glaset,
riskerar att ”flaggas ut” och det kan sedan inte återskapas.
Det
behövs ett nära samarbete mellan statliga insatser och det stora kunnande och
de erfarenheter som finns i Glasriket. Nya branscher och produkter behöver
utvecklas. Ett handlingsprogram för glasindustrin behöver tas fram. Men lika
viktigt är naturligtvis att utveckla det fina vi redan har. Vad kan vara ett
bättre exempel på det än Glasriket?
Vilka
åtgärder är näringsministern beredd att vidta för att säkra
den svenska glasindustrins framtid och utvecklingsmöjligheter?