den 20 januari

Interpellation

2008/09:260 Strömsholms kanal

av Carin Runeson (s)

till kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth (m)

För 200 år sedan var Strömsholms kanal, från dalabruksorten Smedjebacken i norr till Borgåsund vid sjön Mälaren i söder, den snabbaste och billigaste vägen mellan Bergslagen och Mälaren. Den 11–12 mil långa kanalen blev snabbt en nationalekonomisk succé där den drog fram genom ett av Sveriges främsta bruksdistrikt.

Redan 1770 bildades Strömsholms kanalaktiebolag, ett bolag som alltsedan dess haft och fortfarande har som sin viktigaste uppgift att hålla kanalen tillgänglig och säker för seglation. Nyttotrafiken på kanalen upphörde dock i mitten av 1900-talet.

I de berörda kommunerna, som förutom Smedjebacken i Dalarna är Fagersta, Hallstahammar och Surahammar i Västmanland, har intresse alltid funnits för såväl kanalens historia som för att bibehålla kanalen och det kultur- och industrihistoriska arvet som finns i anslutning till kanalen.

Strömsholms kanal förklarades 1990 som byggnadsminne, vilket medförde särskilda förpliktelser för de fyra delägarkommunerna när det gäller att vårda kanalverk, bankar och byggnader.

Bolagets ekonomi har under alla år varit ansträngd, inte minst sedan nyttotrafiken upphörde, och bolagsstyrelsen har ständigt jagat samhällsbidrag och olika former av stöd till kanalens drift och underhåll.

Genom stöd från EG:s strukturfond gavs kanalbolaget under ett antal år bättre förutsättningar att förvalta det industrihistoriska arvet, dels genom kunskapsutveckling, dels genom infrastrukturella aktiviteter som ett komplement till den ordinarie verksamheten.

Sedan EG-stödet upphörde 2007 har emellertid bolagets arbete med att upprätthålla kanalens säkerhet, status och de omgivande industri- och kulturhistoriska miljöerna försvårats väsentligt.

De anslag som ägarkommunerna tidigare gett till kanalbolaget är långt ifrån tillräckliga och med tanke på kommunerna ansträngda ekonomi är förutsättningarna små för att bolaget ska kunna räkna med ytterligare ägartillskott.

Det är därför av största vikt att fler aktörer görs delaktiga i kanalbolagets verksamhet och framtid.

Min fråga till kulturministern är därför:

Vilka åtgärder är kulturministern beredd att vidta för att Strömsholms kanalbolag även fortsättningsvis ska ha möjligheter att hålla Strömsholms kanal tillgänglig och säker för seglation samt även på ett bra sätt kunna vårda och utveckla de kultur- och industrihistoriska miljöer som finns i anslutning till kanalen?