den 20 januari
Interpellation
2008/09:260 Strömsholms kanal
av Carin
Runeson (s)
till
kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth (m)
För
200 år sedan var Strömsholms kanal, från dalabruksorten Smedjebacken i norr
till Borgåsund vid sjön Mälaren i söder, den snabbaste och billigaste vägen
mellan Bergslagen och Mälaren. Den 11–12 mil långa kanalen blev snabbt en
nationalekonomisk succé där den drog fram genom ett av Sveriges främsta
bruksdistrikt.
Redan
1770 bildades Strömsholms kanalaktiebolag, ett bolag som alltsedan dess haft
och fortfarande har som sin viktigaste uppgift att hålla kanalen tillgänglig
och säker för seglation. Nyttotrafiken på kanalen upphörde dock i mitten av
1900-talet.
I de
berörda kommunerna, som förutom Smedjebacken i Dalarna är Fagersta, Hallstahammar
och Surahammar i Västmanland, har intresse alltid funnits för såväl kanalens
historia som för att bibehålla kanalen och det kultur- och industrihistoriska
arvet som finns i anslutning till kanalen.
Strömsholms
kanal förklarades 1990 som byggnadsminne, vilket medförde särskilda
förpliktelser för de fyra delägarkommunerna när det gäller att vårda kanalverk,
bankar och byggnader.
Bolagets
ekonomi har under alla år varit ansträngd, inte minst sedan nyttotrafiken
upphörde, och bolagsstyrelsen har ständigt jagat samhällsbidrag och olika
former av stöd till kanalens drift och underhåll.
Genom
stöd från EG:s strukturfond gavs kanalbolaget under ett antal år bättre
förutsättningar att förvalta det industrihistoriska arvet, dels genom
kunskapsutveckling, dels genom infrastrukturella aktiviteter som ett komplement
till den ordinarie verksamheten.
Sedan
EG-stödet upphörde 2007 har emellertid bolagets arbete med att upprätthålla
kanalens säkerhet, status och de omgivande industri- och kulturhistoriska miljöerna
försvårats väsentligt.
De
anslag som ägarkommunerna tidigare gett till kanalbolaget är långt ifrån
tillräckliga och med tanke på kommunerna ansträngda ekonomi är förutsättningarna
små för att bolaget ska kunna räkna med ytterligare ägartillskott.
Det är
därför av största vikt att fler aktörer görs delaktiga i kanalbolagets
verksamhet och framtid.
Min
fråga till kulturministern är därför:
Vilka
åtgärder är kulturministern beredd att vidta för att Strömsholms kanalbolag
även fortsättningsvis ska ha möjligheter att hålla
Strömsholms kanal tillgänglig och säker för seglation samt även på ett bra sätt
kunna vårda och utveckla de kultur- och industrihistoriska miljöer som finns i
anslutning till kanalen?