Interpellation
2008/09:250 Försäkringskassa utan förseningar
av Gunvor G
Ericson (mp)
till
statsrådet Cristina Husmark Pehrsson (m)
Försäkringskassan
har genomgått en stor förändring. 21 länsorganisationer och en statlig
myndighet har slagits ihop till en gemensam myndighet. Kontor har stängts och
flytt har skett till nya lokaler. Antalet anställda har minskat från
17 000 till 13 000 de senaste åren. Många anställda har bytt
arbetsuppgifter och nya medarbetare har rekryterats. Mitt upp i denna
omorganisation beslutade den moderatledda majoriteten den 4 juni 2008, i
riksdagen, om en ny sjukförsäkring med ikraftträdande den 1 juli 2008. Mindre
än en månad mellan beslut och genomförande är en mycket kort tid.
Försäkringskassans
budget är på drygt 7 miljarder kronor. Försäkringskassan fattar ett stort antal
beslut varje år som berör många enskilda människor, närmare bestämt ungefär 60
miljoner beslut om utbetalningar av olika ersättningar. Förra året betalade de
ut ersättningar till de svenska hushållen på drygt 437 miljarder kronor. Av 100
kronor som användes för privat konsumtion kom 23 från socialförsäkringarna. Det
är en betydande del av ekonomin och därför viktigt för många människor att
kunna lita på systemet.
Att
minska antalet anställda med 4 000 är en kraftig neddragning, säkert till
viss del en planerad effektivisering, men samtidigt som omorganisationen pågick
sattes en ny sjukförsäkringsreform i sjön på mycket kort tid.
Att
regeringen genomför en sjukförsäkringsreform mitt i denna gigantiska
omorganisation har lett till de långa väntetiderna för utbetalning.
Våren
2007 beslutade riksdagen på förslag från regeringen om ränta vid återkrav.
Lagändringarna började gälla den 1 juli 2007 och sedan dess har
Försäkringskassan kunnat kräva ränta vid återkrav av socialförsäkringsförmåner.
Det innebär att personer som är skyldiga att återbetala en
socialförsäkringsförmån och som har kommit överens med Försäkringskassan om en
avbetalningsplan eller har fått anstånd med betalningen ska betala ränta. Personer
som inte återbetalat ett återkrävt belopp i rätt tid ska betala dröjsmålsränta
med en högre räntesats. Försäkringskassan ska kunna helt eller delvis ta
tillbaka kravet på ränta.
Miljöpartiet
var redan 2007 starkt kritiskt till förslagets ensidiga syn på rätt till ränta
och vi ser effekten nu. När människor får vänta på pengarna kostar det inte
Försäkringskassan något extra, men den enskilda individ som kanske har fått ta
lån för att klara sina utgifter får ingen ränta på ersättning som inte utbetalats
i tid. Blir individen återbetalningsskyldig då har däremot Försäkringskassan
rätt att ta ut ränta enligt ovan nämnda lag.
Miljöpartiet
föreslog att om ränta ska få tas ut av Försäkringskassan vid återkrav är det
också rimligt att Försäkringskassan å sin sida ska ha skyldighet att betala
ränta till enskilda när dessa har drabbats av försenade utbetalningar på grund
av ett felaktigt beslut eller i övrigt bristande handläggning hos
Försäkringskassan. Detta är enligt vår mening av stor vikt för att rättssäkerheten
i och tilltron till socialförsäkringssystemet ska upprätthållas.
Från
juli till december 2008 hade 1 774 klagomål som rör handläggningar
registrerats hos Försäkringskassan, där en stor del handlar om just sena
utbetalningar. Det kan jämföras med samma period året innan då knappt 1 000
personer hade liknande klagomål.
Drygt
100 fler personer begärde också skadestånd hos Försäkringskassan under 2008 än
året innan.
JO
skrev den 3 september 2008 till Försäkringskassan för att be om deras yttrande
angående alla de klagomål som inkommit. Det gäller dels de långa
handläggningstiderna hos Försäkringskassan, dels svårigheterna att komma i
kontakt med handläggare. Klagomålen berör olika ärendeslag men främst
sjukpenning, föräldrapenning och bostadstillägg till pensionärer. Många
anmälare beskriver den oro och ilska de känner för att Försäkringskassans
handläggningstid kan få ekonomiska konsekvenser för dem såsom svårigheter att
betala räkningar i tid. Man kan också behöva förstå att dessa siffror är toppen
på ett isberg.
På Försäkringskassan
sliter personalen ont. Besvikna och arga människor får inte sina utbetalningar
i tid. Under augusti var 140 000 utbetalningar, på grund av
omorganisation, försenade. 30 000 hade fått vänta i över en månad.
Socialförsäkringsutskottet har fått rapporter att det kommer att bli bättre men
i medierna rapporteras att förseningarna fortsätter. I december får den som
ansöker om bostadsbidrag eller underhållsstöd vänta i åtta veckor på att kassan
fattar beslut. Den som är pensionär och vill ha bostadstillägg får vänta i sju
veckor. Den som är sjuk mer än två veckor och ska ha sjukpenning får vänta i
fem veckor. Den som fått barn och ansökt om föräldrapenning eller pension får
vänta i fyra veckor.
Men att
kassan har det tungt, menar jag, är inte främst deras eget fel utan regeringens
ansvar. Mitt i deras omorganisation beslutade riksdagens borgliga majoritet att
ändra reglerna i sjukförsäkringen. En stor förändring som krävde utbildning och
nya rutiner för handläggare. Inte undra på att underskott nu pekar mot drygt 1
miljard för 2008. Det är mycket allvarligt om kassan nu ska spara ytterligare
900 miljoner kronor.
Det
kommer inte att gå att genomföra samtidigt som servicen måste bli bättre.
Det är
också anmärkningsvärt att informationen om det ekonomiska läget inte nått fram
till oss i riksdagen när vi så sent som veckan före jul beslutade om budgeten
för verksamheten. En budget som inte kommer att hålla för 2009 om acceptabel
servicenivå ska kunna ges.
Jag
vill därför fråga statsrådet:
Vilka
initiativ är statsrådet beredd att ta för att människor ska kunna få ränta vid
försenade utbetalningar från Försäkringskassan?
Vilka
initiativ avser statsrådet att ta för att komma till rätta med det stora
ekonomiska underskottet hos Försäkringskassan?
Hur
avser statsrådet att verka för att servicenivån hos Försäkringskassan ökar och
att försening av utbetalningar inte ska förekomma?