den 15 januari

Interpellation

2008/09:247 Reviderat säkerhetsdirektiv för leksaker

av Egon Frid (v)

till integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni (fp)

EU:s leksaksdirektiv genomgår en översyn. I januari i år lade EU-kommissionen fram förslag till ett nytt leksaksdirektiv, 88/378/EEC, som nu behandlas i EU-parlamentet och snart även kommer att beredas av regeringen. Det nu gällande direktivet kom 1988 och behovet av förnyad lagstiftning är stort. EU-parlamentet har medbeslutanderätt, det vill säga har rätt att ändra i kommissionens förslag innan det ska godkännas. Därefter skickas förslaget vidare till ministerrådet för beslut.

Kommissionens förslag till det reviderade direktivet ligger nu på regeringens bord. I regeringens promemoria daterad den 16 april 2008, vilken låg som underlag för informationen till civilutskottets sammanträde den 16 december 2008, välkomnar regeringen förslaget och menar att ”de nyheter som presenterats innebär en rad förtydliganden och förbättringar jämfört med gällande direktiv. Regeringen efterlyser emellertid strängare regler för vad gäller bl.a. kemikalier i leksaker, kvävningsrisker och varningar.”

EU-kommissionens förslag är ett steg i rätt riktning. Exempelvis ska cancerframkallande mutagena och reproduktionsstörande ämnen förbjudas. Men förbudet är fullt av undantag, vilket i praktiken kommer att innebära att en stor del av dessa ämnen kommer att finnas kvar. Dessutom gäller förbudet endast för ”tillgängliga delar”, delar som barn inte antas komma åt kommer att kunna fortsätta innehålla dessa ämnen.

Detta innebär att giftiga ämnen som bly och kvicksilver får fortsätta att finnas kvar i barns leksaker. Farliga kemikalier och ämnen som i dag är förbjudna i datorer och smink för vuxna anses vara säkra i badankor och leksaksfigurer för små barn. Leksaksdirektivet som är infört i den svenska lagstiftningen reglerar allt från vilka kemikalier som får ingå i en leksak till deras rent fysiska egenskaper vad gäller säkerhet och skydd för barns hälsa. Över 80 procent av de leksaker som finns i våra butiker tillverkas utanför Europa, framför allt i Asien.

Kontrollen av vad som hamnar ute i butikshyllorna är låg. För att sätta ut en leksak på marknaden krävs att företaget följer gällande lagstiftning (leksaksdirektivet samt den svenska författningen, SFS 1992/1327, och förordningen, SFS 1993:971) och rådande standarder (till exempel SS EN71). Det är upp till företaget som sätter ut leksaken på marknaden att garantera detta.

Om kraven är uppfyllda för leksakerna får ”inget hindra deras fria rörlighet”, som leksaksdirektivet slår fast. Leksaksdirektivet stipulerar visserligen att de nationella myndigheterna har rätt att inspektera och kontrollera leksaker. I förhållande till den enorma mängd leksaker som finns på den europeiska marknaden, 500 000 artiklar enligt Konsumentverket, är myndighetskontrollen ytterst begränsad.

Vänsterpartiet har låtit göra en undersökning av ett antal leksaker, vilken bekräftar bilden av behovet av ytterligare skydd mot kemikalier i leksaker. En leksak innehöll olagliga halter av bly och Vänsterpartiet har anmält den till Kemikalieinspektionen. Fem andra leksaker innehöll bromerade flamskyddsmedel och krom. Det blev resultatet av ett labbtest av 17 leksaker inköpta i vanliga leksaksaffärer i Stockholm.

Jag vill ställa följande frågor till statsrådet:

1. Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att garantera att de omfattande undantagen för så kallade CMR-ämnen, hormonstörande ämnen, doftämnen och andra allergiframkallande ämnen ändras till ett totalförbud mot dessa ämnen?

2. Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att fysiskt farliga leksaker som till exempel Kinderägg, små leksaker med kvävningsrisk i godis, inte kommer att tillåtas i det reviderade direktivet?

3. Vilka initiativ avser statsrådet att ta för att leksaker innan de släpps på marknaden testas av oberoende laboratorier och att det finns krav på tydlig och begriplig märkning på leksaker?